Issuu

ODR samhällsinformation

våren 20

skogen & kraften

INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR

Besparingsskogens bidrag till

NYA ÄLVDALSSKOLAN

Från jord till bord

MJÖLKBONDE AV IDAG Utveckling

SKOGENS FRAMTIDA PRODUKTER

LEDARE

SKOGEN & KRAFTEN

ÄB SIB

”EFTER REGN KOMMER SOLSKEN” heter det visst. I detta fall passar beskrivningen bra på vädret som varit under vintern. För det har regnat och snöat och sen regnat igen. De senaste veckorna har solen kommit tillbaka och vi har fått ett riktigt härligt vårvinterväder. Om man nu kan kalla det för vårvinter när det egentligen aldrig varit vinter på riktigt? HUR SOM HELST så är jag glad över att vara tillbaka i bygderna efter åtta år i södra Sverige. Det är inte bara geografin som lockar, det är också utmaningen och förtroendet att få förvalta Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. En organisation med djupa och fina rötter i historien, genom åren en välskött verksamhet med fina förutsättningar inför en föränderlig framtid. En framtid som troligen kommer att präglas av användningen av förnyelsebara råvaror och förnyelsebar energiutvinning. Just de sakerna är Besparingsskogarna bra på. Att avkastningen sedan går tillbaka till delägarna, till exempel som ny föryngring, känns för mig med skogsägarbakgrund fantastiskt.

Jag har flera gånger fått frågan om hur Besparingsskogarna kommer att påverkas. Svaret har vi inte än men vi vet att vi kommer att påverkas. Kapitalet har redan minskat men tack vare vår placeringsstrategi så har det minskat i mindre takt än vad börskurserna visar. Efterfrågan på sågade trävaror och därmed timmer har också minskat och detta väldigt snabbt. Vi drabbas också i vår vardag av reseförbud och inställda möten. Troligen kommer många företag i Sverige få ett väldigt tufft 2020 men det är få organisationer som står så väl rustade som Älvdalens- och Särna-Idre Besparingsskogar. Vi är, kort sagt, väldigt solida och vi har en erfaren personal. Min ambition är att nyttja detta läge för att komma igenom virustiderna på ett hållbart sätt avseende såväl ekonomi, personal samt underleverantörer. Krishanteringen består i att både agera snabbt men samtidigt hålla huvudet kallt och planera både för en osäker framtid och för tiden efter krisen, för den tiden kommer. Efter regn kommer ju solsken. Vi ska bara kavla upp ärmarna och ta oss igenom en pandemi först. Trevlig läsning!

MARKNADSLÄGET är för tillfället utmanande. Det som till en början såg ut som en balanserad nedgång i konjunkturen förvandlades inom loppet av några veckor till en kris som vi inte riktigt vet var den kommer att ta vägen. Anledningen är effekterna av coronaviruset som i skrivande stund snabbt sprids över världen och på ett orättvist sätt slår väldigt hårt mot de gamla och sjuka i samhället.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.besparingsskogen.se

INNEHÅLL FÖRPLANERING

DIN SKOGSBESKRIVNING

NYA ÄLVDALSSKOLAN

GAMLA ÄLVDALSSKOLAN

SKOGENS FRAMTIDA PRODUKTER

SKOGSLIV - FLOTTNING

JORDÄGARSTÄMMA

FRÅN JORD TILL BORD

RECEPT - KALVDANS

FRÅN ARKIVET - IDRE

LILLA SKOGSSKOLAN

ANSLAGSTAVLAN

VI RINGER UPP

NÄSTA NUMMER

Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: 5 300 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar Nils Eliasson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Ulla Schütt, Marit Norin. Fotografer i tidningen: Tobbe Nilsson Foto 070-359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Fredrik Larsson, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Marit Norin, Pelle Stafshede, Melker Kayaks Göran Brandt, Inshore Boats Sweden AB. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna 070-588 34 93. Omslagsbild: Prinsessan Sofia. Foto: Tobbe Nilsson. Bild baksida och sid 39: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2020.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

FÖRPLANERING

SKOGEN

ÄB

Förplanering på vintern - underlättar sommarens arbete 4

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

ÄB

SKOGEN

FÖRPLANERING

Avverkningsplanering har en nyckelroll i organisationen och en av grundstenarna i arbetet är gott samarbete, stor erfarenhet och kunskap. Att planerarna själva tycker att de har världens bästa jobb underlättar såklart arbetet, även under dagar då många av oss andra helst inte vill sticka ut näsan genom dörren. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson. För att ta reda på mer om avverkningsplanering så besöker jag några av planerna ute i fält en dag i januari. Snön har precis fallit och till skillnad mot dagen innan då det var isgata överallt så ligger nu ett snötäcke över landskapet. Denna vinter har varit oförutsägbar. Man visste aldrig om det skulle komma regn eller snö, om det skulle vara 20 grader kallt när man vaknade eller sju grader varmt. Det är också det som är charmen med att jobba som planerare. De anpassar sig efter vädret och gör det bästa av det. Det är något som planerarna på Älvdalens Besparingsskog har lärt sig. Förplanering

Jag träffar två av våra planerare, Anna Look och Christer Lindgren, ute i skogen. Under natten har det kommit flera decimeter snö men de lägger bara undan lågskorna och tar fram kängorna, sina skidor och snöskor. I arbetsbilen har de allt de behöver. Snart ska de börja dagens förplanering. Med förplanering menas att de går, åker skidor eller ibland skoter över en trakt/en yta och synar/registrerar saker som kvalité, trädens höjd och borrar för att se exakt ålder på beståndet. Det sparar mycket tid när det sedan blir barmarkssäsong. – Vi får färdiga underlag för de områden vi ska förplanera och via en GPS orienterar vi oss i fält. Sedan sammanställs det inne på kontoret. När det sedan är ”skarpt” läge för oss på barmarkssäsongen är det otroligt bra att ha varit ute och förplanerat. Då är alla underlag klara och vi kan bara ta en trakt ur pärmen och åka ut och snitsla, säger Christer. Riktigt så lätt är det ju inte förstår jag under dagen när jag försöker få en överblick över förloppet med vilka som gör vad, innan skördaren kan börja avverka. Jag förstår ganska snabbt att planerarna har en nyckelroll på många olika sätt. Ord som förplanering,

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

FÖRPLANERING

SKOGEN

ÄB

Planläggaren använder olika verktyg och instrument för att samla in och sammanställa skogsdata, både digitala och manuella. Med hjälp av ett relaskop kan Anna uppskatta grundytan och trädslagsfördelningen i ett bestånd. Arbetet som planläggare bygger mycket på bedömningar där skogskunskap är a och o. Foto: Fredrik Larsson.

Med en tillväxtborr får Christer fram ett vedprov, en borrkärna. På borrkärnan kan sedan årsringarna räknas eller mätas. Eventuella skador kan också undersökas, till exempel om trädet är rötskadat. Foto: Fredrik Larsson.

skogsbruksplan, handenhet, ajourhållning, BESK, naturvård, miljöfrågor, certifiering, dokumentation och uppföljning är bara några av de ledord som finns för dem i deras arbete. Men innan man har kommit så långt måste fältplanerarna göra sitt jobb. Christer och Anna är ivriga att komma iväg. – Igår hade vi träningsskor på oss här, säger Christer lugnt samtidigt som han tar ner skogsskidorna från taket på bilen. Anna föredrar de smidiga snöskorna och att de gör skillnad märker jag redan efter ett par steg när jag försöker hänga med henne. – De här är även perfekta när det är kuperat, till exempel väldigt brant uppför, säger Anna och visar hur det fungerar med reglaget för hälen. Som planerare rör man på sig mycket och jag konstaterar att de måste få en superbra kondition när jag ser Anna röra sig obehindrat i den djupa snön mellan träden.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

– Jo, så är det nog svarar hon mig. Jag satt inne i en vecka och jobbade i höstas. Bara efter några dagar kände jag att jag behövde ut och gå på kvällarna. Det gör jag ju inte nu när vi är ute i skogen varje dag. Vi går kanske tre till tio km under en arbetsdag. Det kanske inte verkar så mycket, men vi går i kuperad terräng, vi pulsar ibland över myrar eller i snö, tar oss över vattendrag eller som igår klättrar i berg. Så visst måste man ha en bra grundkondition när man jobbar som planerare. Och vilka vyer man får se, säger Anna. Christer instämmer. – Det bästa med det här jobbet är att det är fritt, man får röra sig mycket och så vyerna förstås, säger han. Dagens snöväder ger även det på sitt sätt en fantastisk vy och det vita landskapet ger en fin inramning för Anna och Christer när vi har sagt hej då och de beger sig in bland de snötäckta träden.

www.besparingsskogen.se

FÖRPLANERING

ÄB

Planläggare

SKOGEN

Som planläggare har man ett stort ansvar att bedöma hur man ska bruka marken så effektivt som möjligt och samtidigt bevara det gamla. Det gäller att ta miljöhänsyn, få fram virke till produktion och samtidigt hitta lämpligaste metoden att återbeskoga olika områden.

Avverkningsplanering Avverkningsplaneringen är en nyckelfunktion både för att klara högt ställda krav på natur- och kulturhänsyn samt produktivitet och kvalitet i drivningsarbetet, i efterföljande skogsvård samt för väghållning och transportarbete. Dessutom påverkar planeraren intäktssidan genom sin beskrivning av beståndets kvalitet, trädslags- och diameterfördelning vilket möjliggör att virket kan avverkas för och levereras till rätt köpare. Avverkningsvolymen beräknas utifrån uppgifterna i Besparingsskogarnas skogsbruksplan, BESK (Beståndsregister skog), och sammanställs i en 10 – årsplan vilken beslutas av Besparingsskogarnas årsstämmor. Löpande arbetas en taktisk plan fram. Den taktiska planen består av traktkandidater för ca tre års föryngringsavverkningar och gallringar, den utgör även underlag för vägplaner. Förutom flera lagar som påverkar hur skogsbruk får bedrivas tex Skogsvårdslagen, Kulturmiljölagen och Miljöbalken har den skogliga miljöcertifieringen och Målbilderna för god miljöhänsyn som skogsbranschen tagit fram i samarbete med Skogsstyrelsen inneburit en ambitionshöjning av hänsynstaganden i skogsbruket. Ett av Besparingsskogarnas mål är att vi ska göra ”så rätt det bara är möjligt” utifrån det man vet och kan i dag gällande skogsskötsel och miljöhänsyn. Alla avverkningstrakter ska därför planeras i fält och all fältplanering på Besparingsskogarna ska göras på barmark. För att hinna göra fältplaneringen på barmark måste så mycket som möjligt förberedas vintertid - förplaneras. De traktkandidater som eventuellt ska avverkningsplaneras kommande barmarksperiod hämtas ur den taktiska planen och kontrolleras gällande tex kända fynd av rödlistade arter, forn – och kulturlämningar, kraftledningar mm. En fältkontroll görs även av de utvalda trakterna för att avgöra om trakten är lämplig att slutavverka eller har gallringsbehov. Vid fältplaneringen av trakter utför planeraren en naturvärdesbedömning. Yttergränser, natur- och kulturhänsyn, överfarter mm avgränsas och snitslas. Virkesvolymer och kvalitet bedöms. Vägar, avlägg, kojplatser mm kontrolleras. Återväxtplanering och eventuell planering av förröjning eller hyggesrensning görs i samband med fältplaneringen av föryngringsavverkningar. Traktdirektiv och kartor för avverkning, samt avverkningsanmälan färdigställs i våra datasystem BESK och VSOP. Avverkningsanmälan skickas till Skogsstyrelsen och eventuella samråd genomförs och följs sedan upp efter utförd åtgärd. Överlämning av planerade avverkningstrakter till drivningsledaren görs när föryngringsavverkningar är avverkningsanmälda och eventuella samråd är genomförda. Blanketter och kartor för återväxtplanering samt beställning av eventuell förröjning eller hyggesrensning överlämnas till skogsvårdsledaren.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

SKOGSBRUKSPLAN

DELÄGARE

ÄB

Under vintern har Anna Beronius påbörjat arbetet med att producera delägarnas skogsbeskrivningar.

Beställ Din skogsbeskrivning! Älvdalens Besparingsskog är nu redo att börja producera skogsbeskrivningar till de delägare som så önskar. Du beställer din skogsbeskrivning via webbformulär på besparingsskogen.se eller kontaktar Anna Beronius för hjälp. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson Historik och kort fakta

Skogsbeskrivningen består av:

Hösten 2017 beslutade Jordägarstämman att under 2018 avsätta medel till en ny laserskanning av skifteslagsmarken inom Älvdalens socken. Som konsekvens av detta pausades samtidigt bidragen för ajourhållning av delägarnas gamla skogsbruksplaner. Upphandlingen av laserskanningen gjordes tillsammans med Orsa, Hamra, Norra Venjans och Landbobyns Besparingsskogar under vårvintern 2018. Uppdraget gick till det norska företaget Foran. Själva flygningen utfördes av Forans partner TerraTec under juli månad 2018. Totalt skannades cirka 276 000 hektar, varav 109 000 ha i Älvdalen. Därmed var den första etappen i processen med att uppdatera delägarnas skogsbeskrivningar med ny skogsdata avklarad. Foran fick rådatan från TerraTec i augusti 2018 och har sedan jobbat med att omarbeta rådata till skogliga beståndsdata under nästan ett år. Besparingsskogen har under sommaren 2019 fått leveranser av data. Nu är all data levererad och produktionen av uppdaterade skogsbeskrivningar har påbörjats.

• Karta över fastigheten, med avdelningsgränser inritade.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

• Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, baserad på mätningar och bedömningar. Skogen är uppdelad i avdelningar, eller bestånd. Avdelningarna är inritade i kartan, och har beståndsdata inskrivet i ett avdelningsregister. Där finns uppgifter om trädslagsfördelning, ålder, volym och andra beståndsdata. • Sammanställning med uppgifter för hela fastigheten. • Uppgifter om virkesförråd, medelhöjder och medeldiametrar. Dessa bygger på laserskanningen som genomfördes sommaren 2018. Arbetsgång

När vi får en beställning kontrollerar vi om datat för den aktuella brukningsenheten ser komplett ut, samt att uppgifterna i sammanställningen verkar rimliga. Inga fältbesök kommer att genomföras. Vi kommer inte heller att systematiskt granska varje enskild avdel-

www.besparingsskogen.se

ning, om inte rimlighetsbedömningen ger anledning till en utökad granskning. Om allt ser ok ut vid rimlighetsbedömningen genomförs exporten till webhotellet, och i samband med det skickas inloggningsuppgifter automatiskt till den e-post-adress som lämnats vid beställningen.

FRÅGOR OCH SVAR Anna Beronius, Älvdalens Besparingsskog

Turordning

Beställningar kommer i första hand att handläggas i den ordning de kommer in. Brukningsenheter som eventuellt saknar data eller där data ser ut att vara felaktigt kan ta längre tid att handlägga, beroende på hur enkelt det är att avhjälpa bristerna. En delägare - flera brukningsenheter

Det förekommer att delägare har del i olika brukningsenheter, till exempel ensamägare, samt ett samägande med make /maka, och ett eller flera ytterligare samäganden med till exempel syskon eller kusiner i olika konstellationer. Dessa kommer i första hand att behandlas som separata brukningsenheter. Önskar ni slå ihop en eller flera brukningsenheter behöver vi medgivande från övriga delägare, eller dokument som styrker vem som är utsedd till företrädare. En brukningsenhet - flera delägare

I det fall det kommer in flera beställningar på samma brukningsenhet från olika delägare, kommer vi att behandla den första beställningen som företrädare för brukningsenheten. För att ändra företrädare behöver ni uppvisa handling som styrker vem som är utsedd till företrädare.

Ordlista • Brukningsenhet – Skogsvårdslagen 12 § Som brukningsenhet ska räknas den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag ( 2008 : 662 ). • Skogsbeskrivning – En innehållsförteckning över skogsinnehavet med beståndsdata som trädslagsfördelning, bonitet, höjd, diameter, volym etc. • Skogsbruksplan – En skogsbeskrivning kompletterad med åtgärdsförslag, oftast såväl skogsvårdsåtgärder som förslag till avverkningsplan.

Varför behöver jag en skogsbeskrivning?

− Skogsbeskrivningen är en innehållsförteckning över skogsinnehavet. Den ger överblick och är underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den ger underlag för att besluta om vilka skogliga åtgärder som ska göras och när. Den kan också ligga till grund för värdering om man överväger att överlåta fastigheten genom generationsskifte eller försäljning. Hur beställer jag min skogsbeskrivning?

− Genom att gå in på Besparingsskogens hemsida www.besparingsskogen.se, där du hittar en länk till ett webbformulär. Du kan också ringa mig så hjälper jag dig med detta. Hur levereras min skogsbeskrivning?

− När din skogsbeskrivning är klar får du inloggningsuppgifter via e-post till en webbtjänst som är tillgänglig via webbläsare från pc, platta, eller smartphone. Internetuppkoppling krävs för detta. När du loggat in kan du ladda ned beskrivningen till din enhet så att den är tillgänglig även utan täckning. Du kan enkelt dela inloggningsuppgifterna med andra, till exempel andra delägare eller skogsentreprenörer om du så önskar. Vill man ha skogsbeskrivningen på papper kan man skriva ut den själv, eller så kan vi hjälpa till med det mot självkostnadspris. Vad kostar skogsbeskrivningen?

− Vi kommer att ta ut en startavgift om 1 000 kr per brukningsenhet. Moms tillkommer men ingen avgift per areal. Kostnaden är avdragsgill i näringsdeklarationen. Vi kommer inte att hantera uppdelning av startavgiften mellan delägare. Det får delägarkretsen reglera själva. Ajourhållning

Kontakt Anna Beronius Tfn: 0251 - 59 74 80 E-post: anna.beronius@besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

Ajourhållning utförs av Älvdalens Besparingsskog, från och med 2020. Kostnadsfritt upp till 2 timmar per år och därefter till självkostnadspris.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB

DELÄGARE

SKOGSBRUKSPLAN

ÄB

JORDÄGARNÄMNDEN

FRÅN VERKSAMHETEN

Besparingsskogen gav tio m kronor till nya Älvdalsskola

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

JORDÄGARNÄMNDEN

FRÅN VERKSAMHETEN

miljoner an Det var en lyckad dag när den nya Älvdalsskolan invigdes den 29 november 2019. Älvdalens Besparingsskog lämnade ett betydelsefullt bidrag och en av invigningstalarna var ingen mindre än prinsessan Sofia, som gick nio år i den gamla skolan och var på plats 20 år senare för att inviga den nya skolan. TEXT: Marit Norin. FOTO: Tobbe Nilsson. Invigningsdagen bjöd på ett fullspäckat program. Mitt på dagen anlände H.K.H. Prinsessan Sofia och landshövding Ylva Thörn till Älvdalen och den nya Älvdalsskolan. Första punkten på programmet var lunch i skolans matsal. Därefter fick prinsessan, landshövdingen samt representanter för Älvdalens kommun och Älvdalens Besparingsskog en rundvandring i skolans lokaler inklusive en kort musik- och dansuppvisning av Älvdalens Musikskola.

www.besparingsskogen.se

ÄB

Investering i bygdens ungdomar

Efter rundvandringen förrättades själva invigningen, med tal av kommunalråd Kjell Tenn, landshövding Ylva Thörn och Prinsessan Sofia. Ordföranden i jordägarnämnden, Roland Back, överlämnade en check på tio miljoner kronor till kommunalrådet Kjell Tenn, ett bidrag från Besparingsskogen till den nya skolan. Summan ska gå till standardhöjande åtgärder. I sitt tacktal betonade kommunalrådet hur mycket Besparingsskogen betyder för

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2019

JORDÄGARNÄMNDEN

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

Älvdalens kommun och menade att utan Besparingsskogens generositet hade detta skolbygge inte blivit av. Än en gång har Älvdalens Besparingsskog /Jordägarna investerat i ungdomarna och i framtiden. Motivation och framtidstro

Prinsessan Sofias tal berörde många. Hon är uppvuxen i Älvdalen och gick nio år i den gamla skolan, en plats där hon en upplevt stor del av sin barn- och ungdomstid. Hon avslutade sitt tal med en önskan om att skolan ska bli en plats för motivation och framtidstro och förklarade därmed skolan invigd.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Öppet hus

Under eftermiddagen var det öppet hus för allmänheten och många intresserade kom för att titta på den nya skolan med sina öppna och ljusa ytor, långt ifrån den gamla skolans långa mörka korridorer. Elever från musikskolan underhöll med dans och musik samtidigt som man kunde ta för sig av de prinsesstårtor som serverades. Sammanfattningsvis var detta en historiskt viktig dag i Älvdalen och ett steg i rätt riktning- det är ju barnen som är vår framtid och en fin skolmiljö är ovärderlig.

www.besparingsskogen.se

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

JORDÄGARNÄMNDEN

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

HISTORISKT

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

Ovan: Rivning och nybyggnation skedde i etapper med start i april 2016. Foto: Tobbe Nilsson. Till höger: Röret med dokument som hittades i rivningsmassorna. Foto: Marit Norin.

Historiskt dokument hittat när gamla Älvdalsskolan revs I april 2016 påbörjades rivningen av den gamla skolbyggnaden i Älvdalen, för att ge plats åt ett nytt skolbygge. I rivningsmassorna hittades, av en slump, ett rör som såg speciellt ut. Det visade sig innehålla historiska dokument som murats in när skolan byggdes på 1950-talet. TEXT: Marit Norin. FOTO: Tobbe Nilsson, Marit Norin. Tanken på att inrätta en högre folkskola i Älvdalen väcktes redan år 1920. I flera decennier hölls frågan vid liv och i mitten av 1950-talet blev det verklighet, då Kyrkobyns Centralskola och Älvdalens Kommunala Realskola byggdes. Realskolans del skulle byggas och bekostas av Älvdalens jordägande socknemän.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

”När frågan om en byggnad för realskolan först togs upp, var det på framställning av Älvdalens sockens jordägarnämnd, som ställde i utsikt att denna skola skulle byggas på bekostas av Älvdalens jordägande socknemän och ställas till disposition för Älvdalens ungdoms fostran och utbildning som ett tack och ett minne för dem som på sin tid medverkade för

tillkomsten av Älvdalens sockens besparingsskog.” (Ur jordägarnämndens protokoll) ”Sedan debatten avslutats, tillstyrkte jordägarnämnden enhälligt förestående förslag, att Älvdalens jordägande socknemän måtte anslå det begärda beloppet 800 000 kronor under angivna villkor för uppförande av realskolan i Älvdalen”. (Ur jordägarnämndens protokoll)

www.besparingsskogen.se

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

HISTORISKT

Invigning 1956. Den 17 mars 1956 invig-

des den då färdigställda realskolebyggnaden i Älvdalen. En investering för framtiden och till gagn för bygden. Vi är nog många som minns inskriptionen ovanför aulan: Älvdalens Jordägande Socknemän uppförde denna realskola för socknens ungdom åren 1952 -1955. Skolan rivs. Nästan på dagen 60 år senare,

i april 2016, påbörjades rivningen av den ”nygamla” skolbyggnaden, nu för att ge plats åt ett nytt skolbygge. I de bortforslade riv-

www.besparingsskogen.se

ningsmassorna upptäcktes av en slump, ett rör som såg lite speciellt ut. Det var ett väl tillslutet galvat vattenledningsrör som visade sig innehålla dokument som man vid byggandet av den ”nygamla” skolan 1956 murade in i skolbyggnaden. Det var dels ett PM med rubriken ”PM angående nybyggnad av real- och folkskolebyggnad i Kyrkbyn, Älvdalen, att inmuras i anläggningen den 25 mars 1953” samt en skrift om förvaltningen 1951. Huruvida några dokument murats in i den nya skolan, är inget som jag känner till. Men det är spännande tanke.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

UTVECKLING

SKOGEN

Skogens framtida produkter Kommer framtiden från Skogen?

Nästan allt som idag görs av olja kan tillverkas av förnybar skogsråvara istället. På så sätt kan skogen hjälpa oss att minska användningen av fossila råvaror och bromsa klimatförändringen. Produkter från skogen kan vara så mycket mer och trä som råvara ser ut att bli allt viktigare i framtiden. Är du en av dem som äger skog? Då sitter du på en mycket mer spännande produkt än någonsin tidigare. Trä- ett naturligt material genom historien

För de flesta av oss är skogsprodukter lika med brädor och plank, timmer, papper av olika sorter eller ved att elda med. Men de senaste åren har det hänt något inom skogsindustrin. I tidningar och nyheter har vi till exempel kunnat läsa om 3-D skrivare som skriver ut träkanoter, mjuka batterier eller genomskinligt trä. Det kan låta som science fiction men det är produkter som redan utvecklas och där Sveriges forskning ligger i framkant. TEXT: Anna Dahlgren.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Trä är naturligt och är ett av de mest användbara material som finns. Så har det varit genom årtusenden. Människor har använt redskap och andra saker av trä så länge som vi funnits. Tittar vi oss omkring har vi många saker av trä omkring oss i vardagen. Det är allt från stolar som vi sitter på till papper som vi skriver på - med en penna av trä. Det är självklarheter som vi tar för givna. Under lång tid var trä även det byggmaterialet man använde mest för byggnationer. Det är i modern tid som det trängs undan av andra byggmaterial som till exempel glas, betong och stål. Tillbakagången för trä som byggnadsmaterial hade flera orsaker. Dels var det i Sverige en statussymbol med stenhus och efter några stora stadsbränder på 1870-talet blev det förbud mot att bygga flervåningshus med trästomme ända fram till 1994. När förbudet omprövades och togs bort började man bygga allt fler flervåningshus av trä. Uppsvinget för att bygga i trä igen beror också på att vi har blivit mer klimatmedvetna och trä som är ett klimatvänligt material värderas nu högre än någonsin. Trä räknas som en förnybar råvara eftersom bränsle från skogen ger förnybar energi. Hit räknas alla material som förnyar sig och inom en överskådlig framtid kommer de därför inte att ta slut. Men om bara några decennier är vi nio miljarder människor på jorden och det är därför angeläget att hushålla med jordens resurser.

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

SKOGEN

UTVECKLING

3D-skrivare printar ut produkter i trä, här en kajak. Foto: Pelle Stafshede, Melker Kayaks, Göran Brandt. Inshore Boats Sweden AB.

Tillvarata råvaran

För skogens del innebär det att vi måste ta hand om råvaran på ett effektivt sätt. Sverige har idag en skogsnäring där många samverkar kring detta; skogsbruket, sågverken, pappers- och massaindustrin. Skogsråvaran utnyttjas i stort sett fullt ut. Förutom de traditionella produkterna som till exempel det värdefulla sågtimret eller papper av massaved så tar man även tillvara en stor del av avverkningsresterna. Det är främst trädtoppar och grenar, så kallat GROT och det används som biobränsle som ger värme och el. Värme och el ger även den överskottsvärme som skogsindustrin levererar till kommunernas fjärrvärmenät. Vår skogsråvara i Sverige utnyttjas totalt sett på ett rationellt och bra sätt. Men det finns fler sätt att få ut mer produkter från skogen. Forskare och innovatörer hittar ständigt nya sätt att tillvarata skogen på sätt som vi aldrig tidigare kunnat föreställa oss. Bara runt hörnet kommer vi att kunna se nya skogsprodukter, biobränslen som är mer effektiva och kanske resurssnålare tillverkningsprocesser. Vi är redan på god väg och forskningen i Sverige ligger i framkant. Svensk forskning och företag

Bensin och vanlig diesel, som görs av olja har fått konkurrens av skogen. I Sverige pågår flera projekt där målet är att tillverka biodrivmedel från skogen. I till exempel Göteborg byggs en stor anläggning där biogas utvinns av grot, spill från skogsbruket. Ett annat exempel är att i Piteå byggs en anläggning för att tillverka biodiesel av tallol-

www.besparingsskogen.se

ja, som är en biprodukt från massabruken. Utvecklingen av miljö- och klimatvänliga drivmedel har verkligen tagit fart.

24 timmar. Idén bygger på ett nytt kompositmaterial, ett förändrat papper, ett kylsystem och en ny förslutning.

Nanoteknik

Miljövänlig fiberkemi

En forskargrupp i Sverige leds av professor Lars Berglund. Han jobbar med bland annat forskning runt nanocellulosa. I princip innebär det att träfibrer plockas isär för att sedan sättas ihop till nya material. Nanocellulosa har exceptionella egenskaper och är helt förnybart. Det anses vara ett nytt supermaterial och förhoppningen är att vi kommer att få se det i många produkter i framtiden, i till exempel bilar, elektronikprodukter, flygplan och i medicinska produkter. Lars Berglunds forskargrupp har bland annat lyckats ta fram ett nanopapper med magnetiska nanopartiklar. Det är fem gånger starkare än vanligt papper, släpper inte igenom syre och kan ersätta plast. Ett annat av forskargruppens uppmärksammade material är transparent trä som har potential att användas i fönster och i solceller.

Företaget OrganoClick grundades 2006 som en avknoppning baserat på forskning vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet inom miljövänlig fiberkemi. Exempel på produkter är flam- och rötskyddat virke och vattenavvisande tygbehandling. Detta finns idag ute på marknaden.

Innovativa produkter

En idé från forskare som blivit verklighet är en cykelhjälm av skogsråvara. Remmarna är gjorda av slitstarkt papper och hjälmens yttre skikt består av träfanér. Den stötdämpande insidan består av ett skummaterial som är tillverkat av miljövänlig nanocellulosa. Konsistensen påminner om frigolit, men är helt och hållet nedbrytbart. Det finns ett företag i Stockholm, Ifoodbag, som utvecklar en papperskasse som håller kyl- och frysvaror kalla upp till

Kajak skrivs ut i trä

Det finns ett projekt i Sysslebäck som arbetar med att skriva ut produkter av trä från en 3D-skrivare. De tar tillvara restprodukter från sågverken på ett något okonventionellt sätt. Via en 3D-skrivare, som är 6,4 meter lång, skriver man ut till exempel kajaker, vindsurfingbrädor, högtalare, hästskor, iläggssulor och delar till veteranbilar. Hela världen forskar

Denna forskning med skogen som bas finns inte bara i Sverige utan utvecklingen pågår nu över hela världen. Forskningen har i många fall lett till att företag startats och några produkter har nått oss konsumenter men än är vi bara i början av det som kan kallas nano-eran. Frågan är om skogen kommer att räcka till framtidens produkter? Källor: Organisationen vetenskap och allmänhet, skogssallskapet.se, umu.se, landskogsbruk.se, skogssverige. se, skog-supply.se.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB

FLOTTNING

SKOGSLIV

FLOT TARMINNEN

- MED KNIV HENRY ERIKSSON I år är det 50 år sedan de sista stockarna flottades längs Rotnen, förbi flottningsrännan i Sugnet och vidare ut i Österdalälven. En hundraårig epok såg sitt slut 1970, en tid som lämnat många minnen efter sig hos alla dem som jobbat som flottare. TEXT: Marit Norin. FOTO: Fredrik Larsson.

Under hösten 2019 var jag cirkelledare i en studiecirkel om Älvdalens historia, på äldreboendet Tallbacken. En av gångerna fick deltagarna berätta om minnen från var de arbetat när de var yngre. Det var många spännande berättelser. En av deltagarna var Kniv Henry Eriksson, som berättade att han flottat timmer i 30 år åt Flottningsföreningen, mestadels i ”Rotnen" (Rotälven) och i Aspvasslan. Hans berättelser fängslade mig och jag frågade om vi kunde träffas igen och han fick berätta mer. Hur gammal var du när du började flotta?

− Jag började jobba som 14-åring. Mitt första jobb var att serva de som jobbade med flottning i Aspvasslan. Jag cyklade längs med sträckorna och hade med mig mat och packning till flottkarlarna. Det var många ryggsäckar på cykeln. Det var min pappa, Kniv Gösta Eriksson, som flottade och som ordnade så att jag fick mitt första jobb där. Ett par år senare började jag flotta själv. Kan du berätta om ditt jobb som flottare?

− Flottningen varade från maj till juni. Ibland höll vi på ända fram till midsommar. Vi började alltid arbetet på våren med att plocka fram redskapen, som vi hade i flottningsmagasinet, den röda ladan strax norr om Wibergs Möbler, den finns kvar än idag. Där hade vi bland annat båtar, flottar och hakar. Sedan satte vi ut länsar vid Dysängsbanan (numera Monztabanan). Vi satte även fast ”fenor” på länsen så den skul-

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

le hålla sig på plats i vattnet och inte dras ut i den andra fåran. Jag gjorde skaften till mina hakar själv, av gammal gran. Jag hade en hake med långt skaft och en hake med kort skaft. Den med kort skaft var till brötar. Det var mest folk från bygden som jobbade med flottningen men det var även många från Härjedalen. Vi bodde i flottarkojor vid Mossisjön och vid Rotensugnet. Båten vi hade hette Holmsån. Den låg i Myckeln och även i Mossisjön i flera år. Är det några speciella händelser du kommer ihåg från dina 30 år med flottningen?

− En händelse jag minns var i Aspvasslan. Den var helt igenlagd med virke och ingen ville gå ut och lossa bröten. Då gick jag ut, jag hade vatten ända upp till halsen. När jag fick loss bröten applåderade de på andra stranden och även de på den ”egna” sidan. Jag kunde knappt gå när jag kom i land för jag var så frusen. Jag gick sakta, sakta uppför en backe. Jag fick hjälp med att ta av mig långstövlarna, och jag gick den sista biten uppför backen i strumplästen. Ju längre upp i backen jag kom ju bättre gick det att gå, jag fick upp värmen. När jag kom upp var jag helt varm igen. − En annan händelse skedde längs Rotnen, inte långt från Loka. Jag var på den östra sidan och några andra flottkarlar var på den västra sidan. Två personer åkte i vattnet. En person fick vatten i långstövlarna och var under vattnet väldigt långe, så länge att

Kniv Henry Eriksson under sina år som flottare. Foto: privat.

vi trodde att han drunknat. Men han kom upp, han hade fått av sig långstövlarna och klarade sig. Sedan fick jag åka dit och försöka lossa bröten, jag var längre uppströms och kunde åka dit. En gammal gubbe som satt i båten med mig högg haken i bröten så båten höll på att gå under. ”Släpp haken för fan annars slänger jag ut dig ur båten” ropade jag till honom. Man måste ha ögonen med sig när man slår fast haken i en bröt, så man vet vad man gör.

www.besparingsskogen.se

ÄB

SKOGSLIV

FLOTTNING

Henry med sista flottarlaget i Rotälven 1970. Foto: arkiv. Stora bilden: Henry utanför flottningsmagasinet, strax norr om Wibergs Möbler. Till höger: flottningsmagasinet som det ser ut idag. Foto: Fredrik Larsson.

− En annan sak jag minns är en gång när vi skulle gå med ”rumpan”, de sista stockarna. Någon skulle gå åtta kilometer för att släppa på vattnet. Det skulle göras exakt klockan sex på morgonen, så att karlarna nedströms var beredda vid en viss tidpunkt. Ingen ville gå de åtta kilometrarna, så jag fick göra det. När jag kom fram upptäckte jag att väckarklockan hade stannat. Jag väntade tills solen gick upp, då visste jag vad klockan var. Jag flyttade en pinne varje gång jag trodde

att det gått en timme, och fortsatte med det varje timme. När jag trodde att klockan var sex drog jag på vattnet och det visade sig att det var rätt, vattnet kom precis som beräknat till de som väntade nedströms. Sedan gick jag de åtta kilometrarna tillbaka till den plats där jag blivit avsläppt, där skulle jag hämtas. Men ingen kom, de hade glömt mig.

hade en kaffeflaska och ett äpple per dag att äta och dricka. Jag undrade om han inte hade någon mat. Jag undrade också om han aldrig var rädd, när det hände så mycket. − Jo, i kojan fanns mer mat, men man hade bara med sig det man behövde för att hålla sig vaken. Man skulle ju jobba. Jag var aldrig rädd, det var ett kul jobb. Det var kul att springa på virket, avslutar Henry.

När vi samtalar berättar Henry att han en gång var uppe i tre dygn utan sömn. Han

Mer om flottningen i Rotälven www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

SKOGSLIV

ÄB

FLOTTNING

NÅGOT OM FLOT T NINGEN I ROTÄLVEN MED BIFLÖDEN UNDER 1960-TALET När de första tecknen till snösmältning började visa sig, i regel i första hälften av april stängdes dammarna i sjöar och tjärnar. I Rotälven, Övre och Nedre Rotensjöarna, i Aspvasslan, Övre och Nedre Kolmarkstjärnarna. För Navardalsån och Aspvasslan, Navarsjön. För Skalhusbäcken och Rymån, Stora och lilla Gäddtjärnarna. För slutrensningen i Rotälven nedom Rymån sparades vatten i Anddjusen och Dyversjön. I slutet av april eller början på maj när islossningen och därmed flottningen började närma sig, stängdes Tredje dammen och Kronoborg i Aspvasslan och Mossisjön i Rotälven. Åkvanden stängdes i senare delen av maj, i och med att dammvakten kom. Ett flottarlag om åtta man, förträdesvis från Klitten utgjorde stommen i det manskap som deltog vid utvältningar och flottade Rotälven med bivatten nedom Lånån. Detta lag kunde börja i Skalhusbäcken och Rymån, forsätta i Aspvasslan och Navardalsån och när Mossisjön sköljt flytta dit. Detta var möjligt genom att så gott som all utvältning utfördes av traktorer. När Rotensjön och Åkvandan sköljt vilket brukade ske så gott som samtidigt med Mossisjön började flottningen i övre delen av Rotälven. Ett lag om tolv man från Lillhärdal förlades i Rotensjön. Detta lag skötte tappningen från Nedre Rotensjön och från den strax nedom belägna vältningsdammen. Dessutom postade de till Åkvandan, hantlangade till vältningstraktorerna och skötte dammvaktningen i de båda Rotensjöarna. I Åkvandan förlades fyra man. De skötte tappningen och postade till Trollgrav. Av dem fungerade en som dammvakt, han kom någon dag före de övriga och stannade några dagar efter för att sköta dammarna i Rotensjöarna och Åkvandan, under slutrensningen till Mossisjön.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

En varpbåt var stationerad i Åkvandan för framdragning av virke och för arbeten med länsar, särskilt vid slutrensningen. Vid Mossisjön var åtta man förlagda. Deras uppgift var att biträda vid vältningar, sköta tappningen, posta upp till Trollgrav vid tappning från Åkvandan och vid tappning från Mossisjön sköta rännan vid Rotensugnet. De hade en varpbåt för framdragning av virke och för länshantering. När sedan slutrensningen började närma sig, insattes ytterligare en varpbåt. I Mossisjön fanns också från vårflodens början och till Rotälven var utflottad alltid en dammvakt. På Gyllen (Jöllen) var två till tre man förlagda. De skötte stoppbommarna på Gyllen och i Lugnkrok. De skötte också dammarna i Aspvasslan och Navarsjön, Skalhusbäcken och Dyverån. De postade Rotälven till Rot och fungerade dessutom som reserv som kunde sättas in var som helst efter Rotälven med biflöden. Bas för detta ansvarsfulla arbet var Werf Arvid. Genom de stora partier virke som fanns på Rotälven från Mossisjön och uppåt kunde det bli långa tappningar. Då samtliga sjöar var beroende av nordliga vindar så kunde man ofta tappa samtidigt från alla dammar med så att säga samma vatten. Det förekom också en viss samordning av dammvattnet. Då det endast under en kortare tid var lämplig vattenföring nedom Lugnkrok måste man använda stoppbommarna. Man stoppade då upp virket så att dammvattnet fick cirka en timmes försprång för undvikande av brötbildning. Då det under senare delen av flottningsäsongen blev liten vattenföring i bivattnen nedom Mossisjön, blev det dammvatten från Mossisjön som var lämpligt ovan Gyllen för litet nedom Lugnkrok. Man tog då vatten från dammarna i Aspvasslan och Navarsjön. Fanns det då inget vatten att ta i dessa dammar måste man

vänta tills de fyllts. På så sätt kunde det samlas avsevärda mängder virke i stoppbommen i Lugnkrok med åtföljande besvär att få gång på virket när bommen öppnades. Gångtiderna för dammvattnet till Gyllen (Jöllen) var: Från Mossisjön 5 tim. från Kronoborg 4 tim. Från Navarsjön 3 tim. och från Dyversjön 10-12 timmar, beroende på hur lågt vattnet var förut i Dyverån och Rymån. Nämnas kan att ett dammvatten från Mossisjön till Österdalälven tog 7 timmar. Flottningssäsongens längd har varierat. I Rotälven har den varit omkring sex veckor. I Skalhusbäcken och Rymån en till två veckor. I Aspvasslan likaledes en till två veckor, detta beroende på hur mycket och var virket legat, dessutom har naturligtvis vattentillgången haft stor betydelse. När Rotensjön och vältningsdammen var utflottade började laget från Lillhärdal slutrensningen. De brukade vid goda vattenår vara med till Österdalälven. På slutrensningen fanns tre roddbåtar med, de behövdes för att frakta utrustning, vid brötrivning och vid dragning av baklänsar. Naturligtvis har inte arbetena av denna omfattning och art alltid gått störningsfritt. En god hjälp vid uppklarnande av besvärliga situationer och arbetsledning har radio och telekommunikationerna varit. Vidare har ju funnits manskap i Österdalälven som kunnat sättas in någon dag vid ex. rivningar av stora brötar, slutrensning vid dålig vattenföring o.s.v. Olyckshändelserna har varit få och lindriga. Så till slut det alla såg fram emot när rumpan nått Österdalälven, kaffet på Hårdens Café i Rot. Rapport från flottningsförman Såg Anton Eriksson, Kittan

www.besparingsskogen.se

Nedre Rotensjön

ÄB

FLOTTNING 10 km

Övre Rotensjön

SKOGSLIV

Åkvanden

TROLLGRAV Ro täl

HÄRJEDALEN n Rälla

ven

Lånån

DALARNA

Mossidammen Mossisjön

Kolmarktjärnen

SUGNET

l vass A sp an

Långsjö

lsån

Navarsjön

Stora Gäddtjärnen

Navarda

led

Rotälven

KRONOBORG

Lilla Gäddtjärnen

As Sk alh us

bä

n sla

ck en

as pv

Stor-Knäsjön Trängsletdammen

Andljusen Dyversjön

Dyverån

Rymån

JÖLLEN LUGNKROK

Rotäl ven

Åsdammen

Åsen

LÅNGÖN Långö Bruk

Brunnsberg Österdalälven

Nässjön

Månsta Rämma

Näset

Rot

Älvdalen

n lve

Rämmasjön

alä

d ter Ös

www.besparingsskogen.se

Klitten

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Gåsvarv

JORDÄGARSTÄMMA

DELÄGARE

ÄB SIB

NÄR DET ÄR DAGS FÖR JORDÄGARSTÄMMA Som delägare i Besparingsskogen kan du delta på jordägarstämmorna och vara med och påverka besluten och Besparingsskogens framtid och utveckling. Din röst är viktig och du har olika sätt att påverka. TEXT: Marit Norin. FOTO: Anna Dahlgren. Använd din rösträtt på jordägarstämman

Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har jordägarstämma två gånger per år, på våren och på hösten. Att delta på jordägarstämmor är för många delägare en självklarhet medan det för andra inte är lika angeläget. Du kan vara ny delägare som precis köpt eller ärvt din fastighet, du kan vara utbo och bo långt ifrån din skog eller närboende och ofta vistas på din skogsfastighet. Oavsett vilket så har du som delägare möjlighet att vara med och påverka Besparingsskogens framtid och utveckling. Delägarnas beslutanderätt utövas på jordägarstämman, det högsta beslutande organet. Din rösträtt på jordägarstämman utgår från din delägarfastighet / dina delägarfastigheter och hur många jordtal

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

du har. För att kunna nyttja din rösträtt behöver du anmäla dig till stämman i tid och vara närvarande på stämman eller skicka ett ombud med fullmakt, naturligtvis även den anmäld i tid. Det är fastigheten som röstar och är man flera delägare i en fastighet behövs fullmakt från övriga delägare. Val av styrelse och nämnd

Allmänningsstyrelsen väljs av jordägarstämman. Styrelsen har till uppgift att förvalta Besparingsskogen på bästa möjliga sätt i enlighet med de lagar Besparingskogen lyder under och fastställt reglemente. Jordägarnämnden väljs också av jordägarstämman. Nämnden har till uppgift att fördela Besparingsskogens överskott som ska

www.besparingsskogen.se

• I Besparingsskogen får jordägarstämman bara fatta beslut i de frågor där det i lag eller reglemente är särskilt bestämt att delägarna ska besluta. I reglementet har det därför angivits att motioner endast får avse frågor ”där beslutanderätten genom lag eller reglemente förbehållits delägarna”. • Delägarna beslutar bland annat om avyttring av mark som ingår i Besparingsskogen, hur avkastningen ska användas, fastställande av budget, jordägarnämndens förslag till bidrag, förslag till reglementsändringar och val av styrelse, ordföranden, revisorer och valberedning. • De flesta förvaltningsfrågor beslutas av allmänningsstyrelsen och inte av jordägarstämman. Detta gäller till exempel användning och förvaltning av kapitalinkomst, investeringar, olika förvaltningsåtgärder, placering av tillgångar och näringsverksamhet. Om din motion rör ett sådant ärende fattas beslutet alltså av allmänningsstyrelsen, inte av jordägarstämman. • Motioner angående bidrag ställs till Jordägarnämnden. Vad är Jordtal?

komma delägarna och bygden tillgodo i enlighet med de lagar Besparingskogen lyder under och fastställt reglemente. Som delägare kan du påverka vilka som sitter i de båda styrelserna genom att ha en dialog med valberedningen. Valberedningens uppgift är att bereda jordägarstämmans val av ordförande och vice ordförande för stämman, ordförande och vice ordförande för allmänningsstyrelsen och jordägarnämnden, övriga ledamöter, revisorer och suppleanter. Hur skriver jag en motion till stämman?

Att lämna en motion innebär att ge ett skriftligt förslag som stämman sedan beslutar om. Rätten att ge in motioner till jordägarstämman regleras i reglementet för Besparingsskogen. Det finns inga regler för hur en motion ska skrivas. En motion är en begäran att ett ärende ska tas upp på nästa stämma. Motionen innehåller oftast ett förslag till beslut. Det är viktigt att motionen är tydlig och skriftlig.; d.v.s. att allmänningsstyrelsen och delägarna förstår vad den motionerande vill. Annars är det upp till den som ger in motionen att bestämma hur den ska se ut. • Motionen ska vara inlämnad till allmänningsstyrelsen senast den 15 februari för att tas upp på vårstämman och senast den 15 augusti för att tas upp på höststämman.

www.besparingsskogen.se

De fastigheter som har del i Besparingsskogen har del efter ”reducerade jordtal”. Jordtalen har betydelse när du som delägare ska rösta på jordägarstämman. Varje delägarfastighet har jordtal, det vill säga andelar. Benämningen uppkom under storskiftet då jord och skog graderades i förhållande till markens bördighet och man fick fram ett produktionsvärde. Den som äger många fastigheter eller fastigheter med stora jordtal har större möjlighet att påverka besluten på stämmorna. Dock får ingen rösta för mer än en tjugondel ( 1/20 ) av hela det delaktighetstal som är företrätt på stämman. Det är alltså delaktighetstalet som är representerat på stämman som styr hur stor tjugondelen blir, inte hela Besparingsskogens delaktighetstal. Läs mer om jordägarstämma i Skogen & Kraften från oktober 2015 som finns på besparingsskogen.se

Angående Jordägarstämmorna Här skulle vi ha påmint om jordägarstämmorna där planen var att hålla dessa i slutet av maj. På grund av rådande situation när det gäller covid-19 är läget förändrat och datumen kommer att flyttas fram. Stämmorna kommer att genomföras så snart situationen medger och det bedöms lämpligt. Mer information kommer att publiceras på vår webbplats och kungörelse kommer att annonseras i lokal press senast 14 dagar innan stämmorna oavsett när i tiden de förläggs.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

DELÄGARE

JORDÄGARSTÄMMA

MJÖLKBONDE

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB

Per-Arne gör sin egen dag

SOM BONDE PÅ ÄLVDALENS MODERNASTE MJÖLKGÅRD

För nio år sedan var Skogen & Kraften på besök hos Per-Arne Pettersson av den anledningen att han blivit Älvdalens modernaste bonde. Han hade då investerat och byggt en helt ny anläggning för mjölkproduktion. Vi är nyfikna på hur det har gått och gör ett nytt besök hos PerArne på gården i Evertsberg. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

Gården ligger mitt i byn och från köksfönstret har familjen utsikt över bergen, ladugården och vasaloppsspåret som delvis går över gårdens betesmarker. Per-Arnes fru Malin som just nu studerar till diakon har precis kommit hem från en skidtur och Per-Arne har gjort ett morgonpass i ladugården. Ingen verkar stressad och det är ett lugn över gården. − Jag gör min egen dag nuförtiden, säger Per-Arne. Jag visste ju att kroppen inte skulle hålla om jag hade fortsatt att jobba i den gamla ladugården. Investeringen som vi gjorde för snart tio år sedan var det bästa jag gjort. Jag ångrar ingenting. Även fast det var mycket pengar då och mycket arbete även innan så var allt värt det. Nu finns det även tid till annat och jag har även två som hjälper mig. De jobbar lite olika under året. De är inte anställda utan är egna företagare och fakturerar mig. Det passar alla inblandade bra. Jag och Per-Arne pratar om hur svårt det är att få livsbalansen att väga jämnt. Han verkar ha hittat sitt sätt och har även tid över att vara engagerad utanför gården och familjen. − Jag hinner vara involverad i flera organisationer nuförtiden. Jag är ordförande för LRF Älvdalen, sammankallande i valberedningarna för Arla Dalarna-Gävleborg och för Älvdalens Besparingsskog. Jag sitter även med i Mellanskogs valberedning Norra Dalarna. Det är viktigt med valberedningarnas arbete och att få fram folk till förtroendeuppdrag. Alla föreningar bygger på att få kunnigt folk till olika uppdrag, men det är fortfarande på gården jag lägger ned mest arbete, den är basen för mig. Klimatsatsning

I förra numret pratade vi lite om hur du gav ditt bidrag till miljöarbetet och under dessa åren har det hänt mycket i den frågan.

www.besparingsskogen.se

Klimathot, Greta, miljömål är sådant som man numer hör och läser om dagligen. Hur ser du på det nu? − Just nu ser jag med spänning fram emot Arlas klimatsatsning som består av tre delar som är allt ifrån djurvälfärd till klimatkoll. Det handlar i stora drag om att djuren på gårdarna ska ha det bra. Vi räknar på våra gårdar för att hålla nere vår

”

– Just nu ser jag med spänning fram emot Arlas klimatsatsning som består av tre delar som är allt ifrån djurvälfärd till klimatkoll.”

klimatpåverkan och att vi kan visa upp det för konsumenterna. Även en specialmjölk kommer att lanseras här framöver. Jag hoppas att jag är en av dem som i framtiden kommer att kunna leverera detta. Det kommer även att ge ett lite bättre mjölkpris. Det är fjorton punkter som ska följas enligt EU:s ekologiska mjölkproduktionsregler. Jag fyller redan alla kriterier idag. Tredje delen heter Klimatkollen och det ska i slutändan ge minskade koldioxidutsläpp. Vi som är bönder räknar på el och dieselförbrukningen och hur vi hanterar gödseln på våra gårdar. När det gäller el kan man till exempel bygga solpaneler och bli självförsörjande, eventuellt också sälja överskottet. Tyvärr kanske just min gård ligger lite illa till eftersom vi befinner oss på norrsidan av Evertsberg, men jag ska ta hjälp att mäta detta så kanske det finns hopp än, säger Per-Arne. När det gäller minskning av dieselförbrukningen har Per-Arne ett konkret svar. − Det är nya traktorer som gäller. De nya har en avsevärt mindre dieselförbrukning. Sammanlagt är jag verksam och brukar åkrar i nio byar så det blir en del traktortim-

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB

FRÅN JORD TILL BORD

MJÖLKBONDE

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB

Under vintern har Per-Arne fullt upp med bland annat kalvningen. Här ger han råmjölk till en nyfödd kalv. Foto: Fredrik Larsson.

mar under ett år. Det går åt mycket diesel och förbrukningen är värd att titta på. När det gäller gödselhanteringen så tittar man på om gårdens egen gödsel räcker eller om man måste komplettera. Jag måste köpa in handelsgödsel till viss del. Investeringar sedan sist

Efter nybygget för tio år sedan har Per-Arne gjort ytterligare investeringar. − Jag har automatiserat utfodringen till korna med att köpa in en fodermixer som är tidsstyrd och matar ut fodret var tredje timme. Det sparar mycket arbete, förklarar han. Och hur har det gått med den pålitliga mjölkpigan som vi skrev om sist? Per-Arne skattar gott. − Jaså, mjölkroboten. Hon tuffar och går fortfarande och är i tjänst dygnet runt och mjölkar automatiskt när korna själva vill. En ny skulle kosta närmare två miljoner. Så länge hon fungerar bra så går det ju. Jag tror att det är tack vare henne som jag inte behöver veterinären på besök så ofta. Mina djur har sällan till exempel juverinflammationer och det beror på att hon mjölkar ur alla spenar. Är en spene urmjölkad släpper hon automatiskt den och koncentrerar sig på de andra tills juvret är tömt. Och tack

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

vare lösdriften så rör sig korna mer och det har positiva bieffekter som till exempel färre kalvningsförlamningar och tydligare brunster. Tidigare var det veterinären som kom ut till gården och inseminerade vid brunst, men nu har jag gått den utbildningen och gör det själv. Jag hjälper även andra gårdar, berättar han.

”

– Tack vare lösdriften så rör sig korna mer och det har positiva bieffekter som till exempel färre kalvningsförlamningar och tydligare brunster.”

Samarbete bönder emellan

Sedan är det inte mycket som har förändrats. Per-Arne har fortfarande 60 djur och en hel del kalvar. Under ett år föds det cirka 50 kalvar. Kvigkalvarna föds upp hos Kjell Halvarsson i Klitten och sedan köper Per-Arne tillbaka dem till gården dräktiga vid 2 års ålder. − En smart lösning för oss båda eftersom Kjell minskade sin mjölkproduktion och fick mer plats och jag ökade min mjölkproduktion och fick då mindre plats

för ungdjur. Tjurkalvarna går till vidare uppfödning på gårdar söderut. Kvarvarande mjölkbönder

Vi diskuterar hur många gårdar i Älvdalen som fortfarande levererar mjölk. Slutsatsen blir att det just nu finns tre gårdar som Arlas mjölkbil kommer till varannan dag. Det har minskat under en lång tid och Per-Arne til�lägger. − Så länge vi fortsätter finns det en garanti att mjölkbilen kommer upp till Älvdalen för att hämta mjölk och det bästa vore om vi blev flera mjölkgårdar. Om någon skulle starta en helt ny gård med mjölkproduktion måste man kunna leverera 500 liter varannan dag. Det motsvarar ungefär 30 djur. De gårdar som redan finns har Arla hämtningsplikt på oavsett antal liter. Därför är det så viktigt att någon kan överta gården om någon slutar av till exempel åldersskäl, säger Per-Arne. Åkermarken viktig för framtiden

Per-Arne betonar vikten av att fortsätta att sköta om de åkrar som våra förfäder med stor möda en gång röjt. − Det är viktigt att åkrarna hålls öppna och brukas. Idag tycker många att eftersom antal bönder minskar behövs inte lika

www.besparingsskogen.se

ÄB

FRÅN JORD TILL BORD

MJÖLKBONDE

Kvigkalvarna föds upp i Klitten hos Kjell Kalvarsson och sedan köper Per-Arne tillbaka dem dräktiga vid två års ålder. Foto: Fredrik Larsson.

många åkrar och man kan istället bygga på dem. Många ligger ju fint i söderlägen ned mot älvar och sjöar. Men så är det inte riktigt. Maten vi äter kommer ju från bönderna! Alla vill ju fortfarande äta eller hur? Till exempel mjölk, smör, ost, kött, bröd och grönsaker. Då behövs det åkermark som inte blir förstörd för all framtid av olika byggnationer. Vi på LRF jobbar hårt för att det inte blir fler bygglov på åkermark och det kommer vi att fortsätta med. Skulle Sveriges gränser stängas så kan vi inte importera något utifrån och då behöver vi all mark som finns att odla på, säger Per-Arne. Nu när det intensivt diskuteras om klimatförändringar så anser Per-Arne att ett av det mest klimatsmarta en konsument kan göra är att köpa varor och mat som är tillverkade lokalt eller i Sverige. Undvika sånt som transporterats runt vår planet. − Vi får kanske se fler somrar som den 2018 då det var torka. Priserna på foder steg skyhögt, och många tvingades slakta bort sina djur på grund av foderbristen. Det som var på åkrarna brändes bort av solen. Många fick sig en tankeställare. Det finns många scenarion som kan vara skrämmande att tänka på, därför är bonden och den

www.besparingsskogen.se

brukade marken så viktig för Sveriges livsmedelsförsörjning, förklarar han. Stolt bonde av idag

Jag kan förstå varför Per-Arne är ordförande i LRF. Hans engagemang är glödande. − Fast när jag var ung hade jag inga tankar på att bli bonde. Men så dog min far när jag var sjutton år och jag ryckte såklart in och hjälpte min mamma med gården.

”

– Så här i efterhand är jag stolt över att vara den femte generationen som brukar gården och har mjölkdjur.”

På den vägen är det. Så här i efterhand är jag stolt över att vara den femte generationen som brukar gården och har mjölkdjur, säger Per-Arne och fortsätter; − I stort sett går det bra, men visst är det bräckligt ibland. Som för två år sedan då mjölkpriset var nere på 2,29 per liter. När jag byggde nytt gjorde jag kalkyler att detta skulle löna sig så länge mjölkpriset låg över 2,50. Nu är det uppe i 3,45 per liter så just nu är det stabilt.

Framtiden som bonde

Tyvärr ser man att många mindre gårdar försvinner. Vilket är något som diskuteras mycket inom LRF. − När jag startade var en snittstorlek på besättning i Sverige 60 mjölkdjur. Nu är det 100 djur. Så vi ser att de gårdar som kan bruka större marker ökar i storlek medan vi som bor där det inte finns de förutsättningarna minskar i antal. Allt beror på strukturnationalisering. Idag vill få ungdomar jobba obekväma arbetstider och det är svårt att få tag på bra folk. Däremot om du är en stor gård så kan du ha många anställda och då sprider man ut arbetspassen mer. Fördelarna med att vara bonde är trots allt fler än nackdelarna. Jag är min egen och jag är fri. Jag kan skapa en bra livsbalans och jag mäktar med allt. Jag gör min egen dag, konstaterar Per-Arne avslutningsvis. Per-Arne gjorde även min dag eftersom med hem i en kruka fick jag råmjölk som ska bli kalvdans. Mer om den kan ni läsa på nästa sida där jag får hjälp att baka kalvdans.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

MAT MED TRADITION

RECEPT

ÄB SIB

Kalvdans

- dessert med anor från 1600-talet Kalvdans är en dessert gjord på råmjölk och gräddad i vattenbad i ugn. Det är den första mjölken som kon släpper fram efter en kalvning och den ansågs vara särskilt fin. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson, Fredrik Larsson.

Idag har vi inte tillgång till råmjölk på samma sätt som i det gamla bondesamhället men fortfarande finns det de som minns hur man tillagar kalvdans och framför allt hur den smakar. Man har bara cirka sex dagar på sig efter kalvningen att ta rätt på kons råmjölk. I alla fall så det räcker till en kalvdans eller två. Resten behöver kalven för sitt immunförsvar. Sedan blir mjölken oftast normal. Kalvdans omnämns redan i svensk grammatikbok från år 1682 samt i kokböcker och receptsamlingar från 1800-talet. I hela landet har man tillagat råmjölken på liknande sätt: kokat den i vattenbad eller gräddat den i ugn. De första mjölkningarna efter kalvningen koagulerar den av sig självt

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

vid tillagningen utan tillsats av ägg eller mjöl, tack vare att den innehåller mycket protein. Den färdiga rätten kallas då kalvdans, kalvost eller krukost. Namnen kan skifta en del och även ingredienserna, men i stort sett är det dessa rätter som lagats i Sverige genom historien. Olika slags kryddor kan användas, till exempel kanel, kardemumma, bittermandel, muskot och anis. Socker, salt, bär, sylt och russin kan också serveras till. Förr i tiden såg man ofta att pigan täckte över mjölkbyttan med förklädet när råmjölken hämtades in från ladugården. Man trodde att det skyddade den nykalvade kon från olyckor.

www.besparingsskogen.se

Ingredienser: 1 l råmjölk utspädd. Hur tjock eller tunn kalvdansen blir beror på hur mycket råmjölk du tar och när råmjölken är mjölkad, hälften av varje brukar bli lagom till kalvdans. 1 dl socker + lite till gräddningen 2 krm salt 0,5 tsk malen kardemumma Spädning: 1:a dagen efter kalvning - 1 del råmjölk + 2 delar standardmjölk. 2:a dagen efter kalvning - 1 del råmjölk + 1 del standardmjölk. Gör så här: 1. Sätt ugnen på 150 grader. 2. Blanda alla ingredienser och häll blandningen i en smörad 1,5-liters ugnsform. (Går även att ta flera mindre formar). 3. Placera formen i ett vattenbad och grädda kalvdansen i cirka 40 minuter i nedre delen av ugnen eller tills smeten har stelnat. Hur tjock eller tunn kalvdansen blir beror på hur mycket råmjölk du tar - hälften av varje brukar bli lagom till kalvdans. 4. Strö över socker alldeles i slutet av gräddningen, ändra ugnsinställningen till ”grill” och höj värmen. När sockret börjar bubbla på ytan är kalvdansen färdig. Servering: Bär eller sylt och vispad grädde

Kalvdans för kreaturslösa www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

RECEPT

MAT MED TRADITION

Kalvdans för kreaturslösa

RECEPT

ÄB SIB

Ett recept för dig som inte har en egen ko eller känner någon bonde som har råmjölk. Ingredienser 2 ägg 7 dl mjölk 3 1/2 dl torrmjölk 1/2 tsk salt 3/4 tsk kanel hjortron eller andra bär, även sylt går bra cirka 1/2 dl strösocker 2 dl vispgrädde Gör så här 1. Sätt ugnen på 150°C. 2. Vispa upp äggen. Rör ner mjölken, saltet och torrmjölkspulvret. 3. Häll smeten i en smord ugnssäker form. Strö kanel över. 4. Grädda i vattenbad i mitten av ugnen tills puddingen stannat, cirka 60 minuter. Servera kalvdansen ljummen med till exempel hjortron utrörda med socker och lätt vispad grädde.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

RECEPT

MAT MED TRADITION

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

IDRE

FRÅN ARKIVET

SIB

STENÅSVALLEN - en unik fjällskogsgård Stenåsvallen ligger vid Stenåssjön i Städjan-Nipfjällets naturreservat. Foto: Tobbe Nilsson.

Stenåsvallen ligger i dimma den dagen då jag besöker denna rad över hur folk hade klarat av att bo här i gamla fjällgård med anor från 1600-talet. Att den har en spännan- den karga ödemarken på 700 meters höjd. de historia om människors levnadsöden framträdde tydligt efter Historia detta besök under sensommaren. TEXT: Maria Nilsson. FOTO: Tobbe Nilsson. I maj förra året kontaktade en av delägarna i Stenåsvallen Skogsstyrelsen angående vallens renoveringsbehov. Skogsstyrelsen har ett bidrag som handlar om restaurering av gamla kulturmiljöer i skogslandet och i min profession så är jag den som gör ett första besök när vi får in en ansökan. Delägaren, Jan Larsson, ville undersöka möjligheten till bidrag för restaurering av byggnader. Spännande tänkte jag och

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

spännande blev det. Flera av timmerhusen är i behov av renovering och visst finns det ett värde i att bevara historien för eftervärlden. Det snabbaste sättet att ta sig till vallen sommartid är med båt och ute på sjön blev jag hänförd av den storslagna naturen som visade upp sig. Stenåsvallen ligger på norra sidan av Stenåssjön, cirka två mil nordost om Idre inne i Städjan-Nipfjällets naturreservat. Det är inte utan att jag blev förund-

Människor har använt Stenåsvallen som fiskeläge och fäbod sedan 1700-talet, kanske längre. Från början nyttjades vallen av folk från Idre. Det går historier om att man skulle ha flytt hit från Härjedalen under krigsåren och Baltzarfejden på 1600-talet. Kanske bodde det flyktingar här även under andra världskriget. Man har hittat lämningar efter ”tjuder” (där man bundit boskap) på platsen som kallas Gammelvallen, som ligger lite norr om nuvarande vall.

www.besparingsskogen.se

IDRE

SIB

NOKÅS -

FRÅN ARKIVET

stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen Du kan söka Nokås-bidrag om du vill utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv. Du kan söka Nokås-bidrag om du äger skogsmark eller om du har markägarens tillstånd kan söka stödet. Endast en person ska stå som sökande, även när fastigheten ägs av flera. Du kan få stöd för till exempel att • restaurera äldre transportleder eller kulturmiljöbyggnader • ta bort nätstängsel med höjd minst 160 centimeter • röja, rensa upp och märka stig eller vandringsled • sikthuggning • blottlägga ytor för att gynna hotade arter som sandödla, myrlejon, backsvala, kungsfiskare • plantering för att skapa brynmiljöer. Så här stort är stödet: • 50 procent av godkänd kostnad för anläggning av lövskog på före detta jordbruksmark. • 70 procent av godkänd kostnad för övriga åtgärder. • 10 kronor/meter för att röja, rensa upp och märka stig eller vandringsled.

Löfhög Olof Olofsson och hans fru Sigrin bodde på Stenåsvallen en tid tillsammans med Sigrins föräldrar. Årtal ca 1900. Foto: Privat.

I början av 1800-talet kom Drängs Per Olsson från Lillfjäten till platsen och byggde ett störrös (eldhus) nedanför berget ute på udden. Det blev starten på en tid då Stenåsvallen byggdes upp och flera familjer från Lillfjäten brukade markerna här. Drängs Olof (son till Per även kallad Gammel-Olle) bosätter sig här med sin fru Anna omkring år 1830. De får sammanlagt sex barn som alla föds på Stenåsen. Drängs Olofs äldsta dotter Sigrin gifte sig med den sjuttonårige drängen Olof Olofsson från Löfhögen i Härjedalen. De blir föräldrar till ännu en Olle, som senare kommer att kallas Stenås-Olle. Han

www.besparingsskogen.se

blir den förste av alla som blir skriven på Stenåsvallen. Olle och Karin bygger sen den stora Löfhög-gården i Lillfjäten dit de flyttar. I drygt 130 år används Stenåsvallen som fäbod, permanentboende och fäbod igen. Det är den enda av fjällskogsbygdens gårdar som brukats på det sättet. Det är unikt att den inte såldes till något skogsbolag som många av de andra gårdarna i fjällskogsbygderna. Restaurering

Efter mitt besök dokumenterade jag att flera av vallens byggnader är i behov av renovering. Ansökan ska skickas till högre

• 20 kronor/meter för att ta ner och forsla bort nätstängsel som är minst 160 centimeter högt. När du söker Nokås-bidrag ta gärna kontakt med en rådgivare på Skogsstyrelsen innan du gör din ansökan. Då får du mer information och kan ställa frågor. Ta reda på villkor och annan viktig information via Skogsstyrelsens webbplats: skogsstyrelsen.se/aga-skog/stod-ochbidrag/nokas/

ort för beslut och frågan återstår om vi får se timmerbyggnaderna renoveras. Det vore värdefullt om ett så fint kulturarv som Stenåsen blev bevarat till eftervärlden. Källor: Boken Ödebygdsminnen av Tomas Ljung. Muntligt, Jan Larsson, PG Nilsson.

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

LILLA SKOGSSKOLAN

skogsskolan

Lilla FÖR BARN

för kommande generations skogsägare

Bäver Ser man omkullfallna träd med de karaktäristiska gnagspånen bredvid, och det ser färskt ut är det tydliga tecken på att det finns bäver i närheten. Bäver förekommer i sjöar och vattendrag i norra Götaland, Svealand och i stora delar av Norrland. Bävern är Sveriges största gnagare. Den kan väga 18-22 kg och blir 70-100 cm lång, plus svansen på 30-40 cm. Den lever framför allt i vatten och är nattaktiv, så den kan vara svår att få syn på. Bästa tiden för att spana efter bäver är sent på kvällen eller tidigt på morgonen, före soluppgången. Har man gott tålamod och en portion tur kan man då få se bävern simma, höra dess gnagande eller till och med se ett par bävrar hälsa på varandra. Bäverliv

Bävern bygger dels dammbyggnader, dels hyddor. Det är inte alla bävrar som bygger hyddor, ibland gör de en bohåla genom att gräva in sig i strandbrinken eller åkanten. Boplatsen (bäverhyddan) och den dammbyggnad som reglerar vattennivån vid boplatsen betyder mycket för bäverns möjligheter att överleva vintern. Bävrarna parar sig i februari. Ungarna föds i början av juni. De får 1-4 ungar. Ungarna stannar i boet i 2 år. Både föräldrarna och fjolårsungarna hjälper till att lära de unga bävrarna att simma, leta föda, fälla träd och allt annat som hör bäverlivet till. När de blivit 2 år gamla lämnar de boet för att söka sig nya egna revir. Bävern kan bli 20-30 år gammal i vilt tillstånd. Kan lukta under vatten

Bävern behöver gnaga för att slipa ned de stora framtänderna som hela tiden växer. Bäverns syn är dålig och utvecklad för nattsyn. Trots de små öronen är hörseln väl utvecklad och bävrarna har en

d e m a l v ä T Lillaskogsskolan

ll med innehå k c ä s g g y r n Vinn en bar ppen på utflykten! som är to nast 1:a juni!

en svar se 6 22 Älvdal , Box 65, 79 sparingsskog Be s e .s en al en skog n, Älvd besparings na Dahlgre .dahlgren@ .se Per post: An E-post: anna aringsskogen sp be w. w w n la ko Hemsidan: ss lla Skog Klicka på Li mer. h telefonnum mn, ålder oc na tt di , n. et xe ar vu sv ds gon Skriv korsor . Ta gärna hjälp av nå PS rde 800 kr

Skicka in ditt

utvecklad ljudkommunikation med varandra. Bäverns luktsinne är bra. Den kan komma upp ur vattnet och vädra sig till var det finns aspar på flera hundra meters håll. Luktsinnet hjälper också bävern att hålla koll på fiender. Luktsinnet är även viktigt i kommunikationen bävrarna emellan. Bävern har två pungar på buken, bävergällspungar, med doftsekret som den använder som revirmarkering. Bävern har även ett sinnesorgan som sitter i skiljeväggen mellan näsborrarna som gör att bävern kan lukta under vatten! Bävermat

På hösten sker stora avverkningar av lövträd. Trädet gnags i lämpliga portionsbitar och lagras i undervattensförråd, för att fungera som näring under vintern. Vintern tillbringar bävern i sitt underjordiska bo, med kortare simturer till det närbelägna matförrådet. På våren är det de färska skotten på lövträd som lockar efter en lång vinter med enahanda föda av bark. På sommaren lever bävern på en blandad diet av näckrosor, örter i strandvegetationen, bark och blad från lövträd, främst asp, men även björk och, sälg. Historia

Bävern kom till våra trakter när inlandsisen drog sig tillbaka och lövträden vandrande in. Under 1300- och 1400-talet var den ett vanligt djur i vår natur. Bävern jagades av människan för sitt skinn och den eftertraktade bävergällen som sades vara bra mot mycket och i mitten av 1700-talet hade bävern därför blivit sällsynt. Vid slutet på 1800-talet var den helt utrotad från vårt land. Den inplanterades från Norge 1920. Från dess har arten återhämtat sig och spridit sig till större delen av Sverige och det finns nu en stam på cirka 100 000 djur. På vissa håll är den så vanlig så att den gör stora skador på skog och mark och i dessa områden är den därför jaktbart vilt, medan den och dess bo på andra håll fortfarande är fridlyst. Källor: nrm.se, lansstyrelsen.se

l. innehåll vä

Ryggsäck ink

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FÖR BARN

LILLA SKOGSSKOLAN

Visste du att… Bäverns namn på olika språk härstammar från samma ordstam som för "brun" eller "den brune". www.nrm.se Nedan till vänster: Träd fällda av bäver. Nedan till Höger: En bäverhydda. Foto: Tobbe Nilsson

ÄR BÄVERN BRA PÅ ATT KÄNNA

BÄVERN TRÄD ÄR SVEBYGSOM GER RIGES BÄVERN STÖRSTA BÄVERN ÄTER AV BLAD TRÄD TRIVS OCH SOM BÄBARK DEN IFRÅN FÄLLER VERN I

SES PÅ MARKEN DÄR BÄVERN BYGGER BÄVRAR HAR FÄLLT FÖR ATT ASP ÄR TRÄD BO I BÄVERNS FAVORIT ....

TYCKER MARBÄKERAR VERN BÄVERN OM ATT MED ÄTA PÅ BÄVER- SOMMAGÄLL REN

BÄVERN HAR STORA

KONSTRUKTÖR: Ulrika Ressar, Solflätan.

www.besparingsskogen.se

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ÄB SIB

AKTUELLT

ANSLAGSTAVLAN

Tips - vi gillar!

Angående Jordägarstämmorna

Lev som en bonde 100 sätt att klara sig själv

Här skulle vi ha påmint om jordägarstämmorna där planen var att hålla dessa i slutet av maj. På grund av rådande situation när det gäller covid-19 är läget förändrat och datumen kommer att flyttas fram. Stämmorna kommer att genomföras så snart situationen medger och det bedöms lämpligt. Mer information kommer att publiceras på vår webbplats och kungörelse kommer att annonseras i lokal press senast 14 dagar innan stämmorna oavsett när i tiden de förläggs.

Under hela 1900-talet har vi svenskar strävat efter att lämna landsbygden och flytta in till staden. På vägen har vi tappat bort kunskap som förmedlats mellan generationer under lång tid. Men nu har trenden vänt. Intresset för ursprunglighet och äkta vara har aldrig varit större än idag. Lev som en bonde är boken för dig som vill klara dig själv i stort eller smått. Boken innehåller hundra sätt att bli mer självhushållande och visar hur man kan ta tillvara det som naturligt finns omkring en. Niklas Kämpargård, journalist och fotograf, berättar om huskurer och kompostering, växelbruk och fårskötsel. Hur man syrar grönsaker och hur man slipper mygg. Vissa tips är enkla, andra lite mer komplicerade och då försedda med steg för steg-beskrivningar, bilder och räkneexempel. Den här boken riktar sig både till dig som vill inspireras till att leva ett grönare stadsliv och till dig som redan tagit steg mot att bli en fullfjädrad självhushållare.

Timmerhuskulturen i Övre Dalarna Utställning sommaren och hösten 2020 Juni-juli är utställningen på Rots Skans i Älvdalen Augusti-september är utställningen på Lomkällan i Särna Under perioden maj-september anordnas dessutom exkursioner, föreläsningar och annat spännande. Program och information: alvdalen.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter.html Med reservation för eventuella ändringar pga rådande situation gällande covid-19.

GRATTIS! Emma Forsberg som svarade rätt i förra numrets Lilla Skogsskola. Det rätta svaret var: LANDSKAPSDJUR

I SVERIGE FINNS TVÅ SORTERS

SKYDDAR HAREN MOT KYLA

P Ä

HAR EN EXTRA TJOCK VINTERPÄLS

HAREN KAN ..... LÅNGT HAREN HAR HAREN KRAF- HAR EN TIGA KORT

ÅRSTID FÖR PÄLSBYTE

PÄLSBYTET PÅVERKAS AV DAGS.....

HARENS SOMMARFÄRG ÄR GRÅ....

HAREN LEVER I 2 TILL 3..

Planteringsrör och plantkorg bokas i god tid.

ÄB: tfn 0251 - 59 74 81 SIB: tfn 0253 - 100 07

Behöver du låna utrustning?

Utlämning av plantor och utrustning sker maj-juni torsdagar kl. 14.00-17-00 Älvdalens Besparingsskogs garage i norra delen av kyrkbyn. Kontaktperson Urban Mattsson Tfn: 0251 - 59 74 81 Särna - Idre Besparingsskogs kallförråd Tfn: 0253 - 100 07

OM HÖSTEN ÄR VARM BLIR PÄLSVINTER- BYTET TID ÄR PÄLSEN LIKA VIT SOM

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

SKOGSHAREN ÄR MEDELPADS

Korsord och illustration: Ulrika Ressar, Solflätan

Semesterstängt på Besparingsskogarnas kontor i Älvdalen och Särna v. 28-31

www.besparingsskogen.se

AKTUELLT

ÄB SIB

ANSLAGSTAVLAN

Älvdalens Besparingsskog

BIDRAGSGUIDEN 2020

Särna-Idre Bespari

ngsskog

BIDRAGSGUIDEN 2020

Vill du boka Lokalen för fest, konferens eller hyra en kontorslokal? Boka hos Älvdalens Besparingsskog Tfn: 0251 - 106 95 E-post: info @besparingsskogen.se

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Tips!

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Bidragsguiden

Journummer för väghållning ÄB: 0251-59 74 86 SIB: 0253-59 67 65

Kom ihåg att ansöka om bidrag. Ta del av Bidragsguiden och ansökningsblanketter på besparingsskogen.se.

LÖSNING SKOGSKRYSSET HÖSTEN-19 KAN MAN

SYD- FÅNGA I SLAV TRÄNGSLETDAMMEN

ARTIKLAR FÖRVÄLLT PRON. ÄR NOG ARGSINT HUND

V I

FÄBODPRODUKT

DOP

SVAMP + ALG =

METOD ATT SKAPA ANLEDKÅDRIK NING VED

TILLSAMMANS MED SKOGSSKÖTSEL ÄGNAR SIG BESPARINGEN ÅT. . . .

GAMMAL KÅDIN- IDROTTSDRÄNK KLUBB TALLVED

FORN EGYPTISK KUNG RIKTNING

GRIPA

K TRÄSPRIT

REKLAM

SMIDIG

ÖVRE POSITION

SOLFLÄTAN

SAF - nytt från förbundet

TENN

RÅ

SAMHÄLLEN

.... MIDLER

FURUFNATTAR

BRYTER BARNEN LÄR SIG GÖRA SMÖR PÅ STRÖM BRINDBERGS ....

TILLVERKADES PÅ LÅNGÖ BRUK

O D

. . AFFÄREN

GRÄNSMARKERINGAR

STIGAR

AFRIKANDER

BRÄNSLE

STAD I FINLAND

LANDTUNGA

HALVFAST MASSA

TVHASSE FRÖ

LITE SPECIELL

FYLLER VI ALLA

DEN FINNS I ALLA BLAD

DEN YNGSTE UTSKOTT

VATTENDRAGET BILDAS I KOTTAR

VINNER DE FLESTA PÅ LOTTO

AZURFÄRGADE

DEL AV TEATERFÖRESTÄLLNING

INSTRUMENTET KÄNNER TILL

KRONDEL

FÄLLS OM HÖSTEN

HÅRT YTTÄCKE MÅTTEN

BOR

VERKTYG FÖR DIAMETERMÄTNING FRAKTAR

INFINITIVMÄRKE

VIKTIG FÖR BESPARINGEN

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

GRATTIS BERIT JÖNSAR, ORSA VINNARE AV SKOGSKRYSSET I HÖSTNUMMRET AV SKOGEN & KRAFTEN!

www.besparingsskogen.se

Den 1 april tillträder Nicklas som näringspolitisk Kommunikatör på Sveriges Allmänningsskogars Förbund efter Karin Fällman som slutade i höstas. Älvdalen och Särna-Idre Besparingsskogar är några av medlemmarna i förbundet. Nicklas Samils är ursprungligen skogsvetare och biolog och har doktorerat vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU i Uppsala. Han är uppvuxen i Hedemora, Dalarna och bor numera i Enviken. Han kommer senast från ett jobb som chefsekolog vid Bergvik Skog AB och Kopparfors Skogar AB. Kontaktinformation Nicklas Samils Tfn: 070 - 307 10 71 E - post: nicklas.samils@sverigesallmanningsskogarsforbund.se

Jaktregler finns på www.besparingsskogen. se Älvdalens Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/alvdalen/verksamhet/jakt-fiske/

Särna-Idre Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/sarna-idre/verksamhet/jakt-fiske/

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

ALLMÄNT

ÄB SIB

VI RINGER UPP

Vi ringer upp... Gunnar Barke, ordförande jordägarstämman Älvdalen

Gunnar har vi sett som landstings- och kommunpolitiker, kommunalråd, näringslivschef och landstingsråd. I många år har Gunnar varit i rampljuset. Det är säkert fler än undertecknad som undrar vad han gör nu för tiden. Jag vet att han har ett uppdrag från Älvdalens Besparingsskog som jordägarstämmans ordförande, ett uppdrag han med sin samlande erfarenhet utför med både hjärta och pondus. Vad gör du nu för tiden Gunnar?

– För det första är jag halvtidspensionär. Den övriga tiden jobbar jag på kommunen som samordnare av klimat- och energistrategi, en bostadsförsörjningsplan och som kommunens representant inom ett turismutvecklingsbolag. Jag sitter även med i både regionoch kommunfullmäktige och har uppdrag åt flera bolagsstyrelser. Sedan har jag uppdraget som jordägarstämmans ordförande. Det verkar som du har många järn i elden, Gunnar?

– Även fast det låter mycket så är det betydligt lugnare nu än för några år sedan. Hur länge har du haft uppdraget som jordägarstämmans ordförande?

– Jag blev vald som ordförande första gången 2014, sedan blev jag omvald igen på fyra år 2018.

närvarande har rätt att komma till tals utan att ge någon stämmodeltagare obegränsad rätt att prata eller rätt att vara oförskämd. Totalt sett så fungerar det bra. Vad betyder Älvdalens Besparingsskog för dig?

– Under lång tid har Besparingsskogen utvecklat bygden och gör det än idag. Personligen tycker jag att standarden på vägarna är fantastisk. Jag vet att skogsvårdsbidragen är uppskattade och att även föreningar kan söka bidrag. Senast var det också den stora hjälpen till den nya skolan i Älvdalen. Vad skulle du vilja säga till en nybliven delägare för att hen ska delta på stämmorna?

– Dels är det ju en möjlighet att vara med och bestämma genom att du som delägare får rösta på stämmorna. Det ges även bra information om aktuella ärenden. Du har även motionsrätt som delägare.

Vad är din roll som stämmans ordförande?

– Som ordförande håller jag i klubban och ser till att allt sköts riktigt. Vi har en dagordning som ska följas, samtidigt som alla som vill ska kunna göra sin stämma hörd. Stämman bygger på förslag från styrelsen och jag ser till att läsa på innan stämman börjar. Det är mycket formalia kring en stämma så det är viktigt att följa lagar och regler. Framför allt är uppdraget otroligt roligt och det är ett av de finare uppdragen jag haft. Det är en otrolig ära att bli vald av delägarna. Vad krävs för att vara en ordförande?

– Vi var inne lite på det i föregående fråga. Ordning och reda samtidigt som alla ska få säga sitt. Hålla sig till dagordningen. Oavsett vilken ordförande man är så är det alltid bra att vara påläst och behärska sammanträdestekniken och relevant lagstiftning. Alla

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Var har du bott förutom i Älvdalen?

– Jag har alltid verkat från Älvdalen. Det har varit självklart för mig och det finns inte något bättre. När jag var yngre så spelade jag hockey och då var jag borta ett par år och när jag studerade var jag i Uppsala men annars har jag varit Älvdalen trogen. Vad gör du på fritiden?

– Under många år hade jag inte mycket fritid men det har blivit bättre nu. Till exempel har jag möjlighet att spela mer golf. Jag läser en del böcker och tittar en del på film. De sista åren har det blivit en del resor tillsammans med min fru Lena. Två av våra tre barn har bott utomlands så vi har besökt dem. Nu har dottern flyttat hem till Sverige och vi har precis fått vårt andra barnbarn, så nu för tiden är jag morfar också.

www.besparingsskogen.se

NÄSTA NUMMER HÖST 2020 SKOGENS SKAFFERI MARKNADSNYTT DELÄGARE I FOKUS

ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR För att maila till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se Älvdalens Besparingsskog Växel: 0251-106 95 E-post: info@besparingsskogen.se Besöksadress: Dalgatan 99 Postadress: Box 65, 796 22 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

Journummer väghållning Särna-Idre Besparingsskog ÄB: 0251-59 74 86 Växel: 0253-100 07 SIB: 0253-59 67 65 E-post: info@besparingsskogen.se Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 790 90 Särna webb: www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN VÅR 2020

Avsändare: Älvdalens Besparingsskog Box 65, 796 22 Älvdalen

kik! t u l l å H augusti

28 Delägardag og sparingssk e B re d -I a Särn mmer på tion ko Mer informa kogen.se besparingss rat utskick. samt i sepa ingar pga

ella ändr ion för eventu . Med reservat nde covid-19 lla gä n tio rådande situa