NUMMER 3 SEPTEMBER 2022 Ă RGĂ NG 55 EN TIDNING FRĂ N STUDIEFĂRBUNDET VUXENSKOLAN Emma Rossvik SĂ KANJAGREKRYTERADELTAGARE! Coacherna FĂ R NYA SVENSKAR ATT LITA PĂ SVERIGE
För oss i SV Ă€r det viktigt att skapa tillgĂ€nglighet sĂ„ alla kĂ€nner sig delaktiga. Vi vill skapa kunskap och insikt om vĂ€r deringar och politiska ideologier. Visa pĂ„ vars och ens egen möjlighet att forma bĂ„de sin egen och vĂ„r gemensamma framtid med demokrati som arbetssĂ€tt. DĂ€rför har âMitt valâ en given plats i hela Sverige, dĂ€r demokrati skapas och utvecklas. Som förbundsordförande kĂ€nner jag mig stolt nĂ€r forskare som följeforskar pĂ„ âMitt valâ sĂ€ger att det Ă€r den bĂ€sta metoden som finns just nu, i hela vĂ€rlden. Var stolt du som jobbar med just detta!
Tillit Som du ser kan man lÀsa det bÄde framlÀnges och baklÀnges, för mig betyder det att tillit skapas bara tillsammans Landsbygder SV gör skillnad i hela landet, inte minst i alla vÄra lands bygder dÀr vi ibland Àr den enda folkbildningsaktören . Framtid Hela vÄr vision andas hopp och möjligheter, att fÄ mÀnniskor att vÀxa genom kunskap, insikt och delaktighet, lÄt oss leva den helhjÀrtat TRE TANKAR...
âSom förandeförbundsordÂkĂ€nnerjag mig stolt nĂ€r forskare som följeforskar pĂ„ âMitt valâ sĂ€ger att det Ă€r den bĂ€sta metoden som finns just nu, i hela vĂ€rlden. Var stolt du som jobbar med just detta!â
I FLERA Ă R har covidpandemin pĂ„verkat vĂ„ra liv och tack vare det snabbt framtagna vaccinet kunde vi börja leva mer som vi Ă€r vana vid igen. Jag har sagt det förut och jag sĂ€ger det igen â folkbildning Ă€r det vikti gaste vaccinet för att vĂ€rna vĂ„r demokrati. Det Ă€r folkbildningens vĂ€rde! DĂ€r har vi alla en stor uppgift, inte minst du som Ă€r cirkel ledare.Jaghoppas du fĂ„r glĂ€dje av de spĂ€nnande artiklar som finns i detta nummer av Impuls, de finns ju som du vet ocksĂ„ pĂ„ webben sĂ„ dela gĂ€rna med dig av dem till andra. Du kan dela lĂ€nkarna eller dela pĂ„ Facebook. Ănskar dig en riktigt fin höst pĂ„ alla sĂ€tt! âą
HĂ€r kort frĂ„n bokens baksidestext: âDemokratin Ă€r det enda styrelseskick som lĂ€gger sitt öde i vĂ„ra hĂ€nder. I det ligger dess stora styrka men ocksĂ„ dess stora sĂ„rbarhet. NĂ€r desinformation och propaganda utnyttjar denna sĂ„rbarhet Ă€r det avgörande att vi Ă€r medvetna om demokratins stora vĂ€rde.â
2 | Impuls 3-2022 ULRIKA HEIE, FĂRBUNDSORDFĂRANDE SV
Và R LIBERALA DEMOKRATI hotas pÄ olika sÀtt bÄde hÀr i vÄrt eget land, i Europa och runt om i vÀrlden. V-dem, ett forsknings institut vid Göteborgs universitet, visar i flera rapporter hur demokratin i vÀrlden gÄr bakÄt. Det Àr verkligen allvarligt. Tecken finns ocksÄ hÀr i Sverige.
Jag har i sommar lĂ€st den hĂ€r boken igen, âDĂ€rför demokratiâ av Ă sa och MĂ„rten Wik forss. Temat som jag uppfattar det handlar om vikten av kunskap om hur vĂ„r demokrati fungerar för att ocksĂ„ kunna vĂ€rna den.
VI Gà R I vÀntans tider, ett val Àr pÄ gÄng och efter den 11 september ska Ànnu ett nytt kapitel skrivas i vÄr demokratiska historia. Partier och politiska kandidater kÀmpar pÄ alla sÀtt för att sÀtta bilder, skapa opinion, vÀrva röster och be om förtroende. Detta sker för alla vÄra tre demokratiska nivÄer, kommun, region och nationellt.
VIKTIGASTE VACCINET FĂR ATT VĂRNA DEMOKRATIN
Till hösten leder hon en veckoslutscirkel om Äterbruk i SV:s regi.
â Hos SV fĂ„r jag jobba med en kombination av alla tre. Han Ă€r ocksĂ„ drivande i AllĂ©teatern i Kungsbacka som startades i sam arbete med SV.
Impuls 3-2022 | 3
Tipsade oss och sÄg till att vi fick information om MatGlad pÄ sid 30 Richard Forsberg, Kungsbacka, Àr projektkoordinator hos SV Region förbund VÀstra Götaland. Han gillar grÀsrötter och stÄr upp för funktionsrÀtt och andas kultur.
Jenny har ocksÄ varit cirkelledare bland annat i bakning av svenska bakverk.
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Impuls vill visa pÄ kraften som finns i SV. DÀrför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare och SV-anstÀllda frÄn hela Sverige. Dessa Àr medarbetarna i Impuls 3/2022.
Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se Annonser christina@canmedia.se Tryckort V-TAB Vimmerby TS-kontrollerad upplaga 25 900 (2021) Vi förbehÄller oss rÀtten att publicera allt material Àven i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insÀnt, ej bestÀllt material.
â Att vara cirkelledare ger sĂ„ mycket. Man fĂ„r trĂ€ffa personer med samma intresse för textilier och visa hur man kan skapa fina alster av sĂ„dant som kanske annars kastas. Det Ă€r ocksĂ„ ett bra tillfĂ€lle att fĂ„ igĂ„ng samtal om vikten av att vi alla mĂ„ste hjĂ€lpas Ă„t för att minska vĂ„rt slöseri av jordens resurser, sĂ€ger Ingela.
Facebook: Re-Design Kupan Ă mĂ„l Jenny Linzie Ăr intervjuad om projektet âLita pĂ„ Sve rigeâ pĂ„ sid 8 11 Jenny Linzie, Karlstad, Ă€r utvecklings ledare och samordnare pĂ„ SV:s âförbundskansli.Jagbrinnerför
Impuls Àr medlem i Sveriges Tidskrifter. Prenumeration 120 kr/Är, mejla prenumeration.impuls@sv.se Avprenumeration Besök sv.se/avslutaimpuls och ange ditt prenumerationsnummer, Äterfinns pÄ baksidan tidningen tillsammans med din adress. Följ instruktionerna pÄ sidan. Omslagsbild Emma Rossvik Foto Julia Sjöberg
Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per Är. Tidningen görs av Liab, Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls Ansvarig utgivare Lisa Greve lisa.greve@sv.se, 073-372 62 67
Redaktör Christina 073-513christina.glassel@sv.se,Glassel1083
â Jag har genom föreningar varit i kontakt med studieförbund och folkbildningen som helhet under hela livet utan att riktigt fatta det, sĂ€ger Richard Ingela Skogh Har skrivit text och tagit bilder till minicirkeln pĂ„ sid 26 27. Ingela Skogh Ă€r pensionĂ€r, boende i Fengersfors i Dalsland. Hon har alltid hĂ„llit pĂ„ med textila projekt. Hon Ă€r ocksĂ„ med med i en re-designgrupp i Ă mĂ„l och sĂ€ljer ofta sitt hantverk pĂ„ marknader.
Richard Forsberg
formuleringen i SV:s vĂ€rdegrund: âVĂ„r syn pĂ„ bildning byg ger pĂ„ mĂ€nniskans förmĂ„ga att sjĂ€lv forma sitt liv tillsammans med andra mĂ€nniskorâ. Det betyder mycket för mig bĂ„de privat och yrkesmĂ€ssigt att fĂ„ vara med och utveckla verksamhet som ser bĂ„de till individens egna förmĂ„ga och till behovet av samverkan med andra â att allas erfarenheter Ă€r viktiga och tas till vara.
âDet var, och Ă€r
BĂRJAN VAR BLYGSAM, berĂ€ttar Emma. Antalet deltagare var inte sĂ„ stort och en majoritet bestod av Ă€ldre, inte minst kvin nor, med lĂ„g utbildning. â DĂ„ fick vi hitta andra sĂ€tt och nya metoder att arbeta. Till exempel att laga mat och kanske sĂ€tta ihop en receptbok. Vi fokuserade pĂ„ det som de kunde, laga mat, sömnad och sĂ„ vidare. LĂ€xhjĂ€lp, yoga, samhĂ€llskunskap och ekonomi stod ocksĂ„ pĂ„ schemat. En av kvinnorna fick vara cirkelledare.
NĂR DEN FĂRLĂNGDA praktiken var över erbjöds Emma en heltidstjĂ€nst som cirkel ledare och ett av hennes första projekt var Första jobbet i nya hemstaden Uddevalla blev fem veckors praktik hos Studieförbundet Vuxenskolan. Efter det förlĂ€ngdes praktiken till sex mĂ„nader. Det Ă€r nu tio Ă„r sedan och vad som dĂ€refter hĂ€nt Ă€r historia.
förneka.âgĂ„romrĂ„de.ettfortfarande,vĂ€lsegregeratDetinteatt
Emma Rossvik Ă€r kvar i SV och har drivit ett flertal demokratiprojekt varav det senaste, âLita pĂ„ Sverigeâ, nu ska spridas över landet. Förra Ă„ret tilldelades Emma och SV VĂ€st Uddevallas demokratipris.
SVENSKAR ATT LITA PĂ SVERIGE
Emma Rossvik en blogg som kallades SVenska till kaffet, den nĂ„got annorlunda stavningen för att markera tillhörigheten till Studieförbundet Vuxenskolan.âMĂ„ngaav dem som vi ville nĂ„ lĂ€ste inte bloggar sĂ„ vi gick snart över till Facebook, sĂ€ger Emma Rossvik. Men SVenska till kaffet Ă€r ett samlingsnamn och vi anvĂ€nder det Ă€ven nĂ€r vi trĂ€ffas fysiskt.
EFTER SJU Ă R i London som bland annat aupair och butiksbitrĂ€de flyttade Emma Ross vik tillbaka till födelsestaden BorĂ„s. Hon hade dĂ„ fĂ„tt sitt första barn och lĂ€ngtade hem till Sverige. Snart kom barn nummer tvĂ„ och sedan fick dĂ„varande maken jobb pĂ„ annan ort och familjen flyttade med. Det var sĂ„ Emma Rossvik hamnade i Uddevalla och strax ocksĂ„ i Studieförbundet Vuxen skolan.Enkurs hos Eductus ledde till praktiken pĂ„ SV i Dalaberg, ett invandrartĂ€tt bostads omrĂ„de i norra Uddevalla. â Det var, och Ă€r vĂ€l fortfarande, ett segregerat omrĂ„de. Det gĂ„r inte att förneka, sĂ€ger Emma Rossvik. Jag fick hĂ€nga pĂ„ verksamhetsutvecklaren och vara stöd lĂ€rare i studiecirklar.
4 | Impuls 3-2022 HON FĂ R NYA
TEXT: Jan Fröman FOTO: Julia Sjöberg
â DĂ„ kom den första flyktingvĂ„gen och med den mĂ„nga yngre och vĂ€lutbildade, bland annat frĂ„n Syrien. Och betydligt fler mĂ€n. Det hĂ€r var flyktingar som ville ta för sig.Det var nya svenskar som ville bidra. De ville lĂ€ra sig svenska snabbt och ge sig ut pĂ„ arbetsmarknaden. Verksamheten vĂ€xte fram till 2019 nĂ€r antalet minskade. Nu har det börjat öka igen med fler flyktingar frĂ„n Ukraina.
Emma Rossvik Ă€r verksamhets utvecklare hos Studieförbundet Vuxen skolan VĂ€st, men Ă€r just nu tjĂ€nstledig för att arbeta med projektet âLita pĂ„ Sverigeâ som ska lanseras hos SV i hela landet.
6 | Impuls 3-2022
Vill du lĂ€ra dig svenska rĂ€cker det inte att trĂ€ffas ett par gĂ„nger i veckan. Emma Rossviks bĂ€sta rĂ„d Ă€r att omge sig med det nya sprĂ„ket sĂ„ ofta som möjligt. â LĂ€s barnböcker, titta pĂ„ barnprogram, ha alltid radion pĂ„ och gĂ„ pĂ„ sprĂ„kcafĂ©er.
SPRĂ KET ĂR NYCKELN till lyckad integration, men det finns fler nycklar pĂ„ nyckelknippan. Beroende pĂ„ vilket land som du kommer frĂ„n, finns det traditioner och kultur som inte omedelbart klickar med den svenska kulturen. Det mĂ€rks tydligt att Sverige Ă€r ett samhĂ€lle dĂ€r vi har mycket stor tilltro till myndigheter. Det Ă€r inte ovanligt att den som söker politisk asyl har flytt sitt hemland just pĂ„ grund av för följelse frĂ„n myndighe ter. DĂ€rför Ă€r det inte sjĂ€lvklart att de litar pĂ„ myndigheterna i sitt nya hemland.
SÄ höll det pÄ till 2014. De flesta deltagarna hade inte nÄgon högre ambitions nivÄ utan levde pÄ försörjningsstöd. Vad hÀnde 2014?
Impuls 3-2022 | 7
âJag tautvecklassombakomavdelningjagstĂ„rochfolkbildningĂ€lskaralltdetförochharenmiglĂ„termigochchanser.â
DĂ€r kommer âLita pĂ„ Sverigeâ, Studieför bundet Vuxenskolan VĂ€sts nya projekt, in i bilden, det som nu ska spridas över landet. Det har sin upprinnelse i en studieresa som SV VĂ€st gjorde till Brighton. DĂ€r fick de se en brittisk tv-serie som heter âTrust your doctorâ, vilken inspirerade till ett liknande projekt nĂ€r de kom tillbaka till Uddevalla.
Vuxenskolan VĂ€st har stort fokus pĂ„ integration och sprĂ„kutbild ning. Men det stannar inte vid âSVenska till kaffetâ eller âLita pĂ„ Sverigeâ.
SV STĂ R INTE bakom TrĂ€na svenska, dock Ă€r Marielle (tidigare projekt ledare hos SV) admin dĂ€r, men studieförbundet sam arbetar med dem, bland annat kring âLita pĂ„ Sverigeâ filmerna. SV kommer ocksĂ„ sprida cirklarna dĂ€r efter semestern.
â Till samarbetet med Svenska kyrkan fĂ„r vi ocksĂ„ rĂ€kna POP, som stĂ„r för Power of pink, vilken Ă€r en renodlad kvinnogrupp som trĂ€ffas i kyrkans lokaler en eftermiddag i veckan men Ă€ven finns pĂ„ Facebook.
â Nej, vi har ocksĂ„ Facebookgruppen TrĂ€na svenska med nĂ€stan 30 000 följare, vi har sprĂ„kcafĂ©er, förĂ€ldracafĂ©er, öppen förskola och cirkelledarutbildningar. Och sĂ„ försöker vi sprida oss lite och samarbetar med Svenska kyrkan.
â En stor del i att vi fick demokratipriset, och som Ă€ven nĂ€mns i nomineringen, Ă€r NoHateUddevalla. Det Ă€r ytterligare ett samarbete med kyrkan dĂ€r vi fokuserar pĂ„ hatbrott och informerar genom olika insatser om det.
VARFĂR LYCKAS HON?
â Jag försöker vara öppen och glad och lĂ€ra kĂ€nna varje person. DĂ„ Ă€r det lĂ€ttare att knyta an.
Att SV:s demokrati och integrationsar bete gör nytta och uppskattas bevisas bland annat genom att SV VĂ€st förra Ă„ret tillde lades Uddevallas demokratipris. I moti veringen till priset heter det bland annat âI en tid dĂ€r demokratiska krafter mĂ„ste jobba pĂ„ högvarv Ă€r initiativ som strĂ€cker ut hĂ€nder mellan mĂ€nniskor nödvĂ€ndiga och vĂ€lkomna. Genom att tilldela SV VĂ€st priset vill Uddevalla kommun uppmĂ€rk samma förbundets viktiga insatser och lyfta fram folkbildningens roll i frĂ€mjandet av demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.â
â Men jag tror jag lyckas för att jag Ă€r kreativ, lyssnar och ser varje individ och deras behov. Jag Ă€lskar folkbildning och allt det stĂ„r för och jag har en avdelning bakom mig som lĂ„ter mig utvecklas och ta chanser, sĂ€ger Emma Rossvik. âą
RENĂE WEBERICH BĂRJADE skissa pĂ„ ett manus och Marielle Peterson utsĂ„gs till projektledare. Tillsammans med Emma Rossvik och med bidrag frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götaland skapade de sammanlagt nio filmer, mellan sex och tolv minuter lĂ„nga. Tio om vi rĂ€knar med trailern. â Jag var inte med i det första projek tet. Marielle anstĂ€lldes, och jag kom in i september 2021 nĂ€r vi fick ett nationellt projekt beviljat. I filmerna framtrĂ€der före trĂ€dare för stora delar av myndighetssverige och berĂ€ttar kortfattat, men konkret, om sitt eget verksamhetsomrĂ„de. Men det handlar inte bara om myndig heter. Kulturella skillnader i vanligt familje liv och tips pĂ„ olika sĂ€tt att nĂ€rma sig arbetsmarknaden blandas med berĂ€ttelser frĂ„n nya svenskar om hur de har upplevt sin egen integrationsprocess. Den svenska naturen glöms inte heller bort. Det börjar övergripande med vad som Ă€r svenskhet och om den typiska svenska familjen, en bonusfamilj. DĂ€refter blir det mer detaljerat; skola och utbildning (inklusive studieförbunden), arbetslivet, sjukvĂ„rden (en svensk och en nysvensk lĂ€kare berĂ€ttar), lag och ordning, trygghets system, civilsamhĂ€llet och slutligen funk tionsrĂ€tt. Flera av filmerna, inte minst den om funktionsrĂ€tt, borde ses av fler Ă€n de nya svenskarna. Alla finns pĂ„ SV:s hemsida. â Vi lyckades vĂ€ldigt bra med att hitta rĂ€tt personer som framtrĂ€der i filmerna. Jag tror att Marielle Peterson kĂ€nde alla personligen som Ă€r med, hon har ett vĂ€ldigt brett kontaktnĂ€t, sĂ€ger Emma Rossvik. EFTER SOMMAREN VĂNTAR en stor lansering i hela landet av âLita pĂ„ Sverigeâ och Emma hoppas att det ska leda till mĂ„nga nya studiecirklar. Det projektet som hon leder nu, och som hon Ă€r tjĂ€nstledig för frĂ„n sin ordinarie tjĂ€nst som verksamhets utvecklare, Ă€r alltsĂ„ ett nytt studie material till filmerna som ska lanseras efter sommaren nationellt, en cirkelledar utbildning och en utbildning för med arbetare inom StudieförbundetSV.
TEXT: Jan Fröman Frida Hammar
MĂTET MĂNNISKORMED
8 | Impuls 3-2022
ILLUSTRATION:
SOM BEFINNER SIG I EN ASYLPROCESS Lita pÄ Sverige
Integrationsprojektet âLita pĂ„ Sverigeâ har sina rötter i Studieförbundet Vuxenskolans distrikt VĂ€st men nu hĂ„ller det pĂ„ att rullas ut över hela landet. â Det nationella perspektivet har funnits med hela tiden, men nu Ă€r materialet kompletterat med cirkelledarutbildning, sĂ€ger Jenny Linzie som Ă€r utvecklingsledare pĂ„ SV:s förbundskansli och som har varit med i arbetet frĂ„n början.
â DĂ„ fĂ„r jag tolka och översĂ€tta sĂ„ att alla förstĂ„r. Men det fungerar Ă€ndĂ„. Sultana Ahmad lĂ„ter varje film fĂ„ en cirkeltrĂ€ff. Det betyder att det tar ett tag att se ige nom alla tio. Men sjĂ€lva filmen följs av diskussioner om temat för den aktuella filmen, till exempel skolan eller sjukvĂ„r den. I filmerna Ă€r mĂ„nga av de medverkande sjĂ€lva nya svenskar. Det ökar tilltron hos tittaren och bidrar till att filmerna fungerar sĂ„ bra, sĂ€ger Sultana Ahmad. âą Sultana Ahmad
PROJEKTET BESTĂ R I princip av tre delar, âLita pĂ„ Sverigeâ, den nationella cirkel ledarutbildningen och ytterligare en utbildning som vĂ€nder sig till cirkelledare och medarbetare i Studieförbundet Vuxen skolan som heter âLita pĂ„ SV!â.
VAD SOM NU hĂ€nder för att sprida âLita pĂ„ Sverigeâ över landet Ă€r flera saker. Materialet kommer att finnas tillgĂ€ng ligt pĂ„ lĂ€rplatt formen Learnify och information har gĂ„tt ut till medarbetare i organisationen. DĂ€r har Emma Rossvik deltagit i flera trĂ€ffar och gett information (lĂ€s gĂ€rna mer om henne pĂ„ sid 4). Vidare kommer det att finnas ett mindre mark nadsföringspaket för sociala medier och en nationell cirkelledarutbildning.
Impuls 3-2022 | 9
âDen kommunikation,inkluderandeinnehĂ„llerinkluderandeverksamhetsÂplaneringochmĂ„lgruppsÂarbete,normer,normkritikochdiskriminering.â
â Den innehĂ„ller inkluderande kommunikation, inkluderande verk samhetsplanering och mĂ„lgruppsarbete, normer, norm kritik och diskriminering. Att vara asylsökande i Sverige och i SV samt cirkelledarens roll. Utbildningen tar ocksĂ„ upp Ă€mnen som asylsökande inom SV, vad det finns för möjligheter och vĂ€gar framĂ„t, hur pĂ„verkas cirkeln av erfarenheterna av flykt, pedagogiken och hur man inkluderar i en distanscirkel, hur man kan samtala om svĂ„rare frĂ„gestĂ€llningar och en fördjupning i vad folkbildning Ă€r och hur den spelar roll i vĂ„r vardag. I utbildningen fĂ„r man ocksĂ„ en introduktion till lĂ€rplattformen Learnify.
Sultana Ahmad har lett cirklar med âLita pĂ„ Sverigeâ-materi alet sex gĂ„nger pĂ„ Dalaberg i Uddevalla och hon Ă€r mycket nöjd med arbetsmaterialet.
â âLita pĂ„ SV!â tar upp kommunikation och bemötande nĂ€r man arbetar med mĂ€nniskor som befinner sig i en asylprocess, sĂ€ger Jenny Linzie.
EN OMFATTANDE NATIONELL marknads föring av âLita pĂ„ Sverigeâ genom förs nu och projektet involverar hela Studieför bundet Vuxenskolan. Jenny Linzie berĂ€ttar att SV-avdelningarna ute i landet kommer att ansvara för rekrytering av cirkelledare och att driva studiecirklarna, bĂ„de lokalt och regionalt. De skapar sina egna samar beten med andra organisationer, inte minst för att nĂ„ ut till mĂ„lgrupperna, och de marknadsför sig i sina vanliga kanaler. âą
Jenny Linzie
TILLTRONSOMFILMERĂKAR
â Det Ă€r ofta som cirkeldelta gare har en felaktig uppfatt ning om olika myndigheter, sĂ€ger Sultana Ahmad. HĂ€r fungerar dessa filmer vĂ€ldigt Filmernabra.Ă€r pĂ„ svenska, men en del Ă€r textade Ă€ven pĂ„ andra sprĂ„k. ĂndĂ„ sĂ„ finns det cir keldeltagare som varken förstĂ„r svenska eller den textade dialogen.
ILLUSTRATION: Frida Hammar 2014 STARTADE KOMMUNEN SamhÀllsguide Uddevalla som bland annat arbetade med att matcha nyanlÀnda med svenskar som ville stÀlla upp som samhÀllsguider. Under den stora flyktingvÄgen 2015 var intresset att bli samhÀllsguide stort, men efter ett par Är svalnade intresset.
PĂ„ trĂ€ffarna har man tagit hjĂ€lp av filmerna och projektet âLita pĂ„ Sverigeâ.
â DĂ„ fick vi försöka hitta nya lösningar, sĂ€ger Siv Tengberg som Ă€r integrations handlĂ€ggare i Uddevalla kommun.
UDDEVALLA KOMMUN HAR nu avvecklat verksamheten SamhĂ€llsguide Uddevalla. Under arbetet med det har flera studieför bund varit en stor resurs och man hoppas nu att det populĂ€ra SprĂ„k- och spelcafĂ©et kan drivas vidare pĂ„ kommunens mötes plats Ryttaren i samarbete med studieför bund och föreningar. Uddevalla kommun Ă€r inte inblandad i SV:s andra integrationsprojekt, men sprider gĂ€rna information om dem. â NĂ€r jag trĂ€ffar nyanlĂ€nda kvinnor brukar jag tipsa dem om POP, Power of Pink, sĂ€ger Siv Tengberg, som Studie förbundet Vuxenskolan driver tillsammans med Svenska kyrkan. âą
Siv Tengberg
KOMMUNENENSTUDIEFĂRBUNDRESURSFĂR
KOMMUNEN GICK UT till mÄlgrupperna och bad om tips pÄ aktiviteter som skulle kunna locka folk att trÀffas. Ett förslag var att spela sÀllskapsspel och ur det föddes SprÄk- och spelcaféet som drogs igÄng tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan.
10 | Impuls 3-2022
â Det har varit mycket uppskattat, sĂ€ger Siv Tengberg. Vi anvĂ€nder olika sĂ€tt att hitta underlag för samtal, till exempel att prata om dagens nyhet, och dĂ€r har filmerna blivit ett komplement som fungerar mycket bra. Ingen har varit tvingad att ta del av materialet, men âLita pĂ„ Sverigeâ behandlar viktiga vardagliga frĂ„gor och intresset att se dem har varit stort. Det Ă€r ett mycket bra arbetsmaterial.
Lita pÄ Sverige
För Uddevalla kommun har samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan haft stor betydelse för ett lyckat integrations arbete.TEXT:Jan Fröman
Ăr du cirkelledare? DĂ„ handlar du till specialpris! Kontakta bokhandeln för prisuppgift och bestĂ€llning: bokhandeln@rotter.se NYHET Latin för slĂ€kthistoriker TREDJE UTĂKADE UPPLAGAN Latin för slĂ€kthistoriker förklarar ett stort antal begrepp frĂ„n nylatinets guldĂ„lder och Ă€r sĂ€rskilt anpassad för forskare utan förkunskaper i latin. Den nya utgĂ„van har bland annat utökats med nĂ€rmare 900 latinska sjukdomsnamn och ett kapitel om 1600- och 1700-talets latinska titlar som delade in mĂ€nniskor utifrĂ„n börd, social stĂ€llning och kön. SlĂ€ktforskningskurs i höst? Hos oss hittar du kursmaterialet. Se hela sortimentet pĂ„ rotterbokhandeln.seDatabaser Tillbehör Kursböcker
TIPS & TRIX
Utveckla din kompetens och lÄt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.
VĂ€rvet MĂ„nga Ă€r de kĂ€nda och aktuella personer som blivit ellerFinnskĂ€nda.GustavSverigesintervjuadenĂ€rgĂ„ngetiâVĂ€rvetâ,kungĂ€rCarlXVIĂ€renavdemerdĂ€rpodcastsfinnspĂ„www.vĂ€rvet.se
LivslĂ„ngt âLivslĂ„ngtâ Ă€r en podd om lĂ€rande som görs av RISE â Research Institu tes of Sweden. Program ledare Ă€r Katrin Pietrzak som möter intressanta AllagĂ€ster.avsnitt finns pĂ„ livslangt.se Fredagsklubben Av Sofia Lundberg, Alyson Richman, MJ Rose (Bokförlaget Forum)
Kompetensutveckling
12 | Impuls 3-2022
U.D.S.Y.Foto: BOKTIPS PODDTIPS SE HIT! Ni har vÀl inte missat att mÄnga spÀnnande portrÀtt av cirkelledare finns pÄ cirkelledarportrattcirkelledare/www.sv.se/inspirerad:LÀshemsidan?ochbli
Att vara ny i Sverige skapar funderingar kring hur vĂ„r demokrati fungerar. Fem personer har varsin frĂ„ga om olika aspekter av demokratin i serien âMin frĂ„ga om demokratiâ. I varje program fĂ„r vi följa en person pĂ„ dennes vĂ€g att lĂ€ra sig mer. HĂ€r har Amitier ett samtal med riksdagens talman (fram till valet) Andreas NorlĂ©n. âMin frĂ„ga om demokratiâ finns att se pĂ„ UR Play.
Under senare delen av 1800-talet samlas fem kvinnor varje fredag i Stockholm för andliga möten. En av dessa kvinnor Ă€r Hilma af Klint, pionjĂ€r inom det abstrakta mĂ„landet. De talar om livet, Ă„kallar âhöga mĂ€stareâ frĂ„n en annan dimension och lĂ„ter andarnas budskap vĂ€gleda dem i deras Ăverskapande.hundra Ă„r senare arbetar kuratorn Eben med en utstĂ€llning med Hilmas tavlor. Det leder honom pĂ„ en resa bakĂ„t i tiden. Vilka var kvinnorna och vad gjorde de egentligen under sina möten? Det hĂ€r Ă€r mitt liv Av Martin Fallhagen, L asse Nohrstedt I(LL-förlaget)september kommer Martin Fall hagens bok âDet hĂ€r Ă€r mitt liv â Martin berĂ€ttar om lĂ€tt och svĂ„rtâ. I boken, som hans pappa Ă€r medförfattare till, beskriver han pĂ„ lĂ€ttlĂ€st svenska sitt liv och sitt jobb pĂ„ den dagliga verksam heten och om hur det Ă€r att som vuxen behöva hjĂ€lp med saker.
â Riktigt bra har det vĂ€xt dĂ€r jag anvĂ€nde mig av bokashijord, berĂ€ttar hon. PĂ HEMBYGDSGĂ RDEN FINNS det dessutom en gammal linbastu med lin som man kan anvĂ€nda sig nĂ€r man nu skaMarievidare.Gadde
14 | Impuls 3-2022
à terbruk pÄ mÀssan
Johansson sÀger att det kÀnns roligt att lÀra sig att bevara ett sÄ gammalt och anrikt hantverk och plocka fram kunskaper som har fallit i glömska.
Lokal kraft Vill du tipsa om SV:s lokala aktiviteter & nyheter? MejlaHoppasimpuls@sv.se.vihörs!
â Under nĂ„gra dagar nu i höst kom mer vi att bereda lin av det som har vuxit under sommaren och samtidigt lĂ€ra oss mer om lin, verktygen och hantverket, berĂ€ttar Marie Johansson Gadde, som Ă€r bĂ„de cirkelledare och deltagare. Det finns massvis med saker attTyvĂ€rrlĂ€ra. har det inte vuxit sĂ„ bra i de tvĂ„ mankragarpallsomsĂ„ddei pĂ„ bĂ€ttregĂ„rden.hembygdsDestoĂ€rdethemma
⹠I Karlskoga bereder man lin, fr v: Sif Eklund, Birgitta Andersson, Kristina Sundqvist, Gunnel Björk, Marie Johansson Gadde, Christina Larsson, Ann Gunnarsson och Inger Viberg. Inspireras av SV:s verksamheter frÄn norr till söder.
Cirkeln Ă€r den första som SV har star tat i Karlskoga pĂ„ mĂ„nga Ă„r och första trĂ€ffen gick av stapeln i juni pĂ„ fören ingens hembygdsgĂ„rd i Agerrud. Allt sker inom ramen för det landsomspĂ€n nande projektet âEn kvadratmeter linâ.
hos en av cirkel deltagarna, Ann Gunnarsson.
INBLICK
BEVARAR LINHANTVERKANRIKT
Under juni var SV SkÄneland en del av den stora stadsmÀssan H22 i Helsingborg. MÀssan var stadens stora vÀlfÀrdssatsning dÀr man ville visa och utveckla morgondagens lösningar för ökad livskvalitet i en smartare och mer hÄllbar stad.
SV:s cirkelledare fanns under mĂ€ssan pĂ„ plats i Resursens hus i Oceanhamnen. HĂ€r kunde mĂ€ss besökarna lĂ€ra sig hur man ger gamla saker nytt liv. Exempelvis hur man Ă„terbrukar dryckesför packningar och gör unika vĂ€skor, fruktkorgar eller godisskĂ„lar. Eller anvĂ€nder gamla plastpĂ„sar för att göra nya mattor. Ăven decoupage och möbeltapetse ring fanns med pĂ„ programmet. Den som ville kunde ocksĂ„ lĂ€ra sig mer om biodling som miljö vĂ€nlig hobby. Milica Banjanin, verksamhetsut vecklare SV SkĂ„neland, berĂ€ttar att cirkelledarna ocksĂ„ passade pĂ„ att berĂ€tta mer om SV:s verk samhet och hjĂ€lpa dem som ville anmĂ€la sig till höstens kurser.
SV Ărebro lĂ€n och Karlskoga Bergslags hembygdsförening har startat en cirkel för att bevara, och lĂ€ra mer om det an rika linhantverket.
leva vidare pĂ„ egen hand tack vare studie materialet. Innan dess kommer det att hĂ„l las en större slutkonferens för intresserade i oktober. âą â Vi filmar dessutom varje förestĂ€llning sĂ„ den som missar vĂ„ra stjĂ€rnor den dagen som de stĂ„r pĂ„ scen kan alltid lĂ„na cd-skivan pĂ„ biblioteket i Arvidsjaur och se förestĂ€llningen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt, sĂ€ger Annika Pettersson. Ăntligen stĂ„r StjĂ€rnteatern i Arvidsjaur pĂ„ scen igen efter ett lĂ„ngt pandemiuppehĂ„ll. SkĂ„despelarna, som har blandade funktionsnedsĂ€ttningar, repeterar en gĂ„ng i veckan, men manus finns inte â det mesta sker spontant pĂ„ scenen.
Och vill man inte stÄ pÄ scen finns det andra arbetsuppgifter som att sköta ljus och ljud. Man samarbetar ocksÄ med den dagliga verksamheten i kommunen, som bland annat hjÀlper till med att göra rekvisitan till förestÀllningarna.
StjÀrnteatern bestÄr av ett 20-tal personer i Äldern 14 till 65 Är med blandade funktionsnedsÀttningar.
à rets förestÀllning utspelar sig pÄ en soptipp med anledning av att det Àr hÄllbarhetsÄr. Varje förestÀllning Àr cirka en till en och halvtimme lÄng med obligatorisk paus dÀr fika ingÄr i biljetten.
UngefÀr 30 procent av vuxna inom psykiatrin Àr ocksÄ förÀldrar. Att vara förÀlder med psykisk ohÀlsa eller neuro psykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) innebÀr ofta flera utmaningar. Dock upplever mÄnga av dessa förÀldrar att det generella förÀldrastöd som finns inte tÀcker deras behov. Med anledning av detta ansökte BrÀcke diakoni om pengar frÄn AllmÀnna arvsfon den för att starta projektet TrUSt (Trygghet Ur Stöd). I januari 2020 drog man igÄng och Studieförbundet Vuxenskolan har varit med frÄn början i det treÄriga projektet. Under första Äret undersökte man vilka frÄgor och behov som förÀldrarna hade. Sedan har en studiecirkel tagits fram uti
CIRKEL FĂR FĂRĂLDRAR INOM PSYKIATRIN
frĂ„n detta och nu finns ett fĂ€rdigt studiema terial och en webbutbildning att bestĂ€lla. Det kommer Ă€ven att tas fram en handbok och en instruktionsfilm. Redan nu har man fĂ„tt 150 bestĂ€llningar frĂ„n hela landet inför Studiecirkelnhösten. âTrygghet Ur Stödâ kan hĂ„llas med en grupp pĂ„ plats eller digitalt. Det krĂ€vs inga förkunskaper för att leda eller genomföra den. Studiecirkeln Ă€r uppbyggd kring fem trĂ€ffar med olika teman. Exempel vis tar man upp frĂ„gan om hur man pratar med sitt barn om psykisk ohĂ€lsa och hur man fĂ„r energin att rĂ€cka till. I lĂ€rplatt formen Learnify finns dessutom lĂ€nkar till varje Projektetavsnitt.avslutas vid nyĂ„r, men kommer att I maj var det Ă€ntligen dags. StjĂ€rn teatern i Arvidsjaur fick stĂ„ pĂ„ scen igen efter ett lĂ„ngt pandemiuppehĂ„ll. â StjĂ€rnteatern startade 2004 och Ă€r ett samarbete mellan FUB och Studieför bundet Vuxenskolan, berĂ€ttar Annika Pettersson, verksamhetsutvecklare SV Norrbotten, som har varit med Ă€nda frĂ„n första början.
Man trÀffas en gÄng per vecka för att sÀtta ihop nÀsta förestÀllning och för att repetera. NÄgra manus finns dock inte utan det mesta sker spontant och förestÀllningen Àndras hela tiden.
Impuls 3-2022 | 15
ĂNTLIGEN PĂ SCEN IGEN
âNĂ€r SV drar i gĂ„ng nĂ„gonting sprider det sig frĂ„n mun till mun och fler vill vara med.â
STRAX INNAN PANDEMIN tog sitt grepp om Sverige hade Delsbos cirkelverksamhet nĂ„tt en grĂ€ns dĂ€r mer aktivitet inte gick att fĂ„ in. Danne Wirenberg, sjĂ€lv boende i Delsbo och tillika verksamhetsutvecklare i musik, tror att en del av hemligheten bakom framgĂ„ngen beror pĂ„ en kombination av tvĂ„ saker. Dels den lokala förankringen hos mĂ„nga av cirkelledarna, dels att de Ă€r bra pĂ„ att marknadsföra sig. â NĂ€r SV drar i gĂ„ng nĂ„gonting sprider det sig frĂ„n mun till mun och fler vill vara med, sĂ€ger han. ĂVEN OM SV i Delsbo har cirklar inom mĂ„nga olika omrĂ„den har musiken en fram skjutande roll. Kanske beror det pĂ„ att orten har en lĂ„ng tradition av musik. Redan 1952 startade DelsbostĂ€mman, en av Sveriges Ă€ldsta spel mansstĂ€mmor. Sedan dess har den varje Ă„r Ă€gt rum den första söndagen i juli. Under Ă„ren 2020 och 2021 kördes dock en pan demianpassad stĂ€mma. Danne Wirenberg har sjĂ€lv en lĂ„ng musikkarriĂ€r bakom sig. I flera Ă„r var han gitarrist i Roosarna och har turnerat med artister som Kicki Danielsson, Tommy I Delsbo Ă€r Studieförbundet Vuxenskolan pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt den samlande punkten för bygden. Oavsett om du vill starta en cirkel i att sy folkdrĂ€kter eller starta ett rockband Ă€r det hit du ska gĂ„. Ăven om studieförbundet Bilda har en del verksamhet dominerar Ă€ndĂ„ SV som bĂ„de har ett eget kontor och en anstĂ€lld person. Men mest handlar det om eldsjĂ€lar och en kĂ€rlek till bygden. En av dessa eldsjĂ€lar Ă€r Daniel, eller Danne som han föredrar att kallas.
Impuls 3-2022 | 17 I DELSBO BĂR
Delsbo Delsbo Àr en tÀtort i Delsbo socken och ingÄr i Hudiksvalls kommun i OrtenHÀlsingland.harcirka 2 200
I STĂLLET BĂRJADE han arbeta som gitarr lĂ€rare pĂ„ skolor i Ljusdal och Hudiksvall. Men med Ă„ren skedde en del större för Ă€ndringar pĂ„ skolorna. Bland annat beslöts att den typen av lektioner inte lĂ€ngre fick ligga under skoltid utan mĂ„ste ske efter skoldagens slut. Detta stĂ€llde till det för de elever som pendlade frĂ„n mindre orter. â Jag tycker att det var vĂ€ldigt orĂ€ttvist. PĂ„ sĂ„dana hĂ€r bygder bor inte alla hundra meter frĂ„n skolan. MĂ„nga Ă„ker buss och bor flera mil bort. Alla ville ha lektion precis nĂ€r de slutat sĂ„ att de skulle hinna med sin buss och det gick ju inte. Det blev ett vĂ€ldigt tapp och jag valde att sluta, berĂ€ttar Danne Wirenberg. UngefĂ€r samtidigt slutade den dĂ„varande verksamhetsutvecklaren hos SV i Delsbo. Han tipsade Danne om att söka jobbet och sedan dess har han arbetat med att utveckla cirklar i musik. Just nu arbetar han till sammans med tvĂ„ cirkelledare med ett projekt som kommer att betyda mycket för
SV ORTEN
Bildningsresan
innevÄnare och Àr mest kÀnd för Delsbo spelmans stÀmma som Àger rum varje sommar pÄ Delsbo DelsboForngÄrd.Àr en del av Del lenbygden som omgÀrdar Dellensjöarna. Bygden Àr en gammal kulturbygd och har en levande kultur med folkdrÀkter, folkmusik och folkdans. Nilsson och Magnus Carlsson. NÀr han fick barn blev yrket svÄrt att kombinera med familjelivet och han valde dÄ att lÀgga turnélivet pÄ hyllan.
TEXT: Christina Glassel FOTO: Mattias Glassel
DANNE SJĂLV KOMMER inte att vara cir kelledare, det rĂ€cker inte tiden till för. De som kommer att ha det ansvaret Ă€r Daniel Andersson och Arvid Karlsson. â Det kommer sĂ€kert bli tal om andra ledare ocksĂ„ vad det lider. Det kommer kanske inte bara vara rockband som hĂ„ller till i vagnen. Det kan ju ocksĂ„ bli musik produktion, hiphop eller nĂ„got annat, avslutar Danne Wirenberg. âą
Ovan vÀnster: Danne Wirenberg i SV:s lokal (huset nedan vÀnster). Ovan höger: Nu pÄgÄr renoveringen av en vagn för rockband, för ungdomarna.
Nedan höger: Danne i skateparken pekar dÀr han vill att vagnen ska stÄ. LÀngst ned: Daniel Andersson, en av cirkelledarna i musik.
18 | Impuls 3-2022 ungdomar som vill starta band i Delsbo.
Det började med att Delsbo IF skulle göra sig av med en gammal manskapsvagn som anvÀnts till klÀdombyte. Cirkelledaren Arvid Karlsson fick en frÄga om han ville ha den och klÀckte dÄ idén om att göra om den till en vagn för rockband. Han kontak tade Danne Wirenberg och saken var klar.
Men vem som helst kommer inte att fÄ anvÀnda den, menar Danne Wirenberg.
â Vagnen ska i första hand finnas till för ungdomar i Ă„ldern 13 till 18 Ă„r. Det ska inte vara gubbrock dĂ€r, de fĂ„r repa hemma eller i andra lokaler. NĂR IMPULS BESĂKTE Delsbo hade det precis dragits in el i vagnen och snickeri arbetet pĂ„börjats. NĂ€r vagnen Ă€r klar finns en tanke om att den ska stĂ„ i en park i Delsbo som redan Ă€r vikt för barn och ung domar. Bland annat finns dĂ€r en lekpark och en skatepark. â Det finns en förening som hĂ„ller till dĂ€r och vi tĂ€nker att vi Ă€ven ska ha en del samarbete med dem, berĂ€ttar Danne Wirenberg och fortsĂ€tter: â SV kommer att utrusta vagnen med det som behövs och vi hĂ„ller just nu pĂ„ att lösa frĂ„gan om hur vi ska göra med lĂ„s. Om det ska vara kod eller om ska man kunna lĂ„sa upp med sin mobil. Det Ă€r viktigt att koll pĂ„ vilka som gĂ„r in och ut i lokalen. Det Ă€r dock en bit kvar innan det Ă€r klart om vagnen fĂ„r stĂ„ i parken, nĂ„got till stĂ„nd frĂ„n kommunen Ă€r i skrivande stund Ă€nnu inte klart. Danne har dock svĂ„rt att se nĂ„got skĂ€l till att kommunen skulle sĂ€ga nej. Det finns redan ungdomsaktiviteter dĂ€r och vagnen kommer att vara ljudiso lerad.âJag tror inte att de kommer att sĂ€ga nej. Det svĂ„ra har varit att hitta rĂ€tt person hos kommunen att prata med, men jag tror att jag har lyckats med det nu.
TEXT: Christina Glassel Med ett förflutet som landsbygdsstrateg i Hudiksvalls kommun och efter att ha arbetat med lokal utveckling i flera Är Àr Olle Persson vÀl bevandrad i den betydelse som studieförbund och det övriga civil samhÀllet kan fÄ pÄ en mindre ort.
DET ANDRA ĂR att försöka fĂ„ en kommu nal kontaktpunkt, alltsĂ„ att varje kommun ska tillsĂ€tta en specifik person att föra dia log med och den kontaktpunkten ska sitta sĂ„ nĂ€ra kommunchefen som möjligt.
â Vi pĂ„ âHela Sverige ska levaâ försöker visa kommunerna vilket vĂ€rde civil samhĂ€llet har och att deras arbete inte görs av sig sjĂ€lvt, sĂ€ger Olle Persson och fortâsĂ€tter:Vihade storbrand hĂ€r uppe för tvĂ„ Ă„r sedan och utan civilsamhĂ€llets insatser hade det inte alls blivit sĂ„ bra som det blev.
â Det Ă€r det som vi vill visa dem â att civilsamhĂ€llet behövs och om ni inte passar er kanske det försvinner. Det underhĂ„ller inte sig sjĂ€lvt utan man mĂ„ste faktiskt vattna blomman emellanĂ„t. âą
Olle Persson
HÀr stÀllde civilsamhÀllet upp och hjÀlpte bÄde brandmÀn och de evakuerade, det klarade inte det offentliga systemet av och det kom inte heller i gÄng tillrÀckligt fort. Och nÀr flyktingströmmar kommit har civilsamhÀllet varit mycket mer snabbfotat Àn det offentliga.
Impuls 3-2022
| 19
MINDREVIKTIGTCIVILSAMHĂLLETFĂRORTER
â Visst kan det vara sĂ„. Och om vi fick önska nĂ„got sĂ„ Ă€r det att kommunerna skulle sĂ€tta sig ner med studieför bunden och titta mer pĂ„ just den hĂ€r lokala förankringen. De som finns lokalt lĂ€ngst ute i kommundelarna borde kanske bli premierade, men idag Ă€r det inte sĂ„. âą Att civilsamhĂ€llet spelar stor roll pĂ„ mindre orter Ă€r en bild som Olle Persson, en av tvĂ„ ordföranden i organisationen âHela Sverige ska levaâ i GĂ€vleborg, kĂ€nner igen.
â Ja, det Ă€r ungefĂ€r samma bild över hela Sverige. Ska det hĂ€nda nĂ„got fĂ„r mĂ€n niskorna i civilsamhĂ€llet ta tag i det sjĂ€lva nĂ€r vi pratar om landsbygd. Sedan Ă€r det lite olika hur kommunerna responderar pĂ„ de olika initiativen. Det varierar frĂ„n kommun till kommun, men Ă€ven över tid beroende pĂ„ vilka personer som sitter i de olika styrelserna. Det ligger i kommunens intresse att civilsamhĂ€llets aktörer fung erar och det ansvaret inser de inte alltid att kommunen borde ta. Hur pĂ„verkar âHela Sverige ska levaâ kommunerna för att de ska stötta civil samhĂ€llet?
Agneta Hedberg
â Vi lyssnar nedĂ„t och agerar uppĂ„t kan man sĂ€ga. Riksorganisationen lyssnar pĂ„ medlemmarna ute i landet och arbetar sedan pĂ„ de övergripande nationella struk turerna sĂ„som riksdag och regering. Att agera lokalt och regionalt Ă€r upp till oss i lĂ€nsavdelningarna och dĂ€r ser det vĂ€ldigt olika ut över landet. Det gĂ„r inte att sĂ€ga att sĂ„ hĂ€r gör alla. Men rent generellt finns en önskan frĂ„n lĂ€nsavdelningarna att ha en större dialog bĂ„de pĂ„ lokal och regional nivĂ„n Ă€n vad vi har idag.
I âHela Sverige ska levaâ i GĂ€vleborgs lĂ€n, dĂ€r Olle Persson Ă€r verk sam, pĂ„gĂ„r sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka ett projekt för att fĂ„ i gĂ„ng en dialog mellan kommun och bygd. Projektet kallas Metoden FMP, förkort ningen stĂ„r för âFörĂ€dlingsmackapĂ€renâ som frĂ„n början var projektets arbets namn. Metoden har tvĂ„ mĂ„l. Det ena gĂ„r ut pĂ„ att ta fram en utvecklingsplan som ska ingĂ„ i kommunernas beslutsunder lag och som tar hĂ€nsyn till landsbygden vid beslut Ă€nda nere pĂ„ bygde-, bya- och sockennivĂ„.
LokalkĂ€nnedom ger mer verksamhet I GĂ€vleborg har SV hittat ett sĂ€tt att arbeta omrĂ„desin riktat i stĂ€llet för lokalt. Kort innebĂ€r det att alla verk samhetsutvecklare har sitt Ă€mnesomrĂ„de som sedan spĂ€nner över hela lĂ€net. De utgĂ„r frĂ„n nĂ„got av de Ă„tta kontor som hĂ„lls öppna och Ă€r bemannade. Ăven om resorna ibland kan bli lĂ„nga fĂ„r samheten.lokalortenpersonalengenomavnarnahon.Ă€rförankringenDenchefnetaöversakersamhetheltkunnadeinomâpĂ„Ă€ndĂ„verksamhetsutvecklarnatidattkoncentrerasigsittomrĂ„de.EftersomdebarajobbarsittomrĂ„debehöverintevaraöveralltochliteomallt.DekanfokuserapĂ„sinverkochkommapĂ„brasomgĂ„rattjobbamedhelalĂ€net,berĂ€ttarAgHedberg,avdelningsSVGĂ€vleborg.lokalaviktigmenarInvĂ„mĂ€rkerattSVfinnsattkĂ€nnerfolkpĂ„ochikommunen.MedförankringvĂ€xerverk Kan ett litet lokalt studie förbund ibland bĂ€ra ett helt samhĂ€lle?
20 | Impuls 3-2022
vet precis vad de vill göra. Det Ă€r ingen som sitter och glor pĂ„ ett papper i timme och försöker fĂ„ till en skiss. Och nĂ€r de vĂ€l Ă€r igĂ„ng vill de knappt gĂ„ ifrĂ„n för fika, lunch eller toalettbesök. â Sedan gĂ„r det alltid likadant. I 99,9 procent av fallen gĂ„r deltagaren dĂ€rifrĂ„n med en ring som inte alls ser ut som det var tĂ€nkt. Och han eller hon Ă€r lika glad för det.
Lena Hallerby FOTO: Pia Nilsson NĂR ANN-LOIS GUSTAFSSON gick en kurs i silversmide i Studieförbundet Vuxensko lans regi fanns det inte pĂ„ kartan att hon sjĂ€lv skulle bli cirkelledare inom en inte alltför avlĂ€gsen framtid. Men sĂ„ blev det dĂ„ den silver smed som höll i kursen avled. Alla kursdeltagarna ville ju fortsĂ€tta till sammans, men dĂ„ mĂ„ste nĂ„gon stĂ„ som ansvarig för cirkeln. Det fick bli Ann Lois. Hon arbetade dĂ„ som fotterapeut och hade silversmidet som hobby. Men ett arm brott nĂ„gra Ă„r senare gjorde att Ann-Lois fick lĂ€gga sitt yrke pĂ„ hyllan. IstĂ€llet blev det mer tid för hobbyn.
â De kommer vĂ€ldigt vĂ€l förberedda och Ann-Lois Gustafsson Ă€r cirkelledare i silversmide i Karlshamn. Hennes cirkeldeltagare brukar vara en brokig skara.
âMINA TORSDAGAR ĂR HELIGAâ Cirkelledarintervjun
I DAG LĂR hon andra att göra ringar och armband tillsammans med Jill Björk, som hon blev vĂ€n med under sin första kurs.
BĂ„deGustafsson.honoch
â Det fungerar jĂ€ttebra att vara tvĂ„ kursledare. Vi har kursen ofta bara en dag, en lördag eller söndag kl 8-16, och det Ă€r mĂ„nga moment som ska hinnas med under dagen. Att vi dĂ„ Ă€r tvĂ„ som kan hjĂ€lpas Ă„t gör att det blir sĂ„ mycket bĂ€ttre, sĂ€ger AnnLois
Jill har haft cirklar pÄ egen hand, men har kommit fram till att det fungerar bÀst nÀr de jobbar ihop. Detta dÄ deltagarna oftast Àr rejÀlt taggade nÀr de kommer och vill sÀtta igÄng direkt.
â Om jag ser ett vackert halsband pĂ„ en kvinna pĂ„ stan Ă€r jag inte frĂ€mmande för att gĂ„ fram att och be att fĂ„ ta en bild för att lĂ€gga till min samling av inspirations bilder. Det sĂ€ger Ann-Lois Gustafsson, cirkelledare i silversmide i Karlshamn i Blekinge.TEXT:
â Mina torsdagar Ă€r heliga, jag lĂ€ngtar dit varje vecka. Inget annat fĂ„r konkurrera med torsdagscirkeln, sĂ€ger hon. Men Ann-Lois hĂ€mtar Ă€ven inspiration frĂ„n annat hĂ„ll, till exempel Instagram. HĂ€r hittar hon filmer om nya tekniker och vackra inspirationsbilder pĂ„ olika smycken. Inte minst frĂ„n England, Polen och de baltiska lĂ€nderna.âJagbrukar ta skĂ€rmdumpar pĂ„ det som kommer upp i mitt flöde och spara. Eller sĂ„ fotar jag nĂ„got som jag ser pĂ„ stan.
Ann-Lois cirkeldeltagare brukar vara en brokig samling. Det kan exempelvis vara 16-Äringen som lurade med sin pappa pÄ kursen eller paret som skulle gifta sig och ville göra egna ringar tillsammans.
Impuls 3-2022 | 21 NÄgra hinner till och med att göra ytterligare en ring eller tvÄ under dagen.
ALLA KURSERNA HĂ LLS i SV:s lokaler i Karlshamn och dĂ€r finns ocksĂ„ alla de verk tyg som behövs â tĂ€nger, sĂ„gar, hammare, slipverktyg med mera.
â SV Ă€r vĂ€ldigt bra att ha att göra med. Jag har gĂ„tt en kurs i hur man ska vara som cirkelledare och med jĂ€mna mellanrum bjuds vi ocksĂ„ in till samlingar dĂ€r vi fĂ„r trĂ€ffas och inspirera varandra, sĂ€ger Ann LoisStudiecirklarGustafsson.Ă€r verkligen Ann-Lois me lodi. Nu i höst har hon Ă€ven anmĂ€lt sig till en kurs i linedance. Och mellan alla kurserna hinner hon ibland ocksĂ„ umgĂ„s med maken Conny, de tvĂ„ barnen samt barnbarnen pĂ„ sex och sju Ă„r. Nu senast blev det ett zoo- och tivolibesök i Malmö. âą
MEN EN DUKTIG cirkelledare mÄste ocksÄ stÀndigt skaffa sig ny inspiration. Den vikti gaste inspirationskÀllan för Ann-Lois Àr hen nes ursprungliga cirkel i silversmide, den dÀr hon sjÀlv började som deltagare. Cirkeln Àr fortfarande i gÄng. Varje torsdag trÀffas man och inspirerar varandra.
âJag har gĂ„tt en kurs i hur man ska vara som cirkelledare och med jĂ€mna mellanrum bjuds vi ocksĂ„ in till samlingar dĂ€r vi fĂ„r trĂ€ffas och inspirera varandra.â
Gemensam styrka ĂVERBLICK MITT VAL POLITIKERNAPĂ VERKAR
22 | Impuls 3-2022
â DET ĂR en lĂ€rdom som vi drar inför 2026. MĂ„nga Ă€r relationslösa till demokrati och röstning och kanske inte vet vad de anmĂ€ler sig till. Vi mĂ„ste fundera ut ett sĂ€tt att nĂ„ mĂ€nniskor som inte vet att de vill bli nĂ„dda, kanske med nĂ„gon form av för aktivitet, avslutar Kjell Stjernholm. âą
SmÄtt och gott om förbundets verksamhet pÄ nationell nivÄ.
124 startade studiecirklar i 73 kommuner blev resultatet efter kampanjen med Mitt val. Kjell Stjern holm, utvecklingsledare och samordna re funktionsnedsĂ€ttning, hade hoppats att fler kommuner hade fĂ„tt tillrĂ€ckligt mĂ„nga deltagare för att kunna starta en cirkel. SĂ€rskilt i de mindre kommunerna har det varit svĂ„rt. Men han Ă€r Ă€ndĂ„ nöjd med resultatet. Att hitta cirkelledare har ocksĂ„ varit en utmaning för mĂ„nga avdelningar, Ă€ven om det har varierat i landet. PĂ„ nĂ„gra stĂ€llen har verksamhetsutveck lare utbildat sig till cirkelledare för att kunna hoppa in om det spricker nĂ„gonstans. Men utöver dem har lĂ„ngt fler Ă€n 100 personer utbildats, flera med egen intellektuell funktions nedsĂ€ttning.âAttdessa personer fĂ„r en chans att kliva fram ger ju ytterligare en dimension till Mitt val. Vi fĂ„r inte heller inte glömma att vi i ena Ă€ndan tillfredsstĂ€ller Mitt Val-deltagarnas behov av information för att kunna delta i valet. I andra Ă€ndan sĂ„ skickar de Ă€ven information till politikerna, menar Kjell Stjernholm. Det mĂ€rks inte minst i den Facebookgrupp som Ă€r nyhet för i Ă„r. I gruppen âMitt val â Studiecirkel i demokratiâ kan cirkeldeltagarna stĂ€lla frĂ„gor till sina politiker och ge dem en chans att svara. Vid en snabb titt i gruppen gĂ„r det att se att den inte bara Ă€r ett populĂ€rt forum för cirkeldelta gare, Ă€ven lokalpolitiker verkar vara angelĂ€gna att svara. Kjell Stjernholm berĂ€ttar.âEttexempel Ă€r en ung kvinna som vill flytta hemifrĂ„n men inte har fĂ„tt den hjĂ€lp som hon behövt. Hon stĂ€llde en frĂ„ga till sin kommun i gruppen om det. Det ledde till att kommunalrĂ„det hörde av sig till mig för att fĂ„ direkt kontakt med henne. Det blir ju vĂ€ldigt konkret pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra politiker. Efter valet kommer en utvĂ€rdering av Mitt val att göras tillsammans med verksamhetsutvecklarna. Kjell Stjern holm vill inte förekomma den, men det Ă€r redan nu tydligt att rekryteringen till cirklarna har varit svĂ„r, sĂ€rskilt i mindre kommuner.
MISSA INTE SV:S UTDELNING AV FĂRFATTARPRISET OCH LĂTTLĂSTPRISET UNDER BOKMĂSSAN I GĂTEBORG. Följ SV pĂ„ bokmĂ€ssan pĂ„ www.youtube.com/user/vuxenskolan 23 sep kl 10.30 24 sep kl 11.00 24 sep kl 13.00 Utdelning lĂ€ttlĂ€stpriset med efterföljande författarsamtal Utdelning SV:s författarpris med efterföljande författarsamtal DemokratinSeminariumsombildningsvĂ€g Mitt val politiker under Almedalsveckan i Visby. MartinssonHannaFoto:
âą NY ORDFĂRANDE FĂR STUDIEFĂRBUNDEN I SAMVERKAN www.slojd-detaljer.se ALLT FĂR HANTVERK, HOBBY & PYSSEL PĂ ETT STĂLLE Ny digital katalog, blĂ€ddra online
PĂ„ ett extrainsatt Ă„rsmöte i maj i valdes SV:s förbundschef Johan Fyrberg till ordförande för Studie förbunden i samver kan efter att ha varit tillförord nad i drygt ett Ă„r. Nu fortsĂ€t ter arbetet med att stĂ€rka folkbildningen och studieför bunden. Men Ă€ven med nya kommande utmaningar med folkbildningsutredningen och den statsbidrags översyn som FolkbildningsrĂ„det aviserades i Sedanmaj. FolkbildningsrĂ„det bil dades 1991 har utmaningen för studieförbundens legiti mitet aldrig varit sĂ„ pĂ„taglig som den Ă€r nu. Förtroendet för studieförbunden och den sjĂ€lvförvaltningsmodell som grunden stĂ„r pĂ„ har skakats om och de senaste tvĂ„ Ă„ren har mycket handlat om att identifiera samt rĂ€tta till even tuella fel och brister. â Mycket av de hĂ€r gransk ningarna visar att sjĂ€lvförvalt ningsmodellen fungerar och att studieförbunden faktiskt sjĂ€lva har kunnat identifiera sina egna fel och brister. Sedan framstĂ€lls det inte alltid sĂ„. Men det kvalitetsarbete som genomförs nu Ă€r omfat tande och frĂ„n och med i Ă„r rapporteras allt deltagande elektroniskt med digital signering av cirkelledaren och med möjlighet till digital registersamkörning mellan studieförbund. SĂ„ det finns en helt annan administrativ koppling till aktivitet idag Ă€n vad det gjort tidigare. Genom rollerna som ord förande för Studieförbunden i samverkan och som förbunds chef för SV fĂ„r Johan Fyrberg en framtrĂ€dande roll som företrĂ€dare för folkbildningen och civilsamhĂ€llet. Det gör att kontakterna med beslutsfat tare blir mer omfattande. Men det ser han inte som viktigt för egen del. â Inte alls. Min drivkraft handlar om att visa att det Ă€r klokt och viktigt att ge stor tillit till studieförbunden att fĂ„ driva folkbildningen och utvecklingen framĂ„t snarare Ă€n att det offentliga ska hĂ„lla pĂ„ att peka ut riktningar i hur vi ska göra. De frĂ„gor som Ă€r högt uppe pĂ„ den politiska agendan ligger vĂ€ldigt nĂ€ra enskilda mĂ€nniskors drivkraft och engagemang, sĂ„ det löser sig, sĂ„ att sĂ€ga. Men att gĂ„ en annan vĂ€g och skrota sjĂ€lv förvaltningsmodellen och att vi skulle bli myndighetsregle rade ser vi som problematiskt. HĂ€r har jag min drivkraft. Vad stĂ„r pĂ„ dagordningen under hösten? â NĂ€r en ny lagstiftning faller pĂ„ plats kommer vi att bli en aktör inom idĂ©buren vĂ€lfĂ€rd. â SĂ„ mycket kommer att handla om att förbereda och stödja studieförbunden till att bli en Ă€nnu större och starkare del av vĂ€lfĂ€rdssverige. Sedan kommer vi att fortsatt vara en stark kraft i att arbeta för vĂ„r momsfrihet. Precis efter valet slĂ€pper ocksĂ„ riksrevisionen sin granskning. Efter det kommer vi att föra fortsatta dialoger om statsbidragsöver synen samt regeringens folk bildningsutredning, avslutar Johan Fyrberg
MED APPEN SOM SĂLLSKAP
Att promenera Àr en enkel och gratis motionsform som passar de flesta. Om man samtidigt vill lÀra sig nÄgot pÄ sin vandringstur finns det en uppsjö av promenadappar som bÄde Àr gratis och roliga att ladda ner i mobiltelefonen.
âą
24 | Impuls 3-2022
TEXT: Soledad Cartagena Apparna vĂ€gleder en i storstadsmiljöer, naturen eller i lokala nĂ€romrĂ„den. Och kan anvĂ€ndas av alla Ă„ldersgrupper. Ămnen kan vara allt frĂ„n hur du odlar en tomat till ljudberĂ€ttelser om författares liv och histo riska monument. HĂ€r kommer nĂ„gra tips pĂ„ appar som du kan anvĂ€nda dig av nĂ€r du Ă€r ute och promenerar.
GO GLAD Go Glad har utvecklats tillsammans med personer som har funktionsvariationer. Syf tet Àr att förbÀttra den fysiska, psykiska och sociala hÀlsan pÄ ett kul sÀtt. Innan du bör jar turen skapar du ett konto och vÀljer en avatar (en elektronisk representation av dig sjÀlv) som antingen gÄr eller sitter i rullstol. Efter att ha gÄtt igenom den obligatoriska introduktionen börjar promenaden. Du ska samla, odla, plantera och tar hand om virtuella frön, tills det Àr dags att skörda ingredienser till ett virtuellt recept. Man promenerar runt i sin fysiska miljö och sÄr virtuella frön kopplade till den verkliga plat sen. Det hÀr Àr en app som passar personer i alla Äldrar och kan med fördel anvÀndas av hela familjen, varsomhelst i Sverige. För dem som har svÄrt att röra sig eller gÄ lÄngt Àr Go Glad en perfekt app eftersom en rundtur tar cirka 15 minuter och det gÄr bra att ta en paus dÄ och dÄ.
| 25
Impuls 3-2022
BE HERE THEN Be Here Then vÀnder sig till bÄde turister och lokala som vill veta mer om Malmö, Lund och Helsingborg. Appen berÀttar historien om byggnader, mÀnniskor och platser i dÄtid, nutid och framtid. De som har utvecklat appen Àr historieoch samhÀllsintresserade, Malmö stad och fastighetsÀgare. Appen Àr enkel att anvÀnda och vandringsturerna Àr tydligt markerade. NÀr man Àr framme vid en plats trycker man pÄ informationsknappen i appen och fÄr veta historien bakom plats, byggnader eller historiska personer. Dessutom kommer det upp en eller flera bilder som visar hur platsen sÄg ut tidigare. Det tar tid att gÄ runt till de olika platserna och att lÀsa informationen men den hÀr appen vÀcker nyfikenheten och lusten att fÄ veta mer om hur en stad för Àndras genom historien. Det Àr ocksÄ kul att jÀmföra nutida bilder med dÄtida. Liknade appar finns i mÄnga kommuner över hela Sverige. ACTIVEQUIZ Den pedagogiska appen ActiveQuiz kom binerar fysisk aktivitet med inlÀrning. Den funkar som en digital tipsrunda dÀr frÄgor na kommer allteftersom deltagaren gÄr ett förutbestÀmt antal steg. ActiveQuiz Àr inte beroende av geografisk plats eller avstÄnd. Under pandemin var det mÄnga arbets platser och skolor som anvÀnde sig av appen för att fÄ personal och elever att röra pÄ sig. Det hÀr Àr en rolig app som passar alla Äldrar och Àven mÀnniskor med funktions variationer. Roligast blir det om det Àr ett gÀng som Àr ute och promenerar eftersom frÄgorna Àr kluriga och det kan bli mÄnga skratt och diskussioner.
LĂ T GAMLAFLĂDAKREATIVITETENMEDJEANS
26 | Impuls 3-2022
Har du inga gamla jeans hemma? Köp ett par billiga i secondhand-nÄgonbutik!
Minicirkeln
Jeanstillverkligen har stor negativ miljöpĂ„verkan â desto större skĂ€l att Ă„teranvĂ€nda dem nĂ€r de inte gĂ„r att ha pĂ„ sig lĂ€ngre. Ingela Skogh hĂ„ller cirklar i Ă„terbruk, hĂ€r tipsar hon om hur du kan sy om dina gamla jeans till en fin dörr stopp.TEXT& BILD: Ingela Skogh Jeans Ă€r vĂ€rldens vanligaste bomulls plagg och det Ă€r ocksĂ„ det plagg som har mest negativ miljöpĂ„verkan i hela mode industrin. Det produceras flera miljarder jeans per Ă„r i vĂ€rlden och tillverknings processen slukar massor av vatten, energi och kemikalier som skadar mĂ€nniskor och miljö.De fĂ€rgas, tvĂ€ttas och prepareras pĂ„ olika sĂ€tt för att fĂ„ rĂ€tt nyans och den slitna look som Ă€r pĂ„ modet just det Ă„ret. Ena Ă„ret ska det vara vida ben, nĂ€sta Ă„r tajta. De ska vara mörkblĂ„, ljusblĂ„, hög eller lĂ„g midja, slitna och med stora hĂ„l pĂ„ benen. PĂ GRUND AV att jeansmodet vĂ€xlar sĂ„ mycket, översvĂ€mmas secondhandbutikerna av jeans som inte Ă€r moderna lĂ€ngre. Om de inte gĂ„r att sĂ€lja kan man Ă„teranvĂ€nda jeansen i stĂ€llet för att kasta dem.Man kan sy vĂ€skor, förklĂ€den, gryt lappar och mycket annat av kasserade jeans. LĂ„t kreativiteten flöda! HĂ€r visar jag hur man enkelt kan göra en âdörrstoppâ av ett jeansben. âą LĂ€s mer om skribenten Ingela Skogh pĂ„ sid 3.
4. Handtag: Klipp en remsa av jeanstyget 12 cm bred och 35 cm lÄng. Vik remsan pÄ mitten, anvÀnd strykjÀrn för att fÄ ett bra Vikveck.remsan en gÄng till sÄ den yttre kanten slutar ett par millimenter innanför den vikta kanten. SÀtt i knappnÄlar nÀr du Àr klar med strykningen. Sy en sick-sack-söm lÀngst bÄda ytterkanterna och gÀrna en i mitten ocksÄ, det ger bÀttre stadga Ät handtaget. AnvÀnd den bredaste stygnbredden och inte för tÀta lÀngdstygn. Sy hellre sömmen tvÄ gÄnger om du tycker att den tÀcker skarven dÄligt.
6. Fyll en stor plastpÄse med 1,5-2 kg sand. Knyt pÄsen sÄ sanden ligger Stoppalöst.ner pÄsen med sand i tygpÄsen. LÀgg ihop övre kanterna med handtagen och nÄla.
1. AnvÀnd jeans med breda ben. Har du inga sjÀlv som du vill offra, sÄ kan du köpa billiga i nÄgon secondhandbutik. Det blir bÀst om du anvÀnder jeans i stadigt tyg. Klipp av den nedre sömmen pÄ ena byxbenet, sedan mÀter du av cirka 35 cm och klipper av dÀr.
3. Vill du ha
Impuls 3-2022 | 27
âpĂ„senâ.deninnersömmenmĂ„steexempelapplikationnĂ„gonpĂ„,tillenjeansfickadusprĂ€ttauppochsyditinnandusyrihop
7. Sy ihop med dubbla sömmar. Detta kan vara nĂ„got âknöligtâ eftersom man mĂ„ste hĂ„lla den tunga pĂ„sen och samtidigt sy en rak söm. Tre armar hade varit bra i det lĂ€get â jag brukar lĂ€gga en lĂ„da eller annat under sĂ„ att pĂ„sen kommer i ungefĂ€r samma höjd som sy-armen. 2. VrĂ€ng och sy bottensömmen.ihop Vik och sy av hörnen cirka 10 cm. Detta blir botten dörrstoppen.pĂ„
5. Vik ner den övre kanten pÄ pÄsen cirka 10 cm mot insidan. Sy en söm cirka 2 cm nedanför den övre kanten. Sy fast handtaget, gÀrna nÄgot förskjutet sÄ det inte blir sÄ mÄnga lager tyg att sy i nÀr du ska sy ihop det hela. Man kan sy vÀskor, förklÀden, grytlappar och mycket annat av kasserade jeans. LÄt kreativitetenflöda!
Emilia Fisal Bor i Malmö. Har lĂ€st International Marketing and Brand Management pĂ„ Lunds universitet, men har i 15 Ă„r arbetat med sĂ€lj- och mark nadsfrĂ„gor pĂ„ flera stora Förföretag.treĂ„r sedan startade hon ett samarbete med SV i SkĂ„ne och har varit projektledare för och lett cirklar i bland annat âNytt jobb i nytt landâPĂ„projektet.fritiden tycker hon om att fotografera.
28 | Impuls 3-2022 SĂ HĂR GĂR VI!
Ibland behöver man tips frÄn andra. HÀr bjuder Impuls coacher, tre erfarna cirkelledare frÄn Studieförbundet Vuxenskolan, pÄ sina erfarenheter.
EHRENSTRĂM GERMER
Peter GermerEhrenström Kursledare i Ăstersund. Han har tidigare arbetat i olika chefspositioner inom i huvudsak det privata nĂ€ringslivet. NĂ€r Peter gick i pension ville han göra nĂ„got helt nytt som ocksĂ„ kunde komma andra till del. Förutom att coacha ett par företag, hĂ„ller han nu kurser i ekonomi pĂ„ olika nivĂ„er, sverige kunskap och kör kortsteori. De flesta av kurserna riktar sig till nya svenskar.
PETER UTFORMAR CIRKLAR EFTER BEHOVEN Jag brukar börja med att analy sera vilka behov hos de presum tiva deltagarna som den tÀnkta cirkeln kan möta. UtifrÄn de identifierade behoven Àr det sedan möjligt att bestÀmma mÄlgruppen för cirkeln. Ofta utformas mina cirklar för att svara mot de behov som vÄra samarbetspartners och kunder identifierar och dÄ finns det oftast ocksÄ en hyggligt vÀl definierad mÄlgrupp. Rekryteringen sker sedan ofta i samarbete med vÄra samarbets partners, naturligtvis med hÀnsyn tagen till de anpassningar som vi behöver göra nÀr det gÀller till exempel behov av sprÄkstöd etc. DÀrefter anvÀnder vi oss av upp arbetade kontakter och befintliga nÀtverk, men Àven genom annon sering i sociala och andra medier samt fysiska platser dÀr det kan finnas kontaktytor till vÄr tÀnkta mÄlgrupp.DetÀrviktigt att informatio nen landar rÀtt; det vill sÀga nÄr den tÀnkta mÄlgruppen, att den förstÄs och ger en bra bild av vilka behov som cirkeln möter och vilken nytta den kan ge deltaga ren. Ibland kan vi anvÀnda oss av de nÀtverk som utgörs av andra cirkeldeltagare. Det förekommer att vi ber deltagare i andra cirklar att berÀtta för sina vÀnner om en planerad aktivitet och till vilka den vÀnder sig. Att anvÀnda sig av nöjda deltagare i andra cirklar för att skapa intresse för vÄra aktiviteter höjer tilliten och sÀnker tröskeln för att anmÀla sitt del tagande. Givet att cirkeln svarar mot mÄlgruppens önskemÄl.
Cirkelcoacherna
âą
Arne Nilsson Bor pĂ„ relateradejakt-Ă€venĂrnsköldsvik,VuxenskolanStudieförbundetexamenskurser20Arnebranschen.el-automationsförsomjobbarĂrnsköldsvik.holmenKöpmanutanförHantillvardagsprojektberedareettföretagihariöverĂ„rhĂ„llitjĂ€garföriochendelandraochnaturkurser.
FRà GAN Hur gör jag för att rekrytera deltagare till mina cirklar?
IMPULS CIRKELCOACHER
Att rekrytera deltagare till studie cirklar involverar strategi, mark nadsföring och planering. Jag frÄgar mig alltid: Vilka Àr mina möjliga deltagare? Vilka intressen och be hov har de? Vilka barriÀrer möter en invandrare i ett nytt land? Var finns de och hur nÄr jag dem? Först fokuserar jag pÄ mÄl gruppen och cirkelns allmÀnna Àmne. Eftersom mina cirklar handlar om utrikesfödda mÀnniskors inte grationsprocess och jobbmarknad satsar jag min energi pÄ att analy sera marknaden och att utveckla en studiestrategi anpassad efter deltagarnas behov, förvÀntningar och jobbmarknadens krav.
ARNE
Att kommunicera pĂ„ sociala me dier Ă€r ett annat sĂ€tt i rekryterings processen. Att skapa kommunika tion med bra innehĂ„ll, som ger effekt och vĂ€cker uppmĂ€rksamhet i mĂ€ngden av online-annonser Ă€r ett smart verktyg. âą
Impuls 3-2022 | 29 EMILIA FISAL ATT MĂ LGRUPPENFĂRSTĂ
Ja! En viktig del av cirkelledarutbild ningen Àr att tillsammans med andra grunda sig i SVs vÀrdegrund och syn pÄ bildning. PÄ utbildningen lÀr ni er av varandra och du som Àr erfaren ledare har mycket att bidra med. Kan jag gÄ en digital cirkel ledarutbildning?
Men, den gamla klyschan âen nöjd kund Ă€r bĂ€sta reklamenâ hĂ„ller verkligen. Nöjda deltagare pratar med sina intresserade vĂ€nner, och det sprider sig. Vissa Ă„r Ă€r en majoritet av cirkeldeltagarna sĂ„dana som tipsats av en bekant som har deltagit tidigare. Och för varje Ă„r och varje cirkel blir det förhoppningsvis fler nöjda âreklampelareâ. âą
KORTA FRĂ GOR OCH SVAR
Jag Ă€r en dĂ„lig sĂ€ljare. Jag klarar inte att âpracka pĂ„â nĂ„gon nĂ„got som denne inte verkar genuint intresserad av. Men det Ă€r kanske en fördel, de flesta av mina cirklar ger en examen eller ett utbildnings bevis som man inte klarar om man inte Ă€r intresserad och verkligen vill lĂ€ra sig. Om nĂ„gon dĂ€remot visar minsta intresse kan jag prata mig varm. Mina cirklar annonseras av SV pĂ„ webben och i SV:s sociala medie kanaler i lagom tid innan kurs start. SV:s inlĂ€gg pĂ„ till exempel Facebook delar jag vidare i mina kanaler. Dessutom brukar SV-av delningen och vĂ„ra samarbetspart ners stĂ€lla ut pĂ„ mĂ€ssor i nĂ€romrĂ„ det och det ger oftast ett stort antal intressenter som man sedan kan kontakta nĂ€rmare kursstart.
Att förstÄ var utrikesfödda mÀnniskor finns Àr en annan utma ning. Som utrikesfödd kvinna sjÀlv kan jag anvÀnda mina tidigare erfarenheter, kontaktnÀt och upp levelser. Tidigare arrangerade jag informationsmöten pÄ sprÄkskolor, myndigheter och andra platser dÀr invandrare samlades. Jag delade ut flygblad, affischerade och pratade med potentiella deltagare. Detta var ett effektivt sÀtt att interagera med mÀnniskor och rekrytera del tagare till cirkeln.
Vad fÄr jag för utbildning som cirkelledare i SV? Alla cirkelledare fÄr en introduktion dÀr du vÀlkomnas in i SV och fÄr all praktisk information som du behöver och en grundlÀggande cirkelledar utbildning dÀr du fÄr viktiga verktyg för att leda lÀrandet i din grupp. SV erbjuder ocksÄ fördjupnings utbildningar, antingen inom ditt Àmne eller folkbildningens pedagogik och ledarskap samt nÀtverkstrÀffar med andra ledare. Jag har haft andra uppdrag inom folkbildning eller skola, ska jag ÀndÄ gÄ en grundutbildning?
SPRIDERNĂJDANILSSONDELTAGAREBUDSKAP
Ja! Det finns mĂ„nga varianter av vĂ„r grundlĂ€ggande cirkelledarutbildning â fysisk, digital eller en kombination. Gemensamt Ă€r det goda samtalet och att du ska bli stĂ€rkt i ditt uppdrag pĂ„ det sĂ€tt som just du behöver. GĂ„ in pĂ„ www.sv.se/cirkelledare för att se aktuella utbildningar eller prata med din SV-avdelning. Har du en frĂ„ga kring din cirkel eller ditt arbete som cirkelledare? Mejla impuls@sv.se, skriv âKorta frĂ„gor och svar â i Ă€mnesraden.
â Den nya versionen kommer att bli tillgĂ€nglig för ytterligare en viktig mĂ„lgrupp genom att vi tillför tal syntes. Det underlĂ€ttar inte bara för dem med synnedsĂ€ttning och lĂ€soch skrivsvĂ„righeter, utan Ă€ven för dem med svenska som andrasprĂ„k. SV och dess grund-, medlemsoch samverkande organisationer.
sÀllskapetFoto:uppföljarennedsÀttningar,intellektuellamedverktygMatGlad,MatlagningsappenettanvÀndbartförpersonerolikaformeravfunktionsfÄrnuMatGlad2.0.©HushÄllningsVÀstra
TILL MATGLAD
MatGlad har idag drygt 200 000 anvÀndare och har belönats med flera priser.Nuhar nya anslag frÄn AllmÀnna Arvsfonden beviljats och utvecklingen med en ny uppdaterad app Àr pÄ gÄng. Det Àr HushÄllningssÀllskapet VÀstras matkonsulter som tillsam mans med FUB Göteborg ska fortsÀtta utvecklingsarbetet med MatGlad.
DEN NYA APPEN, som ska heta MatGlad 2.0, kommer att förses med mÄnga nya recept och efterlÀngtade funktioner. Arbetet med att fÀrdig stÀlla den berÀknas ta tre Är. Margareta Frost-Johansson, ut vecklingsledare pÄ HushÄllningssÀll skapet, berÀttar.
Sedan matlagningsappen MatGlad slÀpptes för snart tio Är sedan har den varit ett anvÀndbart verktyg för perso ner med olika former av uppföljaren.funktionsnedsÀttningar.intellektuellaNukommer
30 | Impuls 3-2022
SLĂPPER
Samverkan ĂVERBLICK
Dessutom kommer vi att tillföra mjölk- och glutenanpassade, vegeta riska, miljöanpassade och nĂ€rings berĂ€knade goda recept liksom nya sök funktioner. EfterfrĂ„gan Ă€r mycket stor pĂ„ alla dessa omrĂ„den och kom mer att bidra till ökad livskvaliteten hos mĂ„nga fler. MĂ„let med MatGlad Ă€r att öka matglĂ€djen, sjĂ€lvstĂ€ndigheten och sjĂ€lvförtroende i köket och ger ocksĂ„ anvĂ€ndarna större möjligheter att pĂ„verka och planera sina mĂ„ltider. Förutom personer med funktionsnedsĂ€ttningarintellektuellaanvĂ€nds appen av mĂ„nga fler, bland annat i skolornas hem- och konsument kunskap. âą
UPPFĂLJARE
â PĂ„ ett bra sĂ€tt. Vi kommer inte ha nĂ„gra rĂ„gĂ„ngar mellan vad den ena och den andra gör, utan dra nytta av att vi har olika erfaren heter och kan vara pĂ„ tvĂ„ stĂ€llen samtidigt. Dubbelt sĂ„ mycket nytta, helt enkelt.
Fores demokratiarbete fortsÀtter
NY GENERALSEKRETERARE
Vilka frÄgor vill du driva?
â Att fĂ„ bidra med energi för att ut veckla vĂ„r organisation, leverera mer nytta till landsbygdskĂ€mparna och organisatio nerna som Ă€r vĂ„ra medlemmar, och att stĂ€ndigt sĂ€tta landsbygdsfrĂ„gorna pĂ„ kartan. Du ska leda âHela Sverige ska levaâ tillsammans med Irene Oscarsson, den andra ordföranden. Hur kommer ni att fördela arbetet?
Anton Ăhrlund Ă€r förtroendevald i LRF Ungdomen och kommer nĂ€rmast frĂ„n arbete med att stĂ€rka ungas organisering i norra Sveriges landsbygder.
âą Felicia Wennberg
â Ungas engagemang utvecklas konstant, vi vet att engagemanget Ă€r lika högt som i tidigare generationer men förvĂ€ntningarna frĂ„n unga pĂ„ hur och varför man vill engagera sig skiftar.
tillslĂ€pptesITovehĂ€llspolitiskasamexpertHovemyr.slutetavaugustiocksĂ„uppföljarenâVa?!Ărdemokratinhotad?â
VĂ„rens populĂ€ra webbinarier frĂ„n Sveriges Hembygdsförbund fĂ„r en fortsĂ€ttning i höst. Felicia Wennberg, verksamhetsutvecklare berĂ€ttar: â Det finns mycket att förkovra sig i och inspireras av. Jag vill lyfta âTa hand om arkivenâ med förenings arkivet i JĂ€mtland, matnyttiga webb inarier med fokus pĂ„ Hembygdspor talen och projektet âSĂ„ blir vi yngreâ med teman sĂ„som barnkonventionen, samarbete med skola och epasammansanordnaslunchenDemokratitrĂ€ffar.somtillmed SV kommer ocksĂ„ att Ă„terkomma i höst. AnmĂ€lan görs pĂ„ hembygd.se och dĂ€r gĂ„r det att klicka sig fram till dĂ€rmed hoten mot demokra tin â kan skifta snabbt och ta nya former, sĂ€ger Fores
Vad hĂ€nder i âHela Sverige ska levaâ under hösten? â Mycket, förutom ordinarie verksamhet har vi en europeisk landsbygdsriksdag i Kielce i Polen och ett val dĂ€r vi behöver sĂ€tta landsbygdsfrĂ„gorna i fokus, inte bara före valdagen, utan kanske framfö rallt efter nĂ€r regeringsprogram skrivs fast. Det ska vi klara av tillsammans. âą
â Vi ska driva allt det medlemmarna ser stĂ„r i vĂ€gen för mer livskraft ute i bygderna, men fĂ„r jag utrymme vill jag oftare lyfta att den svenska landsbygden inte Ă€r en enhet. Det Ă€r inte bara skillnad pĂ„ nord och syd, utan Ă€ven inom lĂ€n och inom kommuner. Bondsocknar och mindre industrisamhĂ€llen har inte samma förutsĂ€ttningar, möjligheter och utmaningar. Det mĂ„ste vi se om hela Sverige ska leva.
I VI UNGA
programmen.vĂ€rldenâoch
med titeln âVĂ€ndpunkt: Reformer till den liberala demokratins försvarâ. I den kommer inte hoten att stĂ„ i fokus utan i stĂ€llet fokuserar man pĂ„ lösningar.
Vi Unga Àr en partipolitiskt och religiöst obunden organisation med visionen att alla barn och ungdomar ska fÄ utvecklas, kÀnna sig betydel sefulla och har möjlighet att förverk liga sina idéer. Förbundet startades 1995 för att bli en starkare röst för barn och unga pÄ landsbygden.
âą Anton Ăhrlund
Den 1 augusti startade Anton Ăhr lund sitt nya uppdrag som general sekreterare för Förbundet Vi Unga.
PopulÀra webbinarier tillbaka
Impuls 3-2022 | 31
Magnus Ek, avgĂ„ende riksdags ledamot för Centerpartiet, Ă€r nyvald ordförande för âHela Sverige ska levaâ â vad ser du fram emot?
HallĂ„ dĂ€r, Magnus Ek, Hela Sverige ska leva Magnus Ek Efter att förra Ă„ret ha slĂ€ppt antologin âVa?! Ăr demokratin hotad?â tar den gröna och liberala tankesmedjan Fores steget vidare med Demokratipodden. I varje avsnitt diskuterar kunniga perso ner olika aspekter pĂ„ hur demokratin kan försvaras och stĂ€rkas, flera av dessa medverkade Ă€ven i antologin. â Vi ser att den liberala demokratin pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r hotad och satt under press i Sverige, Europa och globalt. Trots detta Ă€r mĂ„nga yrvakna eller omedvetna om dessa hot. Och sĂ„ vet vi efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina att
â Vi Unga har en unik sits möjlighetochatt sva ra pĂ„ det behovet i hela landet, menar Anton Ăhrlund.
LiberalernaFoto: * Jean-Jacques Roussea var en upplysningsfilosof pÄ 1700-talet.
Regeringen har gett mig i uppdrag att utreda folkbildningen. Utredningen har bara börjat sÄ det finns inte mycket att sÀga. Men en sak kan jag avslöja och det Àr att jag Àr vÀldigt intresserad av de dÀr samtalen, det dÀr samtalsklimatet, myllret, det dÀr ge mensamma sökandet som mÄste ha föregÄtt tÀvlingarna som Rousseau skickade in sina essÀer till. I detta myller av fria tankar vÀxte nÄgot stort fram.
Christer Nylander Riksdagsledamot för Liberalerna sedan 2002. LĂ€mnar riksdagen i höstens val. Han har bland annat varit vice ordförande för utbildningsutskottet och ledamot av finansutskottet. Idag Ă€r han ordförande i Harkulturutskottet.avregeringen utsetts till sĂ€rskild utredare i den nya folkbildningsutredningen utredningenFolkbildnings Ăr tillsatt av regeringen för att utreda behovet av att Ă€ndra mĂ„let för folkbild ningspolitiken och att Ă€ndra statens syften med stödet till folkbildningen samt analysera om nuvarande styrmodell och modell för fördelning av statsbidraget Ă€r bildningenochhurDenĂ€ndamĂ„lsenlig.skaocksĂ„utredauppföljning,kontrollgranskningavfolksĂ€kerstĂ€lls.
âą
IBLAND Là TER DET som om Rousseau bara dök upp i idédebatten och sa nÄgot helt nytt som sedan formade vÄrt tÀnkande och dÀrmed vÄr vÀrld för all framtid. Men sÄ var det inte. Rousseau var den som bÀst kunde formulera en rimlig berÀttelse ur det myller av tankar och frÄgestÀllningar som upptog mÄnga lÀrda hjÀrnor vid denna tid. Hans idé provocerade och kom att diskuteras flitigt. Kanske Àr det ocksÄ dÀrför den fick sÄdant genomslag. Men han var inte ensam om att fundera och diskutera detta. Han levde i ett myller av Äsikter kring de frÄgor som han sedan formulerade sig i.
Det var förstÄs inte sÄ att alla mÀnniskor var fria fram till för 12 000 Är sedan dÄ jordbruksrevolutionen enligt lÀroböckerna ska ha Àgt rum.
EN Gà NG I tiden levde vi som Àdla vildar. Sedan kom ÀganderÀtten och jordbruket, plötsligt var vi fÄngar i ett system av ofrihet och orÀttvisa. UngefÀr sÄ sammanfattas ofta resonemanget i Rousseaus* avhandling om den sociala orÀttvisans ursprung.
SĂ ĂR DET fortfarande. Det Ă€r i samtalet vi mĂ€nniskor lĂ€r oss nytt, det Ă€r dĂ€r vi över raskas av nya tankar, dĂ€r blir det lite lĂ€ttare att ta sig upp ur gamla tankespĂ„r, dĂ€r ska par vi förmĂ„ga att förstĂ„ mer av oss sjĂ€lva och mer av samhĂ€llet. DĂ€r fĂ„r vi kraft att pĂ„verka vĂ„rt eget liv och samhĂ€llet i stort.
En tydlig illustration pÄ hur svÄrt det Àr att tÀnka annorlunda nÀr man vÀl tagit till sig en förklaring Àven om man förstÄr att den Àr förenklad.
Det var dock inte för att pÄminna om detta som jag lÀste pÄ om Rousseau inför denna krönika. Tanken var att skriva om hur det kunde komma sig att Rousseau klÀckte en sÄ smart idé just dÄ. Jag hade i huvudet att Rousseaus essÀ vunnit en tÀvling. Mitt minne var nÀstan rÀtt. Rousseau skickade in ett bidrag till en essÀtÀvling och vann den. Men essÀn om orÀttvisans ursprung var faktiskt ett bidrag till en annan tÀvling dÀr han diskades pÄ grund av att bidraget var för lÄngt.
DESSA MILJĂER DĂR folk tĂ€nker, lyssnar, pratar och nyfiket lĂ€r sig nytt tillsammans lĂ€ngtar jag till. Jag önskar att valrörelser varNĂ„vĂ€l.sĂ„dana.
MYLLER AV FRIA TANKAR VIKTIGT
Ju större utmaningar ett samhÀlle har, desto mer angelÀgen borde man vara att skapa mÄnga miljöer dit mÄnga olika mÀnn iskor söker sig för att lÀra nytt tillsammans och lyssna till varandra, tÀnka fria tan kar och kanske komma pÄ nÄgot som kan förÀndra i stort eller smÄtt. Det Àr en sak jag har i bakhuvudet nÀr jag nu tar mig an folkbildningsutredningen.
Kanske uppstÄr det nÄgon gÄng dessutom en eller annan riktigt stor tanke som kom mer att prÀgla mÀnsklighetens förstÄelse av sig sjÀlv och som formar vÄr framtid.
BERĂTTELSEN FĂ R OSS att tĂ€nka att jordbruksrevolutionen förĂ€ndrade vĂ„ra liv frĂ„n en dag till annan och att det hĂ€nde pĂ„ samma sĂ€tt i hela vĂ€rlden. Det Ă€r en stark berĂ€ttelse som i all sin enkelhet lĂ„ter rimlig och som dĂ€rför sĂ€tter sig i vĂ„r hjĂ€rna och Ă€r svĂ„r att bli av med.
32 | Impuls 3-2022 CHRISTER NYLANDER, UTREDARE FOLKBILDNINGS UTREDNINGEN
Vinnare i Kulturkrysset nr 2/2022: Bo Drackner, HöganÀs Ann-Mari Sandberg, Skövde Carina Frölid Backlund, Huskvarna Vinn en bok Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 28 oktober.
Numera vill vi att ni mejlar in krysslösningen, vi kommer inte att kunna hantera krysslösningar som kommer in pÄ papper.
MĂ€rk mejlet med âKulturkryss nr 3/22â
Tre vinnare fĂ„r antologin âVĂ€ndpunkt: Reformer till den liberala demokratins försvarâ (Fores).
34 | Impuls 3-2022 KULTURKRYSSET 3/2022 © B u l s ĂR LYXEN NĂTA TITEL FĂR VĂS SAMBO OCH KOLLEGA TILL N TVĂ JUST HAR SNYGG KILLE? FLUG BLOMS TER UNION VI ĂR MED I IDYLL KAN MAN MED SPADE STORA FĂR EVENT FLĂDEN DELAR DAG MED TONY LĂGGA PĂ HĂG TAS BAD I FUL VĂSEN I VALVET DEN ĂR FRUSEN FĂRE DE JANEIRO PAPPER HAR PLAN BIBEL DEL REEVES STOR I FJĂLL OCH I GRUVA? VARNAR HĂG LJUTT EPOK DELA UPP RYMMER VATTEN GĂ OM INTET BLĂ SA RĂREL SER UT REDER BROTT RYMD GENRE Ă NGARE SPRIDER NYHETER GLATT KĂRT PĂ ĂR EGEN ĂNGS LAT PLAN SOVER SOM EN GRIS? SOLO SJĂ JUNG FRU DRAR STRECK GEN LJUD TALL LARS GĂRAN VARU MĂNG DEN FARLIGT MEDEL ED STRĂM VIRA SOM TA MILLI METER BRAD BURY DĂR IN GĂ R HON I JURYN STRĂ LA SANKT KORT BERĂM ORGANI SERAD KAN UR SINNIG KAN RULL GARDIN VARA MILITĂR ALLIANS GETT EN VINK OM Foto: Magnus Ragnvid / T VïŒ SKER DET AKUTA I ALL DEN SĂTTER BOLLEN I SPEL TITEL FĂR HAD DOCK TIO FĂR BRITT F J M A S K A S V A S A N T L E K E N G A R D E R A R D Ă A R T A K P A R S T A T R L A S S S E G A R E F L E X V Ă T N A N A D E E S P V A S S T U R E R B I T U P P S A L A S K O N M Ă S M Ă N A R K O S E N M A T S G A D D R I T E N A A L S P E D A L E N R U R E G A T T O R R Ă N E N E S E L E L A R S S O N T J A T © ND N Ă HUR BU L HEF FĂR Ă NGBEN V A LĂR L T L RV K GT N E Ă R NA ĂKER Ă VU KAN Ă Ă TOPPA HUS Ă ER H ENA AV B L AS Ă Ă SĂ DAN Ă ĂR SUR T L PĂ V RSUS HA E Ă Ă EDN NG DE PĂ E N Ă TUGGA JUT KNĂ PA PROME S PAD SKĂ NSK R SOR OMMUN Ă BRA ĂR SMUR FA N MAN D N SĂV R HĂRM MAN ? MED M T AS KOR U AK EN ER DANSK Ă Ă TRAM PAN VE KA GURU ĂN L BĂRS KE ET ORT FĂR O BABBEN UPP R PAS g Ă Ă Ă M T T L HAVS Krysslösning 2/2022
Mejla meningarna i de gulmarkerade rutorna till impuls@sv.se , tillsammans med namn, adress, postnummer och postort.
LÀs mer om Studieförbundet Vuxenskolan pÄ sv.se och följ oss gÀrna i sociala medier.
Redan 1920 lades grunden för SV nÀr bröderna Carlsson i hallÀndska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla Àr att vi utmanar, Àr tillgÀngliga och flexibla mot vÄra deltagare och samarbetspartners. Tillsammans folkbildar vi Sverige.
Plats för nytÀnkande Du Àr SV.
Du Àr en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. VÄr syn pÄ bildning bygger pÄ mÀnniskans förmÄga att sjÀlv forma sitt liv tillsammans med andra mÀnniskor. SV vill ge mÀnniskor möjligheter. DÀrför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och VÄrkulturaktiviteter.visionÀrett samhÀlle dÀr varje mÀnniska vÀxer genom kunskap, insikt och delaktighet. VÄr idé och verksamhet Àr starkt förankrad i demokrati, jÀmstÀlldhet, humanism och hÄllbarhet. SV Àr den mest pÄdrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hÄllbart samhÀlle.
Emma Rossvik i Uddevalla driver demokratiprojekt i SV:s regi. Det senaste, âLita pĂ„ Sverigeâ, ska nu spridas över landet. SID 4 I DELSBO BĂR SV ORTEN HĂ€r Ă€r SV:s lokalavdelning den samlande punkten för bygden. Oavsett om du vill leda en cirkel i att sy folkdrĂ€kter eller starta ett rockband Ă€r det hit som du ska gĂ„. SID 16 MED APPEN SOM SĂLLSKAP Om du vill lĂ€ra dig nĂ„got nĂ€r du Ă€r ute och gĂ„r finns numera en uppsjö av gratis promenadappar. SID 24 LĂ T KREATIVITETEN FLĂDA MED GAMLA JEANS I minicirkeln fĂ„r du tips om hur du kan sy om dina gamla jeans till en fin dörrstopp. SID 26
I HONNUMMERDETTAFĂ RNYASVENSKARATTLITAPĂ SVERIGE
Posttidning B 101BoxReturadress:190,23Stockholm Lita SverigepĂ„ BildningsÂresan! Dessutom! Ă terbrukavjeans
