Issuu

ODR samhällsinformation

våren 22

skogen & kraften

INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR

Rolf och Karin

LÄMNAR LIVET PÅ FÄBODEN Virkesmarknaden

REKORDPRISER PÅ TRÄVAROR - IGEN? ÄSI Kraft

AVYTTRAR DOTTERBOLAG

LEDARE

SKOGEN & KRAFTEN

ÄB SIB

ÅTERÖPPNING OCH OROSTIDER. Knappt hann pandemin lägga sig förrän ett invasionskrig i Europa bröt ut. När allt skulle återgå till det normala så ändrades omvärlden igen. Vi ser nu snabbt stigande priser på drivmedel, gödselmedel och många andra insatsvaror. Plötsligt står det väldigt tydligt hur beroende vi är av varandra, inte bara i närområdet utan även av verksamheter som bedrivs hundratals mil bort. Ändå är vi i vår del av världen förskonade från de hemska scener som rapporteras från krigsområdet i Ukraina. Vi kommer en tid framöver att få uthärda ett högre kostnadsläge och på det sättet förhoppningsvis kunna bidra till att stoppa finansieringen av invasionen som pågått sedan rysk militär korsade den ukrainska gränsen de 24:e februari. MER GLÄDJANDE ÄR ATT det återigen går att träffas fysiskt, för det är ett antal möten och träffar i olika form som fått ställas in under de senaste två åren. Till exempel kommer vi att anordna en delägardag för delägarna i Särna - Idre Besparingsskog senare i sommar. Detta efter att ha fått ställa in dagen två år i rad. Mer om det på tidningens baksida. Inför årets stämmor behöver vi inte heller fundera på om vi måste hitta digitala lösningar, om de ska skjutas fram i tiden eller om olika regler och rekommendationer kommer att förhindra oss att hålla stämma.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SLUTLIGEN. Vi har nyligen lämnat ytterligare ett år med ett mycket bra ekonomiskt resultat för både Älvdalens- och Särna - Idre Besparingsskog. Resultatet präglas inte bara av goda virkespriser och höga elpriser utan även av en tolerabel kostnadsnivå. Mer om bakgrunden till marknadsfaktorerna som styr priset på sågade trävaror kan du läsa i detta nummer. Trevlig läsning!

Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.besparingsskogen.se

INNEHÅLL REPORTAGE - VIRKESMARKNAD

OMVÄRLDSBEVAKNING SAF

PLANERARNA PÅ SIB

FÖRSÄLJNING AV KRAFTVERK

SKOGSLIV - FÄBODBRUK

KULTURMILJÖ

SKOGSÄGARSKOLAN

SKOGSBRUKSPLAN

SKOGENS MÄSTARE

LIVET PÅ LÅNGÖN

GUDRUN ÅSBERG BERÄTTAR

SKOGENS SKAFFERI - MASKROSOR

FRÅN ARKIVET - IDRE

MARKSÄKRING VASALOPPET

LILLA SKOGSSKOLAN

ANSLAGSTAVLAN

JORDÄGARSTÄMMA

VI RINGER UPP

NÄSTA NUMMER

INBJUDAN DELÄGARDAG

Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna - Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: 5 300 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna - Idre Besparingsskogar Nils Eliasson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Per Ericsson, Ulla Schütt, Marit Norin, Anna Beronius. Fotografer i tidningen: Tobbe Nilsson Foto 070-359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Marit Norin, Ola Pålsson, Jonas Eriksson, Per Ericsson, Modvion, Christina Brandin Englund, Sören Jonsson, EHF arkiv. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna 070-588 34 93. Omslagsbild: Rolf och Karin Persson Foto: Tobbe Nilsson. Bild baksida och sid 39: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2022.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

VIRKESMARKNAD

REPORTAGE

ÄB SIB

TÖMDA LAGER OCH REKORDPRISER PÅ TRÄVAROR - IGEN? Förra året skapade pandemin en våg av ivriga hemmafixare. Resultatet blev ett sug efter sågade trävaror som faktiskt tog slut på många håll. Samtidigt slog priserna i taket. Fast inför den här byggsäsongen finns allvarligare orosmoln som kan påverka hela virkesmarknaden från råvara till förädlad produkt. Skogen & Kraften har kollat läget. TEXT: Per Ericsson. FOTO: Per Ericsson, Modvion

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

REPORTAGE

VIRKESMARKNAD

Men först… Den 24 februari inledde Ryssland ett fullskaligt krig mot grannlandet Ukraina. Angreppet var oprovocerat. Med miljontals människor på flykt och terrorbombningar av civila mål vittnar Rysslands fortsatta krigsaggression om ett totalt förakt för folkrättsliga värden och demokrati. Redan nu ser vi att effekterna på den globala ekonomin kan bli allvarliga. Lägre investeringsvilja, sjunkande konsumtion, samt förändrade mönster för handel med varor och tjänster kan bli några av följderna. Slår mot skogsnäringen

Det rådande läget skapar osäkerhet och bidrar i hög grad till att utvecklingen för skogs- och virkessektorn blir svårbedömd. Det anser analytiker som följer marknaden. I närtid har vi i Sverige redan sett kraftigt höjda och snabbt fluktuerande priser på drivmedel och energi som direkt slår mot skogsnäringen med ökade kostnader för avverkning och transporter. Även den elintensiva skogsindustrin påverkas i kostnadsdrivande riktning när energipriserna stiger. Ryssland stor trävaruexportör

Enligt tillgängliga uppgifter är Ryssland en av världens främsta exportörer av sågade trävaror. Även Ukraina kan i viss mån räknas in bland de betydande exportörerna. Huvuddelen av exporten går till kunder i Europa då sågade trävaror från både Ryssland och Ukraina är viktiga i Europas omställning för att nå koldioxidneutralt byggande. Försvinner dessa trävaruvolymer från den europeiska marknaden så bedöms detta bli kraftigt prisdrivande. Så den prisökning på sågade trävaror vi upplevde på den svenska marknaden under fjolåret kan förstärkas och det kan även i år bli brist på

www.besparingsskogen.se

vissa sortiment. Fast det finns ytterligare en osäkerhetsfaktor här. Och det är att ökade priser kan resultera i ett minskat byggande som i sin tur kan göra att efterfrågan på både förädlade produkter och skogsråvaror sjunker. När det gäller massaved och flis till Europa så är Finland en av de större importörerna av rysk cellulosaved. Den svenska importen är däremot av mycket begränsad omfattning. Högre råvaruutnyttjande

Minskar, förhindras eller upphör de båda ländernas möjligheter att exportera sågade trävaror så skapas ett ökat sug efter svenska trävaror som i förlängningen torde påverka den inhemska marknaden med ökande priser som följd. Det är analytikerna som Skogen & Kraften kontaktat ense om. Förutom höjda priser kan vi även komma att få se ett förändrat tillvaratagande av skogsråvaran. Som exempel nämns minskade sågvirkesdiametrar, högre vedutnyttjande och ett ökat intresse för bioenergi. Rådet till skogsägaren är att fortsätta avverka. Men vara medveten om att förändringar på virkesmarknaden kan ske mycket snabbt. Så det som vi har att förhålla oss till idag, kanske inte gäller i morgon då utvecklingen av omvärldsläget avgörs i slutna rum. Köpa trävaror nu eller vänta?

Under fjolåret passade hemmafixarna på att bygga och renovera istället för att resa. Att få tag på material kunde bli en riktig utmaning då byggvaruhandlarnas lager tömdes. Samtidigt nådde priserna på träprodukter rekordnivåer. Kommer det att hända i år också? Bör den som planerar att bygga eller renovera inte dröja med att köpa material? − Jag tycker det är en god idé att snarast

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

VIRKESMARKNAD

REPORTAGE

ÄB SIB

Bild ovan: Dyr bristvara. En välfylld svensk brädgård är ingen självklarhet för hemmafixaren när den globala marknaden påverkas av kriget i Ukraina. Foto: Per Ericsson. Bild längst till vänster: Ny teknik gör att flerbostadshus av trä, som kvarteret Tvålflingan vid Telefonplan i Stockholm, ökar efterfrågan på sågade trävaror. Foto: Christina Brandin Englund Bild sid 4-5 och närmast till vänster: Vindkraftstorn av trä är en ny produkt som tillverkas av sågade trävaror. Foto: Modvion.

köpa det man behöver, råder Erik Knuts hos Byggvaruhuset i Älvdalen. Hans bedömning är att den lokala tillgången på byggmaterial kan komma att påverkas av omvärldsläget. Och då kan det i värsta fall bli svårare att få tag på material. Erik Knuts konstaterar också att fjolårets rekordhöga priser på bland annat trävaror har sjunkit något. − Fast de ligger fortfarande högt. Och vi får sannolikt räkna med att de aldrig kommer att komma tillbaks till tidigare nivåer, alltså den nivå som var före rekorduppgången i fjol. Anki Granath hos Idre Bygg & Järn, ser samma trend. − Efterfrågan på trävaror och byggmaterial var rekordstor hos oss ifjol. Under vintern

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

har det blivit lite lugnare. Men det har ändå rullat på bra. Orsaken är det byggs enormt mycket i fjällen och fjällnära områden. Det är positivt för oss. Men ställer samtidigt krav på att vi kan tillhandahålla material som efterfrågas. Så den som ska bygga ska nog inte dröja med att köpa på sig det som behövs, trots att priserna är fortsatt höga. Byggboom i Älvdalens kommun

Att det byggs som bara den i Dalafjällen, det vet Rudy Wold, samhällsbyggnadschef i Älvdalens kommun, som har koll på läget. − Vi pratar om en byggboom i fjällen. Antalet bygglov har mer än fördubblats sedan 2019. Då låg siffran på strax över 300. I fjol landade den på 677. Inte ens i min

vildaste fantasi kunde jag tänka mig den utveckling som är nu. Jag tror att pandemin är den främsta orsaken. När man inte kunnat resa som tidigare så har många upptäckt fördelarna med att ha ett fritidshus – och då gärna i fjällen. Men alla nya hus innebär också utmaningar för kommunen. Kapaciteten i reningsverken är ett exempel. Och för att vi ska veta var det kan vara lämpligt att bygga så jobbar vi även med fördjupade översiktsplaner för de fjällnära områdena, säger Rudy Wold. Källor: Konjunkturinstitutet. Skogsindustrierna.

www.besparingsskogen.se

OMVÄRDSBEVAKNING

SAF

Sveriges allmänningsskogars förbund

Rapport från skogsvärlden Rysslands invasion av Ukraina har inte bara orsakat enormt lidande och en förstörelse vi inte sett på mycket länge i Europa, den har även blottat vår sårbarhet gällande självförsörjning av exempelvis energi, livsmedel och skogsråvaror. Under en tid har EU:s avsikt varit att vi skall ställa om till klimatneutralitet med en cirkulär bioekonomi som i vissa delar inte längre skall styras av marknadskrafter. Denna strategi riskerar att göra EU:s medlemsländer mer beroende av importerad energi och många handelsvaror. Förhoppningsvis inser man därför nu att Sverige bör bidra med skogsråvara i stället för att låsa denna som kollager till förmån för andra medlemsländers fortsatta utsläpp av växthusgaser från sin industri. Dessutom är det av enorm vikt att Europa inte motarbetar lantbruket, vilket behövs för att vi inte skall bli än mer beroende av livsmedelsimport.

Renskötsellagen

Under senare tid har förbundet bland annat fokuserat på ett par statliga utredningar som vi försöker påverka till besparingsskogarnas fördel.

EU:s taxonomi

Fossiloberoende jordbruk

Först ut är den statliga utredning som behandlar vägen mot det fossiloberoende jordbruket ( skogsbruk klassas nämligen som jordbruk i denna utredning ). I denna utredning föreslås bland annat en utfasning av den återbetalning av skatter som skogsföretag i dag kan ansöka om, till exempel dieselskatten. Som kompensation föreslås därför att enskilda skogsbrukare skall få ta del av ett så kallat jordbruksbidrag för den uteblivna skatteåterbäringen, men juridisk person som bedriver skogsbruk ( exempelvis skogsbolag ) skall inte kunna ta del av detta bidrag. Besparingsskogar kategoriseras oftast som juridisk person, men undantag har dock förekommit som exempelvis i den högaktuella skogspropositionen där vi tillsammans med enskilda skogsägare föreslås vara mottagare av en avyttring på upp till 60 000 hektar ersättningsmark vid bildande av formella skydd. Denna kategorisering bland de enskilda skogsägarna var en framgång för besparingsskogarna som därmed föreslås ges större möjligheter att fortsätta det viktiga skogsbruket även när marker tas i anspråk på grund av höga naturvärden. Så håll tummarna för att man lyssnar till våra argument även i denna utredning och låter besparingarna ta del av jordbruksbidragen om dessa blir verklighet!

www.besparingsskogen.se

Den andra utredningen vi engagerar oss i sedan ett tag är den nya renskötsellagen där statens utredare skall bedöma inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske. Utredningen skall även ta ställning till om ensamrätten till upplåtelser av jakt enbart gäller småviltsjakt eller om den gäller allt vilt. För Dalarnas besparingsskogar har detta kanske inte varit en stor fråga, men förbundet består som bekant även av allmänningsskogarna i Norrbotten där slutsatser från denna utredning kan få en större betydelse för såväl allmänningarna som deras delägare. Förbundet träffade tillsammans med Västerbottens allmänningsskogar utredarna i slutet av januari för att presentera våra medlemmars verksamheter och förutsättningar.

Det har talats en del om EU:s taxonomi under det gångna året. Denna togs ursprungligen fram för att hjälpa investerare med identifiering av miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för ekonomiska verksamheter. Utöver detta var tanken att taxonomin även skulle fungera som ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och de målsättningar som EU har i grön tillväxtstrategi ( den s.k. gröna given ). Taxonomin förväntas påverka skogsbruket, i synnerhet då det gäller exempelvis banklån, men det är dock fortfarande oklart hur konsekvenserna kommer te sig för svenska skogsägare. Sverige har haft invändningar mot den delegerade akten, främst på grund av just klassificeringen av hållbart skogsbruk, men tyvärr fanns dock inte tillräckligt stöd för de svenska invändningarna i vare sig Europaparlamentet eller Europeiska rådet. Denna akt började därför delvis tillämpas från årsskiftet och omfattar två av de totalt sex målen i förordningen, nämligen begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Resterande fyra mål förväntas publiceras under detta år och med tiden blir vi mer varse om EU-kommissionens arbete skickar ringar på vattnet som påverkar vår vardag i nordvästra Sveriges inland. Nicklas Samils, näringspolitisk kommunikatör Sveriges Allmänningsskogars Förbund

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB SIB

SKOGEN

FRÅN VERKSAMHETEN

SIB

Planerarna på Särna - Idre Besparingsskog Stefan Mattsson och Christopher Hallström planerare på Idre - Särna Besparingsskog.

Planerarna på Särna-Idre Besparingsskog har dagen framför sig. När jag frågar Christopher vad som är det De första morgontimmarna jobbar de med att se över traktbanken, bästa med arbetet som planerare håller även Stefan med när Christopher svarar: som är hjärtat i organisationen. Sedan väntar skogen. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson.

Hjärtat i organisationen, traktbanken, är en ”pott” med färdiga trakter som ska räcka ett och ett halvt år framåt i tiden. Det optimala är att ligga före med planeringen eftersom den styr vad som ska avverkas. Det är bra om det finns valmöjligheter eftersom efterfrågan på olika sortiment, väder med mera styr verksamheten. Det är denna som våra planerare, Stefan Mattsson och Christopher Hallström på Särna - Idre Besparingsskog jobbar med att se över när Skogen & Kraften träffar dem. Stefan har jobbat på Besparingsskogen i många år och är ett välbekant ansikte för många delägare och bybor. Han har även en annan roll i Särna då han även är anställd på Norra Dalarnas Brandkår som styrkeledare. Lika känd är inte Christopher som är relativt nyanställd produktionsledare inom

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

planering. Han började under hösten och har tagit över rollen efter Lena Leonardsson som gått i pension. Som produktionsledare har han det övergripande ansvaret för avverkningsplanering och även för planerarna som jobbar på Älvdalens, Särna - Idre men även Norra Venjans och Landbobyns Besparingsskogar. Med en mamma från Särna och en pappa från Idre så har han hittat hem igen, född och uppvuxen som han är i bygden. − Jag jobbade med planering på Besparingsskogen under säsongen 2009 och fram till januari 2010. Innan dess pluggade jag i några år till skogstekniker. Efter att ha jobbat på Holmen i Västerås där jag även träffade min fru så har jag nu flyttat tillbaka till Idre med hela familjen, vilket även inkluderar tre små barn.

− Det är att få vara ute i skogen. Sedan är ingen dag den andra lik. Alla skogar är dessutom unika och det är fantastiskt att få uppleva naturen under alla årstider. Stefan inflikar även att arbetet innebär en frihet, de lägger upp arbetet mycket efter eget ansvar. Något som dessutom gör arbetet smidigare är att tekniken gått framåt. − Nu när vi har handdatorer underlättar de mycket i arbetet. När jag började jobba med detta runt 1985 så hade man flygbilder med sig ut i skogen och sedan skulle man rita in det man gick och bandade. Det tog tid och ofta var inte vädret optimalt för att kunna rita på papper. Nästa steg i utvecklingen är att vi ska börja använda en surfplatta. Då behöver man inte extra papper med sig ut för du har redan all skoglig data du behöver i din platta. − Sedan finns det platser i skogen som man speciellt fastnar för. Jag tycker mycket

www.besparingsskogen.se

”

– Som planläggare har vi ett stort ansvar att bedöma hur man ska bruka marken så effektivt som möjligt idag och samtidigt bevara det gamla. Det gäller att ta miljöhänsyn och där är naturvärdesbedömningen viktig, få fram virke till produktion och samtidigt hitta lämpligaste metoden att återbeskoga för olika områden." Stefan Mattsson

om utsikter. Ett favoritställe är Tallberget, där har du fin utsikt över Svartsjön och Remvallen. Stefan fortsätter berätta om arbetet som han trivs så bra med. − Som planläggare har vi ett stort ansvar att bedöma hur man ska bruka marken så effektivt som möjligt idag och samtidigt bevara det gamla. Det gäller att ta miljöhänsyn och där är naturvärdesbedömningen viktig, få fram virke till produktion och samtidigt hitta lämpligaste metoden att återbeskoga för olika områden. Vi ska göra trakterna tillgängliga för att kunna hålla en hög produktion och vara så kostnadseffektiva som möjligt samtidigt som vi ska ta hänsyn till natur-, kultur- och även sociala värden. Åtgärder för dessa lösningar samlas så småningom i den färdiga produkten - ett traktdirektiv för varje avverkningsområde. Christopher berättar mer om traktdirektivet som ligger till grund för skogsmaskinens arbete i slutändan. Innan det kommit så långt är det mycket arbete.

www.besparingsskogen.se

− Vi har förutom den fasta personalen som består av mig själv, Stefan i Särna, Jonas Hårdén och Andreas Berglund i Älvdalen även säsongsanställda planerare. Vårt arbete består av att gå igenom de förplanerade trakterna på plats i skogen. Sedan göra en ståndortsanpassad avverkningsplanering där det ingår att snitsla gränser och märka ut sådant som ska sparas för kultur- och naturvård, samt bedöma vilka skogliga åtgärder som ska utföras, som exempelvis markberedningsmetod och framtida trädslag. Allt planerarna gör registrerar de i en handdator, filen förs sedan över från handdatorn till kontorsdatorn. Sedan är det dags för nästa steg. Det är framför allt Jonas och Stefan som renritar kartorna i VSOP ( datasystem för operativ planering i skogsbruket ) utifrån de uppgifter fältplaneringen har gett i skogen. − Sedan gör vi en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Man kan i vissa fall även behöva ha samråd med Länsstyrelse,

kommun, samer med flera. Sedan lämnas traktdirektivet till skogsvårdsanvarige för att en förröjning eller hyggesrensing kan behövas. Sedan skickas trakten tillbaka till oss igen. Det kanske behöver göras en väg eller vägunderhåll, även det ska planeras in av oss. När produkten är färdig lämnas den till Per-Olof Persson som är drivningsansvarig. Han kontaktar entreprenören och traktdirektivet förs över digitalt till skogsmaskinens dator. Maskinen kan tack vare GPS orientera sig efter kartans linjer, oavsett årstid och väderlek. När åtgärderna är genomförda är det dags för Jonas och Stefan att ajourhålla Besparingsskogarnas skogsbruksplaner och föra in de nya uppgifterna. Man kan säga att det är hos oss allt börjar och slutar, säger Christopher. Christopher och Stefan säger hej då och drar på sig kängorna för att bege sig till skogs. Kan det vara så att de har världens bästa jobb? I alla fall för den som älskar att vara ute i skogen.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

SKOGEN

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

KRAFTEN

ÄSI Produktion AB och AB Rots Övre Kraftverk har sålts ÄSI Kraft, som ägs till 70 procent av Älvdalens Besparingsskog och 30 procent av Särna - Idre Besparingsskog, har avyttrat sina dotterbolag ÄSI Produktion AB och AB Rots Övre Kraftverk. Försäljningen skedde till en av de högsta värderingarna av nordisk småskalig vattenkraft någonsin. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson. Företagens tillgångar består av kraftverken Rots övre och nedre kraftverk, Lemmåns kraftverk och Ryssa övre och nedre kraftverk. Verksamheten som tillsammans har en årsproduktion på cirka 12 Gwh har byggts upp under många år till dagens sammansättning. Lokala underleverantörer fortsätter sina uppdrag åt den nya ägaren. Fakta om affären

Köpare är Downing Hydro AB som ägs av Downing Renewables & Infrastructure Trust Plc. Det är ett brittiskt företag som jobbar med förnyelsebar energiproduktion. Downing Hydro AB äger sedan tidigare kraftverk i Dalälven och dess biflöden inom Älvdalens kommun. Köpeskillingen är cirka 6 miljoner euro. Ernst&Young i Stockholm samt Appelli advokatbyrå i Falun har medverkat i affären. Frågor till förvaltaren Nils Eliasson Varför säljs de små vattenkraftverken?

− 12 Gwh i årlig produktion är i minsta laget för att driva en rationell vattenkraftsverksamhet. Vidare har Besparingsskogarna en organisation för att driva framför allt skogsbruk. Valet stod mellan att med stora investeringar expandera verksamheten och utöka organisationen eller att

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

sälja verksamheten. För att fokusera på Besparingsskogarnas kärnverksamhet så beslöts därför att istället sälja de små vattenkraftverken. Vidare har utvecklingen på elprismarknaden samt andra omvärldsfaktorer skapat ett bra läge att sälja fossilfri energiproduktion just nu. En större aktör med vattenkraft som huvudverksamhet är en lämpligare ägare då det får synergieffekter med andra kraftverk. Är det inte fel att sälja nu när elpriserna är så höga?

− Genom försäljningen så realiserar vi värdet av ett relativt högt framtida elpris redan nu. Det hade inte varit möjligt tidigare. Vidare är det svårt att prognosticera vad elpriset i framtiden kommer att bli. Hur har verksamheten i bolagen gått?

− Som ägare har vi genom relativt små investeringar och engagerade medarbetare samt entreprenörer lyckats öka produktionen och bygga upp bolagen till en väl fungerande och lönsam verksamhet. Verksamheten har gått med vinst men vinsten har inte varit tillfredsställande. I och med försäljningen så har köpen av vattenkraftverken som gjordes i perioder mellan 2012 - 2015 blivit en bra investering.

Innebär det att arbetstillfällen i Älvdalens kommun försvinner?

− Nej, vi har försäkrat oss om att våra underleverantörer får fortsätta sina uppdrag. För vår huvuddriftsentreprenör har uppdraget till och med utökats hos den nya större ägaren. Varför har Älvdalens Besparingsskog inte informerat om detta tidigare?

− Det går inte att informera om en sådan här affär förrän den är klar då sekretess gäller hos alla inblandade. Finns det något att säga om försäljningspriset?

− Vi har sålt till en av de högsta värderingarna av nordisk småskalig vattenkraft någonsin. Kommer ÄSI kraft att finnas kvar?

− ÄSI Kraft kommer att finnas kvar för en tid framöver, dels för att leva upp till de garantier som lämnades till köparen i samband med försäljningen men även av skattemässiga skäl. De pengar som Besparingsskogarna har lånat ut till ÄSI Kraft är återbetalda Planeras fler försäljningar?

− Nej, Älvdalens Besparingsskog har inga planer på att förändra sitt delägande i Väsa Kraft AB och Blybergs Kraft AB utan kan nu fokusera mer på den storskaliga kraftverksamheten.

www.besparingsskogen.se

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

KRAFTEN

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

FÄBODBRUK

SKOGSLIV

ÄB

Efter nio år i Billingsbodarna -

Rolf och Karin lämnar livet på fäbodvallen Arbetet som Älvdalens Besparingsskog gjorde med att återskapa bilden av hur fäbodtäkten i Billingsbodarna sett ut en gång i tiden stod klart 2011. För att hålla området öppet och undvika att lövsly växte upp hände det bästa som kan hända en fäbodvall, återkomsten av betande djur. Efter nästan 100 år fick vallen liv igen. TEXT: Marit Norin. FOTO: Tobbe Nilsson, Anna Dahlgren.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

FÄBODBRUK

Nyinvigning

Den tidigare stora och livfulla fäbodvallen fick tack vare Karin och Rolf en nystart. Tillsammans med får, mjölkkor, kalvar, grisar, höns och hundar väckte de liv i vallen igen, nästan 100 år efter att det senast fanns djur och fäboddrift i Billingsbodarna. Med vallens nya liv var det självklart på plats att fira. − Sommaren 2013 hade vi en nyinvigning. Det kom mycket folk och det blev en uppskattad invigningsdag. Vi hade kaffeservering och Kepsfolket spelade och underhöll. Som kronan på verket kulade Anna och Linda Axelsson och Ingvar Skeppstedt spelade kohorn, minns Karin. − Det var vid nyinvigningen som vi upptäckte att ett besök hos oss inte var möjligt för alla. Det var bara en stig upp till stugan, ingen väg, och besökare som kom med rullstolar tog sig inte upp. Så ville vi inte ha det. Vi tog kontakt med Länsstyrelsen och förklarade att vi ville ordna så att det gick att köra upp med bil. Till en början ville de inte gå med på det, men när vi förklarade att det var för att handikappanpassa så fick vi tillåtelse att jämna till vägen så att den blev körbar upp till tunet, berättar Rolf.

www.besparingsskogen.se

Fäboddrift med åtagande

Att få bedriva fäboddrift i Billingsbodarna har varit kopplat till ett åtagande gentemot Länsstyrelsen att sköta området kring vallen. Under åren har Karin och Rolf skött sitt åtagande och de har också hunnit utveckla fäboden med att bygga ett eget mejeri med plats för att separera mjölken, göra smör, diska samt en liten badavdelning som de skämtsamt kallar för ”Karins spa”.

”

– Vi hoppas att någon ny kommer och tar över. Vi har lämnat allt som vi införskaffat, till exempel solceller och kyl. Det är bara för en ny fäbodbrukare att flytta in," Rolf Persson

Vattentillgång blev utmaning

De har även hunnit med att bygga hönshus, fårhus, eldhus, slogbod och en mjölkbod. För att allt ska fungera så krävs att det finns tillgång till vatten och just det var till en början en stor utmaning. − Att det inte fanns drickbart vatten på vallen var det största problemet vi stötte på, säger Karin. Det finns vatten i en tjärn nära stugan, men det är tyvärr inte drickbart, det smakar myr. Redan 2012 fick vi reda på att det fanns en vattenkälla på gården, en grävd brunn. Den hade tyvärr brukats som sopnedkast. Vi grävde ur den så att den gick att använda igen men det visade sig senare att den var för liten för att klara av all disk och den förbrukning vi hade. Vi visste inte hur vi skulle göra, säger Rolf. Något som sedan löste sig på ett oväntat men bra sätt. − En dag fick vi besök av Edvin Karlsson som tidigare jobbat i skogen och som mindes att det fanns en stor källa cirka 500 meter från vallen. Problemet var bara att veta var vi skulle börja leta. Den skulle ligga någonstans mellan vägen och Billingån. Vi letade och sprang till slut på källan. Vilken lycka! Nu kunde vi dra en slang ner till mejeriet och med hjälp av en pump få in friskt

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SKOGSLIV

Karin och Rolf Persson har bedrivit fäboddrift i Billingsbodarna och skött vallen i nio år, från 2012 till 2021. − Vi kom till Billingsbodarna hösten 2012. Tidigare hade vi varit i Flojs fäbodar med djuren på somrarna och nu väntade ett nytt äventyr. I Billingsbodarna fanns bara en enda byggnad kvar, en liten stuga, så under första vintern arbetade vi med att bygga upp en ladugård till djuren, berättar Karin. Under våren 2013 fortsatte byggnationen och Karin och Rolf bodde till en början i husvagn på fäboden. − Förutom att bygga klart ladugården arbetade vi med att ställa i ordning stugan för att göra den beboelig. Efter en del åtgärder kunde vi flytta in. Marken ägs av Älvdalens Besparingsskog och stugan ägs av en privatperson. Under åren vi har varit i Billingsbodarna har vi arrenderat stugan, fortsätter Rolf.

ÄB

FÄBODBRUK

SKOGSLIV

ÄB

Efter nio år med djuren i Billingsbodarna har Karin och Rolf nu valt att bli pensionärer. Alla djur, förutom några höns och hundarna, är avyttrade.

vatten. Nu var problemet det att vi hade en för liten tank, säger Rolf. − Tänk vad många människor varit hjälpsamma mot oss under åren. Nu hade vi vatten men inte tillräckligt stor tank. Så en dag kom Sten Ottosson upp från Lövnäs och frågade om vi ville ha en kubiktank på 1000 liter. Självklart ville vi det. Nu kunde vi även installera flera vattenkranar där det behövdes. Helt plötsligt blev allt modernt, säger Karin och skrattar. Betydelsefulla år

Efter nio år med djuren i Billingsbodarna har Karin och Rolf nu valt att bli pensionärer. Alla djur, förutom några höns och hundarna, är avyttrade. Åren i Billingsbodarna har betytt mycket för dem. De har fått många fina minnen, upplevt strapatser

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

och övervunnit svårigheter. Men det var inte ett lätt beslut. − Det känns faktiskt väldigt bra ändå, säger Karin. Vi visste ju att det skulle bli ett avslut, vårt åtagande gentemot Länsstyrelsen var tio år. Jag har problem med höfterna, så vi bad om att få sluta ett år tidigare, vilket gick bra. Det har varit bra år och vi har träffat många trevliga fäbodbesökare under åren. − Det känns bra, men ovant, fyller Rolf i. Nu behöver vi inte fundera på om vi har tillräckligt med hö till vintern. Vi behöver inte gå upp tidigt på morgonen, vi kan ha sovmorgon om vi känner för det. Vi har varit med om både roligt och sorgligt. Vi har till exempel varit utsatta för vargattacker. Men mest är det fina minnen som fastnat. Sedan har vi haft mycket

bra hjälp av Länsstyrelsen och Älvdalens Besparingsskog. − Vi har även haft mycket hjälp och stöd av Anna Axelsson och Robert Gunérus i Gessi fäbodar. De har varit som våra mentorer. Nu när vi själva är pensionärer kommer vi att gästa dem mer på sommaren, fortsätter Karin. − Det som känns bra är att djuren vi hade har fått nya hem, inget djur har gått till slakt. Det är vår vilja att de nya byggnaderna vi byggt ska vara kvar. Vi hoppas att någon ny kommer och tar över. Vi har lämnat allt som vi införskaffat, till exempel solceller och kyl. Det är bara för en ny fäbodbrukare att flytta in, säger Rolf. Fin avslutning

− I somras när jag var ute och gick med hundarna utanför vallen mötte jag en björn med två ungar. Vilken upplevelse det var! Björnen kom upp framför oss en bit bort på vägen, och sedan kom ungarna. Björnhonan var lugn, björnungarna var lugna och hundarna var lugna. Björnarna gick sedan lugnt ner på andra sidan vägen. Det var en så fin upplevelse, en fin avslutning på fäbodlivet, avslutar Karin.

www.besparingsskogen.se

ÄB

SKOGSLIV

FÄBODBRUK

”

– Det har varit bra år och vi har träffat många trevliga fäbodbesökare under åren." Karin Persson

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

KULTURMILJÖ

Om Billingsbodarna

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

• Billingsbodarna har anor från 1600-talet. Årtalet 1633 ska ha varit inristat ovanför dörren på ett eldhus/en mjölkbod. • Enligt storskifteskartan från 1887 ska det ha funnits runt 45 byggnader i Billingsbodarna. • Fäboden ägdes före storskiftet av Myckelängsbor och efter storskiftet kom den att tillhöra Korsnäs. • Fäboden består av två täkter, södra och norra, som skiljs åt av en fägata eller så kalllad ”Tjya”. Den södra täkten är troligtvis äldst och den norra anlagd av dem som kommit dit på senare tid. • I dag finns en gammal byggnad kvar i fäboden, samt några nybyggda (ladugård och mejeri). • I området finns det många odlingsrösen som vittnar om ett slitsamt arbete.

Återblick -

Projektet Billingsbodarna Tio år har gått sedan arbetet med att återskapa landskapsbilden i Billingsbodarna avslutades. Per-Olov Persson från Älvdalens Besparingsskog berättar. TEXT: Marit Norin. FOTO: Per-Olov Persson Billingsbodarna är en mycket gammal fäbod med anor från 1600-talet och en gång fanns där cirka fyrtiofem byggnader. − Vår ambition var att återskapa bilden av hur fäbodtäkten i Billingsbodarna sett ut en gång i tiden. Projektet planlades i samråd med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen under 2009. Genomförandet under 2010 och 2011 skedde med stöd av Nokåsbidrag, Skogsstyrelsens stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen. Det fanns då endast en byggnad kvar på fäboden och det var en mindre fäbodstuga. I närområdet finns det även kvar en tjärdal, stenmur, brunn och odlingsrösen. − Arbetet som utfördes bestod av planering, röjning, avverkning, skotning och manuell risplockning. För att undvika skador på mark och lämningar skedde arbetet under den mest optimala tidpunkten, vintertid på frusen mark och lagom mycket snö. Man förstod att det skulle växa upp en

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

del lövsly på fäbodvallen om det inte fanns djur som betade där. − Då skulle vi behöva hålla undan lövsly varje år. Men året efter att vi avslutat projektet visade Karin och Rolf Persson intresse för att bruka vallen och kom då dit med sina djur. De har varit fäbodbrukare i Billingsbodarna fram till hösten 2021. Efter avslutat arbete fick Älvdalens Besparingsskog beröm för arbetet av antikvarien Agneta Jonsson på Länsstyrelsen. I en intervju från 2011 säger hon: − Fäbodar från 1700 - tal eller äldre räknas som fast fornlämning. Dessa skyddas av Kulturminneslagen, KML, och får inte förändras utan tillstånd. Dessa får inte köras sönder eller täckas över och ris får inte lämnas kvar. I Billingsbodarna har det gjorts ett fantastiskt jobb, det syns inte att de varit där, det finns inga spår efter maskiner. Ett jobb som verkligen är värt att visa upp för andra som referensobjekt.

• 1912 var sista året som det fanns djur på fäboden och 1917 var sista året som Billingsbodarna brukades innan livet på fäboden återuppstod 2012. Under åren 2012-2021 har fäbodvallen återigen brukats då Karin och Rolf Persson bedrivit fäboddrift där. • Under andra världskriget monterades alla byggnader utom en ned och fraktades bort. Det troliga är att de på grund av bränslekris såldes som ved till Stockholm. • Marken ägs idag av Älvdalens Besparingsskog. Tips! • Skogens pärlor Registrerade kulturlämningar och värdefulla miljöer i Sveriges skogar. Ett bra hjälpmedel för att ta reda på om man har fornlämningar på sina marker: skogsstyrelsen.se/skogensparlor • Fornsök Riksantikvarieämbetets söktjänst som innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar: app.raa. se/open/fornsok/ • Fornfynd App i telefonen. Fornfyndskarta där du kan söka efter fynd i hela Sverige. • Några minnen från Billingsbodarna Avskrift av Staffan Lars Perssons text från 1960. Skogen & Kraften oktober 2011 sid 12-13: besparingsskogen.se/ alvdalen/tidning-2/

www.besparingsskogen.se

Fornlämning, fornfynd och kulturhistorisk lämning - vad är vad?

Så arbetar Besparingsskogen med -

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar på egen mark Varje markägare har ett ansvar att känna till om det finns forneller kulturlämningar på fastigheten. Fornlämningar är skyddade i kulturmiljölagen och får inte skadas. Kulturmiljöer i skogen kan i samband med avverkning och markberedning bli skadade av skogsmaskiner. TEXT: Marit Norin. Ansvaret gäller även att upplysa den som utför ett arbete på fastigheten om att det finns lämningar. Markägaren har tillsammans med den som utför skogsbruksåtgärden ett gemensamt ansvar för att lämningarna inte kommer till skada i samband med åtgärdens genomförande. När man planerar verksamhet i eller på sin egen skogs- eller jordbruksmark eller annan tidigare orörd mark och om arbetet planeras inom 50 - 150 meter från en fornlämning behövs samråd med och tillstånd från Länsstyrelsen. Avståndet beror på vilken typ av kulturlämning eller fornlämning det är. Till exempel behövs tillstånd för markberedning, plantering, nyanläggande av väg, skyddsdikning och stubbskörd. När det gäller kulturhistoriska lämningar som inte är fornlämningar är det Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

olika skikt. Vi går alltid över området i fält oavsett vad verktygen säger.

Hur arbetar Besparingsskogen med områden där det finns lämningar?

− I vårt arbetsområde hittar vi ett hundratal nya fynd per säsong. Det är alltså inte verktygen som hittar nya forn-och kulturlämningar utan vi själva när vi går över i fält. Det är mest oregistrerade kolbottnar och husgrunder.

Jonas Hårdén, planerare på Älvdalens Besparingsskog, svarar på några frågor. Hur vet ni om det finns fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar i ett område ni ska gallra eller slutavverka?

− Vi har olika verktyg vi använder oss av. Det ena är Riksantikvarieämbetets kartverktyg Fornsök, där alla kända fornlämningar registrerats. Sedan har Skogsstyrelsen ett verktyg som heter Skog och historia. Vi använder även laserpunkter, ett eget skikt, från vår egen laserskanning. Ytterligare ett verktyg är gamla storskifteskartor som finns digitalt. Innan vi påbörjar ett arbete använder vi oss av dessa

www.besparingsskogen.se

Hur går ni till väga i planeringen om det finns fornlämningar?

− Om det finns fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar där allt är tydligt och klart går vi alltid ut i fält och markerar med snitslar och tar GPSpunkter. Det händer ibland att vi hittar mer än vad som är registrerat när vi går över marken i fält. Om det är ett område som är ”krångligt” och där allt inte är tydligt har vi samråd med Länsstyrelsen direkt hur vi ska göra. Sedan snitslar vi efter deras instruktioner. När allt är tydligt utmärkt och snitslat gör vi i ordning ett direktiv där det finns beskrivet hur man ska göra. Hur vanligt är det att nya lämningar hittas?

Besparingsskogen har tillsammans med de som ska utföra arbetet ansvar för att lämningarna inte kommer till skada, hur jobbar ni här?

− GPS-punkterna som noterats i planeringen ritas ut på en karta. Sedan gör vi ett traktdirektiv, det vill säga en beskrivning av hur saker ska utföras, till maskinföraren. I direktivet finns alla punkter, koder och instruktioner förklarade. Kartor och traktdirektiv lämnas sedan till maskinföraren.

Fornlämning En fornlämning är spår efter mänsklig verksamhet som är övergiven och har tillkommit före år 1850. En fornlämning kan till exempel vara ruiner, gruvor, kvarnar, gravfält och rester efter äldre bosättningar. Till varje fornlämning hör även ett fornlämningsområde, så stort som det behövs för att bevara fornlämningen. Områdets storlek bestäms av Länsstyrelsen. Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen. Fornlämningar ägs av den som äger marken, men markägaren behöver ändå tillstånd av Länsstyrelsen när hon eller han vill göra ett ingrepp i fornlämningen, till exempel bygga ett hus eller göra skogsvårdsåtgärder som plantering och markberedning. Kulturhistorisk lämning En kulturhistorisk lämning är spår efter mänsklig verksamhet som tillkommit under och efter år 1850. En kulturhistorisk lämning har inte samma lagskydd som en fornlämning, men ska visas hänsyn och aktsamhet. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet då det gäller övriga kulturhistoriska lämningar som ligger i skogsmark. Enligt 30 § skogsvårdslagen ska skador på övriga kulturhistoriska lämningar förhindras eller begränsas. Det innebär att ”skador ska förhindras helt, om det är möjligt utan att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras, eller i annat fall begränsas så långt det är möjligt inom denna ram”. Fornfynd Ett fornfynd är ett föremål som saknar ägare och som påträffats vid en fornlämning eller på en annan plats och kan antas vara från någon tid före 1850. Om du träffar på ett fornfynd ska du anmäla detta till länsstyrelsen i det län det har hittats. I Kulturmiljölagen står det att staten har rätt att, mot eventuell ersättning/hittelön, lösa in fornfynd som: • helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller annan legering med koppar • består av två eller flera föremål som kan antas ha blivit nedlagda tillsammans. Övriga fynd, som inte räknas som fornfynd, tillfaller enligt lagen upphittaren. Mer info: • skogskunskap.se • skogsstyrelsen.se • raa.se • lansstyrelsen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

KULTURMILJÖ

ÄB SIB

LANTMÄTERIORD

SKOGSÄGARSKOLAN

Skogsägarskolan

Lär dig mer om -

Lantmäteriord Skogen & Kraften låter lantmätaren Åsa Lindqvist förklara vad de vanligast förekommande benämningarna betyder. När Lantmäteriet gör utredningar och förrättningar som rör gårdar och skogsfastigheter ligger ofta äldre fastighetshandlingar till grund. Dessa brukar innehålla gamla benämningar som kan komma med när nya de handlingarna upprättas. För den oinvigde kan det vara svårt att förstå innebörden av de äldre benämningarna. Text och foto: Per Ericsson. Faktauppgifter: Åsa Lindqvist, Lantmäteriet

Avstyckning = En bit mark skiljs av från en fastighet och bildar en ny fastighet. Avsöndring = Markområde som före 1928 köpts från den ursprungliga stamfastigheten och utgör en egen fastighet med fastighetsbeteckning. Avsöndringshandlingarna kan beskriva fastighetens geografiska belägenhet samt mått som utgör gränser. Fastighetens gränser i terrängen är dock inte alltid lagligen bestämda och markerade genom lantmäteriförrättning. Allmänning = En gemensamt ägd mark. Fastighetsbestämning = Fastighetsgränser bestäms och markeras i terrängen. Därmed blir de lagligen bestämda. Fastighetsreglering = Ett markområde överförs från en fastighet till en annan. Fyllnadsjord = Markområden som överförts till byarna för att förstärka gårdarnas skattekraft. Gemensamhetsanläggning = En gemensamhetsanläggning, ofta förkortad GA, är en anläggning som ägs av flera fastigheter gemensamt, till exempel en skogsbilväg, en båtplats eller en VA-anläggning. Gravation = Belastning av rättigheter eller penninginteckningar som ligger på (graverar) en fastighet. De syntes tidigare i de så kallade fastighetsböckerna, numera i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Hemmansklyvning = Uppdelning av hemman efter kvotdelar. Verkställdes enligt samma bestämmelser som laga skifte. Kronojord = Statens mark. Begreppet härstammar från Kungl. Kronan, alltså ”kungens mark”. Namnsyftningen återfinns även i begreppet ”Kronopark” som är en äldre benämning på främst Sveaskogs skogsmarker. Mantal = En form av skattetal (den vanligaste). Ursprungligen betydde 1 mantal en ”fullsutten gård”, d v s en gård som kunde försörja 1 hushåll. Ofri grund = Ägaren till byggnaden äger inte marken som denna står på. Huset står på så kallad ofri grund.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

Rågång eller fastighetsgräns = Är det någon skillnad mellan rågång och fastighetsgräns? Ja, rågång betecknar ursprungligen gränsen runt skifteslaget, alltså byn. Fastighetsgränser går mellan gränspunkter och är skiljelinjer mellan fastigheter. Det som i första hand visar en fastighets utbredning är de gränsmarkeringar som placerats ut av lantmäteriet. Vanligtvis markeras gränsens brytpunkter på marken för att det skall vara möjligt att se gränsen och hävda fastigheten. Skifteslinje = En äldre benämning för delnings- och gränslinjer mellan olika skiften som tillkommit vid en lantmäteriförrättning. Ordet dyker upp i handlingar som rör 1800-talets laga skiften och hemmansklyvningar. Samfällighet = En samfällighet är en egendom eller rättighet som tillhör flera fastigheter och ägs gemensamt av ägarna till de fastigheter som har del i den. Då en samfällighet ingår som en del i fastigheten kan ägaren inte sälja eller överlåta samfälligheten separat. Marksamfälligheter = samfälld mark. Till marksamfälligheter räknas äldre samfälligheter som avsattes för gemensamma behov. Det kan bland annat vara gemensamhets- och allmänningsskogar, sockenoch häradsallmänningar samt samfälld mark som blev vanlig i samband med laga skiften och storskiften. Marksamfälligheter kan redovisas i handlingar och på kartor med bokstaven s och en efterföljande siffra t.ex. (s:1). Även mark som lämnats odelad vid ett skifte samt fristående gemensamma fiske- och vattenområden räknas som marksamfällighet. Besparingsskog = ett skogsområde som avsattes vid storskiftet under 1870 - och 1880 - talet och som ägs gemensamt av ägarna till de fastigheter som ingick i storskiftet. Besparingsskogarna lyder under lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna Skattehemman = Hemman (gård) med skattetal, vilket innebär att fastigheten har andel i byns samfälligheter, till exempel vägar, skogar och oskiftat fiske. Skogsfång = Servitut som kunde upprättas vid försäljning av skogsmark och innebar rättighet för en fastighet att i viss omfattning ta virke på en annan fastighet. Skogsfånget tillgodosåg bland annat behov husbyggnads- och sågtimmer, hässje- och stängselvirke samt vedbrand. Stamfastighet = Återstoden av den fastighet från vilken mark avskiljs genom avstyckning benämns stamfastighet. Sämjedelning = Privat uppdelning av fastigheter. Förbjöds den 1/7 1962. Ägostyckning = Lantmäteriförrättning varigenom en fastighet delades upp enligt ägarens önskemål. Därefter fördelades skattetalet (mantalet) efter de olika delarnas bärkraft (uppskattningsinnehåll). 1896-1927.

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

SKOGSÄGARSKOLAN

LANTMÄTERIORD

Utdrag ur -

Älvdalens Besparingsskog bidragsvillkor 2022 Lantmäterikostnader • Bidrag lämnas till förrättningskostnader hos Lantmäteriet för delägarfastigheter när en fastighetsreglering genomförs som medför att gräns försvinner mellan skogsskiften eller åkerskiften som används för jord- och skogsbruk. • Bidrag lämnas till 50% för den del av fastighetsregleringen där gräns försvinner. Exempel: Om fyra skiften fastighetsregleras till annan fastighet varav det försvinner gräns vid ett av skiftena utgår ersättning för 50% av 1/4 av kostnaden för fastighetsregleringen • För nybildning av gränser, flyttning av gränser samt fältarbete utgår inte någon ersättning. • Bidrag lämnas endast för fastighetsregleringar inom samma skifteslag. • För att erhålla bidrag ska en färdig ansökan visas för ansvarig tjänsteman på Besparingsskogen innan ansökan lämnas in till Lantmäteriet. • Besked om huruvida ersättning kommer att lämnas för sökt lantmäteriförrättning lämnas vid uppvisande av ansökan. • I samband med att förrättningen påbörjas begärs fast pris som uppvisas för Besparingsskogen. • Utbetalning av bidrag sker till delägaren mot uppvisande av Lantmäteriets faktura efter avslutad förrättning.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SKOGSBRUKSPLAN

DELÄGARE XXXXXXXXXXXXXX

ÄB SIB ÄB

Skogsbruksplaner - för delägare i Älvdalens Besparingsskog Älvdalens Besparingsskog tillhandahåller skogsbruksplaner för delägarmark, kostnaden subventioneras genom bidrag från Jordägarnämndens budget. TEXT: Anna Beronius. FOTO: Tobbe Nilsson

De planer vi har idag baseras på planer framställda med konventionell fältinventering under perioden 1999 - 2003. 2007 / 2008 laserskannades delägarmarken och delägarna erbjöds att uppgradera sin plan med laserskannat data. 2018 skannades delägarmarken på nytt. Alla beställningar är nu levererade som PEFCanpassade planer till pcSKOGs Webb och App, eller enligt andra önskemål från delägaren. Fortfarande kan delägarna beställa en uppdatering av skogsbruksplanen med nya virkesdata från den skanningen. Vi gör samtidigt ett nytt åtgärdsförslag och säkerställer att planen i övrigt uppfyller kraven för PEFC-certifiering, om förutsättning finns inom innehavet. Hittills har vi levererat ut 294 planer, omfattande 27 060 ha.

Beställning

Pappersutskrift

• Beställ pappersutskrift genom att maila till: skogsbruksplaner@besparingsskogen.se, eller ring Anna på: 0251-59 74 80.

Önskar du skogsbruksplanen utskriven till papper kan vi göra det till en kostnad av 500 kronor exklusive moms upp till 5 kartblad / 25 sidor rapporter. För större planer begär offert. Pappersutskriften kan hämtas på Besparingskontoren i Älvdalen, Särna eller Orsa. Tala om var du vill hämta den, vi meddelar när planen finns för avhämtning. Ska den skickas tar vi 150 kronor exklusive moms för det.

• Beställ din PEFC-anpassade skogsbruksplan genom att fylla i formuläret på: besparingsskogen.se/alvdalen/delagare/bidrag/ skogsbruksplan/ • Har tillköp eller delavyttringar skett efter maj 2018 behöver vi uppgift om vad som förändrats. Skriv i fritextfältet vid anmälan och komplettera gärna med kartunderlag till: skogsbruksplaner@besparingsskogen.se. • Beställ ajourhållning genom att maila till: skogsbruksplaner@besparingsskogen.se, eller ring Anna på: 0251-59 74 80. Bifoga dokumentation på utförda åtgärder för en högre kvalitet på ajourhållningen.

Certifiering

Om du vill veta mer om certifiering av skogsbruk kan du läsa mer om det på: skogskunskap.se/skota-barrskog/slutavverka/planera-avverkningen/certifiering/ och skogsstyrelsen.se/aga-skog/duoch-din-skog/certifiering/

Ajourhållning

Ajourhållning utförs kostnadsfritt upp till 2 timmar per ägarkonstellation per år, därefter 500 kronor per timme exklusive moms. Planen ajourhålls med utförda åtgärder enligt underlag från skogsägaren samt tillväxt. För delägare som vill ha en FSC-anpassad skogsbruksplan kan det göras inom ramen för ajourhållningen.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

Håll utkik på besparingsskogen.se för mer information Kontakt Anna Beronius Tfn: 0251 - 59 74 80 E-post: anna.beronius@besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB ÄB

UTBILDNING XXXXXXXXXXXXXX

SKOGENS MÄSTARE

Rots skola - blev Skogens Mästare

Skogens mästare är en tävling som riktar sig till sjätteklassare i flera län i Sverige, bland annat i Dalarna och Gävleborg. Finalen i Skogens Mästare avgjordes på Science Center 2047 i Hofors under senhösten, där klass 6 C från Rots skola tog hem vinsten på 10 000 kronor. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson.

För att kvalificera sig har alla tävlande arbetat utifrån Skogen i Skolans läromedel Boken om skogen, som varje deltagande klass fått som förberedelsematerial. De har genomfört lektioner, grupparbeten, lämnat in rapporter från studiebesök hos företag inom skogsnäringen och arbetat med skogen som förnyelsebar resurs i projekt. Till finalen som bestod av fyra teoretiska moment hade fyra klasser kvalificerat sig; Västansjö Byskola klass 6 från Kilafors, Nyhamre skola klass 6 a och 6 b från Bollnäs, samt klass 6 c från Rots Skola i Älvdalen. Det var fyra elever från varje klass som fick representera sin skola. Det ingick

www.besparingsskogen.se

Skogens mästare 2021 Isak Wallin, Max Nyström, Elvira Hedén och Minde Sjur Graf. Foto: Jonas Eriksson.

även två praktiska moment, det ena var att konstruera en så hög byggnad som möjligt på tio minuter med hjälp av sammanfogningar och plaströr. − Hela klassen var engagerade i arbetet på hemmaplan och det var jättespännande att vi kom hela vägen till final. Att vi lagt ned så mycket tid just på de teoretiska delarna gav frukt för det var den teoretiska delen som avgjorde, där Rots Skola visade sig vara starkast. Det var verkligen roligt att se hur de lyste upp när Rots Skola ropades upp som vinnare. Nu har de ett bra bidrag till skolresan, säger klassens lärare Jonas Eriksson.

Förutom pokal får vinnande klassen 10 000 kronor till klasskassan. Andra till fjärde pris är 5 000 kronor, 3 000 kronor respektive 2 000 kronor. Ansvarig för arrangemanget är Skogen i Skolan, ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och skogliga intressenter i Sverige som startade 1973. Målet med skogens mästare är att väcka intresset för skog hos unga och är ett led i att på sikt få fler att söka till skogliga utbildningar. Segrande laget från Rots skola bestod av Isak Wallin, Max Nyström, Elvira Hedén och Minde Sjur Graf.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

HISTORIA & NUTID

ÄB

LÅNGÖ BRUK

Livet på Långön En knapp mil från centrala Älvdalen fanns en gång ett samhälle där smederna svettades över ässjans glöd och sliparna skärpte stålen på liarna som gjorde Långös namn känt över hela världen. Här växte Gudrun Åsberg upp och även fast produktionen då var nedlagd så var det ännu ett samhälle. Gudruns morfar, Albin var kolare och mormor Maria var husfru på herrgården. De var de sista som var fastboende på Långön. TEXT: Marit Norin. FOTO: EHF arkiv och privata bilder.

Vy över delar av Långö Bruk. Till vänster samlingshuset Lokalen. Byggnaden flyttades senare ner till Kyrkbyn, där fick den en annan form. Lokalen ägs nu av Älvdalens Besparingsskog. Till höger herrgården och det vita, stora huset till vänster om herrgården är Karlsborg.

Det är nu över hundra år sedan dånet från hamrarna i smedjorna tystnade. Idag syns inte mycket av det liv som levdes här. Några husgrunder, murstockar, milrester och två gamla smedsbostäder finns kvar som vittnar om det sjudande liv som en gång fanns. Den ena smedbostaden ägs idag av Gudrun Åsberg och hennes barn. Minnen tar oss tillbaka till en svunnen tid på Långö. Grundandet av Långö Jernbruk

Långö Liebruk anlades från början som ett

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

dotterbolag till Elfdalens Porfyrverk. Strax efter 1800 - talets början fick Porfyrverket svårigheter med avsättningen av sina produkter. Styresmannen Eric Hagström började då undersöka vilka möjligheter som fanns för att starta ytterligare en industri och på så sätt stödja porfyrverket ekonomiskt och skapa arbete åt befolkningen. Han ansåg att det fanns goda förutsättningar för att ”återuppväcka” det gamla smideskunnandet, då det i Älvdalen fanns kunskap, vattenkraft och skog till kolning.

Under våren 1805 började styrelsen för Porfyrverket diskutera möjligheten att anlägga ett järnbruk och man ansökte om tillstånd för att anlägga både stångjärnsoch ämneshammare. Året efter, 1806, beslutade den allmänna sockenstämman att stödja ett järnverk. Det står i protokollet att de vill ”uplåta tjänlig byggnadsplats, biträda med byggnadsvirke, dagsvercken, kohl och annat.” Man började leta efter en lämplig plats och fann att Långö var den bästa.

www.besparingsskogen.se

LÅNGÖ BRUK

HISTORIA & NUTID

*Stångjärn... är en form av förädlat tackjärn. Avsikten med att framställa stångjärn var att sänka kolhalten i järnet, från över fyra procent till under två procent, så att det skulle bli smidbart. Då största delen av det smidbara järnet, innan götstålsprocesserna kom till användning, fördes ut i handeln i form av stänger, var ordet stångjärn i de flesta fall förr liktydigt med "smidbart järn".

Huset direkt till vänster om Karlsborg är ett av de två gamla smedsbostäderna som finns kvar, varav den ena ägs av Gudrun Åsberg och hennes barn.

Uppbyggnaden av bruket

På Långö byggdes de kommande åren smedjedamm, smedja, kolhus, järnbod, boningshus för smederna, damm, kolhus, en bäck grävdes och stensattes och en brädsåg byggdes. 1809 blev den stora smedjan klar och en blåsmaskin inmonterades, den hade Eric Hagström konstruerat av trä med tre fyrkantiga lådor. När fabrikationen av stångjärn* började samma år hade budgeten spruckit och skenat iväg till drygt det dubbla. De följande årtiondena uppfördes

www.besparingsskogen.se

även många andra byggnader som dammbyggnad, spiksmedja, kvarn- och sågbyggnad, kolhus samt två stycken bostadshus. Från 1807 till 1863 lever Långö Bruk i en minst sagt varierande tillvaro. Uppgång varvas med nedgång, bränder förstör och stör produktionen, ägare avlöser varandra och likaså inspektorer och tillsynsmän. Ingen skog, inget järn

Under 1840 - talet, återigen under ny ledning, tar det en ny vändning och verksam-

heten ökar. Byggnadsarbetet tar fart igen och Långö Bruk får ytterligare en blomstringsperiod. I slutet av decenniet finns 30 - 40 anställda på bruket. Under den här perioden inmutas också en mängd myrar och sjöar, för att få tillgång till sjö- och myrmalm för järntillverkning. Likaså nyttjades viktiga skogsområden, för att få tillgång till kolved. Ingen skog, ingen kolved. Ingen malm, inget järn. Och utan kolved och järn inga liar, spikar och andra smidesvaror.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB

LÅNGÖ BRUK

HISTORIA & NUTID

ÄB

Ovan: Karta över Långö liebruk. Bild högst upp till vänster: Långösmeder, bakre raden, från vänster: Grubb-Olof Andersson, Sven Lindberg, Isak Lindström. Sittande, från vänster: Petter Dalström, Lars Lindberg, Jakob Lindström. Bild ovan till vänster: Diplom från utställningen i Philadelphia 1876. Bild högst upp till höger: Slipare med liar av amerikansk modell. Bild ovan till höger: Utställningsliar på höjden, från utställningen i Gävle 1901.

Långö Bruks storhetstid

År 1863 börjar Carl Erik Pettersson sin 42 år långa sägenomspunna bana som ledare för Långö Bruk, först som inspektor, sedan som arrendator. Pettersson lägger grunden till storsmidet av liar genom att införa maskinhamrar. Han styrde bruket med järnhand. Han beskrivs som en sträng och barsk man med ett hiskeligt temperament, samtidigt som han var rättvis. En liesmed berättar: ”Han var bra patron. Arg va han i blann å svor å röt åt bönnerna, men han va som en far för oss på bruke.När han blev arg blev allt bra igen så fort han fått avreagera sig.” Det var under patron Petterssons tid som Långö Bruk hade sin storhetstid. Han deltog på utställningar och fick priser och diplom världen över. År 1897 har man den högsta årsproduktionen någonsin på

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

liar, drygt 125 000 stycken. Det är också nu det bor som flest människor på Långö, 297 personer. Kolare Danielsson och pigan Maria

Det är under den här storhetstiden som Albin Danielsson, som så många andra söker sig till Långö för arbete. Född 1867 i Grangärde, kom han bara 24 år gammal att arbeta som kolare för Långö liebruk. Han kände patron Pettersson och hade arbetat för honom före deras gemensamma tid vid Långö. Älvdalsbönderna kom och hjälpte till med kolningen när det var möjligt att komma ifrån arbetet runt gårdarna, men patron Pettersson ansåg inte att det var tillräckligt. Han ville ha en kolare som alltid fanns vid bruket. Vid bruket träffar han sin blivande hustru Maria, piga på herrgården. Maria

hjälpte till med tvätten på herrgården, men också i bagarstugan där de bakades allt från knäckebröd till kaffebröd, som till exempel den för Långön speciella blåbärskakan. Senare blev det Maria som styrde och ställde på herrgården som husfru. Sommaren 1897, samma år som lieproduktionen är som högst, gifter paret sig. Man kan tänka sig att livet på Långö var arbetsamt och många gånger farligt för de som grovarbetade som smeder eller kolare. Albin och Maria levde dock länge och blev Långön trogna hela livet, långt efter det att bruket lades ner. De fick tre barn och många barnbarn, varav ett av dem, Gudrun Åsberg, idag boende i Rot i Älvdalen är en av de sista levande som har minnen av Långö.

www.besparingsskogen.se

ÄB

HISTORIA & NUTID

LÅNGÖ BRUK

Till vänster Långö herrgård där patron Pettersson bodde med sin familj. Den byggdes i början av 1800-talet och flyglarna på 1860-talet. I flygeln närmast syrenbersån fanns ett rum som kallades Vinterträdgården. Rakt fram Karlsborg som byggdes 1892 åt sonen Karl och hans familj. Namnet Karlsborg kom från sonens namn samt att patron Petterssons hustru kom från Karlsborg. Till vänster syns syrenbersån där Långö Messingorkester spelade vid festliga tillfällen som till exempel när herrgårdens gäster anlände.

Glada fester

Livet på Långö handlade inte bara om brukets produktion av liar, spik och stångjärn. Här arrangerades även många glada fester. Patron Pettersson med familj räknades till socknens verkliga societet och till herrgården kom noblessen från Älvdalen med häst och vagn till festerna där. När Patron Pettersson år 1888 firade 25 - årsjubileum som brukets patron, var brukets alla invånare bjudna på kalas i herrgården, vilket hörde till ovanligheterna. Det var inte brukligt att man i herrgården umgicks med folket på bruket. I stället var det en oskriven lag att alla ungar skulle stå nigande och bockande vid vägkanten när Patron Pettersson kom åkande i storvagn på de knaggliga vägarna. Man kan tro att Långö låg avsides och att det därför inte kom mycket folk dit. Så var inte fallet, snarare tvärtom. Vid Långö

www.besparingsskogen.se

slutade körvägen och mitt genom byn låg bruksgatan. Det var en genomfartsled trafikerad av långa rader av forbönder. De kom mest vintertid med tackjärn och proviant och fick på återvägen tunga lass av liar, som skickades till alla skandinaviska länder, och ända till Ryssland och Amerika. Fäbodfolk på väg upp till Rotendalen fick lämna sina kärror i nordligaste delen av samhället, Nybruket, och frakta sina bördor vidare på klövjesadel. Ibland kunde man räkna ett trettiotal ”bufförshjuldon” stående där. Till Långö var det inte bara societeten som kom på fest. Patron lät bygga en dansbana och hit kom ungdom från halva socknen. Så länge man inte drack eller slogs så var det okej för patron. Men det var också skillnad på folk och folk. Smederna och smedfruarna beskriver sig själva ”Ja inte var vi väl riktigt herrskap men allti var vi bättre

än bönder.” Barnen i herrgården fick inte gå i brukets skola. De skjutsades med häst och vagn till Brintbodarna i Söromsjöbygden. Därifrån fick de ta tåget till Örebro, där de gick i skola. Vid sidan av arbetet på bruket bedrevs även jordbruk. Både skogen och jorden var en förutsättning för brukets existens. Arbetet i smedjorna pågick från oktober till april. Under sommaren skulle smedjorna repareras och förberedas inför nästa säsong. Smedfamiljen skulle även hjälpa till inom jordbruket. Vid slåttern skulle nästan alla hjälpa till. De enda som fick vara kvar på bruket var kökspigorna, ladugårdspigorna och stalldrängarna. Patron deltog själv i slåtterarbetet. Han hade ägor på Boggberget i Evertsberg, i Loka, Rot, Garberg och flera andra byar. Patron lärde också folken på Långö att föda upp grisar under somrarna.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

LÅNGÖ BRUK

HISTORIA & NUTID

ÄB

Ovan: Maria Danielsson var fast boende längst på Långön. Här på trappen till familjens hus. Till vänster: skolutflykt till Dammen. Bilden högst upp: Kålrotslandet. Maria och Albin Danielsson med dottern Anna skördar kålrötter i landet bakom herrgården. Bilden ovan till vänster: Tvätterskor vid tvättbäcken vid Stora Kråkslottet (i bakgrunden). Här fanns de stora byk-kärlen och här tvättades det året runt. Från vänster Elin Granlund, okänd, Anton Eklund (sitter) och Kristina Mellkvist.

Bruket läggs ner för gott

Efter att patron Pettersson tvingats göra konkurs i mitten av 1880 - talet och driften fortsatte i företaget C E Petterssons Söner, är det fortfarande ”gubben” som styr på bruket. På eftermiddagen den 2 augusti 1905 såg arbetarna att flaggan vid herrgården sänkts till halv stång. Samma morgon hade patron gått sin ordinarie inspektionsrunda och pratat med arbetarna och allt hade varit som en vanlig dag. På eftermiddagen hade han avlidit. Sonen Karl tog över driften, men bristande kompetens i samband med ny teknik i form av slåttermaskiner gjorde att bruket gick i konkurs 1910. Det köptes upp av Igelfors Bruk men drevs inte längre än till 1913. År 1916 har Igelfors Bruk tagit de maskiner man ville ha och vill sälja området, med förbehållet att ingen lietillverkning får förekomma. Sockenstämman i Älvdalen beslutar att köpa Långö Bruk. Beslutet överklagas av en ortsbo och Länsstyrelsen upphäver beslutet. Två älvdalingar köper i stället området. En hundraårig epok går mot sitt

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

slut. Smederna flyttar, den lilla bruksskolan dras in och ödeläggelsen börjar. Alla lämnar inte Långön

Alla lämnade inte Långön efter nedläggningen. Albin och Maria blir Långön trogna långt efter det att bruket lades ner. De bevittnade hur allt försvann undan för undan. Skolan lades ner 1921, och samma vinter flyttades huset till Klitten. Flera andra byggnader finns i andra älvdalsbyar. Inspektorsbostaden Karlsborg plockades ned och flyttades till Ludvika. Samlingshuset Lokalen plockades ner och virket användes för att bygga upp den byggnad i Älvdalen som återfått namnet Lokalen och som ägs av Älvdalens Besparingsskog. Herrgården fanns kvar till 1940-talet, på slutet användes den som barnkoloni, men då revs den och timret såldes som ved under andra världskriget. Inredningen såldes på auktion. Efter att bruket sålts och husen blivit nedmonterade eller förstörda av bränder, bodde paret Danielsson kvar i huset de köpt. Albin odlade grönsaker och vårdade de bärbuskar som fanns kvar inom herrgårds-

området. Efter Albins död 1951 ville Maria Danielsson inte flytta från Långön. I en intervju från 1953, då Maria var 83 år, svarar hon på frågan varför hon bor kvar ensam: ”Därför att detta har varit min värld i så gott som all min tid. Här har jag alla mina minnen. Varför skulle jag ge mig härifrån så länge jag är så rörlig som jag är? På vintern kan jag ju inte cykla förstås, men då tar jag skidorna och sparken. Nog reder jag mig så länge jag får ha hälsan.” De sista vintrarna bodde hon hos sonen Joel i Kyrkbyn, men när våren kom kunde man få se Maria komma cyklande, på väg till sitt älskade Långön. Källor: Långö Bruk, ett industrisamhälle i vildmarken, Föreningen Långö Bruk, 2000. Älvdalens sockens historia del III, Myrjärn, hemsmide - liebruk. Severin Solders. 1946. Nytryck 1994. Tigrarna från Långö Bruk, om Tigersläkten från Älvdalen. Jan Tiger. 2017. Diverse nummer av Skansvakten. Inspelningar, avskrifter och nedteckningar från personer som bott och verkat på Långön. Intervju med Gudrun Åsberg.

www.besparingsskogen.se

Sk alh us

Stor-Knäsjön Trängsletdammen

Rymån JÖLLEN

Andljusen

Dyv

Dyverån

LÅNGÖ BRUK

ÄB

LUGNKROK

10 km Långö Bruk

HISTORIA & NUTID

en Rotälv

LÅNGÖN Långö Bruk Åsdammen

Brunnsberg

Åsen

Klitten

Österdalälven

Nässjön

Rot

Månsta Rämma

Näset

Älvdalen

d ter

Ös n lve alä

Rämmasjön

Gåsvarv Blyberg

Lill-Uppdjusen

Evertsberg

Stor-Uppdjusen

arnet Annelie, Gudrun er på bron Maria Danielsson med barnb på Familjebild på bron i Långön. Till vänst Annika och Risto (två av hennes barn) n barne med n Gudru bron på Åsbergs dotter, i knät. Till höger . Privat en. Foto: var sin sida. Övriga: vänner till familj

Gudrun Åsberg minns tillbaka till somrarna på Långön Gudrun Åsberg, nyss fyllda 80 år, har många somrar bott på Långön. Här delar hon med sig av några av sina minnen. Min morfar hette Albin Danielsson och var kolare på bruket. Min mormor hette Maria och hon kom dit som ladugårdspiga, sedan blev hon husfru på herrgården och skötte om saker och ting där. Det var naturligtvis före min tid. Hon berättade för mig att hon bland annat fick börja dagen med att göra eld i åtta kakelugnar. När bruket lades ner valde de att stanna kvar på Långön och de köpte så småningom en av de gamla smedsbostäderna. Där bodde de livet ut. När jag var barn bodde jag där hela somrarna. Jag bodde vintertid med mina föräldrar i byn Näset men i maj var det alltid dags att åka till Långön igen. Jag minns att det var skönt att komma dit. I huset bredvid hade jag alltid en kompis på sommaren,

www.besparingsskogen.se

Majvor, som jag lekte med. Än idag får jag alltid julkort från henne. Vi bodde kvar så länge det gick på hösten. Jag minns att jag till och med åkt spark från Långön ner till realskolan i Älvdalen. Min mormor hade kor, gris och får. Ladugården fanns kvar ända till 1950-talet. Jag fick hjälpa till med djuren. Jag kommer ihåg att man skulle hämta vatten till korna i bäcken med hinkar. Jag tyckte det var jobbigt. Vi hämtade ju även vatten till huset men det var värre när man hämtade till djuren för det var så mycket vatten. Herrgården revs på 1940-talet. Det är inget jag minns, jag är född 1941, men min pappa var med och rev den och andra hus. I min lekstuga fick jag ha en låtsaskakelugn av bitar som var kvar efter kakelugnarna i herrgården. Pappa byggde upp den till mig. Jag minns också att vi hade roliga kläder från herrgården som vi klädde ut oss i. De hade mamma och mormor ropat in på auktion.

Min morfar bodde på Långön tills han dog, 1951. Min mormor bodde kvar själv men bodde vintertid sina sista år hos min morbror. Men så fort våren kom ville hon tillbaka till Långön. Hon dog 1956 och var den person som var fastboende längst på Långön. Jag flyttade från Långön ”för gott” i sena tonåren. Jag har ett roligt minne från när jag var i 16-årsåldern. Jag började vara ute i Älvdalen på kvällarna och liftade för att ta mig till och från Långön. Pappa och mamma kröp i buskarna för att se så det inte var någon farlig jag liftade med. Den gamla smedsbostaden som mormor och morfar en gång köpte ägs idag av mig och mina barn. Det är länge sedan jag bodde där nu. Nuförtiden åker vi dit över dagen och fikar. Jag har många fina minnen och Långön kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Gudrun Åsberg

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SKOGENS SKAFFERI XXXXXXXXXXXXXX

RECEPT XXXXXXXXXXXXXX

ÄB SIB

Solsken på burk Maskrosen är ett vanligt ogräs som många vill ha bort från gräsmattan och rabatterna. Samtidigt är den en av våra viktigaste läkeörter och har olika hälsosamma egenskaper, vilket bidragit till att den blivit mer omtyckt. Själv blir jag glad av maskrosor, jag tycker de är glada färgklickar och man kan till exempel göra saft som smakar sommar. Maskrosens hälsofördelar anses vara många, till exempel vätskedrivande, mot högt blodtryck, aptitstimulerande, mot hosta och ledvärk. Den innehåller flera näringsämnen och har ett högt innehåll av mineraler. Maskrosbladen innehåller rikligt med C-vitamin. På vissa håll har maskros ansetts skydda mot onda krafter och varit förknippad med spådom och ansetts ha en helande kraft. Alla maskrosens delar kan ätas, från rot till blomma. Bladen är med sin lite bittra smak goda i sallad. Om bladen ska användas ska de plockas före blomning. Roten är en riktigt bra kolhydratkälla och den har i fattiga tider rostats och använts som kaffesurrogat. Av blommorna kan man till exempel göra marmelad och saft. TEXT OCH FOTO: Marit Norin.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

Marits Maskrosmarmelad

Marits Maskrossaft

Det här behövs:

4 dl gula maskrosblomblad 4 dl vatten 2 dl syltsocker* 1-2 citroner 1 vaniljstång ( kan uteslutas ) ( ev ) en nypa chili

1 l maskrosblommor, utan skaft 1,6 l vatten 4-5 dl socker* 2 citroner, saften

*De flesta recept innehåller mer socker, upp till dubbelt så mycket som i det här receptet. Jag tycker om marmeladen mindre söt, därför är det mindre socker i mitt recept. Det kan göra att den inte stelnar ordentligt, tillsätt i så fall pektin.

Gör så här: 1. Plocka maskrosblommorna och rispa av de gula kronbladen och lägg i en skål. 2. Riv citronskalet grovt. Gillar du inte beska så finriv i stället och undvik det vita på skalets undersida.

* De flesta recept innehåller mer socker, upp till dubbelt så mycket som i det här receptet. Jag tycker om saften mindre söt, därför är det mindre socker i mitt recept.

Gör så här: 1. Koka upp vatten och socker i en stor kastrull med lock. 2. Skölj blommorna (kronbladen) noga och lägg dem i kastrullen. Låt koka lugnt under locka i ca 1 timme. 3. Rör ner citronsaft och sila bort blommorna. Smaka av och se om det behövs tillsättas mer citronsaft. 4. Häll saften på rena flaskor. Späd den koncentrerade saften med vatten vid servering.

3. Skiva citronen och lägg över blommorna. 4. Koka upp vattnet och slå över och låt kallna i kylen cirka 45 min. 5. Mosa / tryck citroner och blomblad med gaffel. Då får du ut mer smak. Sila bort frukt och blomblad. 6. Häll vätskan och syltsocker (och eventuellt urkärnad vaniljstång och en nypa torkad chili) i en kastrull och koka upp. 7. Sjud i 15 minuter. Skumma väl. Häll över i rena burkar. Förvara kallt. Marmeladen kan behöva stelna något dygn.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB SIB

RECEPT XXXXXXXXXXXXXX

XXXXXXXXXXXXXXXX SKOGENS SKAFFERI

IDRE

FRÅN ARKIVET

SIB

SVENS FOSKDALSVALL Nere i dalen mellan Nipfjället och Fjätervålen, långt bortom vägen och närmaste granne, ligger Svens Foskdals fäbod. Hit leder en stig och här tillbringar Ola Pålsson sina somrar. Så har det varit i flera generationer. Än idag kan man höra bjällror från betande djur. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Ola Pålsson.

Ovan: Ola och barnbarnet Eira. Till höger: Alla byggnader på vallen. Längst till höger: Evert och Sonja Pålsson.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

Svens Foskdal är en av de äldst bevarade sätrarna i Idre. Det var 1725 som Högstgården i Idre fick den sig tilldelad då skogarna delades mellan Särna och Idre. En av brukarna var Lill - Sven Svensson från Svensgården Idre. Denne Svensson gav vallen namnet Svens Foskdal. Vid sekelskiftet fanns det två gårdar här, vilka båda är bevarade. Båda gårdarna har genom åren haft flera ägare och de byggnader som Ola Pålsson idag brukar köptes 1927 av hans anfader fyra generationer bakåt, Bäcke Olof Pålsson, kallad Ol Pålsa och hans hustru Maria Jönsdotter. De fick många barn och vallen brukades flitigt sommartid, långt in på hösten. Här växer generationer av barn upp och Ola är en av dem. Olas intresse för djur och känslan för vallen kommer av att han här tillbringade sina barndoms somrar med farbror Evert Pålsson och hans fru Sonja Pålsson som hade fjällkor. Nu har fjällkorna bytts ut mot tackor med lamm som betar på vallen och fjällsluttningarna. Ola Pålsson buför varje sommar sedan 1996 då driften togs upp igen efter 20 års uppehåll. Sonja berättar

Idag är Evert borta sedan några år, men Sonja minns tiden på vallen som igår. − Varje sommar gick vi dit från Idre över fjället med korna, en vandring på ungefär två mil säger Sonja, med längtan i rösten. − Jag tyckte mycket om det fortsätter hon, jag var van att gå långa sträckor sedan barndomen och buförde till vår vall i Särna där jag växte upp. Det fanns inget annat transportsätt just än dina egna ben. Jag minns fortfarande känslan när hela familjen kom ned i dalen från fjällsluttningen mot vallen med korna. Jag gick alltid direkt in i "störöset", gjorde upp eld och satte på kaffekannan. Det var jag som mjölkade morgon och kväll och gjorde alla produkter som ost, smör eller messmör. Sedan drack vi ju även mycket mjölk. Evert fick lov att jobba så han pendlade kan man säga. På morgonen gick han till det som sedan skulle bli Idre Fjäll där han arbetade med att hugga väglinjer eller röjde och sedan gick han hem till vallen igen på kvällen. Det var så härligt på vallen, en bra tid. Jag var ju inte helt själv på dagarna utan jag hade ju också mina pojkar runt mig, Bengt och Bertil. Och så Ola

www.besparingsskogen.se

förstås. Jag tror att Ola vill vara på vallen nu för han var med oss där på somrarna. Han vill fortsätta med djuren och jag förstår honom. Vi hade inte några problem med rovdjur då, jag beundrar Ola som vågar ha sina får på bete. Det enda jag kan minnas är att vi kom i kontakt med rovdjur en vår när vi kom till vallen. Vi såg att det hade varit ett björnide precis vid mejeriet där vi förvarade alla mejeriprodukter. Det hände ofta att korna kalvade på vallen och en gång kom det till och med tvillingkalvar. Ja, vi har så många fina minnen därifrån, säger hon.

”

– Varje sommar gick vi dit från Idre över fjället med korna, en vandring på ungefär två mil."

Sonja Påhlsson

Sonja tystnar och tankarna går kanske till vallen en sommarkväll där det ryker från störröset, barnen leker en bit bort och hon har precis plockat någon liter bär till kvällsmålet. För hon plockade mycket bär. Området lärde hon känna väl på det sättet trots att hon inte växt upp i Idre. − Jag är inte uppvuxen på Idre och Svens Foskdalsvallen utan det är min man Evert som var det. Han var på vallen med sin mormor och morfar, Ol Pålsa och Maria när han var liten. Han har berättat att från det han var 8 - 9 år var det han som fick gå hem till Idre och handla om det behövdes påfyllning av till exempel socker eller annat. Då hade han en cykel i ett litet skjul ungefär där Idre Fjällvägen går in nu, sista biten ned mot byn cyklade han. Det var andra tider då, säger hon. Sonja delar med sig av ytterligare ett av sina fina minnen som ligger närmare i tiden. − För några somrar sedan så överraskade, Bertils döttrar, våra barnbarn, mig och Evert med en helikoptertur till vallen. Det var helt fantastiskt att få se allt ovanifrån. Ola och djuren var där och tog emot oss och direkt när jag kom dit gick jag av gammal vana in i störröset och satte på kaffekannan. Ola hade repat björklöv på jordgolvet och det luktade så gott. Det var Everts sista besök på vallen, han dog senare kommande vinter. Det är ett fint minne att tänka på nu när jag är själv. − Jag och Evert var där fram till 1979 och

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

SIB

FRÅN ARKIVET

IDRE

FRÅN ARKIVET

SIB

Från vallen ser man Städjans nordöstra sida. Foto: Sören Jonsson.

sedan växte vallen igen. Därför är det så roligt att Ola återupptog driften igen nästan 20 år senare. Nu äger min son Bertil byggnaderna på vår del av vallen tillsammans med Ola och hans syster Eva. Det finns fler byggnader på vallen och de var också i drift länge, ända till 1960. Det var Amanda Jönsson eller a´Manda på Hea från Idre som hade djur där, jämte familjen Pålsson. Nu äger Amandas släktingar den delen av vallen. Alla byggnaderna ägs av privatpersoner medan Statens Fastighetsverk äger marken. Ola berättar

− När våren kommer längtar jag alltid till vallen, men man får ge sig till tåls till snön försvunnit och det hunnit bli grönt. Då är vi framme i mitten av juni ungefär. Snön ligger kvar länge där. När det är dags tar jag mina får i transporten och åker norrut. I somras hade jag 14 tackor med lamm med mig. Jag trivs bra norrut, säger han och fortsätter. − Jag är född på Särna BB och de första åren bodde vi i Östomsjön där min far Jöns var föreståndare på Konsumbutiken. Jag hann gå en termin i skolan i Särna innan vi flyttade till Älvdalen då min far fick jobb på Konsum. Hela grundskolan gick jag sedan i Älvdalen och där jobbade jag sedan i många år på Älvdalens Utbildningscenter. Eftersom min fru Lena är från Selja så har vi under många år bott på en gård i Selja utanför Mora. Alla mina barndoms somrar tillbringade jag på vallen i Idre. Pappa och mamma hade inte så mycket semestrar eftersom de var ansvariga för Konsumbutiken så då var jag på vallen med Sonja och Evert och deras familj.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

Ola har haft får sedan början av 1990 talet. Nu har han renrasiga Gotlandsfår men han har även haft andra raser som till exempel Åsenfår och Dala pälsfår. Tidigare hade han även grisar och höns. Men de är lite svårare att få med sig på vandringen ner till vallen så nu är det bara får som gäller. Vintertid har han dem hemma på gården och efter lamningen på våren så väntar friskt fäbodbete för djuren. Att ta upp dem till vallen var något han velat göra länge. Han såg hur det växte igen och röjsågen gick varm under de dagar han vistades där. Sommaren 1996 så var det dags och nu behövs inte röjsågen längre. Fåren betar allt.

”

– Mot slutet av sommaren går fåren längre och längre bort och letar nytt bete, ofta ganska långt bort upp mot fjällkanten, men de kommer hem varje kväll." Ola Påhlsson

− I början när jag återupptog fäboddriften igen så var det lite rörigt eftersom det ändå är tre kilometer att gå från parkeringen ned till vallen med fåren. Då tog jag hjälp av familjen för att få med allt och alla. Men nu är det inga problem. Det är några gammeltackor som alltid hittar dit varje år. Nu har de lärt sig vart de ska. I somras så gick jag ned själv med dem. De följer alltid efter mig när jag har en hink och de gick som ett pärlband på stigen. Efter halva tiden så sprang de förbi mig och när jag sedan kom ned på vallen så stod de och väntade på mig utanför fjöset. Det går lika bra när vi ska gå hem, då springer de efter mig upp mot parke-

ringen och det går lika lätt att få in dem i transporten som det gick att få ut dem. De känner liksom på sig kanske för att de vet att det väntar nytt bete hemma på gården. Mot slutet av sommaren går fåren längre och längre bort och letar nytt bete, ofta ganska långt upp mot fjällkanten, men de kommer hem varje kväll. Jag ser ju oftast var de är eftersom jag har en pejl på dem. Det är en trygghet. Vallen ligger tre kilometer från närmaste väg och ska man ta sig till vallen parkerar man på Nipfjällets övre parkering. Det man vill ha med sig får man bära på ryggen. Så har det alltid varit så det är ingen skillnad från förr. Ola berättar. − Jag bär ned all maten i en ryggsäck på ryggen. På somrarna åker jag ibland ner till Idre och handlar. Men det kan hända att jag får tillstånd att åka ned med skotern med lite skafferimat på vintern. Den möjligheten hade ju inte mina äldre släktingar. Eftersom mejeriet där vi förvarade färskmaten förr nu är borta förvarar jag färskmaten i en låda nedsänkt i bäcken. Det fungerar bra det också. Ja, Ola finner sig någon råd där på vallen, bland minnen av forna generationers fäbodbrukare. Men han skapar även nya minnen för framtida generationer. Det tar inte slut här. Ola hoppas att någon i släkten kan ta över när han slutar. Men så länge han är frisk och orkar så kommer Ola att vara den som håller traditionen levande och sätter på kaffekannan när det kommer någon gäst. För visst hittar det hit någon släkting, vän eller turist ibland. I dalen mellan Nipfjället och Fjätervålen med Städjan som närmaste granne.

www.besparingsskogen.se

MARKÄGARMÖTEN Informations- och diskussionsträff gällande Vasaloppsarenan Vasaloppet vill gärna bjuda in dig som markägare längs Vasaloppsarenan till en informations- och diskussionsträff gällande den mark som vi lånar av dig/er under våra arrangemang både sommar som vinter och hur vi kan säkra den till framtida generationer. Vasaloppet återkommer om datum i lokal press. Anders Holmberg, projektledare arena 070-6202407 anders.holmberg@vasaloppet.se

Vasaloppet fortsätter med marksäkring av Vasaloppsarenan Vasaloppet har sedan 2015 jobbat med ett antal projekt där marksäkring av Vasaloppsarenan är ett av de viktigaste. Detta för att skapa en hållbar utvecklingsplan både sommar- och vintertid. Älvdalens Besparingsskog är den största markägaren längs den nio mil långa sträckan. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Vasaloppets arkiv. Redan 1994 skapades ett kommunalt naturreservat för att säkerställa Vasaloppets vinterarrangemang. Med sommarveckans intågande i Vasaloppsarenan 2008 blev det en annan användning av sträckningen. Men för sommarens användning av Vasaloppsarenan fanns tidigare inga skriftliga avtal. Avtalen är viktiga för att säkerställa frågor som till exempel underhåll, ansvar, drift och nyttjande. Varje år skidar, springer eller cyklar 80 000 deltagare i olika lopp. Utöver det är det många som vandrar, springer, cyklar hela eller delar av sträckan. Sammanlagt finns det cirka 900 markägare i tre kommuner därav två Besparingsskogar. Älvdalens Besparingsskog var den första som skrev ett nyttjanderättsavtal med Vasaloppet, för cirka tre år sedan. − Ett avtal ger oss markägare en trygghet i att vi kan bedriva vår verksamhet med så liten störning som möjligt samtidigt som

www.besparingsskogen.se

det ger Vasaloppet en trygghet i att ha tillgång till spåret under både sommar- och vinterevenemang, säger Nils Eliasson förvaltare på Älvdalens Besparingsskog. Anders Holmberg, projektledare för Vasaloppsarenan berättar om arbetet med marksäkringen. − Vi hann innan pandemin slog till, teckna avtal med cirka 40 procent av markytan längs sträckningen Sälen - Mora. Vi vet att utomhusaktiviteter har ökat markant under coronaåren så att fortsätta marksäkringen och kontakten med markägare är fortsatt högprioriterat, nu när vi åter igen kan träffa markägare och presentera avtalets innehåll, säger Anders och fortsätter. − Under året kommer vi att skicka ut information till alla återstående markägare i socknen och vi kommer även att ha markägarmöten där det finns chans att ställa frågor som till exempel; Vad innebär avta-

let för mig? När får jag avverka? När får jag nyttja cykelvägen för att köra ut min ved? En del nya frågor har uppkommit efter skogsbränderna de sista somrarna. Därför har vi kompletterat avtalet och tillfört att vi står för självrisken när det gäller skogsförsäkring om det börjar brinna i samband med ett arrangemang, förklarar Anders. Det som har säkrats det sista året är ett så kallat arenakort för sträckan Mora till Hökberg. Med det får man tillgång till cirka 100 kilometer skidspår. Sträckan mellan Sälen och Hökberg är i år avgiftsfri. Man kan ändå skänka ett frivilligt spårbidrag för att stötta arbetet med att dra spår och underhålla arenan genom till exempel en swishbetalning. På de sträckor som är avgiftsbelagda erbjuds alla markägare ett arenakort för att Vasaloppet lånar marken. Vasaloppsarenan i framtiden

För den framtida Vasaloppsarenan finns utvecklingspotential för till exempel kulturella platser, belysning, åtkomst för rörelsehindrade, toaletter, snöhantering, friluftsliv med mera. Till nytta och nöje för såväl lokalbefolkning som gäster.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

NYTTJANDERÄTT

ÄB SIB

LILLA SKOGSSKOLAN

skogsskolan

Lilla FÖR BARN

Kottar och kottår

för kommande generations skogsägare

Vissa år har tall och gran väldigt mycket kottar, dessa år brukar kallas för kottår. Granarna kan sakna kottar helt vissa år medan andra år kan de ha så mycket kottar att trädens toppas nästan knäcks av kottarnas vikt. Hos granen blir det nästan aldrig två kottår efter varandra. Tall producerar kottar i stort sett varje år och två kottår kan komma i följd. Ett kottår startar framför allt av att sommaren året före blomningen är varmare än normalt. Om förhållandena är bra med varmt väder i juli bildas blomanlag inuti knopparna. Året efter, i maj-juni, blommar sedan tallen och granen. Blommor eller kottar?

Barrträden har egentligen inte blommor utan hon- och hankottar men man brukar ändå ofta säga att de blommar när de släpper pollen. När tall och gran släpper pollen blir många ytor utomhus fulla av gult damm. Det syns väl när det har regnat, då kan man se vattenpölar som har en gul kant av pollen. Tall- och granpollen har nämligen luftsäckar som gör att de flyter på vattenytan. Gran släpper ofta sina pollen i mitten av maj och strax därefter är det tallens tur att sprida sina pollen. Granen blommar inte lika rikligt varje år. Tallen däremot blommar rikligt i stort sett varje år. Det kan bli mycket höga halter av pollen när barrträden blommar. Största pollenkornen

Tallen och granen har inte bara mycket pollen, de har även de största pollenkornen. Granen är det vanligaste trädet i Sverige och den har de största pollenkornen av alla våra träd. Om man tittar längst ut på grenarna ofta högt upp i trädet syns de upprättstående, röda honblommorna. De små hanblommorna växer längre ner och är också röda till en början, innan de släpper pollen. Tallen är det näst vanligaste trädet i Sverige. Tallens pollen är ungefär hälften så stora som granens men även tallen tillhör de träd som har de största pollenkornen i vårt land. Hankottarna är gulaktiga till en början, när-

d e m Tävla kogsskolan s

Lilla

ed innehåll m k c ä s g g y r Vinn en barn ppen på utflykten! som är to st 1:a juli! svar sena

22 Älvdalen Box 65, 796 aringsskog, sp Be s e .s en skogen n, Älvdal besparings na Dahlgre .dahlgren@ .se Per post: An ingsskogen E-post: anna ar sp be w. w w Hemsidan: sskolan og Sk lla Li Klicka på nnummer. r och telefo namn, ålde tt di , n. et xe ar dssv gon vu Skriv korsor . Ta gärna hjälp av nå PS 0 kr

Skicka in ditt

mare pollensläpp växer de till och blir mer rödaktiga. Först är de hårda för att sedan bli mer och mer vita och fluffigt mjuka. Honkottarna är små och runda, cirka en halv centimeter. När pollenkornen har hittat fram växer kotten i ett år samtidigt som befruktningen sker. Kottarna klänger

Granens kottar är mogna redan första hösten och fröna släpps ut under senvintern och vårens torra, soliga dagar. För tallkotten tar det nästan två år innan den är färdig att släppa sina frön. Precis som granens kottar släpper tallkottarna ut fröna på soliga, torra senvinterdagar. När kottar sprider sina frön kallas det för att kottarna klänger. Så småningom, när fröna spridits med vinden, faller de bruna öppna och klängda kottarna av träden. Det är oftast dem man ser på marken efter en storm eller ett blåsväder. En tallkottes liv

• År 0: Om förhållandena är gynnsamma med varmt väder i juli anläggs blomanlag inuti knopparna. Dessa är så små att de bara syns om man tittar i mikroskop. • År 1: Året efter, i maj-juni, blommar sedan tallen. Det är då man kan se gult pollen på ytor och vattenpölar. Under blomningen är kottanlagen, som sedan blir en kotte, röda men i juli övergår de till grön färg och blir små "ärt"-kottar som ännu inte befruktats. • År 2: Ett år efter pollinering sker befruktningen (granens befruktning sker strax efter pollenspridningen år 1). De gröna kottarna växer under sommaren. Fröna mognar i mitten av september. Kotten skiftar färg från grönt till brunt när vattenhalten minskar och kotten blir mer tålig för låga temperaturer. Färgförändringen sker tidigare i norra Sverige. • År 3: Under vår och försommar klänger kottarna och det flesta av fröna faller i april-juni. De bruna klängda kottarna faller så småningom ned på marken. Källor: skogen.se, visaskogen.se, skogssverige.se, skogforsk.se, pollenrapporten.se

rde 80

l. innehåll vä

Ryggsäck ink

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

LILLA SKOGSSKOLAN

ÄB SIB

Visste du att...

FÖR BARN

Det knäppande ljud man kan höra från talltopparna en torr, solig senvinterdag, är kottarna som sprätter upp sina kottefjäll och släpper ut sina bevingade frön så de kan spridas med vinden. Frönas vingar fungerar som ett skydd mot olika fåglar och andra djur som vill åt den näringsrika frökärnan. Källa: kottar.se

Gran med röda honkottar. Foto: Tobbe Nilsson.

www.besparingsskogen.se

KONSTRUKTÖR: Ulrika Ressar, Solflätan.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB SIB

AKTUELLT

ANSLAGSTAVLAN

Tips - vi gillar! Skogspodden Skogspodden är en podd om skogsbruk som drivs av Per och Bo Jonasson. De vill visa att det går att kombinera ett lönsamt skogsbruk med kvalitetsfokus som har hög biologisk mångfald och höga sociala värden. Vad kan vara bättre att lyssna på när du sitter i bilen för att besöka din skog? Skogspoddens webbplats med extramaterial: skogspodden.se Skogspoddens Youtube-kanal: youtube.com/c/Skogspodden Skogspoddens alla avsnitt finns att hitta på: • iTunes • Soundcloud • Overcast

Sveriges Allmänningsskogars Förbund Ta gärna del av Sveriges Allmänningsskogars Förbunds webbplats. Där man kan läsa om artskyddsförordningen, hållbar terrängkörning och mycket mera. sasf.se/category/nyheter/

Kom ihåg! JORDÄGARSTÄMMA MAJ 2022 Särna-Idre Besparingsskog 24 / 5 Älvdalens Besparingsskog 31 / 5 Kungörelse kommer i lokal press, samt på: www.besparingsskogen.se, senast 14 dagar innan stämman.

Anmälan görs till Besparingsskogarnas kontor senast kl 16.00 dagen innan. ÄB: 0251 -106 95 SIB: 0253 -100 07

Stuga med fint läge vid Hällsjön uthyres Särna - Idre Besparingsskog har renoverat stugan i Hällsjön och den kan du hyra genom Visit Dalarna. Sök på Visit Dalarna och sedan på Idre och Hällsjön.

Skogsstyrelsens omvärldsanalys 21-22 https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2022/rapport-2022-05-omvarldsanalys-2021-22.pdf

Hyr Märråbäckskojan! Märråbäckskojan är en eldpallkoja belägen cirka 20 km väster om Älvdalen. 600 kr /dygn eller 3 000 kr / vecka Boka hos Älvdalens Besparingsskog 0251-106 95

Missa inte din lokala veterinär i Älvdalen På Trädgårdsvägen, centralt i Älvdalen finns Distriktsveterinärernas lokala station. Den lokalen finansierar jordägarnämnden i Älvdalen och det är bra att den utnyttjas så mycket som möjligt. Fördel för både djurägare och framför allt djuren. Mottagningen är öppen på onsdagar. Ring för rådgivning och bokning. Besöket kan gälla enklare veterinärvård, vaccinationer, hälsokontroll, återbesök med mera. E-post: kund.mora@distriktsveterinarerna.se Tfn: 010-122 86 00

Reportage utgår Reportaget om gemensam förvaltning i 50 år av Älvdalen och Särna - Idre Besparingsskogar utgår i detta nummer av Skogen & Kraften. Reportaget kommer längre fram.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

www.besparingsskogen.se

AKTUELLT

GRATTIS!

Planteringsrör och plantkorg bokas i god tid. ÄB: tfn 0251 - 59 74 81 SIB: tfn 0253 - 100 07

Det rätta svaret var: UNIVERSUM

NORRSKEN HAR OFTA EN . . . . FÄRG

G KOSMOS OCH ALLT SOM FINNS I RYMDEN KALLAS . . . . .

SOLEN PÅVERKAR NÄR VÅRT SOLEN LIV HÄR FÅTT PÅ . . . . ETT UTBROTT UPPNORRSTÅR SKEN .... SYNS BÄST NÄR DET ÄR ....

Utlämning av plantor och utrustning sker maj-juni torsdagar kl. 14.00-17-00

J L S O

SVERIGE LIGGER VID . . . . POLCIRKELN

U N

A O R M T L D Ö I

ANSLAGSTAVLAN

Behöver du låna utrustning?

Ivar Eriksson som svarade rätt i förra numrets Lilla Skogsskola.

NORRSKEN HETER AURORA BOREALIS PÅ ....

VÅR NÄRMASTE STJÄRNA ÄR . ...

POLARSKEN HETER . . . . PÅ LATIN

Älvdalens Besparingsskogs garage i norra delen av Kyrkbyn. Kontaktperson Urban Mattsson Tfn: 0251 - 59 74 81

NORRSKEN SYNS PÅ . . . .

H I

V E R S U M

L O N

N K O R L

G R

T L O E

R R

Särna - Idre Besparingsskogs kallförråd Tfn: 0253 - 100 07

E R N

Ö A

N A

N Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

Rättelse sid 18 i höstens nummer av Skogen & Kraften LÖSNING SKOGSKRYSSET HÖSTEN-21 ORDNAS KAROFÖR LINSKA SCENBAK- ELEVER SJUKSOM GÅR HUSET GRUND I ÅTTAN

LÖSHÅR

BETOR

HÄSTSPORT

FELVÄND PÅPÄLSADE

S D

ETT SELDON

GÅR BRON PÅ BILDEN ÖVER

MATERIAL SOM ANVÄNDS SOM FYLLNING MOT BROVINGARNA

PÅ BIL SÄTER- FRÅN STUGA VILNIUS

HALA FISKAR

KAN KO STÅ I

YTTRADE KAN DEN SOM SOVER

G A

FÖRÄNDRA TILLSTÅND

KAN VARA FINMASKIGA

MYCKET GIFTIG VÄXT MED ATROPIN

DE SYNS TYDLIGT I BRASAN

K-MÄRKT BYGGNADSMINNE NÄRA NORSKA GRÄNSEN

DIMMIG BESKED OM POST

PRODUKT FRÅN EN MILA

BÖR ARBETAS BORT

HAR VATTEN I ÖKNEN

TREDJE TONEN

PENSIONÄRSORGANISATION GJORDE OA

ÄR BIET EN

DAGENS DUBBEL

Det har ramlat bort några ord i första stycket under ingressen- här kommer en rättelse. Rätt text: Älvdalens Besparingsskog regleras av lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt av Älvdalens Besparingsskogs reglemente.

Köp jaktkort på besparingsskogen.se Nu kan du köpa jaktkort direkt via Älvdalens Besparingsskogs hemsida. Betala med Swish eller kort.

TRÄSLAG

NÄRINGSVÄTSKA SOM FLÖDAR MEST UNDER VÅREN

TRÄFFAS

HONUNG BLIR RESULTATET AV DESSA

HAR VI STOROCH LILL-

ANSÖKA SMILA

Jaktregler finns på webbplatsen

DOFTANDE TRÄSLAG

Älvdalens Besparingsskog

SOLFLÄTAN

HAR ETT HEM UTAN FÄRG

RITADE TASSADE DEN VAR FÖRR VANLIG PÅ SÅGVERKEN

B O S

NÄRBESLÄKTAD

SKYFALL

ÄR MO GJORDE KÄMPANDE

INTE EN KOTTE HELT RIKTIG

HÅRT VATTEN

ÄR NÄRMSTA VÄG

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

GRATTIS ESTER MARGARETA LARSSON VINNARE AV SKOGSKRYSSET I HÖSTNUMRET AV SKOGEN & KRAFTEN!

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

http://www.besparingsskogen.se/alvdalen/verksamhet/jakt-fiske/

Särna-Idre Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/sarna-idre/verksamhet/jakt-fiske/

Tipsa oss! Vad vill Du läsa om i Skogen&Kraften? Ring eller maila Anna Dahlgren Tfn: 0251-59 74 85, E-post: anna.dahlgren@besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

ÄB SIB

VI RINGER UPP

ALLMÄNT

Vi ringer upp...

Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Stefan Karlsson.

Skogsstyrelsen tar varje år fram en omvärldsanalys. Analysen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Stefan Karlsson, Gerben Janse, Jörgen Pettersson, Erik Sollander och David Ståhlberg, samtliga vid Skogsstyrelsen. Vi frågar Stefan Karlsson vad analysen innebär.

kalhyggen, negativ påverkan på markkvalitet och biologisk mångfald. Vidare att undvika avverkning på känsliga marker och att sätta upp lokala lämpliga tröskelvärden för uttag av död ved. Egentligen kan man säga att EU-kommissionen har lagt fram ett ”skogspaket”.

Vad är syftet med omvärldsanalysen?

Handlar den politiska diskussionen om skogen i Sverige om helt andra saker än vad diskussionen inom EU handlar om?

– Syftet med omvärldsanalysen har varierat. I år är analysen genomförd på uppdrag av Regeringskansliet med syftet att utgöra ett underlag och främja genomförandet av det Nationella skogsprogrammet. I själva analysen är det främst omvärldsfaktorer som vi analyserat. Vad är det Nationella skogsprogrammet?

– Skogsprogrammet är beslutat av regeringen och syftar till att nå visionen ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Hur kommer vi som Besparingsskog och även enskilda skogsägare att påverkas framöver?

– Alla skogsägare i Sverige kommer att påverkas av framför allt de lagstiftningsförslag som nu tas fram av EU-kommissionen som berör skogsbruket. Flera av förslagen är detaljerade lagförslag på hur olika skogsvårdsåtgärder ska utformas för att det ska betraktas som ett hållbart skogsbruk. Om skogsägare inte följer dessa betraktas avverkat virke som olagligt avverkat och får inte säljas vidare. Ett krav som diskuteras just nu är storleken på avverkningsytor som ska minimeras. Om kraven blir verklighet kan det innebära förändringar i hur skogen ska brukas och i förlängningen leda till försämrad lönsamhet men samtidigt kan förslaget vara positivt för klimatet och bevarandet av den biologiska mångfalden. Vad är hållbart skogsbruk?

– EU har i flera lagförslag definierat vad de anser är ett hållbart skogsbruk. En komponent i detta är att utöka den skyddade arealen och att förbättra bevarandestatusen för befintliga skyddade områden. I Sverige har vi inte den definitionen av hållbart skogsbruk utan istället uttrycks detta genom skogs- och miljöpolitiken. Vad är KOM, RED3 och Avskogningsförordningen. ?

– KOM är en förkortning av EU-kommissionen. RED3 och avskogningsförordningen är två olika lagförslag som berör skogsbruket. Bland annat handlar det om krav på att undvika utarmning av naturskogar eller deras omvandling till plantager och att minimera stora

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

– I EU:s gröna giv och fit for 55 inriktas politiken mot att bekämpa klimatförändringarna och bevara den biologiska mångfalden medan det i den svenska politiken mer betonas ett aktivt skogsbruk med mer avreglering och ökad frihet för skogsägare att besluta om både skydd och skötsel av sina skogar. I Sverige är det mer fokus på säkerställande av virkesråvara från skogsbruket till skogsindustrin. Ser man ett ökat behov av skogsråvara i samhället?

– Ja, inom stora delar av skogssektorn, har det funnits en bild av att omställningen av Sverige till ett fossilfritt välfärdsland innebär mycket kraftiga ökade behov av skogsråvara. Inom skogssektorn har det varit ett starkt skäl för att se över möjligheterna att långsiktigt öka produktionen. Samtidigt är det allt fler indikationer på att en kraftig satsning på elektrifiering av samhället minskar behovet av skogsråvara. Till detta kommer krav på att skogen även ska bidra till att bevara biologisk mångfald, agera som kolsänka för att klara klimatutmaningen och utformas för att möjliggöra rekreation och hälsa. Är det skillnad på svenska politikens och EU:s perspektiv av skogens roll i klimatarbetet?

– Till skillnad från den dominerade svenska politiken är EU:s perspektiv på skogens roll i klimatarbetet en nedtoning av ett aktivt skogsbruk till förmån för kolsänka och behovet av att vidta åtgärder som ger effekt på kort sikt, inte utifrån en omloppstid. Olika perspektiv finns också i synen på lång- och kortlivade skogsprodukter där EU tycker att långlivade skogsprodukter, till exempel virke som används i byggsektorn, är bättre för klimatet än kortlivade produkter som snabbt omvandlas och orsakar klimatutsläpp. Vad är den sammanfattande omvärldsanalysen?

– Kanske att skogen och skogsägare är i centrum för både svensk politik och inom EU. Att det inom en snar framtid kommer att påverka skogsbruket och att det både kan vara en möjlighet och ett hinder jämfört med hur det ser ut idag. Rapporten finns att läsa i sin helhet på Skogsstyrelsens webbplats, sökväg finns på anslagstavlan på sid 36.

www.besparingsskogen.se

NÄSTA NUMMER HÖST 2022 FRÅN JORD TILL BORD - FERMENTERING DELÄGARE I FOKUS - IDRE SKOGSLIV - KOL FRÅN BYGDEN LEKMÖJLIGHETER FÖR RÖDING I RÄMMASJÖN

ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR För att maila till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se Älvdalens Besparingsskog Växel: 0251-106 95 E-post: info@besparingsskogen.se Besöksadress: Dalgatan 99 Postadress: Box 65, 796 22 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

Journummer väghållning Särna-Idre Besparingsskog ÄB: 0251-59 74 86 Växel: 0253-100 07 SIB: 0253-59 67 65 E-post: info@besparingsskogen.se Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 790 90 Särna webb: www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2022

Avsändare: Älvdalens Besparingsskog Box 65, 796 22 Älvdalen

! Inbjudan

Delägardag 19 augusti

Delägardag med tema skogen Särna-Idre Besparingsskog bjuder in dig som är delägare till en delägardag den 19 augusti med temat Skogen. Vi börjar dagen med att samlas vid Skogsmuseet Lomkällan i Särna kl. 8.00 där det även går bra att parkera bilen över dagen. Vi åker sedan gemensamt i buss. Dagen avslutas cirka kl. 16.00. Kläder efter väder. Vi bjuder på fika och lunch i skogen samt en gåva. Anmälan görs till Besparingsskogens kontor i Särna senast fredag den 8 juli. Var ute i god tid eftersom vi har ett maxantal. Ange namn, delägarfastighet, e-postadress och mobilnummer. Meddela även eventuella allergier vid anmälan. Får man förhinder eller blir sjuk så meddelas detta så snart som möjligt till Besparingsskogen. Välkommen med din anmälan! Tfn: 0253-100 07

Välkomma!