Jordägaren - Nr 65 maj 2022 by STUART Print & Reklam

ODR samhällsinformation

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

Nr 65 maj 2022

NY AVVERKNINGSPLAN - för långsiktigt och uthålligt skogsbruk

BÄCKMETE, PUT AND TAKE OCH STUGUTHYRNING - sommar på Orsa Besparingsskog

DELÄGARENKÄT VISAR PÅ

ENGAGERADE DELÄGARE

Förvaltaren har ordet

Anders Andersson, förvaltare Orsa Besparingsskog. Foto: Kola Productions.

När jag skriver denna ledare kan vi summera 2021. Detta blev ett händelserikt år på många sätt. Dels att en pandemi skulle påverka en hel värld under så lång tid. Det kunde ingen förutse. Ser vi på vår egen verksamhet, skogen, för 2021 har vi sett flera rekord blivit satta, framför allt marknaden av sågade trävaror med höga volymer och höga priser. Något som påverkat oss starkt på Besparingsskogen och även Orsa var att i november gick Bror Nilsson hastigt bort. Han var vår plantskolechef på plantskolan på Tallhed. Jag vet att många av er som läser detta hade en relation till Bror. Han gjorde mycket gott både för Orsa Besparingsskog och den bygd han levde och verkade i. Vi kommer att minnas honom med värme. Det är med stolthet jag tittar tillbaka på hur personalen tog sig an och löste uppgiften efter Brors bortgång. Om vi tittar framåt så finns det några saker som man kan fundera på och vad de kommer betyda för verksamheten. Det jag första tänker på är det fasansfulla kriget som pågår i Ukraina. När detta skrivs vet vi fortfarande inte när eländet slutar. Förutom allt mänskligt lidande tror jag att konsekvenserna kommer påverka oss under lång tid och på många sätt. Kraftigt ökade energi- och drivmedelspriser samt allmän kostnadsökning är sådant som påverkar oss och hela samhället. En annan sak jag funderar på är den pågående debatten om vårt framtida

Jordägaren maj 2022

skogsbruk. Om tillämpningen av artskyddsförordningen skulle införas fullt ut i sin nuvarande form kommer vi stå inför väldigt stora utmaningar inom skogsbruket. Som utgångsförslaget ser ut så är ALLA fåglar fridlysta och får ej störas, oavsett var de befinner sig. Detta skulle innebära att i stort sett all skoglig verksamhet står still under stora delar av vår- och sommaren vilket gör det är orimligt att bedriva skogsbruk. Som jag skrev i förra ledaren så ska vi jobba med det vi kan påverka. En sak vi kan påverka är hur vi samarbetar inom förvaltningen. Ett exempel är att personal från plantskolan under vintern hjälpt till på vägavdelningen. Denna typ av samarbete kommer vi jobba vidare med och utveckla framåt. Under våren kommer vi även introducera en ny ekonomichef och en driftschef i vår verksamhet. I det här numret av Jordägaren kan du bland annat läsa om vår nya avverkningsplan, den genomförda delägarenkäten, rallarliv, bäckfiske och sedan bjuder vi in er till både en historiskt rundtur samt en delägardag. Trevlig läsning! Anders Andersson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 4

Foto: Mats Karlsson.

Foto: Orsa Bildarkiv.

Foto: Maria Spring.

Reportage ny bro Vassjöån

Ny avverkningsberäkning

Reportage kvarn- och stampdag

Inbjudan - skogsdag

Från verksamheten

Enkätundersökning

Historia - rallarliv

Bäckmete

Put and take

Hyr stuga på Orsa Besparingsskog

Omvärldsbevakning SAF

Skogens skafferi

Historia - Abborsjöknoppen

Reportage skogsdag Orsaskolan

Vi besöker...

Inbjudan - historisk dag

Anslagstavlan

Information Jordägarstämma

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 4 920 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Anders Andersson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Nicklas Samils, Rune Dehlén, Maria Spring, Eva Jernqvist. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Kola Productions, Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Mats Karlsson, Eli Hynne, Maria Spring, Orsa Bildarkiv, Dreamstime. Omslagsfoto: Kola Productions. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2022.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Reportage

Ny bro över Vassjöån - en nödvändighet för framtiden

"Jag fick i uppdrag att byta ut trävirket på bron på grund av att det var skadat men sedan insåg vi att det behövdes en helt ny bro."

Jordägaren maj 2022

Stig Flink

www.orsabesparingsskog.se

Få byggnadsverk har sådant stort symbolvärde som en bro. Förutom att de ofta är vackra och tekniskt välkonstruerade symboliserar de något större. De överbygger hinder, sammanlänkar människor och gör vardagen lättare. Nu finns det en ny bro över Vassjöån, som gör att tyngre trafik som till exempel lastbilar tryggt och säkert kan transportera fram virket. Text: Anna Dahlgren. Foto: Mats Karlsson.

Under hela hösten det varit full aktivitet vid Vassjöån för att bygga en helt ny bro. – I höstas uppmärksammade vi att den befintliga bron som fanns där var dålig och eftersom vi skulle göra avverkningar på andra sidan blev det bråttom att bygga en ny bro, säger Mats Karlsson, skogsskötselchef på Orsa Besparingsskog. Besparingsskogen har ansvaret för broar på S:1an, som är Orsa Besparingsskogs mark och som både väghållare och markägare har vi då det yttersta ansvaret för att broarna är i bra skick. – Vi jobbar med en kartläggning av alla broar på vår egen mark. Vi har nu lagt in broarna i vårt kartsystem, sammanlagt är det 40 broar. Det är rör sig om betongbroar, rörbroar och stålbalksbroar. Under nästa sommar kommer Stig Flink, en av våra entreprenörer, att inventera alla broar och kartlägga vilka underhållsbehov som finns. På inventeringen följer sedan en underhållsplan, säger Mats. Det är också Stig som byggt bron över Vassjöån och under hösten har han även gått en utbildning i broinspektion. Där syftet med kursen är att deltagaren ska erhålla behörighet att självständigt utföra huvudinspektioner enligt Trafikverkets gällande regelverk. – Nu har jag behörighet att beskriva konstruktionens fysiska tillstånd, utvärdera det funktionella tillståndet och åtgärdsbehovet samt planera och praktiskt utföra och dokumentera en inspektion. Vi har även ett samarbete med WSP och broförvaltaren Magnus Gruvborg om det behövs ytterligare expertis angående broarnas skick. WSP är

www.orsabesparingsskog.se

Brofakta En bro är ett byggnadsverk som leder en trafikled, till exempel väg, kanal eller järnväg över ett hinder, såsom korsande väg, vattendrag, järnväg eller dalgång. Svenska Trafikverket definierar en bro som en konstruktion där spännvidden i största spannet är 2 meter eller större, är spännvidden mindre kallas konstruktionen för en trumma.

ett globalt erkänt och professionellt analysoch teknikkonsultbolag, förklarar Stig. – När det gäller bron över Vassjöån börDe första broarna var plank eller trädjade det som en renovering av bron. Jag fick grenar och stenar som enkelt arrangi uppdrag att byta ut trävirket på bron på erats för att man skulle kunna ta sig grund av att det var skadat men sedan insåg över hinder som vattendrag. Bågbron vi att det behövdes en helt ny bro. Bron som användes första gången av romarna vi bytte ut var byggd på en tid då broarna för broar och akvedukter, vilka några bara behövde klara hälften av de vikter de än idag finns kvar, till exempel Pons Fabricius från 21 f Kr i Rom och Pont behöver klara idag eftersom lastbilarna bara du Gard i Nimes, en bågbro som på vägde hälften så mycket då. Nu har vi byggt sin högsta punkt är 50 meter hög. en så kallad stålbalksbro med träöverbyggCement användes av romarna som nad och med en bärighetsklass som heter byggmateriel men försvann ur bruk BK4, som är den nyaste och högsta klassen och tegelsten blev vanligt. Repbroar, för vägnät och tillåter fordon upp till 74 som är en enkel konstruktion, använtons bruttovikt, säger Stig. des av inkacivilisationen i Anderna. Mats Karlsson om ansvaret som brohållare. Under den industriella revolutionen på 1800-talet utvecklades brokonstruk– Det är ett stort åtagande att ansvara tioner av järn. Med utvecklingen av för broar. I första hand är det väghållaren stål och med Gustave Eiffels metoder som har underhållsansvaret, men markägakunde betydligt längre broar byggas. ren blir ansvarig om det inte finns en tydKällor: trafikverket.se, trafikverksskolan.se lig väghållare. När det kommer till broarna som finns på jordägarvägarna och inom S:1, är det Orsa Besparingsskog som har ansvaret. På vägar med underhållsbidrag från Trafikverket har de broexperter som besiktar broarna. Där har vi ett 30 - tal broar att underhålla. Sammanlagt har Orsa Besparingsskog ett 70 - tal broar som vi har ansvar för, som väghållare, markägare eller både och. Det känns mycket bra att göra en kartläggning, behovsanalys och underhållsplan. Broarna är verkligen viktiga, inte bara för vår verksamhet utan även för Orsabor och de besökare som kommer till Stig Flink har haft fullt upp under hösten att bygga bron över Vassjöån. Orsa, säger Mats.

Jordägaren maj 2022

Från verksamheten

Ny avverkningsplan Var tionde år tar Orsa Besparingsskog fram en ny avverkningsberäkning och i höstas beslutades det om en ny för den kommande perioden. Jordägaren träffar Mats Karlsson, skogsskötselchef på Orsa Besparingsskog som berättar mer. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson.

Vad är en avverkningsberäkning?

– I reglementet för Orsa Besparingsskog finns under rubriken Besparingsskogens skötsel beskrivet att mark och växande skog ska förvaltas för att ge en långsiktigt god avkastning. Till ledning för detta ska det finnas en av Jordägarstämman för högst tio år i sänder beslutad avverkningsplan. Med detta som utgångspunkt har en ny avverkningsberäkning blivit beslutad på höststämman 2021.

utförd av Cowi år 2015, med taxering i fält för kalibrering. För att säkerställa att nyckelbiotoper och bestånd med höga naturvärden inte räknas in i avverkningsunderlaget har kontroll av naturvärden utförts i fält av Skogsekologikonsulten under 2018 och 2019. Sedan har vi sett över beståndsregistret för att säkerställa att information i offentliga naturvårdskikt ( nyckelbiotoper med mera ) finns registrerat. Vi har sedan kontrollerat och registrerat planerade reservat och även gått igenom Besparingsskogens skötselprogram, det skötselprogrammet tillämpas sedan i avverkningsberäkningen. För att göra den nya avverkningsberäkningen valde vi att anlita Ola Lindgren från OL skogsinventering. Ola har programvaran som behövs och han har även lång erfarenhet och stor kompetens inom området.

Vilken avverkningsnivå blev beslutad på höststämman?

Vad är viktigt att ta hänsyn till vid arbetet med avverkningsberäkningen?

– Den avverkningsnivå som allmänningsstyrelsen föreslog stämman innebär att under en tioårsperiod ha en slutavverkningsnivå på 137 000 m3sk vilket motsvarar cirka 110 000 m3fub. Den avverkningsnivån kan bibehållas och ökas till 150 000 m3sk om tjugo år samtidigt som den totala förrådsvolymen stiger under tiden. Gallringen ligger inledningsvis i tioårsperioden på 12 000 m3sk / år för att stiga till 28 000 m3sk/år. Gallring utförs efter behov.

– Vid beräkningen har målet varit att slutavverkningsnivån är långsiktigt hållbar och avverkningsmöjligheterna kan öka i framtiden. Avverkningsnivån ska samtidigt ge en balans mellan inkomster idag och i framtiden. Gallringar ska utföras efter behov, styrt av skötselstrategi. En reserv av slutavverkningsbar skog ska alltid finnas så att det går att göra ett praktiskt urval av bestånd för en årsavverkning och det ger även en allmän säkerhetsmarginal. Vid beräkningen har samtliga reservat, naturvårdsavtal, planerade reservat och alla naturvårdsarealer ( NO bestånd ) undantagits för att inte tillväxt och avverkningsunderlag ska beräknas på arealer som inte är aktuella för avverkning. Vid beräkningarna har tio procent av arealen avsatts som generell hänsyn i den idag normala slutavverkningsskogen och arton procent i den äldre slutavverkningsskogen över 120 år. Dessutom två procent av volymen som sparade träd.

– En avverkningsberäkning eller hushållningsplan även kallad, syftar till att bestämma hur mycket vi kan avverka de närmaste åren inom ramen för ett långsiktigt uthålligt skogsbruk. Vad innebär en avverkningsberäkning för Orsa Besparingsskog?

Hur jobbar du inför en ny avverkningsberäkning? Mats Karlsson. Foto: Anna Dahlgren.

Jordägaren maj 2022

– Förberedelsearbetet har bestått i en laserskanning

www.orsabesparingsskog.se

Vad är speciellt för kommande tioårsperiod?

– Under planperioden koncentreras avverkningen till äldre skogar med låg tillväxt. Om cirka femton år är avverkningsreserven som minst, elva procent av arealen ( 5 500 ha ) är över lägsta ålder för slutavverkning vilket innebär att det är elva årsytor att välja på när det finns som minst valmöjligheter. Det genomsnittliga virkesförrådet ökar från dagens 87 m3sk per hektar till 90 m3sk per hektar vid periodens slut och stiger kontinuerligt för att vara 110 m3sk per hektar år 2050 och fortsätter att sakta öka därefter. När sker nästa avverkningsberäkning?

– Den omfattar en tioårsperiod och en ny beräkning kommer göras inför nytt beslut senast 2030, det blir en trygghet att långsiktiga siffror uppdateras och korrigeringar kan göras. Vi följer hela tiden utvecklingen.

Övergripande sammanfattning – Hushållningsplan Orsa Besparingsskog: •

Kraftigt ökat gallringsbehov över tid – gallringsanalys med färska laserdata.

•

Prioriterad föryngringsavverkning – lågavkastande bestånd avverkas under planperioden.

•

Ökad total förrådsvolym.

•

Avverkningsnivån är hållbar över tid och kan öka – uppbyggnad av avverkningsreserv.

•

Kontinuerligt ökande tillväxttakt för hela innehavet.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Reportage

Skön sensommardag vid Sandsjöån Lördagen den 28 augusti ägde förra årets kvarn- och stampdag rum vid Sandsjöån. Stampens taktfasta dunk genljöd i skogen när elva elever från Skattungekursen vid Mora folkhögskola under ledning av läraren Berit Zetterqvist stampade 80 meter ylletyg i vackra nyanser. Text: Eva Jernqvist. Foto: Eli Hynne. På 1860 - talet anlade bröderna Elias och Gustaf Eliasson från Östra Råberget, i den del av Orsa finnmark som i dag hör till Ljusdals kommun, en vadmalsstamp vid Sandsjöån några kilometer från byn. Den är i dag en av mycket få bevarade vadmalsstampar i landet, och till det en av dem som ännu är i bruk. I närheten av stampen finns också den skvaltkvarn som gett platsen dess namn, Råbergskvarn. Kvarnen var också den igång under dagen och där kunde man köpa nymalet mjöl av Johan Smids från Orsa Kvarn.

Råbergskvarn. En ränna i trä leder vattnet till kvarnen.

Tyget rullas med hjälp av en särskild ställning.

Jordägaren maj 2022

Både kvarn och stamp har restaurerats till ursprungligt och funktionsdugligt skick av Orsa Besparingsskog. På Orsa finnmark finns många besöksvärda platser och stampen och kvarnen är två av dem. Berit berättade att stampen även hade körts vid ett tidigare tillfälle under sommaren, i mitten av augusti. Då stampade deltagarna i en sommarkurs vid folkhögskolan egenhändigt vävda tyger. Och för eleverna vid Skattungekursen väntade under hösten ett kursmoment där de skulle sy kläder av den vadmal de själva tillverkat. Vadmal är

Kvarnen har funnits vid Sandsjöån i mer än 150 år och fyller än i dag sin funktion.

För ett bra resultat rullas det stampade tyget flera gånger, här för hand.

ett slitstarkt och hållbart ylletyg som var mycket vanligt i äldre tid. Genom stampning, det vill säga mekanisk bearbetning, fick tyget en filtliknande struktur och blev mycket slitstarkt. Vadmalen var ett tidigt funktionsmaterial med stor betydelse för människor i deras liv och arbete. Under den fina sensommardagen tog många tillfället i akt att besöka Råbergskvarn. Gamla och nya vänner möttes; för en del är detta en årlig tradition medan andra kanske lade grunden till en ny. Några besökare kom från Norge. För dem hör platsen vid Sandsjöån till de givna besöksmålen vid en tur till finnmarken på den svenska sidan. Stampdag 2022

Den 27 augusti mellan kl.10.00-14.00 finns det ytterligare tillfälle att ta del av detta då årets kvarn- och stampdag äger rum.

Man turas om med sysslorna. Inne i stampen behövs hörselkåpor.

80 meter tyg stampades av Skattungekursen under dagen. Färdig vadmal i fin miljö.

www.orsabesparingsskog.se

Delägardag

Skogsdag för delägare i Orsa Besparingsskog 17 juni Orsa Besparingsskog bjuder in dig som är delägare till en delägardag den 17 juni med temat Skogen Vi börjar dagen med att samlas vid vårt garage, Övre Bornvägen 80, i Orsa där det även går bra att parkera bilen över dagen. Vi åker sedan gemensamt i buss. Anmälan görs till Besparingsskogens kontor i Orsa senast fredag den 3 juni. Var ute i god tid eftersom vi har ett maxantal. Meddela eventuella allergier vid anmälan. Välkommen med din anmälan! Ange namn, delägarfastighet, e-postadress och mobilnummer. Känner man sig det minsta sjuk så stannar man naturligtvis hemma och meddelar detta så snart det går till Besparingsskogen. Tfn: 0250-55 26 00

Välkomma!

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Från verksamheten

Förtroende

- ett nyckelord för styrelsen Varför är inte vägen vid Älvho hyvlad? Vad är världens bästa skogsförvaltning? Sådana frågor kan ställas när en ledamot i Allmänningsstyrelsen går och handlar i den lokala matvarubutiken. Som förtroendevald i Orsa Besparingsskogs högsta beslutande organ förväntas man kunna svara på det mesta, stort som smått. Text: Maria Spring. Foto: Tobbe Nilsson. Det vardagliga styrelsearbetet i en Besparingsskog skiljer sig inte nämnvärt från styrelsearbetet i ett vanligt företag. Däremot är allmänningsstyrelsens ansvar och befogenheter annorlunda. I de flesta andra organisationer är stämman högsta beslutande organ, men i en besparingsskog är stämman endast beslutande i de frågor som framgår av lag och reglemente. Allmänningsstyrelsen beslutar i alla andra frågor. Allmänningsstyrelsen ansvar och befogenhet är alltså att förvalta Besparingsskogen samt övriga tillgångar och är det högst beslutande organet i alla de frågor som inte enligt lag eller reglemente ska beslutas av Jordägarstämman eller av Jordägarnämnden. – Det är verkligen ett förtroende att förvalta, ett riktigt hedersuppdrag, säger Lars Ohlsson som valdes in i Allmänningsstyrelsen sommaren 2021 under en extrastämma. Han fortsätter; – Vi ska förvalta tillgångarna på bästa ekonomiska sätt för delägarna och bygden. Ibland måste styrelsen ta obekväma beslut som innebär en intressekonflikt. Allt är för Besparingsskogens bästa och för god ekonomisk utveckling. Jag var tveksam till att kandidera till en början, men nu är jag glad att jag gjorde det. Det är ett mångfacetterat arbete, utvecklande och riktigt roligt. Jag har suttit i många styrelser och den här är en av de bästa, alla är bra och kvalificerade. Värt att notera är att styrelsen är satt att tillvarata alla delägarnas intressen. För att fånga upp synpunkter, hur man tänker om ägande, generationsskifte med mera gjordes en enkätundersökningen under 2021 och som redovisas på sidan 12-15. Syftet med enkäten är att utveckla och förbättra Orsa Besparingsskog och samarbetet med delägarna. Styrelsens sammansättning

– Målet är att sätta ihop en styrelse som vid varje tillfälle matchar de krav och förväntningar som finns på företaget, att styrelsen har kompetens inom alla de områden Besparingsskogen verkar, samt att tillgodose delägarnas och lokalsamhällets intressen, berättar Per-Erik Wiik i valberedningen.

Jordägaren maj 2022

Grundläggande kompetens att förstå skogsskötsel och virkesaffärer är såklart viktigt för styrelsemedlemmarna, men specialistkompetensen ska finnas i förvaltningen bland de som arbetar operativt. Styrelsen omfattar i högre grad generella kompetenser och styrelsen har breddats på senare år med flera företagsledare, vilket är ett viktigt tillskott. De tillför exempelvis erfarenhet kring marknadsföring, personalfrågor, kommunikation, ekonomistyrning, rekrytering, med mera. Nyligen kom den kunskapen till användning när en ny förvaltare skulle anställas. Anders Andersson tillträdde i augusti 2021 och Allmänningsstyrelsen hade utformat annonsen som lockade smålänningen till Orsa. Tät kontakt

Allmänningsstyrelsens ordförande Martin Moraeus berättar att han talar med förvaltare Andersson flera gånger i veckan. De har en tät kontakt och styrelseordföranden agerar gärna bollplank åt förvaltaren. Styrelsens uppdrag är att ta fram övergripande strategier, sätta ramarna kring spelplanen och att säkerställa att Orsa Besparingsskog har rätt organisation och resurser för att följa den utstakade planen. I det ingår även att tydligt kommunicera vilka mål, riktlinjer och policys som förvaltningen har att förhålla sig till. Ju tydligare riktlinjer, desto lättare för förvaltare och övriga i organisationen att arbeta mot målen. Styrelsen är inte direkt engagerad i den dagliga skötseln av Orsa Besparingsskog, det är förvaltarens medarbetarnas roll. De frågor som styrelsen beslutar om ska beredas på ett visst sätt och beslut tas på ett väl underbyggt beslutsunderlag. Alla styrelseledamöter ska känna att de törs säga vad tycker på styrelsemötena. – I styrelserummet ska det vara tjocka väggar och högt i tak, säger styrelseordförande Moraeus. Vi ska ha väldigt stora öron för att lyssna in, tolka och förstå vår omvärldsanalys, vad delägarna vill och vad förvaltaren förmedlar till oss. Det här ska vi sedan kunna diskutera helt fritt och förtroligt i styrelserummet för att kunna fatta de bästa besluten för Orsa Besparingsskogs utveckling, säger styrelseordförande Moraeus.

www.orsabesparingsskog.se

Orsa Besparingsskogs Allmänningsstyrelse. Överst från vänster: Tomas Hanser, förvaltare Anders Andersson, orförande Martin Moraeus, Matilda Bastman, Niklas Friberg, Ulf Andesson, Lars Ohlsson.

Avslutningsvis, svaren på de två frågorna i inledningen; Varför är inte vägen vid Älvho hyvlad och vad är världens bästa skogsförvaltning? Om inte styrelseledamoten kan svara på den första frågan vet hon/han vem som är vägansvarig och kan ta reda på svaret eller hänvisa frågan vidare till vägavdelningen. På andra frågan finns inget självklart svar än. Arbetet med att utveckla världens bästa skogsförvaltning är ännu i sin linda. Stundande år kommer att präglas av arbetet med att definiera vad vi behöver göra för att bli bäst och vad det innebär. Där är enkätundersökningens resultat ett av de verktyg som behövs för att jobba mot målet. Styrelseordförande Moraeus utvecklar: – En professor inom skogsskötsel sade att vi kommer långt bara genom att bestämma oss för devisen, uttala den och sedan blir den ett tankesätt som för oss framåt. Relationen mellan Allmänningsstyrelsen och Jordägarnämnden:

Allmänningsstyrelsen ser till att bolaget drar in pengar och Jordägarnämnden lämnar ett förslag till stämman om hur överskottet ska användas i form av bidrag till delägarna. Allmänningsstyrelsen beslutar om hur mycket pengar som kan

www.orsabesparingsskog.se

delas ut och Jordägarnämnden föreslår hur de ska fördelas. Jordägarnämnden är också sedan 2018 ansvarig för förslag till budget för skötsel och underhåll av jordägarvägarna. Vägkommittén: Vägkommittén är ett rådgivande bollplank till vägmästaren. Flera ledamöter i Jordägarnämnden ingår också i vägkommittén och de är viktiga för att Jordägarnämnden ska ha ett bra underlag i budgetarbetet för jordägarvägarna. Jordägarstämman beslutar om budget för jordägarvägarna utifrån Jordägarnämndens förslag. Besparingsskogsrådet: Tillkom på initiativ av Allmänningsstyrelsen under 2021 och består av alla med förtroendeuppdrag inom Orsa Besparingsskog. Det är vägkommittén, den förtroendevalda revisorn, valberedningen, stämmopresidiet, jordägarnämnden och allmänningsstyrelsen. Syftet med Besparingsskogsrådet är att alla förtroendevalda ska känna sig informerade om aktuella frågor och på ett tidigt stadie kunna komma med synpunkter. Man kan se Besparingsskogsrådet som en remissinstans till förvaltningen och Allmänningsstyrelsen. Besparingsskogsrådet träffas minst två gånger per år.

Jordägaren maj 2022

Delägare

Hög svarsfrekvens på enkätundersökning Att det finns ett stort engagemang för såväl sin egen skog som sitt delägarskap i Orsa Besparingsskog visar den enkätundersökning som genomförts. Svarsfrekvensen var hela 49 procent. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson.

För ett år sedan inleddes en enkätundersökning med frågor om hur Orsa Besparingsskogs delägare ser på brukandet av sin skog idag och hur delägarna tror att de kommer att bruka den i framtiden. Frågorna handlade också om ägande, generationsskifte, utbildning, stämmor samt om hur delägarna tar del av och uppfattar information från Besparingsskogen. Syftet med enkäten är att utveckla och förbättra Orsa Besparingsskog och samarbetet med delägarna. Enkäten var helt anonym och skickades ut till alla delägare, undantagna kommuner / landsting, företag, dödsbon och delägare boende på samma adress. Totalt gick det ut 1 716 brev och delägarna kunde svara via post eller web. Resultatet på 49 procent svarsfrekvens ligger långt över medelsnittet som är normalt i enkätundersökningar och bara med den höga siffran visar det att Orsa Besparingsskogs delägare är engagerade skogs- och delägare. Anders Andersson, förvaltare på Orsa Besparingsskog kommenterar resultatet som kommer att bearbetas inom förvaltningen. – Det känns väldigt kul och inspirerande att vi fått så hög svarsfrekvens av enkäten. Detta kommer ge oss energi och stöd att nå vår vision - världens bästa skogliga förvaltning. Från de djupintervjuer som genomförts under vintern visar det att många av Orsa Besparingsskogs delägare är nöjda med Besparingsskogen och tycker att organisationen fyller en viktig roll genom att värna om bygden och verka för avkastning till denna och dess invånare genom att förvalta skogen. Flera är även positiva till Besparingsskogens förvaltning av vägar. De flesta har också kännedom om Besparingsskogens ursprungliga roll och syfte, och många av delägarna förväntar sig också att Besparingsskogen fortsatt förvaltar skogen och gynnar bygden och delägarna, utan att frångå ursprungssyftet.

Jordägaren maj 2022

Förvärv av skog

• Majoriteten ( 58 % ) har förvärvat sin skogsfastighet genom arv. • Sett till män och kvinnor så har nästan dubbelt så många män förvärvat sin skogsfastighet genom köp än vad kvinnor har ( 31 % respektive 16 % ), medan fler kvinnor än män har ärvt sin skogsfastighet ( 66 % respektive 53 % ). Skogsbruk

• Av våra delägare är det 26 % som utför sina skogliga åtgärder själv. • Män utför i större utsträckning de skogliga åtgärderna själv än vad kvinnor gör ( 30 % respektive 10 % ), medan kvinnor i större utsträckning aldrig utfört någon skoglig åtgärd ( 23 % respektive 9 % ). • Av de som aldrig utfört någon skoglig åtgärd är störst andel av respondenterna 54 år eller yngre ( 25 % ). • Fler Orsabor utför själva sina skogliga åtgärder ( jämfört med personer i kommuner som inte angränsar Orsa ). Dessa personer har också i större utsträckning aldrig utfört någon skoglig åtgärd. • Störst andel ( 42 % ) av skogsägarna vill i framtiden sköta och bruka sin skog på egen hand / ihop med övriga delägare. Orsa Besparingsskog

• Fler kvinnor är män önskar tillhandahålla utbildning inom bland annat skogsbruk / introduktionsutbildningar från Orsa Besparingsskog ( 15 % respektive 6 % ). • Resultatet visar att färre Orsabor än personer boende utanför Orsa önskar att utbildning hålls. Detta gäller både personer i angränsande kommuner och i övriga kommuner. • Majoriteten upplever att förvaltningen av Besparingsskogen sköts på ett bra sätt ( 82 % ). Fler kvinnor än män upplever att förvaltningen sköts bra ( 90 % respektive 77 % ).

www.orsabesparingsskog.se

Bor du i Orsa kommun?

Ja 44 %

42 %

I angränsande kommun I annan kommun

14 %

Hur har du förvärvat din skogsfastighet? 58 %

26 % 16 % 1%

Ägande Arv

Gåva

www.orsabesparingsskog.se

Ja Nej

82 %

Hur får/söker du information från Orsa Besparngsskog? 91 %

33 % 7%

8% nat

16 %

12 %

D ars eltar täm på mo r

B hemesöke sid r an

11 %

Tar d "Or el av so s fisk a Bes ciala e o par me ch i upp ngssk dier lev ogs els er"

200 delägare säger att de skulle delta i jordägarstämman om man kunde vara med på distans.

18 %

Läs och er Jo and rdäg ra u are tsk n ick

Jordägarstämma

Byte

Upplever du att förvaltningen av Besparingsskogen sköts på ett bra sätt?

Jordägaren

• Yngre respondenter ( 54 år eller yngre ) tenderar att i mindre utsträckning ta kontakt med Skogsstyrelsen när de söker information eller önskar hjälp, till skillnad från äldre generationer. De yngre respondenterna tenderar i stället att i större utsträckning googla när de söker information, än vad äldre generationer gör. • I frågan om hur respondenterna söker / får information från OBS så uppger majoriteten att de läser Jordägaren eller andra utskick ( 91 % ). • Fler män än kvinnor uppger att de läser hela Jordägaren ( 80 % respektive 64 % ), medan fler kvinnor än män uppger att de inte läser tidningen alls eller endast läser faktaartiklarna. • Majoriteten tror att de har nytta av Jordägaren i sitt skogsbruk ( 78 % ). De som tror att de har minst nytta av Jordägaren i sitt skogsbruk är respondenter 54 år eller yngre.

Köp

Rin ger ,m kon ailar tor et Bes öke r ko nto ret

• Majoriteten av respondenterna är ensamma ägare till sin skogsfastighet ( 60 % ). • Majoriteten av respondenterna använder sin skog till ved ( 25 % ), och få använder skogen till arrendering ( 1 % ).

Jor däg

• Majoriteten uppger att de inte är aktiva på Jordägarstämmorna ( 88 % ). Av de som dock svarat ja på frågan så är majoriteten Orsabor. Få personer utanför Orsa uppgav att de är aktiva på stämmorna. • Av de som uppgav att de inte är aktiva på stämmorna svarade störst andel ( 47 % ) att anledningen är att de bor på annan ort. • Majoriteten uppgav att de inte hade varit aktiva på stämmorna även om de kunnat delta på distans ( 73 % ). Av de som dock uppgav ja så är majoriteten personer boende utanför Orsa. • Resultatet visar att Orsabor i större utsträckning än personer boende utanför Orsa känner till vilka delägarbidrag som finns (( 57 % respektive 43 % ( i angränsande kommun ) och 40 % ( i annan kommun )).

Jordägaren maj 2022

Delägare

Är du aktiv på Jordägarstämmorna?

12 % Ja Nej 88 %

Varför inte? Frågan ställdes till alla som svarade nej på föregående fråga.

47 % 27 %

21 % 6% Inte Tidpunkten passar ej intresserad

Bor på annan ort

Annat

Skulle du vara aktiv om du kunde delta på distans?

27 %

Ja Nej

73 %

Jordägaren maj 2022

www.orsabesparingsskog.se

"Det känns väldigt kul och inspirerande att vi fått så hög svarsfrekvens av enkäten. Detta kommer ge oss energi och stöd att nå vår vision - världens bästa skogliga förvaltning."

ANALYS AV DELÄGARENKÄTEN Vad önskar delägaren få hjälp med från Orsa Besparingsskog när det gäller det egna skogsbruket? •

På frågan om man önskar personlig rådgivning svarar 110 personer ”ja”. Det motsvarar 13 % av dem som svarade på enkäten och 6 % av samtliga delägare.

•

På frågan om man vill att Besparingsskogen brukar och sköter skogen åt dem, svarar 31 personer ”ja”. Det motsvarar 4 % av dem som svarade på enkäten och 2 % av samtliga delägare.

•

65 delägare vill att Orsa Besparingsskog utför förvaltningsuppdrag. Det motsvarar 8 % av dem som svarade på enkäten och 4 % av samtliga delägare.

•

185 delägare vill ha hjälp med skogsbruksplaner vilket motsvarar 22 % av dem som svarade på enkäten och 11 % av samtliga delägare.

•

26 delägare vill att Besparingsskogen tillhandahåller utbildning.

Förvaltare, Anders Andersson.

Vad använder delägarna sin skog till? •

147 delägare använder skogen i huvudsak till vedhuggning.

•

105 delägare använder skogen i huvudsak till jakt.

•

76 delägare har svarat att de i huvudsak använder skogen till ”skogsbruk”.

Information från Besparingsskogen. •

736 delägare anger att de läser tidningen Jordägaren. Det motsvarar 87 % av dem som svarade på enkäten.

•

267 delägare säger att de använder hemsidan.

•

372 delägare säger att de tycker att ”Jordägaren” är bra. 347 delägare tycker att den är ganska bra.

•

16 delägare säger att de tycker att tidningen är ganska dålig.

•

317 delägare har svarat att de aldrig besöker hemsidan. Det motsvarar 37 % av dem som svarat på enkäten.

•

610 delägare önskar inget annat kommunikationssätt med styrelse/nämnd/personal än vad som finns idag. 60 delägare vill ha något annat sätt.

•

200 delägare säger att de skulle delta i jordägarstämman om man kunde vara med på distans.

Hela enkätens resultat finns på hemsidan under rubrik: orsabesparingsskog/projekt/enkät

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Historia

Rallarliv

I förra numret av Jordägaren fanns en historia om Inlandsbanan. Nu har turen kommit till de som byggde järnvägen, nämligen rallarna. Många blev kvar i Orsa. Två av de som blev bofasta efter att den sista rälsen blivit lagd var orsaprofilen Janne Bäckmans farfar och farmor. Text: Maria Spring. Foto: Orsa Bildarkiv.

Jordägaren maj 2022

www.orsabesparingsskog.se

Xxxxxxxxxxxx Fakta

Jannes familjehistoria är sammanflätad med järnvägens utveckling. – Många av mina äldre släktingar har arbetat inom järnvägen och det är kanske av den anledningen jag gärna åker tåg, inleder Janne sin historia. Johan Arvid Bäckman, Jannes farfar, var en av de rallare som kring sekelskiftet kom till Orsa för att bygga Inlandsbanan. Johan kom ursprungligen från Njurunda och hade varit på luffen under några år. Johan slet som rallare och var en av många som byggde järnvägen. Orsa blev så småningom en betydande järnvägsknut och virke från skogen, gods och passagerare kunde lätt och snabbt transporteras. Orsa Besparingsskog satsade astronomiska summor på att bygga järnvägen och 1937 stod Inlandsbanan helt klar, totalt 130 mil lång, från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr. I Orsa blev Johan kvar då han fann kärleken i Olga som jobbade som kocka i Johans rallarlag. Liksom Johan hade hon kommit till bygden på grund av de arbetstillfällen som erbjöds. Hon var ursprungligen från Torsåker, levde i ett tufft äktenskap där en våldsam man kan ha varit anledningen till att hon skiljde sig och inackorderade de tre barnen hos sina systrar. Olga var ung, vacker som en dag och framför allt en stark kvinna. Den styrkan ledde henne till Orsa på arbete. Styrkan i Olga kommer att behövas genom åren. Att vara kocka i ett rallarlag var inget för veklingar. Johan och Olga blev ett par, skaffade familj och bosatte sig så småningom vid Gråtbäck, längs Inlandsbanan. Johan arbetar i skogen. Olga arbetar även hon i skogen där hon hjälper till med kolningen. Barnen från det tidigare äktenskapet har hon sedan länge hämtat hem. Den

www.orsabesparingsskog.se

Cirka 6 000 människor uppehöll sig på Besparingsskogens marker vid tiden för förra sekelskiftet. Det var främst rallare och skogsarbetare då både bygget av Inlandsbanan och dimensionsavverkningarna pågick samtidigt. Idag har hela Orsa kommun cirka 6 900 invånare. Lästips! När tåget kom till byn. Författare Janne Bäckman. Finns att köpa i Bäckmans trivaliebutik av författaren själv.

legendariske prästen Axel Hambraeus i Orsa hälsar på familjen eftersom han bekymrar sig över de nya småttingarna som föds utanför äktenskapet, något som inte sågs med blida ögon på den tiden. Han uppmanar Johan att gifta sig med Olga och så småningom, fast Johan själv tycker äktenskap är mest ”religiöst mumbo jumbo” gifter de sig, för barnens skull. Prästen ändrar statusen i kyrkoböckerna för alla barnen från UÄ, utanför äktenskapet till IÄ, innanför äktenskapet. Liksom Bäckmans, fick många rallare med familjer efter avslutat jobb möjlighet att hyra bostäder längs järnvägen till ett lågt pris. Bland rallarna fanns en stark solidaritet och man hjälpte varandra efter bästa förmåga. I Gråtbäck bodde endast några få familjer och högst troligt hade de flesta rallarbakgrund. Livet här var inte någon dans på rosor. Jorden var mager och för att hämta hem hö och foder från myrslåttern fick man åka skidor på de sträckor som gick eller utnyttja dressin. Janne Bäckman har fått en historia berättad om en sådan resa som gick alldeles på tok. Johan och Olga hade järnkoll på tågtiderna, men en dag när de sitter på en dressin fullastad med hö kommer ett extrainsatt tåg i full fart och Johan tvingas vräka ner dressinen med skörd och fru i diket. När de ligger under den omkullvälta dressinen och dess hjul rullar längs sidan av det framrusande tåget svär Olga så det osar. De hade med nöd och näppe hunnit undan. 1938 flyttar familjen ner till gården Bolet, belägen vid vägen upp mot Fryksås och livet blir en aning lättare. Det är närmare till affä-

Jordägaren maj 2022

Historia Den 24 september 1902 fångade fotografen Anders Lind Rallarlag 17 på bild någonstans i Emådalstrakten. Längst till vänster står arbetareförfattaren och agitatorn Gustaf Hedenvind Eriksson och femma från höger, Johan Arvid Bäckman. När bilden tas är han nyss 21 år fyllda. Det fanns inga tveksamheter när orsaprofilen Janne Bäckman fick se bilden från 1902 på sin farfar, Johan Arvid Bäckman, som rallare. – Han var lika kort, satt och fyrkantig som alla vi Bäckmans är.

Inlandsbanas Paradmarsch Här ni ser en munter skara över land och rike fara, Trall - - - De ä pojkar som vill leva glada livet i var skreva, Trall - - - - lej. Än vi gå i ödemarker, än i stora, fina parker. Tåga fram med såg och bila genom skogarna sjumila längs med älvar, sjöastränder, genom Sveriges sköna länder, Trall - - -- lej. Rallarlivet är så härligt, fast ibland besvärligt. Men blir för svårt för oss nån gång, ta vi opp vår rallarsång Trall - - - - - lej. Hej. Trall - - - - - lej. Tjo. Trall - - - - - lej. Först av allt kommer stakargänget. Gör de första fiskafänget, Trall - - - Söker väg i skogens gläntor. Allra helst där det finns jäntor, Trall - - - lej. Uti gröna furudungar leva vi som stolta kungar, slå tält hos huldran fager uti skogens skymningsdager. Genom hagar, hult och gärden går den glada stakarfärden, Trall - - - -lej. Stakargänget drar åstader. Varje yngling glader nu uti takt med gigan skall, klämma i vår glada trall Trall - - - - - lej. Hej. Trall - - - - - lej. Tjo. Trall - - - - - lej.

Jordägaren maj 2022

Bortom byn inunder berget, där så börjar själva snärjet, Trall - - - Rallare med styva nackar hugga in på berg och backar, Trall - - - - lej. Göra stora, breda schakter, tvärs igenom Sveriges trakter, slå bro över stora vatten. Alla hinder ge dom katten. Långt i fjärran skotten runga. Dynamiten börjar sjunga. Bom faderalla - - lej. Rallarens humör ej tryter, glatt sin väg han bryter, tar ett tag i taljan under sång. Hejsan alla på en gång Trall- - - - - lej. Hej. Trall- - - - - lej. Tjo. Trall- - - - - lej. Över ängar, genom lunder kommer frustande vidunder. Trall - - - Tar oss med hjul som rullar mellan berg och branta kullar. Trall - - - - lej. Så blir färdig våran bana, förrän någon de kan ana. Varje tös med gråt i halsen svänger om i sista valsen. Aldrig nånsin så hon svävar som i starka rallarnävar. Trall - - - - lej. Rallaren lever glada dagar, gör vad han behagar. Vackraste flickan uti byn han svingar högt i skyn Trall - - - - - lej. Hej. Trall - - - - - lej. Tjo. Trall - - - - - lej. Hej. Hej. Hej.

ren, men arbete med skogen, kolningen, att ta hand om alla barnen, jordbruk och djur är detsamma. Fram till 1950 bor Johan och Olga på kvar gården och sedan flyttar de till en pensionärslägenhet på Storgatan i Orsa. År 1959 dör Johan av en hjärtattack då han ska vinka av två av sina barnbarn på järnvägsstationen. Han segnar ned vid järnvägen som han var med och byggde. Olga lever i tolv år till och dör 84 år gammal. Två liv, starkt förknippade med järnvägen, skogen, Orsa Finnmark och en del av Orsas utveckling är förbi. Minnet av Johan och Olga och av alla rallares gärningar finns kvar än i Orsa i form av järnvägen och de många ättlingar som bor i Orsa. Janne Bäckman är en av dem. Livet som rallare

Rallarna levde långt hemifrån, i undermåliga bostäder, arbetade hårt under långa pass, sex dagar i veckan. Arbetet varade från tidig morgon till sen kväll. Det hårda kroppsarbetet krävde energi, men maten som erbjöds var enkel. Långt från ära och redlighet var rallarna nödgade att köpa den mat som fanns att tillgå, till hutlösa priser. Salt sill, rökt fläsk och potatis dominerade. Vanligt var att steka små bitar av rökt fläsk

Rallarvisor Rallarna använde sig av visor som både kunde vara käcka eller sorgliga. Man sjöng av en massa olika anledningar; för att hålla takten i arbetet, för att hålla humöret uppe, eller för att hålla hemlängtan stången. Texterna handlade om arbetet, stolthet, kärlek, vackra flickor, hembygden, platsen de var på. Rallarvisorna och hjältestatusen bidrog säkerligen till den romantiserade bilden av rallarlivet.

www.orsabesparingsskog.se

Johan Arvid och Olga hässjar hö som nyblivna arrendatorer i Bolet, efter Fryksåsvägen. Sida 17. Familjen Bäckman utanför sitt hus i Gråtbäck. Överst fr v Erik, Johan Arvid, Anna, Olga, Harry. Främre raden, Britta, Karl Henry ”Hejke” (far till Janne), Eivor och Arvid.

och potatis samt hälla på lite mjöl. Variationen bestod i att blanda i vatten eller lyxa till det med mjölk till en soppa. Detta kallades ”sluring” och påminner delvis om kolbullen. Bostäderna var ett kapitel för sig. Rallarna förflyttade sig regelbundet mellan enkla skjul, kojor, jordkulor och liknande. Man sov tätt, dels på grund av platsbrist, men också för att hålla värmen. Mossa och granris utgjorde bädden. De var ständigt utsatta för väder och vind. Olyckor på arbetet var vanliga. Rallarna var ingen homogen grupp, men vissa gemensamma drag fanns. De var ofta unga män, som inte hade egen jord, exempelvis statare eller torparpojkar som inte fått ärva någon mark. Gemensamt var också att de drömde om en bättre framtid, fri från förtryck och fattigdom. Många ville emigrera till Amerika men hade inte råd med biljetten. De hyste mod, hopp och hade en äventyrlig ådra. Från predikstolarna efterlyste prästerna starka modiga män till järnvägsbyggena. Historikern Torvald Karlbom beskriver de första rallarna som ”vildsinta bonddrängar”, ”nomadiserade grovarbetare, som väpnade med spett och borr, korp och spade, utrustade med storväst och mollskinnsbyxor, goda kroppskrafter och äventyrslust, sökte sig dit varhelst en järnväg byggdes”. Säkert förekom en del slagsmål, drickande och charmoffensiver mot landsbygdsjäntor. Ordet ”rallarsving” har inte kommit till för intet. Det har sin härstamning hos rallarna då de var kända att svinga hela armen i en cirkel innan knytnäven träffade motståndarens ansikte, ungefär som de svingade en slägga. Ordet rallarslagsmål finns också, som betyder slagsmål helt utan regler. Järnvägens betydelse

Rallarnas rykte till trots kan man inte dra alla över en kam. Johan Arvid Bäckman må ha varit en kringresande arbetare under delar av sitt liv, men han var beläst. Det berättas att han läste Emilé Zola på kvällarna

www.orsabesparingsskog.se

framför brasan, efter ett hårt dagsverke. Hela rallarrörelsen är märkligt motsägelsefull. Till marknaden vid Emådalen kom klockskojare och varietéföreställningar. Det söps och slogs och en för den tiden väldigt ovanlig skottlossning sägs ha ägt rum i Orsa mellan två olika rallarlag. Samtidigt kryllade det av agitatorer och ju värre situation och leverne, desto större önskan att förändra det. Agitatorernas budskap var lockade och förändring blev det. Järnvägsbyggena omdanade samhällena i stort och smått. Rallarna kom från hela landet och tankar och idéer utbyttes och förädlades. Utvecklingen tog fart. Järnvägen möjliggjorde industrialiseringen. Nykterhets-, frikyrko-, och arbetarrörelsen hade att göra längs banbyggena. Deras strävan, agitatorernas upprop och rallarnas egen önskan om ett värdigare liv gav resultat. Det kringresande proletariatet organiserade sig. Till en början handlade det om små saker som att få sova på halm istället för granris, bättre mat, kockor och sedan större förändringar. Konsumrörelsen var ett resultat av detta. Rallarna liksom skogsarbetarna var bundna till att handla i den enda butik som fanns på skogen och i och med att de handlade på kredit, blev de närmast livegna. All lön gick till att betala krediten. Inga alternativ fanns. Ofta ägde storbolagen, de som vunnit upphandlingen av att bygga järnvägen även butikerna. På landsbygden runt om i landet startades Konsumbutiker för att ge människor möj-

lighet att handla mat till vettiga priser. Nuvarande Coop i Orsa är ett resultat av detta. Sveriges förste arbetarförfattare Gustaf Hedenvind Eriksson, rallare i samma lag som Johan Arvid Bäckman och framgångsrik agitator, hade ett finger med i spelet. Arbetarrörelsen och fackföreningarna var sist på bollen och först på 1930-talet kom genombrottet och graden av anslutna rallare ökade. Ett nytt Orsa

Vid den tiden hade järnvägsbyggena upphört och många av rallarna började bygga vägar, dammar, vatten- och kärnkraftverk och dylikt. På de nya arbetsplatserna fick många rallare hög status. De hade varit med och förändrat Sverige, de hade slitit under extrema förhållanden och levt något av ett vilda västern liv. Många arbetade i Orsas omgivningar under en längre tid och blev sedan kvar. Dessa pionjärer bidrog starkt till Orsas utveckling. Hela Orsa förvandlades vid den här tiden. Orsa Besparingsskog utvecklades och byggde vägar, skolor, tingshus, industrier, ålderdomshem och järnväg. Allt detta, bidrog till dagens Orsa. Källor: lennarteriksson.se/visor.html, orsakompassen.se/olga-fagerstrom/, popularhistoria.se/vardagsliv/arbetsliv/banade-vag-for-industrialismen-rallarna-i-sverige, sv.wikipedia.org/wiki/Rallare, sv.wikipedia.org/wiki/Sluring_(mat)

Jordägaren maj 2022

Friluftsliv Så gör du

Bäckmete - jakten och utmaningen

Att meta efter ädelfisk i bäckar är ett uråldrigt sätt att fiska för den som gillar en riktig utmaning. Trots att den fysiska aktiviteten är låg stegras pulsen lätt av spänningen när du smyger fram mot bäcken. Glöm det där med ekolod, appar, flytringar och massor med utrustning. För att bäckmeta behöver du bara ta metspöt i handen och stoppa maskburken i fickan. Text: Maria Spring Foto: Dreamstime.

Fiskefantasten

I Orsas vidsträckta skogar kan man året om hitta entusiastiska fiskare, besökare eller ortsbor. Lars Wilander från Orsa är en av dem. Redan när han var liten spenderade han många timmar med ett fiskespö i handen. Mycket tack vare att hans föräldrar har en stuga vid Älvho, nära fiskerika vatten och där tillbringade han många lov och helger under sin uppväxt. Lars känner Besparingsskogens marker utan och innan men avslöjar inte gärna på vilken del av skogen han föredrar att fiska. Han har sina favoritställen, framför allt bäckar där han drar upp fina bäcköringar av stekpannestorlek. Att flugfiska i forsar lockar honom inte, kasta i tjärnar är väl okej, men den ultimata upplevelsen för Lars är att smyga fram mot en bäck där vattnet sakta porlar. – Så fiskade även våra förfäder. Man slåss mot mygg och sen kommer belöningen. Det bara smäller till och du har en fisk på kroken, säger Lars. Utrustningen Lars använder är ett långspö. Han har flera olika längder mellan tre och fem meter, men ett teleskopspö går också utmärkt att använda. Längden beror på hur det ser ut på platsen, om vegetationen är tät eller gles. Han använder en gul lina som flyter och blir en referenspunkt som gör att du ser linan, ungefär som ett flöte, ovanpå vattnet. Den del av linan som sänks ner i vattnet är en vanlig genomskinlig lina,

Jordägaren maj 2022

cirka en meter. Kroken agnar han med mask. Lars har ett specialknep som han avslöjar. – Där de olika linorna knyts ihop sätter jag en tafs, en upphängare och en fluga, oftast Europa 12. Europa 12 är fluga nummer 12 i en fransk serie flugor. E-12 är en av de mest kända flugorna som imiterar en nattslända. Den uppfattades ursprungligen som en bäckslända då den tidigare har haft stjärtspröt vilket nattsländor saknar, förklarar han.

•

Utrustning: metspö, lina, krok med mask.

•

Du fiskar ensam eller ihop med en fiskekompis eller två. Om ni är flera bör ni ha upp till 100 meter emellan er.

•

Smyg fram mot bäcken, huka dig, var tyst, se till så din skugga inte faller över bäcken, följ bäcken nedströms.

•

Fisken står ofta bakom större stenar, vid en djuphåla eller i kanten av ett lugnt vatten.

•

Håll låg profil, sträck ut metspöt och sänk ner krok och mask försiktigt. Om du gjort rätt och är på rätt ställe smäller det till på en gång.

•

När på året? Det styrs av temperaturen och vädret. Försommaren brukar generellt sett vara bra samt senare i augusti. Ofta är det lite för varmt i juli.

•

När under dagen? Lars Wilander är uppe med tuppen och får ofta bra med fisk tidigt på morgonen, men det kan gå lika bra eller dåligt oavsett när under dygnet man fiskar.

Naturupplevelsen

Visst är det härligt att få fisk, men naturupplevelsen slår ändå allt. Lars berättar målande om en dag när allt gick fel. – Det var varmt, värdelöst fiske, inget nappade och jag ägnade mig istället åt att leka med en massa kvidd som snurrade kring kroken. Ljus sandbotten och full sol gjorde det lätt att se och plötsligt, när jag inte alls var beredd, registrerade jag en skugga till vänster och på ett ögonblick var all kvidd borta och en rejäl öring smäller på! Jag trillade nästan baklänges av chocken och tappade såklart öringen som gled vidare ut i vattnet igen. Trots att det var många år sedan minns jag det som igår. Andra fiskare berättar samma sak. Att denna enkla form av fiske där instinkt, utmaning och spänning utgör huvudingredienserna, gör bäckmete till en speciell upplevelse.

www.orsabesparingsskog.se

Bäcköringen Lever hela sitt liv i en bäck med strömmande vatten och är därför väldigt starka och livaktiga. Det är alltid en kamp att lyckas fiska upp dem. Bäcköringen är frisk och köttet välsmakande samt relativt rikligt trots att de inte blir så stora ( ca 1530 cm ) då dieten främst är insekter. Insjö- och havsöring äter främst bytesfisk och blir betydligt större. Under uppväxtstadiet är alla öringsarter ganska gulgröna i färgen, tecknade med så kallade stirrfläckar, många röda och svarta prickar omgivna av en ljus ring. Havsöringen blir silverfärgad som vuxen, insjööringen kan var både gulgrön eller silverfärgad och bäcköringen behåller stirrteckningen från uppväxten i högre grad än de andra.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Friluftsliv

Satsning på fler put and take vatten Succén med Oravalampi och Piispanlampi de två senaste åren borgar för ytterligare satsning och utveckling av fler Put and Take vatten på Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområde. Till sommaren invigs minst tre nya PT-sjöar i samma område som de förra. Vattnen ligger en halvmil öster om Noppikoski. R Å B E R G S K VA RN Text och foto: Maria Spring.

Lättillgängligt och barnvänligt

och mycket god. Storleken varierar mellan halvkilot och kilot. I övriga vatten på Orsa Besparingsskogs fvo har det satts i cirka 400 kilo fisk under 2021, i bland annat Sundsjön, Tallsjön, Vassjön och Abborrtjärn. Fisken som sätts i varierar från yngel till enkilos fiskar. Mer fisk planteras ut under våren 2022.

Fiske alla Put- för and takeområde

Put- and takeområd

Testa fiskelyckan från bryggan ett stenkast från stugan, meta i bäckar, besök en lättillgänglig put and take-sjö eller lura storgäddan från båt med wobblern. Vintertid lockar pimpelfiske. Området erbjuder vackra miljöer med djupa skogar, stora myrmarker, höga berg och mytomspunnen kultur att upptäcka till fots, med cykel eller bil.

ÖÅ

Även om de nya fiskevattnen har lite olika profil är PT-tjärnarna relativt lättillgängliga och lättfiskade. De lämpar sig väl för nybörjare, barnfamiljer, äldre- ja alla som A RS I L Abekvämt MM vill Kha det och enkelt under fisketuren. De som skiljer ut sig något är Pållasnitytjärnarna som är lite mer otillgängliga. Ö VR E JU C K A S LVid A MMdenna tidnings pressläggning fanns Fiskekort och regler bara en liten stig Teckenförklaring från vägen, men i början Fiskekortet köper du enkelt via mobilen. av sommaren kommer det finnas en större Ett tips är att göra det innan du beger dig Teckenförklaring fyrhjulingsväg som leder till de båda PÅLLASNITYTJÄRNARNA sjöar- ut då mottagningen inte alltid är den bäsna. Då blir det lättare att hitta och ta sig ta på skogen. Barn under 15 år fiskar gratis i fram för både besökande fiskare samt även målsmans sällskap. Notera dock att barnens N E D R E för personal som ska plantera in mer fisk. I fångst räknas in i kvoten. När man tagit upp finns röding och öring två fiskar måste man alltså lösa ytterligare JUC K A S Pållasnitytjärnarna L A MM och här lämpar det sig väl att ORAVA fiska både ett fiskekort för att få fortsätta fiska. L A MP I med kast- eller flugspö. Ibland är det minPengarna från inköpta fiskekort går oavdre fiskat i de mer svårtillgängliga sjöarna kortat till att upprätthålla fiskevattnen, och därför lättare att få fisk. göra fler och bättre stigar, fylla på med mer Sjön Karsilam ligger vackert i en sänka fisk, producera fiskekartor, bygga och unmed en omgivande välgallrad tallskog. Den derhålla slogbodar och eldstäder med mera. långsmala sjön ligger precis invid vägen och Orsa Besparingsskogs fvof har under 2020 är extremt lättillgänglig. Här fiskar man utbildat ett tiotal fiskekortskontrollanter som när som helst kan komma och be att få regnbåge. Öppningen av Övre och Nedre Juck- se ditt fiskekort när du fiskar. aslampi ligger lite längre bort i tiden, men O R E ÄLV eventuellt kan även de komma att bli aktuF U R Usommaren DA L ella under 2022. Badplats

Ställplats

Camping

Naturreservat

MuseumNaturreservat Parkering

Try fishing from just outside the cottage, angling in hidden streams, visit the accessible put and take lake, or lure the pike from a boat. If disability stops you from getting close to the water there is a big jetty by lake Tallsjön to make it possible. During winter ice fishing is popular. The beautiful surroundings Teckenförklaring offer not only fishing but vast woods, intriguing mires, great mountains and Teckenförklaring Teckenförklaring mythical culture to be explored by bicycle, car or foot.

Camping

Badplats Eldpallkojor Ställplats Matservering Camping Kyrka

Eldplats Eldpallkojor

Fishing for everyone

Matservering

Camping Båt-/Kanotuth

Polis KyrkaPost Båt-/Kanotuth

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

Post

Badplats

Museum Stugby

Parkering Dass

Vindskydd

Camping

Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth

Skanna in QR-koden eller läs mer Post Polis Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth på orsabesparingsskog.se

Skanna in QR-koden eller läs mer Eldplats på ifiske.se/o/1020

Eldplats Eldplats

Kulturstig

Apotek

Camping

FIS K EK ORT, FIS K EVATTEN, MER IN FO RMATIO N FISKE, Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth Badplats Camping FIS K ER EG LER S TUStällplats GO R, Camping SEVÄRD H ETER

Polis

Vårdcentral ToalettFiskekortsauto. Vandringsled Fågeltorn Vindskydd Hotell/Rum

Sörmlandsled Toalett Vandringsled Järnväg

Teckenförklaring

Ställplats

Badplats Ställplats Camping Camping Badplats Ställplats Camping Camping

Fågeltorn

Post

Polis

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

Naturreservat

Polis

Post

Polis

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

Naturreservat Naturreservat

Cykelbana

Museum

Kulturstig Hälsans stig

Vandrarhem Apotek Sevärdhet

Utsiktsplats Stugby

Dass

Stig

Sörmlandsled

Elljusspår

Kommungräns

Inplantering av fisk

Totalt har det satts in cirka 500 kilo fisk från Noppikoski Fiskfarm i de olika PT-vattnen under 2021 och det kommer att fyllas på under 2022. Rödingen härstammar från stamrödingen i Paljakkasjön och är i väldigt fin kondition. Den är vacker, frisk

Från Orsa passerar man Noppikoski, över bron över Ore Älv och tar direkt till höger. Efter ca 5-6 kilometer längs Oreälven finner man de olika PT-sjöarna.

Badplats

Öppen Badplats

25/12-31/10

Parkering

Dass Dass

P I S PA N L AM M

Året om

Turistinformation Fornlämning Karsilamm Regnbåge 120 krBåt-/Kanotuth / 2 fiskar Turistinformation Ställplats Camping Eldpallkojor Camping Matservering Kyrka Fornlämning Öppen 1/5-31/10

Naturreservat Kommungräns

Turistinformation Fornlämning

Övre- och nedre Eldplats Post Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth Juckaslamm Regnbåge Öppen Stängda tills vidare

Polis

Fiskekorten dagkort via ifiske, Fiskekortsauto. Naturreservat löses som Hotell/Rum Vårdcentral Eldplats Post Polis se ovan!

NKOENFÖR PPIKO S KRIING TEC K LA

Naturreservat

S TU GUTH YRN IN G

Toalett Museum Hotell/Rum ParkeringFiskekortsauto. Vindskydd Vårdcentral

Vandringsled

NOPPIKOSKI

Fågeltorn

1. Björnstugan Kulturstig

2. Fiskestugan

Museum

Sevärdhet Parkering Apotek

Vindskydd Vindskydd Stugby

Dass Toalett Dass

Vandringsled

Sörmlandsled Fågeltorn Järnväg

3. Vassjödammen Cykelbana

Kulturstig Apotek

Vandrarhem Stugby

Sevärdhet Dass

Utsiktsplats

Sörmlandsled Järnväg Cykelbana Hälsans stig

Vandrarhem

Fiskekort löses på: www.i-fiske.se/o/1020

Dass Museum

Stugby Stugby

Apotek Apotek

Teckenförklaring Oravalamm Regnbåge och röding 120 kr / 2 fiskar

Turistinformation Fornlämning

Hitta hit!

Sörmlandsled Toalett Fågeltorn Vindskydd Kulturstig Vandringsled Järnväg Kulturstig Cykelbana Sörmlandsled Sörmlandsled Hälsans stig Järnväg Kulturstig Järnväg Cykelbana Stig Cykelbana Sörmlandsled Vandrarhem Utsiktsplats Sevärdhet Stugby Apotek Dass Hälsans stig Elljusspår Hälsans stig Järnväg NaturreservatStig Cykelbana Stig Vandrarhem Utsiktsplats Sevärdhet Ställplats Camping Camping Vandrarhem Utsiktsplats Sevärdhet Elljusspår Kommungräns Hälsans stig Elljusspår Naturreservat NaturreservatStig Turistinformation Fornlämning Vandrarhem Utsiktsplats Sevärdhet Kommungräns Elljusspår Kommungräns Apotek

Pispanlamm Öppen

Stig

Naturreservat

Vandringsled Fågeltorn Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

Teckenförklaring P 150 I S PA A MM Röding kr /N2 Lfiskar

Kommungräns Hälsans stig

Utsiktsplats

Toalett

Vindskydd Naturreservat

ÖP P ETTIDER OC H P R ISStugby ER :

Cykelbana Naturreservat

Vandrarhem Turistinformation FornlämningSevärdhet

Parkering

Toalett Vandringsled Fågeltorn Museum Parkering Vindskydd Toalett Fågeltorn Museum Parkering Vindskydd Kulturstig Vandringsled

Elljusspår Järnväg

Utsiktsplats Turistinformation Fornlämning Sevärdhet

Stig Elljusspår Naturreservat Kommungräns

4.Hälsans Sundsjön stig 5.Stig Tallsjön Elljusspår

6.Naturreservat Lillhamrasjön 7.Kommungräns Risulampi 8. Abborrsjön 9. Abborrtjärn

Turistinformation Fornlämning

www.orsabesparingsskog.se Jordägaren maj 2022

Put- and takeområde

R Å B ER G S K VA R N

RÅBERGSKVARN

Fiske för alla

K A R S I L A MM

Badplats

Ställplats

Camping

Badplats

Teckenförklaring

Camping

Ställplats

Eldpallkojor

ÖVRE JUCKAS L A MM

ÖVRE Teckenförklaring JUCKASLAMM Teckenförklaring

ÖÅ

K ARSILAMM

Camping

Matservering

Kyrka

Teckenförklaring PÅLLASNITYTJÄRNARNA

Camping

Badplats Båt-/Kanotuth

Ställplats

Camping

Badplats

Teckenförklaring PÅLLASNITYTJÄRNARNA Fishing for everyone Ställplats

Camping

Badplats Eldpallkojor Ställplats Matservering Camping Kyrka Eldpallkojor

Matservering

Eldplats

Kyrka

Båt-/Kanotuth Badplats Eldpallkojor Ställplats Matservering Camping Kyrka Polis

Post Eldplats

N E DRE JUCKASLAMM Naturreservat

Parkering

Stugby

Toalett Vindskydd

Dass

PISPANLAMM Stugby

Apotek

Vandrarhem

Dass

Utsiktsplats

Sevärdhet Vandrarhem

Matservering

Polis KyrkaPost Båt-/Kanotuth

NEDRE JUCKAS L A MM

Eldplats Eldpallkojor

Naturreservat

Matservering

Sevärdhet

Naturreservat Vandringsled

Turistinformation Fornlämning

Post

ORAVALAM PI

Fågeltorn

MuseumNaturreservat Parkering

Kulturstig

Cykelbana

Sörmlandsled

Hälsans stig Järnväg Museum Parkering Stugby Apotek Dass Cykelbana Stig

Museum Stugby

Parkering Dass

Toalett

Sörmlandsled Vandringsled Järnväg

Elljusspår Kommungräns Vandrarhem Apotek Utsiktsplats Stugby Sevärdhet Naturreservat Kommungräns

Stig

Utsiktsplats Stugby

Dass

Stig

Sörmlandsled

Elljusspår Järnväg

Kommungräns Hälsans stig

Elljusspår Järnväg Vandrarhem Turistinformation FornlämningSevärdhet

Kommungräns Hälsans stig Utsiktsplats

Utsiktsplats

Ö PPET T ID ER O CH PRISER:

Stig

Elljusspår

Teckenförklaring Röding 150 kr / 2 fiskar

Pispanlamm Öppen

Kommungräns

Elljusspår Turistinformation Fornlämning

Kommungräns

25/12-31/10

Teckenförklaring Oravalamm Regnbåge och röding 120 kr / 2 fiskar Badplats

Ställplats

Öppen

Turistinformation Fornlämning

Badplats

O R EÄ LV OREÄLV

Tec

Naturreservat

Stig Naturreservat

NOPPI KOSKI

Skanna in QR-koden eller läs mer på orsabesparingsskog.se

Fågeltorn

Cykelbana Naturreservat

Sörmlandsled

Cykelbana Naturreservat

Turistinformation Fornlämning

Sörmlandsled Vandringsled Järnväg

Kulturstig Hälsans stig Vandrarhem Apotek Sevärdhet

Kulturstig Hälsans stig Dass

Toalett

Cykelbana Fågeltorn

Cykelbana

NaturreservatStig

Vandrarhem Turistinformation FornlämningSevärdhet

Vindskydd

Kulturstig Vindskydd

M ER INF OR MATION FISKE, ST UGO R, SEVÄR DHETER

Skanna in QR-koden eller läs mer på ifiske.se/o/1020

Kulturstig Apotek

Hälsans stig

Polis

F ISKEKO RT, F ISKEVAT T EN,

Vårdcentral ToalettFiskekortsauto. Vandringsled Fågeltorn Vindskydd Hotell/Rum

Järnväg

Post

O R AVA L A MP I F ISKEREGLER

Polis

Fågeltorn

Toalett Vandringsled Kulturstig Naturreservat Museum Parkering Sörmlandsled

Elljusspår Utsiktsplats

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

KyrkaPost

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

Vindskydd

Museum

Apotek

Camping Båt-/Kanotuth

Polis

Eldplats Eldpallkojor

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

Naturreservat

Museum

Post

Try fishing from just outside the cottage, angling in hidden streams, visit the accessible put and take lake, or lure the pike from a boat. If disability stops you from getting close to the water there is a big jetty by lake Tallsjön to make it possible. During winter ice fishing is popular. The beautiful surroundings offer not only fishing but vast woods, intriguing mires, great mountains and Polis Båt-/Kanotuth mythical culture to be explored by bicycle, car or foot.

Camping Båt-/Kanotuth

Camping

Året om

Badplat

Karsilamm Regnbåge 120 krBåt-/Kanotuth / 2 fiskar Ställplats Camping Eldpallkojor Camping Matservering Kyrka Öppen 1/5-31/10 Övre- och nedre Eldplats Post Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth Juckaslamm Regnbåge Öppen Stängda tills vidare

F U R U DA L

FU R U DAL

Polis

Fiskekorten dagkort via ifiske, Fiskekortsauto. Naturreservat löses som Hotell/Rum Vårdcentral Eldplats Post Polis se ovan!

Naturreser

T ECKENF Ö RKLARING

Naturreservat

ST UGUT HYR NING

Toalett Museum Hotell/Rum ParkeringFiskekortsauto. Vindskydd Vårdcentral

Vandringsled

Fågeltorn

1. Björnstugan

Museum

Kulturstig

2. Fiskestugan

Museum

Sevärdhet Parkering Apotek

Vindskydd Vindskydd Stugby

Dass Toalett Dass

Sörmlandsled Fågeltorn Järnväg

Vandringsled

3. Vassjödammen Cykelbana

Kulturstig Apotek

Vandrarhem Stugby

Sevärdhet Dass

Utsiktsplats

Sörmlandsled Järnväg Cykelbana Hälsans stig

Vandrarhem

Utsiktsplats Turistinformation Fornlämning Sevärdhet

Stig Elljusspår Naturreservat Kommungräns

Apotek

4.Hälsans Sundsjön stig 5.Stig Tallsjön Elljusspår

6.Naturreservat Lillhamrasjön

Vandrarhe

7.Kommungräns Risulampi 8. Abborrsjön 9. Abborrtjärn

Turistinform

Turistinformation Fornlämning

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Put- and takeområde

RÅB ER G S K VA R N

RÅBERGSKVARN

Hyr en mysig stuga på skogen! Fiske för ÖÅ

ÖÅ

Badplats

Ställplats

Camping

Badplats

Eldpallkojor

Ställplats

Matservering

Camping

Kyrka

Ställplats

Camping

Badplats

Båt-/Kanotuth

Ställplats

Camping

Matservering

Eldplats

Kyrka

Post

Badplats Eldpallkojor Ställplats Matservering Camping Kyrka

Polis

Camping Båt-/Kanotuth

Eldplats Eldpallkojor

Naturreservat

Eldplats Eldpallkojor

NE DRE JUCKASLAMM Nytt för denna säsong

Parkering

Information: Anders Frääs Tfn: 0250-55 26 05 F ISKEKO RT, F ISKEVAT T EN, M ER INF O RMATION E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se O R AVA L A MP I

Matservering

Polis

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

JUCKASLAM M

Matservering

Polis KyrkaPost Båt-/Kanotuth

Naturreservat

Vindskydd

Toalett

Vandringsled

Naturreservat

Fågeltorn

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

Post

Polis

I sommar kommer det att finnas ORAVALAM en mindrePIbastu vid Lillhamrasjöstugan att njuta av. PI SPANLAMM MuseumNaturreservat Parkering

Museum

Stugby

Apotek

Vandrarhem

Sevärdhet Vandrarhem

Parkering

Vindskydd

Dass

Utsiktsplats Sevärdhet

Utsiktsplats

Järnväg

Kulturstig

Cykelbana

Sörmlandsled

MuseumNaturreservat Parkering

Stig

Cykelbana

Elljusspår

Hälsans stig

Kulturstig

Apotek

Museum Stugby

Parkering Dass

Vindskydd

Kulturstig Apotek

Museum Stugby

Parkering Dass

Vindskydd

Cykelbana

Elljusspår Kommungräns

Kulturstig Hälsans stig Vandrarhem Apotek Sevärdhet

Utsiktsplats Stugby

Dass

Utsiktsplats Stugby

Utsiktsplats

Skanna in QR-koden eller läs mer på ifiske.se/o/1020

Skanna in QR-koden eller läs mer på orsabesparingsskog.se

Fågeltorn

Stig

Sörmlandsled

Elljusspår Järnväg

ÖPPETTIDER OCH

Elljusspår Järnväg Vandrarhem Turistinformation FornlämningSevärdhet

Utsiktsplats

Teckenförklaring Pispanlamm Röding 150 kr / 2 fiskar

Elljusspår

Kommungräns

Öppen

Elljusspår Turistinformation Fornlämning

25/12-31/10 Ställplats

Öppen

Turistinformation Fornlämning

Badplats

Camping

Badplats

Året om

FUR UDAL

Badplats

Karsilamm Regnbåge 120 krBåt-/Kanotuth / 2 fiskar Ställplats Camping Eldpallkojor Camping Matservering Kyrka Öppen 1/5-31/10

Övre- och nedre Eldplats Eldpallkojor Matservering Kyrk Juckaslamm Reg Öppen Stä Polis

Fiskekorten Naturreservat löses som Hot Eldplats

TECKENFÖR KLAR I

Museum Hotell/Rum ParkeringFiskekort Vin

Naturreservat

Åre

Karsilamm Reg Ställplats Camping Eldpallkojor Camp Mats Öppen 1/5

Fiskekorten dagkort via ifiske, Fiskekortsauto. Naturreservat löses som Hotell/Rum Vårdcentral Eldplats Post Polis se ovan!

T ECKENF Ö RKLARING

Ställplats

Öppen

Camping

Övre- och nedre Eldplats Post Eldpallkojor Matservering Kyrka Båt-/Kanotuth Juckaslamm Regnbåge Öppen Stängda tills vidare

FUR UDA L

25/

Teckenförklaring Oravalamm Reg

Teckenförklaring Oravalamm Regnbåge och röding 120 kr / 2 fiskar Badplats

O R EÄ LV

Pispanlamm Öppen

Ö PPET T ID ER O CH PRISER:

Stig Naturreservat

Stig

Kommungräns

OREÄLV

Teckenförkla Röd

Kommungräns Hälsans stig

Naturreservat

PIKO S KI

på ifiske.se/o/1020

Cykelbana Naturreservat

Kommungräns Hälsans stig Vandrarhem Turistinformation FornlämningSevärdhet

Dass

Sörmlandsled

Cykelbana Naturreservat

Turistinformation Fornlämning

FISKE, ST UGO R, SEVÄR DHETER Skanna in QR-koden e

Kulturstig Hälsans stig

Fågeltorn Vandrarhem Apotek Sevärdhet

NaturreservatStig

Kommungräns

Sörmlandsled Vandringsled Järnväg

F ISKEREGLER

Cykelbana

Sörmlandsled Toalett Vandringsled Järnväg

Stig

Toalett

FISKEKORT, FISKE FISKER EG LER

Polis

Vårdcentral ToalettFiskekortsauto. Vandringsled Fågeltorn Vindskydd Hotell/Rum

Hälsans stig Järnväg

Naturreservat

Turistinformation Fornlämning

Post

Fågeltorn

Sörmlandsled

Dass

Stugby

Toalett Vandringsled Kulturstig

Polis KyrkaPost Båt-/Kanotuth

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Eldplats

Hotell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral

Naturreservat

Museum

Post

Try fishing from just outs accessible put and take Try fishing from just outside the cottage, angling in hidden streams, visit theyou from getting close t accessible put and take lake, or lure the pike from a boat. If disability stops it possible. During winte offer not only fishing but you from getting close to the water there is a big jetty by lake Tallsjön to make it possible. During winter ice fishing is popular. The beautiful surroundings mythical culture to be ex offer not only fishing but vast woods, intriguing mires, great mountains and mythical culture to be explored by bicycle, car or foot.

orsabesparingsskog.se/verksamhet/stuguthyrning/

Camping Båt-/Kanotuth

Båt-/Kanotuth

Eldplats

Fishing for e

Här kan du gå in och titta på alla stugorna

for everyone PÅLLASNITYTJÄRNARNA och göra enFishing bokningsförfrågan:

Camping

Badplats Eldpallkojor Ställplats Matservering Camping Kyrka

Eldpallkojor

Fiske alla

Testa fiskelyckan meta i bäckar, be Testa fiskelyckan från bryggan ett stenkast från stugan, eller lura storgäd meta i bäckar, besök en lättillgänglig put and take-sjö lockar pimpelfisk eller lura storgäddan från båt med wobblern. Vintertid med djupa skoga lockar pimpelfiske. Området erbjuder vackra miljöer mytomspunnen k med djupa skogar, stora myrmarker, höga berg och eller bil. mytomspunnen kultur att upptäcka till fots, med cykel eller bil.

KARSILAMM Många människor har de senaste åren kommit att uppskatta de nära KARSILAMM och enkla äventyren då alla stora planer fått stå tillbaka på grund av pandemin. Det kan vara att hyra en stuga på skogen och tillsammans ÖVRE med familjen spendera en varm sommarkväll ute vid en vacker fiskesjö. JUCKASLAM M ÖVRE Orsa Besparingsskog har idag nio stugor till uthyrning för jakt, fiske Teckenförklaring Teckenförklaring JUCKASLAMM Teckenförklaring och andra friluftsaktiviteter. Samtliga stugor är utrustade med husgeTeckenförklaring Teckenförklaring råd och sängkläder (ej sänglinne). Teckenförklaring PÅLLASNITYTJÄRNARNA De flesta stugor ligger vackert belägna vid någon sjö eller skogstjärn. Flera har bastu. Sedan förra sommaren har vi en stor bastu vid Vassjödammen med plats för tio personer.NEDRE SA

Friluftsliv

ST UGUT H YRNING

Toalett Museum Hotell/Rum ParkeringFiskekortsauto. Vindskydd Vårdcentral

Vandringsled

Fågeltorn

1. Björnstugan

Museum

Sevärdhet Parkering Apotek

Vindskydd Vindskydd Stugby

D Toale D

Kulturstig

Museum

Sevärdhet Parkering Apotek

Vindskydd Vindskydd Stugby

Dass Toalett Dass

Vandringsled

2.Sörmlandsled Fiskestugan

Fågeltorn Järnväg

3. Vassjödammen Cykelbana

4.Hälsans Sundsjön stig

Kulturstig Apotek

Vandrarhem Stugby

Sevärdhet Dass

Utsiktsplats

Sörmlandsled

6.Naturreservat Lillhamrasjön

Hälsans stig Utsiktsplats Turistinformation Fornlämning Sevärdhet

Vandrarhem Stugby

Stig

Vandrarhem

Utsiktsplats Turistinformation Fornlämning Sevärdhet

7.Kommungräns Risulampi 8. Abborrsjön

Elljusspår Naturreservat Kommungräns

9. Abborrtjärn

Turistinformation Fornlämning

Jordägaren maj 2022

Sevärdhet Dass

Elljusspår

Järnväg Cykelbana

Vandrarhem

Apotek

5.Stig Tallsjön

www.orsabesparingsskog.se

Utsi

Omvärldsbevakning

Sveriges allmänningsskogars förbund

Rapport från skogsvärlden Foto: Tobbe Nilsson. Nicklas Samils. Foto: Arkiv.

Rysslands invasion av Ukraina har inte bara orsakat enormt lidande och en förstörelse vi inte sett på mycket länge i Europa, den har även blottat vår sårbarhet gällande självförsörjning av exempelvis energi, livsmedel och skogsråvaror. Under en tid har EU:s avsikt varit att vi skall ställa om till klimatneutralitet med en cirkulär bioekonomi som i vissa delar inte längre skall styras av marknadskrafter. Denna strategi riskerar att göra EU:s medlemsländer mer beroende av importerad energi och många handelsvaror. Förhoppningsvis inser man därför nu att Sverige bör bidra med skogsråvara i stället för att låsa denna som kollager till förmån för andra medlemsländers fortsatta utsläpp av växthusgaser från sin industri. Dessutom är det av enorm vikt att Europa inte motarbetar lantbruket, vilket behövs n från bryggan ett stenkast från stugan, esök en lättillgänglig put and take-sjö för att vi inte skall bli än mer beroende av livsmedelsimddan från båt med wobblern. Vintertid ke. Området erbjuder vackra miljöerport. Under senare tid har förbundet bland annat fokusear, stora myrmarker, höga berg ochrat på ett par statliga utredningar som vi försöker påverka kultur att upptäcka till fots, med cykel till besparingsskogarnas fördel.

e för alla

everyone

Fossiloberoende jordbruk

Först ut är den statliga utredning som behandlar vägen mot det fossiloberoende jordbruket ( skogsbruk klassas nämligen som jordbruk i denna utredning ). I denna utredning föreslås bland annat en utfasning av den återbetalning av skatter som E VAT T E N, M ER I N FORMATIO N FISKEskogsföretag , i dag kan ansöka om, till exempel dieselskatten. S TUGOR, S EVÄR D H E TE R Som kompensation föreslås därför att enskilda skogsbruSkanna in QR-koden eller läs mer eller läs mer på orsabesparingsskog.se kare skall få ta del av ett så kallat jordbruksbidrag för den uteblivna skatteåterbäringen, men juridisk person som bedriver skogsbruk ( exempelvis skogsbolag ) skall inte kunna PRISER: ta del av detta bidrag. Besparingsskogar kategoriseras oftast aring ding 150 kr / 2 fiskar /12-31/10 som juridisk person, men undantag har dock förekommit gnbåge och röding 120 kr / 2 fiskar som exempelvis i den högaktuella skogspropositionen där et om vi tillsammans med enskilda skogsägare föreslås vara motgnbåge 120 kr / 2 fiskar 5-31/10 tagare av en avyttring på upp till 60 000 hektar ersättningsmark vid bildande av formella skydd. Denna kategorisering gnbåge ängda tills vidare bland de enskilda skogsägarna var en framgång för bespadagkort via ifiske, se ovan! ringsskogarna som därmed föreslås ges större möjligheter ING S TUGUTHYRNING att fortsätta det viktiga skogsbruket även när marker tas i 1. Björnstugan 2. Fiskestugan anspråk på grund av höga naturvärden. Så håll tummarna 3. Vassjödammen 4. Sundsjön för att man lyssnar till våra argument även i denna utred5. Tallsjön 6. Lillhamrasjön ning och låter besparingarna ta del av jordbruksbidragen om 7. Risulampi 8. Abborrsjön dessa blir verklighet!

side the cottage, angling in hidden streams, visit the e lake, or lure the pike from a boat. If disability stops to the water there is a big jetty by lake Tallsjön to make er ice fishing is popular. The beautiful surroundings t vast woods, intriguing mires, great mountains and xplored by bicycle, car or foot.

amping

Camping

ping servering

Kyrka

Båt-/Kanotuth

Post

Båt-/Kanotuth

Polis

tell/Rum Fiskekortsauto. Vårdcentral Post Polis

tsauto. Vårdcentral Toalett ndskydd

Dass ett Dass

Vandringsled

Fågeltorn

Kulturstig

Vandringsled

iktsplats

Sörmlandsled Fågeltorn Järnväg Cykelbana

Kulturstig

Hälsans stig

Sörmlandsled

Stig

Järnväg

Elljusspår

Cykelbana

Naturreservat

Hälsans stig

Kommungräns

Stig

Elljusspår

Naturreservat

Kommungräns

9. Abborrtjärn

www.orsabesparingsskog.se

Renskötsellagen

Den andra utredningen vi engagerar oss i sedan ett tag är den nya renskötsellagen där statens utredare skall bedöma inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske. Utredningen skall även ta ställning till om ensamrätten till upplåtelser av jakt enbart gäller småviltsjakt eller om den gäller allt vilt. För Dalarnas besparingsskogar har detta kanske inte varit en stor fråga, men förbundet består som bekant även av allmänningsskogarna i Norrbotten där slutsatser från denna utredning kan få en större betydelse för såväl allmänningarna som deras delägare. Förbundet träffar tillsammans med Västerbottens allmänningsskogar utredarna i slutet av januari för att presentera våra medlemmars verksamheter och förutsättningar. EU:s taxonomi

Det har talats en del om EU:s taxonomi under det gångna året. Denna togs ursprungligen fram för att hjälpa investerare med identifiering av miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för ekonomiska verksamheter. Utöver detta var tanken att taxonomin även skulle fungera som ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och de målsättningar som EU har i grön tillväxtstrategi ( den s.k. gröna given ). Taxonomin förväntas påverka skogsbruket, i synnerhet då det gäller exempelvis banklån, men det är dock fortfarande oklart hur konsekvenserna kommer te sig för svenska skogsägare. Sverige har haft invändningar mot den delegerade akten, främst på grund av just klassificeringen av hållbart skogsbruk, men tyvärr fanns dock inte tillräckligt stöd för de svenska invändningarna i vare sig Europaparlamentet eller Europeiska rådet. Denna akt började därför delvis tillämpas från årsskiftet och omfattar två av de totalt sex målen i förordningen, nämligen begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Resterande fyra mål förväntas publiceras under detta år och med tiden blir vi mer varse om EU-kommissionens arbete skickar ringar på vattnet som påverkar vår vardag i nordvästra Sveriges inland. Nicklas Samils, näringspolitisk kommunikatör Sveriges Allmänningsskogars Förbund

Jordägaren maj 2022

Skogens skafferi

Kirskål - matnyttigt ogräs Kirskål uppfattas av många som ett hopplöst ogräs. Eller till och med som en invasiv art som bör bekämpas. Den är förvisso svår att bli av med om den rotat sig med sin krypande jordstam och sina långa rötter. Men har du fått in den i trädgården, nyttja den istället för att slåss mot den. De späda bladen är riktigt smakrika och nyttiga exempelvis i en mumsig paj. Kirskålen används exempelvis som spenat till stuvning, i omelett eller i pajer. Den är även användbar i sallader och i pesto. Förr har kirskålen använts som medicinsk ört i alla dess former; rå, tillagad, eller torkad. Kirskålen är lätt att känna igen. Bladen är två gånger tre-fingrade med tandad kant. De små vita blommorna sitter samlade i flockar, och pollineras framförallt av flugor och skalbaggar. Stjälkar och större äldre blad är beska så man bör använda de späda bladen. Kirskålen kommer upp om och om igen under en sommar så skörden kan bli riklig.

GÖR SÅ HÄR: • Blanda mjöl, ättika, salt, smör och olivolja i en bunke. Knåda ihop degen och forma till en boll. Ta lite mer mjöl om den känns klibbig. Platta ut degen i en pajform och nagga den med en gaffel (även vinkeln där botten går över till kant). Låt vila i kylen i 30 minuter. Värm ugnen till 225 grader och förgrädda skalet under 10 minuter i över- och undervärme. • Hacka och stek bacon och ta det ut pannan. Låt den finhackade löken stekas mjuk i baconfettet. Strimla paprikan och kirskålen och låt det steka med sista minuten. Låt allt svalna och blanda ihop det med osten innan allt åker ner i pajskalet. • Vispa ihop ägg, creme fraiche och grädde, smaksätt med salt, peppar och chilipulver. Häll äggstanningen över fyllningen och grädda i 25-30 minuter i 225 grader. • Servera med en grönsallad och dijoncreme (creme fraiche och dijonsenap).

Kirskålspaj med bacon och västerbottenost (pajform ca 26 cm i diameter) PAJDEG: 4 dl vetemjöl 2 tsk ättika (12%) 1 tsk salt175 g smör 0,5 dl vatten (eller lite olivolja) FYLLNING: 1 paket bacon 2 gula lökar ½ röd paprika 40 g kirskål 100 g riven västerbottenost ÄGGSTANNING: 3 ägg 2 dl creme fraiche 1 dl grädde salt, peppar, chilipulver

Text: Maria Spring. Foto: Dreamstime.

Jordägaren maj 2022

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Historia

Finnbyn Abborsjöknoppen - nära himlen

Vy över Abborrsjöknoppen från brandtornet på höjden ovan byn år 1902. Foto: A. Lind.

De första nybyggarna på Abborsjöknoppen var Per Jönsson Kassaka och hans hustru Lisa. Kanske var det just den hänförande utsikten och läget som lockade dem att slå sig ned här i slutet av 1700 - talet. Text: Rune Dehlén. Foto: A. Lind, Rune Dehlén. Geografiskt läge

De första nybyggarna

Abborrsjöknoppen, 538 m.ö.h., ligger centralt placerad inom Orsa Besparingsskog och är vackert beläget på sluttningen ner mot Lissjön och Skogssjön. När Jehovas vittnen kom till Abborrsjöknoppen i mitten av 1900-talet för att fånga bybornas själar, tackade de bestämt nej med motiveringen att de bodde så nära himmeln att de inte behövde några mellanhänder. Gammelgården är det enda bostadshus som i dag finns kvar sedan mitten på 1800-talet och som finns utsatt på storskifteskartan.

Den förste nybyggaren i Abborrsjöknoppen var Per Jönsson Kassaka. Troligen kommen från Sandsjö år 1798. Tillsammans med sin hustru Lisa Sigfridsson frambringade de en barnaskara på nio barn, varav sex var födda i Abborrsjöknoppen. Inom några år kom ytterligare tre nybyggarfamiljer. När de finska nybyggarna kom till Orsa finnmark i början av 1600 - talet behövde de ett så kallat torpebrev för rätten att bryta ny mark och erhålla skattefrihet under sex år. Det var ingen enkel uppgift att erhålla torpebrev. Man fick gå till Stockholm

Jordägaren maj 2022

och erhålla detta tillstånd hos Kungen, eller snarare från kungens tjänstemän. Nybyggarna på Abborrsjöknoppen behövde inte gå så långt. Nu räckte det med ett tillstånd från konungens befallningshavare, det vill säga länsstyrelsen i Falun eller ett ännu enklare med ett tillstånd från häradsrätten, dock utan löfte om skattefrihet. Vid denna tidpunkt var i princip all mark på Orsa finnmark tillhörig Svenska staten. Redan år 1542 hade Gustav Vasa proklamerat ”att sådana ägor, som obyggde ligga, höre Gud, Oss och Sveriges krona till, och ingen annan”. Möjligen blev han lite eftertänksam, då han tre år senare i brev uppmanade Dalfolket, ”menige allmogen i Dalarna att beflita sig om den onyttiga skogen undanröja genom bruk av svedjor, med vilka följde mycket gott”.

www.orsabesparingsskog.se

Försörjningsproblem

Det var säkert mycket mödosamt att odla upp den steniga moränmarken, men man hade god tillgång till mark för svedjebruk och skogsbete. Till detta kom jakt och fiske som tillskott för att klara försörjningen. Från och med mitten av 1800 - talet gavs möjlighet till lite externa inkomster genom skogsavverkning, hästkörning, flottledsbyggning och flottning i bifloder till Ljusnan. I Härjedalen och Ore socken, där storskiftet var genomfört redan 1837, hade Woxna Bolaget etablerat sig. I Ore verkade även Ejens skogsbolag, som var en föregångare till Korsnäs AB. Ännu skulle det dröja några år tills det blev fart på skogsavverkningarna i Orsaskogen. Vittnesbörd från mitten på 1800 - talet

År 1863 övernattade storviltjägaren och författaren Gustav Schröder på Abborrsjöknoppen. Han har beskrivit sitt besök i boken En timmermärkares minnen. Schröder hade fått i uppdrag av Ejens skogsbolag att undersöka om Ore älv gick att göra flottningsbar. När hans följe sent på kvällen anlände till Abborrsjöknoppen, hade han förväntat sig att bli tilltalad på finska. Något förvånad blev han då ingen talade finska. Han hörde strax, att de lärt sig svenska av sina närmaste grannar hälsingarna. På frågan om de själva sins emellan talade finska förnekade de detta. Av erfarenhet från Värmlands finnskogar visste han att de i allmänhet förnekade detta då man frågade dem. En och annan av de äldre kunde nog tala finska, de yngre inte alls. I sin bok anger han byns namn till Noppen. När han frågade dem om namnen på bergen runt omkring bar de till trots alla finska namn. Han kunde dock inte se någon finn- eller rökstuga. Alla husen var byggda efter hälsingemodell. Storskiftet i Orsa och Hamra

Storskiftet i Orsa och Hamra genomfördes under perioden 1859 – 1884. Inmätningen av åkertegarna och graderingen på Abborrsjöknoppen inleddes år 1868. Till byn kom en lantmätare med två personer för att mäta arealen ( revning ) och ytterligare två personer för att klassa markens godhetsgrad ( gradering ). Dessa förrättningsmän

www.orsabesparingsskog.se

skulle vara opartiska och anlitades därför från olika morabyar. Syftet med graderingen var att man efter åbodelningen av marken skulle erhålla samma totala avkastning från sina sammanförda åkrar som man tidigare hade på sina utspridda åkrar. Till exempel kunde man efter omfördelningen av marken erhålla mindre areal men med högre avkastning och vise versa. På storskiftekartan från 1868 kan man se att hela byn är inhägnad och den totala arealen är cirka fem hektar. Varje liten avgränsning har ett unikt nummer från 1 till 79. Efter omfördelningen av jorden fick de tre gårdarna beteckningarna A, Aa och Ab. På kartan avskiljs de tre gårdarna med röda linjer. Till gårdarna tillhörde dessutom fäboställen och slåtterängar, tillsammans sju stycken. Dessa områden genomgick samma mätprocedur som huvudbyn. Genom ett kungligt brev daterat 19 september 1879, det så kallade Kungabrevet, beslutades att till varje gård skulle tillföras 250 tunnland skog per 42 snesland inhägnad åker och äng, därav skulle en tredjedel av skogen avskiljas och läggas in i en gemensamt ägd besparingsskog. Då Abborrsjöknoppen låg inom Hamra kapellag fick byn inte del i Orsa Besparingsskog utan i den betydligt mindre Hamra Besparingsskog. Skilsmässa mellan Orsa socken och Hamra kapellag

Per Persson Skytt uppklädd inför den långa resan till Amerika? Okänd fotograf.

så länge storskiftet pågick skulle all skogsmark räknas som tillhörig Orsa socken i enlighet med vad som gällde när storskiftet inleddes. Sedan tidigare var Hamra kapellag i kyrkliga frågor överflyttat till Los pastorat. Orsa Besparingsskog köper alla hemman på Abborrsjöknoppen

Det första hemmansköpet gjordes år 1899. Det var Litt. Ab och omfattade 15 snesland och 2,34 bandland. Överenskommet pris var 2 500 kronor. Säljare var Pehr Pehrsson Ekblom och hans hustru Anna Ersdotter, som inte var skrivkunnig utan signerade köpebrevet med sitt bomärke ”A”. Nästa inköp görs år 1909 av Litt. Aa för 3 028 kronor och 8 öre av Per Ersson Skytt, som var född på Abborrsjöknoppen år 1851 och sonson till nybyggaren Olof Sigfridsson Warg. Skytt gifte sig 1878 med Maria Helena Kilstadius från Värmlands Dalby. I augusti 1907 emigrerade hela familjen med fem barn till Amerika. Då familjen Skytt emigrerat till Amerika genomfördes transaktionen via ombud.

När storskiftet inleddes i Orsa år 1859 fanns ännu inget beslutat om att bilda besparingsskogar och Hamra kapellag var fortfarande en del av Orsa socken. Beslutet om att avsätta en del av sitt skogsanslag till besparingsskogar kom först året därpå 1860. Samma år begärde byarna på Orsa finnmark i brev till Kungl. Maj:t om att få bli överflyttade från Orsa socken till Los socken och Gävleborgs län. Man motiverade detta med kortare resvägar till olika myndigheter och att man hade, ”genom den finska invandringen, större samhörighet öster ut genom släktskap, härkomst, seder och språk och inte något gemensamt med den egentliga DalbefolkGammelstugan i Abborrsjöknoppen år 1902. Från vänster på ningen”. Kungl. Maj:t biföll deras bilden Olof Pålsson, hustrun Johanna Kristina, lillflickan Rut Alexandra samt troligen Anna Ersdotter. Foto: A.Lind. begäran men beslöt samtidigt, att

Jordägaren maj 2022

Historia

När Ljusne-Woxna AB träde i likvidation år 1919 sålde de alla sina hemman. På Abborrsjöknoppen ägde bolaget Litt. A. Inom Besparingsskogens domäner ägde man även hemman i Sandsjö, Tackåsen, Östra och Västra Råberget. Alla deras innehav köptes i en gemensam affär år 1921 för 110 000 kronor. De tre fastigheterna på Abborrsjöknoppen graderades vid storskiftet till 74 snesland och 2,76 bandland. Det innebar att Orsa besparingsskog genom de tre köpen utökade sitt skogsmarksinnehav med cirka 150 hektar, samt erhöll en ägarandel i Hamra besparingsskog av 1,378 procent. Amerikafeber

Även Abborrsjöknoppen fick en släng av den så kallade Amerikafebern. Förutom familjen Per Ersson Skytt, flyttade tidigare en grupp om fyra personer till Amerika år 1869. Denna emigrationen tycks ha sammanfallit med den från Finnberget. Per Edvard Ekholm emigrerade år 1891 och året därpå flyttade Olof Ersson till Kanada. Totalt var det tretton personer från Abborrsjökoppen som sökte en bättre tillvaro på andra sidan Atlanten. Vi har nog lite svårt att föreställa oss vilka kval som föregick dessa drastiska beslut. Korea boomen

I början av 1950 - talet upplevde skogsindustrin en kraftig högkonjunktur, som i skogskretsar är känd under namnet Korea boomen. Enligt skogvaktare Ingemar Gustavsson kunde man sälja hur mycket virke

Storskifteskartan från år 1868. De svagt röda linjerna på kartan anger varje gårds avgränsning efter åbodelningen. Kartan upprättad av Adolf Dahlgren.

som helst. Det stora problemet var att få tag i skogsarbetare. Korea boomen gjorde att man såg en ljusnande framtid uppe på skogen. Det ledde till att Orsa Besparingsskog byggde flera nya skogvaktarboställen, bland annat här i Abborrsjöknoppen 1955. Haussen blev inte så långvarig. Abborrsjöknoppen skulle snart överges helt. Befolkningsutveckling

Den nya skogvaktarbostaden i Abborrsjöknoppen år 2002.

Jordägaren maj 2022

Under 1800 ökade befolkningen snabbt på Abborrsjöknoppen. Genom storskiftet begränsades möjligheten till svedjebruk. Dimensionsavverkningarna, mellan åren 1886 – 1905 gav dock möjlighet till visst skogsarbete och försäljning av livsmedel och tjänster till den stora skaran av utifrån kommande skogsarbetare och hästar. Därefter minskade befolkningen snabbt för att under perioden 1968 – 1987 då

Abborrknoppen var helt övergiven. Den siste arrendatorn, Olle Edvarsson den äldre, liksom skogsvaktare Harry Lindqvist och skogsförman Ragnar Karlberg, lämnade Abborrsjöknoppen 1968. I slutet av 1980 - talet blev det en trend hos de stora markägarna att skapa fritidsbyar. Så gjorde också Orsa Besparingsskog på Abborrsjöknoppen. Man styckade av tomter runt befintliga byggnader, samt avstyckade nio helt nya tomter. Tre av de bebyggda tomterna såldes, varav två av dem blev året runt boende, men i övrigt lades fritidsprojektet på is. Idag finns det två fastigheter med boende året runt. Källor: Orsa besparingsskog 100 år, Olle Larsson B-uppsats i geografi, M. Dehlén, Utdrag från husförhörslängder på Abborrsjöknoppen, Anon, Skogen bakom palatset, Hallwylska museet, Köpehandlingar, Ljusdals tingsrätt, Kungl. Maj:ts brev den 13 nov 1863, Orsa Besparingsskogs arkiv.

www.orsabesparingsskog.se

Reportage

Skogsdag med Orsa Besparingsskog och Orsaskolan Mats Enmalm frän Mora Skogsservice och personal från Orsa Besparingsskog instruerar eleverna hur man sätter plant.

Glada skratt, nyfikna tonåringar, förväntansfulla anställda från Orsa Besparingsskog, en skog och en spännande historisk plats - en septemberdag kunde inte börja bättre. Text och foto: Anna Dahlgren. En sval höstdag samlades ett sjuttiotal åttondeklassare från Orsaskolan i Orsa, personal från Orsa Besparingsskog och några av Besparingsskogens entreprenörer på Finnberget högt beläget i Orsa Finnmark. Målet med dagen var att få en fin dag i skogen tillsammans, fylld med skoglig kunskap. Allt från Besparingsskogens historia och nutid, se och uppleva skördare som avverkar skog, plantera träd och höra om Finnbergets spännande historia. Även en tipspromenad hade förberetts och en slinga i skogen där naturvärden och trädålder visades. De flesta av både elever och lärare hade aldrig tidigare besökt Finnberget, denna historiska boning som sett sina glansdagar men som fortfarande fångar mångas intresse när historien om de människor som bott där berättas. I den lilla skogskojan som Besparingsskogen tidigare satt upp lyssnade eleverna spänt på berättelsen om Finnmarkens Robin Hood, branden som ödelade det stora huset, om barn som vuxit upp där och de långa vandringarna till Lillhärdal för att bland annat köpa en tidning. Läskunnigheten var stor på Finnberget, det avlägsna läget till trots. Oavsett ålder så finns det en fascination hos åhörarna när Finnbergets och Besparingsskogens historia berättas. Med det i

www.orsabesparingsskog.se

Vad var det bästa med dagen? (citat från eleverna) "När vi var med Mats och kollade årsringar och han berättade om olika typer av träd."

bakhuvudet visade sedan Erik Johansson "När Anna berättade om Finnberget förr från företaget JT Wood AB hur en skördai tiden." re fungerar genom att kapa träd. Magnus "Vi lärde oss mycket om historien Lewenhaupt och Marcus Ollas från Bespabakom allt, hur det var förr i tiden på ringsskogen fångade elevernas uppmärksamFinnberget. Vi fick även lära oss hur det funkar när man röjer ner skog, hur gamhet med att berätta om skördarens kapacitet la l träden är osv." och om vad de gör på dagarna i sina jobb. Magnus som produktionsledare och Marcus "Vi fick lära oss om vilka jobb som finns inom skogen och veta vilka utbildningar som skogsvårdsledare. Stationspunkten med som de som jobbar där har gått." maskiner var extra intressant för de elever "Att plantera träd. Även att lära sig mer som funderar på att söka vidare till naturom Orsas historia." bruksgymnasium visade det sig. ”Jag tyckte det lärorikaste och roligaste "Titta på Erik som var Skogsmaskinförare och hjälpa Hans från Mora Skogsservice var när Marcus och Magnus visade skördaAB med planteringen." ren som avverkade träd”, skrev en elev i den utvärdering av dagen som senare gjordes. Den sista stationen för dagen ansvarade Hans Enmalm från Mora Skogsservice för. Eleverna tog sig an uppgiften med entusiasm. De grabbade plantrör och korgar, fyllde dem med tallplantor och planterade igen en ruta som de fått tilldelade. Många skrattade, andra koncentrerade sig på sin uppgift, några fick inte plantkorgen att sitta riktigt bra. Oavsett så blev slutresultatet bra och dagen avrundades med energin på topp. Flitiga plantörer från klass 8 Orsaskolan.

Jordägaren maj 2022

Vi besöker...

Rune Dehlén Tidigare förvaltare på Orsa Besparingsskog mellan åren 1990-2008. Rune är fortfarande en aktiv person inom skogen och har i många år följt upp provytor på Besparingsskogen. Det är även han som kommer att guida på den historiska rundturen för delägare i augusti. Text: Anna Dahlgren. Foto: Privat.

Hur ser din bakgrund ut?

– Jag är en bondpojke från södra Västergötland. Efter åttaårig folkskola började jag arbeta i skogen. Först i närområdet och sedan uppe i Medelpad. Jag ägnade mycket tid åt orientering och upptäckte då att flera duktiga orienterare var skogvaktare. Det kanske var något man skulle satsa på, tänkte jag. Jag tog en del kurser på Hermods för att kunna tentera till skogsskola. Det blev dock ett avbrott på mina skogliga planer, när jag blev inkallad till militärtjänstgöring vid Jägarskolan i Kiruna. Militärtjänstgöringen utökades med kadettskola i Umeå och reservofficersutbildning. Efter de åren kunde jag återgå till skogen och genomgick Bjärka-Säby skogsskola 1967. Jag hade en lärare där som tyckte att jag skulle gå vidare och utbilda mig till jägmästare, vilket då kändes helt främmande med min bakgrund. Läraren fick tjänst på skogshögskolan och erbjöd mig att bli hans assistent. Samtidigt med assistenttjänsten bedrev jag studier under fem terminer på kvällsgymnasium med målet att uppnå kraven för att bli antagen till jägmästarutbildningen. Som jägmästare arbetade jag först några år på skogshögskolan och därefter under tio år som skogsvårdschef på Kopparfors AB i Ockelbo. När Kopparfors AB blev uppköpt av Stora Kopparberg sökte jag mig därifrån och fick chansen att komma till Orsa Besparingsskog år 1990. Berätta om provytorna på Orsa Besparingsskog.

– Då får vi ta ett steg tillbaka till min företrädare Olle Larsson. Han och skogvaktarna var år 1967 på den årliga skogsveckan i Stockholm. Där hade man fått höra att om tio år skulle det inte vara lönsamt att bedriva skogsbruk i Sverige. De snabbväxande skogarna i Sydamerika skulle ta över. Framför allt skulle det inte vara ekonomiskt möjligt att gallra skogen. Olle lade då ut ett antal röjningsytor, där man röjde mycket hårt och lämnade kvar så lite som 1200 stammar per hektar. Helt i strid mot gällande lagstiftning. Tanken var att man efter röjning inte skulle göra någon mera åtgärd före slutavverkning. Dessa provytor

Jordägaren maj 2022

Rune Dehlén.

har sedan uppmätts vart femte år. Resultaten är slående, men bör beskådas på plats i skogen. Du kommer i sommar att vara guide på den historiska rundturen på Besparingsskogen. Vad är det vi får uppleva då?

– Jag kommer att berätta om den finska invandringen, storskiftet, dimensionsavverkningar, hyggesbränning, brandskydd, naturreservat, skogens utveckling och produktion med mera. Vad anser du att Orsa Besparingsskog har för roll i samhället idag?

– Besparingsskogen har givetvis en stor roll som en förenande kraft för skogsägarna i Orsa. Dessutom erhåller delägarna olika typer av bidrag för att stötta skogliga åtgärder, men även bidrag för att stötta lokalsamhället. Själv var jag med om att införa skogsvårdsbidrag, aktivitetsstöd till ungdomar, lantmäteribidrag, bidrag till bystugeföreningar samt bidrag till att skapa åtkomstvägar på delägarnas skogsinnehav. För en landsbygd som Orsa är det av yttersta viktigt att de som bor på orten äger skogen, dels som en del av sin försörjning och dels för ett engagemang för bygden. Den som är intresserad av frågan kan ju åka en bit österut och se hur Voxna och Ovanåker har utvecklats. I Voxna äger de stora bolagen det mesta av skogen mot att det i Ovanåker finns många privata skogsägare.

www.orsabesparingsskog.se

Delägardag

Hur såg det ut innan bildandet av Orsa Besparingsskog ?

– Då vill jag gå tillbaka i tiden till före skorskiftet, då Orsa hade cirka 4 000 innevånare. Jordbruksmarken var mycket uppsplittrad. På andra håll i Sverige övertog äldste sonen hemmanet och löste ut syskonen. Det fungerade inte i Dalarna. Här tillämpades sämjedelning av jorden. Efter hand blev tegarna mindre och mindre. I kombination med en strikt konservativ byordning fanns ingen plats för utveckling. Det gick så långt att de konservativa bönderna i Orsa år 1856 ansåg sig nödtvungna att skriva till K:majt med en begäran om att få genomföra storskifte på statens bekostnad. När storskiftet fastställdes 1884 och skogsavverkningarna tog fart, både på Besparingsskogen och på böndernas egen skog, strömmade skogsarbetare och hästar i tusental till Orsa. Till detta kan läggas de 1 200 rallare som fanns i Orsa i början av 1900-talet. Till år 1909 hade Orsas befolkning ökat till över 7 000 innevånare. En gigantisk förändring på 25 år. Pengarna från skogen gjorde att Orsa snabbt gick från fattigdom till välstånd. Hur ser du på framtiden för Besparingsskogen?

– Besparingsskogen har snart funnits i 150 år och kommer säkert att bestå ett tag till. Tyvärr behandlas Besparingsskogen i juridisk mening på samma sätt som ett aktiebolag, vilket gör att det i princip är omöjligt att utöka skogsinnehavet. Dessutom har det ibland väckts tankar hos vissa att göra om Besparingsskogen till ett aktiebolag, för att de stora delägarna då skulle kunna tillgodogöra sig sin andel. Med nuvarande lagstiftning är detta inte möjligt, men vem vet vad framtida politiker hittar på.På längre sikt kan nog inte Besparingsskogen enbart förlita sig på skogen. Man måste nog försöka utveckla nya verksamheter, vilket som bekant inte är så lätt alla gånger. Har du något favoritställe på skogen?

– Det är utan tvekan Finnberget. Vid mitt första besök där noterade jag att täkten höll på att växa igen med sly och enbuskar. Vi beslutade då att försöka bevara täkten genom att ta bort all vegetation, dels genom bränning och dels genom slåtter. Nu sker slåtter på täkten på ett föredömligt sätt varje höst.Ett årligt besök på Finnberget vid midsommartid är ett måste. Då står täkten i sin fagraste blom och utsikten över de blånande bergen är bedårande. Skulle det vara dåligt väder kan man alltid ta en paus och krypa in i raststugan.

En historisk dag

på Orsa Besparingsskog för delägare 27 augusti Tidigare skogsförvaltare på Orsa Besparingsskog Rune Dehlén tar oss med på en heldag på Besparingsskogen Samling klockan 9.00 vid Besparingsskogens garage, Övre Bornvägen 80, där du även kan parkera din bil över dagen. Därifrån åker vi i gemensam buss. Under dagen kommer vi att få berättat för oss om den finska invandringen, storskiftet, dimensionsavverkningar, hyggesbränning, brandskydd, naturreservat, skogens utveckling och produktion med mera. Vi besöker historiska platser och äter lunch i skogen. Kläder efter väder. Besparingsskogen bjuder på lunch och fika. Avslut cirka klockan 17.00. Anmälan görs till Besparingsskogens kontor i Orsa senast den 15 augusti. Var ute i god tid eftersom vi har ett maxantal. Meddela eventuella allergier vid anmälan. Välkommen med din anmälan! Ange namn, delägarfastighet, e-postadress och mobilnummer. Vid minsta symptom på sjukdom stannar man naturligtvis hemma och meddelar detta så snart som möjligt till Besparingsskogen. Tfn: 0250 - 55 26 00 Välkomna!

Familj: Sedan 53 år tillbaka kamperar jag ihop med min hustru Inger. Vi har tre barn, varav en dotter med familj bor kvar i Orsa. De två sönerna har dragit iväg till Stockholm. Vi har begåvats med fem barnbarn.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Anslagstavlan

JORDÄGARSTÄMMA 19 MAJ Orsa Besparingsskogs vårstämma är planerad att genomföras den 19 maj. Kungörelsen kommer att införas senast sjutton ( 17 ) dagar före stämman i en eller flera inom ortens spridda tidningar och på Orsa Besparingsskogs webbplats samt kontor.

Försäljning av skifteslagsmark

Stugor för korttidsuthyrning

Besparingsskogen avser försälja viss skifteslagsmark. För ytterligare löpande information kring fastighet/skiften/områden till försäljning bevaka Orsa Besparingsskogs webbplats, www.orsabesparingsskog.se

Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan Information: Anders Frääs Tfn: 0250 - 55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se

Rättelse Jordägaren nr 64 november 2021 Erik Bergkvist stod som Erik Bergfors i den kursiva texten längst ner till höger på sid 30. Samt att vapnet Lill-Amund rekommenderade inte var av repetertyp utan en halvautomat, sid 30 nästan längst ner till vänster.

JAKT!

Sök bidrag från Jordägarnämnden Orsa Besparingsskog delar ut miljontals kronor till delägare i form av olika bidrag varje år. Det är framför allt skogsvårdsbidrag. Detta är tack vare att våra förfäder bildade Orsa Besparingsskog 1879. Det är jordägarnämnden som fördelar bidragen. Den ekonomiska vinsten från våra olika verksamhetsgrenar återförs till våra delägare och till bygden i form av bidrag eller utvecklingsprojekt. Bidrag till vägar är en annan post som gynnar både delägare och Orsas invånare. Vi jobbar med allt från att bryta nya vägar till sommar- och vinterunderhåll av dessa. Vi ger även kulturbidrag, areal- och djurbidrag samt föreningsbidrag och aktivitetsstöd. Med allt detta stöd är vi med och ser till att Orsa fortsätter att utvecklas. Ta del av alla våra bidrag här: orsabesparingsskog.se/blanketter/

Köp Jaktkort på Orsa Besparingsskog digitalt på iJakt Du kan köpa jaktkort av Orsa Besparingsskog genom iJakt! Alla produkter ( jaktkort ) som säljs är digitala, dvs kvittot levereras till dig via e-post och som ett SMS från oss på iJakt. ijakt.se/jakt-orsa-besparingsskog.htm

Jordägaren maj 2022

•

Den kommersiella jakten är koncentrerad till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog bedrivs ingen kommersiell jakt.

•

Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycke årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas.

Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 15 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid. Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Mer info på: www.orsabesparingskog.se

Högvilt (älg & björn)

Småvilt

Årskort kategori 1

500 kr

400 kr

Årskort kategori 2-3

800 kr

600 kr

Årskort kategori 4

1400 kr

800 kr

Årskort kategori 5

Gästkort

100 kr/dag

50 kr/dag

www.orsabesparingsskog.se

Anslagstavlan

Lästips!

Sveriges Allmänningsskogars Förbund Ta gärna del av Sveriges Allmänningsskogars Förbunds hemsida. Där man kan läsa om artskyddsförordningen, hållbar terrängkörning med mera. sasf.se/category/nyheter/

VÄGAR Klippning av gräs och sly i byarna. Det är viktigt att ni klipper och kapar ner kvistar på era fastigheter och tar bort träd och buskar som står nära vägen. Allt som är nära vägen såsom träd, buskar, staket, stängsel, soptunnor och bilar hindrar skolskjutsar, utryckningsfordon, servicebilar, vägunderhåll och är en trafikfara. Orsa Jordägarvägar. Många av våra skogs- och byvägar är nyrustade, åk gärna ut och titta på dem eller tänk på det samtidigt som ni till exempel är ute och fiskar eller tittar till era skogsskiften.

Återkoppling angående vildsvinen i Hornberga Vildsvinen och dovhjortarna är borta från Hornberga. Fyra vildsvin sköts vid ett och samma tillfälle under senhösten, ytterligare ett par vid ett annat tillfälle och sedan dess har inga grisar synts till i trakten av Hornberga. – Det föreligger ju ingen rapporteringsplikt när man skjuter vildsvin, men mig veterligen är alla vildsvin borta. Detsamma gäller för dovhjortarna, säger Hans Ruste, sekreterare och kassör i Hansjö Viltvårdsområdesförening.

Akuta ärenden gällande Orsa Besparingsskogs vägar ring: 0250-55 26 07

Grattis Måna Olsson!

Vinnare av korsordet i höstnummret av Jordägaren.

INNEHÅLLER FÖRNAN KAPSYL

LOFÖRBUND

HAR TRÄVAROR BLIVIT

KAN MAN VARA FLITIG SOM EN

DEN LÅNGA PERIODEN

BARRTRÄD

TIDIG MOR TILL KALVAR TA BORT, TID FÖR MJÖLKLÄGGA SÅLT UT ÅT SIDAN NING AV KORNA BILLIGT

SOTHÖ- DE GÅR NAN ÄR I ARV EN . . . .

FÄRDIG FÖR SKÖRD BÖJDE SIG

AMORIN

BESTÅR SKELETTET AV

GAMMALT LÄNGDMÅTT

SKOGSMASKIN

SJÖFÅGEL

SYLLAR

P S

KALIUM

KUL NAMN PÅ EN STOPPTAVLA VID EN JVSTN

REKLAM

S DEPARTEMENT

MEDLA

ARBETA MED MORTEL

GRUNDADE ELDKVARN

HELT OK

INVIGDES 1909

SPISA VEDSTYCKE

B R

A VATTENFÖRLED

10 x 10 m

DA . . RNA LANDSKAP DRYCK

LJUD SOM ÅTERKOMMER

ÖSTERSJÖ-Ö

FÖRKORTAS STATION

GRUS

LÄSES I PLATTA TORKA SÄD

GALLIUM

VATTENDRAGET

FISK I KAN VÄL LILLÅN ORNEN KALLAS ARTIFICIELL INTELLIFÖR GENS

NU OFTA DOM

Lästips!

Information om skogsbrukspalner och delägarservice hittar du på: orsabesparingsskog.se/delagarinformation/delagarservice/

ENBART KAN DRABBA I ORSA ROVBARRDJURSTRÄD PARK

SLÄKT

KAN VÄL HUNDEN KALLAS

Skogsbruksplaner och Delägarservice

ERSATTE INTE KRONAN

ANVÄNDER HUNDEN

EINSTEINIUM

Definitionen enligt Trafikverket av vägområde som ska hållas fritt är: • Vägbanan samt 2 meterutanför vägkanten på verdera sida till en höjd av 4,6 meter. • Inom 2-metersavståndet inryms vägslänt och dike med ytterslänt.

VÄG ÖVER VATTEN TENN

SOLFLÄTAN

DEN ÄR HAL

LÖVTRÄD

Tallheds Skogsplantskola Kontakta oss och boka plantor till säsongen 2023 Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser. Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk. Kontakta oss och boka plantor till nästa års planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Kontakta Orsa Besparingsskog, Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 E - post: plantskolan@orsabesparingsskog.se www.orsabesparingsskog.se

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2022

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

! s ingsskogs nns på: r a p p i s e t B s a Ors Lä 2021 fi ttelse för

Nästa nummer hösten 2022

gsberä g.se förvaltnin .orsabesparingssko www

Nyanställda på Orsa Besparingsskog Reportage - "Nedsläckt hus" lär barnen att bli trygga i en krissituation Reportage - Delägardag Runes provytor Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85

Skogsförvaltare Anders Andersson

0250 - 55 26 01

Virke och produktion Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Fastighetsskötsel Anders Frääs

Ekonomichef Jenny Lassis

0250 - 55 26 02

Driftschef Mats Liss

0250 - 55 26 08

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85

Ekonomiassistent Gunilla Kilbäck

0250 - 55 26 04

Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251 - 59 74 74

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Vägmästare Anna Hassis Ståbis

0250 - 55 26 07

Jakt Tomas Liljeberg

Ordf. Jordägarnämnden Tomas Hanser 070 - 689 70 37

Skogsskötselchef Mats Karlsson

0250 - 55 26 37

Fiske Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Jordägarbidrag Fredrik Eriksson

0250 - 55 26 38

It- och systemansvarig Anna Beronius 0251 - 59 74 80

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA 0250 - 55 26 12, 14, 15 el. 16

Skogsvårdsledare Marcus Ollas

0250 - 55 26 06

0250 - 55 26 05

0250 - 55 26 39

E-postadresser: se hemsidan under kontakter.

Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se