Issuu

ODR samhällsinformation

hösten 21

skogen & kraften

INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR

Intresset ökar för

BIODLING I DALARNA Besparingsskogarna testar

NY TEKNOLOGI Besparingsskogarnas

AVVERKNINGSPLAN Nyhet!

PEFC-ANPASSADE SKOGSBRUKSPLANER

LEDARE

SKOGEN & KRAFTEN

ÄB SIB

UNDER DET SENASTE ÅRET har svenskt skogsbruk verkligen varit i fokus. I olika mediala sammanhang har en hårt vinklad och ibland också faktamässigt felaktig bild av svenskt skogsbruk lyfts fram. Vi som jobbar med skogsbruk målas upp som hänsynslösa och vinstfokuserade samt att vi långsamt håller på och ödelägger den svenska naturen. Det jag saknar i debatten är den verkliga anledningen till att vi en gång började med trakthyggesbruk. Det var från början inte en ekonomisk drivkraft. Anledningen var snarare att vi i Sverige efter ett antal decennier med kontinuitetsskogsbruk hade skapat väldigt glesa och trädfattiga skogar. Skogen växte allt sämre, framför allt för att det inte växte upp tillräckligt många nya träd. Tallskogar på våra breddgrader är anpassade för att först växa upp och sedan brinna ned, det var så skogen föryngrade sig innan skogsbrukets tid. Tallen, tillsammans med björk och asp, är alltså skapad för att vara den som först växer upp på kala ytor. Vid trakthyggesbrukets pånyttfödelse ( ja det är inte första gången ) för 80-talet år sedan så var skogsnäringen mycket skeptisk till de höga föryngringskostnader denna avverkningsmetod skulle leda till. Tidigare hade man ju inte haft någon föryngringskostnad alls. Under de senaste sextio-sjuttio åren har vi anpassat utrustning, metoder, fröplantager och plantodlingssystem för trakthyggesbruket vilket har möjliggjort att vi ekonomiskt klarar av att investera i föryngringen av skogen och sedan skörda med vinst hundratalet år senare.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

METODEN HAR LETT TILL att vi har betydligt mycket mer skog idag jämfört med för hundra år sedan. Utan trakthyggesbruket hade dagens skogar inte bundit lika mycket koldioxid som de har gjort och kommer fortsätta att göra. Dagens miljövänliga avverkningar med evighetsträd, kantzoner, högstubbar och hänsynsgrupper skiljer sig inte mycket från de ursprungliga brandfälten som vi fortfarande kan se spår av på Besparingsskogarna. Möjligtvis då att föryngringsytorna inte har brunnit samt att de är mindre än de gamla brandfälten. Avsaknaden av brand kompenserar vi genom att bränna en viss andel av arealen varje år. I DETTA NUMMER kan du läsa mer om Besparingsskogarnas avverkningsplaner, skogens åldersfördelning och varför vi avverkar på det sätt vi gör. När det gäller föryngring så har vi under sommaren testat ett nytt sätt att plantera som du kan läsa mer om i detta nummer. Även i detta fall så har forskningen utgått från hur naturen fungerar och försökt anpassa skogsbruket till naturen. Trevlig läsning!

Nils Eliasson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.besparingsskogen.se

INNEHÅLL NY TEKNOLOGI

RAPPORT FRÅN SAF

4 - 7

BESPARINGSSKOGARNAS AVVERKNINGSPLAN 10 SPRÅKSTIPENDIUM

DELÄGARE I FOKUS - SÄRNA

STYRELSENS ARBETE

VÄRDET AV EN BRO

PEFC-ANPASSADE SKOGSBRUKSPLANER

PEFC-CERTIFIERING

FRÅN JORD TILL BORD - BIODLING

INTRESSET FÖR BIODLING ÖKAR

SKOGENS SKAFFERI - HONUNG

LILLA SKOGSSKOLAN

ANSLAGSTAVLAN

VI RINGER UPP

NÄSTA NUMMER

SKOGSKRYSS

10-14

16-17

22 - 23

28 -32

Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: 5 300 ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar, Nils Eliasson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin, Ulla Schütt, Per Ericsson. Fotografer i tidningen: Tobbe Nilsson Foto 070-359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Fredrik Larsson, Per Ericsson, Lasse Björn, Johanna Lindhamn, Anna Dahlgren, Besparingsskogen. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna 070-588 34 93. Omslagsbild: Fredrik Larsson. Bild baksida och sid 39: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2021.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

NY TEKNOLOGI

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB SIB

Besparingsskogarna provar ny teknologi 4

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

NY TEKNOLOGI

Banbrytande forskning har skapat en helt ny produkt för plantors överlevnad och tillväxt i skogen. Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har provytor där plantorna fått sällskap av denna produkt som består av granulerat argininfosfat. Arginin hjälper plantorna att snabbt bilda kraftfulla rötter. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson.

När skogsplantören satt ned plantan i marken är det bra om rötterna snabbt etablerar kontakt med omgivande mark. Detta för att säkra den framtida tillväxten. Ny teknologi har efter omfattande forskning tagit fram en klimatsmart växtnäring som stimulerar tillväxten av både plantans rötter och skott. Det ger en ökad överlevnad och skogsvärdet ökar. Kortare rotationstid i skogen ger ett större virkesuttag och ger en ökad kolinbindning. Jonas Svensson, skogsvårdsledare på Besparingsskogarna berättar

– Jag var på ett seminarium på Tallheds plantskola för 1 ½ års sedan och det var så jag kom i kontakt med detta forskningsförsök. I våras köpte vi in växtnäringen arGrow, som är i form av granulat, och har nu i sommar planterat tolv provytor på Älvdalens Besparingsskog och sex på SärnaIdre Besparingsskog. Jonas fortsätter med att berätta varför Besparingsskogarna har testat detta. – Desto fler plantor som överlever innebär att fler förädlade plantor kommer att finnas i det vuxna beståndet. Detta främjar värdetillväxten i skogen. Jag tänker att det maximerar föryngringens värde och ger högre stamvolym helt enkelt. Hur fungerar det när man planterar?

– Det är ett relativt lättanvänt system. Produkten tillförs vid plantering med ett vanligt planteringsrör av modellen

www.besparingsskogen.se

PottiPutki. För privata skogsägare som planterar i lite mindre omfattning finns det även en handdoserare vilket är ett bra alternativ. Granulatet hamnar sedan under plantan, på det ställe där den gör bäst nytta. Vad händer sedan, när plantan är i backen?

– Jag har fått förklarat för mig att argininet binder hårt till markpartiklarna vilket leder till mycket lågt läckage av kväve. Det låga kväveläckaget innebär betydligt mindre miljöpåverkan. Argininet frigörs långsamt och kontrollerat vilket hjälper plantan att redan det första året bilda ett kraftfullt rotsystem. Rotsystemet tar upp näringen i marken vilket ger en kraftig tillväxt för hela plantan de första åren. Det finns försök på fördubblad tillväxt ( biomassa ) redan efter två till tre år. Det är det som vi hoppas på. Redan nu efter tre månader kan vi se positiva resultat på de provytor vi har. Vi ser en kraftigare rot- och barrmassa i jämnförelse med de ”vanligt” satta plantorna. Detta ser vi på samtliga arton provytor vi har på skogen. Hur kommer ni att följa upp detta?

– Detta kommer vi naturligtvis att följa upp årligen, och även berätta om i kommande nummer. Fredrik Östlund från företaget Arevo som säljer arGROW rekommenderar att när det gäller uppföljning är det bra att mäta stambasdiameter, totalhöjd och skottsträckning på 30 slumpvis utvalda

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

NY TEKNOLOGI

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB SIB

Dessa plantor planterades i början av juni 2021 av sommaranställda plantörer vid Älvdalens Besparingsskog. Man ser att rötterna är kraftigare och barrmassan är större på plantan till vänster som planterades med arGrow.

plantor på arGrow-delen och på referensytan ( totalt 60 plantor per trakt ). Första året efter plantering är barrlängd också intressant att mäta. Val av plantor som ska mätas kan som sagt göras genom att kasta något och mäta de fem som är närmast landningen och upprepa tills önskat antal har mätts. Hur har det varit att planera med arGROW?

– Överlag har det gått bra att plantera med arGROW, men plantörernas uppfattning efter denna säsong är att det kan ta längre tid, eftersom rören har mer mekanism och tar lite tid att laga om det går

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

sönder. Rören får inte heller bli nötta fram i ”näbben”. Då har kulorna farit ut. Kanske måste man köpa in och komplettera med nya varje år. Man ska helst inte heller plantera när det är blött- kulorna kan svälla och då är det svårt att genomföra planteringen. Jag pratade med försäljaren Fredrik Östlund från Arevo efter sommaren angående detta och han svarade att den doserare som Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar köpte in var en relativt nyutvecklad produkt och de rören som levererades hade vissa kvalitetsproblem. Tekniken på de rör som nu produceras är förbättrad. Det är viktigt

att fjädern är spänd för att det ska stänga ordentligt i käftarna. Även problemet med väta är förbättrat med bättre dränering inne i doseraren vilket ger minskad risk att det klibbar igen. Under 2021 planterar svenska och utländska skogsägare tillsammans runt 30-40 miljoner plantor med arGrow® Granulat. Just nu byggs det en stor produktionsanläggning i Umeå, som beräknas bli klar vid årsskiftet. Källor: natursidan.se, arevo.se

www.besparingsskogen.se

Fakta arGROW Arevos Grundare, Professor Torgny Näsholm ( och den forskargrupp han leder ) på SLU har undersökt hur växter tillgodoser sitt kvävebehov och visat att barrträd tar upp kväve ur marken i form av aminosyror. I olika studier har han funnit att växter har en mycket väl utvecklad förmåga att nyttja kväve i form av aminosyror som också är den huvudsakliga kvävekällan för tall och gran. Forskningen och storskaliga försöksplanteringar har visat att barrträd får mer rötter och mer mykorrhiza* med Arginin vilket gör att trädet kommer fortsätta växa fortare långt efter att Arginin har tillsatts. Torgny Näsholm tilldelades för denna upptäckt Marcus Wallenbergpriset ( 2018 ) - det största vetenskapliga skogsforskningspriset i världen. Under denna säsong planteras runt 30 - 40 miljoner skogsplantor med produkten arGrow Granulat i främst Sverige men även i stor skala i Finland.

*Mykorrhiza hjälper till Mykorrhiza är ett fascinerande samspel mellan växternas rötter och underjordiska svamptrådar. Detta är ett av de viktigaste systemen i skogens ekosystem. Tunna, mikroskopiska svamptrådar kan man till exempel hitta i en mager tallskog. Skogen klarar sig inte utan sin svampkompis någon längre tid, inte ens med intensiv gödsling. Träden är beroende av mykorrhizan för att få hjälp med att ta upp näring som de annars inte kan nå med sina egna rötter. Mykorrhizan är därför en nödvändig förutsättning för skog på magrare marker.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

NY TEKNOLOGI

ÄB SIB

OMVÄRLDSBEVAKNING

Rapport från

SAF

Sveriges allmänningsskogars förbund

EU-kommissionen och det svenska skogsbruket Att äga eller bruka skog i dagens Sverige är som att befinna sig på en ständigt föränderlig spelplan där regler och förutsättningar sällan består. Svenskt skogsbruk påverkas ofta av våra egna inhemska miljömål och politiska ambitioner, men på senare tid är det nog ändå få som har missat EU-kommissionens utspel kring europeiskt skogsbruk och i synnerhet deras fokus på just svenska och finska skogar. Vi börjar i Sverige: Den svenska skogsutredningens slutsatser har fått mycket uppmärksamhet för sina rekommendationer att fördubbla mängden formellt skyddad skog i vårt land och dessutom ytterligare restaurera två miljoner hektar brukad skog till högre naturvärden. Utredningens slutsatser föreslår därför i praktiken att det bör bildas ett enormt nätverk av reservat och nationalparker från Dalafjällen ända upp till Treriksröset. Detta innebär att nordvästra Sveriges skogsägare är de som skulle påverkas mest om förslaget blir verklighet. Den

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

kanske mest bekymmersamma detaljen i detta förslag är att den fjällnära skogen inte bör omfattas av frivillighet från markägarens sida. Härigenom görs därför åtskillnad på produktiv skogsmarks geografiska belägenhet, vilket i förlängningen leder till en form av diskriminerande särbehandling av skogsägare i Sveriges norra inland. En mer progressiv inställning ( utöver att föreslå frivillighet inför reservatsbildning, oavsett geografi ) hade fokuserat på att föreslå exempelvis naturvårdsavtalsliknande kompromisser för att möta äganderätt, produk-

tion och naturvård på ett tillfredsställande sätt för skogsägaren - oavsett var dennes skog står. Mycket komprimerat kan man sammanfatta skogsutredningen som positiv eller negativ beroende på vilken typ av skog som skogsägaren har i sin ägo och dennes mål med sitt skogsägande. Dessutom kommer nämnda förslag vara mycket kostsamma för skattebetalarna, dels i engångskostnad, dels i evinnerlig kostnad, inte minst för skötselåtgärder. Det är inte bara inom svenska utredningar man förordar mer formellt skyddad skog. Även EU-kommissionen har presenterat en ny skogsstrategi som kan komma att påverka Sveriges skogar och skogsbruksmetoder genom bland annat mer skyddad skog och reducering av vårt normala trakthyggesbruk till förmån för hyggesfritt skogsbruk. Dessa utspel härrör bland annat ur EU:s strategi för biologisk mångfald och klimatstrategins mål om att bli klimatneutralt senast 2050.

www.besparingsskogen.se

OMVÄRLDSBEVAKNING

SAF

Skogsutredningen Skogsutredningen mynnar ur januariöverenskommelsen från 2018 som var en sakpolitisk överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Den syftade ursprungligen till att undersöka möjligheter och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald skulle förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Uppdraget omfattade dessutom att föreslå incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken.

Foto: Tobbe Nilsson.

Klimatneutralitet skall bland annat uppnås genom att låta mer skog stå kvar och agera kolsänkor för att minska koldioxidhalten i atmosfären och därmed balansera EU:s gemensamma nettoutsläpp. Dock saknas konsekvensanalyser om vad det skulle innebära ifall svenska skogsägare skall ta ansvar för övriga EU:s utsläpp. Om skogsägare däremot önskar låta sin skog stå kvar mot en acceptabel ekonomisk ersättning för att kompensera för andras koldioxidutsläpp så är detta givetvis en intressant modell att ”bruka” sin skog, men svenska skogsägare måste tillåtas behålla rådighet över sin egendom utan inblandning från vare sig nationell eller federal stat. Europeiska skogsägare och regeringar måste sätta stopp för en federal detaljstyrning i ett skogsbruk som riskerar att likriktas över stora delar av Europa. Inte minst för att skogsägaren själv och lokala myndigheter bättre känner till sina förutsättningar än tjänstemännen i

www.besparingsskogen.se

Bryssel - men framför allt för att vi inte kan jämföra vare sig skogar, skogsbruk eller ekologi enligt en standardmall omfattande skogar från Portugals kuster, genom Alperna och Nordtyska låglandet till Sveriges boreala miljöer. Är det något land i Europa som kan visa på hur man bedriver ett långsiktigt och naturvårdsanpassat skogsbruk så är det just Sverige och inte koldioxidskalkylerande tjänstemän i Bryssel. Beklagligt nog uppvisar såväl skogsutredningen som EU:s strategier stora likheter med varandra och svensk strävan är underordnat eventuella federala lagstiftningar, så frågan är om skogsutredningen har någon större betydelse ifall EU beslutar om framtiden för Sveriges skogar.

Sveriges Allmänningsskogars Förbund Sveriges Allmänningsskogars Förbund är ett förbund bestående av allmänningsskogar och besparingsskogar i Norrland och Dalarna. Genom att samla erfarenhet och kunskap i en gemensam organisation vill förbundet föra upp Allmänningarnas och inlandets villkor, betydelse och förutsättningar för skogsbruk, på den politiska dagordningen. Förbundets medlemmar äger tillsammans cirka 670 000 hektar skog, vilket motsvarar mer än 2 % av Sveriges skogsmark. Läs gärna mer på: www.sasf.se

Nicklas Samils

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

AVVERKNING

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB SIB

Besparingsskogarnas avverkningsplan - planering i nutid för framtid Vad har Besparingsskogarna för avverkningsplaner, vad är det som ytterst styr verksamheten och hur är skogens åldersfördelning? Det är några av de frågor som vi reder ut med Älvdalens och Särna-Idres förvaltare Nils Eliasson. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Tobbe Nilsson. Hur ser Besparingsskogarnas avverkningsplan ut?

– Älvdalens Besparingsskog och SärnaIdre har en avverkningsplan som löper över en tioårsperiod. Planen beslutas av jordägarstämman och den senaste tioårsperioden beslutades på höststämman 2017. Planen för Älvdalen har ett årligt uttag på 90 000 m3fub i slutavverkning och cirka 15 000 m3fub i gallring. För Särna-Idre är det 33 000 m3fub i slutavverkning och cirka 7 000 m3fub i gallring. Vi gör avverkningsberäkningar vart tionde år för att räkna ut hur mycket som är lämpligt att slutavverka respektive gallra. Till exempel så avverkar vi nu skog som äldregallrades och

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

gödslades för nästan tjugo år sedan. Den har haft god tillväxt och dessutom har den utvecklat höga virkesvärden med höga andelar av bästa klassens tall timmer, klass 1. Det skogsinnehav som Besparingsskogarna äger finns dokumenterat i en grön skogsbruksplan. Den brukade skogsarealen, produktiv skogsmark, uppgår till cirka 57 800 hektar produktiv skogsmark i Älvdalen och 41 100 hektar i Särna-Idre. Vad är det som ytterst styr verksamheten?

– Det som ytterst styr verksamheten på Besparingsskogarna är reglementet. Där står bland annat: ”Besparingsskogen skall förvaltas för att långsiktigt ge en god avkastning.

Skogsmarken med växande skog skall skötas på lämpligt sätt för att få jämn avkastning." Huvudmålen för Besparingsskogarna är därför att sköta skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt och se till att avkastningen på skogskapitalet är god. Det handlar om att planera rätt volymer, trädslag och sortiment inför avverkning men också att sköta skogen på ett uthålligt sätt enligt miljöcertifieringens principer. Vem köper virket?

– Virket levereras till olika köpare i regionen. Ledstjärnor för vår virkesförsäljning är högkvalitativ råvara, leveranssäkerhet och långsiktighet. Det blir även allt viktigare att vara certifierad, inte minst när det gäller försäljningen av virke. Genom miljöcertifieringen har man en konkurrensfördel och det ger i vissa fall mer intäkter. Besparingsskogarna är certifierade enligt PEFC-standarden.

www.besparingsskogen.se

Vad menar du med långsiktighet?

– Med det kan det menas flera saker. I detta sammanhang när det gäller virkesförsäljning menar jag att vi har bra avtal med våra kunder som ger trygghet och att vi kan sälja det vi avverkar i rätt tid.Långsiktighet i ett större perspektiv kan även användas när jag vid flera tillfällen har fått frågan om varför vi avverkar på ett sådant sätt som vi gör? Här vill jag vara tydlig med att det inte handlar om att skapa kortsiktiga årsvinster på bekostnad av framtida generationers möjligheter att bruka och tjäna pengar på skogen utan snarare tvärtom. Besparingsskogen har mycket gammal skog och därmed också skogar med höga naturvärden. Delar av det är redan avsatt, både med formella skydd, naturreservat med mera och genom frivilliga avsättningar. Men mycket av den riktigt gamla skogen som inte är avsatt har växande naturvärden som med åren kommer att öka och till slut nå en naturvårdskvalitet som gör att vi inte kan avverka och sköta skogen för virkesproduktion. Det här gör att vi ibland är tvungna att avverka ganska stora objekt på en gång. Ett exempel kan vara om vi har ett bestånd som är 40 ha så skulle vi kunna minska arealen och kanske avverka 20 ha eller mindre. Problemet är att vi då behöver

komma tillbaka inom något år för att inte riskera att skogen blir obrukbar för framtida generationer på grund av höga naturvärden. Hur ser Besparingsskogarnas skogsinnehav ut idag av avverkningsmogen skog?

– För Älvdalens Besparingsskog är 19,4 % av arealen 100 - 150 år. Utöver det har vi några procent som är över 150 år och en del avverkningsmogen skog under 100 år. Cirka 0,9 procentenheter av dessa 100 - 150 åringar avverkas årligen så skogen i den åldersklassen kommer att räcka cirka 20 år. Under de åren kommer ny skog att ha vuxit in i åldersklassen över 100 år. Allt ingår i en långsiktig strategi för att överbrygga en kommande svacka i åldersklassen 70 - 90 år. Vi har alltså hushållat med den gamla skogen för att varje år kunna göra ett jämnt virkesuttag, nu och i framtiden. Baksidan med den strategin är att vi riskerar att omöjliggöra brukandet av delar av skogen i framtiden med nuvarande regelverk gällande naturvård med mera. Totalt så avverkar vi idag ungefär hälften av det som årligen växer. Volymen virke och timmer ökar alltså för varje år. För Särna -I dre Besparingsskog är 20,3 % av arealen 100 - 150 år.

Älvdalens Besparingsskog 2021 Åldersklassfördelning på produktiv skogsmark. % hektar 18 % 16 %

% av produktiv areal

14 % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Summa

Kal

11-

21-

31-

41-

51-

61-

71-

81-

91-

101-

111-

121-

131-

141-

151-

161-

171-

181-

201-

211-

221-

251-

0 %

13 %

14 %

16 %

8 %

6 %

4 %

1 %

2 %

4 %

5 %

3 %

1 %

0 %

Ålderssvackan finns nu i åldrarna 71-110 år, ca 6 % av arealen.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

AVVERKNING

Särna-Idre Besparinsskog 2021 Åldersklassfördelning på produktiv skogsmark. % hektar

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB SIB

18 % 16 %

% av produktiv areal

14 % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Summa

Kal

11-

21-

31-

41-

51-

61-

71-

81-

91-

101-

111-

121-

131-

141-

151-

161-

171-

181-

201-

211-

221-

251-

0 %

9 %

8 %

12 %

16 %

11 %

9 %

4 %

2 %

1 %

2 %

4 %

5 %

6 %

3 %

2 %

1 %

0 %

Åldersvackan finns också på SIB i åldern 71 - 110 år. I det här intervallet finns 7 % av produktiv areal på SIB.

Hur mycket ökar tillväxten?

– Den absoluta merparten av trädens tillväxt sker från slutet på maj till början av juli. I Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar växte det till exempel i juni månad cirka 7 100 skogskubikmeter per dag! Eller fem kubikmeter i minuten. Värdetillväxten är grovt räknat 133 000 kr per timme. Då har jag räknat på dygnets samtliga timmar och eftersom det växer mer på dagen så är värdeökningen egentligen snabbare. Nu kom-

mer ungefär hälften av värdet nyttjas redan i år genom avverkning. Den andra hälften kommer kommande generationer till gagn. Kanske i en tid där hållbara produkter från skogen värderas ännu högre än nu.

m3fub ), totalt cirka 106 000 m3fub / år. Skogen växer alltså just nu mer än vad vi tar ut. Den nuvarande avverkningsberäkningen, gjord 2017, pekar på att vi ska kunna hålla nuvarande slutavverkningsnivå, cirka 90 000 m3fub, i 40 år. Samtidigt som gallringarna under samma tidsperiod kommer att öka från dagens cirka 16 000 m3fub / år till någonstans mellan 70 – 80 000 m3fub / år.

Älvdalens Besparingsskog:

Perioden 2017 visar att skogen växer med cirka 190 000 m3fub / år samtidigt som vi avverkar, slutavverkning och övrig avverkning ( 90 000 m3fub ) samt gallring ( 16 000

Älvdalens Besparingsskog avverkningsberäkningen 2017 Total avverkning ( slutavverkning, gallring och övr. avv. ) jämfört med tillväxt tm³fub 250 234

229 200

226

175

1 000 m³fub

173 150

100

210

204

175

171

170

197

180

Tillväxt tm³fub

190

177

168

Summa avv. tm³fub

145 103 88

90 83

90 86

13 1

0 2027

0 2037

2047

120

118

120

2017

120

112

216

190

2067

2077

2087

Gallring tm³fub

0 2057

0 2097

Slutavv tm³fub

Fröträdsavv. tm³fub

0 2107

Total avverkning på ÄB ( summa avv. tm3fub ) per år vs tillväxt tm3fub per år. Uppdelat på 10-årsperioder.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

AVVERKNING

Särna-Idre Besparingsskog avverkningsberäkningen 2017 Total avverkning ( slutavverkning, gallring och övr. avv. ) jämfört med tillväxt tm³fub 140

100

128

120

122 113

100

1 000 m³fub

87 78

74 53

52 37 33

34 28

44 34

2017

0 2037

2057

2077

0 2067

Slutavv tm³fub

Gallring tm³fub

42 34

0 2047

Summa avv. tm³fub

0 2027

94 88

20 0

95 90

92 81

60 40

Tillväxt tm³fub

102

0 2087

0 2097

Fröträdsavv. tm³fub

0 2107

Total avverkning på SIB ( summa avv. tm3fub ) per år vs tillväxt tm3fub per år. Uppdelat på 10-årsperioder.

Särna-Idre Besparingsskog:

Perioden 2017 visar att skogen växer med cirka 100 000 m3fub / år samtidigt som vi avverkar, slutavverkning och övrig avverkning ( 33 000 m3fub ) samt gallring ( 8 000 m3fub ), totalt cirka 41 000 m3fub / år. Skogen växer alltså just nu mer

www.besparingsskogen.se

dubbelt så mycket som vad vi tar ut. Den nuvarande avverkningsberäkningen, gjord 2017, pekar på att vi ska kunna hålla nuvarande slutavverkningsnivå, cirka 33 000 m3fub, i 50 år. Samtidigt som gallringarna under samma tidsperiod kommer

att öka från dagens cirka 8 000 m3fub / år till någonstans runt 40 000 - 50 000 m3fub / år. Sammantaget innebär det här, för både Älvdalen och Särna-Idre, höjda avverkningsnivåer och höjda intäkter som bör leda till höjda bidrag i framtiden.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

AVVERKNING

Här förklarar vi hur mycket avverkningsbar skog i ålder cirka 100 - 150 år som finns idag. Areal i åldersklass 101 och uppåt.

Älvdalens Besparingsskog åldersklass 101 - och uppåt. Areal, ha. Målklass PG och PF 3 000

Areal, ha

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Summa

101-

111-

121-

131-

141-

151-

161-

171-

181-

201-

211-

221-

251-

800

2 085

2 388

2 534

1 491

605

256

I åldersklass 101-151 finns cirka 9 900 ha i målklass *PG och **PF.

Särna-Idre Besparingsskog åldersklass 101 - och uppåt. Areal, ha. Målklass PG och PF 2 500 Areal, ha

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB SIB

2 000 1 500 1 000 500 0 Summa

101-

111-

121-

131-

141-

151-

161-

171-

181-

291-

201-

211-

231-

784

1 291

1590

2081

1 016

584

340

I åldersklass 101 - 151 finns cirka 7 300 ha i målklass *PG och **PF

*PG = Målet med skogsskötseln är produktion och naturvårdshänsynen är generell. **PF = Målet med skogsskötseln är produktion och naturvårdshänsynen är förstärkt.

Vad är den lägsta slutavverkningsåldern?

Växer skog bättre idag än förr?

– När det gäller slutavverkningsålder så har vi idag en lägsta tillåtna slutavverkningsålder på lagens nivå +20 %. Det innebär i praktiken 78 – 96 års ålder beroende på hur det växer. I dagsläget behöver vi inte avverka vid den åldern. Ser vi att vi tjänar på att låta skogen växa på sig så gör vi det.

– Dagens yngre skogar är mer välskötta och växer betydligt bättre och kommer därför innehålla en avsevärd andel timmer redan vid till exempel 70 år. Bakgrunden finns som vanligt i historien, tidigare föryngrades inte skogen aktivt utan det var naturlig föryngring som troligen tog decennier på sig att växa upp och bilda ett skogsbestånd. Vi jobbar för närvarande med en ny skogs-

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

skötselstrategi vars mål är att producera så mycket timmer som möjligt. Det innebär till exempel att det är viktigt att utföra gallringarna i rätt tid så att vi inte tappar tillväxt och skogen kan växa med god diameter tillväxt. Sammanfattningsvis

– Allt Besparingsskogarna gör idag, gör vi med tanke på nutid och framtid.

www.besparingsskogen.se

SPRÅKSTIPENDIUM

BARN & UNGDOMAR

Språkstipendiet - bidrog till att Gabriel kunde köpa en epa

Kompisgänget samlas ofta och då blandas älvdalska och svenska om vartannat. Hälften av gänget pratar nämligen älvdalska, men alla förstår språket. Det är ganska vanligt i Älvdalen att det är så, på arbetsplatser, i skolan eller som ikväll för vännerna när de träffas hemma hos Lid Gustav Olsson i Blyberg. TEXT OCH FOTO: Anna Dahlgren. På frågan hur det kom sig att de sökte stipendiet svarar alla tre att det är allmänt känt i Älvdalen och att de har äldre kompisar som har fått stipendiet. – Det är inga svårigheter att prata älvdalska, däremot kan det vara klurigt att skriva. Det fick vi möjlighet att lära oss på lektioner i skolan anordnade av Ulum Dalaska och projektet Willum og Bellum, förklarar killarna. Anton Andersson pratar älvdalska med det flesta av sina släktingar, Gustav likaså. Gabriel Soors pratar med alla på pappa Tomas sida. Vad de gjorde med stipendiepengarna på 6 000 kr var svarar Anton att han kunde köpa mopeddelar, Gabriel fick ett bra tillskott till epan och Gustav fick ett bra sparkapital. Älvdalska

Idag talas älvdalska av cirka tretusen personer och älvdalskan betraktas av många som ett eget nordiskt språk. Det beror bland annat på att älvdalskan kraftigt avviker från andra svenska språkvarieteter och att älvdalskan praktiskt taget är oförståelig för enbart svensktalande. Dessutom modifierar älvdalsktalare inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar så kallad kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat. Vidare ges det ut böcker på älvdalska, föreningen Ulum Dalska ger ut en medlemstidning två gånger per år. För att främja och bevara älvdalskan och inte minst för att motivera och öka anatlet som talar älvdalska finns i dag två stipendier för barn och ungdomar att söka. Älvdalens Besparingsskogs språkstipendium

Älvdalens Besparingsskog har instiftat ett stipendium som kan sökas av elever som går i årskurs 6 och 9 i skolor i Älvdalen. Stipendiesumman för åk 6 är på 500 kronor och för åk 9 på 3 000 alternativt 6 000 kronor. Eleverna får dessutom ett diplom. För att få ansöka måste eleven kunna prata älvdalska. Ulum Dalskas språkstipendium

Ulum Dalska har instiftat ett stipendium som kan sökas av elever som går i årskurs 3 i skolor i Älvdalen. Eleverna får en bok och ett diplom. För att få ansöka måste eleven kunna prata älvdalska.

www.besparingsskogen.se

ÄB

Lid Gustav Olsson, Gabriel Soors och Anton Andersson.

är!

Barn & ungdomar - kolla h

Går du i årskurs 3, 6 eller 9 på Rots skola eller på Älvdalsskolan - pratar du älvdalska eller håller du på att lära dig? Då kan du ansöka om stipendium! Vad krävs för att få stipendiet? 1: Det viktigaste är att eleven kan föra samtal på älvdalska. Gäller åk 3, 6 och 9. 2: Att eleven kan läsa och förstå en text skriven på älvdalska. Gäller åk 6 och 9. 3: Att eleven kan skriva en text på älvdalska på givet ämne. Gäller åk 9. Hur bedömer man vilka som kan få stipendiet? Åk 3 och 6: Elever i åk 3 och 6 får träffa personer från Ulum Dalska som samtalar enskilt med varje barn som sökt stipendiet. Därefter avgörs vilka elever som uppfyller kraven. ÅK 9: Examination för åk 9 sker under vårterminen. Elever som har ansökt om stipendiet kallas till en träff med några personer utsedda av stipendienämnden. Provet består av två delar, en muntlig och en skriftlig del. Det skriftliga provet utförs vid ett tillfälle gemensamt för alla sökande. Då får de sökande översätta ord och meningar till och från älvdalska och skriva en kortare uppsats på älvdalska. Därefter får eleverna enskilt träffa de utsedda personerna för ett muntligt prov som går ut på att samtala, svara på en del frågor och läsa på älvdalska. Efter denna träff sammanträder nämnden och offentliggör en lista på godkända elever. Resultatet meddelas skriftligt till varje elev. I nämnden ingår nio ledamöter, två från Jordägarnämnden och sju från föreningen Ulum Dalska. Nämndens beslut kan inte överklagas. När delas stipendiet ut? Stipendiet delas ut under högtidliga former i samband med skolavslutningen. Hur söker man stipendiet? Man fyller i ett ansökningsformulär som finns på Ulum Dalskas hemsida: ulumdalska.se/information/stipendiet/ Kan sökas från mars månad för 2022. Välkommen med din ansökan!

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

SIB

I FOKUS

DELÄGARE

Ola Jönsson-

Hemlängtan tog mig och familjen tillbaka till Särna

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

Ola Jönsson är en av Särnas eldsjälar. Han har många roller och han ser ut att klara dem galant. Skogsägare, styrelsemedlem i flera föreningar och i Besparingsskogen, sambo, pappa, morfar, chef, jägare och även en livsnjutare. Från vallen där han tillbringar mycket tid är han också nära sin skogsfastighet och där drömmer han åter igen om att få vakna till bjällror från betande djur. Vad jobbar du med i Särna?

– Hemlängtan tog mig och familjen tillbaka till Särna. I början när jag flyttade hem hade jag inte heltidsjobb inom ambulansen utan körde även taxi. Nu har jag jobbat i många år som ambulanssjukvårdare och sedan 2010 är jag avdelningschef på ambulanssjukvården i Särna och Älvdalen. Jag är sällan ute i fält numera- man måste jobba med det kontinuerligt för att vara uppdaterad och tiden räcker inte till. Jag brukar få frågan om jag tycker det är jobbigt att arbeta med skadade patienter som man kanske känner, några till och med kanske nära. Jag ser det så att det är positivt och bra att ha kunskap om patienterna man möter. Det kan vara en trygghet för den skadade att se ett bekant ansikte när man kommer fram till olycksplatsen. För det mesta slutar det ju lyckligt och det känns bra att kunna hjälpa till när de behöver det som mest.

Det passade oss att göra det i tid. Jag och min syster Lena var helt överens när vår mamma ville göra det klart. Eftersom skogen är mitt intresse så blev det naturligt att jag övertog den och Lena den gamla gården där vår mamma växte upp. Till skogen ingick även en fäbodstuga i Myrvallen och det passar vår familj bra. Vi tillbringar mycket tid där året runt och den ligger nära skogsfastigheten. Det jag kan sakna där är ljudet av bjällror från betande djur. När jag var liten hade fäbodgrannarna Maja och Ture djur på fäboden och jag önskar det kunde vara så även idag. Vad innebär det för dig att vara skogsägare?

Hur och när blev Du skogsägare?

– Det känns bra att äga och sköta skogen för kommande generationer. Det är mycket trevligt att vistas i egen skog och följa utvecklingen på utförda åtgärder. För mig känns det naturligt att vistas i skogen med jakt, fiske och vedhuggning. Det ger mig livskvalitet.

– Jag blev skogsägare 2019 genom att mamma önskade genomföra en generationsväxling.

Hur länge har du varit med i Särna- Idre Besparingsskogs allmänningsstyrelse?

Vad betyder skogen för dig?

– Det är en frihet för mig att vistas i skogen och den ger många tillfällen till rekreation. Hur har du skaffat dig kunskaper och erfarenheter om skogen och skogsbruket?

– Jag har lyssnat och lärt från tidigare generationer och söker även egen information för att lära mig mer om skogen. Hur tänker du på överlåtandet till nästa generation?

– När man generationsskiftar i tid tror jag att förutsättningen för tillsyn och skötsel av skogen blir bättre. Jag tycker det var bra som vi gjorde med generationsskiftet.

www.besparingsskogen.se

– Jag blev tillfrågad 2016 om jag ville ingå i styrelsen och det kändes mycket hedrande att få frågan. Det har varit intressanta år och jag försöker bidra med min kunskap och sedan gäller det ju att hålla sig uppdaterad om omvärlden och hela tiden utvecklas och vara nyfiken. Nu är det till exempel spännande att följa utvecklingen med byggnationer i trä och de ökande virkespriserna. En annan fråga just nu som vi tittar på är hur vi kan jobba mer med turismen. Kanske kan vår mark användas även till annat och detta skulle också gynna bygden i slutändan. Andra Besparingsskogar hyr ut stugor eller säljer tomter för fritidshus. Vi har en stuga i Hällsjön som vi tidigare i år börjat hyra ut. Det är genom en förmedlare på Idre. Detta går att vidareutveckla.

En viktig fråga för en styrelse är att försöka sia om framtiden och ta kloka beslut vilket på sikt ska gynna Besparingsskogen och alla delägare. Jag personligen är lite förvånad över det låga deltagarantalet på stämmorna då det finns så många delägare. Detta är ett bra tillfälle att kunna påverka besluten, eftersom man som delägare har rösträtt. Delägardagarna är däremot välbesökta och det är ett bra tillfälle att få inblick i verksamheten.

Namn: Ola Jönsson Bor: Särna Kommer från: Född och uppväxt i Särna. Familj: Sambon Elisabeth och ett barn. I tidigare äktenskap tre barn och nu dessutom två barnbarn. Yrke: Avdelningschef på ambulanssjukvården Särna och Älvdalen. Intressen: Familjen, naturen, jakt och resor. Skogsfastigheten finns i: Nordomsjön. Övriga engagemang: Jag är styrelseledamot i allmänningsstyrelsen i Särna-Idre Besparingsskog, är med i styrelsen för Nordomsjöns skifteslag och Nordomsjöns Bystuga. Jag är också engagerad i kyrkofullmäktige i Idre-Särna församling. Sedan många år även med i Fjällräddningen Dalarna. Utbildning: Efter grundskolan gick jag på verkstadsteknisk linje i Mora. Flyttade sedan till Falun och gick träteknisk linje med sikte på att bli slöjdlärare. Men sedan gjorde jag lumpen och där var jag på sjuktransport. Då kände jag att detta vill jag jobba med även i fortsättningen så jag blev kvar i Östersund och utbildade mig till ambulanssjukvårdare.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

SIB

DELÄGARE

I FOKUS

STYRELSEARBETE

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

Karl Erik Hagström, ordförandei allmänningsstyrelsen, Ulla Schütt, styrelseledamot i allmänningsstyrelsen, Per-Arne Pettersson, ordförande i valberedningen.

Styrelsens arbete Hur Älvdalens Besparingsskog förvaltas är av betydelse för alla delägare och även för bygden. Det är allmänningsstyrelsen som har till uppgift att förvalta Besparingsskogen på bästa möjliga sätt, i enlighet med lagar och fastställt reglemente. Hur ser styrelsens arbete ut och hur väljs styrelsen? TEXT: Marit Norin. FOTO: Fredrik Larsson. Älvdalens Besparingsskog regleras av lagen ( 1952:167 ) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Där står att: ”Allmänningsstyrelsen skall på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt förvalta besparingsskogen, skogsmark och övriga tillgångar, och be-

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

sluta i alla frågor som inte enligt lag eller detta reglemente skall beslutas vid jordägarstämma eller av jordägarnämnden.” I reglementet finns också tydligt bestämt vad styrelsens och ordförandens uppgifter är och vad de får besluta om. För mig är

det ord på papper. Bakom varje ansvarsområde finns det arbetsuppgifter som ska genomföras. Vad innebär uppdraget för de som sitter i styrelsen? Och vilka personer är det som väljs in? Jag har pratat med tre personer med olika roller, för att få en uppfattning om styrelsens arbete och hur en styrelse väljs. Ordförandens uppdrag

Jag började med att stämma träff med styrelsens ordförande i Älvdalen, Karl Erik

www.besparingsskogen.se

Hagström. Karl Erik är inne på sitt åttonde år som ordförande. Att ha uppdraget som ordförande innebär stort ansvar. Besparingsskogen ska förvaltas för att långsiktigt ge en god avkastning. När jag tittar på styrelsens alla ansvarsområden verkar det som om mycket hamnar på ordförandens bord. Jag undrade hur hans uppdrag är till vardags och att bad honom berätta om sitt uppdrag. – Det dagliga kan vara telefonsamtal och svara på mail, ha kontakt med förvaltningen och styrelsen. Alla styrelsemötena förbereder jag tillsammans med förvaltaren, både dagordningen och bereder ärenden. Jag har

www.besparingsskogen.se

ett nära samarbete med förvaltaren, inte bara inför styrelsemöten. Vi diskuterar till exempel sånt som berör den dagliga driften eller kapitalplaceringar. Det är väldigt olika från vecka till vecka. Arbetsmängden varierar, periodvis tar det väldigt mycket tid, andra perioder mindre. När vi fortsätter samtalet inser jag att förutom det interna arbetet med förvaltningen och styrelsen har styrelsens ordförande många andra kontakter. Jag börjar också förstå att det inte är något sju till fyra-jobb. – Jag har även en hel del externa kontakter. Det kan till exempel vara med myndigheter och andra intressenter i olika ärenden. Jag har även styrelseuppdrag för ÄSI Kraft AB, Väsa Kraft AB och Blyberg Kraft AB. Det handlar även om att vara tillgänglig. Jag får telefonsamtal både kvällar och helger och ibland när jag är ute på byn till exempel och handlar kan det komma någon som vill fråga något, diskutera eller framföra en åsikt. Vad var det som gjorde att du tackade ja till ordförandeuppdraget? – Det här är ett hedersuppdrag, att hjälpa till att göra något bra för delägarna och bygden. Det är stimulerande och roligt att jobba för delägarna och jobba för Älvdalen. Jag tycker om att lösa problem. Det är också utvecklande och lärorikt för mig själv att diskutera intressanta frågeställningar. Det är mer jobb än jag kunde föreställa mig, det måste jag erkänna. Här i vårt samtal tystnar jag och funderar en stund på det vi pratat om. Det verkar vara många olika områden att ha koll på, och många intressenter och aktörer som Besparingsskogen samarbetar med. Hur fungerar det? – Huvudfokus är alltid vad som är bäst för Besparingsskogen, både strategiskt och ekonomiskt. Det är, som sagt, ett hedersuppdrag, att kunna tillföra något för delägarna. Delägarnas intressen kommer i första hand, sedan bygdens. Jag vill verka för att vara bra för alla parter. Jag tror på att det som är bra för delägarna är bra för bygden och vice versa. Besparingsskogen bidrar till att skapa många arbetstillfällen och vår verksamhet ger ringar på vattnet. Besparingsskogens tre områden skog, kraft och kapital gör att det är många olika delar

som vi i styrelsen behöver ha kunskap om och det är även det som gör uppdraget intressant och omväxlande. Det är bra att ha dessa tre ”ben” att stå på eftersom det finns bra och sämre år inom varje verksamhetsområde. Vi i styrelsen gör vårt bästa för att fatta bra beslut för Besparingsskogen. Har man bra beslutsunderlag och lägger till sunt bondförnuft så blir det bra. Styrelseledamot - ett förtroendeuppdrag

Åsikten att det är ett förtroendeuppdrag att sitta i styrelsen delas även med Ulla Schütt. Jag stämde möte med henne, den andra kvinnliga styrelsemedlemmen i Älvdalens Besparingsskogs historia, för att höra hennes tankar om styrelsearbetet. – Jag blev först invald som suppleant i allmänningsstyrelsen och har varit ordinarie styrelseledamot sedan 2010. För mig är det ett förtroendeuppdrag och ett hedersamt ansvar att få vara del i att förvalta ett arv. Under åren har jag lärt mig mycket och förhoppningsvis också bidragit med min erfarenhet och kunskap. För Ulla är det sista mandatperioden i styrelsen. – Min mandatperiod går ut i år, 2021. Jag har passerat 70-årsgränsen och enligt reglementet får de som fyllt 70 inte väljas till ledamot eller suppleant. Det gäller såväl allmänningsstyrelsen som jordägarnämnden och valberedningen. Jag frågar Ulla om hon har några avslutande tankar om styrelsearbetet. – Det viktigaste är att vara engagerad, påläst och att ha intresse för att arbeta i en styrelse. För mig har det varit värdefullt att vara uppdaterad på omvärldsfrågor som rör vår verksamhet. Det påverkar även oss. Samtidigt ska vi jobba långsiktigt, för det vi gör idag påverkar kommande generationer. När det gäller mina kollegor i styrelsen är det en styrka att vi har olika kompetenser. Det bidrar till en bra dynamik på våra möten. Det är mycket arbete som inte direkt syns, framför allt för ordföranden, men även för hela styrelsen. Det gäller också att vara lyhörd för delägarnas åsikter. Det är delägarna på jordägarstämman som väljer styrelse och vi är tillsatta att sköta förvaltningen enligt lag och reglemente.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

STYRELSEARBETE

FRÅN VERKSAMHETEN

ÄB

Älvdalen sett från ovan med Väsaberget i bakgrunden. Foto: Tobbe Nilsson.

Valberedningens arbete

Både Karl Erik och Ulla har valts av jordägarstämman, deras namn har lagts fram som förslag av valberedningen. Valberedningen består, enligt reglementet, av en ordförande som tillika är sammankallande, två andra ledamöter samt två suppleanter. Per - Arne Pettersson är ordförande i valberedningen. Han är nu inne på sin andra mandatperiod i valberedningen, den första perioden som ledamot och denna period som ordförande. Vi stämde träff och jag fick möjligheten att ställa några frågor om valberedningens arbete. Kan du berätta lite allmänt om valberedningens arbete? – Valberedningen bereder förslag till alla val i allmänningsstyrelsen och jordägarnämnd. Det är ordförande, vice ordfö-

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

rande, övriga ledamöter och suppleanter. Därutöver även revisorer samt ordförande och vice ordförande för jordägarstämman. Valberedningen ska även bereda förslag till arvoden, något som sedan beslutas av jordägarstämman. Alla mandatperioder är på fyra år och ledamöterna väljs omlott. När det är dags att välja valberedning så sker alla valen till valberedningen samma år. Det betyder att det året är det bara val till valberedningen och revisorer, inga övriga val till styrelsen. Hur resonerar ni i ert arbete att sätta samman en styrelse? – Allmänningsstyrelsen ska bestå av ordförande och fyra andra ledamöter, varav en vice ordförande samt fyra suppleanter. Generellt sett kan man säga att vi alltid strävar efter en blandning i ålder, kön och

kompetens. För att styrelsen på bästa sätt ska kunna förvalta Besparingsskogen behövs olika typer av kompetenser. Om någon kompetens saknas letar vi efter en person med den kompetensen. Förutom det är det viktigt att arbetet i styrelsen fungerar ledamöterna sinsemellan. Det innebär att det är flera aspekter på att få ihop en väl fungerande styrelse. Sedan är vi också styrda av reglementet. Enligt det ska majoriteten av ledamöterna och suppleanterna ”vara inom Älvdalens socken folkbokförd delägare”. Hur är er arbetsgång? Hur jobbar ni? – Som jag nämnde så kan det vara en specifik kompetens vi letar efter. Ibland händer det att någon delägare kommer med förslag på en person. Vi brukar även ha samtal med respektive styrelseledamot för att höra hur arbetet i styrelsen fungerar. Vi har rätt att

www.besparingsskogen.se

Allmänningsstyrelsens uppgifter är bland annat: • att med uppmärksamhet bevaka frågor av intresse för delägarna, Motioner, vad beslutar styrelsen och vad beslutar jordägarstämman? • En motion är en begäran att ett ärende ska tas upp på nästa stämma. Motioner lämnas in till allmänningsstyrelsen. • I Besparingsskogen får jordägarstämman bara fatta beslut i de frågor där det i lag eller reglemente är särskilt bestämt att delägarna ska besluta. I reglementet har det därför angivits att motioner endast får avse frågor ”där beslutanderätten genom lag eller reglemente förbehållits delägarna”.

sitta med på styrelsens möten. Om vi vill se hur de jobbar kan vi vara med vid något tillfälle. Vi som sitter i valberedningen nu kommer från olika byar, vilket är positivt. På så sätt har vi tentakler ute åt många håll, så att säga. Hur är det att få människor att engagera sig i styrelsearbete? – Det kan ofta vara svårt få människor att åta sig uppdraget. Det kanske beror på att det är ganska mycket jobb. Inför varje val lyckas vi ändå engagera bra personer. Hur ser du på ditt uppdrag? – Det gäller att vara lyhörd. Valberedningen är delägarnas förlängda arm. Alla delägare kan påverka vilka som sitter i styrelsen, genom att ha en dialog med oss i valberedningen.

www.besparingsskogen.se

• Delägarna beslutar bland annat om avyttring av mark som ingår i Besparingsskogen S:1, hur avkastningen ska användas, fastställande av budget, jordägarnämndens förslag till bidrag, förslag till reglementsändringar och val av styrelse, ordföranden, revisorer och valberedning. • De flesta förvaltningsfrågor beslutas av allmänningsstyrelsen och inte av jordägarstämman. Detta gäller till exempel användning och förvaltning av kapitalinkomst, investeringar, olika förvaltningsåtgärder, placering av tillgångar och näringsverksamhet. Om din motion rör ett sådant ärende fattas beslutet alltså av allmänningsstyrelsen, inte av jordägarstämman.

• att besluta om anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor för skogsförvaltare och övrig personal som kan vara behövlig för verksamheten, • att besluta om försäljning av produkter, • att granska skogsförvaltarens förslag till arbeten som skall utföras på skogen, • att övervaka att skogsförvaltare och övrig personal fullgör sina skyldigheter, • att besluta om jakt och fiske samt upplåtelse av jakt och fiske samt övriga nyttjanderätter, • att svara för redovisning, • att före oktober månads utgång upprätta förslag till nästa års budget för besparingsskogen, • att företräda delägarna i frågor rörande besparingsskogen, • att bereda ärenden till jordägarstämma, i den mån detta enligt detta reglemente inte skall handläggas av jordägarnämnden, • att verkställa jordägarstämmans beslut, i den mån verkställigheten enligt detta reglemente inte tillkommer jordägarnämnden. Allmänningsstyrelsen äger besluta om inköp av fast egendom i den omfattning som jordägarstämman beslutar. Från: Reglemente för Älvdalens Besparingsskog

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB

FRÅN VERKSAMHETEN

STYRELSEARBETE

VÄGAR

FRÅN VERKSAMHETEN

SIB

VÄRDET AV EN BRO Lasse Björn, Stefan Matsson, Knut Eriksson och Magnus Gruvborg inviger renoveringen av bron över Ögån.

En bro är för oss människor något symbolladdat och av stor betydelse i samhället. Brokonstruktioner har genomgått stor utveckling och många tekniska framsteg genom historien. Nu har ytterligare en bro fått ta del av de framstegen. Den 9 juli var det invigning av renoveringen av bron över Ögån, norr om Nordomsjön, Särna. En renovering som Särna jordägarnämnd helt bekostat. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Anna Dahlgren, Lasse Björn.

I en dryg månad har det varit full aktivitet med reparationer av denna 60-åriga bro. – Läget blev akut och vi var helt enkelt tvungna att ta en stor del av årets budget för att renovera den, närmare 1 000 000 kronor, säger Stefan Mattson som är ordförande i Särna jordägarnämnd. Det är hälften av årets budget. Nu hoppas vi att den kommer vara många till glädje i många år till.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

Besparingsskogarnas uppdrag

Knut Eriksson, ansvarig för vägar på SärnaIdre Besparingsskogar, förklarar hur det hänger ihop. – Vi på Besparingsskogen sköter och underhåller vägar och broar i området och värdet av en bro över ett vattendrag är stort och så länge vi har uppdraget från delägarna att underhålla vägarna så

ingår det även att renovera broar. Hade inte Besparingsskogen valt att lägga bidragspengar på vägar så hade till exempel denna väg blivit en vägsamfällighet och då hade markägare runt bron fått bekosta renoveringen och såklart själva underhållet av vägen. Det är vanligt i andra delar av landet. I detta fall är det vi som är ovanliga. Här bekostar Besparingsskogen vägunderhåll och i viss mån även nybyggandet av framförallt drivningsvägar. Vårt arbete gynnar delägare, ortsbor och turister. Knut berättar vidare om anledningen till renoveringen. – Det som har inträffat och vilket är den största anledningen till att renoveringen blev akut är att ena vingmuren blivit sön-

www.besparingsskogen.se

Brofakta • En bro är ett byggnadsverk som leder en trafikled, till exempel väg, kanal eller järnväg över ett hinder, såsom korsande väg, vattendrag, järnväg eller dalgång. Svenska Trafikverket definierar en bro som en konstruktion där spännvidden i största spannet är 2 meter eller större, är spännvidden mindre kallas konstruktionen för en trumma. • De första broarna var plank eller trädgrenar och stenar som enkelt arrangerats för att man skulle kunna ta sig över hinder som vattendrag. Bågbron användes första gången av romarna för broar och akvedukter, vilka några än idag finns kvar, till exempel Pons Fabricius från 21 f Kr i Rom och Pont du Gard i Nimes, en bågbro som på sin högsta punkt är 50 meter hög.

Överst: Frilagd vingmur. Nederst: Nytt tätskikt läggs på.

dersprängd av tjälen, och höll på att lossna från bron. Namnet vingmur - vad det betyder kan man nästan höra av namnet. En mur på ena ”vingen” av bron, alltså i början av brons konstruktion, förklarar Knut och fortsätter: – Det är viktigt vad man har för material att fylla med mot vingmuren. Nu har vi valt bergkross 0,90 mm och detta material förändras inte när det fryser. För att ytterligare hålla ihop bron har vi stagat upp vingmurarna med genomgående stänger i rostfritt stål. Vidare så har brons tätskikt bytts ut, det som ska förhindra att vatten tränger in i betongen uppifrån och förstör armeringen. Kantbalkarna har lagats och impregnerats.

www.besparingsskogen.se

Invigning

Under invigningsdagen är det även slutbesiktning av bron och Magnus Gruvborg från företaget WSP Sverige, vars arbetstitel är broförvaltare, har kommit. Tillsammans med entreprenören Lasse Björn och Knut Eriksson går de runt och inspekterar bron. Magnus har ett långt besiktningsprotokoll som ska fyllas i. Det som Magnus bland annat tittar på är naturligtvis slutresultatet och utseendet, men även att reparationshandlingarna och de egenkontroller som entreprenören ansvarar för är korrekta. Magnus verkar nöjd och Lasse som renoverat bron över Ögån kan lägga till ytterligare en lyckad brorenovering på sin lista.

• Cement användes av romarna som byggmateriel men försvann ur bruk och tegelsten blev vanligt. Repbroar, som är en enkel konstruktion, användes av inkacivilisationen i Anderna. Under den industriella revolutionen på 1800-talet utvecklades brokonstruktioner av järn. Med utvecklingen av stål och med Gustave Eiffels metoder kunde betydligt längre broar byggas

Han har byggt och reparerat oräkneliga broar under sitt arbetsliv. Knut Eriksson som är Besparingsskogens vägansvarige kan därmed åter öppna upp för trafik på bron över Ögån.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

SIB

FRÅN VERKSAMHETEN

VÄGAR

DELÄGARE

ÄB

SKOGSBRUKSPLAN

Skogsbeskrivningar uppgraderas till

PEFC-anpassade skogsbruksplaner De delägare som beställt sina skogsbeskrivningar efter 2018 års laserskanning fick dem levererade under våren och sommaren. Nu pågår arbetet med att uppgradera skogsbeskrivningarna till PEFC-anpassade skogsbruksplaner. TEXT: Marit Norin. FOTO: Tobbe Nilsson Kort historik och fakta

• 1999-2003 gjordes skogsbruksplaner till alla delägare i Älvdalens Besparingsskog. • 2007-2008 gjordes laserskanningar för att uppdatera dessa skogsbruksplaner. Livslängden på en skogsbruksplan är cirka 10 år, eftersom saker händer i skogen hela tiden. • 2018 gjordes därför ytterligare en ny laserscanning. Planerna har under våren uppdaterats med virkesuppgifter från den skanningen, och nu pågår arbetet med att komplettera dem till PEFC-anpassade skogsbruksplaner. Anna Beronius, som ansvarar för delägarplaner på Älvdalens Besparingsskog svarar och förklarar. Vad har hänt efter 2018?

– En laserskanning genomfördes sommaren 2018 av företaget Terra Tec. Därefter jobbade det norska företaget Foran med att omarbeta all rådata från skanningen till skogliga beståndsdata. Det arbetet tog nästan ett år. Sedan mottog besparingsskogen all data och vi började lägga in uppgifterna i vår databas. Under våren 2021 blev arbetet klart och alla som då hade gjort en beställning av sin skogsbeskrivning har fått den levererad.

kunna använda planen som underlag för certifiering måste planen uppfylla vissa krav. Ett av de kraven är att åtgärdsförslag för varje avdelning är gjort av en skogsutbildad människa. Därför arbetar vi nu med att PEFC-anpassa skogsbruksplanerna. Vad är skillnaden mellan den gamla och den uppgraderade skogsbruksplanen?

– Kärnan i en skogsbruksplan är en karta över innehavet tillsammans med ett avdelningsregister. I kartan har man ritat in hur innehavet varierar och markerat bestånd, eller avdelningar, med likartad skog. I avdelningsregistret finns beståndsuppgifter för de olika avdelningarna. Där står till exempel trädslagsfördelning, ålder, virkesvolym och andra beståndsdata för varje avdelning. Uppgifterna i avdelningsregistret sammanställs till olika rapporter och sammanställningar som beskriver innehavet. En skogsbruksplan kan omfatta en eller fler fastigheter, med samma ägare. Sedan de gamla planerna togs fram 2007-2008 har det hänt mycket med skogstillståndet. Det vi gjort nu är att vi har lagt in nya virkesuppgifter, tittat över och aktualiserat åtgärdsförslaget för varje avdelning, och i vissa fall har även indelningen, det vill säga gränserna mellan olika bestånd justerats. Vi har också kontrollerat att det finns tillräckliga avsättningar till naturvård i form av NO och NS gjorda för att PEFC-certifiera skogsbruket. Vid behov har fältbesök utförts för att säkerställa dessa nivåer.

Varför gör man en uppgradering redan nu?

– Många delägare vill kunna certifiera. Kraven för certifiering har successivt ökat genom åren och i den befintliga skogsbeskrivningen saknas vissa delar för att kunna certifiera. I skogsbeskrivningen hade vi lagt in nya virkesuppgifter från laserskanningen. Där fanns även ett åtgärdsförslag gjort av en dator. För att ägaren ska

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

När beräknas arbetet med uppgraderingen vara klart?

– Nu jobbar vi med att uppgradera de planer som är beställda och har levererats till delägarna under våren. De uppgraderade planerna beräknas att kunna distribueras under hösten och vintern.

www.besparingsskogen.se

Bra att veta om skogscertifiering

Hur gör man om man vill beställa en skogsbruksplan?

•

Det är frivilligt att certifiera sitt skogsbruk. Om man är certifierad får man oftast bättre betalt för sitt virke när man avverkar och gallrar sin skog. Ibland kan det till och med vara svårt sälja virke om man inte är certifierad.

•

Det finns två olika certifieringar för skogsägare i Sverige. PEFC och FSC.

•

Många små privata skogsägare är certifierade enligt PEFC och ibland är man dubbelcertifierad enligt både PEFC och FSC. Man är nästan alltid certifierad under ett paraply, tex genom ProSilva.

•

Besparingsskogen är certifierad enligt PEFC.

•

I stora delar är kraven på skogsägaren för de båda certifikaten ganska lika, man förbinder sig att bedriva ett ansvarsfullt och långsiktigt brukande av sin skog. Det gör man bland annat genom att använda certifierade entreprenörer vid åtgärder i sin skog, man ska ta hänsyn till både naturvärden och kulturvärden vid åtgärder i skogen och man ska naturligtvis följa lagar.

•

Man ska sätta av 5 % av sin produktiva skogsmark för naturvård, som NO eller som NS. Det krävs både enligt PEFC och enligt FSC.

•

Den tydligaste skillnaden mellan PEFC och FSC är att FSC kräver ytterligare avsättningar av produktiv skogsmark. Utöver naturvårdsavsättningarna ska minst 5 % av areal produktiv skogsmark skötas med ett anpassat brukande. Det primära målet ska vara att bevara eller utveckla sociala värden och/ eller naturvärden. Det är ett otydligt krav, men innebär samtidigt en högre grad av frihet.

– De som beställt och fått sina skogsbeskrivningar efter 2018 års laserskanning behöver inte göra någonting. Arbetet med uppgraderingen sker då per automatik. Har man inte tidigare beställt sin plan går man in på www.besparingsskogen.se och fyller i ett beställningsformulär som finns där. Behöver man hjälp så kontaktar man mig. Vad kostar uppgraderingen?

– Skogsbruksplanerna kostar 1000 kr per styck, moms tillkommer. De som redan beställt en skogsbeskrivning behöver inte göra något ytterligare, alla planer kommer att PEFC-granskas, och om skogstillståndet håller måttet, blir planen PEFC-anpassad. Om man tidigare inte beställt sin plan och gör en nybeställning kommer man att få planen PEFC-anpassad från början. Fakturor skickas ut först efter att planen är PEFC-anpassad. Jag har gjort åtgärder i skogen efter laserskanningen, hur kommer de in i planen?

– När vi är färdiga med PEFC-anpassning av alla planer hoppas jag att vi ska kunna erbjuda ajourhållning av delägarplaner. Spara underlagen från de utförda åtgärderna, och ta med dem i samband med ajourhållningen. Du som lämnat e-post-adress vid beställning av din plan kommer att få information den vägen. Information kommer också att publiceras på hemsidan, och i tidningen. Jag är FSC-certifierad, hur ska jag göra för att anpassa min plan?

– Jag räknar med att vi kommer kunna titta på vad som behöver ändras för att uppfylla reglerna för din certifiering i samband med ajourhållning, när vi kommer i gång med det.

www.besparingsskogen.se

Läs mer om skogscertifiering på: https://skogscertifiering.se/skogsagare/grundlaggande-certifieringskrav/

Kontakt Anna Beronius Tfn: 0251 - 59 74 80 E-post: anna.beronius@besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB

DELÄGARE

SKOGSBRUKSPLAN

DELÄGARE

ÄB

CERTIFIERING

PEFC - CERTIFIERING Älvdalens Besparingsskog erbjuder delägarna en PEFC-anpassad skogsbruksplan, en plan som går att certifiera. Vad är PEFC-certifiering? Och vad innebär det för mig som skogsägare och råvaruleverantör? Det är bara ett par av de frågor Skogen och Kraften mötts av. För att få veta mer har vi bett Thomas Löwenberg på Svenska PEFC att besvara våra frågor. TEXT OCH FOTO: Per Ericsson.

Vad är PEFC?

PEFC står för ”The Programme for Endorsement of Forest Certification” och sammanhåller en global allians av nationella certifieringssystem. PEFC-alliansen arbetar för att främja ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering. För PEFC är skogen och användningen av trä som en förnybar resurs en viktig nyckel i arbetet för att nå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. Svenska PEFC är en del av den globala PEFC - alliansen. Varför ska jag PEFC - certifiera mitt skogsbruk?

Erfarenheten visar att marknaden i allt högre grad efterfrågar hållbart producerade trävaruprodukter. Inom många verksamheter är det krav på att sådana används. Genom att PEFC - certifiera dina produkter kommunicerar du på synligt sätt att den råvara eller produkt du säljer eller tjänst du tillhandahåller är producerad under långsiktigt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. PEFCmärkningen visar också att du eller ditt företag engagerar sig i hållbarhetsarbete och stöttar ett hållbart skogsbruk. Vad krävs för att jag ska kunna certifiera mitt skogsbruk?

Som skogsägare behöver du ha en certifieringsanpassad skogsbruksplan. En certifierad grön plan eller en certifieringsanpassad skogsbruksplan är till för att man ska få en översikt av sitt skogsinnehav och planera för hur man ska sköta skogen. Här ska bland annat tydligt framgå vilka områden som ska avsättas för naturvård och kulturmiljövård. Hur är certifieringssystemet utformat?

Svenska PEFC tillhandahåller tre olika certifieringar. • Skogsbrukscertifiering för skogsägare syftar till att utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion, bevara biologisk mångfald samtidigt som kulturmiljöer och sociala samt estetiska värden värnas.

PEFC-certifierad entreprenör ställs ett antal baskrav kring bland annat kompetensnivå, avfallshantering och nödlägesrutiner, förutom att entreprenören ska följa PEFC:s Skogsstandard. En PEFCcertifierad skogsägare ska anlita PEFC-certifierade entreprenörer. • Spårbarhetscertifiering gäller för företagen som köper upp avverkad skogsråvara och förädlar den. Det kan vara sågverk, pappersmassaindustrier, snickerier, trähus- och möbelproducenter samt bygghandel med flera. Stora aktörer är direktcertifierade medan små skogsägare, entreprenörer och virkesorganisationer oftast väljer gruppcertifiering via något av de så kallade certifieringsparaplyer som finns. Granskas jag som skogsägare?

Ja. PEFC-certifiering bygger på oberoende kontroll och granskning av tredje part så att kraven följs. Det innebär att PEFC-certifierade skogsägare, entreprenörer och företag granskas regelbundet genom revisioner som utförs av oberoende certifieringsorganisationer. Dessa är i sin tur godkända av det oberoende ackrediteringsorganet Swedac, en myndighet som har regeringens uppdrag att utföra ackreditering i Sverige. Hur blir jag som skogsägare certifierad?

En enskild skogsägare som vill certifiera sitt skogsbruk enligt PEFC ansöker hos någon av de organisationer som har bildat paraplyer för PEFC-certifiering i grupp. De erbjuder den information som behövs för att kunna genomföra PEFC:s skogsbrukscertifiering. Om PEFC:s krav för skogsbrukscertifiering är uppfyllda så tecknas ett avtal mellan skogsägaren och paraplyorganisationen om anslutning till paraplyorganisationens gruppcertifikat. När avtal har tecknats så utfärdar paraplyorganisationen ett bevis om certifiering. På https://pefc.se/skogsagare/saa-blir-du-certifierad kan man läsa mer om processen att bli certifierad som skogsägare.

• Entreprenörscertifiering är för företag som arbetar i skogen. På en

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB

DELÄGARE

CERTIFIERING

Entreprenörscertifiering. PEFC från stubben. PEFC-certifierade skogsägare måste anlita PEFC-certifierade entreprenörer.

Entreprenörscertifiering innebär att skogsråvaran produceras under långsiktigt hållbara och ansvarsfulla förhållanden – till exempel omsorgsfull risning av skotarens väg för att undvika markskador. Skogsbrukscertifiering. Genom att PEFC-certifiera sitt skogsbruk visar skogsägaren att råvaran är producerad under ansvarsfulla förhållanden. PEFC-certifierat skogsbruk. Visar att skogsägaren engagerar sig i långsiktigt hållbarhetsarbete.

PEFC gäller både för skogsägaren och entreprenören när den nya skogsbilvägen byggs.

Spårbarhetscertifiering. Marknaden efterfrågar i allt högre grad hållbart producerade trävaruprodukter. Genom PEFC:s spårbarhetscertifiering kan information följa med från skogen till konsumenten.

www.besparingsskogen.se

Skogsbrukscertifiering. PEFC redan i plantstadiet. Endast PEFC-certifierade produkter får användas som viltbetningsskydd i det certifierade skogsbruket.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB

BIODLING

Från kupa till burk Det har blivit allt fler biodlare i Sverige och så även i norra Dalarna. Till skaran hör Anna Axelsson och hennes sambo Robert Gunerus som sommartid driver fäbodbruk i Gessi fäbodar och numera även biodling. Den här augustikvällen är det dags att skörda den sista honungen, eller skatta som det heter på bispråk. Skogen & Kraften följer med. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

kan vara på väg att bli tre nya drottningar. – Den som kläcks först blir samhällets nya drottning, säger Anna. Den nya drottningen dödar helt enkelt de andra drottningarna för att kunna regera själv. Robert tar upp en tung hink med sockerlösning och häller i foderlådan som är placerad längst upp i samhället. – Nu häller vi på sockerlösning som mat till bina så att de har mat för hela vintern och hoppas att det klarar sig här till nästa år. I vintras hade vi otur när mössen flyttade in i sex av våra samhällen och stressade ihjäl bina helt enkelt. Så i år ska jag ska vara noga med att se till att de inte kommer in. Med cirka 20 kg honung drar vi vår skörd mot fäboden med hjälp av en liten kärra. Där har Robert byggt ett litet hus, just för att kunna förvara honungsramarna varmt innan processen med honungen fortsätter. Det som så småningom blir den honung vi kan köpa i burk.

”

– Nu häller vi på sockerlösning som mat till bina så att de har mat för hela vintern och hoppas att det klarar sig här till nästa år.

– Jag har även byggt det här för våra maskiner. Som du ser så är det slungan som tar mest plats. Där finns även en mindre maskin som inte ser mycket ut för världen. Robert berättar. – Det här är den dyraste. Det är en perforator. Den stansar hål i vaxkakans celler för att lossa honungen innan man slungar den. Ett måste när man har ljunghonung som har en seg konsistens. Den här har vi lånat. En ny kostar cirka 50 000 kr. Vi måste producera mer honung till försäljning innan vi har råd med den säger Robert och skrattar. På min fråga om det inte finns att köpa begagnat så svarar Robert att biodlare i Älvdalen inte vill köpa begagnat av den anledningen att det då finns risk att få in en bisjukdom som heter Varroa, (varroakvalstret är en parasit som lever på honungsbin reds. anm.). – Nu är vi fria från den och vi vill fort-

ÄB

sätta ha det så. Av bland annat den anledningen kommer det en bitillsyningsman från Länsstyrelsen varje år. Det är till Länsstyrelsen man anmäler att man har bin. Anna inflikar att det är till kommunen man anmäler för att få lokalen godkänd. – Vår strävan är att den ska godkännas nästa år. Då först kan vi erbjuda honungsburkar till försäljning. Vissa av bisamhällena är stationära och andra är mobila ombyggda hästtransporter. De flyttas beroende på var det blommar bäst. Det är sex samhällen i varje transport. Det är säkert någon läsare som sett dem på skogen och undrat vad det är. De är märkta med dekaler med bin/getingar och kontaktuppgifter. Efter att vi fått av oss skyddsdräkterna sätter vi oss och fikar, dricker nykokt kaffe och brer varsin tunnbrödsmörgås med nykärnat smör från fäboden. Anna och Robert både bakar och kärnar smör. Mer lokalt än så kan det inte bli. Anna berättar. – Det är spännande i början på säsongen för man inte vet hur det ska gå, eller hur mycket honung det blir. Det beror ju bland annat på vädret, hur sommaren blir. Nu har vi skattat klart för den här sommaren. Om några dagar ska vi slunga, ympa och röra tills vi är nöjda med honungen. Vi har inte en enda burk kvar från förra året så jag var tvungen att köpa en burk. Men den smakade inget vidare. Ljunghonungen som vi får är verkligen god, så även fast det är en lång process och mycket jobb så är det värt det. Några bin har följt med oss fram till fikabordet och surrar runt oss. De sticks sällan och är inte så intresserade av det vi äter heller. – Men om vi hade haft en öppen honungsburk här så skulle det inte dröja länge förrän de här bina har skvallrat för de andra och då hade vi fått det jobbigt, säger Robert. Bina verkar vara otroligt intelligenta och har tydliga regler och lagar i bisamhället. På flera sätt inte helt olikt vårt eget samhälle. I bisamhället finns det en tydlig arbetsfördelning som till exempel skvallertanter, poliser, en drottning, socialtjänst, rövare, ammor, snickare, lokalvårdare och dansare. Vi säger hejdå till Anna och Robert och ser fram emot att kunna köpa ljunghonung från Gessi i framtiden.

FRÅN JORD TILL BORD

Vägen till att kunna skatta sin egen honung har varit lång. Efter att Anna deltagit i en biodlarkurs, googlat massor, kollat på youtube för fakta och inspiration och tagit hjälp av vänner som har biodling satte de igång. Eller som Anna förklarar; så hade de egentligen inget större val eftersom det ingick i kursen att få ett bisamhälle att starta med. Robert delade egentligen inte alls Annas biodlarintresse till en början. – Men nu är det nog jag som har det största intresset för vår biodling, säger Robert. Biodling passar bra med det övriga vi jobbar med jord, skog och fäbodbruk. Detta är ytterligare ett ben att stå på. Kanske kommer vi att utöka biodlingen, just nu har vi 15 bisamhällen på skogen mellan Tennäng, Rämma och Lövnäs. För att komma upp i till exempel 1 000 kg färdig honung måste vi öka till 35 samhällen, förklarar han. Robert och Anna letar fram skyddsdräkter till sig själva och lånar även ut till mig och sonen Jon som följer med till Gessi fäbodar den här kvällen. Vi går tillsammans till utkanten av fäboden för att skatta det sista bisamhället för säsongen. – Vi har tur att det inte regnar, säger Anna. För då blir bina väldigt sura och är inte alls roliga att hantera. Sol är det bästa. Jag tänker att vi får lita på våra dräkter, oavsett väder så är det ändå tusentals bin som vi ska störa. Jon knatar ivrigt efter våra biodlare och ställer massor av frågor. Vi får bland annat veta att man blåser rök från en så kallad rökpuff för att lugna bina. – Detta är ett av de största samhällen vi har, säger Robert. Han plockar lugnt och metodiskt ut tunga honungsramar från bikupan. I början av säsongen var detta bara en avläggare, ett halvt bisamhälle, som de fått av en bikollega. Robert borstar bort några bin som är extra aggressiva utanför skyddshuvan. – Vaktbin, de kan bli riktigt arga. Det finns även am- puts- hus- bygg - och dragbin. Bin har alla dessa roller under sin livscykel som är cirka 5-7 veckor. Sammanlagt kanske det är 60 000 bin här inne. Mer än vanligt. Anna använder rökpuffen för att lugna de aggressiva vaktbina. De letar efter drottningen för att vi ska få se hur hon ser ut. Hon finns ingenstans. Däremot tre viceceller som

BIODLING

Mer om biodling www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

FRÅN JORD TILL BORD

ÄB SIB

BIODLING

Ökat intresse för biodling Bin har en viktig betydelse i och med att de pollinerar växter och att det därmed kan bli bär, frukt och nya växter. Bina ansvarar för ungefär en tredjedel av den mat vi har på tallriken. De spelar även en avgörande roll för alla fåglar och andra djur som har skogen som skafferi. Intresset för biodling ökar stadigt. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson.

Att vi även får honung av binas enträgna arbete är en trevlig bonus. Detta flytande guld är högt eftertraktat och eftersom bara ett enda bi producerar en tesked honung under sitt liv så behövs det ett stort antal bin. Fler och fler får upp ögonen för biodling

Bara under de senaste två åren har biodling i Dalarna ökat med 25 procent. Det innebär fler lokalproducerade produkter och fler pollinatörer. Honungsbiet är en av många viktiga pollentransportörer. Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller tar hjälp av vinden. Pollinering innebär förflyttning av pollen mellan plantor - alltså att de manliga könscellerna flyttas till de kvinnliga. Växter och bin har ett symbiotiskt förhållande. Växten ger mat till biet i form av nektar. När biet samlar nektar stryker det sig mot ståndarknappen på växten och pollenfrön fastnar på binas håriga kropp. När biet sen flyger vidare till nästa växt ramlar pollenfrön ner på pistillen. På så sätt växer allt vidare. En god pollinering gör att frukt, bär och vissa grönsaker blir större och mer regelbundna till formen. Anledningen till detta är att varje frö som utvecklas optimalt, stimulerar plantan att bilda växthormoner, som i gengäld säkrar tillväxten runt just det fröet. Förutom att pollinera olika grödor samt att producera honung och vax, så bidrar honungsbiet med sitt arbete till att upprätthålla den biologiska mångfalden i vår natur. Honungsbiet utgör föda för fåglar, spindlar och många insekter. Tänk att en enda art kan betyda så mycket. När surren tystnar

Brukandet av jordbrukslandskapet har för-

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

as människor att själva klättra runt i träden för att pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det helt enkelt ingen frukt. Det krävs tio personer för att klara samma jobb som en enda koloni med bin gör. Bisamhället

ändrats dramatiskt under det senaste århundradet, i stort sett över hela världen. Det tidigare varierande landskapet, med en blandning av ängar, små åkrar, våtmarker, strilande bäckar och hagar med betande djur har ersatts av ett mer likformigt landskap. Användandet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel har också ökat. Allt detta har lett till en ökad produktion inom jordbrukssektorn, men har lett till att många av de arter som levde i det gamla jordbrukssamhället nu minskat och riskerar att utrotas. Bland annat biet. Bina har funnits på jorden länge, kanske 50 miljoner år. Tänkvärt är att bara under de senaste hundra åren har vårt sätt att leva gjort att biet är utrotningshotat. Det är ett högaktuellt ämne på grund av att vi upptäckt dess viktiga värde, kanske fem i tolv. Cirka 40 procent av de vilda humlor och bin som är rödlistade i Sverige överlever inte i stora monokulturer. Monokultur innebär odling av jordbruksgrödor där man bara odlar ett växtslag åt gången. Här har bina svårt att hitta en partner, föda, boplatser, sjukdomar sprids och de blir utsatta för gifter i form av bekämpningsmedel. Efter blomning på dessa åkrar svälter biet. Binas hälsa påverkas av det de äter. En del växter som ger pollen påverkar binas hälsa negativt på grund av låg proteinhalt. Det visar sig när ambina utfodrar larverna. Arbetsbin som har fått undermåligt eller låg proteinhalt av pollen som yngel har kortare livslängd. Binas immunförsvar försvagas och de blir känsliga mot sjukdomar. Om bina insamlar stora mängder pollen av dålig kvalitet kan pollineringen påverka efterföljande grödor. För att ta ett exempel från södra Kina, där har nästan alla bin försvunnit i flera områden. Pollinatörerna, bland annat biet, har utrotats eller flyttat. Surret har tystnat. För att få frukt på bland annat äppelträd tving-

Bisamhället är flerårigt och består av ett stort antal arbetsbin- som alltid är tjejer, en drottning som är mor till alla dessa och under sommarhalvåret ett antal drönare- hanar, vars uppgift är att para sig med drottningar från andra bisamhällen. Under sommarhalvåret har bisamhället också en varierande mängd yngel i bikakorna ( vaxkakornas celler ). De innehåller ägg, och larver i flera stadier. Larverna matas av arbetsbina tills puppan utvecklats och cellen täckts av ett vaxlock. Hela utvecklingen från nylagt ägg till fullbildat arbetsbi tar cirka 21 dagar. När sedan hösten kommer minskar möjligheten att hitta föda och det blir kallare. Detta fungerar som en signal till drottningen att minska sin äggläggning så att färre bin föds. Drönarna- hanarna motas ut ur kupan och lämnas åt sitt öde. Samtidigt dör många av samhällets äldre bin. Under senhösten slutar drottningen helt att lägga ägg. Ju färre bin i kupan – desto färre munnar att mätta under vintern. Bina stannar sedan inne i kupan under hela vintern. Honungen har oftast biodlaren tagit hand om. Då ger man bina istället någon form av sockerlösning, oftast vanligt sockervatten, som ersättning. Bina behöver energi för de alstrar värme inne i kupan genom att vibrera sina flygmuskler. Bina har bildat ett klot inne i kupan och bina turas om att sitta ytterst där temperaturen är som lägst. Drottning befinner sig i mitten av klotet och känner aldrig av kylan. Det är ovanligt att friska bisamhällen dör av köld under vintern. När sedan våren nalkas påbörjar drottningen sin äggläggning igen. Arbetsbina flyger ut och letar pollen och nektar. Binas högsäsong har åter börjat. Honungsbin kommunicerar på olika sätt, bland annat dansar de för andra bin när de

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FRÅN JORD TILL BORD

BIODLING

Vill du veta mer? Det finns en mängd föreningar och organisationer som tillhandahåller information, kurser och hjälp. Ofta finns även lokala biodlarföreningar som kan hjälpa till på just din ort. Några exempel på var du hittar mer information • biodlarna.se • biodlingsforetagarna.nu • jordbruksverket.se • livsmedelsverket.se • lansstyrelsen.se • verksamt.se

En honungsram full med arbetande damer (arbetsbin).

har hittat bra pollen- eller nektarväxter. De kommunicerar även med doftämnen. Nektar och pollen

Bin utgår från en central boplats, varifrån de söker efter föda. Storleken på området varierar mycket mellan olika arter av bin. De behöver ha tillgång till tillräcklig mängd näringsväxter som ger nektar och pollen under säsongen inom det område som omger boplatsen. Generellt kan sägas att bin använder nektar som flygbränsle för de vuxna individerna och föder upp sin avkomma på pollen. De har också behov av vatten, vilket finns gott om i Sverige. Vatten används för att kyla bisamhället och speciellt på våren till att tunna ut honung eller foder. Skörda, slunga och sila

När biet kommer in i bikupan med nektar innehåller nektarn väldigt mycket vatten. Då är det risk att det börjar att jäsa om man tar honungen för tidigt då bina inte får jobba tillräckligt länge med ramarna i bikupan. Vattenhalten i ramarna måste vara

under 20 %. Vattenhalten mäts med en refraktometer. När ramen / eller helst de flesta ramarna i bikupan är helt täckta av vax tar man ur dem ur kupan. Innan man kan börja att slunga måste det tas bort. Då använder man en avtäckningsgaffel eller en osthyvel. Med den drar man av vaxet. Då kommer man fram till honungen. När honungen är avtäckt och klar så lägger man den i perforatorn och sedan stoppar man ned ramen i slungan. Slungan ser ut som en större torktumlare och här skiljer man honungen från ramen. Honungen rinner ut genom en avtappningskran och efter det så silas den. Därefter måste honungen röras regelbundet. Om detta inte görs kommer den att bli grynig, vilket beror på honungens sammansättning. Honungen består av två sockerarter, druv- och fruktsocker. Ljunghonung innehåller mycket fruktsocker. Druvsockret kristalliserar mycket lätt medan fruktsockret kristalliserar långsammare eller inte alls. Står honungen obehandlad bildas stora kristallisationskärnor av druvsocker som vår tunga kan känna. Man säger då att honungen är

kornig. Det är ingen skillnad på smaken på sådan honung, men den betraktas som undermålig. Olika sorters honung

Honungens egenskaper styrs av vilka blommor bina har besökt vid insamlandet av nektar. Om innehållet till största del kommer från ljung, blad, raps, äppelblommor påverkar det honungens färg, smak, lukt och konsistens. Skogens honung kan vara mörkare och ha en kraftigare smak eftersom den innehåller en del ljunghonung som ger den karakteristiska smaken och gyllene färgen. Honungens egenskaper påverkas också i viss mån vid beredningen innan honungen tappas på burk. Många biodlare ympar honungen. Detta görs för att man vill få en slätare och jämnare konsistens. Det bildas sockerkristaller i honung, och dem vill man få små och många. Vid leverans vill man ha en honung som är bredbar, mjuk, men ändå fast. Källor: naturskyddsforeningen.se, jordbruksverket.se

Honung som smaksättare www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

SKOGENS SKAFFERI

Honung -som smaksättare RECEPT

Ugnsbakade rödbetor med honung • 750 g färdigkokta rödbetor • 150 g chrevré/getost • pinje- eller valnötter • rucola sallad • honung

Så här gör du: 1. Sätt ugnen på 225 grader 2. Dela rödbetorna i mindre bitar i en smord, ungsfast form. Strö över getosten. Salta 3. Sätt formen i mitten av ugnen i 3-4 minuter tills osten har smält och fått en fin färg. 4. Väljer du pinjenötter - rosta då dem i en torr stekpanna 5. Använder du istället valnötter - hacka dem och strö över rödbetorna när den tagits ut ur ugnen. 6. Lägg på rucolan och ringla honung över 7. Klart att servera med potatis och en god dryck.

Revbensspjäll med honungsmarinad 2 kg tunna revbensspjäll

Marinad

• 2 msk soya • 3 msk olivolja • 3 msk chilisås eller ketchup • 1 stor vitlöksklyfta- pressas • 0,75 dl flytande honung (det går att mikra honungen några sekunder i mikron så den blir flytande), eller ställ framför elden en stund om du har värmekälla i närheten) • salt • grovmalen svartpeppar

Så här gör du: 8. Blanda alla ingredienser till marinaden och pensla revbensspjällen med ¾ av den. 9. Stek spjällen i ugnen cirka 60 minuter på 175 grader. Höj sedan ugnsvärmen till 250 grader. Pensla spjällen med resterande marinad och grilla dem i ytterligare 10 minuter eller tills de fått en fin färg. 10. Skär upp i lagom stora ribbor. TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Fredrik Larsson.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

RECEPT

SKOGENS SKAFFERI

Anna Axelsson i Gessi fäbodar använder gärna sin egna honung i olika maträtter eller till bakning. Här får vi njuta av underbara revbensspjäll med honungsmarinad som huvudrätt. Det smakar gott efter en heldag på fäboden. Till ett enkelt mellanmål eller frukost är honung en extra lyxig ingrediens att ringla över filen. Här ringlar Anna honung på lilldrängen Jons långfil med jordgubbar.

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

LILLA SKOGSSKOLAN

skogsskolan

Lilla FÖR BARN

för kommande generations skogsägare

Norrsken När höstkvällarna smyger sig på och mörkret faller tidigare och tidigare kan man börja spana efter norrsken på himlen. Norrsken är ofta gulgrönt till färgen men det kan också vara helt rött eller skifta i rödviolett. Med blotta ögat kan man endast se det när det är mörkt på kvällen och natten, för att se det i dagsljus krävs särskilda instrument. Norrsken har länge fascinerat människan och redan Aristote-

les som levde 384-322 f.Kr hade sin filosofiska förklaring. Sedan 1700-talet har man sökt en vetenskaplig förklaring och den svenske astronomen Anders Celsius och hans medhjälpare var en förklaring på spåret. Under 1800-talet tävlade nationer om att först hitta gåtans lösning och flera olika teorier såg dagens ljus. Men det skulle dröja till mitten av 1900-talet och den moderna rymdforskningen till dess att fenomenet kunde ges en vetenskaplig förklaring. Solen påverkar jorden. Norrskenet visar hur stor effekt solen kan

ha på jorden. När solen får ett utbrott kastas solvind med laddade partiklar ut från solens yta. Ibland slungas dessa partiklar mot jorden. Runt jorden finns ett skyddande hölje, magnetosfären, som skyddar jorden från energirika partiklar. Norrsken uppstår när partikelstrålning från solen träffar jordens atmosfär och krockar med de atomer och molekyler som finns där. Partiklarna fångas in av jordens magnetfält och styrs normalt mot jordens poler. Det beror på att magnetfältet vid polerna lutar ner mot jordytan. Det är därför norrsken ofta syns i norra Sverige men vid rätt förhållanden kan man ibland se det långt ner i landet. Polarsken. Dessa ljusfenomen är vanligast vid jordens polarom-

råden som ligger i norr och söder och har därför fått sina namn därifrån. I Sverige där vi bor heter det därför norrsken, men man

d e m vla

Tä Lillaskogsskolan

d innehåll e m k c ä s g g Vinn en ry flykten! t u å p n e p p som är to st 1:a januar!

en svar sena 6 22 Älvdal , Box 65, 79 sparingsskog Be s e .s en al en skog n, Älvd besparings na Dahlgre .dahlgren@ .se Per post: An E-post: anna aringsskogen sp be w. w w n la ko Hemsidan: ss lla Skog Klicka på Li mer. h telefonnum mn, ålder oc na tt di , n. et xe ar vu sv n ds go Skriv korsor . Ta gärna hjälp av nå PS rde 800 kr

Skicka in ditt

l. innehåll vä

Ryggsäck ink

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

hör också namnet Aurora borealis som är det latinska namnet. På södra halvklotet kan man se samma ljusfenomen och då heter det sydsken, och Aurora australis på latin. Gemensamt kallas norrsken och sydsken för polarsken och heter då aurora på latin. Solvind. Norrskenet uppstår på mycket hög höjd, över 100 km, och har ingen direkt koppling till det vanliga vädret på jordens yta. Däremot kan solvinden, som skapar norrskenet, påverka vädret i rymden och satelliter och rymdfarare kan påverkas. Eftersom solvinden består av elektriskt laddade partiklar bär den med sig ett elektromagnetiskt fält. Detta fält når jordytan och kan påverka och störa till exempel kraftöverföringen via elnätet och även TV och radiosändningar. Vikingarna såg kanske inte norrsken. Eftersom

solens aktivitet varierar, varierar även förekomsten av norrsken. Under de senaste århundradena har solens aktivitet varit hög och möjligheten att se norrsken har därför varit stor. De som levde under senare delen av vikingatiden fick förmodligen inte uppleva norrsken eftersom solens aktivitet var låg då. Samma gällde under 1600-talet. Norrskenszonen är ett område på jorden där förekomsten av norrsken är som störst. Den sträcker sig genom nordligaste Skandinavien över Island, Grönlands sydspets, genom norra Canada och Alaska samt längs Sibiriens nordkust. En liknande zon för sydsken finns på södra halvklotet.

Under åtets mörka månader, speciellt på hösten innan snön lägger sig är bästa tiden att se norrsken.

Källor: nordiskamuseet.se, smhi.se, rymdstyrelsen.se, swedishlapland.com KONSTRUKTÖR: Ulrika Ressar, Solflätan. FOTO: Tobbe Nilsson.

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

FÖR BARN

LILLA SKOGSSKOLAN

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

AKTUELLT

ANSLAGSTAVLAN

Tips - vi gillar!

Kom ihåg! JORDÄGARSTÄMMA HÖSTEN 2021

Brandvakten Författare: Sven Olov Karlsson. Sommaren 2014 växte några gnistor till Sveriges största brand på hundratals år. En yta mer än tre gånger Stockholm ödelades. Priset: en miljard kronor eller mer, många skadade, ett dödsfall. Ett tusental tvingades fly. En av dem var Sven Olov Karlsson. Efteråt försökte han utforska om mer än bara hetta och vind orsakat katastrofen. Han fann två berättelser: en aktuell om ekonomiska nedskärningar och globala klimatförändringar. Och en tidlös om hur människans eldar genom årtusendena skövlat allt mer av världens natur. Brandvakten porträtterar också kvinnor och män som lever och arbetar med skogen, och som fick kämpa dag och natt för att rädda sig själva och varandra.

Särna-Idre Besparingsskog 23/ 11 Älvdalens Besparingsskog 25/ 11 Kungörelse kommer i lokal press, samt på: www.besparingsskogen.se, senast 14 dagar innan stämman.

Anmälan görs till Besparingsskogarnas kontor senast kl 16.00 dagen innan. ÄB: 0251 -106 95 SIB: 0253 -100 07 OBS! Älvdalens Jordägarstämma. Direkt efter genomförd höststämma finns tillfälle att ställa frågor. Frågestunden är begränsad till 30 min. Frågor ska e-postas senast måndagen den 22 november till: info@besparingsskogen.se

Eldsjälar i utmarken: samtal med fäbodbrukare i Dalarna på 2000-talet Författare och fotograf: Victoria Törnqvist. För många framstår kanske fäbodliv som exotiskt eller väldigt gammeldags. Men tänk om det i själva verket är dessa ofta mångsysslande småbrukare som bär framtiden i sina händer? I denna bok möter vi 2000-talets fäbodbrukare i skogslänet Dalarna. Idogt arbetande småbrukare som sommartid flyttar till skogs med sina djur, ofta till små gråtimrade stugor och fjås utan el och vatten. Kanske är det dessa människor som egentligen lever i världens mitt, som allra mest klarsynt ser vad som håller på att hända med jorden och faktiskt försöker leva därefter? I alla fall är det människor som vågat välja sin egen väg och följt sina drömmar men samtidigt bär upp en lång tradition och ett hållbart arv. Det är människor som sliter hårt, men ändå ofta uttrycker att de har funnit friheten. Här berättar de om lantraser, mjölkprodukter, fäbodstigar, klimathot, myndighetsbyråkrati, hantverk och mycket annat. De delger sina livsval och drömmar, funderar kring framtiden och gör historiska tillbakablickar.

GRATTIS! Oskar Gölles som svarade rätt i förra numrets Lilla Skogsskola. Det rätta svaret var: DROTTNINGEN HUMLOREFTERNAS SOM FAVOARBE- RIT PÅ TARHO- VÅREN NORNA HAR SAMMA MAMMA ÄR DE

DE DÖR EFTER PARNINGEN

H A LIGGER HUMLOR OCH BIN I PÅ VINTERN HON HAR ÖVERVINTRAT OCH FÖDER UPP FÖRSTA KULLEN HUMLELARVER PÅ VÅREN

SAMLAR ARBETARNA IN TILL LARVERNA

S Ä Y

HUMLEBYXORNA SITTER PÅ HUMLANS

B A

TRÄD MED GOTT OM POLLEN I BLOMMORNA

L R

FASTNAR POLLEN I PÅ HUMLORNA

L KAN VARA SOLITÄRA

SÖT VÄTSKA SOM LÄGSAMGER LAS HUMLEIN AV DROTT- ARBENINGEN TARNA

A P S G Ö B E Ä R O T T N I N G D G V N L R R N N A A L A Ä

K B

N E E N K T

E R D

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

Hyr Märråbäckskojan! Märråbäckskojan! Märråbäckskojan är en eldpallkoja belägen cirka 20 km väster om Älvdalen. 600 kr /dygn eller 3000 kr / vecka Boka hos Älvdalens Besparingsskog 0251-106 95

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

Missa inte din lokala veterinär i Älvdalen På Trädgårdsvägen, centralt i Älvdalen finns Distriktsveterinärernas lokala station. Den lokalen finansierar jordägarnämnden i Älvdalen och det är bra att den utnyttjas så mycket som möjligt. Fördel för både djurägare och framför allt djuren. Mottagningen är öppen på onsdagar. Ring för rådgivning och bokning. Besöket kan gälla enklare veterinärvård, vaccinationer, hälsokontroll, återbesök med mera. E-post: kund.mora@distriktsveterinarerna.se Tfn: 010-122 86 00

www.besparingsskogen.se

Älvdalens Besparingsskog

BIDRAGSGUIDEN 2021 Särna-Idre Besparingsskog

BIDRAGSGUIDEN 2021

Vill du boka Lokalen för fest eller konferens? Boka hos Älvdalens Besparingsskog Tfn: 0251 - 106 95 E-post: info @besparingsskogen.se

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Missa inte!

• SKOGSBRUK • JORDBRUK • ÖVRIGA BIDRAG

Bidragsguiden Kom ihåg att ansöka om bidrag. Ta del av Bidragsguiden och ansökningsblanketter på besparingsskogen.se.

STUGA MED FINT LÄGE VID HÄLLSJÖN UTHYRES Nu har Särna- Idre Besparingsskog renoverat stugan i Hällsjön och den kan du hyra genom Visit Dalarna. Ta del av denna länk: https://www.visitdalarna.se/stugor-lagenheter?geos=107172&order=random&search=h%C3%A4llsj%C3%B6n

Kom ihåg! 31 januari 2022 är sista inlämningsdag för 2021 års: - fångstpremiekvitton - veterinärsfakturor och kvitton

Eller sök på Visit Dalarna och sök sedan på Idre och Hällsjön

Jaktregler finns på webbplatsen Älvdalens Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/alvdalen/verksamhet/jakt-fiske/

Särna-Idre Besparingsskog http://www.besparingsskogen.se/sarna-idre/verksamhet/jakt-fiske/

Journummer för väghållning ÄB: 0251-59 74 86 SIB: 0253-59 67 65

Tipsa oss! Vad vill Du läsa om i Skogen&Kraften? Ring eller maila Anna Dahlgren Tfn: 0251-59 74 85, E-post: anna.dahlgren@besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

ÄB SIB

ANSLAGSTAVLAN

AKTUELLT

ALLMÄNT

ÄB SIB

VI RINGER UPP

Vi ringer upp... Lars-Erik Lindhamn - tidigare arbetsledare och alltiallo på Rots Skans

Efter 28 års tjänstgöring på Rots Skans och Elfdalens hembygdsförening har Lars-Erik Lindhamn tagit pension. En välkänd profil för många som besökt några av de arrangemang Rots Skans anordnat genom åren, till exempel marknader, midsommarfiranden eller filmkvällar. Många minnen, upplevelser och möten tar han med sig på sina numera ofta förekommande vandringar i naturen, med kameran runt halsen.

Hur blev du intresserad av fotografering?

– Jag gick en fotokurs i början på 70-talet och det var där som fotointresset väcktes på allvar. I källaren gjorde jag i ordning ett mörkrum och där framkallade jag mina bilder. I samband med att jag började jobba på Elfdalens Hembygdsförening 1993 så har jag fotat föreningens aktiviteter fram tills jag slutade i våras. Vilka råd har du gett din efterträdare Johanna Peterson?

Nu har du varit pensionär i fyra månader, vad saknar du mest med din tid på Rots Skans?

– Jag saknar det sociala, alla personer jag träffat genom åren. Till exempel forskare som kommit på besök och alltid varit intresserade av föreningens fina samlingar av run- och stenåldersföremål med mera. Även all kontakt med Dalarnas museum har varit givande genom åren. Över huvud taget alla människor som kommit för att se våra fina samlingar

– Jag har överlämnat en del instruktioner som jag använt mig av vid föreningens aktiviteter. Sedan har vi gått runt alla byggnader på området och jag har berättat om dem samt om alla föremålen i arkivet. Johanna är rätt person att driva föreningen in i framtiden tillsammans med styrelsen.

Fakta Rots Skans Vilket är ditt bästa minne från dina år på ”Skansen”?

– Det finns så många, men om jag ska välja ett så är det då föreningen firade sitt 100-årsjubileum. Det var roligt att få vara med från planering till färdig jubileumsfest. Att jag dessutom fick hälsa på kungen och drottningen och överlämna kritorna när de skulle skriva sina namn på ”Kungastenen” är mitt finaste minne. Vilken byggnad på området vurmar du lite speciellt för?

– Alla byggnader är intressanta på Rots skans, men om jag ska välja en, så är det fiskarhärbret från Billingbodarna. Härbret har använts som förvaringsplats för fiskeutrustning. Vilka intressen kommer du att ägna mer tid åt nu när du är pensionär?

– Jag bor på en gård i Kittan och kan nu lägga mer tid på den, liksom mitt intresse för fotografering. Sedan motionerar jag en del och försöker äta rätt för att behålla hälsan. Det är härligt att även kunna uppleva annat som som jag inte hunnit med när jag jobbade.

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

EHF bildades år 1911 med uppgift att bevara den gamla kulturen till eftervärlden. År 1913 började föreningen bygga upp ett hembygdsmuseum, som idag består av ett 30-tal hus. Miljöerna visar bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid och fram till sekelskiftet år 1900. Området med byggnader ägs av Älvdalens Besparingsskog. Omkring 8000 föremål ingår i samlingarna, som också omfattar cirka 200 000 foton, ljudband och en av Sveriges äldsta hembygdsfilmer från 1918. Skansvakten, föreningens tidning, som utkommit sedan 1916 är en rik källa att ösa ur för intresserade av Älvdalens kultur.

TEXT: Anna Dahlgren. FOTO: Johanna Lindhamn.

www.besparingsskogen.se

VÅR 2022

SKOGEN & KRAFTEN XXXXXXXXXXXXXX

NÄSTA NUMMER VÅR 2022 Från arkivet - IDRE LIVET PÅ LÅNGÖ LIEBRUK Från verksamheten - PLANERARNA PÅ SIB - GEMENSAM FÖRVALTNING I 50ÅR

ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR För att maila till Besparingsskogarna skriv: förnamn.efternamn@besparingsskogen.se Älvdalens Besparingsskog Växel: 0251-106 95 E-post: info@besparingsskogen.se Besöksadress: Dalgatan 99 Postadress: Box 65, 796 22 Älvdalen webb: www.besparingsskogen.se

www.besparingsskogen.se

ÄB SIB

Journummer väghållning Särna-Idre Besparingsskog ÄB: 0251-59 74 86 Växel: 0253-100 07 SIB: 0253-59 67 65 E-post: info@besparingsskogen.se Post- och besöksadress: Särnavägen 117 A 790 90 Särna webb: www.besparingsskogen.se

SKOGEN & KRAFTEN HÖST 2021

Avsändare: Älvdalens Besparingsskog Box 65, 796 22 Älvdalen

SKOGSKRYSSET ORDNAS KAROFÖR LINSKA SCENELEVER BAKSJUKSOM GÅR HUSET GRUND I ÅTTAN

BETOR

LÖSHÅR

HÄSTSPORT FÖRÄNDRA TILLSTÅND

GÅR BRON PÅ BILDEN ÖVER

ETT SELDON

FELVÄND PÅPÄLSADE

MATERIAL SOM ANVÄNDS SOM FYLLNING MOT BROVINGARNA

Besparingsskogen förbehåller sig rätten att dra en vinnare. Vinnare och lösning annonseras i nästa nummer.

PÅ BIL SÄTER- FRÅN STUGA VILNIUS

KAN KO STÅ I

HALA FISKAR YTTRADE KAN DEN SOM SOVER

KAN VARA FINMASKIGA MYCKET GIFTIG VÄXT MED ATROPIN

K-MÄRKT BYGGNADSMINNE NÄRA NORSKA GRÄNSEN

DE SYNS TYDLIGT I BRASAN

DIMMIG BESKED OM POST

PRODUKT FRÅN EN MILA BÖR ARBETAS BORT

HAR VATTEN I ÖKNEN PENSIONÄRSORGANISATION GJORDE OA

TREDJE TONEN

DAGENS DUBBEL

TRÄSLAG

NÄRINGSVÄTSKA SOM FLÖDAR MEST UNDER VÅREN

ÄR BIET EN

TRÄFFAS

HONUNG BLIR RESULTATET AV DESSA HAR ETT HEM UTAN FÄRG

HAR VI STOROCH LILL-

RITADE

NÄRBESLÄKTAD

TASSADE

SKYFALL

DEN VAR FÖRR VANLIG PÅ SÅGVERKEN

ÄR NÄRMSTA VÄG

ANSÖKA SMILA

DOFTANDE TRÄSLAG SOLFLÄTAN

ÄR MO GJORDE KÄMPANDE

INTE EN KOTTE

HÅRT VATTEN

HELT RIKTIG Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan. Foto: Lasse Björn, Fredrik Larsson. Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

Vinn en praktisk stolryggsäck och mössor till hela familjen!

Skicka in ditt svar senast 1:a januari till: Anna Dahlgren Älvdalens Besparingsskog Box 65 796 22 Älvdalen

Skogen & kraften Hösten 21