Issuu

ODR samhällsinformation

våren 21

skogen & kraften

INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR

Fårbonden Lisa Rytter

HÅLLER LANDSKAPET ÖPPET Skogsägarskolan

KRIGET MOT GRANBARKBORREN

Skogsliv

BESÖK NAVARDALEN I SOMMAR a m e T

g a r - bid

LEDARE

SKOGEN & KRAFTEN

ÄB SIB

”EFTER REGN KOMMER SOLSKEN” skrev jag för ett år sedan. Även om solen inte har gått upp helt och hållet så tycker jag ändå att det börjar ljusna ordentligt. Efter ett märkligt år då efterfrågan på Besparingsskogarnas produkter svängt både upp och ner känns det bra att kunna konstatera att fjolåret ändå blev ett resultatmässigt bra år. Besparingsskogarnas resultat räckte med råge till för att kunna betala ut bidrag enligt budget. Samtidigt börjar vi nu också kunna blicka framåt och det ser verkligen positivt ut. Vaccineringen mot covid-19, om än fördröjd, går på högvarv. Byggandet av hus i trä ökar i både USA och Sverige, massapriserna går uppåt och det börjar pratas om en grön superkonjunktur. Efterfrågan på elkraft ser också ut att öka i och med bygget av batterifabriker och förändrade koldioxidneutrala processer för ståltillverkning i Sverige. Som om det inte vore nog så går vi också mot ljusare tider. Bokstavligt alltså. VI ÄR PÅ VÄG MOT DEN absolut viktigaste tiden i skogen. Inte bara djuren har fullt upp med att föryngra sig, vi har också fullt upp med att föryngra skogen. Den absoluta merparten av trädens tillväxt sker också från slutet på maj till början av juli. I Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar kommer det i juni månad växa cirka 7 100 skogskubikmeter. Per dag! Eller fem kubikmeter i minuten om man hellre vill räkna så. Värdetillväxten är grovt räknat 133 000 kr per timme. Fast då har jag räknat på dygnets samtliga timmar och eftersom det växer på dagen så är värdeökningen egentligen snabb-

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

are. Nu kommer ungefär hälften av värdet nyttjas redan i år genom avverkning. Den andra hälften kommer kommande generationer till gagn. Kanske i en tid där hållbara produkter från skogen värderas ännu högre än nu? I DET HÄR NUMRET finns information som kan ge infallsvinklar till hur man håller reda på och kan dra nytta av den skogliga tillväxten. Ett bra sätt att hålla reda på hur mycket det växer är till exempel genom en skogsbeskrivning. Ni kan även läsa om granbarkborren som kanske är den största experten på att nyttja tillväxten i skogen då den uteslutande lever på det. Tyvärr orsakar den vid massinvasion tillväxtförluster, men i det här numret kan du lära dig hur man lurar den. Vi får även träffa två kvinnor som använder ullen från får som betar och håller våra landskap och fäbodar öppna. Slutresultatet blir inte bara vackra tröjor och vantar utan även bidrar till att hålla liv i ett kulturarv. Trevlig läsning!

Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.besparingsskogen.se

INNEHÅLL SKOGSLIV - NAVARDALEN

UTFLYKTSMÅL

FRÅN ARKIVET

SKOGSÄGARSKOLAN

BARKBORREHUNDAR

TEMA BIDRAG

TIPS FRÅN JORDÄGARNÄMNDEN

REPORTAGE - FÅRBONDEN

SVENSK MÄSTARE I ATT SPINNA

SKOGSMARKNADEN

OMVÄRLDSBEVAKNING SAF

SKOGSBESKRIVNING

SKOGENS SKAFFERI - BJÖRKSAV

LILLA SKOGSSKOLAN

ANSLAGSTAVLAN

JORDÄGARSTÄMMA

VI RINGER UPP

NÄSTA NUMMER

Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: 5 300 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar Nils Eliasson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Ulla Schütt, Marit Norin, Maria Spring, Helena Grund. Fotografer i tidningen: Tobbe Nilsson Foto 070-359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Marit Norin, Yaman Albolbol, Mats Carlén, Jan Torstensson, Kerstin Ström, Skogsstyrelsen, Annette Johansson, Therese Timber, Per-Olov Persson. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna 070-588 34 93. Omslagsbild: Lisa Rytter med barnbarnen Ellen och Lilly. Foto: Tobbe Nilsson. Bild baksida och sid 39: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2021.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB SIB

NAVARDALEN

Solen skiner åter på

SKOGSLIV

NAVARDALENS VILDMARKSSTATION

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

Navardalens Vildmarksstation har varit ett populärt utflyktsmål under sextio år. I sommar kan man njuta av utsikten över Navarsjön. Ett kärt återseende och efterlängtat komplement till upplevelsen av vildmarksstationens signum, det björnstarka kaffet som nu med fördel intas på uteplatsen. TEXT: Marit Norin. FOTO: Per-Olov Persson.. Navardalens Vildmarksstation ligger vackert belägen vid Navarsjön och omgärdas av skog. Sedan stugan byggdes har det gått 60 år och mycket har hänt med den omgivande vegetationen. Träd har under årens lopp tagits bort undan för undan, ändå har skogen krupit närmare och för några år sedan syntes stugan knappt förrän man kom nära. Utsikten från den stora verandan där många genom åren suttit och druckit ”björnstarkt kaffe” var nästan obefintlig. Den täta skogen gjorde också att solcellerna inte fick tillräckligt med ljus. En tall blåste omkull och missade bastun med några centimeter. Nödvändig avverkning

Anläggningen förvaltas av Älvdalens Turistförening och marken den ägs av Älvdalens Besparingsskog. Vildmarksstationen arrenderas idag av Stephan och Lena Knagg. Arrendatorerna var rädda att träd skulle falla på byggnader eller att människor skulle komma till skada och 2017 tog de därför kontakt med produktionsledare Per-Olov Persson på Älvdalens Besparingsskog. Önskemålet var en mindre avverkning kring vildmarksstationens servering och bastu. Westlings Skogsentreprenad AB jobbade vid den här tiden med en gallring i närheten av vildmarksstationen och därför passade det bra att de utförde avverkningen. Några tallar som stod helt intill stugan och bastun fick fällas manuellt av Besparingsskogens skogsvårdspersonal, likaså träd intill Dammkojan. Sammanlagt avverkades 329 träd. Virke och ris skotades till vägen nordost om Navarsjön. Det var betydligt längre än till den närliggande parkeringen men ett bättre alternativ än att riskera skador på eller intill vattendraget Navran som rinner från sjön. Nygammal utsikt

Uteserveringen fick sin vackra utsikt över sjön tillbaka och det blev stor skillnad på ljusinsläppet. Från andra sidan Navarsjön har man nu en fin vy över stugan där den ligger ett stenkast från strandkanten. Solcellerna får nu mer ljus och faran för att tallar ska falla över byggnader är minimal. − Vi var glada att kunna hjälpa Älvdalens Turistförening och arrendatorerna med att öppna upp skogslandskapet runt byggnaderna. Nu når ljuset in och utsikten från uteserveringen förbättrades, säger Per-Olov Persson.

Utflyktsmål i Navardalen www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB SIB

SKOGSLIV

NAVARDALEN

Navardalens populära utflyktsmål Skog, berg, vatten, vildmark, djur och natur. Området kring Navardalen har under långa tider lockat till sig folk. Den vackra platsen fick ännu fler besökare när Navardalens vildmarkstation byggdes 1961. Det har blivit ett populärt besöksmål under alla årstider. TEXT: Marit Norin. FOTO: Tobbe Nilsson. Nedre Rotensjön

Övre Rotensjön

Åkvanden

10 km

Navardalens Vildmarksstation

TROLLGRAV

Vildmarksstationen ligger 32 km norr om Älvdalen och är ett fint utflyktsmål. Stugan ligger på en skogsbeklädd södersluttning invid Navarsjön. När serveringen är öppen kan man köpa enklare förtäring, fika och dricka ”björnstarkt kaffe”, Navardalens signum.

täl

HÄRJEDALEN n Rälla

ven Lånån

DALARNA

Mossidammen Mossisjön

Kolmarktjärnen

Vandring SUGNET

l vass A sp

Narvardalens Vildmarksstation

Långsjö

Rotälven

en led bo m Ro

KRONOBORG Navardal

sån

Navarsjön

Stora Gäddtjärnen Lilla Gäddtjärnen

n sla

ck en

as pv

Sk alh us bä

SKOGSLIV

ÄB

Stor-Knäsjön Trängsletdammen

Andljusen Dyversjön

Dyverån

Rymån

Runt Navardalen reser sig bergen. Bakom vildmarksstugan ligger Navardalsgnupen och här går den markerade leden Björnklippsrundan, cirka två timmars vandring i vildmarksterräng. Många markeringar är på stenar och syns enbart när det är barmark. Med utgångspunkt från stugan kan man även gå till Yttre Navardalens fäbodar. Dit följer man skyltningen till Björnklippsrundan, efter ett tag delar sig leden och man följer då skyltningen till fäbodarna. Vandringen tar cirka 45 minuter i varierande terräng.

JÖLLEN

Brandtornet

LUGNKROK

Inte långt från Vildmarksstationen och sjön finns berget Navardalsbliket. Här byggdes 1911 ett brandtorn för att spana efter skogsbränder. Ordet blik, betyder skoglöst berg på älvdalska. En gång i tiden var det kalt på Navardalsbliket, numera har trädgränsen flyttat uppåt och skogen har tagit över. Nuförtiden lockar platsen vandrare som vill njuta av vildmarksmiljön och titta på det gamla brandtornet. Vandringen hit kallas Alpledsrundan.

en Rotälv

Åsdammen

LÅNGÖN Långö Bruk

Brunnsberg

Åsen

Österdalälven

Klitten

Nässjön

Månsta

Näset

Rot

Rämma

Älvdalen

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021 Evertsberg Lill-Uppdjusen

Stor-Uppdjusen

n lve

alä

d ter

Ös

Rämmasjön

Gåsvarv Blyberg

www.besparingsskogen.se

NAVARDALEN

ÄB

Tänk på • Vid militär användning av skjutfältet spärras delar eller hela fältet av med bommar över vägarna, så kallad avlysning.

SKOGSLIV

• Avlysningstiderna ändras ofta med kort varsel. Det är alltid bommarna vid skjutfältet och informationstavlorna som gäller i första hand. På Försvarsmaktens webbplats kan du se om området är öppet eller stängt för allmänheten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/ aktuellt/viktiga-meddelanden/skjutfalt-och-avlysningar/ Öppettider i serveringen och aktiviteter i Navardalen finns på: www.facebook.com/NavardalensVildmarksstation eller www.navardalen.se

Fiske

Navarsjön är en djup klarvattensjö som är rik på öring och röding. Sjön ligger på 496 möh. Fiske kan ske från land och från båt. I omgivningarna finns även andra fina fiskevatten. Kom ihåg att köpa fiskekort om du vill fiska. Besök www.alvdalensfvof.se för mer information och aktuella fiskebestämmelser. Slogbodar

På båda sidor om sjön finns slogbodar. En slogbod är ett slags vindskydd som förr i tiden användes som övernattning av arbetsfolket vid avlägsna slåtterängar. Idag används de mest för rekreation, att göra upp eld för att grilla korv och fika. Eller bara sitta och njuta en stund. Tänk på att ha egen ved med dig om du ska göra upp eld, se till att elden är ordentligt släckt innan du lämnar slogboden och att lämna platsen ren och snygg. Håll dig uppdaterad på brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud.

Rundtur

Ett tips är att göra en rundtur, till exempel Älvdalen – Navardalen – Trängslet – Älvdalen. Området kring Navardalen är älg- och björnrika marker, kanske har du tur att få se någon av dem. Fika kan man göra i serveringen i Navardalen om den är öppen eller ta med eget fika och sitt i någon av slogbodarna. Vandra någon av vandringslederna eller hitta din favoritplats och bara sitt och njut en stund. Åk sedan vidare mot Trängslets kraftstation och åk över den imponerande dammen. Har du gott om tid kan du på väg till Navardalen även besöka Rotensugnets naturreservat. Det är beläget på Älvdalens skjutfält och landskapet är dramatiskt med raviner och vattenfall i ett kuperat naturskogsområde. Här finns en timmerränna och en dammbyggnad som tidigare användes vid flottningen.

Övernattning

Ett tips för att varva ner från vardagen och landa i ”Navardalslugnet” är att övernatta. På vildmarksstationen finns 13 bäddar, eller så hyr man sin egen stuga, Dammkojan med 4 sängplatser. Kombinera vistelsen med bastubad och ett dopp i Navarsjöns kristallklara vatten. De senaste åren har det raketfria nyårsfirandet lockat många hundägare att boka boende. Hundar som är rädda för smällare och raketer får fira in det nya året i lugn och ro.

www.besparingsskogen.se

Skidåkning

Skidåkning är kanske inte det första man associerar med Navardalen. Såvida man inte är topptursskidåkare. Berget Skrocken, beläget vid Navarsjön lockar såväl ortsbor som besökande skidåkare. Skrocken är unikt och anses av många ha den bästa snökvaliteten i Dalarna när det gäller toppturer, med torr och fin snö, bra lutning ned mot sjöns östra sida och glest mellan träden.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

NAVARDALEN

FRÅN ARKIVET

ÄB

Historien om

Navardalen & Vildmarksstationen Mitt i Älvdalens Besparingsskogs marker finns en riktig pärla, – Navardalen. För många förknippad med vildmarksstationen men längre tillbaka, innan stationen byggdes, fanns här ett rikt fäbodliv och Navarsjön, som egentligen är en damm, användes under flottningsepoken. TEXT: Marit Norin. FOTO: Arkivbild. Navardalens vildmarksstaition förvaltas av Älvdalens Turistförening och marken där den står ägs av Älvdalens Besparingsskog. När man vandrar stigen fram till stationen passerar man det som kallas Dammkojan. Besparingsskogen äger den charmiga lilla stugan och den hyrs ut genom turistföreningen. Här bodde dammvakten då och då. Dammen var till för flottningen. Flottningen i området pågick i nästan hundra år, fram till 1970 talet. Fäbodbruk

Går man längre tillbaka i tiden fanns i området flera fäbodar. Idag betar inga tamdjur i skogarna, men spår finns som minner om forna tiders fäbodbruk. I anslutning till Navarsjön finns två fäbodar delvis bevarade, Yttre Navardalens fäbodar och Övre Navardalens fäbodar. Övre Navardalen var

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

Brunnsbergs långfäbodar som brukades fram till 1957. Det äldsta belägget för fäbodarna är från 1870, troligtvis har de brukats även före det. Idag finns två befintliga stugor på platsen, en timrad jaktstuga och ett gammalt ”fjås” där man har haft djur. Här finns även en gammal husgrund med ett spisröse. Det är sannolikt grunden till en stuga som är flyttad till Brindbergs fäbodar och som kallas Navardalsstugan. Nedanför sjön ligger Yttre Navardalens fäbodar, anlagda före 1850. Idag hålls inga djur på vallen men är ett fint utflyktsmål och en trevlig vandring från serveringen. Historien om vildmarksstationen

Ibland är det flera händelser som ska sammanfalla för att saker ska hända. Det som gav Navardalens vildmarksstation liv var kombinationen av den initiativrike och

framsynte tidigare turistchefen och tillika ordföranden i Älvdalens Turistförening Ove Zacheusson, marken med sjön i centrum och den dramatiska naturen som ägdes och gör så fortfarande av Älvdalens Besparingsskog och därtill byggandet av Trängslets kraftstation. Egentligen började det redan 1947. Då framställde Älvdalens Turistförening en förfrågan till direktör J.W. Clüver, Sälens Kuroch Högfjällshotell, om att förvärva deras sport- och fiskestuga vid Sjungarbygget, vilken skulle vara till salu. Föreningen fick inte ta över stugan, i stället fick Stora Kopparbergs Bergslags AB, som då förberedde utbyggnaden av Trängslet, överta den. Bergslaget monterade ner stugan och den lades sedan upp ovanför dämningsgränsen, och där blev den liggande. Några år senare, 1955, kom Ove Zacheusson till Älvdalen för att jobba som lärare. Han insåg snabbt Älvdalens potential. Ove utnyttjade sina erfarenheter inom turismnäringen och de tysklandskontakter han skaffat från sina studieår i Tyskland för att marknadsföra Älvdalen

www.besparingsskogen.se

som turistort. Han såg även till att blåsa liv i Älvdalens Turistförening och tankarna kring en vildmarksstation vid Navarsjön började ta form. Vildmarksstationen ser dagens ljus

Stugan som Bergslaget fått ta över hade legat nedmonterad på sin plats i flera år. 1959 skänktes den till Älvdalens Turistförening, som vintern 1959/1960 fraktade delarna till Navardalen där dessa sedan fraktades med häst och släde över isen. Byggnadsfirman Knuts uppförde stugan sommaren 1960 och inredde den sommaren efter. Kjell Jansson från Månsta var med när stugan kom på plats. − Jag var 13 år och fick följa med farsan och gubbarna när de skulle sätta upp stugan. Hemma i Månsta hade jag inte så mycket kompisar. Jag for mest hemikring och rotade runt, så det var intressant att få följa med gubbarna på jobb. Jag kommer inte ihåg om jag fick något betalt, jag var med för att det var roligt, berättar Kjell. Den 30 juli 1961 anordnades en vildmarksdag i Navardalen med bland annat vandring upp på Blecket och till Yttre Navardalens fäbodar, där kaffe serverades. Därmed, kan man säga, att Navardalens vildmarksstation var född och lovorden lät inte vänta på sig. I Falukuriren 1961 kunde man bland annat läsa om ”Sportparadis i ödemarken”, ”Älvdalingarna satsar på vilda Navardalen” och ”Vildmarksserveringen i Navardalsstugan”. Det ”björnstarka kaffet” blev ett känt begrepp. Storstugan och köket (nuvarande förläggningsavdelningen) togs i bruk 1961 då turistföreningens styrelse ordnade kaffeservering. Anläggningen har under årens lopp byggts ut i omgångar. 1963-64 byggdes en serveringsavdelning. Ursprunget till den är en stuga, även den skänkt av Bergslaget. Även denna gång var Kjell med, nu anställd i Knuts Byggnadsfirma. − Den andra stugan flyttade man över skogen. Den var gjord i liggande block. Annars gör man stående block, men man gjorde den i liggande block så den skulle passa på kälken. Jag minns att det var många

www.besparingsskogen.se

Detta paradis har nu funnits i 60 år och gamla snickare som var med när stugan i Navardalen byggdes, samt målare och mu- har i många år fungerat som både restaurare. Det kom färdigt kalkbruk från Mora rang, café och pensionat/vandrarhem, både när man skulle mura. Så var det vid all mur- sommar-och vintertid. Navardalen har en ning på den tiden. En man kom körandes i alldeles speciell dragningskraft. Tidigare bil med kalkbruket, som sedan hälldes i ett försvarsminister Björn von Sydow blev så tråg, sedan i hinkar som man fraktade över tagen och imponerad av ett besök att han år 2000 gav Turistföreningen en medalj. sjön, berättar Kjell. Kjell har många minnen från Navardalen och stugans tillkomst. − En gång skulle vi lasta tegel och frakta över sjön. Vi använde en gammal speleka. Det var en båt som redan fanns på plats och som använts vid flottningen. Den var lite längre och lite bredare än en vanlig eka, med ett spel som satt fast i båten. Vi la teglet i båten och även på sittbrädorna. Jag rodde och en gubbe satt längst bak. Ovanför dammen fanns stenkistor, för att länsa timret vid flottningen. Vi körde på en av stenkistorna. Teglet på sittbrädorna ramlade ner på fötterna på gubben. Fören pekade rätt upp och det var bara någon centimeter från att vi skulle börja ta in vatten. Om det hade hänt hade båten med allt tegel sjunkit. Jag kunde med hjälp av åran få loss båten. Efter det var vi väldigt noga med att se var stenkistorna fanns. − Jag var även med och hantlangade när muren gjordes i serveringen. Det var murare Bertil Tegnér som murade spisen. Den sista, övre delen skulle göras klar och vi var där en dag i juni. Det var riktigt skitväder och vi var ju utomhus. Det kom en decimeter snö och det var blött och kallt. Men Bertil envisades att det skulle göras klart så det var bara att bita i, avslutar Kjell. Senare har stugan byggts ut ytterligare och bastu, altan och diskrum har tillkommit. Artikel i Mora Tidning 20 mars år 2000. Foto: Privat.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB

FRÅN ARKIVET

NAVARDALEN

ÄB SIB

GRANBARKBORREN

SKOGSÄGARSKOLAN

Skogsägarskolan

Inventering av skog angripen av granbarkborre kan ske med drönare. Då upptäcks i första hand redan döda träd. På håll ser ofta en nyligen angripen gran frisk ut. Foto: Yaman Albolbol, Skogsstyrelsen.

Lär dig mer om -

Granbarkborren Angrepp av granbarkborre har ökat stadigt de senaste åren, framför allt i landets södra delar. Behovet av kunskap och vaksamhet är stort då sannolikheten för angrepp ökar i och med klimatförändringarna. Tidigt insatta åtgärder är en förutsättning för att bekämpa angreppen. Text: Maria Spring. Granbarkborren är en av cirka 90 olika arter av barkborrar. Nära 30 av dem kan leva på gran men endast den åttatandade granbarkborren kan döda en stor, frisk gran. Hittills har Älvdalens och Särna-Idres Besparingsskogars marker klarat sig väl, dels på grund av att andelen gran är ganska liten, dels då temperaturerna är för låga för att passa granbarkborren. Däremot är behovet av kunskap och vaksamhet hos markägaren stort. Sannolikheten för angrepp ökar i och med högre sommartemperaturer, torka samt minskad tjäle. Vilket stärker förutsättningarna för granbarkborrens utbredning även i våra trakter och tidigt insatta åtgärder är av yttersta vikt för att bekämpa angreppen. Granbarkborrens roll i naturen

Granbarkborren hör hemma i den svenska faunan. I den ständiga kampen mellan växter och växtätare är granbarkborren en mästare på att nyttja den näring som finns i trädens innerbark. Den har också en viktig roll i skogens naturliga dynamik samt en positiv inverkan

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

på den biologiska mångfalden. Över 140 arter av insekter lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare i barkborrarnas gångsystem. I större obrukade naturskogar är dock inte förekomsten av granbarkborrar speciellt stor och de orsakar inte skador som i brukade skogar. Paradoxalt nog är alltså det moderna skogsbruket en avgörande förutsättning för granbarkborrens tillväxt. Ökade angrepp

Det är främst tre faktorer som styr hur stora angreppen blir: • Vädret: är den enskilt viktigaste faktorn. Torrt och varmt väder gynnar barkborrarna; motsatsen, kallt och blött, gynnar granarna. • Antalet barkborrar: deras förökningsframgång, som kan beskrivas som en uppåtgående eller nedåtgående spiral, år efter år. Sedan 2018 går den uppåt, de förökar sig. • Trädens vitalitet.

www.besparingsskogen.se

GRANBARKBORREN

Svärmningsövervakning Från och med vecka 17 kan du följa svärmningsövervakningen på Skogsstyrelsens webb för att se när det är risk för angrepp där du har din skog.

SKOGSÄGARSKOLAN

ÄB SIB

Gå in på: skogsstyrelsen.se och sök på granbarkborre

Svärmning

Granbarkborrens svärmning styrs av temperaturen. Först måste det ha hunnit bli ett par grader varmt i marken (där de övervintrar) och det ska ha varit frostfritt och plusgrader hela dygnet under någon veckas tid. Sedan måste temperaturen vara över 18 grader för att granbarkborren ska kunna flyga. Vårsvärmningen inträffar oftast under april-maj i södra Sverige, i mitten av maj i mellersta, samt under maj-juni i de norra delarna. Ytterligare en eller två svärmningar sker under sommaren och varma år kan till och med avkommorna hinna svärma. Granbarkborren förökar sig främst i färska vindfällen av gran samt bland torkstressad gran. Lukten av stressade granar lockar till sig granbarkborrehanar som borrar sig in i trädet. Granen svarar genom att försöka dränka granbarkborren i kåda. Då kallar granbarkborren på sina artfränder med en särskild doft, ett feromon, som han tillverkar i sin kropp med hjälp av granens kåda. Fler borrar söker sig till granen och till slut förlorar granen matchen. Hanarna lockar på honorna med en annan doft och granen perforeras av parningskammare, modergångar, ägg, puppor, larver och så småningom nya granbarkborrar. Processen tar cirka 8-10 veckor. Identifiera och förebygg

Granbarkborreangrepp kan identifieras under hela året, men viktigast är att hålla utkik efter färska skador under maj-augusti. Drönare kan användas men på håll ser ofta granen frisk ut. Det är främst på nära håll man ser skadorna:

• Borrmjöl på liggande solexponerade träd, samt vid stambasen på stående träd. Mjölet syns även på barkfickor och i spindelnät. • Kådan trädet försvarat sig med ser ut som tårar som runnit längs stammen. • Modergångarna syns tydligt där barken fallit av. Ofta finns också spår av hackspettars näbbar. • Avfläkt bark högt upp på stammarna, under grönkronans nedre del (senare delen av sommaren). • Roströda barr och avfläkt bark syns tydligt under hösten och vittnar om granbarkborreangrepp. • Grå trädkronor och barr, grå barr som fallit av tyder på angrepp från föregående år.

www.besparingsskogen.se

Bild 1. Ung åttatandad granbarkborre. Bild 2. Gammal och ung granbarkborre. Foto: Mats Carlén, Skogsstyrelsen. Bild 3. Gångsystem, modergångar med larvgångar. Foto: Annette Johansson. Bild 4. Borrmjöl som fastnat i spindelnät på stammen. Foto: Jan Torstensson, Skogsstyrelsen.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB SIB

GRANBARKBORREN

SKOGSÄGARSKOLAN

Från höger: Näringsgnag görs på en oangripen del av stammen av nyckläckta granbarkborrar om det finns för lite mat. De gnagen brukar se ut som en slingrig härva av jämnbreda gångar som utgår från samma punkt eftersom många barkborrar tar sig in via samma hål. Foto: Kerstin Ström, Skogsstyrelsen. Vuxen granbarkborre. Foto: Mats Carlen, Skogsstyrelsen.

Åtgärder

Att påverka förekomsten av skador på levande gran genom bekämpningsåtgärder är svårt. Försök istället att: • Upparbeta färska vindfällen av gran så snart som möjligt. Vinterns vindfällen måste bort innan vårsvärmningen. Alternativet är att barka stockarna. • Avverka riskbestånd; till exempel gran som drabbats av angrepp föregående år, eller som står på för torr eller blöt mark för att trivas. • Avverka och frakta bort nyangripna träd som fortfarande har barken kvar.

Lär dig känna igen granbarkborrens gångsystem det enda du som markägare behöver kunna! Av några hundra olika vedlevande insekter som gör gnagspår i ved och bark är granbarkborren den enda av dem som kan göra riktigt allvarlig skada på skogen. Därför är det bra att lära sig att känna igen dess gångsystem och att även känna till att dessa förändras under sommarens gång. Angreppet börjar med att hanen borrar sig in i barken och gör en parningskammare. Honorna gräver sedan modergångar i vedens längdrikting där hon lägger de små vita äggen i små äggfickor, dessa syns som små sågtänder på båda sidorna om modergången. Äggen kläcks fyra veckor efter svärmningen och larven gräver en larvgång från äggfickan, vinkelrätt ut från modergången. Larvgången blir bredare efterhand som larven växer. Cirka sex veckor efter svärmningen är larven fullvuxen och gör en puppkammare. Cirka sju veckor efter svärmningen kläcks den nya generationen granbarkborrar. Den unga skalbaggen äter upp det som finns kvar av innerbarken. Från månadsskiftet juni-juli, nio till tio veckor efter svärmningen, börjar de lämna barken för att gå ner i marken och övervintra. Under varma år kan en del av avkommorna själva svärma och angripa nya träd på sensommaren. I augusti har det mesta av gångsystemet suddats ut och det är endast de raka modergångarna som skvallrar om var granbarkborrarna utvecklats. Utsidan av barken har blivit perforerad av små runda utgångshål. Läs mer och se bilder på: skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsskador/insekter/ granbarkborre/granbarkborrens-gangsystem/

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

• Under vintern avverka hela beståndet av angripen skog. Detta räddar virkesvärdet och barkborrarna tvingas framöver ge sig på andra bestånd som har högre motståndskraft. • Transport vid rätt tidpunkt. Tänka på att vid avverkning kontakta virkesköparen i god tid för att garantera transport vid rätt tidpunkt. Bekämpning av granbarkborre

Forskning och utveckling av metoder för att bekämpa granbarkborren pågår. Många olika tillvägagångssätt finns redan idag och även om dess effektivitet varierar används de flitigt. Vilken metod som fungerar bäst beror på många faktorer, till exempel skogens vitalitet, mängden barkborrar och hur väl bekämpningen utförs. Metoder med fällor är kanske inte så effektiva för att minska andelen angripna träd, men de fungerar istället utmärkt för att övervaka svärmningen och skaffa sig kunskap. Exempel på metoder för bekämpning av granbarkborre utöver de ovan nämnda: • Sök och plock: är mest effektivt då en ny generation granbarkborrar fortfarande befinner sig i ägg/larv/puppstadiet, främst under maj-juni. Metoden går ut på att söka upp angripna granar och plocka bort dem från skogen. Här kan med fördel barkborrehundar användas. • Lock och plock, även kallad fångstdrivning: före svärmningen placeras feromon på stående levande gran i en hyggeskant i närheten av förra säsongens angrepp. Sedan söker man upp de angripna granarna och plockar bort dem. Båda metoderna förutsätter att avverknings- och transportresurser finns att tillgå vid rätt tidpunkt. • Fällor/nät: med feromoner och/eller insekticider som antingen dödar eller fångar. Fler olika varianter finns men de omgärdas av ett antal myndighetsbeslut och certifieringsregler, bl.a. växtskyddslagen. Läs gärna mer på skogsstyrelsens kunskapsportal. • Skördarbarkning: kan användas förebyggande innan svärmning men också under pågående svärmning så länge den nya generationen granbarkborrar är i larvstadiet. Vid barkningen förstörs granbarkborrens möjligheter att föröka sig och överleva. • Randbarkning: de granbarkborrar som överlever barkningen fortsätter att föröka sig, men äggen/larverna/pupporna torkar ut och dör. • Gynna granbarkborrens naturliga fiender t.ex. myrbaggelarv eller den allmänna barkborren, genom att lämna redan döda träd kvar stående eller att lämna kvar högstubben. Källor: Skogsstyrelsen, SLU, Skogskunskap, Tidningen Skogen

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

SKOGSÄGARSKOLAN

GRANBARKBORREN

Barkborrehunden - i skogsägarens tjänst

Stora bilden: Aska hittar en gran angripen av granbarkborrar. Lilla bilden överst: Elda och Annette. Lilla bilden nederst: Hiro har hittat en gran där barken är full av gångsystem. Foto: Annette Johansson.

I Sverige finns idag ett 10-tal certifierade barkborrehundar. Annette Johansson på Snifferdogs Sweden är den som startade utbildningen efter att ha fått ett personligt stipendium två gånger från Södra Skogsägarnas Stiftelse för att forska kring användningen av hundar i kampen mot barkborrarna. I samarbete med SLU kom Annette fram till att hundar är ett effektivt vapen mot barkborrarna då man kan identifiera angrepp mycket tidigt. För att certifieras som barkborrehund ska hunden och föraren klara av att pricka in 90% av alla angrepp över 60 hektar under 8 timmar. Provet utförs i produktionsskog angripen av barkborrar. Barkborrehundar har funnits i cirka 10 år, men det är först nu som de efterfrågas på bred front. Från maj till och med slutet av sommaren finns det inte tillräckligt med hundar och hundförare för att tillgodose alla skogsägares förfrågningar. Under vecka 18 genomförde Skogsstyrelsen en barkborrevecka och Annette Johansson var en av de inbjudna föreläsarna. Barkborrarnas egna medel för kommunikation är feromoner och det är dessa dofter barkborrehunden identifierar. Borrarna sänder ut varierande dofter med olika budskap ( locka fler hanar / honor / trädet

www.besparingsskogen.se

är fullt ) och barkborrehunden reagerar på alla dessa. Hunden klarar att markera ut ett träd om angripits bara en timme tidigare. Förarens uppgift är att ge hunden de bästa förutsättningarna, till exempel att starta på rätt ställe och att gå i rätt vindriktning. Stabil vind, sval temperatur och hög luftfuktighet är goda förhållanden att genomföra ett sök under. När hunden markerar ett angripet träd lägger föraren in det trädet i gps:en samt märker upp stammen med färg eller band. Viktigt är även den belönande leken innan hunden arbetar vidare. Även alla granar i närheten kontrolleras. Eftersom hunden känner dofterna på upp till och med 180 meter är det inget problem att identifiera angrepp högt upp i träden, vilket vi människor inte klarar av med blotta ögat. Om angreppet sitter väldigt högt kan det dock vara svårt för hunden att visa exakt vilket träd som är angripet. Med drönare kan man snabbt söka av stora områden, men problemet är att då granarna blir roströda/grå och det syns från luften, är det för sent. En ny generation barkborrar har fötts och trädet är på väg att dö. I samband med barkborrehundens sök ska man som skogsägare planera för att få ut de angripna träden ur skogen så fort som möjligt. Med barken och barkborrarna kvar.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

TEMA BIDRAG

DELÄGARE

ÄB SIB

8 sidor tema bidrag

DÅTIDENS ARBETE GER OSS BIDRAG IDAG Idre Jordägarnämnd är nöjda med att betesbidraget har ökat de senaste åren, landskapsvården är viktig att främja.

Älvdalens- och Särna-Idre Besparingsskogar lämnar bidrag till delägare och bygden. Detta hade inte varit möjligt om inte våra förfäder varit förutseende och bildat besparingsskogar i slutet av 1800-talet. Dagens verksamheter bygger på flera generationers arbete och det är våra förfäder som skapat det vi idag kan skörda. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson.

Bidragen som fördelas ut av jordägarnämnderna i Älvdalen, Särna och Idre är vinsten från Besparingsskogarnas verksamhet. Bidragens art och storlek varierar från år till år. Det är jordägarstämma två gånger per år och det är på höststämman som budgeten och besluten om bidrag fastslås. Det ligger som grund för arbetet. De tre jordägarnämnderna har olika bidrag och storlek på bidragen. Det är framför allt bidrag till skogsvård, vägar och jordbruk. Övriga bidrag är till exempel föreningsbidrag och stipendium. Du hittar information om alla bidrag i våra bidragsguider på Besparingsskogarnas webbplats. En bärande tanke med Besparingsskogarna är att pengarna blir kvar i bygden. Bidrag kan också ges om de kan kopplas till Besparingsskogens verksamhet, verksamhetsområden eller historia. Dessutom bör bidragen gå direkt till lokala mottagare utan mel-

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

lanhänder. Bidrag kan då ges till intresseföreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser. Ej till enskilda personer eller företag. Skogen är grunden

Besparingsskogarna lämnar bidrag till fastighetsägare för skogskötsel. Detta rör sig om: plantering, frösådd, ungskogsröjning, markberedning, hyggesrensning, skyddsdikning och rågångsupptagning. Ett bra tillfälle att ta hand om skogen. Generösa bidrag som i många fall lämnas med 100 %. När det gäller bidragen för skogsvårdsåtgärder finns det i Särna och Idre ersättningstak per år. Det är viktigt att som delägare känna till detta. Bidrag Idre och Särna gällande Skogsbruk

Samtliga skogsvårdsåtgärder gäller endast åbodelningsmark, ersätts med max 40 000 kr per skogsägare och år för delägare Idre. För delägare i Särna gäller 30 000 kr per skogsägare och år. Dessa bidrag utbetalas efter av Besparingsskogen prissatta, förbesiktigade, avsynade och godkända skogsvårdsåtgärder. Vid bedömning av bidragets begränsning per fastighet / ägare och år betraktas aktiebolag, oskiftat dödsbo och annan samägandeform som en skogsägare. Max bidrag per ägare gäller oavsett antalet fastigheter registrerade på samma ägare. Den 31 januari är sista inlämningsdag för fakturor och bidragsansökningar gällande året innan.

www.besparingsskogen.se

TEMA BIDRAG

ÄB SIB

Älvdalens Besparingsskog

Särna-Idre Besparingsskog

BIDRAGSGUIDEN 2021

DELÄGARE

BIDRAGSGUIDEN 2021

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG • SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Ledord att tänka på när man söker sponsring: • Bygden • Natur • Ungdom • Lokalt • Arrangemang • Idrott • Kultur och historia • Inga mellanhänder

Markberedning/förbeställning plantor

• Motprestation (Denna motprestation kan bestå av att Besparingsskogens namn och logga syns under arrangemanget eller att representant finns med som prisutdelare.)

Blanketten för markberedning och förbeställninga av plantor lämnas till Jonas Svensson. Jonas tillägger: − Något som är viktigt att komma ihåg är att det sker per automatik en förbeställning på plant när man beställer markberedning, om man inte skriver annat på blanketten. Ska du som är skogsägare inte sätta plant efter markberedningsåret av någon anledning ska du förtydliga det. Det är Tallheds Plantskola som är vår leverantör av plantor och de sår in plant åt dig efter din beställning av markberedning. De två sakerna går hand i hand. Enligt skogsvårdslagen är du skyldig att anlägga ny skog om markens virkesproducerande förmåga inte tillvaratas på ett godtagbart sätt efter avverkning eller skada på skogen. Det ska framgå av din beställning vem som planterar. Det kan vara du själv, Besparingsskogen eller av dig som markägare anlitad entreprenör. − Ta del av blanketten Markberedning/Förbeställning Plantering på vår webbplats under ” Blanketter”. Hör gärna av dig om du har frågor angående detta, säger Jonas.

• Vid upprepade felaktiga eller uppenbart vilseledande ansökningar kan sökanden stängas av från framtida stöd.

Jonas Svensson tele: 0251-59 74 77 e-post: jonas.svensson@besparingsskogen.se

Ta del av bidragsguiderna och ansökningsblanketter på besparingsskogen.se

Tips på bra länkar att ta del av gällande plantering: https://www.skotselskolan.se/

www.besparingsskogen.se

För samtliga bidrag gäller att: • Vid tveksamhet huruvida ansökan uppfyller Jordägarnämndens avsikt med bidraget, kan och ska, utbetalning skjutas upp, tills de faktiska omständigheterna utretts ytterligare, och nämnden, eller den som nämnden utsett, tagit ställning till om bidraget ska betalas ut.

• Framkommer missförhållanden efter att bidrag betalats ut kan återbetalningskrav komma att ställas. • Bidrag betalas inte ut till den som belastas av näringsförbud, djurförbud eller andra restriktioner. • Om ej annat anges är den 31 januari är sista inlämningsdag för fakturor och bidragsansökningar avseende föregående år.

Tips från Jordägarnämnderna SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

DELÄGARE

ÄB SIB

TEMA BIDRAG

Bidragstips från Jordägarnämnderna I Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar finns det tre jordägarnämnder och tre olika budgetar. Nämndernas uppgift är att fördela tilldelade medel som ska komma delägarna och bygden tillgodo. Till delägarna utbetalas framför allt skogsvårdsbidrag. Vi träffar de tre ordförandena för jordägarnämnderna och ber dem berätta om några av de bidrag som de tycker är lite extra viktiga och aktuella just nu. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson. Stefan Matsson, ordförande Särna jordägarnämnd.

Det är jordägarstämma två gånger per år och det är på höststämman som budgeten och besluten om anslag fastslås. Det ligger sedan som grund för arbetet för nämndens ledamöter under kommande år.

i förväg för besiktning och prissättning. OBS! Delägare som önskar erhålla röjningsbidrag år 2022, ska till jordägarnämnden anmäla den planerade röjningsarealen senast den 30 september 2021. Hur går jag tillväga?

Särna Jordägarnämnd - Stefan Matsson ordförande Vilket bidrag skulle du vilja puffa lite extra för?

− Röjningsbidraget! Vi har gått tillbaka till 100 procent bidrag i samband med röjning. Röjning är bland det viktigaste en delägare kan göra och vi vill gärna ha en ökning av skogsägare som röjer sin egen skog eller låter en entreprenör utföra arbetet. I samband med röjning är det ju inga inkomster för våra delägare så röjningsbidraget är viktigt och är till stor hjälp hoppas vi. Jag vill uppmana delägarna att ha koll på ersättningstaket på 30 000 kr och planera sin röjning. Vad skall jag tänka på när det gäller röjningsbidraget?

− Du får bidrag till ungskogsröjning ( huggningsklasserna R1 och R2 enligt aktuell skogsbruksplan eller enligt Skogsstyrelsens rekommendation ) med 100 % av kostnaden. Röjningen ska omfatta minst 500 röjda stammar per ha. Röjning ska anmälas fyra veckor

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

− Karta och avdelningsbeskrivning för det aktuella objektet skickas till Skogsstyrelsen (kopieras från skogsbruksplanen). Namn, adress och telefonnummer till markägaren bifogas. Även personnummer samt bankkonto ska anges för att bidraget senare ska kunna betalas ut. Skogsstyrelsen prissätter därefter objektet och skickar antingen tillbaka ett traktdirektiv med fastställt pris till markägaren eller direkt till en röjningsentreprenör om markägaren valt att arbetet ska utföras av sådan. När arbetet är slutfört skriver markägaren / entreprenören under traktdirektivet samt skickar detta till Skogsstyrelsen. Där entreprenör utfört arbetet ska fakturan adresseras till: Särna Jordägarnämnd c /o SIB, Särnavägen 117A, 790 90 Särna och den skickas till Skogsstyrelsen: Ribbholmsv. 9, 796 31 Älvdalen. Skogsstyrelsen utför kvalitetskontroll av arbetet, godkänner och lämnar därefter fakturan vidare för utbetalning av Jordägarnämnden.

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

DELÄGARE

TEMA BIDRAG

Jan Larsson, ordförande Idre jordägarnämnd.

Varför har inte Särna Jordägarnämnd 100% på fler bidrag?

− Särna har höga vägkostnader så det är svårare för oss att ha hundraprocentiga bidrag. Halva vår budget går till vägarna. Anledningen till det är att vi har många fler mil väg att underhålla än till exempel Idre. I år ska vi även renovera bron över Ögån. Ett kostsamt men välbehövligt projekt. Den kommer en period att vara avstängd. Idre Jordägarnämnd - Jan Larsson ordförande Vilket bidrag har ökat mest det senaste året?

− Våra utbetalningar av betesbidraget har ökat de sista tre åren. Landskapsvård är viktigt och Idre Jordägarnämnd vill gärna främja det. Något som vi sett har ökat i området det sista året är avverkningar och följden av det blir att vi kommer att betala ut bidrag för markberedning och plantering de närmaste åren. Sedan vill jag gärna trycka på att vi även har ett rågångsbidrag. Tyvärr nyttjar inte så många det. Vi hade gärna sett att fler delägare ser över sina rågångar. Bidrag betalas ut med 2 000 kr per kilometer när markägaren själv utför arbetet eller med faktisk kostnad när arbetet utförs av entreprenör.

www.besparingsskogen.se

Roland Back, ordförande Älvdalens jordägarnämnd.

Sedan har vi ett bidrag på 1 500 kr för de delägare som vill ta motorsågskörkort. Bidraget betalas även ut till maka / make, sambo, barn, barnbarn, arvinge. Det är bra! Alla bidrag kan ni läsa om i Bidragsguiden för 2021. Älvdalens Jordägarnämnd - Roland Back ordförande Vilket bidrag är viktigast om du skulle puffa för något speciellt?

− Alla bidrag är egentligen lika viktiga. Om det är något jag vill puffa för nu när det är barmark är att kolla över dina röjningar. Det är viktigt att man röjer ungskogen. Det har man igen sen framöver. Väljer man att ungskogsröja på egen mark är det fast pris 2 360 kr / ha och ungskogsröjning som ombesörjs av Älvdalens Besparingsskog utförs kostnadsfritt för delägaren. Är det en entreprenör som utför röjningen krävs det att denne har grönt kort i röjning eller motsvarande, samt inneha röjsågskörkort nivå RA och RB. Allt detta och mer därtill går att läsa om på sida 4 i Bidragsguiden för 2021. Vi har också ett bidrag för hyggesrensning före eller efter slutavverkning samt till röjning före gallring med 800 kr / ha där behov föreligger. Det är viktigt även för denna åtgärd att ta del av vad som gäller.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

TEMA BIDRAG

DELÄGARE

ÄB

Elisabeth "Lisa" Rytter med barnbarnen Ellen och Lilly Dofs. Under lamningsperioden är det mycket att stå i och Ellen och Lilly och hjälper gärna till.

Öppna lanskap, ull och själavård -

En fårbondes vardag En tacka och tre lamm. Det var ingredienserna som förvandlade Lisa Rytters brinnande hantverksintresse till en livsstil som fårbonde med idag långt över hundra djur. En livsstil som hon idag inte kan tänka sig att byta ut för allt i världen. TEXT: Helena Grund. FOTO: Tobbe Nilsson. En dag i slutet av april gör vi ett besök hos Lisa Rytter i byn Klitten i Älvdalen. Det är kyligt i luften den här fina vårdagen men det bekommer varken Lisa eller hennes två små hjälpredor, barnbarnen Lilly och Ellen tre och fem år gamla. Deras vackra hemstickade ulltröjor värmer fint. Lisa berättar att det är dottern Emma som stickat dem av ull från gårdens får. För Lisa är nämligen fårbonde och har nu haft pälsfår i många år. − Mitt intresse för ull och får väcktes under tiden jag gick på Mora Folkhögskola och deras textilkurser under tre år. Det var en lärorik och rolig tid. Vi fick prova på

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

många olika hantverk och tekniker i textil och skinn och där var bland annat ull ett återkommande material som vi arbetade med. Det är runt tjugo år sedan nu och där någon gång, i samband med ett studiebesök, såg jag en annons där man sålde några tackor i närheten. Dessa hann tyvärr bli sålda. Men jag fick istället ett tips om en annan tacka som dessutom hade tre lamm. Så det blev affär och de flyttade hem till oss på Klitten, berättar Lisa. Det var alltså så det började. Huset på Klitten där familjen bor har Lisa och hennes man Jan Rytter byggt själva och det ligger fint på solsidan med skogen som

granne. De fyra barnen är nu utflugna men har växt upp med fåren och nu är det barnbarnens tur att få den upplevelsen med sig när de hälsar på, för de gör de ofta och gärna. Lamning

Fåren har sina hagar ett stenkast från bostadshuset och när vi närmar oss möts vi av en symfoni av nyfiket bräkande, men även av ifrågasättande hundskall. Det är gårdens jämthundar som har sin hundgård intill fårens hage, de är duktiga jakt- och vakthundar och Lisa berättar att de signalerar ljudligt om något inte står rätt till. − Det har hänt att vi har fått påhälsning av rovdjur och nu under lamningstiden är tackorna extra utsatta så då vill vi ha dem så nära bostadshuset som möjlig. Hundarna är då en bra vakthjälp, förklarar Lisa.

www.besparingsskogen.se

TEMA BIDRAG

”

ÄB

– Det är ett dyrt och ibland slit-

DELÄGARE

samt intresse som tar mycket tid men man får så mycket tillbaka. Idag kan jag inte tänka mig ett liv utan fåren."

Lisas får är av rasen Pälsfår, de med grå ull, och Ryafår, de med vit ull. Det är alltid älvdalska som gäller när Lisa pratar med barnbarnen och med fåren.

Hundarna tystnar och de nyfikna tackorna och lammen hälsar oss välkomna till deras residens. Det som började i liten skala där och då för tjugo år sedan har idag vuxit sig till en imponerande fårbesättning. Lisa har idag 85 vuxna djur och i dagsläget cirka 60 lamm. Vi kommer i slutet av lamningsperioden och det har därmed varit några intensiva veckor för Lisa men nu får hon snart sova hela nätterna igen. − Nu har nästan alla tackor fått sina lamm och det har gått bra. De allra flesta mammorna gör ett bra jobb. Vi har bara tre lamm där anknytningen mellan tackan och lammet inte har fungerat. Dessa lamm får vi mata med flaska och då hjälper gärna Ellen och Lilly till, berättar Lisa.

www.besparingsskogen.se

Fårskötsel

Baggen Bertil

När Lisa köpte sina första får visste hon inte så mycket om fårskötsel. Annat är det idag. − När jag började tyckte jag att det var roligt och spännande men jag visste inte så mycket om hur fårskötsel fungerade i praktiken. Då fick vi till exempel ta hjälp av veterinär när det blev problem vid lamning men jag har lärt mig massor längst vägen och idag behöver vi sällan tillkalla veterinär. Som nu när det var ett lamm som satt fast och inte kom ut kunde jag dra ut det själv och sen kom de andra lammen som de skulle. Med erfarenhet lär man sig hur man ska göra, man kan reda upp situationer som uppstår och man lär sig sina djur, hur de mår och vilka egenskaper de har, de är väldigt personliga, säger Lisa.

I fårhagen har de stolta tackorna fullt sjå att se efter sina små juveler. Lammen skuttar omkring och busar med varandra och Lisa berättar att de brukar vara extra pigga på kvällen då de har kvällsrace och rusar runt i hagen. Mellan lekstunderna sover de hopkurade i halmen. Om tackan tycker att de sover för länge så buffar hon på dem och talar om att det är dags att äta, som vilken ansvarstagande förälder som helst. Ett ansvar som dock lammens pappor, baggarna, slipper. − Vi har tre baggar just nu. De går i en egen hage en bit härifrån. På sommaren går alla fåren tillsammans men på hösten skiljer jag dem åt för att på så sätt kunna styra ungefär hur många lamm vi ska ha och vilken tid på våren lamningen sker.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

TEMA BIDRAG

DELÄGARE

ÄB

Ibland blir det inte som man tänkt sig. När Baggen Bertil olovandes gjorde ett besök hos tackorna i höstas blev resultatet fler lamm än planerat till våren.

Något som inte riktigt gick som planerat nu i höstas. Då smet vår bagge Bertil och besökte tackorna i smyg. Därför fick vi nu i år fler lamm än vi hade räknat med, berättar Lisa och skrattar. Den användbara ullen

Lisas får är pälsfår, med andra ord får som man föder upp främst för ullens skull, och av två olika raser. De gråa fåren är av rasen Pälsfår och de vita är av rasen Ryafår. Lisa förklarar att man enligt lagstiftningen måste klippa sina får minst en gång per år men att de flesta raser mår bäst av att klippas två gånger. − Vi klipper våra får två gånger per år. Nu på våren klipper vi alldeles innan lamning och sedan på hösten i oktober, november. Då hjälps jag och Jan åt eftersom man behöver hålla dem på ett visst sätt. Men det är egentligen inte svårt och fåren tycker att det är skönt att bli av med den tjocka ullen, förklarar Lisa.

Ull är ett material som är användbart till mycket och all ull från Lisas får kommer till användning på ett eller annat sätt. Vi förflyttar oss till baggarnas hage där charmören Bertil går med sina kompisar Arne och Albert. Det är snart baggarnas tur att bli av med den tjocka vinterullen. Lisa visar deras långa päls och förklarar att det i vinterullen fastnar mycket skräp av det hö som fåren utfodras med. − Under sommaren när de äter färskt gräs finns inte det problemet så därför är sommarullen renare och finare och passar bättre att skicka in till spinnerier för sortering, behandling och spinning och på så sätt förädla ullen till garn. Det krävs rätt mycket ull för att skicka till spinnerier så jag brukar samla ihop och skicka då och då. Den ull som inte går att använda till garn används som trädgårdsull, som marktäckare i till exempel pallkragar och för att skydda växter. Det är väldigt populärt bland dem som odlar så därmed kommer all vår ull till användning, säger Lisa.

Hantverk gjorda i ull och skinn är Lisas stora intresse och hon tillverkar allt från tröjor till tvålar. Ovan en tovad ulltvål.

Själavård

Att vara fårbonde innebär perioder under året som är mer intensiva, som till exempel vid klippning, lamning, när fåren ska flyttas till olika beten och vid slåtter. För Lisa och Jan slår även eget hö till djuren och de har då ett bra samarbete med Kjell Halvarsson som också är bonde. Då gäller det att arbeta snabbt och ha vädergudarna på sin sida för att bärga djurens vintermat. Både Lisa och Jan har även andra arbeten men de lyckas ändå kombinera dessa med livet som fårbönder. − Det är ett dyrt och ibland slitsamt intresse som tar mycket tid men man får så mycket tillbaka. Idag kan jag inte tänka mig ett liv utan fåren. För mig är det ren själavård att få vara med dem, att gå upp på morgonen och sköta om dem, se lammen

Till höger: Baggen Bertil som är av rasen Ryafår. Ryaull från ryafår innehåller två olika fibertyper, mjuk bottenull och grova starka täckhår. Ullen är cirka 15-25 cm och har tydliga staplar med vågig lock, vilka man ser på bild nr 2. Ullen är lättarbetad, har bra spinnegenskaper och god filtningsförmåga. Ryaull kan användas till kardning, spinning eller tovning. Bild nr 3: Lisas två andra baggar Arne och Albert. Bild 4: Lisa som bär en hemstickad tröja som dottern Emma har stickat av garn spunnet av ull från gårdens får. Bild nr 5: Lisas barnbarn Lilly med flasklammet Göran i famnen.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB

DELÄGARE

TEMA BIDRAG

Originalfärgerna på garnet är vitt och grått som fårens ull, övriga färger får Lisa fram genom att färga garnet.

Det finns 1-trådigt, 2-trådigt och 3-trådigt garn. Ju fler trådar i garnet desto slitstarkare blir plagget.

växa och följa dem under året. Att sedan kunna få tillbaka den egna ullen i garn och kunna sticka kläder, tova och göra annat hantverk är ett stort intresse för mig som också gör att det är värt det. Även om det är svårt att skiljas från dem så behöver vi då och då slakta några djur för att hålla en livskraftig och lagom stor besättning. Då får vi även kött och skinn, så även om vi håller fåren för ullens skull i främsta hand så tar vi alltid tillvara hela djuret när det går till slakt och det känns bra. Vi vet att djuren har haft det bra och att de varit till stor nytta både för oss och andra, förklarar Lisa.

byn Klitten där de bor men även i Lisas hemby Brunnsberg och i Risbergs och Hykjebergs fäbodar där Lisa och Jan har fäbodstugor. I byarna och fäbodarna är fåren ett välkommet och tacksamt inslag i miljön där de betar på somrarna och håller landskapet öppet. Att hålla landskapet öppet har alltid varit viktigt för befolkningen i byarna och något som de jordägande sockenmännen varit måna om att främja. Detta är något som är av vikt för Besparingsskogarna än i dag och för att hålla vegetationen, som annars snabbt tar över, i schack och för att hålla kostnaderna nere för som de brukar jorden och håller betande djur finns därför ett djurbidrag och ett bidrag för bete att söka. − Jag kände inte till de bidragen när vi började med får men nu söker vi varje år

Öppna landskap

För så är det, för förutom att producera ull fyller fåren även en annan viktig funktion i

www.besparingsskogen.se

Vilket garn som används beror på plagget som ska stickas och dess användningsområde.

och det är bra och viktiga bidrag. Likaså Besparingsskogens bidrag till delar av veterinärkostnader, det är jättebra och en stor hjälp, säger Lisa. Vi lämnar baggarna och återvänder till barnkammaren, där lilla Göran möter oss och pockar på uppmärksamhet. Göran är ett bedårande litet svart lamm och ett av flasklammen, det är dags för honom att få mat och vi tackar för oss och säger hej då till Lisa, Ellen, Lilly och alla fåren. Vi har fått en inblick i Lisas vardag som fårbonde och det är en imponerande resa hon har gjort sedan hon startade med en tacka och tre lamm där och då för tjugo år sedan.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ULL TILL GARN

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB

Fia Wikström

SVENSK MÄSTARE I ATT SPINNA ULL Bä, bä vita lamm, har du någon ull? Vilka känner inte till den gamla barnvisan som vi fick lära oss som barn. Hur står det till med ullsäcken idag? Vi frågar älvdalingen Fia Wikström som vet det mesta om ull. Ur hennes händer spinns det finaste ullgarn. Det är även bestämt på riksnivå. Hon har nämligen, under flera år deltagit i Spinn-SM och kammat hem flera pallplatser. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

Av fåret får vi förutom kött, mjölk och fina pälsar även en produkt som det i många år varit liten efterfrågan på i Sverige, nämligen ull. I alla fall svensk ull. Ullen klipps två gånger per år och av ull gör man produkter som kläder, filtar, dukar och inredning. Allt finns runt om oss i vardagen, eller på oss. Ull idag

I våra bygder finns det en hel del mindre fårbesättningar, men långt ifrån lika många som det fanns här på våra förfäders tid. Vi behöver inte gå så långt tillbaka i tiden då det fanns får på varje gård. Då var fårets ull en viktig produkt. Den klipptes, tvättades och man spann eget garn för att kunna klä familjen. I Sverige har vi, efter självhushållets tid, varit dåliga på att ta tillvara fårens ull. Men de senaste åren har intresset för svensk ull åter ökat. Idag finns det flera spinnerier som tar emot fårägares ull för att köpa den eller spinna garn som fårägaren får tillbaka mot betalning. Väntelistan är lång på spinnerierna och det kan ta upp till ett år innan fårägaren får tillbaka ullen som färdigt garn. Svensk ull

Någon som inte behöver vänta på att få tillbaka garn från spinnerierna är Fia Wikström. Hon spinner nämligen sitt garn själv. Vi har stämt träff i Lidens bystuga en dag i januari. Fia är dagen till ära klädd i älvdalsdräkt. Dräkten i sig är ett hantverk med ull som ett av basmaterialen. Något vackrare än en sockendräkt är svårt att hitta när det gäller att representera användningen av ull. Spinnrocken är uppsatt och Fia håller en kardad ulltuss i ena handen och från spinnrocken kommer det ett fint garn. Ljudet som spinnrocken ger ifrån sig är sövande och harmoniskt. Jag känner försiktigt på ullen som ligger i en korg vid Fias fötter. − Just den här ullen är den finaste och dyraste jag spunnit garn av. Den kostar ungefär 1 400 kr per kilo och jag och en kompis köpte några kilon som vi sen har delat på, säger Fia. Jag tittar förvånat på henne. Hörde jag

www.besparingsskogen.se

verkligen rätt? 1 400 kr per kilo för svensk ull? Kan man verkligen få så mycket för ull idag. Ull som många svenska fårägare slänger eller bränner upp efter klippning. Det kanske finns hopp för den här bortglömda produkten trots allt. Kanske blir vi bättre på att använda vår egen svenska ull och behöver inte importera ull från länder långt bort. Barnvisan Bä bä vita lamm som vi lär oss redan som barn dyker upp i mitt huvud. ” Bä, bä vita lamm, har du någon ull? Ja, ja, kära barn, jag har säcken full. Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor Och två par strumpor åt lille lille bror". I Sverige har vi överfulla säckar av ull men det är inte många strumpor eller andra kläder som har ursprungsmärkning Sverige längre. Kanske det vänder om det finns fler som Fia som brinner för den svenska ullen och hantverket.

”

– Just den här ullen är den finaste och dyraste jag spunnit garn av. Den kostar 1 400 kr per kilo.”

Ull värmer bäst

Jag frågar Fia vad det färdiga garnet ska bli när det är klart? − Om och när det blir klart säger Fia och skrattar. Den här ullen är från jämtlandsfår och det blir ett tunt fint garn och det tar många timmar att spinna. Jag har hittat ett fint mönster på en tröja som jag vill sticka, det är det jag ser framför mig, en varm men samtidigt tunn tröja, säger hon. Ull värmer bäst. Efter den här vintern är det kanske många som håller med. Kylan höll i sig under långa perioder och snödjupet var på många håll imponerande. Av den anledningen var det många som letade fram ullplaggen eller kanske investerade i nya. En del minns kanske även sina barndoms stickade ullvantar som efter en hel dags lek, blöta och tunga, ändå värmde. Inte så konstigt. Ull värmer även när det är blött. Så enkelt är det. Något som däremot inte ser enkelt ut är när Fia spinner.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB

FRÅN JORD TILL BORD

ULL TILL GARN

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB

Det är ullen som bestämmer hur garnet blir. Detta blir ett tunt fint garn, perfekt för en tunn men samtidigt varm tröja. Foto: Tobbe Nilsson.

Ullen bestämmer garnet

Hur kan det från en tuss av ull bli det vackraste garn? − Därför att ull är fantastiskt att jobba med. När jag satte mig bakom en spinnrock för första gången och lyckades förvandla en ulltuss till ett garn var det en obeskrivlig känsla. Det kändes även som om jag hittat hem, att det var detta jag skulle göra. Den känslan har bara blivit starkare med åren, berättar Fia. Fia lärde sig spinna för ungefär tio år sedan när hon efter en lång tids sjukskrivning började på slöjdlinjen på Mora Folkhögskola. Där fick hon pröva många olika äldre hantverk som till exempel träslöjd, vävning och tovning, men det var känslan vid spinnrocken som fick henne att tillbringa varje ledig stund med att meter efter meter spinna garn. − Det är ullen som bestämmer garnet. Det är det första man måste lära sig. Vill

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

man ha ett garn att sticka en raggsocka av ska det vara ett lite tjockare garn och ullen efter det. Ska man sticka kroppsnära plagg som till exempel en mjuk bebiströja eller en sjal vill man ha ett tunt och mjukare garn och då spinner man av till exempel merinoull eller Sveriges ”merinoull” som är en blandning mellan sveaoch jämtlandsfår. Det sista är att föredra.

”

– När jag satte mig bakom en spinnrock för första gången och lyckades förvandla en ulltuss till ett garn var det en obeskrivlig känsla.”

Spinn-SM

Under åren som har gått har Fia samlat på sig flera spinnrockar. En del använder hon ofta medan andra står oanvända. − Min första spinnrock var en nytillver-

kad ”Louet”. Den var bra i början, men jag växte ur den. Just nu föredrar jag en dubbeltrampad ”Kromski Fantasia”. Jag har även elektiska spinnrockar men det är något med känslan när man trampar som lockar mig mer. Jag får ett speciellt flyt då. Det där flytet har jag känt från första början och det har förstärkts när jag varit på spinnkurser. Något hände med mig första gången jag var på en spinnkurs på Wåhlstedts textilverkstad i Dala-Floda. Sedan dess har jag deltagit i många kurser. De har varit helt fantastiska, både själva kursinnehållet och att få lära mig mer, men även gemenskapen jag delat med likasinnade är viktig. Där tankar jag energi. Det är även det som har lett till att jag började delta i Ull & Spinn-SM. Jag har deltagit i några år nu och det har gått bra. Mer än bra skulle man kunna säga att det gått för Fia. År 2018 vann hon guld efter att ha skickat in ett tretrådigt garn för

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FRÅN JORD TILL BORD

ULL TILL GARN

Fia Wikström har vunnit flera SM medaljer, guld, silver och brons. Foto: Tobbe Nilsson.

stickor 2-2,5 av gråbrun ull från finullsfår. Den andra uppgiften var att följa sin egen fantasi och göra ett valfritt garn av utskickat lila kardflor och rosa lockar. Året efter vann Fia silver efter att ha spunnit 3-trådigt starkt och bra garn för ändamålet som var att garnet skulle hålla bra i stövlar på skogspromenader. − Jag skickade även in ett tävlingsbidrag förra året men det kom tyvärr aldrig fram till juryn i tid på grund av postgången. Det var lite surt eftersom jag la ned mycket tid på arbetet. När man anmält sig till Spinn-SM finns det två klasser att välja mellan. Alla i Fias tävlingsklass får samma sorts ull och uppgift hemskickade till sig i brevlådan. Oftast har man bara en månad på sig att färdigställa materialet. Förra året var det dessutom en uppgift som tog extra mycket tid. − Det var råull av jämtlandsfårets ull som kom i brevlådan och för att kunna använda

det måste man tvätta det länge i hett vatten för just den ullen är mycket fet. Därefter måste den kardas och sedan skulle vi spinna det så tunt vi kunde, så det blev minst tio gram. Kanske kan jag få det bedömt, fast utom tävlan. Anledningen till att jag är med och tävlar är för att utmana mig själv och så är det roligt! Oavsett om Fia är med och tävlar framöver eller inte så kommer hon att fortsätta att spinna och kanske kan hon inspirera andra att börja. För svensk ull verkar det finnas. Överfulla säckar. Källor: lammproducenterna.org, skansen.se, hantverk. blogspot.se, sv.wikipedia.org, sverigesnatur.org

Fakta - får och ull Fåret har fungerat som tamboskap sedan 9000 år f.Kr. Från början hölls de framför allt för köttet och mjölkens skull. Tamfåret utvecklade först spinnbar ull efter att ha varit husdjur i flera tusen år. Man tror att fårraser vars ull gick att använda till textilier dök upp i Skandinavien ungefär 2 000 år f.Kr. Ull är råvara för många olika sorters textilier. Inte bara till kläder utan används även till filtar, dukar och inredning. Olika fårraser ger olika sorters ull. Gotlandsfår ger till exempel en styv ull som kan irritera huden men som ger slitstarkt garn och passar för exempelvis raggsockor. Ull från merinofår ger en mjuk ull som inte tål så mycket slitage och då hellre används till bebiströjor eller tunna underställ. Merinoull är importerad och den svenska varianten är en blandning av sveaoch jämtlandsull. Får av olika färg ger olika nyanser på garnet. Allt från vitaste vitt till svart. Andra färger får man genom att färga garnet. Ull är 100 % förnybart och naturligt, därför är det ett av våra mest hållbara material. Ull kan absorbera mycket fukt utan att upplevas som blött och tungt. Ullen transporterar nämligen bort fukten från huden. På så sätt kan ull hålla dig varm trots att dina vantar eller sockor är blöta. Lika mycket som det värmer på vintern svalkar det på sommaren. Ullen har nämligen temperaturreglerande egenskaper och kan reglera både värme och kyla. Ull verkar inflammationshämmande och har bakteriehämmande egenskaper. Den hålls enkelt ren eftersom den har självrenande egenskaper. Därför behöver inte ullplagg tvättas så ofta.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

OMVÄRLDSBEVAKNING

SKOGSMARKNADEN

ÄB SIB

I spåren av Corona -

Kraftigt stigande pris på skogsmark Statistiken visar att priset på skogsmark i genomsnitt stigit 4,1 % över hela landet vilket innebär ”all time high” för skogsmark i Sverige. Detta enligt Ludvig & Co ( tidigare LRF Konsult ), Sveriges största fastighetsmäklare av skogsfastigheter, efter summering av 2020 års försäljningar. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson.

I mellersta Sverige där priset för skogsmark under 2020 ökat med i genomsnitt 6,5 % är det regionerna runt Mälardalen och Hjälmaren som bidragit till denna kraftiga prisökning. Detta trots kraftig påverkan av barkborreangrepp. För Dalarna- och Gävleborgs län är siffran +0,4 %. Thomas Persson, skogsmästare och fastighetsmäklare på Ludvig & Co i Mora förklarar. − Det är många som valt att avvakta med försäljning på grund av pandemin vilket har gjort att utbudet av fastigheter generellt varit lågt samtidigt som efterfrågan varit stor. Coronapandemin har inte gjort att efterfrågan på skog minskat och skogen växer trots pandemin. Även om prisökningen varit marginell i Dalarna och Gävleborg upplevs ett ökat intresse för att investera i skog från personer som inte äger skog sedan tidigare, säger Thomas.

att skogsägare som vill avverka fjällnära skog med höga naturvärden, har rätt till ersättning. Fortsatt stabil marknad

Enligt Ludvig & Co:s bedömning kommer marknaden för skogsfastigheter fortsatt vara stabil med stor efterfrågan. Riksbanken prognostiserar fortsatt låg reporänta flera år framöver. Efterfrågan på skogsråvara fortsätter att öka, framförallt från sågverksindustrin. En allmän optimism råder på grund av pågående vaccinationsprogram världen över med förhoppning om att kunna vända pandemin ryggen. − På längre sikt kommer skogens råvara ha stor betydelse i omställningen till ett fossilfritt samhälle där efterfrågan på förnyelsebart material ökar. Skogen som klimatkompensation och plastpåsar som byts ut till papperspåsar i matvaruaffären är bara början på den utvecklingen, förutspår Thomas. Thomas tips till ett lönsamt skogsbruk

Dom påverkar fjällnära skog

− Upprätta en skogsbruksplan över innehavet och håll den uppdaterad. Utför röjningar och gallringar i rätt tid. Gör en långsiktig ekonomisk planering. Fokusera på tillväxt och vänta inte för länge med att avverka slutavverkningsmogen skog och sist men inte minst, inspektera din skog med jämna intervaller för att upptäcka skador i tid. Det är mina bästa tips för ett lönsamt skogsbruk, avslutar Thomas.

Statistiken visar även att priset på skog i fjällregionerna stigit. En av förklaringarna är en ny dom som föll under fjolåret, vilket klargör

Här kan du läsa hela rapporten: https://ludvig.se/rapporter/

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

SAF

OMVÄRDSBEVAKNING

Sveriges allmänningsskogars förbund

Rapport från skogsvärlden Vi har nu genomlevt ett helt år av pandemins härjningar och få branscher har varit tämligen opåverkade av de utmaningar som olika typer av restriktioner har medfört. För vissa branscher har detta år varit ett uppsving, men för andra har det varit dess totala motsats. Det är ännu för tidigt att avgöra hur det svenska skogsbruket i helhet har påverkats av Covid-19, men vi känner alla hur vi personligen har berörts såväl i arbetet som i privata livet. Vissa skogsbruksrelaterade arbetsuppgifter, som till exempel ensamarbete i skogen påverkas kanske inte i samma utsträckning som arbetsuppgifter bestående av fysiska möten, vilka inte har kunnat genomföras som planerat. För mig som ende anställde i förbundet har vardagen förändrats i stor utsträckning genom att nästan alla möten har genomförts via videolänk eller i värsta fall skjutits på framtiden tills fysiska träffar åter är möjliga att genomföra. Visst blir det stundtals enformigt att sitta framför datorns skärm, men med förmånen att vara bosatt på landsbygden så bryts denna vardagsmonotoni enkelt genom promenader i skog och mark och då gärna med ett barn på ryggen. Naturturismen har ökat på sina håll i vårt avlånga land och olika länsstyrelser har meddelat stigande besökstryck i friluftsområden och naturreservat. Förhoppningsvis leder denna ökade besöksfrekvens av Sveriges skogar i förlängningen till att allmänheten får en ökad förståelse för skogsbruk och ägande av skog. Skogsutredningen blev äntligen klar i slutet av november, mitt under min föräldraledighet. Reaktionerna lät inte vänta på sig och kritik kom snabbt från flera håll med synpunkter om att det var för stort fokus på mer skydd av skog och biologisk mångfald istället för att stärka äganderätten.

www.besparingsskogen.se

Utredningens omfattande storlek rymdes på mer än 1 200 sidor och tar mycket tid i anspråk att läsa och vi får komma ihåg att oavsett utredningens slutsatser och förslag, så spelar dessa ingen större roll så länge dessa inte omsätts i praktiken via politiska beslut. Förbundet publicerar en summering av vår syn på skogsutredningen via vår hemsida (www.sasf.se). Kort summerat så är vår syn på utredningen inte helt becksvart. Vi ser både positiva och negativa slutsatser som resultat av arbetet, men att man äntligen tar nya krafttag i den besvärliga skogsdebatten och reder ut svåra frågor är generellt sett ett mycket välkommet initiativ. En formell remiss har dessutom inkommit och vi kan därigenom mer detaljerat meddela regeringen och miljödepartementet vår syn på utredningen. Förbundet kontaktar nu även Lantmäteriets generaldirektör för att klargöra de problem som kan uppstå för besparings- och allmänningsskogar då mantal flyttas mellan fastigheter, till exempel då mantal flyttats mellan olika socknar. Sådana förfaranden riskerar leda till en obalanserad utdelning till berörda delägare. En annan fråga som tagits upp är den problematik som uppstår när mantal och andelar i allmänningsskogar tilldelas fastigheter som är för små att bedriva jord- eller skogsbruk. Dessa problem har påtalats från medlemmar i såväl Dalarna som Norrbotten och vår bild av detta har varit att Lantmäteriets personal inte alltid tycks vara medvetna om problemskapandet. Förhoppningsvis leder denna upplysning till att Lantmäteriet tar åt sig av vår redogörelse och att de ser över sitt sätt att arbeta och kommunicerar bättre med berörda besparings- och allmänningsskogar.

Nicklas Samils, näringspolitisk kommunikatör Sveriges Allmänningsskogars Förbund

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

XXXXXXXXXXXXXX SKOGSBESKRIVNING

DELÄGARE XXXXXXXXXXXXXX

ÄB SIB ÄB

Utleverans av din skogsbeskrivning Nu har vi kommit igång med utleverans av beställda skogsbeskrivningar. Senast i slutet av april borde alla som lämnat en giltig e-post-adress fått tillgång till det nya materialet via webb och app. Men än finns chans att beställa din skogsbeskrivning. Vi undersöker även möjligheten att vara behjälpliga med en certifieringsbar skogsbruksplan. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson Historik och kort fakta

Hösten 2017 beslutade Jordägarstämman att under 2018 avsätta medel till en ny laserskanning av skifteslagsmarken inom Älvdalens socken. Som konsekvens av detta pausades samtidigt bidragen för ajourhållning av delägarnas gamla skogsbruksplaner. Uppdraget gick till det norska företaget Foran. Själva flygningen utfördes av Forans partner TerraTec under juli månad 2018. Därmed var den första etappen i processen med att uppdatera delägarnas skogsbeskrivningar med ny skogsdata avklarad.Foran fick rådatan från TerraTec i augusti 2018 och har sedan jobbat med att omarbeta rådata till skogliga beståndsdata. Besparingsskogen fick under sommaren 2019 leveranser av data. All data, har efter justeringar, levererats och produktionen av uppdaterade skogsbeskrivningar är i full gång. Under våren jobbar vi med utleverans av beställda skogsbeskrivningar.

Besparingsskogen att vara behjälplig i den processen. Ta del av vår hemsida för mer information angående detta. Arbetsgång

När vi får en beställning kontrollerar vi om datat för den aktuella brukningsenheten ser komplett ut, samt att uppgifterna i sammanställningen verkar rimliga. Fältbesök kommer eventuellt att genomföras. Turordning

Beställningar kommer i första hand att handläggas i den ordning de kommer in. Brukningsenheter som eventuellt saknar data eller där data ser ut att vara felaktigt kan ta längre tid att handlägga, beroende på hur enkelt det är att avhjälpa bristerna. Ajourhållning

Certifieringsbara planer

Vi har förstått att det finns behov av en samordning för dem som önskar uppgradera sin skogsbeskrivning till en certifieringsbar skogsbruksplan. Vi undersöker för närvarande möjligheterna för

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

Ajourhållning utförs av Älvdalens Besparingsskog under vinterhalvåret. Det är kostnadsfritt upp till 2 timmar per år och därefter 500 kr per timme.

www.besparingsskogen.se

SKOGSBESKRIVNING

DELÄGARE XXXXXXXXXXXXXX

FRÅGOR OCH SVAR Anna Beronius, Älvdalens Besparingsskog Varför behöver jag en skogsbeskrivning?

− Skogsbeskrivningen är en innehållsförteckning över skogsinnehavet. Den ger överblick och är underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den ger underlag för att besluta om vilka skogliga åtgärder som ska göras och när. Den kan också ligga till grund för värdering om man överväger att överlåta fastigheten genom generationsskifte eller försäljning. Hur beställer jag min skogsbeskrivning?

− Genom att gå in på Besparingsskogens hemsida www.besparingsskogen.se, där du hittar en länk till ett webbformulär. Du kan också ringa mig så fyller jag i formuläret åt dig. Hur levereras min skogsbeskrivning?

Skogsbeskrivningen består av:

− När din skogsbeskrivning är klar får du inloggningsuppgifter via e-post till en webbtjänst som är tillgänglig via webbläsare från pc, platta, eller smartphone. Internetuppkoppling krävs för detta. När du loggat in kan du ladda ned beskrivningen till din enhet så att den är tillgänglig även utan täckning. Du kan enkelt dela inloggningsuppgifterna med andra, till exempel andra delägare eller skogsentreprenörer om du så önskar. Vill man ha skogsbeskrivningen på papper kan man skriva ut den själv, eller så kan vi hjälpa till med det mot självkostnadspris.

• Karta över fastigheten, med avdelningsgränser inritade.

Vad kostar skogsbeskrivningen?

• Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, baserad på mätningar och bedömningar. Skogen är uppdelad i avdelningar, eller bestånd. Avdelningarna är inritade i kartan, och har beståndsdata inskrivet i ett avdelningsregister. Där finns uppgifter om trädslagsfördelning, ålder, volym och andra beståndsdata.

− Vi kommer att ta ut en avgift om 1 000 kr per brukningsenhet. Moms tillkommer men ingen avgift per areal för skogsbeskrivningen. Kostnaden är avdragsgill i näringsdeklarationen. Vi kommer inte att hantera uppdelning av startavgiften mellan delägare. Det får delägarkretsen reglera själva.

Exempel på hur skogsbeskrivningen visas i webbläsaren i datorn

• Sammanställning med uppgifter för hela fastigheten. • Uppgifter om virkesförråd, medelhöjder och medeldiametrar. Dessa bygger på laserskanningen som genomfördes sommaren 2018.

Kontakt Anna Beronius Tfn: 0251 - 59 74 80 E-post: anna.beronius@besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

Varför behöver jag en certifieringsbar plan?

− Skogsbruksplanen är en viktig del av certifieringen. Alla skogsägare som ställer upp på certifieringskraven kan bli certifierade. Certifiering är ett frivilligt åtagande som du som skogsägare/företagare kan ta för ett ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk. Efterfrågan på certifierade produkter från skogen ökar.Certifiering innebär att du åtar dig att anpassa skogsbruket efter särskilda regler, till exempel vilken hänsyn du tar till miljön, hur du bedriver skogsbruk och villkoren för dem som arbetar inom skogsbruket.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB SIB ÄB

SKOGENS SKAFFERI

RECEPT

ÄB SIB

Tappa din egen Björksav 30

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

RECEPT

SKOGENS SKAFFERI

Savtappning är en gammal svensk tradition som var vanlig under 1700- och 1800-talen. Björksaven var ett viktigt vitamintillskott efter en lång vinter och även boskapen brukade få björksav att dricka. Att dricka björksav har fått ett uppsving på senare år. TEXT: Marit Norin. FOTO: Marit Norin, Tobbe Nilsson.

Tid för tappning

Tappning av björksav sker när saven stiger, från tjällossning till lövsprickning. Det innebär att man kan tappa under ungefär en månads tid. Tidigt på våren kan saven rinna långsamt, men precis innan lövsprickningen är flödet högre. En björk kan ge mellan en halvliter och flera liter sav per dygn. Efter knoppsprickningen brukar saven få en bitter smak och trädet behöver dessutom saven själv. Så länge man inte tar för mycket från varje träd och inte håller på för länge skadas inte björken av savtappningen. Savtappning ingår inte i allemansrätten. Det innebär att du måste fråga markägaren om lov innan du tappar sav om trädet inte står på dina egna marker.

Björksav är hälsosamt och nyttigt

Björksav anses vara väldigt nyttig och rik på mineraler och vitaminer. Den innehåller sockerarter (fruktos, glukos och xylitol), magnesium, kalium, kalcium, proteiner, C-vitamin, aminosyror, antioxidanter och enzymer. Saven får sin syrliga smak av äppelsyra. Traditionellt har den använts som huskur för diverse sjukdomar och åkommor – allt från bristsjukdomar, pollenallergi, förkylning, förstoppning och kolik till njursten och skörbjugg. Den ansågs även vara ett skönhetsmedel för fin hy och friskt hår.

Björksav - en färskvara

Björksav smakar lite sött och har en liten, liten smak av trä. Lagom dos är ett dricksglas om dagen, att drickas som den är eller som måltidsdryck. Saven är en färskvara som bara håller i några dagar i kylskåp, sedan börjar den jäsa. Vill du lagra den längre så går den utmärkt att frysa, eller varför inte använda den som degvätska vid brödbak.

Så går det till www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

SKOGENS SKAFFERI

RECEPT

ÄB SIB

Det här behöver du: • Plastdunk eller flaska. • Borr, ca 5-8 mm i diameter. • Plastslang med samma diameter som borren. • Snöre/rep att binda fast dunken/flaskan vid trädet. • Lite hushållspapper. • En liten träplugg att täppa till hålet när du har tappat klart. • Eventuellt lite tjära.

Så här gör du: 1. Borra ett litet hål i björken, ca 5-8 mm i diameter och 3-5 cm djupt. Borra snett uppåt. 2. Knyt fast en plastdunk eller en flaska under hålet. 3. För in plastslangen i hålet. Rensa bort spån för att undvika att det blir stopp i slangen. Se till att den håller tätt så att saven inte läcker. För den andra änden av slangen ner i dunken/flaskan. Täta öppningen med lite hushållspapper så att det inte kommer i skräp eller småkryp. 4. Håll koll på björken så att du kan byta dunk/flaska när den blir full. 5. När du är klar – tälj till en träplugg som är lite för stor för hålet. Doppa den eventuellt i lite tjära. 6. Slå in pluggen i hålet så att saven slutar droppa. 7. Tacka björken. 8. Välj en annan björk nästa år.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

SKOGENS SKAFFERI

ÄB SIB

Kuriosa RECEPT

• Björken har varit ett av våra mest betydelsefulla träd, både praktiskt och inom trolldom och medicin. • Förr sa man att man skulle ”dricka märg i ben” när björksaven kom om våren. Det betydde att de skulle få lite extra kraft för att klara den sista biten fram till sommaren. • Under den sista riktiga hungersnöden i Sverige, 1867, användes björksav i södra Sverige till brödbakning, gröt och måltidsdryck i stor omfattning. Björken kallades därför ”fattigmans ko”. • Björksav har under århundraden förädlats till andra produkter som sirap, vin, öl, mjöd och vinäger.

Tänk på • Savtappning ingår inte i allemansrätten. Det innebär att du måste fråga markägaren om lov innan du tappar sav om trädet inte står på dina egna marker. • Undvik att tappa samma träd på sav flera år i rad. Ta i stället olika träd varje år, för att inte försvaga dem. • Tappa inte för mycket sav åt gången från ett och samma träd och borra inte flera hål i samma träd. • När du har tappat klart så täpper du igen hålet med en träplugg. Det är viktigt då trädet behöver sin sav själv och kan ta skada om den fortsätter att ”blöda”. Källor. Skriftliga: Häxans trädgård, läkeväxter förr och nu, Hella Nathorst-Böös.Webb: sjbrg.se, svenska.yle, sv.wikipedia.org, blogg.land.se

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

LILLA SKOGSSKOLAN

skogsskolan

Lilla FÖR BARN

för kommande generations skogsägare

Därför är humlor större på våren På våren, någon gång mellan mars och juni, vaknar humlor och bin från sin vinterdvala. Solitära bin och humlor har ett-åriga livscykler, medan honungsbiet med sina samhällen av flera tusen arbetare kan vara aktiva i många år. Både hos humlor och solitära bin är det bara befruktade drottningar som övervintrar. Humlor samlar på sig näring under hösten och övervintrar sedan i en lämplig håla i marken. På samma sätt övervintrar också andra insekter, bland annat getingar. Eftersom de har samlat på sig näring för att klara av den långa vintern kan humlorna därför verka större på våren än de humlor man ser under sommaren. Hur stora humlorna är på våren beror alltså främst på hur mycket näring det funnits under hösten. Om det varit en mild höst har humlorna haft längre tid att samla näring och då kan de verka jättelika på våren. Om hösten varit gynnsam för humlorna och många överlevt vintern kan det senare på sommaren finnas ovanligt mycket humlor när de nya generationerna föds. Hungriga drottningar

På våren är det särskilt viktigt för humledrottningarna att hitta pollen, för då ska hon föda upp kolonins första kull av larver. Du kan bland annat se henne på sälgträdet, som blommar tidigt. Ställ dig under och lyssna på surrandet! Men även andra träd som rönn, fruktträd och vårblommor är viktiga för de stora hungriga humledrottningarna. I skogen är blåbärs- och lingonblommor populära. Den nya humlefamiljen

Humledrottningen ska nu hitta en bra boplats, till exempel ett gammalt sorkbo, för att lägga de första äggen som ska bli en ny generation i den blivande humlekolonin. När de första arbetarna sedan kläcks slutar drottningen att flyga och stannar i boet för att lägga ägg. Det är nu arbetarhumlornas tur att samla pollen och nektar till nästa

d e m Tävla kogsskolan s

Lilla

innehåll d e m k c ä s g ryg Vinn en barn ppen på utflykten! som är to ka in ditt svar senast 1:a juli! 796 22 Älvdalen , Skic skog, Box 65 s Besparings .se ren, Älvdalen n@besparingsskogen lg ah D na .dahlgre .se Per post: An ingsskogen E-post: anna www.bespar lan ko Hemsidan: ss og Sk lla Klicka på Li mer. h telefonnum n, ålder oc m na tt di , dssvaret gon vuxen. Skriv korsor . Ta gärna hjälp av nå PS

omgång larver. Alla arbetare är döttrar till samma drottning och därmed är de också systrar. Pollenbyxor

De flyger vanligtvis inte längre än 600 meter från boet för att hämta hem mat men det händer att de flyger så långt som två kilometer. Pollen samlas i pälsen när humlan kryper över blomman, pälsen kammas med benen och pollenkornen förs med putsrörelser till bakskenbenens utsidor. Där klibbas pollenkornen fast i en klump på varje ben vilket kallas för pollenbyxor. Dessa gula klumpar kan man ibland se på humlans bakben. Nya drottningar

När kolonin blivit tillräckligt stor och har samlat tillräckligt mycket pollen och nektar är det dags att föda upp nya drottningar. Det sker genom att några av arbetarlarverna får extra mycket mat och kan växa sig större och bli drottningar. Drottningen lägger även obefruktade ägg som utvecklas till hanar. Sensommar och höst

När de nya drottningarna och hanarna är fullvuxna flyger de ut ur boet för att para sig. När hanarna och drottningarna lämnar boet minskar aktiviteten i kolonin. Arbetarna och den gamla drottningen dör så småningom. Efter parningen dör också hanarna. Under sensommaren äter de nya drottningarna upp sig inför vinterdvalan. Drottningarna söker sedan efter en plats att övervintra på, gärna under mark i en sluttning eller vid en husgrund. Vår igen

Om drottningens energireserver var tillräckliga och övervintringsplatsen bra, kommer hon att vakna till våren när hon känner att temperaturen i jorden runt omkring henne stiger. Då är det hennes tur att försöka starta sin egen koloni och hon ger sig genast ut för att leta efter frukost, kanske just i din trädgård. Källor: naturskyddsforeningen.se, hbl.fi, pandaplanet.se, artdata.slu.se, wwf.se

rde 800 kr l. innehåll vä

Ryggsäck ink

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FÖR BARN

LILLA SKOGSSKOLAN

Pyttesmå superhjältar

HUMLOREFTERNAS SOM FAVOARBE- RIT PÅ TARHO- VÅREN NORNA HAR SAMMA MAMMA ÄR DE

DE DÖR EFTER PARNINGEN

LIGGER HUMLOR OCH BIN I PÅ VINTERN HON HAR ÖVERVINTRAT OCH FÖDER UPP FÖRSTA KULLEN HUMLELARVER PÅ VÅREN

SAMLAR ARBETARNA IN TILL LARVERNA

HUMLEBYXORNA SITTER PÅ HUMLANS

FASTNAR POLLEN I PÅ HUMLORNA

Våra pollinerande insekter behöver pollen och nektar att äta, från våren till sen höst. En humlerik sommar är bra för växternas fröbildning och pollinering. De är pyttesmå superhjältar, för utan dem finns inga frukter och bär. Men de blir färre, så vi måste hjälpas åt att rädda dem! Växter du kan plantera för att hjälpa pollinerande insekter att överleva • Krokus, påskliljor, snödroppar

TRÄD MED GOTT OM POLLEN I BLOMMORNA

• Fruktträd KAN VARA SOLITÄRA

SÖT VÄTSKA SOM LÄGSAMGER LAS HUMLEIN AV DROTT- ARBENINGEN TARNA

• Bärbuskar • Lavendel • Salvia • Basilika • Oregano Varning för snylthumlor! Snylthumlor samlar inte själva något pollen, utan lägger sina egna ägg inuti andra humlors bon, där den andra artens arbetare matar larverna när de kläckts. Det finns 40 olika humlearter i Sverige. Av dem är 9 av arterna snylthumlor och de liknar de humlor de snyltar på.

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

www.besparingsskogen.se

KONSTRUKTÖR: Ulrika Ressar, Solflätan. FOTO: Tobbe Nilsson.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ÄB SIB

AKTUELLT

ANSLAGSTAVLAN

Tips - vi gillar! Vildmark en överlevnadshandbok i nordliga skogar Författare: Ray Mears och Lars Fält. Hur överlever man i vildmarken? Hur gör man upp eld på bästa sätt? Vad bör man ha med sig på en långfärd? Hur skyddar man sig från kyla och snö? I Vildmark – en överlevnadshandbok i nordliga skogar får du svar på alla frågor, oavsett om du har tänkt dig en kortare sommartur eller en långfärd i den bistraste vinter på tajgan, barrskogsbältet som sträcker över Skandinavien, Ryssland och Nordamerika. Du får tips på vilka kläder och vilken utrustning som lämpar sig bäst, hur du enkelt fixar en tillfällig bostad eller mat för dagen och vilka verktyg du behöver för att klara dig. Du får veta hur du bygger en snöhydda, filear en gädda eller tillverkar en bågsåg mitt ute i skogen. Och hur du får till en ny paddel om den gamla råkat gå sönder under forsfärden.

Kom ihåg! JORDÄGARSTÄMMA JUNI 2021 Särna-Idre Besparingsskog 22 / 6 Älvdalens Besparingsskog 29 / 6 Kungörelse kommer i lokal press, samt på: www.besparingsskogen.se, senast 14 dagar innan stämman.

Anmälan görs till Besparingsskogarnas kontor senast kl 16.00 dagen innan. ÄB: 0251 -106 95 SIB: 0253 -100 07 Detta under förutsättning att en fysisk stämma är möjlig att genomföra med anledning av Covid-19.

GRATTIS!

Du får också viktig kunskap om hur du kan klara orienteringen i vildmarken och vad du ska göra om du råkar ut för en olycka av något slag. Överlevnadsexperterna Lars Fält och Ray Mears delar här med sig av sitt gedigna kunnande som bygger på sådant de lärt av ursprungsbefolkningarna i de nordliga skogarna; samer, indianer, inuiter med flera. Människor som haft skogen som sitt hem i generationer, som har en djup känsla och respekt för naturen och förstår hur man överlever där.

Jenny Sjögren som svarade rätt i förra numrets Lilla Skogsskola. Det rätta svaret var: LJUSSLINGAN SER VI ALLA FRAM EMOT

J DEN LYSER UPP I JULGRANEN

Hyr Märrobäckskojan! Märrobäckskojan är en eldpallkoja belägen cirka 20 km väster om Älvdalen. 600 kr /dygn eller 3000 kr / vecka Boka hos Älvdalens Besparingsskog 0251-106 95

I FULUFJÄLLET FINNS OLD ..... SOM ÄR EN KLON AV EN I SÅDAN MYCKET MARK TRIVS GAMGRAMAL NEN GRAN

MÅSTE VARA VÄXFÄRSKT TER SÅ KAN GRAVISSNA NEN NÄR KAN GRASUGA SEDEN NEN UPP VATTEN ATT HA AVGER JULGRAN KOMMER FRÅN

JULGRANEN SKA INTE STÅ NÄRA

DEN ÄR VÅRT VANLIGASTE TRÄD

. . OCH DEN ÄR KVAR OCKSÅ PÅ VÅRT GOLVET ..... NÄR TRÄD GRANEN KASTATS UT

KAN FÖLJA MED JULGRANEN IN I HUSET

S P

A R

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

Missa inte din lokala veterinär i Älvdalen På Trädgårdsvägen, centralt i Älvdalen finns Distriktsveterinärernas lokala station. Den lokalen finansierar jordäganämnden i Älvdalen och det är bra att den utnyttjas så mycket som möjligt. Fördel för både djurägare och framför allt djuren. Mottagningen är öppen på onsdagar. Ring för rådgivning och bokning. Besöket kan gälla enklare veterinärvård, vaccinationer, hälsokontroll, återbesök med mera. E-post: kund.mora@distriktsveterinarerna.se Tfn: 010-122 86 00

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

www.besparingsskogen.se

AKTUELLT

ÄB SIB

Älvdalens Besparingsskog

ANSLAGSTAVLAN

BIDRAGSGUIDEN 2021 Särna-Idre Besparingsskog

BIDRAGSGUIDEN 2021

Vill du boka Lokalen för fest, konferens eller hyra en kontorslokal?

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Boka hos Älvdalens Besparingsskog Tfn: 0251 - 106 95 E-post: info @besparingsskogen.se

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Missa inte! Bidragsguiden 2021

Journummer för väghållning ÄB: 0251-59 74 86 SIB: 0253-59 67 65

Kom ihåg att ansöka om bidrag. Ta del av Bidragsguiden och ansökningsblanketter på besparingsskogen.se.

LÖSNING SKOGSKRYSSET HÖSTEN-20 KAN

ÄR BRA RÖNNEN PJÄS ANVÄNSMÖRJMEDEL RYSK FLOD

DAS TILL

NY TEKNIK

LÄROSATS

DEN KAN ANVÄNDAS VID DENNA

ÅDER

ÄR DEM BÄREN PÅ TRIVS RIKA PÅ TALLARNA

HAN HADE "NYA" KLÄDER

SLÄPA CFINNS I BÄREN

SUGGA ANVÄNDBART MATERIAL

LÅNGSTRÄCKT HÖJD

JÄRNVÄGSSPÅR

Ö-BOR LITET SAMHÄLLE

VILLE INTE BROR REXED

HAR EGG

SPÅ

Utlämning av plantor och utrustning sker maj-juni torsdagar kl. 14.00-17-00

STÖD TILL NATUR OCH KULTURMILJÖVÅRDSÅTGÄRDER I SKOGEN

FOG. . .

ÄB: tfn 0251 - 59 74 81 SIB: tfn 0253 - 100 07

INTE VÅR

Planteringsrör och plantkorg bokas i god tid.

VAKTHUND

KAN VALPA

Ä GRÖN SÅDAN ÄR BRA

ATT SKIDA SÅ KRÄVER ARMKRAFT

HETSIG IVER RYMDMÅTT

FJÄLLGÅRD MED ANOR FRÅN 1600-TALET VID STÄDJANNIPFJÄLLETS NATURRESERVAT

VAR PAVAROTTI

BOR INTE I SIN SKOGSFASTIGHET

SÄTT ATT LETA GULD

KAN HEMMAN GÅ I

V MÄTER MAN I

IDROTTSBLADET

BESKÅDA

ELDSJÄL

MITTPUNKT

UPPMANING TILL HUND

SAMMA BOKSTAV ÅT ALLA HÅLL

GODARTAD TUMÖR PÅ HÄST

INTYG

KASKELOT MISSTÄNKER

MARKBEREDA

A V

ÄR BJÖRKLÖVEN OM SOMMAREN

LEMUR

BÖRJA VÄXA

BROR TILL ODEN OCH VILE

FEM

FÖREKOMMER VID ÄLGJAKT

SOLFLÄTAN

SÅLDE BILLIGT

SKOGSARBETARE

GRANNE

VASSSTRÅ

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

GRATTIS ANDERS HÅRD, SÖRSJÖN VINNARE AV SKOGSKRYSSET I HÖSTNUMRET AV SKOGEN & KRAFTEN!

www.besparingsskogen.se

Älvdalens Besparingsskogs garage i norra delen av Kyrkbyn. Kontaktperson Urban Mattsson Tfn: 0251 - 59 74 81 Särna - Idre Besparingsskogs kallförråd Tfn: 0253 - 100 07

TORKAT

Behöver du låna utrustning?

Jaktregler finns på webbplatsen Älvdalens Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/alvdalen/verksamhet/jakt-fiske/

Särna-Idre Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/sarna-idre/verksamhet/jakt-fiske/

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

ALLMÄNT

ÄB SIB

VI RINGER UPP

Vi ringer upp...

Therese Timber, områdesansvarig Svea Skog, suppleant i Älvdalens allmänningsstyrelse

Jag ringer upp Therese Timber en dag och hamnar på kontoret i Särna. Hon jobbar på Sveaskog som delar lokaler med Särna-Idre Besparingsskog så i vanliga fall så ses vi ibland på kontoret. Nu jobbar vi båda hemma en hel del men liksom flera andra behöver hon åka in på kontoret ibland. Det är 20 grader kallt ute och Therese har denna tid av året en del ”innedagar”. Det hör annars inte till vanligheterna att en områdesansvarig sitter inne vid skrivbordet eftersom skogen är hennes ”kontor” det mesta av tiden. Vad gör en områdesansvarig på Sveaskog?

– Min huvudsakliga uppgift under vinterhalvåret är att se till att det hela tiden finns en kvalitetssäkrad taktisk plan med föryngringsavverkningar och gallringar inför kommande planeringssäsong. Under barmarksperioden så är min huvudsakliga uppgift att planera föryngringsavverkningar. Utöver det har jag en hel del kontakter med olika myndigheter, företag, entreprenörer och privatpersoner. Jag är områdesansvarig för Älvdalens kronopark och ansvarar även för Ekopark Tranuberget som ligger väster om Idre. Jag vet också att du är delägare i Älvdalens Besparingsskog och även suppleant i Älvdalens allmänningsstyrelse. Vad innebär det?

– Jag ser mig själv som en intresserad och aktiv skogsägare. Att vara delägare i Älvdalens Besparingsskog är helt fantastiskt. Jag har fått erfara mer än en gång hur otroligt tacksamma och lyckligt lottade delägarna ska vara över den organisation som vi har här. Framförallt genom bidragen som till exempel markberedning, plantering och röjning. De som äger skog och som inte har förmånen att vara delägare i en besparingsskog tror inte att det är sant när man berättar om allt det positiva som vi delägare får ta del av. Jag skulle säga att vi är priviligierade! När jag blev tillfrågad om att bli suppleant i allmänningsstyrelsen i Älvdalens Besparingsskog kände jag att det var en otrolig ära att få frågan. Suppleantrollen har för mig inneburit massor med ny kunskap. Det gäller att hänga med i vad som händer, inte bara inom skogsbranschen utan att även sätta sig in i kraft- och kapitalverksamheten för att kunna delta i dialoger och beslut. Det är viktigt att hela tiden hålla sig uppdaterad. Vad är det bästa med att jobba med och i skog?

– För mig började det hela när jag var liten. Min pappa har alltid tagit med mig ut i skogen och låtit mig ta del av skogsskötseln.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

Tidigare jobbade jag som undersköterska och kände att jag började längta efter någonting annat. Det började med att jag gick olika kurser som handlade om skogsbruk för att på så sätt kunna få en större kunskap om hur jag skulle sköta min egen skog. Det ledde till att jag tog en skogsentreprenörsexamen och det i sin tur ledde mig till Linnéuniversitetet i Växjö där jag studerat till skogskandidat. Idag jobbar jag med det som alltid har varit mitt intresse och jag trivs otroligt bra. Har du hunnit hitta någon favoritplats inom området?

– Det finns många helt fantastiska platser, både utsikter som är häpnadsväckande och trolska skogar med höga naturvärden. Platser med kulturmiljöer vurmar jag lite extra för. Där finns en historia och man kan skapa sig en bild av människorna som byggt och levt i det som vi idag ser som forn- och kulturlämningar. Vad använder du för instrument i ditt dagliga arbete?

– Mitt viktigaste och bästa hjälpmedel i skogen är en Ipad. I den sker allt mitt arbete. Jag registrerar allt jag gör i fält, har naturvärdesbedömningar och kartmaterial i plattan. Jag har tidigare jobbat med både gps och handdatorer men inget slår iPaden. Den skulle jag aldrig vilja byta ut. Utöver den har jag en planeringsväst fylld med nödvändig utrustning för att kunna samla in beståndsdata. Då behövs höjdmätare, relaskop, tillväxtborr, nödsändare med mera. Vad behöver man för utbildning för att jobba med det du gör?

– 3-årig skogshögskola, t ex skogskandidat eller skogsmästare. Vad skulle du säga till en ungdom som idag står i valet och kvalet att söka sig till skogsbranschen?

– Skogsbranschen är väldigt bred och det är så mycket mer än att hugga ner träd. Se till att göra besök och/eller ha praktik på olika skogsföretag, både små och stora. Träffa och prata med personer som har olika befattningar inom skogsnäringen för att få inblick i vad man kan jobba med och hitta det som du är intresserad av. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Therese Timber.

www.besparingsskogen.se

NÄSTA NUMMER HÖST 2021 FRÅN VERKSAMHETEN DELÄGARE I FOKUS - SÄRNA FRÅN JORD TILL BORD - BIODLING SPRÅKSTIPENDIUM

ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR För att maila till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se Älvdalens Besparingsskog Växel: 0251-106 95 E-post: info@besparingsskogen.se Besöksadress: Dalgatan 99 Postadress: Box 65, 796 22 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

Journummer väghållning Särna-Idre Besparingsskog ÄB: 0251-59 74 86 Växel: 0253-100 07 SIB: 0253-59 67 65 E-post: info@besparingsskogen.se Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 790 90 Särna webb: www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2021

Avsändare: Älvdalens Besparingsskog Box 65, 796 22 Älvdalen

Skogen & Kraften Våren 2021