Frimuraren nr 1, 2026

Frimurare som krigsfångar

Barnhusstiftelsen vill göra skillnad

Pilgrimsvandra i logen

FRIMURAREN

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 1 | 2026

En introduktion till bärbara utmärkelser Medaljer: ett kulturarv med traditioner

Frimurarna i samhället

H.M. Drottningen och mottagare av forskningsanslag. Anslagsutdelningen i Stockholm genomfördes den 19 mars 2025 i Bååtska palatset. Följande forskare var med på utdelningen: Anna Erlandsson, Anna Granath, Anna Cristin Åberg, AnnaKarin Welmer, Caroline Ingre, Christina Christersson, Christina Sjöstrand, Dag Sehlin, Dorota Religa, Eric Westman, Eva Lindberg, Homira Behbahani, Joana Pereira, Mikael Rydén, Patricia Rodriguez, Per Hellström, Peter Nordström, Silvia Maioli, Thomas Nyström och Ulf Hedin.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2025 lämna bidrag på närmare 21,8 mkr; huvuddelen, 17 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar vissa forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora

vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar). Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se www.frimurarestiftelsen.se bankgiro 700-0557

Nedräkning och uppladdning

Vid det här laget har ett år passerat sedan Vision 2035 lanserades. Visst har tiden gått fort? Ibland tenderar vi att överskatta hur mycket som kan genomföras på ett år, men det är lika lätt att underskatta hur mycket man faktiskt hinner på tio år. Ett decennium är en avsevärd tidsrymd.

Nu är det nio år kvar till 300-årsjubileet för Svenska Frimurare Orden. Det innebär ännu gott om tid att planera och genomföra olika insatser; verktygen i Vision 2035 erbjuder strukturerad vägledning. Tidningen Frimuraren kommer fortlöpande att rapportera om goda exempel från olika delar av Orden, inte minst för att inspirera andra. Frågeställningarna är ofta gemensamma, så att pröva något som redan har visat sig vara framgångsrikt är en lågt hängande frukt.

Det märks hur enheter har börjat ta egna initiativ och på de särskilda visionssidorna kan man läsa mer om detta. På vissa områden går det riktigt fort. Podcast och filmer är nya grenar på Ordens informationsträd, helt i linje med fokusområdet ”synligt samhällsengagemang”. Hur många som lyssnar eller tittar kan dessutom kontinuerligt mätas.

Även fortsättningsvis kommer papperstidningen förstås att vara en grundbult i Ordens informationsarbete, internt och externt. Frimuraren finns dessutom sedan länge i digital version på internet.

En väldekorerad broder.

bild: Mats Gärdfors

tände ljuset i

Bärandet av ordnar och medaljer i Sverige har ungefär lika gamla anor som Svenska Frimurare Orden. I det här numret finns en längre artikel om bärbara utmärkelser, en trevlig och vacker tradition som också uppmärksammar värdefulla insatser.

Syftet med artikeln är att underlätta bärandet av förtjänsttecken och liknande. Informationen behöver annars inhämtas från olika håll för att bli någorlunda heltäckande. Källorna nämns i artikeln, för den som vill detaljstudera ämnet.

Och varför inte nominera någon förtjänt man eller kvinna till en utmärkelse? Det sätter fokus på lovvärda prestationer och samhällsfunktioner, samtidigt som det också håller ett traditionsrikt kulturarv levande. X

Pether Ribbefors, redaktör

Fullsatt högtidsdag i Stamhuset

Karldagen den 28 januari är en ofta bokad dag i många frimurarbröders kalendrar. Anledningen är att just då firar Den Nordiska Första S:t Johannislogen sin högtidsdag. Dagen kännetecknas av stringent ritualarbete, skön musik, god mat och kungörandet av årets utnämningar.

När man vet att 180 gäster är på väg mot Ordens stamhus för att fira logens högtidsdag gäller det att ha ordning på inbjudningslistor, placeringsordning och dagens schema, noga specificerat ner på varje enskild minut.

Logens ordförande mästare, Gabriel Anderbjörk, är lugn när jag möter honom i Stamhuset:

– Högtidsdagen är en viktig dag för varje enhet inom Orden. Det är en möjlighet att tänka på vad vi uppnått under föregående år och tacka dem som arbetat hårt för detta. Det är också ett tillfälle att blicka framåt och välkomna nya ämbetsmän och uppdragstagare.

Gabriel ser högtidsdagen som en möjlighet att fundera kring Ordens

syfte och mål – det som brukar kallas den Konungsliga Konsten – samt kring de olika utmaningar vi, som människor och som Orden, står inför idag.

Gäster från när och fjärran

Högtidsdagen, som består av logesammankomst, mingel och middag med tal och musik, lockar besökare från såväl Finland som Sverige. I vimlet sågs företrädare för många av Ordens brödraföreningar, johannes-, andreasoch provinsialloger.

På plats var även Ordens nuvarande och förutvarande Stormästare, de flesta av Ordens högsta ämbetsmän samt många av Ordens storofficianter och övriga Riddare och kommendörer med Röda korset.

Musik

Musiken är en viktig del av verksamheten inom Den Nordiska Första. Detta tar sig bland annat uttryck i de stipendier logen delar ut under året, men också i den roll musiken har under högtidsdagen.

Måltiden inleddes traditionsenligt med Kungssången varefter Staffan Alveteg (sång) och Kevin Lembke (piano) bjöd på ett väl sammansatt program bestående av ”Prins Gremins aria” från ”Eugene Onegin” av Pjotr Tjajkovskij, sången ”Livets njutning” av Frans Michael Franzén och Olof Åström samt ”Arabesque nr 1” av Claude Debussy.

Engagemang och insatser uppmärksammades

Högtidsdagen avslutades med två tal. Först ut var Gabriel Anderbjörk som talade om det engagemang som finns hos logens ämbetsmän, övriga uppdragstagare och medlemmar och som är så viktigt för varje ideell verksamhet. Gabriel tackade dem som lämnade uppdrag med förtjänsttecken respektive passande gåvor. De som nu tillträder uppdrag hälsades varmt välkomna. Därefter tog Ordens Stormästare Michael Boström ordet. Han tackade för en väl genomförd högtidsdag och för allt det arbete som utförts inom logen under året. Detta ledde över till det arbete som nu pågår inom

Stormästare Michael Boström tackade logens ordförande mästare Gabriel Anderbjörk för en väl genomförd högtidsdag.

bröder av skiftande åldrar och grader i samspråk under fördrinken.

Fakta

utnämningar den 28 januari

Följande utnämningar offentliggjordes av Ordens sigillbevarare och kansler, Christian Storck, under högtidsdagen.

Riddare och kommendörer med Röda korset:

• Från Östgöta Provinsialloge, den Högt Upplyste: tomas persson

• Från Värmländska Provinsiallogen, den Högt Upplyste: christer linde

• Från Svea Provinsialloge, den Högt Upplyste: hans orest

• Från Svea Provinsialloge, den Högt Upplyste: magnus ek

Innehavare av Ordens Hederstecken:

Orden med Vision 2035 och särskilt det femte fokusområdet: synligt samhällsengagemang.

– Ett synligt samhällsengagemang är en viktig del av Ordens arbete. Tillsammans kan vi, som Orden, bidra till en mer mänsklig värld.

Michael Boström tackade därefter nyutnämnda innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj respektive Ordens Hederstecken för deras många och viktiga insatser för Orden. Michael

påminde de nyutnämnda Riddarna och kommendörerna med Röda korset om att det är nu det börjar och att förväntningarna är höga på deras fortsatta arbete inom Orden.

Så kunde ceremonimästaren bryta taffeln varpå deltagarna förflyttade sig till Pelarsalen för kaffe och samtal. X

text: Johan Groth

bild: Mats Gartz och Göran Sköldberg

Grad- och utmärkelsetecken

Från vänster: Kungliga Carl XIII:s Orden, Riddare och kommendör med Röda korset, Ordens Hederstecken samt Prins Bertils Frimuraremedalj.

• Från Svea Provinsialloge, den Högt Upplyste: stefan schierbeck

• Från Svea Provinsialloge, den Högt Upplyste: gert gertsson

Innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj:

• Från Göta Provinsialloge, den Högt Upplyste: sten - åke thundal

• Från Svea Provinsialloge, den Högt Upplyste: bo wannerberg

Dubbning av Riddare samt utdelande av Ordens Hederstecken och Prins Bertils Frimuraremedalj kommer att ske på Ordens högtidsdag, lördagen den 21 mars senare i år.

Nya Riddare av Kungliga

Carl XIII:s Orden:

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2026 utnämnt följande personer till nya Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden:

• Docent, överläkare björn börsbo

• Civilingenjör magnus engström

• Ekonomie magister, politices magister henrik wikström

Barnhusstiftelsen vill göra skillnad

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, ”Barnhusstiftelsen”, räknar sitt ursprung från 1753. Flera minnesskrifter har utgivits som beskriver historien fram till för cirka 25 år sedan. Stiftelsens inspektör Sven-Åke Bergkvist berättar här om det senaste decenniets utveckling.

Det finns ett oändligt behov när det gäller stöd till barn och unga. Barnhusstiftelsen har en devis: våra pengar skall göra skillnad. Vi har också en policy att vi endast i extraordinära fall betalar ut bidrag till enskilda. Pengarna går till organisationer som bedriver värdefull verksamhet i Sverige eller i Finland, alltså det geografiska område som Orden verkar inom.

Fastigheter avvecklades

För tio år sedan var stora delar av Barnhusstiftelsens resurser uppknutna till två verksamheter kring fastigheter i Smedjebacken (Kedjeboskolan) och i Orsa (Hamregården). I Kedjeboskolan

hade sedan 1960, med stort stöd från Barnhusstiftelsen, bedrivits internatskola för så kallade stökiga grundskoleelever.

Verksamheten var mycket framgångsrik och pågick så länge det gick att få finansiering, barn och lärare till verksamheten. Tyvärr upphörde intresset från kommunerna och Barnhusstiftelsen som ägde skolan har därför avvecklat den.

Detsamma gällde Hamregården som under lång tid drevs av paret Birgitta och Olle Hambraeus. Verksamheten hade främst Uppsalaskolor som sin rekryteringsbas, och konfirmationsläger blandades med en omfattande byggverksamhet av skiftande kvalitet. Även här försvårade skolorna

möjligheten till rekrytering av lägerungdomar och verksamheten tynade till slut bort. Idag är Hamregården ett mycket livaktigt centrum i Orsakulturen, med vissa inslag av den gamla andan. Barnhusstiftelsen har emellertid avvecklat ägandet.

Nya prioriteringar

Genom förändringarna ovan har betydande belopp kunnat omdisponeras. Barnhusstiftelsen har använt en del av de frigjorda pengarna till forskningsbidrag till universitetssjukhusen i Malmö/Lund och Åbo/Helsingfors.

Vid en jämförelse med hur anslagsstatusen såg ut för tio år sedan kan ökade satsningar inom flera områden konstateras. Verksamhet som innefattar barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning har blivit prioriterade områden. Som exempel kan nämnas ett samarbete med Parasportförbundet kring metodutveckling riktat mot familjer, där något barn har dessa problem. Syftet är att barnen skall kunna börja motionera eller idrotta.

Scouter och Fritidsbanken

Scouterna har tillsammans med andra organisationer utarbetat en metod för att identifiera – inte behandla – psykisk ohälsa bland sina unga medlemmar. Barnhusstiftelsen möjliggjorde starten av det projektet. Bland nya större bidragsmottagare finns också Fritidsbanken, vars idé är att samla in lätt begagnad idrottsutrustning. Denna

lånas sedan ut till både unga och äldre som vill prova på någon idrott, men där pengar saknas till utrustning för exempelvis ishockey eller utförsåkning. Fritidsbanken finns idag på många orter och fungerar också som informella fritidsgårdar.

Förmedling via diakoni

Barnhusstiftelsen har mycket goda erfarenheter av samarbete med diakoni som förmedlare av bidrag till behövande på lokal nivå. Samarbetet de senaste tio åren har även innefattat den ekumeniska rörelsen och Frälsningsarmén, vilka på olika sätt når ut till behövande barn och unga. Att till exempel ordna bussutflykter under sommarlovet till resmål i Sverige blir för barn och ungdom som lever i fattigdom den enda upplevelsen utanför den vanliga livsmiljön – något för barnen att berätta om.

Under åren har Barnhusstiftelsen också delat ut stora anslag till kampen mot narkotika, bekämpande av trafficking och hedersvåld mot i första hand unga kvinnor.

Stöd till sjuka barn

Barn som drabbas av sjukdom som kräver längre sjukhusvistelse behöver ibland något extra. Flera frimurarloger köper gosedjur, till exempel frimurarlamm, som delas ut på sjukhusen. En annan verksamhet som Barnhusstiftelsen sedan länge stödjer är de så kallade sjukhusclownerna som regelbundet besöker sjukhusbundna barn på flera ställen i Sverige. Till den verksamheten avser vi återkomma i en senare artikel.

Det finns många organisationer som hjälper barn med fysiska handikapp. Ridning har visat sig vara ett värdefullt komplement till annan träning. Flera olika organisationer får bidrag av Barnhusstiftelsen som stöd vid särskilt ledarledd ridning.

Bland de sjukdomar bland barn och unga som särskilt uppmärksammats är diabetes typ 1, en livslång allvarlig sjukdom, som drastiskt kan förändra

och skridskor finns till utlån hos Fritidsbanken. Foto: Henrik Byström, Fritidsbanken.

livet för den sjuke och för familjen. Behandlingsmetoderna har blivit mycket bättre och sjukdomskomplikationerna färre. Det återstår mycket att göra och diabetes typ 1 är ett angeläget anslagsområde. Barndiabetesfonden och andra organisationer knutna till sjukdomen är prioriterade.

Generation PEP

Barnhusstiftelsens senaste stora engagemang är Generation PEP. Från och med 2026 är stiftelsen tillsammans med några andra stora bidragsgivare partners för finansiering av verksamheten. Generation PEP är en stor del av Kronprinsessparets Stiftelse och verksamheten är högprioriterad. För många barn rör sig för lite och äter för ohälsosamt; målet är att hela samhället skall engageras för att göra det enkelt och roligt att leva hälsosamt. Verksamheten är mångfacetterad och Generation PEP har en informativ hemsida.

stödjer. Ibland är skälet att verksamheterna är så välfinansierade, att våra anslag inte gör någon egentlig skillnad. Vi brukar också granska anslagsmottagares verkningsgrad. Mycket stora administrativa kostnader är ibland är ett tecken på att tillförda pengar inte används till rätt saker.

Verksamhet som innefattar barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning har blivit prioriterade områden.

Vi försöker också att se till att vara långsiktiga i vår finansiering. Det innebär att en anslagsmottagare som väl uppfyller sin ansökan kan räkna med flera år av finansiering. Varje år sker en avrapportering och anslag beviljas endast om verksamheten är i god ordning. Det händer att projekt inte lyckas utan går i stöpet. Detta ligger i vissa projekts natur, men uppsidan kan vara så stor att ett försök är behjärtansvärt och inte ett misslyckande.

En redogörelse för samtliga Barnhusstiftelsens anslag finns i årsredovisningen på vår hemsida https://barnhusstiftelsen.se X

Pengarna skall göra skillnad

Det finns mycket behjärtansvärda initiativ som Barnhusstiftelsen inte

text: Sven-Åke Bergkvist porträttbild: Fru Bergkvist

andra världskriget:

i fångenskap Frimurare

Nazistregimen i Tyskland förföljde inte bara judar, romer och ”asociala”. Frimurare, som associerades med en världsjudisk konspiration, bedömdes vara ideologiska motståndare till nazismen och klassificerades därför som politiska fiender. Storlogen i Skottland uppskattar att minst 80 000 frimurare mördades av nazistregimen.

Under andra världskriget internerades tusentals frimurare i Europas koncentrationsläger. Därtill var många brittiska frimurare fängslade i militära och civila fångläger, både i Europa och i Fjärran Östern. Dessa bröder var civila tjänstemän, officerare och soldater som blivit tillfångatagna.

I vittnesmål som gavs efter kriget framkommer att frimurerisk verksamhet utövades i hemlighet i ett flertal av dessa läger. Arbetet bedrevs emellertid

under mycket begränsade och farliga förutsättningar. Ett exempel är Oflag 79 (officersläger) i Brunswick i Tyskland, som låg precis vid en fabrik som byggde flygplansmotorer. Det gjorde att fångarna ofrivilligt blev mål för allierade bombplan.

Trots umbärandena var många internerade frimurare aktivt involverade i ett omfattande barmhärtighetsarbete, där medkänslan och omtanken om nästan, samhörigheten mellan bröderna och stödet till hjälpbehövande var starka fyrljus i en mörk värld.

Moraliskt stöd, sinnesfrid och gemenskap

Närvaron av andra frimurare i ett fångläger hade en positiv inverkan på den psykologiska motståndskraften. I Oflag VB i Biberach i södra Tyskland beskrev en broder att ett logemöte som gjordes på prov hade en positiv effekt på moralen. Broder H W Wylie, som var internerad i den militära delen av lägret Changi i Singapore, berättade hur fångarna för det mesta var sjuka, hungriga, trötta, smutsiga och varma. Trots detta så kunde frimurare under sina spartanska logemöten glömma bort livet i lägret och det faktum att de var fångar.

Att i tystnad få lyssna på ceremonielet bland vänner hade en läkande effekt och den inre balansen återställdes. Sjukdomar som malaria och dysenteri gjorde också att många av fångarna dog. Det fanns ingen medicin tillgänglig som kunde lindra deras plågor och det var därför av stor betydelse att de bibehöll sin psykologiska motståndskraft.

Frimurarbröder gjorde många goda gärningar i detta sammanhang. H W Wylie gick så långt som att säga att frimureriet som färdighet helt och hållet ”rättfärdigade sin existens” i lägret. Han ansåg att flera av de fångar som överlevde, frimurare eller inte, gjorde det eftersom det funnits en frimurarbroder som visat dem kärlek och omtanke.

Brödramåltider och julgåvor

Frimurarna organiserade också sociala aktiviteter och brödramåltider. I Stalag 383 (soldatläger) i Hohenfels i södra Tyskland satte frimurare under julen 1943 upp Charles Dickens ”En julsaga”. Bröderna ombads också att genom en insamling ta med sig gåvor till julstrumpor. Mottagare var de bröder som var sjuka och sett ur ett fångperspektiv så var presenterna riktigt fina, såsom en väst, rakblad, strumpor och ett munspel.

I den militära delen av lägret Changi fanns det ibland möjlighet till en mycket liten ”förfriskning” efter logemötena. En broder i lägret, H S Ling, berättar att det vid en festkväll servererades svart kaffe och riskakor. Bröderna skålade i kaffe och höll tal, men eftersom porslin saknades dracks teet ur plåtburkar och kastruller.

Trots knappa resurser hade bröderna i den civila delen av lägret några böcker om frimureri att läsa under sin fångenskap. Freemasons’ Hall i Singapore hade plundrats på böcker som sedan ironiskt nog nådde fångarna via Röda Korsets hjälpverksamhet.

Julklappar, cigaretter och ekonomiska bidrag

Trots att de fängslade bröderna hade extremt begränsade resurser ville de ändå involvera sig i externt

Frimurarna organiserade också sociala aktiviteter och brödramåltider.

Krigsfångarna genomförde en julloge 1943 i Stalag 383 i tyska Hohenfels. Foto: Australian War Memorial.

barmhärtighetsarbete genom gåvoinsamlingar till behövande. I Stalag 383 fanns det exempelvis en fond till vilken bröderna skänkte cigaretter. Fonden administrerades av två bröder som klassificerades som ”välfärdsrepresentanter”, en roll som innebar att ge stöd åt fångar som var inlagda på lägrets sjukhus. I den civila delen av Changi donerade bröderna också pengar till en fond som skulle gå till de barn som var internerade i lägret.

Personligt mod

Det var riskabelt, framförallt i de tyska fånglägren, att involvera sig i frimurarverksamhet och det kunde krävas personligt mod för att ett överhuvudtaget kunna genomföra ett logemöte. I Oflag VIII i Marisch Trübau genomfördes logemöten i kapellet under täckmanteln att man skulle lyssna på föreläsningar i teologi. Likaså gav en brittisk läkare och frimurare i Stalag 18A i Wolfsburg tillåtelse att bröderna använde sig av ett undersökningsrum för frimurerisk verksamhet.

I Oflag VIIB i Eichstatt gjordes logens material i papp för att snabbt kunna förstöras vid upptäckt. Straffen kunde bli svåra; H W Wylie berättade exempelvis att en frimurarbroder på Changi Camp hade misshandlats svårt när de japanska vakterna funnit en frimurarritual bland hans ägodelar.

Nära Moosburg i Tyskland fanns ett transitläger, där tyskarna spred negativ propaganda om frimurare i den tidning som alla brittiska krigsfångar fick. Detta oroade D P Iggulden och andra bröder i lägret, eftersom de upplevde att det kunde påverka synen på frimureri negativt hos de andra fångarna. De bestämde sig därför för att hålla en liten föreläsning om frimureriet och dess plats i det brittiska samhället.

Lärdomar

Den positiva effekt som de internerade frimurarbrödernas omsorg hade på medfångarnas moral och psykologiska motståndskraft ger oss en påminnelse om hur viktig caritas är i våra egna loger. Ibland behöver en broder stöd och hjälp och då vilar ett ansvar på oss andra att se och bekräfta honom. De fängslade brödernas omsorg visar också att barmhärtighet kanske mer handlar om en empatisk inställning till våra medmänniskor snarare än omfattningen av insatserna. Vetskapen om att det nästa gång är jag som behöver hjälp skapar ett förenande band som tar bort sociala barriärer och fördomar. X

text: Magnus Lindén

Minnesmärke över logen ”Liberté chérie” i koncentrationslägret Emslandlager VII i Esterwegen.

Bild: Wikimedia Commons / Marvins21.

Kristianstadsfrimureriet 250 år

Den 24 januari samlades 205 bröder till högtidsdag i Kristianstad för att inleda S:t Johanneslogen S:t Christophers 250-årsfirande. Bland besökarna fanns bröder från Norge och Danmark samt Ordens Stormästare Michael Boström.

Som födelseattest för S:t Johanneslogen S:t Christopher räknas ett så kallat interimskonstitutorial från den 6 juli 1776. Dokumentet utfärdades i Kristianstad och från samma datum finns ett utförligt sammanträdesprotokoll. Sammankomsten leddes av hertig Carl i närvaro av ett antal frimurarbröder. Man beslöt att en frimurarloge skulle grundas och att denna skulle få namnet S:t Christophers Loge. Logen kom att ledas av friherre Kjell Christopher Barnekow.

Boksläpp och öppet hus

Den 6 juli, på 250-årsdagen av det konstituerande mötet, kommer en särskild märkesdag att anordnas. Bland annat planeras öppet hus och visningar av vissa lokaler i frimurarhuset.

Dessutom släpps en jubileumsbok med titeln ”En stad – tre loger: frimureriet

i Kristianstad 250 år”. Titeln anspelar på att även S:t Andreaslogen Cubiska Stenen och Skånska Provinsiallogen i dag verkar i Kristianstad. Boken har skrivits av fil. dr Bertil Helgesson.

Brand och återuppförande

Vid grundandet hade frimurarna i Kristianstad inget eget hus, utan träffades i en fastighet i centrala staden. Efter en flytt installerade man sig på en ny adress, men efter bara 14 dagar brann fastigheten ned. Huset åter uppfördes och frimurarbröderna verkade där fram till 1797.

Samma år inköptes ena halvan av tomten vid dagens frimurarhus och 1882 förvärvades den andra halvan

mot Stora torg. Dagens byggnad uppfördes därefter och invigdes 1884. Kristianstadsfrimureriets historia och kollektiva minne finns samlat i bibliotek, arkiv och museum, men upplevs också i frimurarhuset med alla dess lokaler och inventarier.

Strid ström av bröder

Genom åren har en strid ström av bröder passerat genom portarna till S:t Johanneslogen S:t Christopher och antagits till frimurare. Den senaste var nummer 6 277 i ordningen. X

text och bild: Mats Persson

Visionen för enheterna samman

I Fjärde fördelningen har Ordens vision 2035 börjat omsättas i handling. Visionen konkretiseras i verksamhetsplanerna och väl förberedda grupparbeten gör att föreningsråd och logeråd kan involveras.

ordens vision 2035 har börjat konkretiseras i Fjärde fördelningen. Mål har fastställts, vilka också kommuniceras ut på ett nytt sätt. Provinsialmästare Anders B Johansson berättar:

– Det har varit väldigt positivt. Redan från start kände man att vissa delar var bekanta och vi har tidigare tangerat visionen i våra verksamhetsplaner. Nu kan man ta tag i helheten. Visionen har gett oss ett sätt att tänka framåt; vi har fokuserat mycket på vad vi ska göra, hur vi ska göra det och när.

Grupparbete och förankring

Arbetssättet har präglats av förberedelser, så att ordförande mästare och ordförande (OM/O) kan förbereda grupparbeten och hinna bearbeta frågeställningarna med logeråd och föreningsråd. Anders förklarar: – Förutom att arbetet blir mer välförankrat så ökar antalet huvuden som tänker. Det behövs om vi skall nå resultat. Inför ett OM/O-möte i januari hade ledningsgruppen satt upp konkreta mål för tillväxten, med ett delmål fram till 2030 och ett annat till år 2035. Provinsialmästaren säger att de har haft nytta av att kunna analysera färsk statistik:

– Så det har varit en del av grupparbetet: vad behöver vi göra? Ledningsgruppen kommer inte med färdiga svar, utan OM/O-rådet behöver bli delaktigt och utbyta erfarenheter.

Behålla bröder

Tillväxt är ett uttalat mål, men det är viktigt att inte stirra sig blind på numerär, understryker Anders:

– Vi vill växa i antal, men också få bröder att växa. Då får man också behålla dem. Vi började med en pilgrimsvandring

i andreasskedet, för att sedan bygga vidare med en vandring med fem steg i johannesskedet. Det är jätteviktigt att det finns en plan när man får in en ny broder. Faddrarna behöver engageras!

Kommunicera målen

För att gå från ord till handling är det förstås nödvändigt att alla är medvetna om planer och mål. I Fjärde fördelningen har man börjat med något nytt, säger provinsialmästaren:

– Jag är ju gammal företagare och de anställda måste förstås veta vad verksamheten har planerat. Så en rutin vi har infört i år, som jag inte tror finns någon annanstans, är att valda delar av verksamhetsplanerna för 2026 skall läsas upp under januari och februari i den lägsta graden i respektive loge eller brödraförening. Det skall protokollföras när det är gjort. Egentligen är det ju konstigt att vi brukar läsa upp sådant som redan har hänt, vilket vi inte längre kan påverka. Nu kommunicerar vi valda delar om hur vi ser på framtiden. Vet man målet, engagerar man sig mer. Det kan gälla nyrekrytering, men också att få bröder att stanna kvar.

Visionen som skyltfönster

Alla enheter inom Fjärde fördelningar har nu erhållit roll-ups med visionens budskap, subventionerat av Östgöta Provinsialloge (ÖPL). På så vis får alla bröder en ständig påminnelse om ledord och målbild, men informationen sprids också till fler, konstaterar Anders:

– På många ställen hyrs lokalerna ut externt. I Jönköping är det till exempel vanligt med bröllop och kalas. Folk som inte är frimurare kommer in i lokalerna

och blir intresserade, så det är bra att ha materialet synligt.

Inspiration från andra

Varje enhet behöver inte uppfinna allt själv, utan det går utmärkt att överföra framgångsrika koncept från andra orter. Anders B Johansson exemplifierar:

– Vi kommer att kopiera Sveas arbete med ritualstringens. En ordförande är utsedd för en grupp som ska bevara historien och genomföra ritualen på ett så bra sätt som möjligt.

Själva har man i Linköping lagt ner ett stort arbete på fastighetsfrågor, som andra gärna får inspireras av. Provinsialmästaren välkomnar visionens pelare ”stabil ekonomi”: – Vi har hela tiden ekonomin i fokus, där fastigheter och renoveringar intar en stor plats. Efter ett omfattande arbete med frimurarhuset i Linköping har vi fått tillbaka ”loket” i hela fördelningen, huset genererar ett överskott igen. Just nu är ekonomin under kontroll på de flesta orterna, vi klarar av att ha en balanserad budget.

Långsiktigt och ödmjukt

En positiv bieffekt av Ordens vision 2035 är att enheterna har kommit varandra närmare, avslutar provinsialmästaren i ÖPL: – Visionen har fört oss samman på ett nytt sätt, min förhoppning är att den bidrar till större gemenskap och sammanhållning. Det märks redan inom OM/O-gruppen, som i sin tur jobbar ihop med sina logeråd och föreningsråd. Arbetsgruppen för verksamhetsutveckling har också fått en mer central roll. Vi är på väg mot något bra, men tar oss an visionen med ett långsiktigt och ödmjukt perspektiv. X

text: Pether Ribbefors

Flygande start för Frimurarpodden

Första avsnittet av Frimurarpodden släpptes i slutet av december 2025. Innehållet riktar sig till såväl medlemmar som allmänheten. Hur har podden tagits emot?

poddsatsningen är ett led i Ordens interna och externa kommunikationsarbete. Sista lördagen i varje månad släpps ett nytt avsnitt och vid pressläggning av denna tidning hade de olika avsnitten laddats ner över 10 000 gånger!

Nedladdningsstatistik

Podden nås via frimurarorden.se, utan krav på inloggning, men finns också på stora och små plattformar. Ordens informationschef John Fahlnaes redogör för statistiken: – Lejonparten av lyssnarna är förstås medlemmar av Orden, men podden är samtidigt en ny extern kanal, där vi med egna ord får en chans att berätta vilka vi är. Drygt 50 procent av nedladdningarna har gått via frimurarorden.se. Spotify svarar för 25 procent, Apple Music 10 procent och resten kan kopplas till mindre kända plattformar.

Större respons än vanligt

Har det inkommit några synpunkter från bröderna? Massor, berättar John: – Jag har nog aldrig varit med om någon lansering inom Orden som har fått så stor återkoppling! Väldigt många idéer och förslag har kommit in, betydligt fler

än när vi ber om uppslag i andra sammanhang. En podd är numera ett vanligt medium och det märks att många bröder är vana poddlyssnare.

Naturligtvis har det även funnits en viss skepsis, men eventuella farhågor verkar ha förbytts i motsatsen, säger John: – Vi har fått synpunkter högt och lågt, från alla åldersgrupper – samtliga har varit positiva. Några har uttryckt sig i stil med: ”först blev jag litet orolig, men när jag gick in och lyssnade blev jag glatt överraskad”.

Värdet av en mänsklig röst

Poddformatet skapar också en särskild närhet till mottagaren, konstaterar John: – Indikationer tyder på att podden även kan få en caritativ funktion. Bröder som inte kan komma på loge får lyssna på frimurarröster. Och inför kontakter med media kan man be journalister att först gå in och lyssna, så att en intervju blir bättre förberedd. Detsamma gäller adepter och

Välbesökt Kulturnatt i Växjö

kulturnatten arrangeras sedan 1990 i Växjö och från 2006 har frimurarna i Växjö varit delaktiga i programmet. Även om det heter ”Kulturnatt” genomförs evenemanget en lördagskväll.

I år, liksom tidigare år, öppnade portarna klockan 17:00, med bröderna som värdar. Forskaren och frimuraren Andreas Önnerfors föreläste i två omgångar om såväl frimureriets framväxt som

konspirationsteorier kopplade till frimureriet.

20 musikelever från Växjö kulturskola spelade i Johannessalen, vilken möblerats i biosittning. Alla besökare bjöds på varmkorv och kaffe och totalt 319 personer räknades in under kvällen –synligt samhällsengegemang i praktiken. X

text: Patrik Itzel bild: Lói Stefánsson

andra intresserade, poddavsnitten är ju tillgängliga för vem som helst. Det som förmedlas i podden ställer sig Svenska Frimurare Orden bakom!

Kommande avsnitt

John avslöjar några kommande teman för podden under 2026: – Man kommer att kunna höra om forskningslogen Eckleff, heraldik och Ordens värdegrund. Även litet mer brännande ämnen, som anti-frimureri och kanske något om de vanligaste konspirationsteorierna. Vi kommer också prata om varför vissa saker inom Orden behöver hållas hemliga, och andra inte. Ett avsnitt handlar om symbolers betydelse och verkan och framåt sommaren kan man höra om svenskt frimureri under andra världskriget. Vi försöker hålla en bredd: historia, det goda samtalet mellan bröder och sådant som tangerar den frimureriska upplevelsen. Det skall vara intressant för såväl bröder som allmänhet.

Alla tidigare program ligger kvar i spellistan, vilket över tid skapar en mångfald av teman. Ordens informationschef gläds åt att projektet har blivit verklighet efter tre år: – Jag vill rikta ett varmt tack till poddredaktionen och alla andra som gjort det möjligt. Jag slås ständigt av hur fantastiskt det är att verka i en ideell organisation med så många drivande krafter! X

text: Pether Ribbefors

Synligt samhällsengagemang i fokus

genomförandet av Vision 2035 pågår för fullt i Ordens alla enheter, även i Högsta rådet (HR). Varje år arrangeras ett seminarium för rådets ledamöter, HR-seminariet. För tredje året i rad handlade seminariet om visionsarbetet, denna gång med inriktning på det femte fokusområdet, synligt samhällsengagemang.

Att implementera en ny vision är en

omfattande process och det är viktigt att alla är engagerade, på alla nivåer. Högsta rådet är inget undantag – härifrån utgår ju Ordens strategiska inriktning. Workshops varvades med goda exempel på just synligt samhällsengagemang från alla delar av verksamheten och hur man från Ordens ledning och centrala organisation på bästa sätt kan stödja alla enheter.

Under seminariet framgick det tydligt att arbetet med att förverkliga visionen pågår för fullt i hela Orden. Nu gäller det att ta vara på alla goda initiativ och att hålla fokus på uppgiften – det är bara nio år kvar till år 2035 och Ordens 300-årsjubileum. X

text och bild: John Fahlnaes

Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!

Frimurarcitatet

Frimureriet är en litterär guldgruva. Det har sagts och skrivits många bra saker under seklernas lopp, vilket man inte minst kan hitta i Ordens olika bibliotek.

Mycket är också digitaliserat och finns på internet.

Ibland fastnar någon passage litet extra och i detta nummer av tidningen är det därför premiär för rubriken ”Frimurarcitatet”.

Välformulerade meningar från olika sammanhang och epoker – högt som lågt – kan under denna rubrik med ojämna mellanrum komma läsarna till godo.

Vi börjar med ett litet utsnitt från ett instruktionstal i grad I, hållet 1968 av prosten Sven Sorthan (1906–2001), ordförande mästare i SJL S:t Augustin under tio år från 1967 och framåt. Hela talet upplästes av Tom Waselius,

R&K, vid måltidsloge i S:t Augustin nyligen. Upphovsmannen Sven Sorthan uppehöll sig vid temat ”tempel eller teater” och här följer ett kortare citat:

Varje sitt beslut fattar människan under ansvar. Så länge hon lever på denna jord, vibrerar hennes vilja dagligen mellan dygd och last, mellan godhet och ondska, mellan ljus och mörker inom henne själv. Inom en rymlig ram bestämmer viljan såsom en kompassnål vår fria vandring mot det mål vi själva valt och väljer.

Teaterregissören Max Reinhardt uttrycker detta så: ”Wir alle tragen die Möglichkeiten zu alle Leidenschaften, zu alle Schicksalen, zu alle Lebensformen in uns.” (Vi bär alla möjligheterna till all passion, alla öden och alla levnadsformer inom oss.) Såsom symbol för denna sanning ger oss frimureriet den ohuggna stenen, råmaterialet som väntar på sin utformning, så att stenen kan bli en kubisk sten, tjänlig för broderskapets stora tempelbygge.

Dessa ord är värda att återges, mer än ett halvsekel efter att de skrevs. Besök gärna bibliotek eller instruktionsloge för att hitta andra fördjupningar och infallsvinklar. Och den som finner något tänkvärt, slagkraftigt eller roligt med frimurerisk koppling får gärna höra av sig till redaktionen! X

text: Redaktionen

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig Allmän sammankomst onsdagen den 3 juni 2026

Samling kl 18:30 i Johannessalen i Ordens stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm.

Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, vilket kräver anmälan till e-post frims@frimurarorden.se eller telefon 08-463 37 03 före onsdagen den 20 maj.

Styrelsen

Välbesökt historisk loge i Stamhuset

För Sankt Johanneslogen la Lumiére i Stockholm är det en årlig tradition att anordna en historisk loge. Här delar de med sig av sina bästa tips och berättar om det senaste genomförandet.

Varje år genomför SJL la Lumière en historisk loge i Stamhusets anrika miljö i Stockholm. Iklädda 1700-talskläder och med ett ålderdomligt språk framför bröderna en ritual som känns bekant, men också främmande.

Sju stycken bröder förbereder sig innan logen. De klär med vördnad på sig de inhyrda kläderna, hjälper varandra med tips för att sminka sina ansikten och övar på att balansera sina trekantshattar över perukerna. Stämningen är god, men ändå kan en viss nervositet anas. Bröderna tränar än en gång på sina repliker och ger varandra råd för att få till rätt uttal på de ålderdomliga begrepp som snart ska framföras. Sen är det bara att vänta. Regissören har sagt till dem att de inte får lämna rummet eller visa upp sig förrän den historiska logen börjat.

1760 års ritual

Senhöstens historiska loge jämförde vissa aspekter av 1760 års ritual med vad som används i dag. Då framförde ämbetsmännen långa partier,

vilka i dag endast finns bevarade i våra gradbundna texter. Genom att jämföra partierna kan vi få en inblick i hur hertig Carl själv resonerade inför ritualrevisionen år 1800. Vad ville han ändra och vad ville han behålla?

De långa partierna framfördes med bravur av de uppklädda bröderna! Den gammalmodiga svenskan ekade mellan salens kolonner. Replikerna kommenterades av regissören för att skapa kontext och visa på kopplingar till våra nuvarande texter.

Efter logen gick många av besökarna ifrån Johannessalen med nya kunskaper och insikter, och förhoppningsvis, nya perspektiv tills nästa gång de sitter i loge eller bedriver frimureriska studier.

Skådespelare var Anthony Pierce, Anton Krantz, Axel Rydén, Charalampos ”Pelle” Gontevas, Claes Alm, Johan Petersson och Jonas Liedberg. Regissör, instruktör och manusförfattare var Adam Nathanson. X

text: Adam Nathanson

bild: Mats Gartz

Fakta

tips angående historisk loge

börja i god tid ! Det tar tid att forska i äldre ritualer, skriva manus och öva på framförandet. Detta är något som kan ta flera månader i anspråk.

gör en lista på rekvisita . Detta kan vara allt från kläder och smink till bord och stolar som behövs under framförandet.

hyr kläder Såvida ni inte har tillgång till en broder som är flink med nål och tråd rekommenderas att man hyr alla utstyrslarna. Det kan ofta göras utan alltför stora kostnader.

dela upp ansvar och delegera Det är mycket som ska ordnas inför en historisk loge. Det blir lättare om alla får vara delaktiga istället för att en ensam broder ska ta hela ansvaret.

lägg extra tid på att träna på uttal . Det skapar ett extra lager av historisk känsla om replikerna uttalas korrekt.

ha generalrepetition dagen innan . Då blir det lättare att komma ihåg sina repliker, men ni kan då också passa på att ställa i ordning logelokalen

ansök om genomförande i förväg . Det krävs dispens för att få framföra historisk loge.

Logens skådespelare, från vänster: Charalampos "Pelle" Gontevas, Anthony Pierce, Johan Petersson, Axel Rydén, Claes Alm, Jonas Liedberg och Anton Krantz.

Sju bröder bär historiska kläder, övriga är klädda som vid sedvanlig loge.

Peruk och hatt var självklarheter på 1700-talet.

Att framföra den ålderdomliga svenskan kräver övning.

Medaljrikedom. Den som bär fler än fyra utmärkelser på bröstet bör låta montera dessa omlott. Den finaste medaljen skall placeras närmast hjärtat. Arbetet kan beställas hos en medaljateljé.

Ett bärbart kulturarv

Ordnar, medaljer, pins och andra bärbara dekorationer väcker ofta intresse och nyfikenhet. Men vad får man bära och vad bör man avstå från att bära? Tidningen Frimuraren reder ut begreppen.

IFrimuraren nr 3/2024 fanns en artikel om att utdelandet av svenska ordnar återupptagits, efter femtio års uppehåll. Den långa parentesen bidrog emellertid till att regler, som tidigare var självklara, i dag inte är lika välkända. På ett liknande sätt tenderar klädkoder numera att tolkas på ett friare sätt än förr, påverkat av samhällsförändringar, mode och trender.

Åtskillnaden mellan hemmiljö och arbetsplats har också blivit mer otydlig genom distansarbete och generationsskiften, vilket har luckrat upp gränserna för vad som anses vara ett formellt eller professionellt sammanhang.

Ibland finns det emellertid regelverk, som är bra att känna till. Ordnar och medaljer är ett sådant område. Vid sidan av officiella instruktioner kring bärande, har Svenska Frimurare Orden också särskilda föreskrifter kring prydnader och utmärkelser. Informationen är emellertid utspridd, varför tidningen

Frimuraren vill försöka erbjuda en sammanhållen översikt från flera källor.

Finland

Låt oss först slå fast att Republiken Finland aldrig har gjort något uppehåll i utdelandet av statliga förtjänstordnar. Det märks inte minst den 6 december, då man i TV kan se hur finländare stolt bär sina utmärkelser på självständighetsdagen.

Etikett kring bärbara utmärkelser i Finland hanteras av Riddarordnarnas kansli, som på sin hemsida listar alla officiella och halvofficiella utmärkelser som kan bäras i formella sammanhang, från statliga förtjänstordnar till kyrkliga och kommunala medaljer med flera. Riddarordnarnas kansli förtydligar också:

Förtjänsttecken som beviljas av olika organisationer, föreningar och företag är inofficiella eller privata. De används endast vid tillställningar som ordnas av

sammanslutningen i fråga eller den bransch som den representerar.

Sverige

I Sverige är det Kungl. Maj:ts Orden (KMO) som administrerar de kungliga riddarordnarna och de kungliga medaljerna.

Officiella svenska medaljer delas också ut av regeringen, de kungliga akademierna och statliga myndigheter, inklusive Försvarsmakten (FM).

Bärande av svenska utmärkelser följer i stort sett samma principer som i Finland. Sverige är emellertid en monarki och en rad enskilda sammanslutningar har över tid erhållit nådigt tillstånd att förse sina förtjänsttecken med krona och/eller kungligt porträtt.

Dessa halvofficiella utmärkelser har därför en högre dignitet än andra medaljer utdelade av föreningar, riksförbund och liknande.

Försvarsmakten

I FM:s uniformsreglemente finns en detaljerad lista på vilka utmärkelser som får bäras till militär uniform. Mot bakgrund av att svenska ordnar återigen utdelas kan det vara relevant att känna till FM:s förtydligande kring vad som är en officiell orden:

En orden förlänas av stat eller kyrkligt överhuvud med legitimt statsöverhuvuds godkännande. På uniform får endast officiella ordnar bäras ... Dynastiska familjeordnar (orden förlänad av suveräna eller f. d. suveräna furstehus erkända av Wienkongressen 1814 eller senare men som inte erkänns som officiella statsordnar) bärs inte på Försvarsmaktens uniformer.

Uniformsreglementet anger också i vilken ordningsföljd utmärkelser skall bäras till militär uniform. Helt sist listas ett hundratal minnes- och jubileumsmedaljer, varav de flesta har tillkommit i samband med de många förbandsnedläggningarna i Sverige från 1990-talet och framåt. Dessa minnesmedaljer saknar oftast koppling till personlig förtjänst eller färdighet och FM understryker därför att ”den som tilldelats flera minnesmedaljer … bör endast bära en sådan!”

Prydnadsförordningen

Inom Svenska Frimurare Orden är det prydnadsförordningen (OSK cirkulär 3/12) samt Ordens allmänna lagar som reglerar utmärkelser och prydnader. Alla utmärkelser som räknas upp av Riddarordnarnas kansli, KMO samt FM kan utan ytterligare tillstånd bäras inom Orden.

Inom FM är det inte tillåtet att till uniform publikt bära ”icke officiella ordensliknande dekorationer”. Samma regel gäller inom Svenska Frimurare Orden; prydnadsförordningen exemplifierar med Tempelherreorden och S:t Lazarus Orden.

Godkända är däremot ”svensk eller utländsk johanniterorden tillhörande den s.k. Johanniteralliansen, liksom den suveräna Malteserorden och annan med påvligt godkännande förlänad orden”.

Det går även bra att bära ”kommunala förtjänstmedaljer, liksom andra medaljer som utdelas för huvudsakligen civila förtjänster av andra allmänna eller enskilda institutioner och korporationer”.

Den senare kategorin är inte ytterligare specificerad i prydnadsförordningen. Försvarsmakten, som referens, kan medge bärande av frivilliga försvarsorganisationers distriktsmedaljer, däremot inte lokalföreningars förtjänsttecken.

Ordensanknutna utmärkelser

Det finns ett antal särskilda utmärkelser knutna till frimurarorden, vilka naturligtvis får och bör bäras. Kungl. Carl XIII:s Orden utgör på flera sätt ett specialfall. Denna kungliga riddarorden från 1811 är inte en förtjänstorden och handläggs inte heller av KMO, utan är ett ”eget gille”. De som kan komma i fråga för tilldelning är Riddare och kommendörer med Röda korset (R&K) i Svenska Frimurare Orden. Ordenstecknet får bäras offentligt; antalet innehavare är begränsat till 36 svenskar samt tio utlänningar.

Ordens Hederstecken (OHT) instiftades 1947, ”för synnerligen

förtjänstfullt arbete till gagn för Orden”. Tilldelning beslutas av Ordensledningen och högst 48 bröder kan vara innehavare av hederstecknet. OHT bärs inte offentligt, detsamma gäller utmärkelserna nedan.

Prins Bertils Frimuraremedalj tillkom 1987, ”för förtjänstfullt arbete eller annan värdefull insats till gagn för Orden.” Instiftandet föranleddes av den dåvarande Stormästarens, H.K.H. Prins Bertil, 75-årsdag. Även denna utmärkelse har ett begränsat antal innehavare. Tilldelningen är uppdelad i två kvoter; en hanteras av Ordens ledning och den andra kvoten beslutas av fördelningarnas provinsialmästare/ kapitelmästare.

I varje region finns också en fördelningsmedalj, utan antalsbegränsning. Emellertid skall tilldelning vara sparsam för att upprätthålla värdet av utmärkelsen. Beslut om tilldelning fattas av provinsialmästare/kapitelmästare.

Loge eller brödraförening kan också instifta förtjänsttecken, vilket skall vara godkänt av Ordens Stormästare. Tilldelning sker efter beslut av ordförande mästare/ordförande, vanligtvis efter hörande av logeråd respektive föreningsråd.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm samt Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias

Frimurarestiftelse, vilka är

Orden närstående, har instiftat egna medaljer vilka omnämns i prydnadsförordningen.

Som regel finns ingen öppen nomineringsprocedur för utmärkelserna ovan, utan mottagarna identifieras individuellt.

Medaljliknande föremål

Alla medaljliknande föremål är inte utmärkelser. Röda korset, som bärs om halsen, är en gradprydnad som hör till Ordens högsta grad, R&K. För provinsialmästare, ordförande mästare och ordförande finns också särskilda märken med passare och vinkelhake av gulmetall, som bärs i band på bröstet.

Fakta

bärandeordning

Officiella utmärkelser bärs enligt den ordning som anges av Riddarordnarnas kansli (Finland) respektive KMO/FM (Sverige). Ordningsföljden för Ordensinterna utmärkelser med mera anges i prydnadsförordningen.

Kring halsen bärs endast ett tecken i taget, den som blir tilldelad en högre dekoration inom Orden behåller den tidigare värdigheten, men återlämnar tecknet. Bärandeordning för Ordensinterna dekorationer i band på bröstet (utan näsduk i bröstfickan):

1. Tecken för förutvarande Ordens högsta ämbetsman.

2. Förutvarande storofficiantstecken.

3. Prins Bertils Frimuraremedalj.

4. Fördelningsmedalj (ej förtjänstmedalj från arbetsloge/brödraförening samtidigt).

5. Märke för sittande och förutvarande provinsialmästare, ordförande mästare eller ordförande. Om fler än ett märke för PM/ OM/O bärs samtidigt placeras det i kapitelgradernas band närmast hjärtat och det i johannesgradernas band längst ut.

6. Forskningslogens Carl Friedrich Eckleff medalj i guld respektive silver.

7. Medaljer från Orden närstående stiftelser.

8. Förtjänsttecken som utdelas av loge eller brödraförening (ej logemärke samtidigt).

9. Svenska Frimurare Ordens jubileumsmedalj.

10. Forskningslogens Carl Friedrich Eckleff medlemsmedalj/logemärke i brons.

11. Logemärke/föreningsmärke (bärs inte samtidigt som förtjänsttecken från loge/ brödraförening).

får aldrig bäras

• Flera valörer av samma medalj – endast den högsta bäres (förtjänstmedalj ersätter logemärke inom Orden).

• Logemärken eller minnesmedaljer från utländskt frimureri.

• Ärvda eller köpta medaljer.

• Dekorationer från andra ordenssällskap.

• Studentmedaljer.

• Prismedaljer från idrottstävlingar.

se även

Prydnadsförordningen (OSK-cirkulär 3/12)

Reglemente Uniformsbestämmelser (FM, 2015)

Bandfärgen motsvarar arbetsskede: blått (johannes), rött (andreas), grönt (stewardsloge/forskningsloge) respektive purpur (kapitelgraderna). Inom Sjätte fördelningen bärs märket utan band. Motsvarande tecken för förutvarande ämbetsmän är försedda med lagerkrans. Endast ett emeritustecken per bandfärg bärs samtidigt, även om man verkat i flera enheter.

Logemärken

Varje johannes-, andreas- och kapitelloge kan också ha ett logemärke som skall vara godkänt av Ordens Stormästare. Ett logemärke kan köpas av logens bröder och bäras som tecken på samhörighet och hemvist. Observera att logemärke och förtjänst tecken från loge inte får bäras samtidigt. Inom brödraföreningar benämns motsvarande samhörighetstecken föreningsmärke och omfattas av samma förutsättningar.

forskningslogens samtliga ledamöter och får även bäras samtidigt som annat logemärke eller förtjänsttecken, vilket är ett unikum.

1985 års jubileumsmedalj

Enligt logedirektoriet, som ansvarar för prydnadsförordningen, skall ett korrekt logemärke vara i 8:e storleken (33 mm i diameter), av bronsfärgad metall och ha ett enfärgat rakt, dubbelvikt band. Färgen på bandet skall avspegla enhetens arbetsskede: blått upp till grad III, rött upp till grad VI och grönt från grad VII och högre. Några loger har tagit egna initiativ, berättar Måns Jungner, ordförande i logedirektoriet: – De irreguljära, om vi kallar dem så, föreställer oftast enhetens vapensköld, utförda i emalj i olika färger. De är vanligtvis också mindre. Dessa har inte bärandetillstånd inom Svenska Frimurare Orden.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff använder grönt band och utfärdar bärbara förtjänsttecken i guld och silver samt ett logemärke i brons. Guldmedaljen avser seniorledamöter och silvermedaljen bärs av arbetande ledamöter. Logemärket kan köpas av

Specialfall. Logemärket ningslogen

tillsammans med annat logemärke.

År 1985 firade Svenska Frimurare Orden 250 år. Då tillverkades en jubileumsmedalj, som kan bäras av alla bröder som var medlemmar vid tiden för jubileet. Medaljer från olika logers jubileer, vilka inte är ovanliga, omnämns inte i prydnadsförordningen och har inte heller bärandetillstånd inom Orden. Det kan säkert komma som en överraskning för många. Måns Jungner förklarar:

– När frågan om minnesmedaljer kommer upp föreslår logedirektoriet att man i stället gör en plakett eller ett minnesmynt. Andra sällskap och ordnar har större försmak för flera medaljer och smycken. I Svenska Frimurare Orden föreligger en annan syn på medaljer och deras bärande. Stor restriktivitet råder, vilket uttrycks i prydnadsförordningen.

Pins och nålmärken

Pins från främmande sammanhang, till exempel andra ordenssällskap eller föreningar såsom Rotary, är inte i enlighet med prydnadsförordningen. Det enda nålmärke som uttryckligen har bärandetillstånd är frimurarordens officiella medlemsnål, ett rött tempelkors med guldfärgade kanter. Nålen får gärna bäras även i allmänna sammanhang, som ett tecken på medlemskap. Övriga Ordensinterna pins har inte bärandetillstånd, förtydligar Måns Jungner: – I frimurarsammanhang bör endast det röda frimurarkorset bäras. Trots det finns det en tämligen rik flora av frimurarrelaterade pins, till exempel sådana som delas ut för att man deltagit i en seminarieserie såsom pilgrimsvandringar och liknande, eller deltagit i jubileum etcetera.

Tecken om halsen skall anbringas omedelbart under rosettens knut.

Inga andra interna minnesmedaljer än jubileumstecknet från 1985 har bärandetillstånd inom Svenska Frimurare Orden.

Fördelningsmedaljerna är i förgyllt brons och bärs i grönt band på bröstet.

Prins Bertils Frimuraremedalj förblir Ordens egendom och skall återlämnas. Här ett välanvänt exemplar.

Nålmärke med Svenska Frimurare Ordens röda kors, den enda pin som har formellt bärandetillstånd. Märket får gärna bäras offentligt, som tecken på medlemskap.

Miniatyrmedaljer bärs på frackslaget och är ett alternativ till medaljer i originalstorlek. Näsduk kan bäras.

Tecken och medaljer i originalstorlek bärs i Sverige ca 20 mm över fickans kant, utan näsduk i bröstfickan. Högst fyra tecken bärs i bredd, därefter monteras tecknen omlott. På bilden ett emeritustecken med lagerkrans från andreasskedet (rött band).

Medlemsnålen ska placeras i knapphålet, inte på slaget, och det kan även understrykas att pin aldrig bärs till frack.

Utländska frimurardekorationer

Samarbete över gränserna är både uppskattat och trevligt. Det förekommer att bröder som har bistått utländska loger har erhållit en utmärkelse eller hederstecken. Dessa bör naturligtvis bäras vid besök hos den utdelande organisationen, men på hemmaplan gäller specifika regler.

Endast utmärkelser från godkända utländska storloger får bäras, inte underlydande enheter – och endast om någon från den främmande storlogen är närvarande. Annars inte.

Logemärken eller minnesmedaljer från utländska storloger eller deras underlydande loger har aldrig bärandetillstånd inom Svenska Frimurare Orden. Efter beslut från logedirektoriet kan emellertid individuellt undantag göras för den som är medlem av utländsk forskningsloge och önskar bära dess logemärke.

Hur bärs medaljer?

Riddarordnarnas kansli i Finland och KMO i Sverige tillhandahåller pedagogisk information på sina hemsidor om hur ordnar och medaljer bör anbringas till kavaj och frack på ett korrekt sätt i respektive land. Även Kungl. Patriotiska Sällskapet erbjuder en hjälpsam översikt (se faktaruta).

Det går utmärkt att kombinera Ordensinterna och mer allmänna utmärkelser vid sammankomster inom Orden. Att välja det ena eller det andra är också ett fullgott alternativ. Finländsk broder, på tillfälligt besök i Sverige, bär sina utmärkelser som i Finland. Detsamma gäller svenska bröder som reser i andra riktningen.

Band kring halsen eller band på bröstet

De allra flesta kommer bara i kontakt med två typer av bärbara utmärkelser:

finaste.

Medaljer i band på bröstet anbringas i Sverige ca 20 mm ovanför bröstfickans kant. Näsduk skall då inte bäras. Högst fyra bröstdekorationer bärs i bredd, med det finaste närmast hjärtat. Den som vill bära fler än fyra börjar inte på ny rad, utan låter i stället montera utmärkelserna omlott. Det ombesörjs enklast hos någon professionell utförare. Man kan förstås också göra ett urval av utmärkelser att bära, beroende på tillfälle.

Miniatyrer

Etablerade utmärkelser utdelas ibland med en kompletterande miniatyr, en nättare version av originalet. Miniatyrmedaljer ger ett mer återhållsamt uttryck och kan även vara praktiska vid tillställningar med dans, eller om man har många utmärkelser. Miniatyrmedaljer fästes på bärarens vänstra frackslag i höjd med knapphålet. Näsduk i bröstfickan kan bäras. Utmärkelser i original respektive miniatyr är inte avsedda att bäras samtidigt; utgångspunkten är att man väljer den ena eller andra varianten vid varje tillfälle. Miniatyrer är inte heller obligatoriska tillbehör, utan medaljer i originalstorlek kan alltid bäras. Till kavaj bärs endast utmärkelser i original, aldrig miniatyrer.

Ej komplett översikt

Området ordnar och medaljer är tämligen vidsträckt och denna artikel avser endast att åskådliggöra de vanligaste

Kungliga Carl XIII:s Orden ingår inte i listan över Ordensinterna utmärkelser, eftersom det är en kunglig svensk riddarorden

frågeställningarna kring bärbara utmärkelser vid sammankomster inom Svenska Frimurare Orden. Kraschaner, specialmonteringar, representanttecken, avvikande klädsel och liknande berör ett fåtal och har därför lämnats

Artikeln är inte heller en formell handledning, utan en sammanställning av aktuella regler och praxis i syfte att underlätta bärande av utmärkelser med mera, ett tema som intresserar många. I det fall prydnadsförordningen eller Försvarsmaktens reglemente skulle ändras, påverkas förstås förutsättningarna för bärande på motsvarande sätt.

Ordensledningen har aviserat en översyn av prydnadsförordningen i vissa delar, men den nuvarande gäller till dess att något annat är skriftligen kommunicerat. Tidningen Frimuraren får säkert anledning att återkomma på temat. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Tack till ordensintendent Christian Thorén vid Kungl. Maj:ts Orden för faktagranskning.

Fakta

Mer information om ordnar, medaljer, bärande och hur man kan nominera någon förtjänt person till en utmärkelse för samhällsinsatser:

Kungl. Maj:ts Orden

https://kungligmajestatsorden.se/ Riddarordnarnas Kansli

https://ritarikunnat.fi/language/sv

Kungl. Patriotiska Sällskapet www.kungligapatriotiskasallskapet.se

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Utbildning i ledarskap

i Malmö, Kivik och Toscana

En praktisk kurs för chefer som vill bli tryggare i sin roll, skapa motiverade team och samtidigt bygga ett hållbart ledarskap.

Frimurarebröder och partners får 10% rabatt på kursavgiften.

Telefon: 020-10 18 91 E-post: kontakt@laforza.se Läs mer på: www.laforza.se/bootcamp

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar den elfte artikeln i serien om Ordens organisation. Syftet är att öka kunskapen om hur Orden fungerar.

så fungerar orden

Direktorierna, del 4

Föregående artikel handlade om informationsdirektoriet. Denna gång står drätseldirektoriet i fokus.

Drätseldirektoriet

Drätseldirektoriet (DD) har ansvar för den centrala organisationens ekonomi, Ordens stamhus och försäkringsfrågor. Utöver detta förvaltar DD de stiftelser och fonder som är knutna till Orden och Stora landslogen. DD:s ansvarsområde omfattar även storintendenturen, det vill säga inköp och lagerhållning av föremål som används i Ordens rituella verksamhet.

– En stabil ekonomi och en långsiktig förvaltning av Ordens tillgångar och fastigheter är av central betydelse för att Orden ska kunna stå stark, säger Pelle Björklund, Ordens räntmästare och ordförande i drätseldirektoriet.

Ordens ekonomi består dels av de enskilda enheternas ekonomi inklusive eventuella frimurarsamhällen, aktiebolag, stiftelser och fonder som är knutna till enheterna, dels av den centrala organisationens ekonomi. De olika ekonomierna är självständiga och skilda från varandra. Precis som varje enhet har sin skattmästare har Orden en räntmästare:

– För de enheter som ligger i Finland ser det lite annorlunda ut. Här finns i varje frimurarsamhälle, där Orden har loge eller brödraförening, en registrerad understödsförening, som hanterar samtliga där befintliga enheters ekonomi. Modellen har historiska orsaker men är också en effekt av delvis annorlunda lagstiftning i Finland jämfört med Sverige, förklarar Pelle.

Bredd av uppdrag

DD:s uppdrag regleras i sjunde kapitlet av Ordens allmänna lagar (se faktaruta).

En tolkning man kan göra är att DD är Ordens centrala ekonomi-, fastighets- och finansavdelning som även erbjuder stöd, råd och dåd inom ekonomi, fastighetsfrågor, försäkringsfrågor etc till enheterna inom Orden. DD är också den enhet som har ansvar för Ordens stamhus, Bååtska palatset i Stockholm. Det är DD som fungerar som arbetsgivare för Ordens fåtal anställda, där de flesta har sin dagliga gärning i Stamhuset.

Ordens intendentur sorterar under DD. Intendenturen sköter inköp och lagerhållning av gradprydnader, insignier och ritualenliga föremål. Intendenturen har även en webbshop som är öppen för alla. Här finns förstås inga rituella eller liknande föremål.

Ansvaret för att Orden är försäkrad på ett riktigt sätt ligger på DD. Detta

Ordens räntmästare, OR, bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Pelle Björklund uppbär ämbetet sedan den 19 mars 2023.

sker bland annat genom gemensamma upphandlingar, t.ex. av fastighetsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar, som alla enheter kan ansluta sig till, säger Pelle:

– Gemensamma upphandlingar säkerställer att alla enheter kan försäkra sig med rätt kvalitet och i rätt omfattning samtidigt som vi kan få ner kostnaderna för alla.

Stöd till enheterna

På vilka sätt kan enheterna få stöd av DD? Pelle förklarar:

– DD erbjuder stöd inom ekonomi, fastighetsfrågor, försäkringar och antikvariska frågor.

Inom fastighetsområdet kan DD ge stöd i juridiska och ekonomiska frågor, i samband med köp och försäljningar, renoveringar och olyckstillbud som brand eller vattenskada. Inom DD finns personer med hög kompetens från den allmänna världen kring fastigheter och fastighetsförsäkringar.

Frågor som hamnar inom det antikvariska området hör hemma hos DD. DD har egen kompetens och samverkar med flera antikvariska myndigheter:

– Många av Ordens fastigheter har högt kulturellt och historiskt värde. Detta kan vara en utmaning, framför allt vid renoveringar. Å andra sidan finns möjligheter, bland annat till olika typer av offentligt stöd, informerar Pelle.

Ansvar och organisation

Orden räntmästare är, förutom ordförande i DD, en av Ordens högsta ämbetsmän och medlem i Högsta rådet. Räntmästaren träffar löpande Ordens sigillbevarare och kansler, företrädarna för övriga direktorier och avdelningarna. Rituellt ingår räntmästaren i magistralrådet som motsvarar logerådet i Stora landslogen.

Arbetet inom DD sker i fem utskott: arbetsutskottet, försäkringsutskottet, fastighetsutskottet, stamhusutskottet och placeringsutskottet. Därtill kommer storintendenturen.

DD består av sex ledamöter, inklusive storprovisor, som är vice ordförande, och storintendent, två adjungerade varav en ska företräda logerna i Stamhuset, samt fyra föredragande (sekreterare, över- och underkastellan för Stamhuset och överskattmästaren.)

Placeringsutskottet består av fem personer med expertkompetens. Intendenturen engagerar cirka sex personer. Till detta kommer guider i Stamhuset, personer med särskilda uppdrag etcetera. Totalt handlar det om drygt 25 ideellt engagerade personer. Den löpande ekonomin hanteras av Ordens kamrer som är anställd av Orden.

Löpande arbete

Konkret yttrar sig DD:s ansvar och uppdrag i ett antal aktiviteter och insatser, säger Pelle:

– Som i alla organisationer finns ett tämligen fast årshjul för Ordens

ekonomi med framtagande av budget, hantering av fakturering, löpande bokföring, kvartalsvisa avstämningar och årsbokslut.

I Stamhuset pågår löpande olika underhållsprojekt som installation av bredband och nytt brandlarm, renovering av taket i Riddarsalen och upprustning av entréerna. Till detta kommer förvaltning av Ordens tillgångar.

Med viss regelbundenhet uppstår mer eller mindre akuta frågor hos enheterna. Sammanlagt finns drygt 30 fastigheter som ägs av enheter inom Orden och ungefär lika många hyrda fastigheter.

– När det gäller de egna fastigheterna har vi nyligen genomfört en upphandling av ett gemensamt underhållssystem för fastigheter. Detta kommer göra det möjligt att planera underhåll och renoveringar, ta fram statistik och göra jämförelser. Vi kommer att kunna ta fram planer i god tid i förväg så att enheterna kan anpassa sin ekonomi inför kommande insatser.

DD vill gärna vara med från början i frågor kring ekonomi och fastigheter. Det finns sällan möjlighet att ge akuthjälp. Däremot finns det mycket hjälp att ge som kan göra resan lättare.

Det går alltid bra att kontakta DD i förväg, innan en fråga har hunnit bli akut. Vid behov kan kontakten sedan förvandlas till ett aktivt ärende. Exempel på när man bör kontakta DD är när enheten står inför att köpa eller sälja en fastighet, mer omfattande renoveringar och när man har för avsikt att teckna ett nytt hyresavtal.

Nytta för pengarna

På frågan hur Ordens centrala ekonomi ser ut svarar Pelle:

– Ordens omsättning ökar vilket bland annat beror på att medlemsintäkterna ökar men också på att övriga intäkter stärks, bland annat hyresintäkter från Stockholmslogerna som verkar i Stamhuset, annonser i tidningen Frimuraren och intendenturens

Drätseldirektoriet

Drätseldirektoriet (DD) är ett av Ordens fem direktorier. Drätseldirektoriets uppdrag omfattar

• att förvalta Ordens kassa och ansvara för kapitalplaceringar,

• att upprätta budget, redovisning och årsredovisning för Orden,

• att årligen sammanställa budget för Ordens centrala enheter och Stora landslogen,

• att förvalta Ordens och Stora landslogens egendom,

• att förvalta till Orden och Stora landslogen anknutna stiftelser,

• att vara huvudman för Ordens stamhus och underhålla fastigheten,

• att företräda Orden i ekonomiska, juridiska och kulturbevarande sammanhang rörande Stamhuset,

• att utgöra en central stödfunktion till hela Orden i fastighetsfrågor, hyresfrågor samt därtill hörande juridiska frågor,

• att upprätta förslag till verksamhetsplan, budget, budgetuppföljning och större projekt rörande Stamhuset,

• att via storintendenturen hantera inköp och lagerhållning av gradprydnader, insignier och ritualenliga föremål,

• att samordna försäkringsfrågor inom Orden samt

• att samråda med Stiftelsen H. K. H. Prins Bertils Frimurarefond och Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond i gemensamma frågor.

Ordens räntmästare (OR) är ordförande i DD. DD omfattar fyra utskott: försäkringsutskottet, fastighetsutskottet, Stamhusutskottet och placeringsutskottet. DD engagerar uppåt 25 personer, de flesta ideella men även ett antal anställda. Den senare gruppen omfattar Ordens husfru, kamrer, Ordensassistenterna och städpersonal.

försäljning. Samtidigt ökar kostnaderna. Den centrala organisationen arbetar därför med en hög kostnadsmedvetenhet och väger noga nytta mot kostnad när det gäller saker som IT, resor och inte minst Stamhusets kostnader.

Den så kallade Johannesdalern, en avgift som infördes redan 1777 där en del av varje medlems avgifter går till Ordens centrala organisation, utgör den största delen av de intäkter DD har att hantera och fördela. Johannesdalern finansierar hela Ordens centrala verksamhet exempelvis presidiet, direktorierna, tidningen Frimuraren och visitationsverksamheten samt drift och underhåll av Stamhuset:

– Johannesdalern gör det möjligt för Orden att stötta enheterna med råd och dåd, genomföra gemensamma upphandlingar och tillhandahålla

gemensamma tjänster som IT-stöd och tidningen Frimuraren, konstaterar Pelle.

Den centrala organisationen arbetar även med att utveckla och stärka Ordens närvaro och varumärke i Sverige, Norden och internationellt, tillhandahålla administrativa tjänster och ett aktivt kommunikationsarbete.

Arkitekt med bredd

Pelle Björklund började sin bana inom Orden i Den Nordiska Första S:t Johannislogen där han kom att inneha flera ämbeten, bland annat som sekreterare, bevakande broder och ordförande mästare.

Han kom in i DD 2012, först som ledamot och sedan som överskattmästare. År 2023 blev han Riddare och kommendör med Röda korset och Ordens räntmästare.

I botten är Pelle arkitekt SAR/ MSA. Han har arbetat på flera större

bolag inom fastighetsbranschen och har bland annat varit vd för Svenska Bostäder, vilket även inkluderar Stadsholmen som förvaltar många av Stockholms kulturbyggnader.

Våga fråga!

På frågan om han har något råd till enheterna svarar Pelle:

– När det gäller frågor om ekonomi, fastigheter och försäkringar, när något är oklart eller känns osäkert, tveka inte: kontakta DD! Vi kan ge råd och stötta med kompetens. Vi kan och vill hjälpa till!

Pelle betonar att det är bättre att höra av sig tidigt än sent. Ju tidigare DD kan komma in i en process desto bättre! X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors

Årsmöte i den moldaviska storlogen

Den moldaviska storlogen håller Annual Communication (årsmöte) varje höst, då utländska delegationer och moldaviska bröder möts. Det är ett viktigt event som engagerar.

IMoldavien finns det runt 400 bröder varav hälften mäktar med årsavgiften om €50. Medlemmarna är organiserade i 14 aktiva johannesloger (blue lodges). Man arbetar bara i johannesgraderna. Den tidigare sovjetrepubliken Moldavien blev självständig 1991. Moldavien var ett av två kungadömen som skapade Rumänien 1859. Frimureriet var då mycket aktivt men förbjöds vid andra världskrigets slut då Moldavien införlivades i Sovjetunionen. Medlemskap i frimurarorden blev då straffbart. Intill nyligen var storlogens officiella adress en ödetomt. Templets plats var strängt hemlig. Inställningen till frimureriet har ändrats och man vågar idag visa sig i det offentliga, men kanske mer diskret i jämförelse med i andra länder. Nu finns det ett stamhus, dock utan yttre symboler. Med små resurser bedrives ett effektivt caritasarbete.

Det nya logehuset

För två år sedan började en äldre kulturbyggnad i huvudstaden att renoveras. Målet är att köpa byggnaden i framtiden. Moldavien är ett fattigt land och brödernas uppoffringar är betydande. Men det behövs mer. Stöd från utländska bröder välkomnas.

De loger jag besökt har visat stort allvar och stringens i ceremonielet samt i betydelsen av brödramåltiden. Årsmötet

Förbrödringen börjar traditionsenligt på fredagen med reception för de utländska delegationerna. Bröder från många olika länder möts. Samtalen är alltid intressanta.

Moldavien bjuder de utländska bröderna på allt. En stor generositet som visas av en föga bemedlad organisation. Lördagens årsmöte pågick i tre timmar. Totalt 250 bröder samlades, varav 50 från utlandet. Jag framförde Svenska Frimurare Ordens hjärtligaste

hälsningar och önskningar om välgång under det nya arbetsåret.

Informationen från storlogen till bröderna var exemplarisk. Mötet var väl regisserat med stor följsamhet trots digert innehåll. Det gångna årets arbete redogjordes för, resolutioner och dekret kungjordes, förslag lades fram och beslut fattades när så anbefalldes.

Gratifikationer, diplom och erkännanden gavs till välförtjänta bröder. Årsmötet är ett viktigt informationstillfälle och en möjlighet att som enskild broder möta ordens ämbetsmän. Aftonen bjöd på galamiddag och bal med fantastisk mat, dryck och underhållning i världsklass.

Stormästaren Aurel Baiesu framförde sina varma och broderliga hälsningar till de svenska bröderna och Stormästare Michael Boström samt överlämnade en muntlig inbjudan till årsmötet 2026. X

text och bild: Robert Blomberg

Pilgrimsvandringen ägde rum i Karlstads frimurarhus.

Grön pilgrimsled gav mersmak

En pilgrimsvandring i sju etapper genomfördes under tre dygn i Karlstads frimurarhus i november. Vandringen lockade långväga deltagare och ett nytt tillfälle är planerat till hösten 2027.

Torsdagen den 13 november klockan 14 öppnade Värmländska Provinsiallogens (VPL) stewardsmästeri portarna till Frimurarhuset i Karlstad för 28 bröder och sex ledare från fem fördelningar. Deras mål var att fullfölja den Gröna pilgrimsvandringen. De utrustades med vandringsmussla, pass och anteckningsbok. Tre dygn senare gick vandrarna i mål.

Syftet med vandringen var trefaldigt:

För det första att se arbetsgraderna med nya ögon med de insikter man

erhåller i grad VIII, men även att ge en bättre förståelse för kopplingen mellan arbetsgraderna och kapitlet.

För det andra att reflektera över den frimureriska kärnan och den Konungsliga Konstens betydelse.

För det tredje att öppna upp för nya former att ta till sig frimureriet genom poesi och musik.

Vandringen var upplagd i sju etapper. Uppstart där bröderna introducerades till den frimureriska kärnan, där den Konungsliga Konsten är central.

Seminarium och teater

Etapp två och tre var en kombination av seminarium och teater där man vandrade genom johannes- och andreasfrimureriet. Här mötte vandrarna Ciceronen, spelad av Peter Magnusson. Som den Konungslige Konstnären agerade Ulf Mattsson, Ove Lind var Poeten, och Brodern från grad VIII spelades av Anders Hultqvist. Den fjärde etappen utgjordes av ett seminarium som fokuserade på övergången mellan arbetsgraderna och kapitlet, men även på kapitlets historik och frimureriets andliga dimension.

Sedan följde etapp fem och sex under fredag kväll och lördag i form av logebesök i grad VII och VIII. På söndag förmiddag samlades bröderna för den sista etappen i ett slutseminarium, med många tänkvärda och spännande reflektioner från vandringen.

Fullföljd vandring

Som avslutning belönades vandrarna med en grön pilgrims-pin, ett bevis på att de fullföljt vandringen. Förutom de tidigare nämnda ledarna bistod bröderna Ulf Larsson och Arne Skagerud med berömvärd assistans genom samtliga etapper.

Det var tufft att ägna i princip 72 timmar i sträck till den Gröna pilgrimsvandringen. Men av de inlämnade enkäterna att döma så var det mödan värt med mycket nöjda vandrare.

Huvudledaren, tillika förste stewardsmästaren i Värmländska Provinsiallogen, Peter Magnusson, låter avslutningsvis hälsa:

– Kul att så många långväga bröder hade sökt sig hit och att även VPL:s provinsialmästare Magnus Arpi var med bland vandrarna. Vi räknar med att öppna den Gröna pilgrimsvandringen igen hösten 2027. X

text: Peter Magnusson bild: Daniel Glimstrand

Pilgrimstema som koncept

Den frimureriska pilgrimsvandringen i loge är en utbildningsaktivitet som skapades av bröderna Peter Magnusson, Tommy Rosenberg och Pär Åstrand, samtliga dåvarande ämbetsmän i S:t Andreaslogen

Pilgrimen i Karlstad. Grundidén var att på ett trevligt sätt stärka brödernas kunskap om och intresse för frimureriet.

Pilgrimsvandringen är främst en inre vandring som ger en frimurerisk upplevelse, men också en fördjupad förståelse för de olika skedena inom frimureriet. Den blå vandringen (Johannes) omfattar graderna I-III och den röda (Andreas) omfattar graderna III-VI. Den röda börjar i grad III för att vandrarna skall förstå hur johannes- och andreasfrimureriet hänger ihop. Den första frimureriska pilgrimsvandringen (den blå) genomfördes hösten 2017. Ett år senare var det premiär för den Röda vandringen, också den i Pilgrimens regi. Sedan våren 2020 är det S:t Johanneslogen Det Gyllene Snittet som har lett de blå pilgrimsvandringarna i Karlstad. Till dags dato har det genomförts nio blå och sju röda vandringar i Karlstad. Totalt har cirka 200 bröder deltagit i dessa.

Export utanför Femte fördelningen

Våren 2022 inträffade en milstolpe i de frimureriska pilgrimsvandringarnas historia. Då genomfördes den första vandringen i en loge utanför Värmländska Provinsiallogen (VPL). Det var S:t Andreaslogen Den Gyllene Gripen i Linköping som genomförde en röd vandring för första gången. Sedan dess har även loger i Första, Andra och Tredje fördelningen anammat detta koncept.

Pilgrimsvandringen kan ses som ett komplement till den Anatomiska Teatern, där denna ger en djupare och mer detaljerad beskrivning av en grads innehåll och budskap, medan pilgrimsvandringen ger en bredd och helhet över johannes- respektive andreasskedet.

Innan en loge kan starta en pilgrimsvandring behöver man låta de kommande ledarna genomgå en utbildning. För närvarande utförs dessa i Karlstad eller Linköping. De består av några timmars teorigenomgång och ett logebesök tillsammans med en pågående pilgrimsvandring. I samband med dessa får man även tillgång till ledarhandledning och annan dokumentation. Just nu pågår ett arbete med att revidera materialet så att utbildningsdirektoriet kan godkänna pilgrimsvandringarna som ett validerat koncept, på samma sätt som Anatomiska Teatern redan är.

Gröna pilgrimsvandringen

Denna höst vidareutvecklades konceptet i form av den Gröna pilgrimsvandringen. Bakom upplägget står Peter Magnusson, förste stewardsmästare VPL, tillsammans med Tommy Rosenberg, förutvarande förste stewardsmästare VPL, Ulf Mattsson, andre stewardsmästare VPL samt Ove Lind, Svea Provinsialloge. Den Gröna vandringen sträcker sig upp till grad VIII och kommer förutsätta att man först genomgått såväl Blå som Röd pilgrimsvandring.

Om du är intresserad av att veta mer, maila piladmin.vpl@frimurarorden.se. X

text: Per Almskog/Peter Magnusson bild: Per Almskog

Föremålen berättar: När Gustaf V tände ljuset i Linköping

När det nya Ordenshuset i Linköping invigdes 1912 förde kung Gustaf V klubban, efter att först ha mottagit en lykta som innehöll ljuset från de gamla logelokalerna. Museet i Östgöta provinsialloge berättar om invigningen.

Länge var Stormästarna i Svenska Frimurare Orden av kunglig börd. Det var inte bara en titulär utnämning, utan de kungliga Stormästarna deltog även i logearbetet när möjlighet fanns.

Den 20 mars 1912 invigdes frimurarlogernas i Linköping nya Ordenshus. Ett porträtt i olja avtäcktes, föreställande framlidne konungen Oscar II, tillika förre hertigen av Östergötland. Porträttet var en gåva från änkedrottning Sofia, som tackades per telegram:

”Vid aftäckandet af den bortgångne Härmästarens bild sänder Frimuraresamhället i Linköping i minnesgod saknad efter sin hemförlovade gynnare och vän uttrycken av sin vördnadsfulla tacksamhet och undersåtliga vördnad.”

Svaret kom inom kort:

”Mottag och framför mitt hjertliga tack för det vänliga telegrammet. Det gör mitt hjerta godt att höra, att den älskade hädangångene bevaras i tacksamt minne inom Er Brödrakrets. Sofie”

Ljus från det gamla Ordenshuset

Klockan 13:30 hade ordförande mästaren i S:t Jacob kallat sina ämbetsmän för att för sista gången öppna en S:t Johannesloge i det gamla Ordenshuset. Från det ljus som där tändes överfördes en låga till en lykta

som skulle transporteras till den nya byggnaden och där överlämnas till V.S.V. Denna förkortning användes förr som benämning på Ordens Stormästare.

Kungssången

H.M. Konung Gustaf V ankom klockan 15:30 till det nya logehuset, åtföljd av förste hovmarskalken Printzsköld samt provinsialmästaren Douglas. De mottogs av kanslern Westman och de två Linköpingslogernas ordförande mästare. En avdelning av Kungl. Första Livgrenadierregementets musikkår framförde Kungssången i trappuppgången, varefter kungen begav sig med sitt följe till Atrium.

Lyktan överlämnades

S:t Jacobs ordförande mästare kyrkoherde Westerlund överlämnade med några stämningsfulla ord lågan i sin vackra lykta till kungen, med anhållan om att han med den lågan måtte tända upp ljusen i det nya logehuset. Hans Majestät mottog lågan, fördes ritualenligt in i logesalen och efter att man sjungit psalm 426:3 tände kungen ljusen med den från gamla logehuset överförda lågan. Därefter öppnade han på ritualenligt sätt logen och höll invigningstalet.

Ålderdomshemmets fond

Under logearbetet grundades ”Ålderdomshemmets fond” med syfte

att möjliggöra ett hem för åldersstigna medellösa frimurarbröder. Kung Gustaf V, som styrde logen, nedlade grundplåten och den sammanlagda insamlingen uppgick till 1 181,55 kr. Omkring klockan 20 färdades kungen med följe i öppen vagn till Domkyrkan för att avsluta dagens program och reste sedan hem till Stockholm med ordinarie nattsnälltåget klockan 01:34.

Minne av de gamla lokalerna

Så gick det till, när Ordenshuset i Linköping invigdes av kung Gustaf V. Lyktan som användes är av järn med blyinfattade glas i olika färger. Ovandelen är försedd med eldskydd och prydd med kunglig krona. Lyktan var en gåva av handlanden Gustaf Liljegren (1854-1924) och är numera placerad på en väggkonsol av trä, som ett minne av invigningen. X

text: Bo Öhrman och Tord Kagerup

bild: Håkan Wasén

Fotnot: Textmaterialet kommer från ”Seminariegruppen Folke Filbyter” skriftserie 2010:1, 2012:1 och 2014:1. Samtliga skrivna av Tord Kagerup.

Heraldikhörnan

skura

Skölden tillhör Joakim Sörman.

Blasonering: Medelst ekbladsskura delad i blått, och silver, därunder en av vågskuror bildade bjälke och en stam av rött.

riddarnamn : riddaren av uppbyggnad valspråk : tillit och rättrådighet

En skura (av verbet skära) är inom heraldiken en delningslinje som används för att indela en vapensköld i två eller flera fält. Skuran är en central del av vapnets uppbyggnad och har stor betydelse för komposition och blasonering, då den exakt anger hur sköldens fält förhåller sig till varandra. Om inget annat anges i blasoneringen ska skuran alltid uppfattas som rak.

En skura med högst två böjningar benämns snitt och räknas till de enklare formerna. Skuror har olika namn beroende på riktning och form, såsom vågskura, tinnskura eller trebergsskura. Heraldikens system är regelstyrt men samtidigt öppet för variation. Som det uttrycks i Nordisk Familjebok kan skurorna till antal och form ”växla i det oändliga”, vilket speglar heraldikens kombination av tradition och formmässig uppfinningsrikedom.

Joakim Sörmans vapen är uppbyggt av enbart delningar och skuror. Överst ser vi en ekbladsskura, med ekbladsformade utbuktningar. Nedan finns tre vågskuror, som oftast symboliserar vatten, rörelse och liv. Helheten ger ett stramt, värdigt och samtida heraldiskt uttryck.

Utöver sin tekniska funktion har skuror ofta symbolisk innebörd. En rak skura uppfattas som stabil och ordnande. Den kan associeras med balans, rättvisa och tydlighet. Vågskuran förknippas med vatten, sjöfart och förbindelser, medan trebergsskuran symboliserar berg, fasthet och beständighet. Tinnskuran och trappskuran har tydliga arkitektoniska associationer och anknyter till borgar, murar, stadsväsen och försvar.

Mer dynamiska skuror, såsom diagonala eller flammiga, kan uttrycka rörelse, kraft eller energi. Genom sitt formspråk förenar skuran geometri och symbolik och bidrar därmed till att ge vapnet både struktur och berättande innehåll. Valet av skura är därför aldrig enbart dekorativt, utan ett medvetet heraldiskt ställningstagande. X

text och bild: Thomas Falk

Kvinnorna var först!

På tredje dagens morgon – det heter så när man som i Israel använde inklusiv räkning – var det enligt evangelierna rörelse vid Jesu grav. För oss är det den andra dagen. Men det var inte människor, som hade överspända förväntningar. Det var snarare så att de inte väntade sig någonting alls. Det var en grupp kvinnor, som gick dit för att göra det man förväntas göra, när någon kär är död. Men där fanns ingen att smörja.

Evangelierna ger oss olika vittnesmål om vad de upplevde. Några såg en ängel som sade att Jesus inte var död. Då blev det ett springande fram och tillbaka. Kvinnorna blev upprörda och rädda – sådant kan man väl inte tro på?

Maria Magdalena

Nya Testamentet innehåller många vittnens berättelser. Dessa finns i slutet av de fyra evangelierna samt i Första Korintierbrevets 15:e kapitel, där aposteln Paulus återger vad han hört. Kvinnorna såg den tomma graven och begav sig därifrån. Maria Magdalena kom tillbaka, eller kanske stannade hon kvar. Hon hade länge hört till gruppen av kvinnor i Jesu sällskap.

Jesus hade enligt Lukas befriat henne från sju demoner. Vad det innebar har varit anledning till många legender. Jesus stod där och när hon hörde honom säga ”kvinna” trodde hon först det var trädgårdsmästaren. När han sade hennes namn, ”Maria”, insåg hon att det var Jesus. Hon svarar ”Mästare – Rabbouni!” Hon gick sedan till apostlarna och berättade vad hon upplevt. Det är därför hon ibland kallats ”apostlarnas apostel”.

Snart därefter fick de elva – Judas fanns ju inte längre kvar – uppleva att Jesus stod levande hos dem. För Maria Magdalena och för apostlarna var det i det personliga mötet med Jesus, som tron kunde växa till.

Uppståndelsen är grunden för kristen tro

I kyrkan kan man lära sig mycket om kristen tro, gudstjänst, kyrkor och inventarier utan att förstå vad tro är. Att uppleva själv tar sig olika uttryck och inte nödvändigtvis i känslor.

Maria Magdalena väntade det inte och mötet med Jesus vände därför än en gång upp och ned på hennes liv. För några blir det en dramatisk upplevelse, för många handlar det om att sakta växa in i trons värld: Jesus måste få möta mig.

Uppståndelsen är grunden för den kristna tron. Kristenliv betyder att ha sitt fäste i Jesu uppståndelse, poängterat på Påskdagen och varje söndag. X

text: Ove Lundin

bild: Adobe Stock / Unik

ordenskunskap

Orden i siffror

svenska frimurare orden har en bred och omfattande verksamhet. Nedan har vi samlat ett antal nyckeltal som sammanfattar Ordens verksamhet utifrån perspektiven organisation, medlemmar, aktivitet och barmhärtighetsarbete.

Samtliga siffror avser år 2025.

enheterna

202 enheter varav

1 huvudloge (Stora landslogen)

1 forskningsloge (Carl Friedrich Eckleff)

8 kapitelloger/Stor Capitel (grad VII – X)

2 stewardsloger (grad VII – VIII)

28 andreasloger (grad IV/V - VI)

58 johannesloger (grad I – III)

67 brödraföreningar

37 frimurarklubbar varav en i utlandet

medlemmarna

13 950 medlemmar

680 nya medlemmar

44 år (medelålder på nya sökande)

aktivitet

95 000 besök i verksamheten

25 deltagare i snitt per aktivitet

3617 ämbetsmän (aktiva i rituella uppdrag)

2067 uppdragstagare (aktiva i administrativa uppdrag) barmhärtighetsarbete

Ca 5 000 000 kronor insamlat direkt i enheterna

Ca 15 000 000 kronor från enheternas fonder och stiftelser

Ca 50 000 000 kronor från Orden närstående stiftelser

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

Heliga gravens kyrka i Jerusalem – en av kristendomens allra viktigaste och mest laddade helgedomar. Kyrkan uppfördes på 300-talet på initiativ av Konstantin den store, efter att hans mor Helena identifierat platsen som den där Jesus korsfästes, begravdes och uppstod.

Den heliga gravens kyrka i Jerusalem under 600-talet, enligt den beskrivning som gjordes av Arculf under mitten av 800-talet – den äldsta kända arkitektritningen.

Legenderna kring Jesu kors

Ipåsktid står Jesu kors i centrum. Avrättningsredskapet har i kristen tro blivit en livssymbol.

Det bärs som symbol av många som ett tecken på ett hopp om liv efter död. Också på våra gravstenar finns korset med som ett hoppfullt budskap. Men vad vet vi egentligen om Jesu eget kors? Egentligen ingenting men redan i tidig kristen tid intresserade man sig för detta. Korset kom att ge upphov till många berättelser, historier och legender.

Sankta Helena fann Jesu kors

Det berättas att Sankta Helena fann Jesu äkta kors. Hon var moder till kejsare Konstantin den Store som efter århundraden av förföljelse mot de kristna legaliserade kristendomen genom ediktet i Milano år 313. Den förföljda tron blev nu statsreligion. År 326 gjorde Helena en resa till Jerusalem. Här lät hon arkeologer leta efter de platser som förknippades med Jesu lidande och död. Vid Golgata, där Heliga gravens kyrka senare uppfördes på Helenas initiativ, fann man tre kors gömda. Genom en uppenbarelse kunde hon avgöra vilket som var Jesu kors – det sanna korset. Detta delades

sedan i tre delar; en för Jerusalem, en för Konstantinopel och en för Rom –kristenhetens tre centra. Senare blev det i ännu fler bitar och flisor, spridda världen över som reliker. De var värdefulla då dess trä hade vidrört Jesu kropp. Sådana reliker stod särskilt högt i kurs.

Helena lät bygga viktiga kyrkor

Förutom korset tog Helena med sig flera andra reliker tillbaka till Rom: det var tavlan med inskriptionen som hängdes på korset, en spik från korset, törnen från törnekronan, ett finger från aposteln Tomas som betvivlat Kristi uppståndelse, samt en del av korset som tillhörde den botfärdige rövaren. Relikerna bevaras än idag i basilikan Santa Croce in Gerusalemme som hon byggde i Rom. På hennes initiativ byggdes Födelsekyrkan i Betlehem och Heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Legenderna skrivs

ned

Under 1200-talet fanns en mängd legender kring korset. Den främsta samlingen Legenda aurea (Den gyllene legenden) är sammanställd omkring 1260 av biskopen Jacobus de Voragine

med levnadsteckningar över 180  helgon och martyrer (svensk upplaga 2017). Här berättas att korset var tillverkat av ett träd vars frö kom från livets träd i paradiset. Trädet användes sedan till att bygga en bro vilken drottning Saba passerade när hon besökte kung Salomo. Dessa plankor skulle senare ha återanvänts till Jesu kors.

Akacieträdet betyder liv

Man menar traditionellt att korset var gjort av akacieträ. Av detta träslag var även tabernaklet i templet och förbundsarken tillverkade i liksom mycket annat i Salomos tempel. Akacian kom att bli en livssymbol.

En av de första som berättar legender om korset var Konstantins biograf, kyrkohistorikern Eusebius (död 340). Till minnet av korsets återfinnande firades från 1376 en kyrkfest. Så görs än idag inom romersk-katolska kyrkan den 3 maj. Denna dag fanns även i den svenska almanackan fram till 1901 med namnet Korsmässa. I vår psalmbok finns en vacker hymn till korsets ära: nr 456 ”Höga kors”. X

text: Johnny Hagberg

bild: Wikipedia / Jorge Láscar

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Pris: 1 465 kronor

Badhandduk

Till höstens bad eller simträning. Denna badhandduk i 100% bomullsfrotté är den perfekta handduken.

Pris: 385 kronor

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Svart t-shirt

Med tryck i vitt och rött.

Finns i storlekar från M - 3XL.

Pris: 290 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Tygkasse

I bra kvalitet med Ordens namn och kors tryckt i nedre delen av tygkassen. Perfekt som gåva till nya bröder, eller för att visa din tillhörighet i alla sammanhang.

Pris: 145 kronor

Vita hängslen

Bär dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vattenflaska med frimurarkors

Perfekt på utflykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och finns på frimurarorden.se/butik Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

En ganska vanlig symbol i kyrkor är Guds allseende öga. Ögat är i en triangel. Symbolen har inom kristen tro tolkats som att Gud är treenig, Fader, Son och Helig Ande och han är alltid nära oss. Han vakar över sin skapelse och ”ser” oss människor –vet och känner allas tankar och handlingar.

Ibland kallar man ögat för försynens öga. Också detta en bild av den gudomliga närvaron i tillvaron. Som symbol är ögat mycket gammal och kan spåras ända tillbaka till Egypten. Under 1600- och 1700-talet kommer bilden in i kyrkokonsten. Ofta finns det allseende ögat längst upp på altaruppsättningen eller på altarets antependium (tygbeklädnad på altaret).

Ögat på dollarsedeln

Än idag finns symbolen på amerikanska dollarsedlar. Symboliken kommer från baksidan av USA:s stora

Guds allseende öga

sigill, som antogs officiellt år 1782. Kanske inte så konstigt eftersom många av de som var med i bildandet av staten USA var frimurare och kände till symboliken från sitt logearbete.

Ögat som frimurarsymbol

Det allseende ögat är en vanligt förekommande, välkänd och offentlig frimurerisk symbol. Ofta ser man det på logens altare. Tanken bakom symbolen är att visualisera att Herren Guds allseende öga är med våra arbeten och Han giver dem kraft. Gud som skapare kallas i det äldre frimureriet Den Store Arkitekten. Och visst är Gud en arkitekt som planlagt och utfört den mästerliga byggnad som utgör världen omkring oss människor. Som arkitekt avbildas Gud med en passare när han mäter ut byggnaden. Tanken stämmer väldigt bra överens med Bibelns ord i psaltarpsalmen

8: När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har skapat, vad är då en människa, att du tänker på henne …

Likaså skall Guds allseende

öga inte ses som ett negativt bevakande utan innebörden

är att Gud ständigt är närvarande i mitt liv.

”Gud ser dig” är då fyllt av negativ innebörd. På samma sätt var det i Luthers lilla katekes där varje förklaring började med orden: Vi skall frukta och älska Gud… Frukta uppfattades som att vara rädd för Gud och kristen tro blir då ett negativt sätt att leva. En ofrihet och därmed också en rädsla för Gud. Frukta betyder inte fruktan, rädsla utan att vörda, hedra. Vi skall vörda Gud och älska honom. Det stämmer bra med Ordens allmänna lagar, andra kapitlet § 3: En frimurare skall av hela sitt hjärta frukta och älska Gud i såväl ord som gärning. Likaså skall Guds allseende öga inte ses som ett negativt bevakande utan innebörden är att Gud ständigt är närvarande i mitt liv. Detta är uttryckt i Psaltaren 139: Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte? Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet, skall också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig

Två sätt att se på Guds allseende öga

Det finns ett utbrett missförstånd bland människor att Gud ser oss för att ”kolla upp” oss, kontrollera oss och straffa oss när vi gör fel. Guds öga blir då inte det positiva och hans vakande över oss är som en kontrollstation över vårt liv.

Det är något fantastiskt med den Gud vi bekänner: en Skapare, i många stycken obegriplig för oss och så långt borta – men ändå så nära var och en av oss. X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors samt Adobe Stock / Nosyrevy

Lös krysset – vinn en trisslott

PASSAR HOS SIG SJÄLV VINVATTEN SES MAN MED MASK POSITIV ELLER NEGATIV FAKTOR FÖRBJUDEN FÖRENING DANSK FOTLED ELDAR UPP EN MASSA STYR SLUMPEN

STÅR MELLAN TVÅ VAL

GÖR NÅGOT ONT KORTA VÄVNADER BRUKSORT SLAGRUTOR SAMLAR STUDENTER DROGS AV BOCKAR

KAN RÄTT NUMMER GE

KROPPSÄMNE

SKOGSMILJÖN

GLÖD SPRÅKLJUD

SAMLAR TILL SÖTT TID SOM GER MER KAPA SLUTTAMP DRAR DE FLESTA BLIR GLIN TITTA I FÖRVÄG

MATERIALMÄRKNING KLUNK SPELAS OCH BÄRS BARKBAK BILDLIGT UTTRYCK

UTSLAGSPLATS GÖRS FÖR BAND ÄR TALLRIK SES NYA MÄNNISKOR PÅ PÅ HUGGET

MITT I MITTEN

HADE KOLL PÅ TEMPERATUREN INGÅR KARBON I HARVAR OMKRING VILDVUXEN

MIXAS IHOP BRA OMDÖME GÅR MAN EFTER I KÖKET KLIPPA TILL HÄNGER I KRONA SAGOMAMMA ÅRETS FÖRSTA FRANSKT FLÖDE

DRAR PÅ SITT SÄTT STATISTIKSAMLARE

KOSTSAMT KÖKSPLATTOR PRESSAR TVÄTT KURVA

I GAMLA SKROV KÖR MED FOLK DRIVER PÅ SJÖN PALLANTAL SKYDDSANDE HELT I SIN ORDNING KOMMER TU EFTER ÄR SOM EN STARTTECKEN HA MAN ETT TAG I LAGENS NAMN RUTER

VRED SKALDEL TILLBAKA I BÖRJAN RENA SKITEN OMDUDSMAN GRYTBIT

Bild: Jonas Ingman.

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen får du hoppas på i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 23 mars 2026 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

G I T I M I E E Ä R T

B A R S E N I O R T R Ä N I N E

G A S A G L A S S A R I G E N

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Bertil Helgesson, Kjell Håkansson och Ulf M Mattsson.

Rätt nyckelord denna gång var nyvald .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

porträtt

målas på beställning

Frimurarporträtt och porträtt i allmänna världen målas på uppdrag av Tomas Lindström, Visby (FCM S:t Nicolaus).

Från kolteckning till halvkropps-oljeporträtt i flera olika prisklasser.

Sänd din förfrågan till info@coffeeandart.se eller ring 0708-23 39 46

Förmånliga priser på Strand Hotell och visning av Frimurarhuset erbjuds vid sittningar i Visby. Sittning erbjuds även i Stockholm och Göteborg.

Studie inför porträtt: Thomas Persson OM, S:t Nicolaus.

ANNONSERA I FRIMURAREN

Tidningen Frimuraren utvecklas ständigt och har många återkommande annonsörer som når en köpstark målgrupp.

Frimurarens läsare representerar många olika branscher och kanske vill även du som är företagare synas här.

Kontakta oss så berättar vi mer.

Du når oss på annons@frimurarorden.se eller på 0706-072377 (broder Simon Orre).

Nöjsam läsning i förklädnad

en trevlig akademisk tradition är att, som ett tecken på uppskattning, producera en ”vänbok” när en uppskattad kollega avgår eller firar en större högtidsdag. En vänbok är ingen biografi, utan en samling artiklar av vänner och kolleger på teman som festföremålet själv visat stort intresse för. Oftast av mycket hög kvalitet.

En sådan vänbok utgavs till en av Ordens flitigaste och kunnigaste skribenter, förre landsarkivarien och filosofie hedersdoktorn Lars Otto Berg, till hans 80-årsdag år 2011. Lars Otto var andre deputerad mästare i forskningslogen Carl Friedrich Eckleff åren 2001–2005.

Boken är högintressant för den som är intresserad av vad arkiven döljer, eller av militär- och personhistoria och ordenshistoria; områden som särskilt omhuldats och beforskats av Lars Otto Berg inom och utom frimureriet. Flera av Ordens skickligaste pennor och namnkunniga akademiska kolleger har givit bidrag som i flera fall endast publicerats här.

På arkivområdet får vi veta mer om

mikrofilmningen av våra kyrkböcker, hur relationsförändringen mellan stat och kyrka påverkade den kyrkliga arkivhållningen, hur vi hanterar våra privatarkiv med mera. En nyttig läsning inte minst för våra arkivarier, sekreterare och bibliotekarier.

Det militärhistoriska området – Lars Otto var reservofficer vid I3 i Örebro – omspänner karolinska stridsmetoder, närkingar i finska kriget 1788–90 och krigsvetenskapen kring förra sekelskiftet.

ordens- och sällskapsliv möter vi logedirektoriets och Frimurare Barnhusets tidiga historia, den utmanande bibeltolkningen under 1700-talet och historien om Karl XV:s kägelordenssällskap Enkan Bloms Bekanta. Avsnittet avslutas med en genomgång av de verkliga personerna Stenbock, Laurentius och Eckleff som ligger bakom tre av logenamnen i Uppsala.

Det personhistoriska avsnittet behandlar bland annat den stiftshistoriska forskningen i Ärkestiftet, där Lars Otto under många år var centralgestalt. Men också bruksägarsläkten Strang, kungamakaren Carl Otto Mörner och Sveriges kvinnliga pionjär och annonsdrottning Sofia Gumaelius liv och verk.

Och i den avslutande delen om

Sammanfattningsvis kan man konstatera att denna vänbok är lika fylld av spännande frimureriskt innehåll som övriga böcker utgivna av forskningslogen. Boken finns att beställa på eckleff.se/butiken/ övriga skrifter för det facila priset av 125 kr plus frakt. X

text och bild: Magnus Åkerman

Frimurarnas Konst- och Kulturförening på traditionell höstresa

2025 års höstresa ställdes till Lazio, landskapet där Rom ingår. Hela 17 ressugna frimurare med respektive, inalles 34 deltagare, rymdes inom resebyråns ramar. Slätten utanför Rom omges av vulkansluttningar, där deltagarna besökte några pittoreska byar.

Trivsam samvaro präglade resan där det italienska köket visade några av sina fina sidor. Att pasta med tomatsås tillhör vardagen har vi verkligen återigen förstått! Till det serverades alltid antipasta och kött eller fisk som tredje rätt. Därtill bjöds traktens bordsviner.

Det antika Roms hamnstad

En av höjdpunkterna var besöket i Ostia Antica, antika Roms hamnstad. Staden grundades 335 f Kr och fungerade till omkring 300 e Kr. Då hade stranden förflyttats ut i havet så långt att de stora fartygen inte längre kunde lägga till. 1810 började utgrävningen av staden, vilken fortfarande pågår. Hit importerades allehanda

Påvens sommarresidens i byn Castello Gandolfo.

varor från hela Medelhavet, bland annat spannmål från Egypten. Staden höll lager för Roms behov och fungerade som omlastningsplats till mindre fartyg. Dessa drogs uppför Tibern till Rom via kraftiga tampar som krävde digert muskelarbete. De olika handelshusens golv är prydda med spännande mosaikbilder som beskriver arbetet! Självklart finns en romersk teater, i bruk dessutom, och en imponerande byggnad för senatens behov. Att Rom var en stormakt framgår tydligt.

European Space Agency

En annan höjdpunkt var besöket på European Space Agencys (ESA) anläggning i Rom. Arbetet här är koncentrerat till programmet ”Copernicus”, som via satellitdata följer upp jordens utveckling avseende temperatur, havet, skogsutbredning, bebyggelseutbredning, torkans påverkan på växtligheten med mera. Mycket givande, men samtidigt nedslående, att inse vad mänsklighetens påverkan gör med vår Moder Jord.

Byarna då? De flesta byar lyfter fram sina specialiteter för att locka turister. Många deltagare gillade besöket i byn Castello Gandolfo där påven har sitt sommarresidens. Strikt, radrätt, rent, prydligt och vackra byggnader. Dock verkade påvens bostad enkel, långt ifrån Peterskyrkan! X

text: Gunnar Gillman

bild: Wikimedia Commons / Daderot

Första året med Ekerö frimurarklubb

efter åren av stillhet växte på Mälaröarna en tanke om närhet och gemenskap – att skapa något nytt i frimureriets anda, enkelt och nära. Ur samtal mellan bröder föddes idén till Ekerö frimurarklubb.

Grundad av Håkan Bengtsson som ordförande, Peter Aspenberg som vice ordförande och initiativtagaren Peer-Ivar Eltvik. Den 7 mars 2025 godkändes klubben formellt av Första fördelningens provinsialmästare och den 3 juli samlades ett 25-tal

bröder till första mötet – präglat av värme och återförening. Föredraget av Mats Gartz om pilgrimsvandring satte tonen för vandringen framåt.

När broder Björn ”Nalle” Engström gick bort samma höst hedrades han med ljus och minne – ett uttryck för omsorg och broderskap. Under hösten genomfördes också resan till Toulouse och Rennes-leChâteau, dessutom en blå pilgrimsvandring i Stamhuset samt föredrag om symbolik.

Frimurarklubben Provincia i Rom

Den avslutande middagen i Rom hade stormästaren för GLRI som värd.

sällskapet provincia bildades 2007 som en frimurerisk intresseförening för nordiska bröder med anknytning till franska Rivieran. Verksamheten organiserades som en regelrätt frimurarklubb 2014 och har i dag

ett 80-tal medlemmar. Provincia samordnar besök i franska, engelska och italienska loger och har som målsättning att göra en utflykt med respektive per år.

I slutet av november 2025 besöktes

Nu blickar klubben mot 2026, med sammankomster, högtidsdag 3 juli och fortsatt brödraskap. Ekerö frimurarklubb är idag mer än en idé – en levande gemenskap och en påminnelse om att vandringen alltid fortsätter. X

text: Håkan Bengtsson bild: Wikimedia Commons / Mairie de Rennes-le-Château samt Ekerö frimurarklubb

Rom av 15 bröder med respektive och familjemedlemmar. Bland annat besöktes Casa di Santa Brigida, det hus på Piazza Farnese där den Heliga Birgitta levde och verkade fram till sin död 1373. Romresan avslutades med en lyckad och delikat middag, till vilken gruppen hade bjudits in av Fabio Venzi, stormästare för Gran Loggia Regolare d'Italia, GLRI. X

text och bild: Guy Catani

Logi på Vätternrundan

Frimurarsamhället i Motala erbjuder logi i samband med Vätternrundorna den 5–6 juni (Halv-, Tjej-, MTBVättern m.fl.) samt 12–13 juni, Vätternrundan. En natt 5–6 juni, 700 kr (fre–lör eller lör–sön). 12–13 juni kostar 1 400 kr, fre–sön. Stor frukostbuffé finns uppdukad hela tiden. Madrass, täcke, kudde, cykelförvaring ingår. Medtag sänglinne. Bokning via: frimurarlogi@gmail.com

Caritas i Karlstad samlade in pengar till Musikhjälpen

Fullt med publik när Sven-Ingvars spelade på Stora torget i Karlstad. Karlstadfrimurarnas insamling.

en decembervecka om året engagerar Musikhjälpen hela Sverige för att samla in pengar och belysa en aktuell humantiär fråga. Tre kända programledare blir inlåsta i en glasbur på ett torg för att sända radio och tv dygnet runt i 144 timmar. Musikhjälpen görs av P3 Sveriges Radio, SVT och Radiohjälpen sedan 2008. Årets tema var alla barns rätt att gå i skolan.

Vecka 49, 2025, landade Musikhjälpen alldeles utanför Frimurarhuset på Stora torget i Karlstad. Frimurarna i Karlstad skapade, på initiativ av caritassamordnaren Håkan Lekberg, en

1800-talsseminarium i Gävle

vid 1800- talets mitt ägde stora samhälleliga förändringar rum i Sverige. Skråväsendet avskaffades, näringsfrihet infördes och ståndsriksdagen avskaffades. Gävle är ett gott exempel på 1800-talets utveckling. Järnvägar och industrier anlades och ett nytt borgerskap växte fram.

insamlingsbössa via den lokala Facebookgruppen. Caritas inledde med att skänka 10 000 kronor och uppmanade sedan bröderna att bidra med valfritt belopp.

Evenemanget blev en strålande succé och nationellt insamlades inte mindre än 72,6 miljoner kronor varav Karlstadsbröderna bidrog med 37 250 kronor. X

text: Björn Stenemo bild: Mattias Ahlm / Sveriges Radio

Inom Orden hade adelsmän tidigare vissa privilegier, vilka avskaffades 1904. I Gävle grundades en johannesloge 1862 och en andreasloge tio år senare. Den förste ordförande mästaren var adelsmannen och landshövdingen Prytz, men övriga grundare var köp- och industrimän. Gävle brann 1869, som många svenska städer, och på platsen för den gamla gymnasieskolan byggde frimurarna ett eget hus, som ännu används.

De senaste åren har historiska loger och andra mindre teateruppsättningar anordnats i Gävle. Kapitelbrödraföreningen De Sju Lampor genomförde i januari 2026 ett seminarium om delar av kapitelfrimureriet under 1800-talet, en tidsperiod som uppmärksammas mindre än 1700-talet inom vår Orden. Seminariet genomfördes som en kombinerad föreläsning och skådespel, med bröder i tidstypisk klädsel.

Primus motor var Per Vikström och manusförfattare var Stefan Lindberg. Den efterföljande måltiden exemplifierade mat och dryck från samma tid. Torbjörn Schelin berättade kort om rätterna och valda viner och bilder från 1800-talets Gävle visades. X

text: Daniel Rönnow

bild: Länsmuseet Gävleborg

Vilken symbol använder Svenska Frimurare Orden?

från tid till annan ser man bröder i Svenska Frimurare Orden använda den internationella frimurarsymbolen med passare, vinkelhake och bokstaven G. Ibland görs även ansatser att tillverka föremål, såsom nyckelringar eller dricksglas, med denna symbol.

Detta är förståeligt, då märket är en utbredd symbol, som bland annat dyker upp när man gör sökningar om frimureriet på nätet. Många bröder reser som frimurare och tar kanske med sig föremål med denna symbol tillbaka.

Det är viktigt att känna till att figurmärket med passare, vinkelhake och bokstaven G inte hör hemma i det Svenska Systemet. Det är helt enkelt ett annat systems symbol. Svenska Frimurare Ordens officiella bildmärke är det röda S:t Georgskorset och inget annat.

Att använda den främmande, internationella symbolen inom ramen för vår egen verksamhet för med sig flera problem. Det är litet som att vilja göra reklam för ett företag, men använda ett annat företags logotyp. Ungefär som om en bilsalong skulle erbjuda nyckelringar med symbolen för ett annat bilmärke.

En ny generation bröder kan också felaktigt tro att denna symbol betecknar det Svenska Systemet. Vi ber därför alla bröder om hjälp med att förmedla budskapet och tydliggöra skillnaden. Därmed kan vi bibehålla den fina särprägel som finns kring det svenska frimureriet. Det röda korset används även som huvudsymbol för övriga storloger som arbetar inom det Svenska Systemet, det vill säga Danmark, Island och Norge. X

Angående försäljning av regalier på nätet

under de senaste månaderna har utbudet av regalier och gradbunden litteratur som läggs ut till försäljning på nätet – främst på Tradera men även via olika auktionshus – ökat märkbart. I flera fall bjuds det också aktivt på dessa föremål. Vi vet inte om det är bröder med goda avsikter eller samlare som lägger bud, men situationen föranleder en tydlig påminnelse.

Vi vill påminna om att regalier och skrifter som rör Ordens ritualer och inre liv inte är till salu – inte ens för medlemmar. Dessa föremål är och förblir Ordens egendom, och kan därför inte rätteligen säljas av någon annan.

Informationsdirektoriet följer fortlöpande den här typen av annonser och har i uppdrag att bevaka Ordens rätt när gradbunden litteratur eller regalier erbjuds till försäljning. När sådana objekt upptäcks tar vi kontakt med säljaren och uppmanar denne att överlämna egendomen till Orden.

Det är viktigt att bröderna inte själva försöker köpa tillbaka föremål eller delta i auktionerna. Ett sådant agerande skapar och upprätthåller en marknad som vi inte vill se. Dessutom finns risken att flera bröder – alla i bästa välmening – bjuder mot varandra och därmed driver upp priserna.

VÄXANDE

text: John Fahlnaes

rätt ! Detta röda S:t Georgskors är Svenska Frimurare Ordens officiella symbol. Symbolen är varumärkesskyddad och dess formgivning är fastställd i Ordens allmänna lagar.

fel ! Denna internationellt vanligt förekommande frimurarsymbol används inte inom ramen för Svenska Frimurare Ordens verksamhet.

Digitala tilläggsutbildningar

under våren 2026 lanserar Utbildningsdirektoriet ett nytt digitalt utbildningskoncept för bröder inom Orden. Utbildningarna genomförs via Teams och omfattar elva ämnesområden som ger administrativt stöd till ämbetsinnehavare och andra berörda bröder. Ämnesområdena är: arkivering, DHS, ekonomi (med särskilda utbildningar för ordförande mästare, ordföranden och skattmästare), extern kommunikation, fastighetsfrågor, FMS – uppdelat i helheter som avgifter och ekonomi, medlemshantering,

Informationsdirektoriet har god överblick över vad som läggs ut till försäljning, men vi ser inte allt. Om ni stöter på regalier eller gradbunden litteratur till salu – meddela oss. Bjud inte! Meddela id@frimurarorden.se X

text: John Fahlnaes

Mer information gällande försäljning av litteratur och regalier hittar du på Ordens hemsida: organisation & kontakt / direktorier / informationsdirektoriet / litteratur och regalier på webben

sammankomster, nyhetsbrev samt tjänstgöringsplanering – intendenturen, OM/O-handledningen och OAL som styrsystem, stiftelser, säkerhet samt utrikeshantering. Cirka 25 utbildningstillfällen planeras under vårterminen 2026. Information om utbildningarnas innehåll och målgrupper finns på hemsidan. Datum publiceras löpande i utbildningsdirektoriets arbetsordning, där även anmälan sker. X

Vi har en vision – En Stark och Växande Orden.

Visionen baseras på fem fokusområden. Alla är i sig lika viktiga, men en fråga som vi skall arbeta lite extra med i år är det femte fokusområdet, ”synligt samhällsengagemang”. Vi vill alltså på ett tydligare sätt visa vad vi står för och vad vi gör i samhället.

Det här är något som Svenska Frimurare Orden traditionellt sett varit ganska dålig på. Kanske beror det på att vi som bekant framhåller att om vi gör någon god gärning så vill vi helst inte vara synliga. Är det då inte en motsättning mellan detta och att vi nu vill lyfta fram vårt synliga samhällsengagemang?

Nja, det beror på hur man tänker. Ett sätt att se det är att goda gärningar inte handlar om att man själv som enskild broder och individ skall slå sig för bröstet och tänka vilken fin människa man är. Däremot att vi som Orden tillsammans gör en mängd värdefulla insatser som förhoppningsvis bidrar till en lite mera mänsklig värld – det är något som vi skall vara stolta över och inte dölja.

Det här sammanhänger också med frågan vad Orden håller på med och

Synligt samhällsengagemang

vad syftet är. Ofta säger vi ju att det handlar om att bli en bättre människa. Jag har för egen del problem med det. Innebär det att eftersom jag är frimurare så är jag också en bättre människa?

I min tankevärld handlar det snarare om att dels lära känna sig själv, det är det inre frimureriet, dels att vi som Orden försöker bidra till just en mänskligare värld, det ser jag som det yttre frimureriet och det är detta vi vill synliggöra mera.

Vi

Nu skall vi arbeta lite extra med det här fokusområdet. Men hur skall det gå till? En hel del värdefulla tips och råd kan man få genom den centrala organisationen, inte minst informations- och barmhärtighetsdirektorierna. Det kan handla om tips om vad man skall tänka på om man ordnar ett öppet hus eller om mediakontakter. Men jag vill inte att detta skall styras av någon form av centrala direktiv. Initiativen kring vad man vill göra och hur man skall göra det måste utformas lokalt, i de enskilda enheterna.

eller kapitelmästare eller kontakta informationsdirektoriet.

vill alltså på ett tydligare sätt visa vad vi står för och vad vi gör i samhället.

Vad gör en Stormästare annars? Jag kan berätta att jag i januari besökt Nytårsfesterna (det stavas med ett t) i danska och isländska frimurarordnarna. Väldigt trevligt (aldrig varit på Island tidigare) men helt annorlunda jämfört med våra högtidsdagar. I mars har den norska frimurarorden och vi våra högtidsdagar. Vi befinner ju oss i den ovanliga situationen att det är nya Stormästare i alla de fyra nordiska ordnarna inom det Svenska Systemet. Men vi har på denna korta tid etablerat ett mycket gott samarbete Stormästarna emellan och det är värdefullt eftersom det är viktigt att ordnarna inom det Svenska Systemet håller ihop så mycket som möjligt.

”Hur känns det” – det är den vanligaste fråga jag fått sedan jag tillträdde som Ordens Stormästare. Jag kan säga att den största skillnaden jämfört med tidigare är att jag får tio gånger fler telefonsamtal jämfört med innan jag tillträdde – det har jag inga problem med. X

En annan fråga är att vi i Ordensledningen noterar att det i enheterna och bland bröderna råder en osäkerhet om vad man kan eller får göra i kontakter med media eller allmänhet i stort. Det enkla svaret är allt – utom det som har en koppling till våra ritualer. Har ni likväl frågor, prata med er provinsialmästare

Michael Boström ordens stormästare

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

– FÖR VARDAG OCH FEST

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Stockholm

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

TIDNINGEN FRIMURAREN

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Kontakta redaktionen: frimuraren@frimurarorden.se

Nr 1 Årgång 99 ISBN 1651 - 35766

KALENDER 2026

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

ANSVARIG UTGIVARE

John Fahlnaes

REDAKTÖR BILDREDAKTÖR

Pether Ribbefors Mats Gärdfors pether.ribbefors@sfmo.se

REDAKTIONSSEKRETERARE

Johan Groth +46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

GRAFISK FORM TRYCK

Patrick Dunbar, Trydells Tryckeri Dunbar Layout & Design Box 68, 312 21 Laholm

UPPLAGA

14 500 ex, 4 ggr/år

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Varmt välkommen att ta kontakt med vårt centrala kansli i Stockholm. Här hanterar vi frågor som gäller Orden som helhet och på central nivå. Nedan hittar du kontaktuppgifter till våra regionala enheter i Sverige och Finland.

expeditionstider : måndag till torsdag klockan 09.00–12.00

postadress och besöksadress :

Svenska Frimurare Orden

Nybrokajen 7, 4 tr 111 48 Stockholm

telefon : 08-463 37 04 e - post : ordenskansli@frimurarorden.se webbsida : frimurarorden.se tidningen : Tidningen Frimuraren, frimuraren@frimurarorden.se e - nyhetsbrev : Ordens centrala nyhetsbrev

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Kungsängsgatan 17-19 75322 Uppsala

telefon : se listan på ämbetsmän i FMS

e - post : cfe@frimurarorden.se webbsida : eckleff.se

e - nyhetsbrev : Ecklöfwet

FÖRDELNINGSKANSLIER

Svenska Frimurare Orden är geografiskt indelat i fördelningar. Här kan du se vilka områden som ligger i våra åtta fördelningar i Sverige och Finland. Varmt välkommen att ta kontakt med den ort som passar ditt ändamål bäst.

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Olof Sköld, SLL Jan Knodt, SVEA Urban Fasth, SPL Henrik Lange, GPL Håkan Wasén, ÖPL Björn Stenemo, VPL Guy Catani, SCF Jimmy Hjelmberg, MNPL Vakant, ÖNPL

ANNONSER

Patrik Johansson Simon Orre +46-(0)70-675 91 50 +46-(0)70-607 23 77 patrik.johansson@sfmo.se annons@frimurarorden.se

PRENUMERATION

Helår: 275 SEK (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer: 90 SEK.

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Skicka även namn och adress till frimuraren@frimurarorden.se

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

FRIMURARENS DIGITALA VERSION

Frimuraren från och med 2006 finns på Issuu (följ QR-kod nedan). Äldre tidningar, ända tillbaka till starten 1928, finns på hemsidan i inloggat läge.

https://issuu.com/ svenskafrimurareorden

FÖRSTA FÖRDELNINGEN

Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Gotland

Svea Provinsialloge

Blasieholmsgatan 6, 111 48 STOCKHOLM

telefon : 08-463 37 13

e - post : svea@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Första fördelningens brödrabrev

ANDRA FÖRDELNINGEN

Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland, Södra Kalmar med Öland

Skånska Provinsiallogen

Nya Boulevarden 8, 291 31 KRISTIANSTAD

telefon : 044-21 16 33

e - post : spl@frimurarorden.se

tidning / nyhetsbrev : Kalmar Frie Murare

TREDJE FÖRDELNINGEN

Västra Götaland, Norra Halland

Göta Provinsialloge

Drottninggatan 32, 411 14 GÖTEBORG

telefon : 031-780 31 43, 031-780 31 49

e - post : gpl@frimurarorden.se

besöksadress : Södra Hamngatan 31, GÖTEBORG

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev för Tredje fördelningen

FJÄRDE FÖRDELNINGEN

Östergötland, Jönköping samt delar av Kalmar län

Östgöta Provinsialloge

Klostergatan 11, 582 23 LINKÖPING

telefon : 013-24 86 41

e - post : opl@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev från provinsialmästaren

webbtidning ( pdf ): FYRAN

ADRESS OCH ADRESSÄNDRING

Orden hämtar adresser från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar Ordens medlemssystem FMS. Ordens medlemmar i Sverige kan därför inte uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen.

AVSÄGA SIG PAPPERSTIDNING

Om du inte vill ha Frimuraren som papperstidning i brevlådan kontakta sekreteraren i din loge så ändrar han i medlemsregistret.

INPLASTNING AV FRIMURAREN

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning.

SKRIVA FÖR FRIMURAREN

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren

LITTERATUR OCH REGALIER

Gradbunden litteratur och regalier är Ordens egendom. När en medlem lämnar Orden eller går bort är det hans ansvar att själv eller genom utsett ombud se till att litteratur och regalier återställs till Orden.

FEMTE FÖRDELNINGEN

Dalarna, Värmland/Dalsland, Örebro

Värmländska Provinsiallogen

Västra Torggatan 14, 652 25 KARLSTAD

telefon : 054-14 40 80

e - post : vpl@frimurarorden.se

besöksadress : Tingvallagatan 15, KARLSTAD

tidning : Brödrakontakt

e - nyhetsbrev : Månadsblad för Femte fördelningen

SJÄTTE FÖRDELNINGEN

Finland

Stor Capitlet i Finland

Nylandsgatan 9 F, 00120 HELSINGFORS

telefon : 044-751 76 20

e - post : info@frimurarorden.fi

tidning : Föreningsbandet

SJUNDE FÖRDELNINGEN

Västernorrland, Jämtland

Mellersta Norrlands Provinsialloge Köpmangatan 8A, 871 30 HÄRNÖSAND

telefon : 073-082 13 35 (PM), telefon : 070-629 59 39 (FÖS)

e - post : mnpl@frimurarorden.se

besöksadress : Nybrogatan 3, HÄRNÖSAND tidning : Frimurare i norr

ÅTTONDE FÖRDELNINGEN

Västerbotten, Norrbotten

Övre Norrlands Provinsialloge

Skolgatan 49, 903 27 UMEÅ telefon : 090-77 02 13

e - post : onpl@frimurarorden.se

besöksadress : Skolgatan 49, UMEÅ

tidning : Frimurare i norr

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning den 2 oktober 2025.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 216,6 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2025 delat ut totalt 25,3 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 12,3 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se www.barnhusstiftelsen.se bankgiro 5778-0272

Avsändare: Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Stiftelser & Filantropi

Långsiktig kapitalförvaltning – vi har fått kapital att växa sedan 1871.

Planerar du att bilda en stiftelse, med vår erfarenhet och juridiska kunskap kan vi hjälpa dig från tanke till genomförande.

Våra kunder är främst stiftelser och föreningar, men även kommuner och andra organisationsformer som främjar ändamål inom civilsamhället. Vi är stolta över att hantera några av Sveriges största stiftelser i vår kapitalförvaltning.

Hos oss är den personliga relationen grunden för ett långsiktigt och nära samarbete. Varje stiftelse är unik och vi erbjuder skräddarsydda helhetslösningar anpassade utifrån styrelsens tid, intresse och kunskap.

Varmt välkommen att kontakta oss!

Kontakt stiftelsetjanst@ handelsbanken.se eller scanna QR-koden

handelsbanken.se