Issuu

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

Nr 59 april 2019

BESTÄLL DIN

Skogsbruksplan TIPS OCH RÅD INFÖR

GENERATIONSSKIFTE

UPPDATERING AV

Fiskevårdsplanen - Orsa Besparingsskogs fvof

Förvaltaren har ordet

Joakim Myhrman. Foto: Tobbe Nilsson

Skogen som prägel Man brukar skämtsamt säga att ett riktigt jobb definieras av att man duschar efter sin arbetsdag, inte före. Min far hade ett sådant jobb. Han tillhörde den sista generationen av manuellhuggare och jag fick redan i unga år lära mig att skogsbruk är en grundsten i en levande landsbygd, något positivt som skapar sysselsättning och ger mat på bordet. Så var det hemma hos oss. På en förrådsdörr i föräldrahemmet satt en banderoll med texten ”Skogen – det gröna guldet”. Som barn förstod jag inte den fulla innebörden i budskapet. Att skogsnäringen, även utanför familjen och hembygden, är en av Sveriges viktigaste basnäringar som skapar sysselsättning och hållbar tillväxt var kunskap som kom senare i livet. Skogen har präglat min uppväxt och den fortsätter göra det även i vuxen ålder. Den värdefulla skogsbruksplanen Idag finns inga manuellhuggare kvar utan skogsbruket ser annorlunda ut. Men fortfarande är det genom ett aktivt och hållbart brukande av skogen som det skapas värden i form av sysselsättning, tillgång på råvara och inte minst värdetillväxt och avkastning för skogsägaren. Ett värdefullt hjälpmedel att nå detta i dagens moderna skogsbruk är skogsbruksplanen. En skogsbruksplan är en beskrivning av nuläget och en plan för vilka åtgär-

Jordägaren april 2019

der som ska genomföras under planperioden. Skogsbruksplanen skapar därmed bra förutsättningar för att med god framförhållning fatta rätt beslut avseende skogens skötsel och ekonomi. Det har även betydelse när skogen byter ägare. Det kan ske genom arv, gåva eller försäljning. En uppdaterad skogsbruksplan är alltid en tillgång för skogsägaren. I detta nummer Nu finns det möjlighet att som delägare i Orsa Besparingsskog beställa sin egen skogsbruksplan. Kostnaden subventioneras genom bidrag från jordägarnämnden och erbjudandet är mycket förmånligt. I skrivande stund har det inkommit planbeställningar på cirka 14 000 ha. Vår absoluta förhoppning är att fler delägare ser nyttan med en skogsbruksplan och investerar i detta verktyg för att förvalta och förädla det gröna guldet! I detta nummer kan du även läsa om generationsväxling, nyttan av skogsbranschens gemensamma riktlinjer för skogsbränder, vårt nya IT-system, tjäderjakt och en hel del annat. Önskar Er trevlig läsning. Joakim Myhrman Förvaltare och ansvarig utgivare

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 10

Foto: Tobbe Nilsson.

Foto: Orsa Bildarkiv.

Generationsskifte

Skogens IT-system

Skogsbruksplan

Fiskevårdsplan

Skogsbrand

Historia

Toppfågeljakt

Vägmästarens hörna

Tips från Tallhed

Vi besöker

Anslagstavlan

Kungörelse Jordägarstämma

Jaktnytt

Foto: Theres Sålder.

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog. Upplaga: 2 500 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Joakim Myhrman. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin. Theres Sålder. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Theres Sålder, Petter Johansson, Anders Bruks, Orsa Bildarkiv, Fredrik Larsson. Omslagsfoto: Tobbe Nilsson. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: Stuart Print 2019.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2019

Generationsskifte

Så kan du planera -

När fastigheten byter ägare

Förr eller senare byter skogsfastigheten ägare. Det kan ske genom arv, gåva eller försäljning. Alla generationsskiften ser olika ut. Ett lyckat generationsskifte innebär att de inblandades önskemål har kunnat tillvaratas och att fastigheten har kunnat överföras till ny ägare på ett för parterna ekonomiskt tillfredställande sätt. Text: Marit Norin, Foto: Tobbe Nilsson

Som skogsägare måste man förr eller senare ta ställning till ett antal frågor om hur skogen ska överlåtas. Jag bokade tid med Per - Erik Wiik för att ställa frågor om generationsskiften och överlåtelser. Per - Erik har i över 30 år arbetat i bank med fokus på dessa frågor samt familjejuridik och skogsbeskattning. Han förklarar här olika begrepp och vad man bör tänka på.

men vid generationsskiften är via gåvor till barn. Många frågor kan uppstå i en överlåtelseprocess speciellt om fastighetsägaren har flera barn och en av dem ska överta fastigheten och de andra ska kompenseras på annat sätt. Det är bra för fastighetsägaren att i god tid börja fundera på frågor som berör generationsskiftet. Det är viktigt att ta hjälp med upplägget och genomförandet så att inget blir fel och kostsamt för fastighetsägaren, säger Per - Erik.

Olika typer av ägarskifte

– En överlåtelse av en fastighet kan ske på olika sätt, antingen genom arv, gåva eller försäljning. Den vanligaste överlåtelsefor-

Jordägaren april 2019

Arv

Ett arv är en uppdelning av tillgångarna i ett dödsbo. Den handling som upprättas

och undertecknas av dödsbodelägarna kal�las arvskifte. Till grund för arvskiftet ligger bouppteckning och i förkommande fall testamente. Ett arv kan man erhålla som arvsberättigad enligt den legala arvsordningen. Man kan också erhålla ett arv via ett testamente som den avlidne upprättat. Testamente

Genom denna handling kan den som upprättar testamentet ( testator ) inom vissa gränser bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas. I testamentet kan testatorn även bestämma hur egendomens beskaffenhet ska vara hos mottagaren. Mycket vanligt är

www.orsabesparingsskog.se

"Att ta beslutet att generationsskifta under sin livstid innbär att man som ägare aktivt kan vara med och besluta om vem som fortsättningsvis ska förvalta fastigheten och på vilka villkor övertagandet ska ske."

att testator vill att egendom som ärvs ska vara mottagarens enskilda egendom och därmed inte bli föremål för hälftendelning enligt äktenskapsbalken vid mottagarens dödsfall eller separation.

oftast till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Vid överlåtelse via köpeavtal till närstående, till ett pris understigande fastighetens taxeringsvärde, anses överlåtelsen skattemässigt vara en gåva.

Gåva

Det är givaren som bestämmer

En gåva av fastighet kan göras med eller utan motprestation av mottagaren. Vid gåva kan givaren även skriva in villkor för att gåvan ska utgå. Ett villkor kan till exempel vara att gåvan ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Ett annat villkor kan vara att överlåtelse av fastigheten ska godkännas av givaren, etc. Vid gåvor övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärde samt övriga skattemässiga värden på fastigheten.

När fastighetsägaren bestämt sig för att generationsskifta gäller det att hitta den överlåtelsemodell som passar bäst i det aktuella fallet. – Det är alltid ägaren som bestämmer villkoren. Att ta beslutet att generationsskifta under sin livstid innbär att man som ägare aktivt kan vara med och besluta om vem som fortsättningsvis ska förvalta fastigheten och på vilka villkor övertagandet ska ske. Detta är frågor som annars måste lösas av de arvsberättigade efter ägarens död, säger Per-Erik.

Försäljning/Köp

En överlåtelse via försäljning innebär att fastigheten överlåtes via ett köpeavtal,

www.orsabesparingsskog.se

Vilken överlåtelse är mest fördelaktig?

– Det beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Det kan även vara en kombination av gåva och köp som är den bästa lösningen. Det är många saker som påverkar och måste beaktas såsom parternas önskemål, skattefrågor, möjligheter till syskonkompensation med mer, säger Per-Erik. Samägande

I de fall ägaren till fastigheten väljer att överlåta egendomen till flera personer uppstår ett samägande. När man äger en fastighet tillsammans är det viktigt med tydliga regler. Samägande ställer stora krav på samarbete. Det är viktigt med en klar ansvarsfördelning mellan ägarna och att de samägande parterna är överens om hur olika arbetsinsatser ska värderas. Vid samägande rekommenderas att upprätta ett samägandeavtal som reglerar dessa frågor mellan ägarna.

Jordägaren april 2019

Generationsskifte LRF Konsults informationsträffar Gården Byter Ägare heter LRF Konsults informationsträffar där du bland annat får veta mer om: • hur ett generationsskifte kan gå till • de lagar som påverkar generationsskiftet

– I lagen om förvaltning av samägda jordbruksfastigheter ska delägarna om det är tre eller flera samägande parter, utse en ställföreträdare som har rätt att träffa avtal för fastigheten gällande den löpande driften. Samägande kan tvångsvis lösas upp genom att någon av de samägande parterna endera begär offentlig auktion enligt samäganderättslagen eller ansöker om klyvning av fastigheten för att få ut sin andel, förklarar Per-Erik. Att tänka på om man är pensionär

– Ägande av en skogsfastighet, liksom ägande av andra stora tillgångar kan påverka den ekonomiska situationen negativt för en pensionär i de fall pensionären be-

Några tips: Planera generationsskiftet i god tid Ett generationsskifte kan vara komplicerat och känsligt. Det är en bra idé att anlita professionell hjälp för genomgång av just din unika situation. Ett viktigt underlag vid överlåtelser av skogsfastigheter är en uppdaterad skogsbruksplan. Om något skulle hända Det sägs ofta ”det är tur att vi inte vet vad som händer imorgon”. Det är viktigt att var och en tänker på vad som kan hända och så långt möjligt ser till att mildra effekterna av det inträffade. Hur ser min situation ut om jag drabbas av sjukdom, skilsmässa, brand eller dödsfall ? Har jag och min familj rätt juridik, tillräckligt försäkringsskydd och bra avtal som underlättar för mig och/eller mina anhöriga? Att ligga steget före en svår händelse betyder oerhört mycket i det enskilda fallet. För det fall du känner dig osäker på familjens situation om något händer så rekommenderas att anita professionell hjälp för genomgång och rådgivning.

Källor: lrfkonsult.se, skogssällskapet.se

Jordägaren april 2019

höver ett särskilt boende. 10 % av de totala tillgångar som överstiger 100 000 kr räknas som pensionsinkomst vid beräkning av möjligheten att erhålla bostadstillägg, säger Per-Erik. Fastigheten värderas i detta samanhang till taxeringsvärdet. Även upparbetade underskott i näringsfastigheten tas i denna beräkning upp som en tillgång. – För en pensionär med låg pension kan ett fastighetsägande innebära att avgift och hyra per månad i äldreomsorgen blir högre än den månatliga pensionen. I dessa fall kan en sådan situation undvikas genom att generationsskifta tillgångar innan ett särskilt boende är aktuellt, avslutar Per-Erik.

• hur man kan förbereda sig inför ett generationsskifte • vilka skatter som kan utlösas av ett generationsskifte • viktiga punkter för de olika intressenterna i ett generationsskifte; överlåtare, övertagare och syskon Till hösten 2019 är det åter dags, så håll utkik på: lrfkonsult.se

Vanliga värderingstermer: Taxeringsvärde Taxeringsvärdet bestäms av skattemyndigheten och ska utgöra 75 % av marknadsvärdet. En förutsättning för ett korrekt taxeringsvärde är att fastighetsägaren lämnat rätt uppgifter till skattemyndigheten. Taxeringsvärdet utgör en gräns för motprestation från gåvotagare vid överlåtelse via gåva. Taxeringsvärdets olika delvärden används även vid fördelning av en jordbruksfastighets köpeskilling på de olika tillgångsslagen ( skog, åker, impediment, bostad, tomt, ekonomibyggnader, privatbostad ). Marknadsvärde Marknadsvärde är det pris som marknaden, det vill säga köpare, är villiga att betala. Avkastningsvärde Avkastningsvärde är beräkning av den köpeskilling som en köpare kan betala för en fastighet med ett fastställt avkastningskrav.

Nettovärde Nettovärde är den summa som säljaren av en fastighet får behålla efter skatt och mäklarkostnader vid en försäljning till marknadspris. Nettovärde är det värde som används vid beräkningar av generationsskiften via gåvor. Stämpelskatt Stämpelskatt är en skatt som betalas i samband med lagfart vid köp av en fastighet. Skatten är 1,5 % av köpeskillingen. Vid överlåtelse via gåva utgår ej stämpelskatt i de fall motprestationen från gåvotagaren understiger 85 % av taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Kapitalvinstskatt Vid försäljning av en fastighet uppstår en kapitalvinst för säljaren i de fall försäljningspriset överstiger inköpspriset och de investeringar säljaren gjort i fastigheten. Skatten vid försäljning av en jordbruksfastighet är i näringsdelen 27 % på den vinst som uppstår och i privatdelen ( mangårdsbyggnad och tomt ) 22 % på den vinst som uppstår. Källor: Per-Erik Wiik, skogen.se

www.orsabesparingsskog.se

Exempel generationsskifte Ett par har två barn B1 och B2. De har som enda tillgång en skogsfastighet med ett taxeringsvärde på 600 000 kr. Nettovärdet på fastigheten har efter beräkning fastställts till 1 000 000 kr. Föräldrarna är ense att barnen ska ha samma värden. B1 vill äga skog, men inte B2. Föräldrarna beslutar att ge B1 skogsfastigheten mot att B1 ger dem ett kontant vederlag på 500 000 kr. B1 har då erhållit ett fastighetsvärde netto om 1 000 000 kr - 500 000 kr = 500 000 kr Det kontanta vederlag som B1 erlagt till sina föräldrar understiger 85 % av gällande taxeringsvärde föregående år vilket innebär att ingen stämpelskatt kommer att utgå vid lagfartsansökan. Vederlaget understiger även gällande taxeringsvärde innevarande år vilket innebär att ingen kapitalvinstskatt kommer att utgå. Föräldrarna beslutar att ge B2 det kontanta vederlag om 500 000 kr som föräldrarna erhållit av B1. Överlåtelserna sker via gåvobrev i vilka föräldrarna har möjlighet att ställa villkor för gåvorna, exempelvis att de vill att gåvorna ska utgöra mottagarnas enskilda egendom i äktenskap.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2019

Inblick i verksamheten

Skog. Foto: Tobbe Nilsson. Till höger: Mats Karlsson. Foto: Anna Dahlgren.

Skogens it-system Sedan Mats Karlsson anställdes i höstas har han bland annat jobbat med att införa nya datasystem på Orsa Besparingsskog. Nu börjar allt falla på plats och det är många fördelar med att Besparingsskogen har tagit detta steg. Framförhållning är ledordet. Inom vilka områden finns de nya systemen?

VSOP och BESK. Ingen manuellhantering behövs längre, saker som tidigare tagit timmar att göra tar nu en sekund. Du kan få dagsfärska rapporter på till exempel hur mycket vi har avverkat eller vad som är gjort inom skogsvården. Nu finns även alla program på en server, tidigare har flera program funnits ”lokalt”. Alla har tillgång till samma information. Det är lättare att dela information och många kan vara inne och jobba i systemen samtidigt. Det gick inte tidigare.

– Skogsbruksplan, produktionsplanering, virkesredovisning med kopplingar till ekonomisystem.

Vad händer härnäst?

Text: Anna Dahlgren.

Varför har Besparingsskogen nya system?

– Den skogsbruksplan vi hade förut, utvecklades inte något mer. Det fanns inte heller någon mer uppdatering eller support att få. Programmet var gammalt och hade tjänat ut. Vi behöver ett modernt programpaket som stödjer hela skogsverksamheten. Vad är det för program som är nya hos Besparingsskogen?

– Det grundläggande programmet är där vi har vår skogsbruksplan. Det är ett nytt program för oss som heter BESK. Programmet visar bland annat skogsvårdsåtgärder, naturhänsyn, inventeringar och virkesförråd. Det är i drift sedan i december förra året. Sedan har vi nu ett produktionsplaneringsprogram, VSOP. Just nu jobbar vi intensivt med att justera det för våra behov. VSOP behövs för det innehåller till exempel virkesorderhantering och planerade trakter. Programmets fördelar är att det blir en tydlig beställning mot våra entreprenörer. Kommunikationen mellan BESK, VSOP och ekonomisystem ska också fungera. Vad finns det för möjligheter nu?

– Möjligheterna i dessa nya program är många. Programmen är integrerade, de hör ihop och synkroniserar med varandra. Uppföljning och överblick är mycket enklare i

Jordägaren april 2019

– Snart kommer vi även att få igång ett mobilt GIS ( Fagus Mobil ). Det kommer att underlätta för planerarna när de är ute i fält och kan registrera uppgifter direkt i plattan. Fältinformationen töms sedan inne på kontoret och integreras i programmen. I vilket program finns ”delägarplanerna”?

– De finns i samma program, i BESK. Det skapar möjlighet till samordning av till exempel markberedning, röjning, plantering och avverkning när trakterna ligger nära varandra. Det är även bra eftersom kunskapen om programmen kommer att finns inom organisationen. Vi på Besparingsskogen jobbar dagligen med de här systemen. Vad gör du nu?

– Förutom integrationen av programmen har jag bland annat jobbat med att rekrytera planerare. De behövs eftersom vi behöver fylla på Besparingsskogens traktbank. Traktbanken är viktig för verksamheten. Det måste finnas en mix att välja av så vi kan avverka vid rätt tidpunkt. Den behövs också för att vi ska kunna vara flexibla när det gäller olika efterfrågan på virke. Till exempel i somras hade det varit bra att kunna välja att avverka på fuktiga marker, då det var hög brandrisk. Målet är att vår traktbank ska motsvara ungefär ett och ett halvt års avverkning. Om nåt år är vi där.

www.orsabesparingsskog.se

Delägare

Nu kan Du beställa Din digitala

SKOGSBRUKSPLAN Nu finns det möjlighet att beställa din nya digitala skogsbruksplan. En Skogsbruksplan ger dig en bra överblick av din skog och är ett bra underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den hjälper dig att besluta om vilka skogliga åtgärder som ska göras och när. Det finns många samordningsvinster ju fler delägare som beställer fram sin plan, till exempel vid fältarbeten. I dagsläget har vi beställningar på sammanlagt 14 000 ha delägarmark. Skogsbruksplanen är också en förutsättning för att i nästa steg kunna ingå ett förvaltningsavtal med Besparingsskogen för den som så önskar. Detta innehåller skogsbruksplanen:

• Karta över fastigheten, med beståndsgränser inritade. • Beskrivning av skogen, med beståndsdata i ord och siffror, baserad på mätningar och bedömningar. • I avdelningsbeskrivningen finns uppgifter om skogstillstånd, virkesförråd och förslag på åtgärder för varje bestånd. • Sammanställningar med uppgifter för hela fastigheten som virkesförråd och åtgärdsförslag 10 år framåt. • Uppgifterna i skogsbruksplanen baseras på laserskanningen som genomfördes sommaren 2018, kompletterade med fältbesök utförda efter att planen beställts. Fältarbetet kommer att inledas under sommaren 2019. Mer information

På www.orsabesparingsskog.se finns mer information, priser och ett beställningsformulär. Kostnaderna är subventionerade av Orsa Besparingsskog. BESTÄLL DIN SKOGSBRUKSPLAN AV Anna Beronius Tfn: 0251 - 59 74 80 E - post: anna.beronius@ besparingsskogen.se PROJEKTLEDARE DELÄGARFÖRVALTNING Magnus Lewenhaupt Tfn: 0250 - 55 26 03 E - post: magnus.lewenhaupt@ orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Frågor och svar Vad kostar skogsbruksplanen för mig som delägare? Kostnaden subventioneras av Orsa Besparingsskog. En skogsbruksplan per ägarkonstellation/brukningsenhet erbjuds. Startavgift 800 kr / plan, samt 25 kr / ha. Skogsbruksplanen levereras via pcSKOGs digitala molntjänst på webben. Härifrån kan du själv skriva ut planen om du önskar ha den i pappersformat, och även dela den med andra som behöver få tillgång till den. Den som så önskar kan mot en timkostnad uppgradera planen till en certifierad Grön plan. Moms tillkommer på alla priser. Momsen är avdragsgill för skogsägare som är momsregistrerade. När och hur beställer jag som delägare min skogsbruksplan? Skogsbruksplanen kan beställas redan nu via ett webbformulär på Besparingsskogens hemsida, www.orsabesparingsskog.se. När får jag min plan? Vi börjar ta fram beställda skogsbruksplaner under året. Kan jag beställa en skogsbruksplan utan att köpa tjänsten delägarförvaltning? Ja. Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och köpa tjänsten delägarförvaltning senare? Ja, skogsbruksplanen är grunden i förvaltningsuppdraget, har man en uppdaterad plan så går det att beställa förvaltningen senare. Vad kan det innebära för mig som delägare om jag köper tjänsten delägarförvaltning av Besparingsskogen? • En uppdaterad/ajourhållen skogsbruksplan som är ett nödvändigt verktyg för alla skogsägare. • Rådgivning. • Fältbesök. • Samordning när det gäller virkesförsäljning, plantering, markberedning med mera. • Detta leder till en rationalisering av kostnader och en kontinuitet i skogsskötseln. När kan Orsa Besparingsskog tidigast börja förvalta min skog? Om man önskar att Orsa Besparingsskog förvaltar skogen påbörjas detta 2020.

Jordägaren april 2019

Fiskevårdsplan

Uppdatering av fiskevårdsplanen för Orsa Besparingsskogs fvof Den första fiskevårdsplanen för Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområdesförening, fvof, presenterades år 1993. Nu, drygt 26 år senare, är en uppdatering påbörjad. Målet med planen är att vårda och utveckla fiskevattnen och dess värden. Sportfiske är Sveriges största fritidssysselsättning så ett bra fiske är angeläget. Text: Anna Dahlgren. Foto: Petter Johansson, Tobbe Nilsson, Anders Bruks. Styrelsen för fiskevårdsområdesföreningen ska tillsammans med företaget VattenBruks AB ta fram den nya fiskevårdsplanen. Nu är del ett klar. Vi träffar Anders Bruks som redan under sommaren 2018 gjort fältarbeten tillsammans med elever från Fiskegymnasiet vid Älvdalens Utbildningscentrum.

Varför behövs en fiskevårdsplan?

– En fiskevårdsplan underlättar för fiskevårdsområdet att jobba på ett bra och långsiktigt sätt med fiskets vård och förvaltning. I slutändan bör detta även gynna utvecklingen. Vad innebär den nya planen i stora drag?

Var ligger Orsa Besparingsskogs fvof?

– Fiskevårdsområdet berör två kommuner och två län, motsvarande Orsa och Ljusdals kommuner samt följaktligen Dalarna och Gävleborgs län. Grovt beskrivet berör det Orsas norra kommundelar och Ljusdals västra. Orsa Besparingsskogs fvof förvaltar en relativt stor mängd sjöar och vattendrag. Många av dessa har stora värden med till exempel naturliga laxfiskbestånd.

Jordägaren april 2019

– Den nya planen, där del ett, av flera kommande dokument har tagit fasta på den kunskap som finns i nuläget. Utifrån detta presenteras sju olika områden ( hela avrinningsområden, delar av vattendrag, enstaka sjöar ). Dessa områden har under sommaren 2018 studerats i fält för att lämpliga åtgärder och undersökningar kan utföras framledes. Vilka dessa är och hur de bör prioriteras föreslås i planen.

www.orsabesparingsskog.se

När beräknas planen vara klar?

– Del ett blev klar den 15 februari. Del två beräknas vara färdig samma tid nästa år. Planen har flera delar. Berätta mer om målet för planen.

– Målet är att se vilka utvecklingsmöjligheter / optimeringsmöjligheter som finns. Detta gäller till exempel för biologin, kemin, ekonomin och för sportfisket och då för såväl fiskerättsägare som lokalbefolkning och även fjärrbesökare. Baserat på detta föreslås insatser som ska bibehålla befintliga värden, men självfallet även utveckla dessa. Detta handlar om förvaltning, fysiska åtgärder, kontroll och utvärdering och även kostnader för åtgärderna. Är det något speciellt du noterat?

– Nej, egentligen inte. Det ser ut som det ofta gör i skogsregionens sjöar och vattendrag. Spåren efter äldre vattenverksamheter är nästan allestädes närvarande. Ofta är de otydliga, men ibland mer framträdande. Det handlar om till exempel dammrester, strandskoningar, konstgjorda flöden och insatser relaterade till flottningsverksamhet. Vad är det för vatten på Besparingsskogen?

– Man kan enkelt uttryckt säga att vattnen erbjuder olika förutsättningar i relation till höjden över havet. Även om människan tyvärr flyttat en mängd fiskarter ”uppåt” i systemen gäller denna enkla regel i viss mån fortfarande inom Besparingsskogens fvof. Detta betyder att det i vissa källområden fortfarande finns genuina laxfiskbestånd som är värdefulla ur ett flertal aspekter. Kommer det att köpas in fisk för utsättning?

– I denna del av planen, del ett, handlar det mest om genuina laxfiskbestånd och dessa ska givetvis inte påverkas av utplanterad fisk då det skulle motverka befintliga värden. Detta säger givetvis inte att det finns andra vattenförekomster där utplantering av fisk är lämpligt eller rent av en förutsättning för att rekreationsfiske ska kunna förekomma. Är det bra naturlig föryngring nu?

– I beskrivna områden ligger sådana undersökningar långt bak i tiden och i andra fall saknas de helt så en bra nulägesrapport kan ej presenteras. Detta är givetvis något som planen tar fasta på och det föreslås vissa undersökningar för att kontrollera just detta. Vad kommer ni att arbeta med den närmaste tiden?

– När del ett av planen presenterats kommer styrelsen att ta en färdriktning för vilka 2019 års åtgärder blir och ansöka om medel för dessa samt för del två av planen. Del två innehåller fem mindre avrinningsområden, hela Vassjöån samt ett delavsnitt av Sandsjöån.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2019

Aktuellt

SKOGSBRAND -branschriktlinjer och förebyggande arbete som gett resultat

Torkan och bränderna sommaren 2018 kommer att gå till historien som några av de värsta i mannaminne. Livsöden har förändrats och värden för hundratals miljoner kronor har brunnit upp. Men det skulle kunna varit värre. Skogsnäringens branschgemensamma riktlinjer har gett resultat. Text: Marit Norin. Foto: Tobbe Nilsson.

Jordägaren april 2019

www.orsabesparingsskog.se

Brandriskindex 1: Mycket liten brandrisk 2: Liten brandrisk 3: Normal brandrisk 4: Stor brandrisk 5: Mycket stor brandrisk 5E: Extremt stor brandrisk

Det finns risker kopplat till skogsarbete vid torra förhållanden och skogsbranschen har jobbat hårt med sin brandberedskap de senaste åren, vilket har gett resultat. Trots den varma och torra sommaren och alla bränder så har endast en procent orsakats av skogsmaskiner. Detta tack vare att det numera finns branschgemensamma riktlinjer gällande skogsbränder och förebyggande arbete, riktlinjer som har utformats av företrädare för skogsbruket i samverkan med Skogsstyrelsen, MSB ( Myndigheten för samhälls-

www.orsabesparingsskog.se

skydd och beredskap ), Lantbrukets brandskyddskommitté och Räddningstjänsten. Riktlinjerna syftar till att minska antalet och omfattningen av bränder. Här finns förslag på lämpliga åtgärder för att förebygga bränder, åtgärder för att begränsa spridningen av brand och rutiner för hur samråd bör ske mellan de aktörer som berörs av skogsarbetet. Skogsbruket ansvarar sedan för att ta fram instruktioner och utbildningar utifrån dessa riktlinjer.

Jordägaren april 2019

Aktuellt

Brandberedskapen har gett resultat men har också medfört stora extra kostnader. Över 100 000 timmar brandbevakning och mer än 400 000 timmar maskinstillestånd beräknas vara det totala resultatet efter sommaren 2018. Samtidigt så är det åtgärderna och att man följt riktlinjerna som gjort att man klarade bränderna 2018 så bra. Anders Frääs är skogsvårdsledare på Orsa Besparingsskog. Hur jobbar Orsa Besparingsskog förebyggande mot brand?

– Vi arbetat efter de riktlinjer som finns i vårt förebyggande arbete. Dessutom har vi en brandvagn som är klar att köra ut direkt. Den innehåller brandkläder, vatten, mat, energi, bensin, slang, pumpar, vatten, spadar, hackor med mera. När det är brandrisk håller vi god och tät kontakt med entreprenörer och räddningstjänst. Vilket ansvar har du som skogsvårdsledare vid skogsbrand?

– Jag fördelar manskap ur egen personal och gör ett brandjoursschema. Det är ett rullande schema från måndag till söndag. Jag ser också till att brandvagnen och brandtraktorn ställs i ordning på våren och att personalen får ta del av vilken utrustning som finns.

Informationssystemet Brandrisk Skog och Mark • Drivs av SMHI på uppdrag av MSB.

Foto: Fredrik Larsson.

Hur vet ni vad brandrisken är på ett specifikt område?

– Det finns en app som heter Brandrisk ute, där det finns prognoser och annan information. Den kan vem som helst ladda ner i telefonen. Den använder vi oss av för att hålla kolla på brandriskläget. Det är viktigt att få den informationen, Orsa Besparingsskog ligger i två län, i Orsa kommun i Dalarna och i Ljusdal i Gävleborgs län. Brandrisken kan skilja på bara någon kilometer och vi behöver alltså ha information från två håll. Får man utföra markberedning, avverkning och grävning även om det är brandrisk?

– Ja, så länge man vidtar de åtgärder som gäller för den aktuella brandrisken och det arbetsområde man jobbar med.

• Är främst för aktörer inom kommunala verksamheter och länsstyrelser.

Kan du berätta lite om hur sommaren påverkade Orsa Besparingsskog?

• MSB kan även ge användarnamn och lösenord till andra aktörer, om syftet bedöms vara att förhindra, förebygga eller släcka bränder.

– Orsa Besparingsskog drabbades väldigt lite av bränderna. Vi har under sommaren haft ett jourschema för brand och brandvakt*. Under en period var det bara röjare som fick jobba. Maskiner har också fått köra utan kedjor och de har bytt från dag- till nattskift, då den farligaste tiden är mellan klockan tolv mitt på dagen och

Källa: www.smhi.se/brandrisk

Jordägaren april 2019

fram till fem på eftermiddagen. Vägarna fick inte hyvlas. Vi har haft produktionsbortfall på markberedning och drivning och plantor som har torkat. Finns det ytterligare exempel på åtgärder man kan vidta vid hög brandrisk?

– Ja, man kan till exempel byta trakt och säkerställa mobiltäckning. Vilka erfarenheter tar ni med er efter sommaren 2018?

– Dels handlar det om material. Mer brandslang behövs och en självuppblåsbar vattenbassäng som rymmer 3 m3. Vi behöver också en annan typ av maskin än vi har nu för att köra ut vattnet. Nu har vi en brandtraktor som inte alla får köra, vi behöver en maskin som fler personer kan köra till exempel en sexhjuling. Vi behöver även komplettera med brandkuber som innehåller brandsläckare, vatten och hackor, samt tankar med pump. – Sen handlar det också om rutiner, det är till exempel viktigt att alla saker är uppmärkta ordentligt exempelvis bensin och diesel. Systemet med brandjour en vecka i taget kommer att fortsätta och vi kommer att ha en fortsatt bra dialog med Räddningstjänsten.

www.orsabesparingsskog.se

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Detta bör skogsägaren tänka på: • Den som äger skog bör säkerställa att alla som arbetar där har grundläggande skogsbrandutbildning. Detta gäller även entreprenörer. • Skogsägaren bör ställa krav på att de som arbetar i skogen redovisar vad man gör för att förhindra skogsbrand och begränsa tillbud.

Foto:Tobbe Nilsson.

SPECIELLA KRAV FÖR OLIKA MASKINARBETEN

• Vid arbete under torka, eller när brandrisken av andra skäl är stor, bör skogsägaren också kräva att lämplig släckutrustning, som handredskap, vatten, etc, medförs. Den som utför arbete i skogen bör alltid ha möjlighet att larma om något händer. • Huvuddelen av detta bör kunna regleras genom avtal mellan skogsägaren och berörda parter. • Vid stor brandrisk bör skogsägaren även vara extra uppmärksam på risker för pyrande brand ( glödhärdar ) efter blixtnedslag. Detta bör den som arbetar i skogen tänka på: • Den som arbetar i skogen bör tänka igenom vilka brandrisker som kan finnas på det område där arbete ska ske. En riskfaktor är alltid maskiner som kan antända torrt material om de slirar med kedjor eller hasar på sten och gnistor bildas. • Innan arbetet startar bör skogsarbetaren också ha tänkt igenom vilka åtgärder denne ska vidta för att förhindra att brand uppstår och för att ta hand om tillbud. • Släckutrustning för skogs- och markbrand bör medföras vid alla arbeten. Källa: www.msb.se *Brandvakt En person går bakom maskinen, det innebär ett par extra ögon för att kontrollera att det inte blir gnistor eller börjar ryka, samt att vara på plats två timmar efter att maskinen slutat för dagen.

www.orsabesparingsskog.se

Minimikrav på olika maskinarbeten från Lantbrukets brandskyddskommitté.

Jordägaren april 2019

Historia

Gutå Kerstin Hansson på farstukvisten till stugan uppe på Pilkalampinoppi. Brandvakten antecknade händelser och besökare. Kerstin i tornet med kikare och gradskiva som hjälpmedel. I dagboken noterades vädret med hjälp av symboler. Stugan med brandtornet på Pilkalampinoppi den 24 september 1902.

Den första och sista brandvakten var en kvinna

Brandtornet på Pilkalampinoppi Stigen upp till brandtornet på Pilkalampinoppi är väl upptrampad. Under århundraden har människor tagit sig upp till toppen för att njuta av utsikten över skogshavet, fjällen i fjärran och de djupa dalarna. Detta var inte bara en utsiktsplats för nöjets skull utan även en arbetsplats för brandvakter med skarpa ögon, spanandes efter rök och eld. Text: Anna Dahlgren. Foto: Orsa Bildarkiv. Behovet av brandtorn var stort på Besparingsskogen och det insåg man efter storbranden år 1888 som ödelade 1 900 ha av Orsa Besparingsskogs marker. Den 20 maj 1890 började därför den första brandvakten sin tjänstgöring i det nybyggda tornet. Den första brandvakten hette Elida Persson. Hon var född i Sandsjö och bodde i Knoppen några kilometer från sin arbetsplats. I hennes dagbok kan man läsa att hon redan

Jordägaren april 2019

första arbetsdagen upptäckte en skogsbrand. Det var den skarpa blicken som var avgörande för arbetet. God syn gjorde att många skogsbränder kunde upptäckas i tid. Ensamt arbete

Arbetet var kanske ensamt ibland för en ung flicka men plötsligt kanske hon anade en enslig rökslinga i fjärran, en början till en skogsbrand. Man kan förstå

att adrenalinet steg när hon greppade telefonluren och slog larm. För en enkeltrådig telefonlinje fanns. Andra ”kärare” avbrott var säkert besök av både turister och ortsbor som kom gåendes den branta stigen upp till toppen. Vakten upprepades varje timme

I tornet, som man når via en liten trappa från stugans ena rum arbetade brandvak-

www.orsabesparingsskog.se

ten. Där satte man upp graderade skivor för att lättare kunna lokalisera eventuella bränder. Skivorna är fortfarande kvar i tornet. Arbetspassen började klockan fem på morgonen och då tog hon trappen upp till tornet för att ”taga noga överblick över hela trakten”, som instruktionen löd. Sedan skulle vakten upprepas varje timme fram till klockan sju på kvällen. Tre gånger per dag noterades vädersituationen i dagboken med hjälp av sexton olika symboler. Väglöst land

Inledningsvis saknades väg till Pilkalampinoppi, den byggdes först år 1928. På våren när brandtornet skulle bemannas för sommaren tog man sig fram med hjälp av skidor på den snö som låg kvar. Sedan var det en lång vandring tillbaka till bygden fram på hösten.

www.orsabesparingsskog.se

Den sista brandvakten

Nu för tiden bor ingen brandvakt i stugan, men man kan ana närvaron och den som lyssnar riktigt noga kan höra de nätta stegen i trappen upp till tornet. Den första brandvakten var en kvinna och så även den sista. Gutå Kerstin Hansson gjorde sin sista arbetsdag på sensommaren 1954. Efter det övertog flyget skogsbrandbevakningen. Kerstin var dotter till skogvaktare Gutå Hans Hansson, och även hon bodde i byn Knoppen. Hon började sin anställning sommaren 1914. Hon kunde inte tänka sig någon bättre arbetsplats och hon jobbade i många år. Gutå Kerstin, liksom sina företrädare skrev dagbok och antecknade besökarnas antal, ofta vilka de var om de inte själva skrev in i gästboken, vindarnas gång, skogsbränder, speciella händelser, regn och solskensdagar. Dagböckerna finns bevarade

i arkivet på Orsa Besparingsskogs kontor. Även om Besparingsskogen idag inte har någon brandvakt anställd är stugan fortfarande i bruksskick, alltid öppen för allmänheten och väl underhållen av Orsa Besparingsskog. Källa: Ingmar Gustavsson, Orsa böckerna

Jordägaren april 2019

Jaktintresserad

TOPPFÅGELJAKT Det finns flera olika sorters jakt. Kanske är det älgjakten som lockar, där gruppgememenskap, hundar, traditioner och laganda står i fokus. Eller björnjakten, där spänning, snabbhet och nerver spelar in. Mård-, hare-, och rävjakt är favoritjakten hos andra. Och så finns det den tysta jakten – toppfågeljakten. Text och foto: Theres Sålder. Att jaga fågel är en jaktform som passar dig som tycker om att vara ute i skogen på ett självständigt sätt. Det är en gammal jaktform i nära samklang med naturen, och är enklare på det sättet att den inte är så uppstyrd som till exempel älgjakt. Det är en speciell känsla att ta på sig skidorna, haka på sig ryggsäcken med bössan och skida in i skogen. Att tyst ta sig fram i snön, ensam. Ingen hund, inga jaktkamrater. Sakta tar man sig fram i kanten på en stor myr, där man

Jordägaren april 2019

har störst chans att få se tjädertuppen innan han hinner se dig. De har en alldeles utmärkt syn och bra sikt där de sitter och betar i talltopparna. Har man turen att faktiskt få se den svarta siluetten i topp börjar det svåra, att försiktigt försöka ta sig närmare för att få ett bra skottläge. Ofta är det då dags att ta av skidorna och börja krypa i snön. Har man tur och allt går bra har man en tupp med sig hem. Annars får man helt enkelt njuta av en underbar dag i skogen.

www.orsabesparingsskog.se

Vad behöver man? Förutom licens på bössan och jaktkort så behövs: • Ett par skogsskidor och stavar. Något att stoppa det evetuella bytet i. • En väl inskjuten bössa, gärna med ett kikarsikte med lite större förstoring då avstånden kan bli långa. • Det är viktigt att vara så osynlig som möjligt för tjädern, så vita kläder är bra att ha. • En god matsäck som gör en glad igen när man skidat i timmar utan att se så mycket som en fjäder. Eller att njuta av när smygandet gett resultat och skottet satt där det skulle.

Fakta - jakt på tjäder Jakt får endast bedrivas enligt reglerna i jaktlagen. Det krävs avlagd jägarexamen för att du ska kunna skaffa jaktvapen. Du behöver också lösa ett statligt jaktkort. Jaktkortet visar att du betalat viltvårdsavgiften och är berättigad att jaga i Sverige. För att jaga behöver du tillgång till jaktmark. Det finns olika former av markarrenden beroende på viltslag och läge i landet. Källa: jagareforbundet.se På Orsa Besparingsskog säljs småviltskort. Ta del av jaktreglerna på: orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren april 2019

Från verksamheten

Vägmästarens hörna I skrivandets stund befinner vi oss mitt i vintern och det jag främst reflekterar över är att plogning och grusning i år har en ”normal” arbetsbelastning om vi jämför med förra året. Det är säkert många med mig som är tacksamma för den mindre snömängd som hittills har kommit. Min ambition är att vi i vår kan börja underhållsarbetet av vägnätet i april. Det behövs eftersom inte bara förra årets snömängd utan även den påföljande sommarens torka har gjort att underhåll behövs på flertal vägar i form av väghyvling och grusning. Vi kommer att koncentrera oss främst på byvägar till exempel i Rutberg och Gravberg. Det kommer att påbörjas en rustning på Messmörsvägen, ett projekt som kommer att pågå i tre år. Den ska klippas ur, dikas, hyvlas, grusas, eventuellt breddas och mötesplatser ska byggas. En nyhet som vi på vägavdelningen i allra högsta grad är

inblandade i är eventuell utbyggnad av stick- och drivningsvägar på s:1 på Besparingsskogen. Besparingsskogens traktbank håller på att byggas upp och för att ta sig fram med skogsmaskiner och virkestransporter behövs väg. Vägar behövs även efter en avverkning när skogsvårdsarbetet börjar. I sommar börjar vi med slåtter, klippning av vägkan-

ter av sly och gräs på skogsbilvägar. Det kommer att ske från juni-november. Det blir mer av det i år eftersom det var svårt att genomföra förra året på grund av torkan. Några saker som är viktiga att tänka på när vi kommer är att det inte ska finns några råpålar, gränsmarkeringar, snitslar, jaktmarkeringar med mera i vägområdet cirka fem meter från vägkanten som kan hindra klippningen. Håll även bommar öppna till åtkomstvägarna. Ta gärna del av hemsidan under fliken Vägar. Där finns bland annat beredskapslistor, namn på eventuella avstängda vägar och annan aktuell information.

Bror Nilsson. Foto: Tobbe Nilsson

Tips från Tallhed Snart är det dags för en ny planteringssäsong för er delägare och vi på Tallheds plantskola är beredda med ovanligt fina plantor i år. Den ovanligt torra och soliga sommaren som 2018 bjöd på var bra för våra plantor på Tallheds plantskola. Det innebar för oss att vi kunde ha koll på allt själva. Regnar det mycket är det svårare med till exempel att hålla näringsstatusen på en bra nivå. Nu växte plantorna nästan för bra vilket innebar att vi har fått beställa större kartonger och det gav mindre plantor per pall och det i sin tur gör att det krävdes mer utrymme i frysrummen och nu när säsongen börjar behövs det mer transportutrymme och fler transporter. Ett kärt problem i detta sammanhang. Hjälpplantering. Det finns mycket att säga om plantor

och plantering. En sak som ni kanske kommer att se under våren är behov av hjälpplantering. Den extrema torkan och hettan i somras kan ha påverkat dina plantor. Torka gör att plantorna blir stressade och inte tar upp vatten och näring, plantan kan ha torkat och dött. Plantorna kan även ha fått höstfärg och det kan då vara svårt att avgöra om plantan lever eller inte. Hjälpplantering utförs efter den ursprungliga planteringen för att komplettera antalet framtida huvudstammar. Målet är att få ett jämnt framtida bestånd. Se över dina plantor. En plantering lyckas bättre om

Väl mött! Anna Hassis Ståbis Vägmästare Orsa Besparingsskog

skogsägaren ser över sina plantor, redan på sensommaren om planteringen gjorts samma vår. Ta gärna hjälp av sakkunnig. En planta har nämligen många fiender. Snytbaggar, rotmurkla, konkurrerande vegetation och viltbete eller som i somras extrem torka är några av de saker som kan göra att planteringen misslyckas. Skogsförsäkring. Är din skog försäkrad ska du kontak-

ta ditt försäkringsbolag som ger vidare besked om hur du går tillväga när det gäller förutsättningar och regler. Inga bidrag utgår för hjälpplantering från Orsa Besparingsskog. Om du har fått skador på din nyplantering och är i behov av att köpa plantor för hjälpplantering kontakta: Bror Nilsson, Tallheds Plantskola Tfn: 0250 - 55 26 11 Anna Hassis Ståbis. Foto: Anna Dahlgren.

Jordägaren april 2019

www.orsabesparingsskog.se

Vi besöker...

Henry Eriksson Henry Eriksson har jobbat hela sitt liv på Orsa Besparingsskog. Han är en eldsjäl som brinner för fisket och skogen. Han har varit med om hela kedjan, från att köra med häst till skogsmaskin. De sista tjugo åren, innan han gick i pension 2006, byggde han upp fisket och utförde fiskevårdande åtgärder på Orsa Besparingsskog. Text och foto: Anna Dahlgren.

Henry Eriksson. Foto: Anna Dahlgren.

När började du jobba på Orsa Besparingsskog?

Varför byggde man fiskodlingen?

– Fjorton år gammal började jag som plantör. Sedan blev det säsongsjobb, bland annat hästkörning. 1964 blev jag fast anställd på vägavdelningen. När det var lite lugnare för väghyveln så körde jag skogstraktor. Jag jobbade så i många år och till slut sa kroppen stopp. Jag kunde knappt lyfta högerarmen. Istället för att då gå i pension, jag var ju bara fyrtionio år, valde jag att utbilda mig.

– Målet med fiskodlingen var i första hand att få fisk för eget bruk och att sälja i andra hand. Var vill du helst åka inom Besparingsskogen om du får välja?

– Jag fastnade för länge sedan för Vassjön. Det är något speciellt med den platsen.

Vad gick du för utbildning?

Något speciellt du minns från din arbetstid?

– Jag gick Fisk- och Vattenvårdsutbildningen i Leksand. Det var något av det bästa jag gjort. Jag var garanterad jobb när jag var klar och då började vi jobba med att ta fram en fiskevårdsplan för Besparingsskogen. Det var på dåvarande förvaltaren, Rune Dehléns, initiativ.

– Tallsjöns fiskecamp var rolig att bygga. Det kom så mycket besökare och det blev ett otroligt uppskattat besöksmål. Så är det ju än idag. En rolig episod var när vi byggde långbryggan som finns där. En natt vred sig hela bryggan som en korkskruv. De ringde mig mitt i natten och jag och sonen åkte ut. Det fanns inget att göra precis då men sedan fick vi förankra om hela konstruktionen. Det var en hel del jobb med det. En annat minne är när jag och min kollega Åke Falk såg en björnhona med fem ungar. Det är väldigt ovanligt att de har fem ungar med sig ut från idet. Vi trodde vi såg i syne.

Hur jobbade ni?

– Det var mycket planering i början innan vi kunde börja jobba praktiskt. Jag började att inventera från ett håll och tog hela systemet nedöver. Det är ett stort område. Viktigast var att ta vattenprover. Det var dåliga värden i alla tjärnar och sjöar så vi fick börja med att kalka. Det jag minns som ett stort framsteg var att vi fick tillbaka uttern. Genom åren anlade vi Sandsjöns och Tallsjöns fiskecamper, byggde fisketrappor och provstationer, snickrade lusthuset och renoverade brandtornet på Pilkalaminoppi. Vi byggde också upp fiskodlingen i Noppikoski. Den var pärlan och navet i arbetet. Vad är historien bakom att fiskodlingen anlades där den är idag?

– Det beror på den fina bäcken som rinner där. Vattnet är fantastiskt, rent källvatten. Och den bäcken fryser aldrig. Sedan kan man ta stödvatten från Oreälven. Jag byggde en anordning som syresatte vattnet. Det vattnet kom från ett borrhål. Fiskarna behöver ju syre. Utan fiskodlingen och framför allt den fina fisken vi odlade hade det inte varit sådan kvalité på fisken som det var.

www.orsabesparingsskog.se

Nu är det ett arbete på gång med en uppdatering av fiskevårdsplanen. Vad vill du skicka med dem?

– Ta lärdom av historien och ta tillvara på det som en gång är gjort i form av kunskap och lärdom. Vad äter du helst själv för fisk?

– Jag äter all fisk. En nyfångad, stekt bäcköring på en hårdbrödmacka är aldrig fel. Det håller jag med Henry om och vi skiljs åt med planer om att ses till våren när fiskarna börjat hoppa i bäckarna. Då ska Henry ta med mig upp till hans hemmamarker på en fisketur. För fiskevattnen på Orsa Besparingsskog kan han som ett rinnande vatten.

Jordägaren april 2019

Anslagstavlan

KUNGÖRELSE AV JORDÄGARSTÄMMA DEN 23 MAJ 2019 Ordinarie vårstämma med Orsa Besparingsskog kommer att hållas i Hembygdsgården torsdagen den 23 maj 2019 med början kl. 18.00. Följande ärenden finns upptagna på föredragningslistan. 1.

Stämmans öppnande

Godkännande av kallelsen

Val av justeringsmän

Fastställande av röstlängd

Allmänningsstyrelsens årsredovisning för år 2018

Jordägarnämndens årsredovisning för år 2018

Revisorernas berättelse angående granskningen av jordägar-

KALLELSE Orsa Åtkomstvägars Samfällighetsförening kallar delägare till ordinarie årsstämma. Tisdag 21 maj 2019 kl. 18.00 i Jordägarhuset Ärenden: Framställan från styrelsen; stadgeändring avseende tillkommande förvaltningsobjekt. Tenningbergsvägen Mickelvål GA4, Djurbäcksvägen Åberga GA5, Kallmyrvägen Rutberg GA1 Övriga ärenden enligt stadgar. Stämmohandlingar finns tillgängliga på Jordägarkontoret 14 dagar före stämman.

Välkomna/Styrelsen

nämndens förvaltning och redovisning 8.

Revisorernas berättelse angående granskningen av allmänningsstyrelsens förvaltning och redovisning

Fastställande av resultat och balansräkning för år 2018

10. Fråga om ansvarsfrihet för jordägarnämnden 11. Fråga om ansvarsfrihet för allmänningsstyrelsen 12. Stämmans avslutande Till ärendena hörande handlingar finns tillgängliga under 17 dagar före stämman på jordägarkontoret i Orsa. Handlingar finns även tillgängliga på vår hemsida www.orsabesparingsskog.se Den som vid stämman avser att företräda samägd fastighet skall förete fullmakt från samtliga andelsägare. Ställföreträdare för samägd fastighet skall förete av inskrivningsmyndigheten utfärdat bevis om förordnande som ställföreträdare.

ANMÄLAN

Anmälan till stämman senast onsdagen den 22 maj före kl. 16.00, till Orsa Besparingsskogs kontor tfn: 0250 - 55 26 00 eller via e-post: info@orsabesparingsskog.se OBS! Anmälan efter denna tidpunkt godkänns inte. Efter stämman finns möjlighet att ställa frågor till förvaltning, allmänningsstyrelse samt jordägarnämnd. Orsa den 26 mars 2019 Allmänningsstyrelsen

ÖPPEN BOLAGSSTÄMMA Streamgate North AB Delägare i Orsa Besparingsskog inbjuds som åhörare till bolagsstämma i Streamgate North AB. Stämman äger rum på Orsa Hembygdsgård

Torsdagen den 23 maj kl. 17.00 Varmt välkomna!

Dags att beställa skogsplantor? Tallheds Plantskola

är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser. Våra -plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk. Kontakta oss och boka plantor till årets planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Ring Orsa Besparingsskog. Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 plantskolan@orsaskog.se www.orsabesparingsskog.se

Starpot

Tallheds Plantskola Beställda plantor ska tas ut senast 1 juli

Viktigt att tänka på för markägare - inför slåtter/klippning av sly och gräs längs vägkanter på skogsbilvägar i sommar Viktigt att tänka på nu när vi kommer för att klippa vägkanterna: Inga råpålar, gränsmarkeringar, snitslar, jaktmarkeringar med mera i vägområdet cirka 5 meter från vägkanten som kan hindra klippningen. Håll även bommar öppna till åtkomstvägarna. Gäller juni - november.

Jordägaren april 2019

Ändrade rutiner angående plantbidraget Plantbidrag söks nu med blankett via Jordägarnämnden. Bifoga faktura från Tallheds Plantskola, samt karta, alternativt avverkningsanmälan. Mer info www.orsabesparingsskog.se

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

www.orsabesparingsskog.se

Vårens apptips!

Jordägarnämnden Gå gärna in på vår hemsida

www.orsabesparingsskog.se/blanketter

BLIXTVAKT är en tjänst för att hålla dig underrättad när åskan går och det blixtrar i ditt närområde. Den ger dig en varning så fort en blixt slagit ner inom ett område som du själv anger. Du kan även följa och se blixtnedslagen i realtid på en karta. För telefon, surfplatta och dator.

Projekt Gränsförbättring

Lediga stugor för uthyrning Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan Information: Jan Eriksson Tfn: 0250 - 55 26 23 E-post: jan.eriksson@orsabesparingsskog.se

Projektet ska förbättra överrensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är enbart kartan som ska bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Vi påbörjar nu det tredje året med projekt ”Gränsförbättring”. Informationstillfällen kommer att utannonseras i lokaltidningen och på Orsa Besparingsskogs hemsida. Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog. Tel: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se

JAKTNYTT! Grattis Erik Niklas Friberg, Orsa!

• Den kommersiella jakten koncentreras till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog kommer ingen kommersiell jakt att bedrivas.

Vinnare av korsordet i höstnummret av Jordägaren.

ODLINGSMETOD KAN ÄR I ROCKVANLIG I ORSA DEKOTALLRIK TEGLET ÄRMEN? FINNMARK FÖRR RERAD VARA

GAMLA TRADITIONER

TIDSPERIOD

M A

EINSTEINIUM

INGET VIKTIGT

FORTFARANDE

SNODD

FINNAR VIKTIG FÖR BESPARINGEN

KAN VARA GJORD AV PORFYR

V A

NEDRE PLAN ESTLAND PÅ NÄTET

FINKORNIG JORDART VASSBÅT

HÖLL UPPSIKT

GER OSS NYTT

ENKLA STUGOR I FINNMARKEN

RHODE ISLAND KAN VARA GULD

YTMÅTT

ELDFAST BEHÅLLARE

SKÄRNINGSPUNKT

BRANDBEVAKNINGSTORN SOM UPPFÖRDES 1889

RYSKT JA DEN ÄR OMFLUTEN

FRÖSTÄLLNING

HÄR STARTADE BRANDEN 1888

FACEBOOK ÄR UPPDELAD TRÄDSTAM HÅLLER I FORD . . ORDFÖ- FRÖSKAL RANDE- SPRÄNGKLUBBAN MEDLET

ADAM, HIP-HOP ARTIST FRÅN DENNA STOCKHOLMSFÖRORT FIN FISK

G O

GJORDE INLANDSBRANDEN BANESVÅRSLÄCKT STATION 1888

D E

Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 6 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda

ANGER RIKTNING

BYTT UT

32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid.

KAMPRADS SKAPELSE

LÖVTRÄD

ORT MED BESPARING

REKLAMMAN DÖTT DJUR

Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid.

SOLFLÄTAN

SOV NOG GOTT

KONTROLSOM LERAD PASTEJ BRAND

LYSSNAR

SER GLAD UT

MÅSTE MAN GRUSVÄGAR

TÄTORT I VÄSTMANLAND VID Å

BALJA

YTTRADE

www.orsabesparingsskog.se

• Jaktkortspriserna höjs och intern fallavgift utgår. Möjligheten att lösa gästkort återinförs.

NAR

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

• Ny kategori införs - Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycke årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas.

GÖR ROP MELLAN DALAR

FÅGEL

GJORDES UTFÖRS SMYCKEN ENLIGT AV FÖRR

Mer info på: www.orsabesparingskog.se Högvilt (älg & björn)

Småvilt

Årskort kategori 1

500 kr

400 kr

Årskort kategori 2-3

800 kr

600 kr

Årskort kategori 4

1400 kr

800 kr

Årskort kategori 5

Gästkort

100 kr/dag

50 kr/dag

Jordägaren april 2019

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

Nästa nummer hösten 2019 Inblick i verksamheten Skogens skafferi Fiskelycka Vi besöker och mycket mer... Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85

gsskogs ns på: n i r a ! p s s e B p Lästi Orsa ttelse för 2018 fin gsberä n i n sskog.se t l g a n i v r r a fö p s e b www.orsaan Jordägarstämman 23/5) (17 dagar

inn

Skogsförvaltare Joakim Myhrman

0250 - 55 26 01

Avverkning, jakt Tomas Liljeberg

0250 - 55 26 06

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Ekonomi Anna-Karin Göthe

0250 - 55 26 02

Skogsvård, fastighetsskötsel Anders Frääs 0250 - 55 26 05

Ordf. Jordägarnämnden Mikael Thalin 070 - 585 36 08

Redovisning Anna Fransson

0250 - 55 26 04

Planläggning, Jordägarbidrag Fredrik Eriksson 0250 - 55 26 39

Vägmästare Anna Hassis Ståbis

0250 - 55 26 07

Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251 - 59 74 74

Skogsskötselchef Mats Karlsson

0250 - 55 26 37

Fiske Eva Gegerfelt

Projektledare Delägarförvaltning Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

0250 - 55 26 22

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85 It- och systemansvarig Anna Beronius 0251 - 59 74 80

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15 STREAMGATE NORTH AB Drift- och underhållschef Jan - Olof Sjölander 0250 - 55 26 28

E-postadresser: se hemsidan under kontakter.

Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se