Pax 5 2014

F R E D ST I D N I N G E N

NR 5 | 2014

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

FOTO: AFGHAN PEACE VOLUNTEERS

Unga afghaner mot vapen

Christoffer Burnett-Cargill tillsammans med några av aktivisterna i APV. På deras begäran publiceras inga bilder på kvinnorna.

Aktivisterna i Afghan Peace Volunteers arbetar för nedrustning.

6 sida

Svenska Freds engagemang i Afghanistan fortsätter, men nu med flera nya samarbetspartners. I oktober var Christoffer Burnett-Cargill och Siavash Golzadeh i Afghanistan och träffade då bland andra Afghan Peace Volunteers och Salah, ett nätverk av organisationer.

FOTO: DANIEL HOLKING

Svenska Freds höll workshops med Afghan Peace Volunteers. – Det är unga fredsaktivister på riktig gräsrotsnivå och de är intresserade av nedrustningsarbete. De vill starta en kampanj, No weapons in Afghanistan, och vi berättade hur vi jobbar med nedrustning.

NYTÄNKANDE EFTERLYSES I FÖRSVARSDEBATT

3

DAGS ATT ÅTER SATSA PÅ FÖREBYGGANDE

DOMAR GER TJETJENER HOPP OM RÄTTVISA

Mer pengar till försvaret har aldrig bidragit till en bättre utveckling, menar Svenska Freds ordförande Anna Ek. Hon känner igen tongångarna från kalla kriget i debatten som följde de misstänkta ubåtskränkningarna, och önskar att man i stället vågade tänka nytt.

På ett möte på Utrikesdepartementet påminde Christoffer Burnett-Cargill om satsningen på fredlig konflikthantering och förebyggande från 2000. Arbetet kom av sig under kampen mot terrorismen, men nu hoppas han att den nya regeringen tar tag i det igen.

Under året har Tjetjeniens mödrar börjat vinna sina första fall i Europadomstolen. På ett seminarium berättade Ramzan Musliev om ett av fallen, som handlade om hans bröder som fördes bort 2002. Domen ger kraft att kämpa vidare.

sida

Stridsbåt 90 -ökar säkerheten?

– Det var intressant och spännande att komma till Afghanistan just nu, med tanke på presidentvalet, överenskommelsen om framtiden och att 2014 är det kritiska året då de internationella styrkorna lämnar över ansvaret till afghanerna, berättar Christoffer Burnett-Cargill.

2 sida

4 sida

2

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Förslag till regeringen: Diplomatiska snabbinsatser Svenska Freds hoppas att den nya regeringen satsar på fredlig konflikthantering.

P

å ett möte på Utrikes­ departementet påminde generalsekreterare Christoffer Burnett-Cargill om regeringsskrivelsen från 2000, som satte fredlig konflikthantering och förebyggande arbete i fokus. – Sedan kom terrordåden den 11 september 2001, kampen mot terrorismen som följde på det, och det kändes som tanken på fredlig konflikthantering föll bort, konstaterar Christoffer Burnett-Cargill. Fokus ligger alltmer på att lösa konflikter med väpnade metoder, även i Sverige. Stora resurser satsas på det militära försvaret och Sverige är en av världens största vapenexportörer. Christoffer BurnettCargill vill i stället se en satsning på de fredliga medlen att hantera konflikter. – Det är självklart både billigare och mer humant att förhindra att krig bryter ut. Trots det finns det mycket att önska vad gäller svenskt konfliktförebyggande. Medling är ett exempel. Norge är ett land som satsar stort på medling, de har en stor medlingsavdelning på norska UD och till och med ansvariga statsråd för detta. I Sverige är det endast en tjänsteman på UD som arbetar med medling. Mötet på UD skedde som en del i översynen av FN:s

Fredlig konflikthantering på gräsrotsnivå i Burma. Ungdomsorganisationen New Wave. de före detta fångarna som inte vill ha hämnd, Ko Phyo Wa Aung som jobbar med att lösa lokala konflikter.

säkerhetsrådsresolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet. Christoffer Burnett-Cargill hade bjudits in för att föreläsa om att förebygga väpnade konflikter. Han föreslog bland annat en stående styrka med duktiga medlare som är redo att skickas till konflikter där våldet är på väg att eskalera. Det finns ju militära snabbinsatsstyrkor, på samma sätt borde det finnas diplomatiska snabbinsatsstyrkor, menade han. Ett konflikthanterande verktyg är tidig varning (early warning). Det handlar om att ha tillgång till information som kan visa om en konflikt är på väg att eskalera och bli väpnad. Men hur bra ett early warning-system än är spelar det inte så stor roll om det inte också finns resurser och vilja att satsa på early action, tidigt agerande. Christoffer Burnett-Cargill har upplevt flera krig på nära håll – Libanon 2006, mellan Fatah och Hamas 2006, Gaza 2008.

– Människorna visste att de krigen skulle bryta ut innan de gjorde det. Politikerna visste det, det civila samhället visste det, medierna visste det. Ändå stoppades de inte. Ingenting förändrades sedan av krigen, mer än att många människor har dött. De har bara skapat elände. – Det är krig som hade kunnat förhindrats om man satsat totalt på förebyggande. I stället kändes det som om man mer eller mindre lät dem komma, säger Christoffer Burnett-Cargill. Han tycker att regeringen kan se över handlingsplanen om konfliktförebyggande som togs fram 1999. En stor medlingsavdelning bör byggas upp på UD, som i Norge. – I stället för att vara en av världens främsta vapenexportörer borde Sverige bli en av världens främsta medlings­ nationer. På Svenska Freds är fredlig konflikhantering ett av verksamhetsområdena. Svenska

Freds tror på att stötta civilsamhället. Fred måste byggas underifrån. Den vanligaste orsaken till att krig bryter ut är ett dåligt fredsavtal. Det civila samhället måste vara delaktigt i fredsprocessen. Därför har Svenska Freds samarbeten med freds- och MR-organisationer i Afghanistan, Burma och Tjetjenien och har också ett fredsprojekt i Moldavien-Transnistrien. Gemensamt är att de handlar om att förebygga väpnade konflikter och bygga fredliga demokratiska länder. – Om det civila samhällets deltagande ökar, då ökar chansen till hållbar fred, menar Christoffer. Ett annat projekt som Svenska Freds arbetat med är Peace Monitor; rapporter och en hemsida där man lyfte upp berättelser om konflikter som lösts med fredliga medel. Ju mer som är känt om vilka alternativa vägar som finns, desto större är chansen att politikerna också lägger mer resurser på det.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste 08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.se Skribent om inte annat anges: Redaktören Adress: Polhemsgatan 4, 112 36 Stockholm

www.svenskafreds.se

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

3

FOTO: DANIEL HOLKING

”Naiv tro på upprustning” Anna Ek efterlyser nytänkande i stället för gamla välbekanta åtgärder från kalla kriget för att öka säkerheten i Sverige och omvärlden. – Det är samma debatt om och om igen – ökad osäkerhet? Ge mer pengar till försvaret. Men sådana åtgärder har aldrig bidragit till en bättre utveckling. Snarare har den ökande militära aktiviteten i Östersjön skapat misstro på alla sidor, menar Anna Ek, Svenska Freds ordförande. Den 14 oktober uppgav försvaret att man misstänkte främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård. En månad senare höll överbefälhavaren Sverker Göranson presskonferens tillsammans med statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist och berättade att försvaret hade bevis för att det verkligen hade rört sig om en mindre ubåt. De uppgav också att de inte visste vilket land som kränkt det svenska territoriet. Under veckan med de militära spaningarna i Stockholms skärgård krävde många debattörer att anslagen till försvaret skulle höjas, något som den nya regeringen också beslutat om. Anna Ek debatterade flera gånger i olika medier och hävdade tvärtom, att militär upprustning snarare ökar osäkerheten.

Inte i krig Hon påminde också om att Sverige inte är i krig eller riskerar att bli anfallet, och om att det är mycket lite känt om vilken främmande undervattensverksamhet som ägt rum, och i så fall av vem. Det blir då märkligt att vidta drastiska åtgärder. Försvaret har varit

En eller ett par svenska ubåtar till kommer inte att öka svensk säkerhet, menar Anna Ek. I stället för upp­rustning vill hon se ökat fokus på politiska påtryckningar, diplomati och stöd till demokratiska krafter.

säkra på att de lyssnat på ubåtar tidigare och sedan har det visat sig vara minkar. Det finns inga bevis för att den främmande ubåt som tros ha kränkt svenskt territorium är rysk, men det är Ryssland som målas upp som det säkerhetspolitiska hotet, inte minst med tanke på Rysslands agerande i Ukraina. Anna Ek håller med om att Rysslands agerande oroar och att det ska fördömas och motarbetas med alla tillgängliga diplomatiska och politiska medel. Men militär upprustning är helt fel väg att gå. – Är det något vi behöver rusta upp är det den politiska förmågan att tolka den ryska strategin och bemöta den med de instrumenten. Med det menar hon att man måste bli bättre på att förstå hur Ryssland använder politiska maktmedel för att splittra länder, och agera innan situationen eskalerar till att bli väpnad. Ukraina är ett exempel på ett sådant ryskt agerande. Anna Ek tycker också att det är obehagligt och oacceptabelt om en främmande ubåt varit i svenska vatten. Men hon påminner om att inte ens under kalla kriget, då det svenska försvaret var mycket

större, lyckades man få upp någon av de ubåtar som misstänktes kränka svenskt vatten, eller avskräcka främmande makter från att försöka. – Den enda som vinner på en svensk upprustning är industrin som får fler beställningar. Sverige har en enormt lång kust. En eller ett par ubåtar till förändrar ingenting, det blir en symbolåtgärd.

Bryta ond spiral Anna Ek blir ofta anklagad för att vara naiv när hon argumenterar emot militär upprustning som åtgärd att möta en alltmer osäker omvärld. – EU-länderna lägger tillsammans tre gånger så mycket på sina militära försvar som Ryssland gör. Det har inte hindrat Ryssland från att upprusta. Snarare tvärtom, det har använts som ett argument för Ryssland att fortsätta upprusta och inte lita på de europeiska länderna, och där är även Natos militära förmågor en del av orsaken. Det är de som upprustar som är naiva. Den militära logiken är att tvinga ner motståndaren på knä. Den vägen vill vi inte gå. Det blir en ond spiral. Vi måste bryta någonstans. I stället för att falla tillbaka

på ett tänkande från kalla kriget tycker Anna Ek att man ska göra tvärtom, våga utmana sig själv och tänka nytt. – Om vi vill fortsätta att bekräfta bilden av ett nytt kallt krig och bejaka den riktningen, då är det kanske rätt åtgärder att rusta upp. Men vi vill väl ändå eftersträva fred. Om vi tror på att bygga hållbara och fredliga relationer är det andra åtgärder som ska till. Resurserna ska i stället satsas på kunskap, förtroendeskapande åtgärder kring Östersjön, glasklar diplomati och politik. Folkrättsbrott ska fördömas. – Om vi stänger de diplomatiska kanalerna kommer vi aldrig att förstå vad Ryssland vill, och de kommer att sätta på sig offerkoftan. Men det handlar inte bara om att använda de politiska och diplomatiska medlen, utan också om att stötta de goda krafterna som finns i Ryssland. – Det är i högsta grad en realistisk väg att gå. Stötta den fria journalistiken, demokratiska krafter, inför visumfrihet, visa att vi står för öppenhet och mänskliga rättigheter. Men vi ska vara glasklara med att vi inte tolererar Putins agerande.

4

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE

Domar ger tjetjener hopp

Magomed Yalkharo.

Sommaren 2002 fördes Ramzan Muslievs bröder bort av militärer. De kom aldrig tillbaka. Nu har Europadomstolen fastställt att Ryssland är ansvarigt för kidnappningen i Tjetjenien.

I

höstas var Ramzan Musliev i Stockholm och berättade om domen i Europadomstolen tillsammans med Madina Magomdova och Magomed Yalkharo från den lokala människorättsorganisationen Tjetjeniens mödrar, som lämnat in 117 fall till Europadomstolen. De deltog på ett seminarium som Svenska Freds var medarrangör till under Rysslandsdagarna, arrangerade av Östrguppen. Officiellt har omkring 9 000 personer försvunnit genom bortföranden under krigen i Tjetjenien, men enligt Tjetjeniens mödrar är siffran troligen den dubbla. Ingen har återfunnits vid liv. Länge arbetade Tjetjeniens mödrar, en vänorganisation till Svenska Freds, med att söka

Madina Magomadova, ordförande för Tjetjeniens mödrar.

Ramzan Musliev.

efter de försvunna, men de senaste åren har man alltmer övergått till att föra fallen till domstol. Till att börja med lokalt och så småningom till Europadomstolen, där de i år börjat vinna sina första fall. När seminariet hölls hade de vunnit sju fall. – Det var den 8 juni, en sommarmorgon. Jag var inte hemma. Män i militärkläder bröt sig in i vårt hus, gjorde husrannsakan utan att visa papper. Under vapenhot förde de ut min pappa och mina bröder och tvingade ned dem på marken. Efter ett tag släppte de min pappa, men mina bröder fördes bort. Sedan dess har vi aldrig sett dem igen, berättade Ramzan Musliev.

domstolen, och som domstolen behandlat, handlar om brott mot rätten till liv, rätten till opartisk och rättssäker domstolsbehandling och rätten att slippa bli torterad.

Lades ner De anhöriga började direkt söka efter bröderna och tog kontakt med olika myndigheter. Så småningom fick de svarsbrev, ständigt med samma besked: ”Ärendet är nedlagt eftersom det inte finns någon misstänkt”. Efter ett tag blev de kontaktade av Magomed Yalkharo på Tjetjeniens mödrar, som förklarade för dem vilka rättigheter och möjligheter de hade. De lämnade in fallen till lokala domstolar i Groznyj. Avslag. Överklagade. Fick avslag. Men så blev de övertalade att föra fallen till Europadomstolen. – En dag hade vi ett meddelande från Tjetjeniens mödrar

på telefonsvararen om att vi hade vunnit fallet. Ryssland hade dömts som skyldigt till kidnappningen av mina bröder, sade Ramzan Musliev. Juristen Magomed Yalkharo förklarade vad domsluten innebär. – Den ena delen är att det ger de anhöriga svart på vitt att de ryska myndigheterna är ansvariga för illegala bortföranden. Det andra är domslutets rekommenderande del. Den rekommenderar Ryssland hur de kan förändra sin rättsskipande praxis och förhindra att brottet upprepas. Och där har vi redan sett vissa resultat, även om det går trögt. Ryssland har inrättat en speciell enhet för att behandla fallen från Europadomstolen, något som Magomed Yalkharo menar ger en viss förhoppning att fallen behandlas mer effektivt. Han berättade också att domsluten från Europadomstolen gjort det lättare att vinna fall i de lokala domstolarna och att det också ger ett litet hopp om förändring. Det har gett människor mer mod att våga arbeta för mänskliga rättigheter. Många är rädda för att agera mot myndigheterna. – Folk som vänder sig till oss ställer ofta samma fråga – om jag vänder mig till Europadomstolen, blir jag också kidnappad? – Domsluten innebär att dessa människor får hoppet tillbaka. Fallen som Tjetjeniens mödrar drivit till Europa-

Lukten av krutrök Madina Magomdova mindes lukten av krutröken över Groznyj 1995. Luften dallrade av bombkrevaderna, sikten var bara någon dryg meter. Trots det gick hon ut, för att leta efter en bror som förts bort. Hon träffade andra kvinnor som också sökte sina försvunna anhöriga, och de bildade Tjetjeniens mödrar. – Om någon hade sagt till mig då att jag skulle hålla på i 20 år utan att hitta någon anhörig hade jag tappat förståndet. Så ont gjorde det. Utmaningen då har inte blivit mindre nu. Vi vet fortfarande inte vad som hänt. Domsluten i de lokala domstolarna och i Europadomstolen, och den ersättning som också betalas ut efter domarna, kan aldrig ersätta förlusten eller minska traumat. Men det är ändå mycket viktigt för de anhöriga att förövarna ställs till svars. Madina Magomdova har svårt att se att de som förde bort hennes bror kommer att ställas till svars. Samtidigt påminner hon om att rättvisan till slut kom ikapp bödlarna från idrottsarenan i Santiago, Chile, 1973. – Sådant har hänt. Så varför förlora hoppet?

HALLÅ DÄR:

Fanny Fanny insåg att fred är en grundförutsättning om man vill jobba för mänskliga rättigheter och mot förtryck. Därför engagerade hon sig i Svenska Freds. I år blev hon ordförande för Stockholms freds. Hur har året varit? – Kul men utmanande. Vi gick alla in i det supertaggade med stora planer, men det har varit svårt att få folk att komma till träffarna. Det är svårt att veta hur man ska få kontakt med medlemmarna. Vi har gått ifrån att ha öppna regelbundna möten för de var inte så välbesökta. I stället har vi satsat på utåtriktat arbete. Hur då? – Fredslägret i somras, fredsfesten på internationella fredsdagen och så ordnade vi ett seminarium på Stockholms universitet om vapenexport tillsammans med Utrikespolitiska föreningen. Vi har också engagerat oss kring Svenska Freds projekt Vapenvalet; vi deltog på en demonstration den 1 maj och har hjälpt till med valstugan. Vad hände på sommarlägret? – Det var precis som tidigare år på Åland och riktade sig främst till gymnasieungdo-

SVENSKT STÖD TILL KAMP MOT KÄRNVAPEN Den nya regeringen stödjer det humanitära initiativet mot kärnvapen, som i dag samlar över 125 stater. Ideella organisationer arbetar för att kärnvapen ska totalförbjudas av humanitära skäl genom nätverket ICAN, International Campaign to Abolish Nuclerar Weapons, som Svenska Freds också är en del av. Alliansregeringen fick hård kritik av de svenska organisationerna i ICAN för att inte stödja det humanitära initiativet. Det var när den nya regeringen höll ett anförande i FN:s generalförsamling den

mar. Det var olika temadagar som kretsade kring fredlig konfliktlösning och vapenexport. Varför arrangerar ni sommarläger? – Vi vill göra Svenska Freds lite yngre. Fred är en fråga som är lätt för unga att greppa. Att folk inte ska behöva dö i krig och att vi inte ska sälja vapen. Några har fortsatt engagera sig och tänker söka till Fredsakademin. Den 20 september, kvällen före den internationella fredsdagen, hade ni fredsfest i Stockholm, med dans, musik och videokonst – ”en annan sorts demonstration”, som ni skrev i inbjudan. Varför ordnade ni en sådan fest? – Vi brukar ordna något på fredsdagen, och det här kändes som ett bra tillfälle att göra reklam för oss själva. Huvudsyftet är att göra folk medvetna om att de också kan engagera sig för fred. Jag är övertygad om att många fler skulle protestera om man kände till hur svensk vapenexport ser ut. Hur gick det? – Bra, det kändes att folk hade kul. Meningen var att affischerna skulle ge budskapet, men i efterhand hade jag velat att vårt budskap synts mer på plats också. Du kom i kontakt med Svenska Freds genom att du sökte till Fredsakademin

14 oktober som den lämnade beskedet att den stödjer det humanitära initiativet och att den ser fram emot konferensen om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen i Wien i december. Regeringen uppmanade alla länder, inklusive kärnvapenstater, att delta i konferensen.

SLUTAR INVESTERA I KLUSTERVAPEN Den 27 november släppte den globala kampanjen mot investeringar i klustervapen, Stop Explosive Investments, sin årliga rapport, Worldwide Investments in Cluster Munitions; a shared responsibility.

5 FOTO: CHARLES L SJÖLANDER

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

2013. Varför sökte du dig till Svenska Freds? – Jag pluggar juridik för att jag vill arbeta med mänskliga rättigheter och vill påverka så att människor får det bättre i världen. Det känns som om fred, nedrustning och konflikthantering är en sådan grundförutsättning för att kunna jobba mot de målen. – Att Sverige är så stora på vapenexport, det är absurt och pinsamt. Vad har Stockholms freds för planer framöver? – Vi ska delta på ett fredsmöte i Tjeckien i samarbete med en tjeckisk fredsorganisation. Och så har vi gett stöd till en animationsfilm med konstnärer i Norra Kaukasus. Det ska bli jättekul att se vad det blir.

Rapporten listar banker och fondförvaltare efter deras investeringar i klustervapen. Tre av de sex svenska bankerna och fondförvaltarna som är med i rapporten exkluderar helt klustervapen från sina portföljer och tar därmed plats i rapportens ”Hall of Fame”. Dessa är Folksam, 1-4:e AP-fonden och sjunde AP-fonden. Inga av de sex svenska granskade bankerna och fondförvaltarna hamnar i skamvrån vad gäller innehav,

500

Namn och ålder: Fanny Svensén, 24 år Gör: Studerar tredje året på juristlinjen vid Stockholms universitet Fritid: Gillar att laga god mat och dansa Viktigaste fredsfrågan: Lättast att ta tag i är nedrustning. Men fred handlar också om förebyggande som utbildning, goda relationer, jämnare fördelning av resurser, det är en massa saker som är viktigt för att det ska vara fred. Det hänger ihop, men det är bra att börja med att minska antalet vapen i världen.

men tre av dem, Nordea, SEB och Swedbank, har en bit kvar för att nå upp till den högsta nivån där man helt och hållet ska ha exkluderat klustervapen från alla sina investeringar. Rapporten inkluderar inte alla banker och fondförvaltare i Sverige. Svenska Freds, som är med i kampanjen, uppmanar privatpersoner höra av sig till sin bank för att försäkra sig om att deras pengar inte investeras i klustervapen.

miljoner kronor tas från internationella insatser för att delfinansiera Jasprojektet, som får 2 miljarder extra på grund av att Schweiz drog sig ur.

6

F R E D STI D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

FOTO: AFGHAN PEACE VOLUNTEERS

Hopp bland unga aktivister De unga fredsaktivisterna i Afghan Peace Volunteers arbetar för nedrustning i Afghanistan.

I kollektiv­ huset i Kabul har de unga aktivisterna i APV en fristad utan vapen eller vakter där de kan diskutera fred.

S

venska Freds engagemang i Afghanistan fortsätter, nu också med flera nya samarbetspartners. I oktober var Christoffer Burnett-Cargill och Siavash Golzadeh från Svenska Freds i Afghanistan för att följa upp slutredovisningen av pilotprojektet med CPAU (Cooperation for peace and unity) och för att träffa Afghan Peace Volunteers och Salah, ett nätverk av organisationer. – Det var intressant och spännande att komma till Afghanistan just nu, med tanke på presidentvalet, överenskommelsen om framtiden och att 2014 är det kritiska året då de internationella styrkorna lämnar över ansvaret till afghanerna, berättar Christoffer Burnett-Cargill. Läget är skört och det förekommer mycket bombdåd och andra strider runt om i landet. Efter många månaders osäkerhet kom presidentkandidaterna Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah i slutet av september överens om att dela på makten då Ashraf Ghani fick presidentposten. Kort därefter skrevs även det omdiskuterade bilaterala säkerhetsavtalet under, som tillåter de utländska truppernas fortsatta närvaro i landet.

– Det var en blandad stämning. Å ena sidan fanns en lättnad att det fanns en politisk deal mellan presidentkandidaterna och att det inte blev inbördeskrig. Det fanns en viss förhoppning att den nye presidenten Ghani sätter en annan ton. Han har sagt att han ska bekämpa korruption, föra samtal med talibanerna och nå en fredsöverenskom-

FOTO: USA:S UTRIKESDEPARTEMENT

Blandad stämning

melse i förlängningen. Och arbetet sägs gå i en rasande fart. – Å andra sidan var många besvikna över procedurerna efter presidentvalet, att det blev en politisk deal som avgjorde och inte deras röster. Det var många som engagerat sig för att få folk att rösta, men i slutänden spelade det mindre roll, säger Christoffer Burnett-Cargill. Svenska Freds höll workshops med Afghan Peace Volunteers, APV, som efterfrågat hjälp med att utveckla sitt kommunikationsarbete och strategiska tänkande. – Det är unga fredsaktivister på riktig gräsrotsnivå och de är intresserade av nedrustningsarbete. De vill starta en kampanj, No weapons in Afghanistan, och vi berättade hur vi jobbar med nedrustningsarbete, säger Christoffer Burnett-Cargill. – Vi berättar hur vi jobbar gentemot svenska politiker och diskuterar med dem hur

de skulle kunna jobba med politiker i Afghanistan i deras kultur och kontext. APV är en löst formad grupp som har ett fredskollektiv i ett hus i Kabul utan vapen och vakter, något som är ovanligt i Afghanistan. – Det är rätt orealistiskt att tro att alla vapen ska försvinna snabbt i Afghanistan, men vad de bland annat kan göra är att skapa en liten ö av fred och utan vapen, menar Christoffer. – Vi talade en del om det, att man kan arbeta på det lilla planet och så frön.

Kan prata fred I fredskollektivet får de unga afghanerna möjlighet att diskutera fredsfrågor, något som det finns litet utrymme för annars i ett så våldsbenäget samhälle, berättar han. Med APV har arbetet redan dragit igång. Svenska Freds hade också inledande möten med Salah, ett nätverk av de större fredsorganisatio-

Presidentkandidaterna Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah överens om maktdelning.

nerna i Afghanistan. De har efterfrågat utbildningar inom kommunikation, påverkan och även forskningsmetoder, vilket Svenska Freds kan bidra med. Svenska Freds har sedan tidigare ett samarbete med fredsforskaren Kjell-Åke Nordqvist som varit med på ett par resor i Afghanistan. Nätverkets organisationer arbetar med allt från fredsbyggande projekt och fredsråd till sociala projekt som handlar om utbildning och hälsa. En del arbetar också med mikrokrediter. Salah gjorde en överenskommelse om samarbete med det tidigare högsta fredsrådet, som var tillsatt av regeringen för att jobba med fredsförhandlingarna. Många etablerade organisationer kämpar med finansieringen sedan de externa bidragen minskat. Hos dem upplevde Christoffer en frustration, samtidigt som de jobbade mycket hårt. – Det som väckte hopp var att se att det fanns ett sådant engagemang på gräsrotsnivå. De unga aktivisterna i APV var villiga att engagera sig ideellt och där fanns en hoppfullhet om att förändra samhället. Det Svenska Freds vill bidra till genom sitt samarbete med lokala fredsorganisationer är att ge det civila samhället inflytande över fredsprocessen. – Det vore kanske naivt att tro att vi skulle kunna bidra till en jättestor påverkan, men det är inte naivt att arbeta för att deras röster ska höras.

F R E D ST I D N I N G E N PA X | N R 5 / 2 0 1 4

Den 14 november beslutade nationerna vid Konventionen om konventionella vapen (CCW) i FN i Genève att fortsätta sina överläggningar om ”dödliga autonoma vapensystem”, även kallade för mördarrobotar. Den internationella kampanjen mot mördarrobotar, Campaign to stop killer robots, som Svenska Freds är en del av, välkomnar beslutet. Det beskrivs som ett viktigt erkännande av oron över de legala, tekniska, etiska, operativa och samhälleliga konsekvenserna av vapnen som tagits upp. De flesta av de 118 stater som ingår i konventionen om konventionella vapen förväntas delta i samtalen om dödliga autonoma vapensystem som ska hållas på FN i Genève den 13-17 april nästa år. Det handlar om helt självständiga robotvapen som kan döda människor utan att någon person behöver vara inblandad, ens på distans. De håller på att utvecklas, inte bara i USA, och kampanjen vill ha ett förbud innan vapnen börjar användas.

Gott nytt år! En fredshälsning från vårt besök hos folkgruppen kukierna i norra Burma/Myanmar får avsluta Paxåret, som innehållit flera reportage från landet, med fokus på gräsrotsaktivister. I våras kom fotoutställningen Vanishing Tribes of Burma till Sverige och Norge. Pax har också berättat om Vapenvalet, vapnen som reste till Almedalen, diskussionen om svenskt försvar och märkliga turer kring Jas-export.

FOTO: CROWN COPYRIGHT

MÖRDARROBOTAR PÅ AGENDAN

Malala Yousafzay.

”LYSANDE VAL AV FREDSPRISTAGARE” Kailash Satyarthi och Malala Yousafzay får Nobels fredspris 2014 för sin kamp mot förtryck av barn och unga och för deras rätt till utbildning. – Det är ett alldeles lysande val, kommenterar Svenska Freds ordförande Anna Ek. Det är viktigt att stärka ungas rättigheter och rätt till utbildning. Att bilden på Malala med en bok uppfattas som så hotfull visar hur extremt viktigt det är att främja flickors och alla barns rätt att gå i skolan 17-åriga Malala Yousafzai har bland annat gjort sig känd för sin kamp för flickors rätt till utbildning i Swatdalen i

Pakistan där talibaner tidvis har förbjudit flickor att gå i skolan. Den 9 oktober 2012 sköts hon i ett mordförsök utfört av talibantrogna. Indiern Kailash Satyarthi, 60, har sedan början av 1990-talet kämpat mot barnarbete i Indien. Hans organisation Bachpan Bachao Andolan har hjälpt till att befria 80 000 barn från barnarbete. Han har haft en starkt bidragande roll i framtagandet av internationella avtal och konventioner om barns rättigheter. Anna Ek menar att det finns flera fredskopplingar. – De har valt fredliga metoder för sin kamp, och priset delas av en indier och en pakistanier. Det är också bra att priset går till gräsrotsaktivister vilket var precis det vi önskade, för att det visar att alla kan jobba med fredsfrågor, inte bara presidenter och höga beslutsfattare.

VARBERG FIRAR MINNE AV MÖTE MED FREDSÅR I juni 1915 genomförde Svenska Freds en allmän svensk fredskongress i Varberg där representanter för ett stort

7

antal föreningar närvarade. Till minne av den kongressen arrangerar Varbergs kommun nästa år fredsåret ”Varberg calling for peace”, bland annat tillsammans med Svenska Freds. Året invigs på nyårsdagen med pompa och ståt. Det består av olika delar, men två större händelser är runt årsdagen för fredskongressen 26-27 juni och kring FN-dagen den 24 oktober. I juni är det fokus på barn och unga. Kring FNdagen arrangeras under en knapp vecka fredskonferensen International Peace Forum Varberg.

Konton upphör Från och med 1 januari 2015 kommer Svenska Freds att upphöra med att använda sina plusgirokonton 16 30-3 och 476 02 00-8. Framöver kommer endast våra 90-konton att användas för spontangåvor. Dessa konton är bankgiro 9010851 och plusgiro 90 10 85-1 samt bankgiro 900-4193 och plusgiro 90 04 19-3 som kommer att användas för ocrbetalningar till exempel medlemsavgifter och fakturor.

FOTO: VIKTOR FREMLING

KRÖNIKAN: När fred är målet blir resan livslång

”

Vad är fred?” frågar min dotter. Hon ligger i sin säng och jag har just tagit de första tonerna till godnattsången: I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut.” Sången var en av mina favoriter som barn. Jag älskade bilden av ett konvolut med massa namnunderskrifter som garanterade att det hädanefter inte fanns några soldater eller gevär. Och på ett ögonblick hade alla glömt vad en soldat eller militär var. Det kändes så enkelt.

Det var så enkelt, vad som var gott och vad som var ont. Jag kunde inte förstå varför människor fortsatte kriga. Med tiden insåg jag att bilden av godhet och ondska var fabricerad och svartvit. Att rika män med mycket makt kunde starta krig för att komma åt ett lands rikedomar. Att de snälla farbröder jag sett pussa barn på nyheterna, var krigsherrar i jakt på pluspoäng. Att de fredsavtal som slöts ofta var på bekostnad av någon annan, vars röst aldrig skulle höras. Att krigets allra första offer alltid var sanningen. ”Fred är att människor lever tillsammans utan att bråka”, säger jag. Min dotter ser fundersam ut. Vi bråkar ändå en hel del hon och jag. ”Och när de bråkar gör de det utan att slåss eller använda vapen”, lägger jag till. Hon nickar. ”Det är dumt att slåss”, säger hon. Jag blev medlem i Svenska

Freds efter att ha bott utomlands ett par år. Jag kom tillbaka med kraft i kroppen och hopp i själen om att allt som var uppochner i världen gick att förändra. Jag demonstrerade, protesterade och skrev insändare. Jag fick höra att jag var naiv och blev förbannad. Jag hade en vän som pluggade på Försvarshögskolan. ”Vi kallar sådana som dig för fredshetsare”, sa han och skrattade. Snart har femton år gått sedan dess. Konflikterna i världen är fler än någonsin, hopplöshet en allt starkare och mer återkommande känsla. Det är lätt att tappa fotfästet efter en sommar och höst tyngd av aggressiva attacker och hundratusentals liv slagna i spillror. Ubåtsjakter i svenska skärgården som grädde på moset leder till ett ökat stöd för upprustning och Nato-anslutning. Mitt engagemang i Svenska Freds har också förändrats. Från lokalföreningsaktiv gräsrot sitter jag sedan snart

fyra år i centralstyrelsen. Jag kan sakna den nästan naiva övertro på förändring som jag hade vid engagemangets början. Men jag har också sett föreningen växa, nya krafter ansluta. Allt fler människor som vägrar acceptera att världen ska fortsätta se ut som den gör. Min dotter ber mig sjunga sången en gång till. På exakt samma ställe frågar hon igen: ”Mamma, vad är fred?” Jag vet att hon försöker köpa sig tid, få vara vaken lite till. Men frågan vad som är fred och varför den behövs måste ställas och besvaras om och om igen tills polletten trillat ner hos alla. I längden vinner ingen på att världen ser ut som den gör. Det brukar sägas att resan är en minst lika viktig komponent som själva målet. Med målbilden fred blir resan livslång. Och jag kommer att bära titeln fredshetsare med stolthet, så länge jag lever. AGNES HELLSTRÖM Vice ordförande Svenska Freds

Skicka julkorten digitalt hos Svenska Freds i år 1. Gå in på Svenska Freds webbplats och välj ett motiv som du tycker passar. 2. För att välja motivet, klicka på det och fyll i din e-post och hälsningen som kortet ska innehålla. 3. Du betalar kortet med ett enkelt SMS. 4. Julkortet skickas som en länk till DIN E-POST och du kan skicka det vidare till så många du önskar under 60 dagar. Perfekt för dig som inte hunnit skicka julkort då det går att skapa julkorten ända fram till julafton. Betalningen för kortet bidrar dessutom till Svenska Freds arbete för en fredligare värld och blir därför som en kombinerad julgåva. Välj ditt kort och skicka: www.svenskafreds.se/julkort