Issuu

ODR samhällsinformation

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

Nr 61 april 2020

ORSA BESPARINGSSKOGS FVOF

FISKEVATTEN - aktuellt sommaren 2020 FÖRNYBAR ENERGI

VINDKRAFT

LYSSNA PÅ!

Sommarens utflyktsmål - berättelser från Orsa

Förvaltaren har ordet samhet återförs till delägarna och bygden i form av bidrag. Under de senaste åren har dessa bidrag uppgått till cirka 15 Mkr per år, varav en stor del läggs på underhåll av vägnätet i Orsa. Hur dessa bidrag ska utformas beslutas av Besparingsskogens delägare. Information till alla. Två gånger varje år får du som är delägare vår tidning Jordägaren och nu även, från och med detta nummer, alla hushåll i kommunen. Med en större läsarkrets vill vi öka kunskapen och förståelse för Besparingsskogens verksamhet och visa hur vi finns närvarande i Orsas nutid och framtid. För dig som önskar läsa mer om Orsa och Besparingsskogens historia finns boken ”Framgångssagan” att köpa på Jordägarkontoret i Orsa. Du hittar oss även på webben på: orsabesparingsskog.se.

Joakim Myhrman, förvaltare Orsa Besparingsskog. Foto: Tobbe Nilsson

Dåtidens betydelse för nutiden. Den 19 september 1879 är en milstolpe i Orsas historia. Vid denna tidpunkt bildades Orsa Besparingsskog. Det innebär i korthet att Orsas jordägare avstod 1/ 3 av skogsmarken till en gemensam förvaltning. Den skulle bygga upp Orsa som samhälle. I mitten av 1800-talet var nämligen Orsa en av Sveriges fattigaste kommuner där hungersnöd och fattigdom präglade tillvaron. Ett halvt sekel senare hade villkoren förändrats och med avkastning från den gemensamt förvaltade skogen var nu Orsa en av Europas rikaste kommuner. I en resehandbok utgiven 1904 av Svenska Turistföreningen kan man läsa: ”Genom en förtjänstfull ordnad förvaltning av sin besparingsskog har det förr så fattiga Orsa på senare tid blivit Europas rikaste landskommun. Dess skogsmedelsfond uppgår nu till tio miljoner kronor. På dennas bekostnad har präktiga skolhus uppförts i nästan varje by och goda landsvägar anlagts åt olika håll i socknen.” Beslutet att bilda en besparingsskog och hur avkastningen använts har minst sagt haft en avgörande betydelse för Orsas utveckling. Nutid och framtid. Idag förvaltar Orsa Besparingsskog ett markinnehav på 80 000 ha, varav 60 000 ha är produktiv skogsmark. I vår verksamhet ingår även Tallheds plantskola, jakt, vattenkraft, vindkraft, fiske och stuguthyrning. I vår kärnverksamhet köps tjänster för cirka 30 Mkr per år, företrädelsevis av lokala företag och entreprenörer. Avkastningen från Besparingsskogens verk-

Jordägaren våren 2020. Det här numret av Jordägaren innehåller en mix av aktuella händelser i verksamheten, reportage och faktatexter. Vi får bland annat möta bröderna Björn och Johan Daniels som på ett unikt sätt har digitaliserat delar av Orsas historia. Johan är också en av de yngsta delägarna i Orsa Besparingsskog – hur ser han på sitt delägarskap och vad tänker han om framtiden? Du kan även läsa om hur vindkraften utgör en naturlig del i vår omställning från fossila till förnybara energikällor. Visste du till exempel att det första vindkraftverket byggdes 1887, ungefär vid samma tidpunkt som Besparingsskogen bildades. I skrivande stund har Coronaviruset drabbat även Sverige och dygnet runt kan vi följa händelseutvecklingen via olika medier. Vi får dagliga rapporter om höga dödstal i olika delar av världen, permitteringar och varsel som berör tiotusentals och börser som kraschar. I vår så annars trygga tillvaro är vi inte vana att hantera den uppkomna situationen och många av oss upplever händelseutvecklingen som surrealistisk. Det är svårt att veta i vilken omfattning vi kommer att påverkas. En sak är säker, alla kommer att påverkas på något sätt. Inom Besparingsskogens verksamhet väljer vi att ännu tydligare fokusera vår energi på det som vi faktiskt kan påverka. Det som ligger i vår egen kontroll. Det är en strategi som vi med framgång också kan tillämpa i andra sammanhang. Att vårt samhälle kommer att prövas är ett faktum. Att möta denna prövning som en god medmänniska och hjälpa dem som har det svårast och stötta dem som behöver stöd – är inom vår kontroll. Önskar alla gamla och nya läsare trevlig läsning! Joakim Myhrman Förvaltare och ansvarig utgivare

Jordägaren april 2020

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 4

Foto: Tobbe Nilsson.

Foto: Privat.

Vindkraft

Vindkraftens historia

Fiskevatten

Skogen i skolan

Näckådalens vattensåg

Berättelser från Orsa

Utflyktsmat

Skogsbruksplan

Delägarförvaltning

Projekt Gränsförbättring

Brandberedskap

Vägavdelningen

Nytt från förbundet - SAF

Delägardag

Vi besöker...

Anslagstavlan

Information Jordägarstämma

Jaktnytt

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 4 920 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Joakim Myhrman. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Fredrik Larsson, iFiske, Sveriges fiskevattenägareförbund, Orsa Bildarkiv, Staffan Larsson, Kon-Tiki Museet Oslo Norge, Poul la Cour Museet Vejen Danmark. Illustration: sid 11 Lasse Widlund. Omslagsfoto: Tobbe Nilsson. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2020.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Förnybar energi

Ett vindkraftverk producerar el när det blåser mellan 3-25 sekundmeter. Det finns idag över 3 300 vindkraftverk i Sverige. Foto: Tobbe Nilsson.

Vinden som energikälla Kan vinden vara en del av lösningen i klimatkampen när vi år 2040 ska ha uppnått ett hundraprocentigt förnybart elsystem i Sverige? För att klara det behöver vindkraften gå från dagens årsproduktion på 20 TWh till en årsproduktion på minst 90 TWh. Vilka fördelar bidrar vindkraften med och vilka utmaningar står vi inför för att klara detta när elanvändningen verkar fortsätta att öka. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson Den svenska vindkraftsboomen bygger på politiska beslut. År 2016 slöt den rödgröna regeringen samt Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna en energiöverenskommelse. Den innebär att den svenska elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040 och om två år, 2022, ska motsvarande en fjärdedel av dagens totala elproduktion utgöras av el från vindkraft. Elanvändningen ökar

Elanvändningen kommer att öka de kommande åren, vilket beror på flera faktorer. Dels så pågår nu en elektrifiering av

Jordägaren april 2020

transportsektorn. Transporter står idag för ungefär en tredjedel av världens energianvändning. Många byter till eldrivna bilar, lastbilar, bussar med mera och för att klara det fullt ut byggs det nu en lättillgänglig laddningsinfrastruktur som är en förutsättning för att göra det möjligt att byta till elfordon. Sedan är det den elintensiva industrin. Enbart HYBRIT, ett projekt inom stålindustrin, för att i princip ta bort klimatpåverkan från den svenska stålindustrin förväntas öka elproduktionen med cirka tio procent av Sveriges nuvarande elförbrukning. En annan orsak

är nybyggnationer och etablering av datahallar vilket förväntas öka i framtiden. Dessa drar enorma mängder energi. Google har till exempel byggplaner för ett datacenter i Horndal i Dalarna. Ytterligare en faktor som påverkar elanvändningen i framtiden är att befolkningen ökar. Ju fler vi är desto fler bilar, mobiler, nattlampor, datorer och så vidare kommer förmodligen att behövas. Det pågår även en digitalisering av samhället i stort. Det handlar inte bara om internet och sociala medier utan även allt från arbetsmarknad till utbildning och vård. Idag är till exempel

www.orsabesparingsskog.se

Vad är grön el? Vad som är och inte är en miljövänlig metod att utvinna el är en kontroversiell fråga med många svar. Många elaktörer definierar grön el som el som hämtas från förnybara energikällor som sol, vind och vatten. Läs gärna mer om detta på GodEls webbplats: godel.se

läkarbesök online via en app eller liknande en möjlighet liksom utbildning via digitala verktyg och plattformar. Kanske kan ökningen av el i framtiden kompenseras av energisnålare teknik. Det pågår en ständig utveckling av till exempel mer energisnåla byggnader, kontorsutrustning och vitvaror. Vad detta genererar får framtiden utvisa. Vindkraften- en del av lösningen?

För att möta klimathotet och ställa om till en förnybar värld har Sverige och EU tagit en lång rad initiativ och där kan bland annat vindkraft vara en del av lösningen. Enligt Svensk Vindenergi har Sverige bland de bästa förutsättningarna i Europa för vindkraft. En ny storskalig grön näring håller på att byggas upp i Sverige. Vindkraft är en del av den och bidrar till att minska utsläppen. Från några enstaka vindkraftverk på nittiotalet finns det nu över 3 300 vind-

www.orsabesparingsskog.se

kraftverk i Sverige. Om vindkraften byggs ut i den omfattning som prognosen visar kommer den siffran att fördubblas inom de närmaste åren. Den kommer då att stå för trettio procent av vår elanvändning, vilket kan minska utsläppen motsvarande nästan en fjärdedel av Sveriges utsläpp enligt Energimyndigheten. Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen (Infrastrukturdepartementet) och leder energiomställningen in i ett modernt och hållbart fossilfritt välfärdssamhälle. De bidrar med kunskap, fakta och analyser om tillförsel och användning av energi i samhället, och arbetar för en trygg energiförsörjning. Inställning till energikällor

I en nyutkommen rapport från SOM-institutet, Göteborgs universitet finns det ett brett folkligt stöd för den förnybara omställningen. Rapporten grundar sig på svar från närmare 300 personer som under en

femårsperiod svarat på frågor om energikällor. Rapporten visar bland annat att åttioenprocent av befolkningen i Dalarna vill att vi i Sverige ska fortsätta som i dag eller öka satsningarna på vindkraft. En procent vill att Sverige ska avstå från vindkraften. Hur fungerar vindkraft?

I ett vindkraftverk är det rörelseenergi från vinden som tas till vara. Varm luft är lättare än kall luft och när solen värmer upp vårt jordklot och atmosfär stiger därför den varma luften uppåt. Då uppstår ett tomrum som ersätts av luft som kommer in från sidan, en vind. Rörelseenergin som finns i vinden får vindkraftverkets vingar, rotorbladen, att snurra och rotationen omvandlas till el i generatorn som finns i vindkraftverket. El produceras när det blåser 3 m/s och fortsätter att producera upp till 25 m/s. Om det blåser mer stängs kraftverket av på grund av säkerhetsskäl. Höga

Jordägaren april 2020

Förnybar energi

vindstyrkor förekommer sällan och det är därför inte ekonomiskt lönsamt att bygga vindkraftverk för högre vindstyrkor. Maximal effekt uppnås vid 12–14 m/s och ett modernt vindkraftverk tar tillvara cirka femtio procent av vindens energi. Vindarna ökar ju högre upp i luften man kommer och därför placeras rotorbladen på över hundra meter höga torn. När det inte blåser

Elkonsumenterna förväntar sig att strömmen alltid ska fungera, att lampan tänds när man behöver ljus eller att kassan på affären fungerar när man har bråttom. Den totala produktionen och konsumtionen ska hela tiden stämma överens. Vårt kraftsystem i Sverige innehåller även vattenkraft med stora vattenmagasin. Vattenkraft är särskilt lämpligt för att växelverka med vindkraft. När det blåser mycket kan pådraget minskas i vattenkraftverken och vatten lagras för att användas senare när vinden stillnat. Miljöpåverkan

All produktion av energi innebär någon form av påverkan på miljön. Det gäller även vindkraft. Att bygga ett vindkraftverk eller en park innebär bland annat att nya vägar behöver byggas för transport till och från vindkraftverket. Det kan även uppstå ljud under drift samt att vindkraftverken förändrar landskapsbilden och kan påverka flora och fauna. Den forskning som finns idag visar att fåglar och fladdermöss är spe-

ciellt utsatta. Genom kollision med rotorbladen finns det risk att de förolyckas eller störs. Riskerna begränsas med hjälp av god planering av var vindkraftverken byggs. Vindkraftsparkerna placeras gärna till havs, vid kusten, på slätter eller i skogsområden där det blåser mycket och det inte finns bebyggelse i närheten. Produktion av el från vindkraft är fri från utsläpp. Vindkraft är en energikälla som aldrig tar slut och sett ur ett större perspektiv är vindkraft ett hållbart energislag. En vindkraftspark har fördelen att den går att demontera. Vindkraft skapar nya jobb

Vindkraftsindustrin skapar arbetstillfällen inom en rad olika yrken. Det krävs tjänstemän inom bland annat kommun och länsstyrelse som utfärdar tillstånd och utför kontroller. Tillverkningen sker i fabrik och vindkraftverket fraktas sedan i moduler till platsen för bygget. När bygget är igång krävs det eventuell avverkning av skog, planering och utförande av vägbyggnation och markplanering. Vidare behövs ingenjörer, elektriker, gjutare och kranförare för att lyfta torn och vingar på plats. När vindkraftverket är klart behövs folk som jobbar med bland annat drift, underhåll och ekonomi. Källor: svenskvindenergi.org, forskning.se, svt.se, svenskvindenergi.org, trafikverket.se, besparingsskogen.se

För Orsa Besparingsskog är vindkraft inget nytt Besparingsskogen har varit delägare i företaget Dalavind sedan 2007 och äger sedan 2012 ett halvt vindkraftverk Högtjärnsklack i Hedemora kommun, som är en del av en vindkraftpark. För två år sedan inleddes en diskussion med Dala Vind om att se över eventuell vindkraft på Besparingsskogens marker. Det är ett projekt som är i sin linda. Mer information om detta kommer på informationsmöten framöver. Se kommande annonsering i lokal press. Kontaktperson vindkraft: Sara Kjellson E- post: sara.kjellson@besparingsskogen.se Tfn: 0251-59 74 74

Jordägaren april 2020

Visste du att… • det första vindkraftverket som alstrade el byggdes redan år 1887. • den nya vindkraften beräknas sänka elpriset i Sverige med 8 öre / kWh, totalt för Sverige med 10,5 miljarder kronor per år samt generera 6 400 årsarbeten med byggnation och 12 000 årsarbeten med drift. • det idag arbetar över 7 000 personer med vindkraft i Sverige. • inom hela EU förväntas 500 000 vara direkt sysselsatta inom vindkraftindustrin 2020. • ett vindkraftverk kan monteras ned och marken återställas utan att lämna några synliga spår. • det finns 3 300 vindkraftverk i Sverige. • Tyskland och Spanien använder mest vindkraft i Europa medan Kina är störst i världen. • 1990 byggdes världens första vindkraftverk till havs, utanför Blekinge. • Sverige behöver cirka 140 TWh el per år. Vi har nu cirka 3 300 vindkraftverk i landet som bidrar med drygt 20 TWh per år.

www.orsabesparingsskog.se

Vindkraftens historia

Från primitiva stockbåtar till dagens vindkraftverk Med vinden som drivkraft korsade Thor Heyerdahl och hans besättning Atlanten i vassbåten Ra II 1970. Foto: Kon-Tiki Museet, Oslo, Norge.

Vi människor har genom tidsepokerna alltid varit uppfinningsrika och utnyttjat naturens element. Som till exempel vinden. Vinden är den energikälla genom historien som aldrig sinat. Vinden som drivmedel

Vinden som drivmedel har använts lika länge som människor har hissat segel i vinden för att transportera sig längst floder och korsa oceaner. Primitiva farkoster som till exempel de enkla stockbåtarna som hittats över stora delar även världen, även i Sverige, och kan ha försetts med segel, en enkel djurhud, för att bättre driva med vinden. De äldsta avbildningarna av segelfartyg har man funnit i Egypten, från ungefär

www.orsabesparingsskog.se

3 200 f.Kr. De visar så kallade papyrusbåtar. Papyrussäven ger gott material för enkla farkoster och en som bevisat i nutid att det även går att korsa oceaner med en papyrusbåt med vinden som drivkraft var norrmannen Thor Heyerdahl. Han och hans besättning seglade 1970 från Afrika till Amerika med den nybyggda papyrusbåten Ra II. Vinden har även drivit maskiner som malt korn och pumpat vatten i mer än

tvåtusen år. För lika länge sedan uppfann den grekiske fysikern och matematikern Heron den första kända maskinen, en orgel, som drevs med vindkraft. Det finns många fler historier om vinden som energikälla som påverkat oss människor och lett tekniken framåt till det vi ser idag. Tusentals år av erfarenheter ledde till att människan upptäckte att man kunde utvinna elektricitet ur vindkraften. Väderkvarnen

Väderkvarnen fanns redan på 800-talet i Mellanöstern. Man använde helt enkelt vindens kraft till att mala sönder sädes-

Jordägaren april 2020

Historia

slag. Den spred sig sedan under 1200-talet till Kina och hela Europa. Man tror att det som mest funnits ungefär en halv miljon väderkvarnar i bruk i Europa och minst lika många i Kina. Genom århundraden utvecklades väderkvarnen och den som byggdes först i Sverige i början av 1300-talet hade väderkvarnar från Danmark och norra Tyskland som föregångare. De kallades stolpkvarnar. Det var en förbättring av den ursprungliga väderkvarnen. De äldsta väderkvarnarna saknade antagligen anordningar för att ställas i vindens riktning. De kunde endast användas vid en vindriktning. Stolpkvarnar hade vridbart kvarnhus, som vilar på en stolpe. Det vridbara kvarnhuset medförde möjligheten att ställa in kvarnen för växlande vindriktning. Denna kvarntyp utvecklades även den och under 1700-talet började man bygga kvarnar efter holländsk modell. I Skåne finns den äldsta bevarade kvarnen av denna typ byggd så sent som år 1840. I Europa så försvann väderkvarnarna så småningom då ångkraftverken och oljan gjorde entré. I Dalarna var skvaltkvarnar, en mindre vattenkvarn, och handkvarnar vanligast då skogen stod tät och hindrade vindens framfart. Vindkraft som hjälp vid bevattning

I alla tider har vi byggt bevattningssystem och konstgjorda sjöar och kanaler. Redan 1700 f.Kr byggde det babylonska rikets härskare Hammurabi ambitiösa bevattningsprojekt med vindkraften som hjälp. På 1800-talet växte användandet av vindkraftverk för att de skulle driva vattenpumpar för att bevattna jorden. Det skedde ibland annat i Amerika och Australien när farmer byggdes och områden koloniserades av emigranter. Vid 1800-talets slut trängdes vindkraften undan av oljan och ångkraften. Att landsbygden elektrifierades bidrog också till den utvecklingen. Vindkraften hämtade sig dock så småningom.

Jordägaren april 2020

El från vindkraften

Den allra första vinddrivna turbinen som alstrade el byggdes i Skottland 1887 av James Blyth. Han jobbade vid Anderson´s College i Glasgow. Han byggde en vindturbin, där ackumulatorerna var utvecklade av en fransk kemiingenjör som hette Camille Alphonse Faure. Blyth installerade vindturbinen vid sin sommarstuga i Marykirk där den avsåg att ladda batterier och ge ljus i stugan. Detta var det första huset i världen som fick sin elenergi från vindkraften. Han erbjöd byborna att ta del av överskottselen för att lysa upp delar av byn. Förslaget röstades ner då byborna ansåg att elektriciteten var ett påfund från djävulen. Senare byggde han en vindturbin för att ge nödkraft till traktens sjukhus. Uppfinningen fick inte någon genomslagskraft eftersom teknologin inte bedömdes vara ekonomiskt bärkraftig. Det skulle bli ändring på det senare. Under samma år byggdes det även på andra sidan Atlanten, i Ohio, Amerika. Där konstruerades en större och tyngre turbin av amerikanen Charles F. Brush. Den anslutna generatorn användes för att antingen driva tre båglampor, 100 glödlampor och motorer i Brushs laboratorium eller ladda en uppsättning batterier. Maskinen slutade användas efter tio år då elenergi fanns att tillgå från det centrala elkraftverket. Föregångsland inom vindkraft

Även i Danmark pågick en utveckling med vindkraften i centrum. På 1890-talet insåg den danske aerodynamikern och meteorologen Poul la Cour vindkraftens potential för elproduktion. Han gav ut en tidning i ämnet och utbildade specialister inom vindkraft. Redan trettio år senare fanns det flera hundra vindkraftverk i drift i Danmark. På 1950-talet utvecklade en av la Cours elever, Johannes Juuls, en vindturbin med en maxeffekt på 200 kilowatt med växelströmsgenerator. Turbinen placerade han

på ön Falster i sydligaste Danmark och denna blev stilbildande för de moderna vindkraftverk vi ser idag. Världsrekord i elproduktion

Inspirerat av den vindkraftsutveckling som pågick i våra grannländer byggdes 1951 en försöksanläggning för vindkraft vid Ölands södra udde. Men det var först i samband med oljekrisen 1973 som diskussionen om vindkraften som möjlig energikälla kom igång på allvar. Även kärnkraftsomröstningen 1980 och de allvarliga kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 bidrog till en ny storsatsning på andra energikällor. Nu började Sveriges vindkraftsutveckling. De första stora vindkraftverken byggdes i Skåne 1982 och på Näsudden, Gotland 1983. Näsuddenanläggningen, som ägdes av Vattenfall var i drift fram till 1993 och var då det vindkraftverk i världen som hade producerat mest el. Snabb utveckling

Det har skett och sker en snabb teknikutveckling inom vindkraft bara de senaste åren. Men detta hade aldrig skett om inte några uppfinningsrika människor genom årtusendena hade vänt ansikten mot vinden och börjat fundera på hur vinden kunde tillvaratas och fångas för att användas i människans tjänst. Från Hammurabi på 1700-talet f.Kr till dansken Poul deCour nästan 4 000 år senare. Källor: Wizelius, Tore, 2002, Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund, sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraftens_historia, www.nationellavind2012.se/ www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3859/1529495485707/Svenska%20 kvarntermer_1.pdf www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/baten/

www.orsabesparingsskog.se

De äldsta avbildningarna av segelfartyg har man funnit i Egypten, från ungefär 3 200 f.Kr. De visar så kallade papyrusbåtar. Papyrussäven ger gott material för enkla farkoster och en som bevisat i nutid att det även går att korsa oceaner med en papyrusbåt med vinden som drivkraft var norrmannen Thor Heyerdahl. RA II var namnet på en av hans expeditionsbåtar över haven. Syftet var att visa att de gamla egyptierna kunde ha tagit sig till Amerika före både vikingarna och Columbus. Idag finns RA II på Kon-Tiki Museet i Oslo. Foto: Kon-Tiki Museet, Oslo, Norge.

Poul la Cours väderkvarn från 1891 var den första el-producerande väderkvarnen i Danmark. Foto: Poul la Cour Museet, Vejen, Danmark.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Fiske

Orsa Besparingsskogs fvof

FISKEVATTEN - aktuellt sommaren 2020

Fiskaren kanske är ensam på sjön men det finns många som har till uppgift att övervaka att fiskaren följer lagar och regler. En av dem är fisketillsyningsmannen. Till sommaren 2020 kommer tillsyningsmän att synas ute vid vattnen som Orsa Besparingsskogs Fiskevårdsområdesförening förvaltar, för att kontrollera, guida och informera. Text: Anna Dahlgren. Illustration: Lasse Widlund. Foto: iFiske. Vårda och utveckla fiskevattnen. Den första fiskevårds-

En fisketillsyningsman får göra undersökningar som be-

planen för Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområdesförening, fvof, presenterades år 1993. Förra året påbörjades arbetet med att uppdatera planen. En fiskevårdsplan underlättar för fiskevårdsområdet att jobba på ett bra och långsiktigt sätt med fiskets vård och förvaltning. Sportfiske är Sveriges största fritidssysselsättning så ett bra fiske är angeläget. Målet med planen är att vårda och utveckla fiskevattnen och dess värden. Man kommer att titta på vilka utvecklingsmöjligheter /optimeringsmöjligheter som finns. Detta gäller till exempel för biologin, kemin, ekonomin för sportfisket och då för såväl fiskerättsägare, lokalbefolkning och besökare. Baserat på detta föreslås insatser som ska bibehålla befintliga värden, men självfallet även utveckla dessa. Detta handlar om förvaltning, fysiska åtgärder, kontroll och utvärdering och även kostnader för åtgärderna. Du kan läsa mer om fiskevårdsplanen i nr 59, vårnumret 2019, av Jordägaren som finns på: orsabesparingsskog.se, delägarinformation, jordägaren arkiv

hövs som till exempel kontroll av fiskeredskap och undersöka fångad fisk. Hen får ta redskap i beslag om föremålen kan antas ha betydelse för brottets utredning eller kan antas bli förverkade. Beslaget i sig är dock inget straff och polis eller åklagare kan omedelbart häva ett beslag om beslaget skett på oriktiga grunder. En fisketillsynsman måste alltså vara noggrann med att använda sig av rätten att ta redskap och annan utrustning i beslag. Värdet av beslagtagna föremål ska dessutom stå i proportion till brottets beskaffenhet. Vid överträdelser av en fiskevårdsområdesförenings egna regler, med kontrollavgift som sanktion, får redskap inte tas i beslag.

Utbildade fisketillsyningsmän. Orsa Besparingsskogs

Fiskevårdsområdesförening förvaltar vatten inom Orsa Besparingsskog. Föreningen erbjuder fiske i ett 100-tal sjöar och tjärnar med en areal av cirka 1 500 hektar. Under vårvintern har fiskevårdsföreningen utbildat fisketillsyningsmän som ser till att bestämmelser och regler om fiske och fiskevård följs. Fritidsfisket är en viktig del av vårt nyttjande av naturresurser. Fiskevård och fiskevårdande regler blir meningsfulla endast om reglerna följs. Fisketillsynen är därför en viktig del av fiskevården där fisketillsynsmannens primära roll är att se till att lagar och regler följs. Samtidigt fungerar den lokala fisketillsynsmannen som ett ansikte utåt för sin uppdragsgivare. Man kan även tänka på tillsyningsmannen som en fiskevärd eftersom uppdraget omfattar även att hjälpa fiskare tillrätta och informera om reglerna och varför det finns regler. I grunden ändrar detta inte de offentligrättsliga uppgifterna, rättigheterna och skyldigheterna.

Jordägaren april 2020

Ta hänsyn till andra fiskare. I fiskelagen 25 § regleras

förhållandet mellan de fiskande. Den säger att den som fiskar ska visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske ska bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras. Om flera fiskande vill fiska på samma plats och det inte kan ske samtidigt ska de få fiska i den ordning de kommit till platsen. Det egna fiskeredskapet ska användas så att det inte snärjs ihop med eller skadar andras redskap. Efter avslutat fiske får inget lämnas kvar som kan hindra andra fiskande. Källor: Orsa Besparingsskogs Fiskevårdsområdesförening, Lars Krögerström Utbildningsmaterial för fisketillsynsmän av Sveriges fiskevattenägareförbund i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Kontaktinformation Orsa Besparingsskogs Fiskevårdsområdesförening Magnus Lewenhaupt Tfn: 0250 - 55 26 03 Läs mer om Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområdesförening och dess regler på: ifiske.se/fiske orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Här köper du fiskekort: Fiskekort finns att köpa på Besparingsskogens kontor eller via iFiske online och vid något av våra ombud; Orsa Outdoor, Orsa Fiskecenter eller Skattunge handel. På iFiskes hemsida och i iFiskes app finns det information om tillgängliga vatten och fiskeregler. Hur funkar ett fiskekort på iFiske? Till skillnad från traditionella fiskekortsåterförsäljare säljer iFiske ej fysiska fiskekort på papper. Du köper istället kortet elektroniskt via hemsidan eller appen. Det skickas till dig som sms och mail och du kan även se det i appen. Betalningen sker med Swish, bankbetalning, kort eller faktura. Hur tar jag med mig ett ”iFiske-fiskekort”? IFiske skickar fiskekortet till dig som sms och mail och du kan även se det i iFiske app. Vid en kontroll är det den åttasiffriga fiskekortskoden som är ditt fiskekort, så ta med dig mobilen eller skriv upp det numret. Du kan även skriva ut den PDF du fick i mailet eller komma åt ditt fiskekort via appen. Det är viktigt att ta med en giltig legitimation. Med iFiskes app kan du • skapa ditt eget användarkonto • hitta fiskevatten via kartor • länkar till att köpa fiskekort • se fiskevårdsområdenas gränser, båtramper mm på en karta • se dina köpta fiskekort • markera favoritvatten och prenumerera på fiskerapporter • få information om bestämmelser, lagar mm • läsa om olika fiskesätt och fiskarter. Webbplats: Ifiske.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Utbildning

I Orsa, under några dagar i oktober, samlades ett antal lärare från Österfärnebo och Malung för att lära sig mer om utomhuspedagogik. Foto:Anna Dahlgren.

Skogen i skolan

Lärare fick lära sig om skog och utomhuspedagogik i Orsa Är det viktigt att barn kommer ut i skogen under sin skoltid? De flesta av oss svarar nog ja på det. Men hur får man ut dem och varför är det viktigt? I Orsa, under en lärarutbildning genom Skogen i Skolan, fick vi veta mer. Text och foto: Anna Dahlgren. För att hjälpa lärare med hur de teoretiskt och praktiskt kan undervisa barnen ute i skogen så anordnar Skogen i Skolan sedan några år tillbaka lärarutbildningar över hela Sverige. Det som då står på schemat är bland annat utomhuspedagogik. I Orsa, under några dagar i oktober, samlades ett antal lärare från Österfärnebo och Malung för att lära sig mer om detta. För får man ut lärarna i skogen så får de i sin

Jordägaren april 2020

tur ut barnen. Så enkelt kan det faktiskt vara, menar Maria Nilsson som jobbar på Skogsstyrelsen och med Skogen i Skolan i Dalarna. Vinnande koncept

Skogen i Skolan är en fräsch 47-årig förening som ständigt uppdaterar sina kunskaper och lär ut till såväl elever som lärare och pedagoger. Lärarutbildningar är

ett vinnande koncept som Skogen i Skolan har jobbat med i många år på olika platser i landet. – Lärarkurserna i Järvsö har pågått i flera år där samarbetet mellan Lena Åbom, Skogen i skolan Gävleborg och Linda Thelin från De5 Stora är väl inarbetat. Nu startas ett liknande koncept upp i Orsa och den här lärarkursen är startskottet för det, säger Maria Nilsson.

www.orsabesparingsskog.se

"Får man ut lärarna i skogen så får de i sin tur ut barnen." Maria Nilsson, Skogsstyrelsen

I Orsa samarbetar Skogen i Skolan med Orsa Rovdjurspark och Julia Gryphon som jobbar som djurvårdare och utbildare i parken. – Det är jättekul både för mig och Julia att arbeta med detta och man kan säga att även vi fortbildar oss under dessa tillfällen, säger Maria och fortsätter: – Detta är den första lärarutbildningen just här, annars erbjuder vi utbildningar i Järvsö som man även kan delta i, oavsett var man bor i de två länen som jag jobbar med, Dalarna och Gävleborg. Vi vill gärna ha återkommande utbildningar här i Orsa. Orsa och Grönklittsområdet är en pärla med de resurser som finns här i form av personal, kunskap, boende och utrymmen, här finns med andra ord allt som behövs för att utbildningarna ska kunna genomföras på ett professionellt sätt. Här finns även stor erfarenhet av att ta emot skolklasser och med Grönklittsområdets resurser tillsammans med Skogen i Skolans resurser så kan detta samarbete bli hur bra som helst, säger Maria. Skogen i skolan och skogsnäringen

Organisationen grundades 1973 för att åstadkomma en närmare samverkan mellan skogssektorn och skolan. Satsningen handlar inte bara om att stimulera lärandet genom utepedagogik för att få barn intresserade av skog och natur utan man vill även visa skogsbrukets roll i samhället. Målet är att så ett frö som kan väcka intresse för skogen och skogsindustrin. Där ingår även att berätta vilka utbildningar och arbetstillfällen det finns inom skogsnäringen, nu och i

www.orsabesparingsskog.se

framtiden. Vilket är en viktig del i skogsnäringens engagemang i Skogen i skolan. Spännande framtid inom skogen

Det finns en spännande framtid inom skogsbruket. För trots att skogbruk har anor sedan långt tillbaka så levererar hela tiden skogsnäringen det senaste inom forskning och utveckling. Det pågår ständigt forskning för att hitta alternativ för till exempel olja, plast och andra material. En del produkter är redan verklighet, som till exempel kläder sydda av tyg som är tillverkat av trä, medan andra produkter är under utveckling och kommer i framtiden. Det forskas bland annat på att ta fram kosmetika och batterier från skogen. En ständig innovation som behöver arbetskraft. Samtidigt som det också behövs män och kvinnor ute i skogen som planerar, avverkar, markbereder, planterar nya träd, röjer, gallrar, transporterar till sågverk, sköter skogens ekonomi, skriver om skogen, fotograferar, lär ut. Kedjan är lång och arbetstillfällena många för en av Sveriges största exportindustrier. Intresset för skog och natur kan börja med något så enkelt som att få ut barnen och låta dem bekanta sig med skogen i unga år.

från utbildningen finns det fria läromedel som kan laddas ner från Skogen i Skolans hemsida. De kan arbeta verklighetsbaserat och samtidigt sker det utifrån läroplanen och kan göras i klassrummet eller i skogen. Skogens växt- och djurliv, skogens betydelse för klimatet, allemansrätten och vad som händer med träden efter att de avverkats är några exempel på vad som finns att arbeta med i Skogen i Skolans läromedel. Så ett frö av intresse

Det finns många möjligheter idag för den som väljer skogen som sin arbetsplats. Skogen i Skolan kan vara fröet som sår intresset och bidrar till att fler så småningom söker sig till utbildningar som leder till arbete inom skogsbranschen. För arbeten finns det, oavsett om du vill köra timmerbil eller forska fram ett batteri som utvinns av träd. De lärare som tar del av Skogen i Skolans utbildningar har viktiga uppgifter att fylla när de kommer hem till sina elever igen.

Fria läromedel som passar läroplanen

Skogen i Skolan jobbar även direkt mot barnen i olika former, med skogsdagar, kollon och tävlingar som till exempel Skogens Mästare. Det som är bra med att jobba direkt mot lärarna som i sin tur tar med barnen ut är att man får in lärandet i barnens skolvardag. När läraren sedan kommer hem

Jordägaren april 2020

Restaurering

Stig Flink och hans fru Karin har haft bråda dagar att färdigställa sågen. Foto: Anna Dahlgren.

NÄCKÅDALENS VATTENSÅG

- snart kan man åter höra sågbladet jobba Snickaren Stig Flink har haft bråda dagar vid Näckådalens vattensåg under 2019. Vattensågen i Orsa Finnmark har fått en nödvändig restaurering och är nu redo för att åter tas i bruk när vårfloden anländer. Text och foto: Anna Dahlgren. Det första som slår mig när jag kommer för att besöka sågen en höstdag i oktober är doften av tjära. – Min fru Karin har precis tjärat här. Försök att inte ta i någonting, säger Stig. Han visar mig hur man lättast kommer över den lilla bron till sågen utan att ta i räcket. För Stig är det inget problem. Han har gått där många gånger sedan han påbörjade det omfattande restaureringsarbetet våren 2019. Nu är det senhöst och arbetet närmar sig sitt slut. – Det har blivit många arbetstimmar här för mig och Karin och nu är det snart klart. Det är mest tjärning och arbetet med att plocka undan kvar. Men att såga, det får bli först till sommaren på invigningen. Då kan vi åter höra sågklingan jobba, säger Stig. Sågen

Över hela Orsa socken har det funnits sågar som drevs med vattenkraft. De var av ramsågstyp, vilket innebär att det handsmidda sågbladet var fastsatt i en träram. Det drevs av ett vattenhjul och en vevaxel. I mitten av 1800-talet fanns det cirka tjugo sågar i Orsa. En av dessa var Näckådalens vattensåg vid Kvarnbäcken / Djupsjöbäcken. Sågen byggdes år 1857-1858 av Näckådalbornas nybildade såglag med ledning av en

Jordägaren april 2020

erfaren sågbyggare från Våmhus. Den användes ända fram till 1926. Sågen är ett tekniskt mästerverk med dubbla vattenhjul. Det mindre driver sågbladet i en upp- och nedgående rörelse och det större är det så kallade bakdragarhjulet som matar stocken i båda riktningarna. Själva sågningen sker helautomatiskt och det enda som hörs när man sågar är ett svagt susande ljud genom vattenbruset när sågbladet matar sig genom stocken. Sågen användes på våren när vattenflödet var stort. Sågen är beroende av vatten från Djupsjön som ligger två kilometer uppströms. Sågen kräver mycket vatten och när dammen öppnats vid Djupsjön blev flödet efter någon timme så kraftig att sågningen kunde påbörjas. Så länge flödet var tillräckligt kunde man såga. Två män kunde såga tjugo stockar på en dag. Restaurering

Sågen och kvarnarna har under 2019 restaurerats till sin ursprungliga funktion av Orsa Sockens Samfällighetsförening. Vid två tillfällen tidigare, 1955 och 1997 har Orsa Besparingsskog gjort renoveringar. Sockensamfälligheten och Besparingsskogen har i princip samma delägarkrets. – Sockensamfälligheten äger marken där

anläggningen ligger och vi såg ett stort kulturhistoriskt värde i att renovera den. Det var dessutom nödvändigt av säkerhetsskäl då det fanns risk att någon skadade sig på grund av bristande underhåll, säger Mikael Thalin som är ordförande i Sockensamfälligheten. Upprustningen har kostat cirka 650 000 kronor exklusive moms, av det har Länsstyrelsen bidragit med 400 000 kronor och KUA-fonden med 150 000 kronor. Skvaltkvarnar

Redan på 1700-talet, innan sågen byggdes fanns här tre skvaltkvarnar. Idag finns två av dem kvar och av den tredje syns bara någon enstaka stock längre ned i bäcken. Även i modern tid har kvarnarna varit i bruk. Det som är utmärkande för en skvaltkvarn är det horisontellt liggande hjulet med en stående axel som drev den övre kvarnstenen. Stenarnas storlek bestämdes av vattentillgången och diametern varierade mellan 60-120 centimeter. Kvarnarna användes även de när vattentillgången var som högst. Malningen pågick dygnet runt och då bodde man i kvarn- och sågstugan. På ett dygn kunde man mala cirka 75 liter säd.

www.orsabesparingsskog.se

Såg- och kvarndag till sommaren Till sommaren kan man åter se kvarnen mala och höra sågen susa, då bjuds allmänheten in till en såg- och kvarndag i Näckådalen. En tradition som går många år tillbaka.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Utflyktsmål

Berättelser från Orsa -

Lyssna på sommarens utflyktsmål! Snart är barmarkssäsongen här igen och lockar med möjligheten att utforska skog och mark. Runt Orsa finns det massor av spännande utflyktsmål att upptäcka och nu finns även möjligheten att lyssna till berättelser om ett trettiotal av dessa platser. Text: Anna Dahlgren. Foto: Bjön Daniels, Orsa Bildarkiv. På Orsa Besparingsskogs webbplats finns en interaktiv karta med namnet ”Berättelser från Orsa”. Materialet är producerat av Johan Daniels, Björn Daniels, Olov Daniels och Erik Höken. Jinglet/fiolmusiken innan alla berättelser är skapad av Perra Moreus. De fyra vännerna, varav tre är bröder, har under flera år intervjuat människor från Orsa som berättar om historiska och kulturella platser och sevärdheter i bygden. Flera av besöksmålen finns på Besparingsskogen. – Vi har jobbat med materialet i ett par år. Idén kom till när jag gick på Lantmästarutbildningen i Alnarp. Jag har alltid varit intresserad av natur och historia. Sedan gav det ena det andra. Jag blandade in Erik som är programmerare och mina bröder. Berättelserna är inspelade på plats vid besöksmålen och det gör sig bäst att vara där när man lyssnar för att hänga med bättre, berättar Johan Daniels. Klicka och lyssna!

Genom att kicka på den olika besöksmålen på kartan kan du lyssna till berättelser om ett trettiotal platser. Här i tidningen presenteras ett axplock. Råbäcksstampen

Vadmalsstampen vid Råbergskvarn byggdes på 1860-talet av bröderna Elias och

Jordägaren april 2020

Gustaf Eliasson från Östra Råberget. Det vanligaste tyget till kläder var i äldre tider vadmal, som vävdes i hemmen. För att göra tyget tätare och smidigare skulle håren i tyget filtas ihop genom valkning. Detta kunde ske för hand på en så kallat valkflade eller trampning i ett kar. Effektivast var dock stampverk drivna av vattenkraft. Vadmalsstampen har restaurerats till ursprungligt skick av Orsa Besparingsskog. Nu senast renoverades vattenhjulet som driver stampen. Varje sommar i slutet av augusti körs stampen och kvarnen och då är allmänheten välkomna att se ett gammalt hantverk i autentisk miljö.

Håvatallen

Prästvägarna

Råbergskvarn

Prästvägarna tillkom på Orsa Finnmark när man fick fast bosättning under 1600-talet genom finsk invandring via Hälsingland. Varje år genomförde prästerna i Orsa ett eller flera besök på finnmarken för att hålla husförhör, föra böcker över befolkningen med mera. Avstånden var stora och det fanns inga vägar. Ett nät av ridvägar och vandringsleder växte fram. Ett västligt och ett östligt stråk kan urskiljas, de så kallade prästvägarna. Den sammanlagda längden är cirka 25 mil. Stigarna har iordningställts som vandringsleder och är uppmålade.

Inte långt från Vadmalsstampen ligger denna gamla och välbevarade skvaltkvarn där man fortfarande kan mala råg och korn till mjöl. Även den har restaurerats av Orsa Besparingsskog. Kvarnen demonstreras i fullt bruk varje sommar.

Gå igenom tallen och bli frisk! Det speciella med denna tall är att den har ett stort hål i roten. Förmodligen är det två skadade tallar som stått nära varandra och växt ihop. Enligt gammal folktro så kunde man bota sjukdomar och annat genom att gå igenom hålet. Risuhälla

Risuhälla betyder Rishällen och är sedan 1940 skyddat som naturminne. Detta gigantiska stenblock har med stöd av en mindre sten hamnat ovanpå en stenhäll och balanserat så sedan inlandsisen smälte för cirka 10 000 år sedan.

Klicka och lyssna på: https://www.orsabesparingsskog.se/ berattelser-fran-orsa/

www.orsabesparingsskog.se

JordĂ¤garen april 2020

Utflyktsmat

Tôlârp Du behöver för 4 personer 5 dl vetemjöl lite salt ca 1 tsk bikarbonat el. hjorthornssalt smör vatten

Skogsmat i form av bröd som smakar och smälter som guld i munnen. Detta var vad skogshuggarna kunde göra om de bara hade vetemjöl, salt och bikarbonat med sig ut i skogskojorna förr i tiden. Tôlârp kan man till exempel tillaga på utflykten vid en eld eller som kvällsmat i stugan. Här gör vi det över öppen eld i en eldpallkoja.

SÅ GÖR DU

Smörj en gjutjärnspanna med mycket smör. Tillsätt 5 dl vetemjöl i stekpannan, lite salt, cirka 1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt och vatten. Rör försiktigt med en gaffel. Det ska bli en kletig smet som ska täcka hela stekpannan. Bred försiktigt ut smeten i stekpannan. Sedan sätter du pannan på elden någon minut utan att brödet bränns fast i botten. Vinkla sedan pannan på högkant mot elden så brödet får färg på ovansidan. Det ska bli gyllenbrunt. Nu har du en perfekt utflyktsmat.

Bred på smör och njut!

Jordägaren april 2020

www.orsabesparingsskog.se

JordĂ¤garen april 2020

Din skog

Anna Beronius. Foto: Tobbe Nilsson.

Beställ din digitala

SKOGSBRUKSPLAN Nu finns det möjlighet att beställa din digitala skogsbruksplan av Orsa Besparingsskog. Skogsbruksplanen ger dig en bra överblick av din skog och är ett bra underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den hjälper dig att besluta om vilka skogliga åtgärder som ska göras och lämplig tidpunkt för dessa. Detta innehåller skogsbruksplanen:

• Karta över fastigheten, med avdelningsgränser inritade. • Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, i ord och siffror, baserad på mätningar och bedömningar. • Sammanställning med uppgifter för hela fastigheten. • Uppgifter om virkesförråd, medelhöjder och medeldiametrar. Dessa bygger på laserskanningen som genomfördes sommaren 2018. • Åtgärdsförslag som grundar sig på fältbesök utförda med början sommaren 2019.

Gör din beställning på www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Vad kostar skogsbruksplanen för mig som delägare?

– Skogsbruksplanen kostar 25 kr/ha samt startavgift 800 kr/plan. Kostnaden subventioneras av Orsa Besparingsskog. En skogsbruksplan per ägarkonstellation/brukningsenhet erbjuds. Den som så önskar kan uppgradera planen till en certifierad Grön plan. Vi debiterar självkostnadspris för merarbetet. Moms tillkommer på alla priser. Kostnaderna är avdragsgilla i näringsdeklarationen. Hur levereras skogsbruksplanen?

– Skogsbruksplanen levereras via pcSKOGs digitala molntjänst på webben. Härifrån kan du själv skriva ut planen om du önskar ha den i pappersformat, och även dela den med andra som behöver få tillgång till den. Hur beställer man sin skogsbruksplan?

– Skogsbruksplanen beställs via ett webbformulär på Besparingsskogens hemsida, www.orsabesparingsskog.se. Frågor om skogsbruksplaner och beställning Kontakta Anna Beronius Tfn: 0251- 59 74 80 E - post: anna.beronius@besparingsskogen.se

www.orsabesparingsskog.se

Din skog

Magnus Lewenhaupt. Foto: Tobbe Nilsson.

Orsa Besparingsskog kan hjälpa dig med

DELÄGARFÖRVALTNING Vad händer just nu i projekt delägarförvaltning?

– Vi har jobbat med de nya datasystemen som är grunden för ett fortsatt lyckat arbete. Detta arbete är viktigt för att vi ska kunna ta emot delägarnas skogsbruksplaner i vår databas. Nu finns allt data på plats och vi har börjat göra kompletterande fältinventeringar på de skogsbruksplaner som är beställda. Just nu jobbar jag med att kommunikationen från programmet Besk till pcSkog ska fungera. Vi kommer till en början att leverera beställda skogsbruksplaner för de delägare som beställt. Det är de som vi i första skedet kommer att erbjuda delägarförvaltning.

Kan jag beställa en skogsbruksplan utan att köpa tjänsten delägarförvaltning?

– Ja. Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och köpa tjänsten delägarförvaltning senare?

– Ja, skogsbruksplanen är grunden i förvaltningsuppdraget, har man en uppdaterad plan så går det att beställa förvaltningen senare. När kan Orsa Besparingsskog tidigast börja förvalta min skog?

Vad innebär det för mig som delägare om jag vill ta del av tjänsten delägarförvaltning av Besparingsskogen?

– Vi kommer att utvärdera formen för delägarförvaltning under 2020.

• En uppdaterad/ajourhållen skogsbruksplan som är ett nödvändigt verktyg för alla skogsägare. • Rådgivning • Fältbesök • Samordning när det bland annat gäller plantering och markberedning. • Detta leder till en rationalisering av kostnader och en kontinuitet i skogsskötseln.

Ring mig gärna så berättar jag mer. Magnus Lewenhaupt Tfn: 0250 - 55 26 03 E-post: magnus.lewenhaupt@orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Projekt

Projekt Gränsförbättring

Projektet går nu in i slutfasen Sedan 2017 pågår ett arbete på delar av Orsa Besparingsskog med syftet att förbättra överensstämmelsen av skogsfastighetens gränser på kartan i förhållande till terrängen. Projekt kallas till vardags för Projekt Gränsförbättring och pågår till och med december 2021. Text: Marit Norin. Foto: Staffan Larsson. Marcus Larsson är projektledare och är också den som initierade till att projektet söktes. Han har mångårig erfarenhet av liknande projekt i Gävleborg där man på olika sätt testat metoder och koncept för att uppdatera och justera gränser. Vad är bakgrunden till denna typ av projekt?

– Kartor kan ligga lite förskjutna mellan karta och terräng. Det här är ett fenomen som förekommer i hela Sverige och det får särskilt negativa konsekvenser där det är många och smala skiften, som på många håll i Dalarna. En konsekvens av detta är att man kan få skogen avverkad på fel fastighet. Det är alltid terrängen som gäller, inte kartan. Därför är det viktigt att överensstämmelsen mellan karta och terräng är så bra som möjlig, förklarar Marcus. Vad har hittills gjorts i projektet?

– Det första som gjordes var att Lantmäteriet tog fram underlag på gränsmarkeringar inom det aktuella området. Sedan har Skogsstyrelsens arbetslag inventerat gränsmarkeringarna, snitslat och dokumenterat exempelvis sten, råröse, rör eller stolpe och tagit enklare GPS position. Där man inte hittat någon markering har man lämnat det utan åtgärd. Inventeringen har gått över förväntan, då vi hunnit med mer än vad som var planerat från början. Materialet är sedan överlämnat till Lantmäteriet, berättar Marcus. Vilket arbete återstår?

– Lantmäteriet ansvarar för att kvalitetssäkra Skogsstyrelsens arbete, vilket innebär att de går ut i terrängen och kontrollerar att det är en gränsmarkering. De ”punkter” som är gränsmarkeringar mäter man in. Det arbetet är påbörjat och fortsätter under 2020. När man gjort mätningen utför Lantmäteriet sedan en kvalitetshöjning av den digitala registerkartan, det vill säga rättar till/justerar kartans gränspunkter, så att den stämmer mer överens med verkligheten, avslutar Marcus.

Jordägaren april 2020

Om projektet • Projektets fullständiga namn är "Samverkan för ökad produktion och miljö i Orsa Besparingsskog". • Projektet startade 2017 och pågår till och med december 2021. • Området som projektet genomförs i är på 69 000 hektar men ambitionen kan vara att nå 100 000 hektar om medlen räcker för detta. • Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. • Projektet genomförs med 70 % stöd från Landsbygdsprogrammet. • Fem markägarmöten / informationsmöten har hittills hållits.

Bra att veta • Registerkartan är en yttäckande redovisning av Sveriges fastighetsgränser som ger en total bild av alla gränser. Kartan är ett hjälpmedel som visar fastigheters läge relativt till varandra och inte exakt position. • Registerkartan har ingen rättsverkan, dvs ingen giltighet. Om karta och terräng inte stämmer överens är det i första hand gränsmarkeringar som gäller, om sådana finns. I andra hand är det Lantmäteriets handlingar som gäller och i tredje hand är det hävden på marken som är avgörande. Gränspunkter har ett lagligt skydd, vilket innebär att man inte får flytta en gränsmarkering eller göra egna, nya markeringar. • Anledningen till att karta och terräng inte stämmer är att nuvarande kartor bygger på gammalt material. I början på 1990-talet påbörjades ett arbete med digitalisering av det gamla kartmaterialet som fanns. Syftet var att få en yttäckande registerkarta. Finansieringen räckte inte för att gå ut till fastigheterna och kontrollera gränserna, vilket innebar att jobbet gjordes vid skrivbordet. Resultatet blev att kvaliteten inte blev tillräckligt bra. I snitt ligger det 10 meter fel på kartan mot terrängen men det kan också vara mycket större fel.

www.orsabesparingsskog.se

Delägarsamverkan

Brandberedskap Brandvagnar för eftersläckning finns utplacerade i Kallmora, Skattungbyn och Hansjö

Vem minns inte torkan och bränderna sommaren 2018? Då brann 25 000 hektar skog och mark i Sverige. Värden för cirka 900 miljoner kronor brann upp och det motsvarar cirka 2,6 miljoner skogskubikmeter. Brandröken låg tätast över Dalarna, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. I vårt närområde var det flera stora bränder och det var många som blev drabbade på flera olika sätt. Det kan bli torrt i markerna igen och eftersläckning av en skogsbrand ligger på skogsägarens ansvar. Det innebär att när det brunnit och räddningsinsatsen är avslutad övergår ansvaret för eftersläckning och bevakning till skogsägaren. Markägaren är enligt lag skyldig att eftersläcka och bevaka området tills det är släckt. Därför beslutade Orsa Besparingsskog strax efter branden att underlätta arbetet för skogsägaren genom att bekosta och utrusta tre släpvagnar med brandmaterial för efterbevakning på delägarmark. Räddningschef i beredskap beslutar om när släpen kan/ska användas och kontaktar den markägare som är berörd. Vagnarna står utplacerade i Kallmora, Skattungbyn och Hansjö. De innehåller slangar, pumpar, brandsprutor med mera. Efter avslutad efterbevakning ansvarar den/de som använt utrustningen för att all utrustning återlämnas i befintligt skick. Kontaktperson: Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog Tfn: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se

Vill Du arbeta som eftersläckningspersonal vid skogsbränder?

Bemanning vid efterbevakning bygger på frivillighet. Räddningstjänsten kallar in resurser för efterbevakning när det bedöms vara nödvändigt. Anmälan och övriga upplysningar lämnas av Per-Erik Jonsson ställföreträdande räddningschef. Tfn: 010 - 203 17 54 E-post: per-erik.jonsson@wbrand.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

Aktuellt från verksamheten

Vägavdelningen Besparingsskogen satsar på underhåll och nybyggnad av vägar och välskötta vägar är en förutsättning för skogsskötseln och skogsbruket. Satsningen på vägarna gör att Orsa har fina och väl underhållna grus- och skogsvägar. Idag har Besparingsskogen ett vägnät på omkring 160 mil, varav mer än 40 mil håller mycket hög standard och är tillgänglig även för allmänheten.

Nicklas Samils. Foto: Anna Dahlgren.

Röjning av vägområde

Besparingsskogen jobbar ständigt för ett rent vägområde som ger bättre trafiksäkerhet och rationell drift av vägen. Skogsbilvägarna och även andra vägar är i stort behov av röjning, för att kunna underhållas och för att vara framkomliga för till exempel utryckningsfordon, lastbilar, hyvlar, snöplogar och vanliga bilar. Röjningen ger många fördelar som bra diken, vattenavrinning, upptorkningen av vägen blir bättre och skymmande och hindrande vegetation som buskar och träd försvinner. Under vår och sommarsäsongen kommer personal att se över en del vägar och du som är markägare och har träd i vägområdet - ta tillvara på dem, annars kommer Besparingsskogens personal att såga ner dem. Intäkten går i så fall till vägen. För aktuell information om vilka vägar det gäller ta del av hemsidan, fliken vägar: orsabesparingsskog.se Viktigt att tänka på för markägare

Vi kommer även att klippa vägkanter av sly och gräs på skogsbilvägar, juni-november. Då är det viktigt att tänka på att inga råpålar, gränsmarkeringar, snitslar, jaktmarkeringar med mera finns i området fem meter från vägkanten som kan hindra klippningen. Håll även bommar öppna till åtkomstvägarna. Akuta ärenden gällande Orsa Besparingsskogs vägar ring: 0250-55 26 07

Nytt från förbundet Den 1 april tillträder Nicklas Samils som näringspolitisk kommunikatör på Sveriges Allmänningsskogars Förbund efter Karin Fällman som slutade i höstas. Orsa Besparingsskog är en av medlemmarna i förbundet. Nicklas är ursprungligen skogsvetare och biolog och har doktorerat vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU i Uppsala. Han är uppvuxen i Hedemora, Dalarna och bor numera i Enviken. Han kommer senast från ett jobb som chefsekolog vid Bergvik Skog AB och Kopparfors Skogar AB. Kontaktinformation Nicklas Samils Tfn: 070 - 307 10 71 E - post: nicklas.samils@sverigesallmanningsskogarsforbund.se

DELÄGARDAG ”SKOGEN” Välkommen på Delägardag med Orsa Besparingsskog 5 JUNI 2020 Orsa Besparingsskog bjuder in dig som är delägare till en delägardag den 5 juni med temat Skogen. Vi börjar dagen kl 08.00 med att samlas vid vårt garage i Orsa där det även går bra att parkera era bilar över dagen. Vi åker gemensam buss norrut. Dagen avslutas efter kl 16.00. Anmälan görs till Besparingsskogens kontor i Orsa senast torsdag den 28 maj. Var ute i god tid eftersom vi har ett maxantal. Meddela eventuella allergier vid anmälan. Välkommen med din anmälan! Tfn: 0250-55 26 00 Hela programmet finns på: orsabesparingsskog.se Med reservation för eventuella ändringar pga rådande situation gällande covid-19. Se aktuell information på: orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2020

www.orsabesparingsskog.se

Vi besöker...

Johan & Björn Johan och Björn Daniels driver Hansjö mjölkgård och Hansjö mejeri. De är två av de fyra orsakillar som ligger bakom ”Berättelser från Orsa”. Mer om deras projekt kan du kan läsa om på sida 16-17 i det här numret. Johan även är delägare i Orsa Besparingsskog sedan många år tillbaka. Redan som artonåring köpte han sin egen skogsfastighet. Jag träffar båda bröderna hemma i Johans kök en dag i vintras.

Johan och Björn Daniels Foto: Privat.

Text: Anna Dahlgren.

Hur kom ni på idén med ”Berättelser från Orsa”?

Vad är på gång för er framöver?

– Det var helt Johans idé, säger Björn och tittar på sin tre år äldre bror som precis kommer in från ladugården med mjölk i en kanna. – Till kaffet, förklarar Johan, och sätter kannan på köksbordet innan han själv sätter sig bredvid Björn, och fortsätter: – Idén kom jag på när jag studerade på lantmästarlinjen på Alnarp. Jag hade en del fritid och har alltid varit intresserad av historia och naturen. Tanken från början vara egentligen att göra en app och så småningom blev Erik Höken inkopplad i projektet. Han jobbar som programmerare i Stockholm. Nu var ju det här en del år sedan och att göra en app var då svårare än vi trodde. Mina bröder Björn och Olov Daniels blev också inblandade i arbetet med alla intervjuer med mera. Även fast det inte blev som vi tänkt från början blev det ju bra.

Johan: – Just nu är det att få rutin på allt det vi har. Jag driver lantbruket tillsammans med min sambo Marie och vi har i dagsläget hundra kor, varav åttiofem är mjölkande. Till dem har vi två mjölkrobotar. Sen har vi även en hel del kalvar. Sommaren är en intensiv tid med arbetet med att försöka ta in tre skördar och med tanke på torkan sommaren 2018 så vill vi gärna odla mer vall så vi har ett lager av foder. Vi odlar även cirka 15 ha spannmål. Kanske utvecklar vi företaget mer längre fram. Björn: – Jag och min fru har precis fått vårt första barn, en liten tjej som heter Alva så det är hon som är vårt fokus just nu. Allt är nytt. Hon är bara två veckor idag. Tidigare har jag och min vän Julius jobbat i fem år med Musikhjälpen och även varit med på ett tv program som hette Spring. Men nu är det familjen och mejeriet som gäller. Vi använder cirka 5-10 procent av mjölken vi producerar till mejeriet. Det går att utveckla det mer, med flera ostar kanske.

Vilka är ni fyra som jobbat med berättelserna?

– Det är jag, Johan som är bonde och sedan mina bröder Björn och Olov. Olov bor i Linköping och jobbar som ingenjör. Björn är bara ett stenkast bort och driver mejeriet. Sedan var det Erik Höken som jobbar som programmerare av appar. Då när vi spånande på en app var han ganska ny på jobbet. Idag tror jag att hade han fixat att få till en app. Kanske blir det så småningom men just nu har vi ganska fullt upp alla fyra. Vad anser du Johan att är bra med att vara delägare i Orsa Besparingsskog?

– Jag ser Besparingsskogen som en stor resurs för Orsa. De ger bidrag till mig både som lantbrukare och skogsägare. Det betyder mycket för oss. Jag skulle gärna så småningom bli mer aktiv och börja gå på stämmorna. Jag borde göra det. Just nu är jag aktiv i styrelsen i sockensamfälligheten.

www.orsabesparingsskog.se

Till sist, vilken produkt i ert sortiment kan man se på ert eget köksbord?

Björn tvekar inte länge innan han säger att det är hallomin/grillosten som man ser på köksbordet hemma hos deras familj. – Det är vår nyaste produkt i sortimentet så det blir naturligt. Sedan är det filen också. Johan håller med om att hallomin är god och nickar när Björn även nämner filen. – Eftersom jag är mjölkproducent så blir det såklart även en hel del mjölk som dricks hemma hos oss.

Jordägaren april 2020

Anslagstavlan

ANGÅENDE JORDÄGARSTÄMMAN Orsa Besparingsskogs vårstämma är planerad att genomföras den 28 maj kl 18.00 i Orsa. På grund av rådande situation när det gäller covid-19 kan läget förändras och datumet flyttas fram. Stämman kommer då att genomföras så snart situationen medger och det bedöms lämpligt.

Med reservation för eventuella ändringar pga rådande situation gällande covid-19. Se aktuell information på: orsabesparingsskog.se

KALLELSE Orsa Åtkomstvägars Samfällighetsförening kallar delägare till ordinarie årsstämma. Tisdagen den 26 maj 2020 kl 18.00 i Jordägarhuset. Ärenden. Framställning från styrelsen om stadgeändring enl nedan. 1. §13 Tidpunkt för stämmans genomförande ändras

Kungörelsen kommer som vanligt införas senast sjutton (17) dagar före stämman i en eller flera inom orten spridda tidningar och på Orsa Besparingsskogs webbplats samt kontor. Flyttas datumet fram kommer Besparingsskogen att meddela detta även via direktutskick till alla delägare.

från senast maj månads utgång till senast 31 mars. 2. §14 Kallelse till stämman ska ske genom kungörelse i lokalt annonsblad samt på Orsa Åtkomstvägars Samfällighetsförenings hemsida. 3. § 15 En motion, som ska behandlas på ordinarie stämma, ska vara styrelsen tillhanda senast under Januari månad.

Övriga ärenden enligt stadgarna inklusive information om uttaxering av samtliga ingående GA för år 2020.

Vårens boktips!

Stämmohandlingarna finns tillgängliga på jordägarkontoret fjorton dagar innan stämman. Välkomna/Styrelsen

Lev som en bonde 100 sätt att klara sig själv Under hela 1900-talet har vi svenskar strävat efter att lämna landsbygden och flytta in till staden. På vägen har vi tappat bort kunskap som förmedlats mellan generationer under lång tid. Men nu har trenden vänt. Intresset för ursprunglighet och äkta vara har aldrig varit större än idag. Lev som en bonde är boken för dig som vill klara dig själv - i stort eller smått. Boken innehåller hundra sätt att bli mer självhushållande och visar hur man kan ta tillvara det som naturligt finns omkring en. Niklas Kämpargård, journalist och fotograf, berättar om huskurer och kompostering, växelbruk och fårskötsel. Hur man syrar grönsaker och hur man slipper mygg. Vissa tips är enkla, andra lite mer komplicerade och då försedda med steg för steg-beskrivningar, bilder och räkneexempel. Den här boken riktar sig både till dig som vill inspireras till att leva ett grönare stadsliv och till dig som redan tagit steg mot att bli en fullfjädrad självhushållare.

Med reservation för eventuella ändringar pga rådande situation gällande covid-19. Se aktuell information på: orsabesparingsskog.se

KALLELSE Tenningbergsvägens vägförening kallar medlemmar till extra stämma. Tisdagen den 26 maj 2020 kl 17.40 på Jordägarkontoret. Ärenden 1. Överföring av föreningens kassa till Orsa åtkomstvägar samfällighetsförening. 2. Upplösning av föreningen.

Kontakta oss och boka plantor till våren 2020 Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser.

Våra

Välkomna/Sysslomännen

Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk.

Kontakta oss och boka plantor till årets planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Ring Orsa Besparingsskog, Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 plantskolan@orsaskog.se www.orsabesparingsskog.se

Handlingar finns tillgängliga hos kassören Erik Bergkvist fjorton dagar innan stämman.

Jordägaren april 2020

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

www.orsabesparingsskog.se

Anslagstavlan Projekt Gränsförbättring

Jordägarnämnden Gå gärna in på vår hemsida

www.orsabesparingsskog.se/blanketter

Projektet ska förbättra överrensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är enbart kartan som ska bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Projektet som nu är inne på sitt tredje år har utökats att omfatta mark även norr om tidigare område och förlängts till slutet av 2021. Allt inom samma budget som tidigare. Informationstillfällen kommer att utannonseras i lokaltidningen och på Orsa Besparingsskogs hemsida. Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog. Tel: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se

Lediga stugor för uthyrning Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan Information: Anders Frääs Tfn: 0250 - 55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se

Försäljning av skifteslagsmark Besparingsskogen avser försälja viss skifteslagsmark. För ytterligare löpande information kring fastighet/skiften/områden till försäljning bevaka Orsa Besparingsskogs hemsida, www.orsabesparingsskog.se

JAKTNYTT! Grattis Ann-Mari Karner, Tyresö! Vinnare av korsordet i höstnummret av Jordägaren. SER FINNS I VI PÅ PRONO- VÅNING SUNDDENNA MEN SJÖN BILD

UTGIVIT

SER VI PÅ NEDRE BILDEN

SKYMTAS

JAKT...

TASSAR I SKOGEN

PRODUKT FRÅN ORSA KVARN

SÄNKA

VARA RÄDD OM

KAN VINTERVÄG VARA

PJÄSDEL STORT VATTEN

FARLIG TAND GAS

UTFÖRSÄLJNINGAR

UTSPELSPLATS FARTYG OCH GUD

VADMAL

A KÄNSELTRÅD

LÅTER VEMODIGT

BY MED FRIVILLIGT BRANDFÖRSVAR

DYKAND

UTSTRÅLNING

RÖDA KORSET

VÄXER VID VATTEN

DEL AV BIBELN

MATLISTA

BITTER DALKARL

GAMMAL STAD

RADERAR

SPORPULVER

OANVÄND

FINNS I SUNDSJÖN FESTER

DERAS VINGAR GÅR INTE SKIVA ATT FLYGA MED SVERIGES STÖRSTA FRITIDSSYSSELSÄTTNING

ASÄTARE

G YTOR

PRAKTISKT PLAGG I SKOGEN

UNG HÄST

AVVATTNAR

GROV PÄLS

STARTAR SKOGSBRUKSPLANEN MED

HAR NAMNSGRIPA DAG 10/3

VID UTLOPP ÄR ISEN SOM . . .

VARA HEMMA MED SJUKT BARN

PAPPER

HEIDRUN

PACKE

BOLAGSFORM

FINNS I SUNDSJÖN

HALVGRÄS OKOKT

SOLFLÄTAN

HJORTDJURSHONAN

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

www.orsabesparingsskog.se

• Den kommersiella jakten är koncentrerad till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog bedrivs ingen kommersiell jakt. • Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycke årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas. Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 15 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid. Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Mer info på: www.orsabesparingskog.se

Högvilt (älg & björn)

Småvilt

500 kr

400 kr

Årskort kategori 2-3

800 kr

600 kr

Årskort kategori 4

1400 kr

800 kr

Årskort kategori 1

Årskort kategori 5

Gästkort

100 kr/dag

50 kr/dag

Jordägaren april 2020

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

Nästa nummer hösten 2020 Hyr en stuga av oss Skogens skafferi Besparingsskogens utbildningsstipendium Vi besöker

sskogs g ! n s i r a p p i s e t Orsa B else för 2020 finns på: Läs tt

och mycket mer...

gsberä og.se förvaltnin .orsabesparingssk www

Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85

Skogsförvaltare Joakim Myhrman

0250 - 55 26 01

Projektledare Delägarförvaltning Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85

Ekonomi Anna-Karin Göthe

0250 - 55 26 02

Planläggning, Jordägarbidrag Fredrik Eriksson 0250 - 55 26 39

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Redovisning Anna Fransson

0250 - 55 26 04

Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251 - 59 74 74

Ordf. Jordägarnämnden Sven-Erik Sjöberg 070 - 331 52 30

Vägmästare Anna Hassis Ståbis

0250 - 55 26 07

Avverkning, jakt Tomas Liljeberg

0250 - 55 26 06

Skogsskötselchef Mats Karlsson

0250 - 55 26 37

Fiske Eva Gegerfelt

0250 - 55 26 22

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15

0250 - 55 26 38

Fastighetsskötsel Anders Frääs

0250 - 55 26 05

Skogsvårdsledare Marcus Ollas

It- och systemansvarig Anna Beronius 0251 - 59 74 80

STREAMGATE NORTH AB Drift- och underhållschef Jan - Olof Sjölander 0250 - 55 26 28 E-postadresser: se hemsidan under kontakter.

Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren Nr 61 April 2020