Issuu

ODR samhällsinformation

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

HISTORIA, FISKE & FRILUFTSLIV

HEMESTRA OCH HYR FISKESTUGA - på Orsa Besparingsskog

SKOGSBILVÄGEN - en bra investering

LANTBRUKARE I ORSA - driver utvecklingen framåt

Nr 63 maj 2021

Ordföranden har ordet Projektet kallas Orsa Norr. I början av 2 000-talet visade vindmätningar på Orsa Besparingsskogs mark, att det är gynnsamt att bygga vindkraft inom vissa områden. Den huvudsakliga anledningen till att det ännu inte blivit någon byggnation är att det har saknats möjlighet att ansluta produktionen till elnätet. Nu har möjligheterna förändrats och därför har vi kunnat teckna ett arrendeavtal med Dala Vind. Om projektet blir verklighet kommer Orsa Besparingsskog att få ett årligt arrende. Arrendeintäkterna skulle vara ungefär lika stora som överskottet från hela vårt skogsbruk. Nu börjar flera processer. Dala Vind ska genomföra samråd med de berörda, frågan ska prövas av kommunerna ( Orsa och Ljusdal ) och av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Jag hoppas att dessa processer ska präglas av saklighet och öppenhet.

Martin Moraeus, ordförande Allmänningsstyrelsen. Foto: Kola Productions.

Det har varit ett annorlunda och händelserikt år. Annorlunda på det sätt att de flestas vardag, även min, har blivit förändrad på grund av viruspandemin. Vi har tvingats genomföra våra stämmor på ett helt nytt sätt, vilket har krävt mycket planering och en del improvisation. Händelserikt på det sätt att vi gjort en stor försäljning av aktier i Grönklittsgruppen, ingått ett arrendeavtal med Dala Vind och rekryterat en ny förvaltare. Vi börjar med det som vi alla levt med över ett år, Covid-19. Trots kraftfulla åtgärder i samhället har smittspridningen inte upphört. Besparingsskogens kärnverksamhet har dock inte påverkats i så stor utsträckning. Skogen växer och våra vägar underhålls som tidigare. Däremot har pandemin påverkat möjligheterna till dialog med delägarna. En delägardag var planerad förra våren, där vi skulle presentera vår nya avverkningsberäkning och hushållningsplan. Så snart pandemin är över så ser vi fram emot att träffas ute i skogen och berätta mer om detta. Varken vår- eller höststämmorna 2020 kunde genomföras på det sätt vi är vana vid. Även vårstämman 2021 kommer att se annorlunda ut. Trots detta har vi lyckats hantera situationen så att delägarna kunnat fatta de beslut som är nödvändiga för att driva verksamheten vidare. Ni har säkert läst eller hört talas om vindkraftsprojektet. Vi nämnde det även i förra vårens nummer av tidningen Jordägaren.

Jag vill även nämna försäljningen av våra aktier i Grönklittsgruppen AB. Privatiseringen av den kommunala skidanläggningen i Grönklitt möjliggjordes av att Orsa Besparingsskog gick in som ägare. Tack vara det, kunde det första steget tas på den fantastiska resa som bolaget gjort. I dag är bolaget en av de största aktörerna inom den ständigt växande turismnäringen. När bolaget har växt, har vår andel av ägandet successivt minskat till fem procent. Min övertygelse är att bolaget är i behov av ägare som är beredda att satsa rejält på investeringar och fortsatt expansion. När en sådan intressent dök upp och när flera av de större ägarna beslutat sig för att sälja sina aktier, valde vi också att sälja. Jag tycker att vi kan känna oss nöjda och stolta. Inte bara för att vi en gång gjorde Grönklittsgruppens resa möjlig, utan även för att vi kunnat göra det med ekonomisk vinst för Orsa Besparingsskog. Vi har precis avslutat rekryteringen av en ny förvaltare efter Joakim Myhrman. Den 16 augusti tillträder Anders Andersson. Anders kommer från Hyltebruk på gränsen mellan Halland och Småland. Han har jobbat många år inom Södra Skogsägarna och har därmed vana och förståelse för vad det innebär att jobba i en organisation med många engagerade skogsägare som delägare. Från mig personligen och från hela styrelsen, vill jag framföra ett tack till Joakim för det goda samarbetet och de insatser han har gjort för Orsa Besparingsskog. Jag och styrelsen vill också tacka Magnus Lewenhaupt, som ställer upp som tillförordnad förvaltare fram tills dess att Anders Andersson är på plats i augusti. Martin Moraeus Ordförande Allmänningsstyrelsen och ansvarig utgivare

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 6

Foto: Mats Carlen.

Foto: Marit Norin.

Foto: Kola Productions.

Reportage lantbrukare i Orsa

Skogsägarskolan

Omvärldsbevakning SAF

Reportage Skogsbilvägen

Porträttet

Från verksamheten

Skogens skafferi

Skogsbruksplan

Delägarservice

Hemestra - fiske & besöksmål

Prästvägarna får nytt liv

Hyr stuga på Orsa Besparingsskog

Finnbergets historia

Gustaf Schröders äventyr

Vi minns Ingemar

Vi besöker...

Anslagstavlan

Information Jordägarstämma

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 4 920 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Martin Moraeus. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin, Maria Spring, Per Ericsson. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Per Ericsson, Marit Norin, Maria Spring, Orsa Bildarkiv, Helmer Kallova, Kola Productions, Kerstin Ström, Yaman Albolbol, Mats Carlén, Jan Torstensson, Skogsstyrelsen, Samuel Lindskog, Anders Frääs, Martin Stenberg.. Omslagsfoto: Kola Productions. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2021.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Reportage

Lantbrukare i Orsa - driver utvecklingen framåt

Jordbruket i Orsa står inför en generationsväxling. Fler unga bönder tar över och många som nu brukar jorden är under 50 år. Vi träffar Tore Forsgren och hans söner Henrik och Daniel, några av dem som lever av vad jorden ger. Text och foto: Anna Dahlgren.

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

I byn Björken utanför Orsa finns ett lantbruk som är inne på sin sjunde generation. Att det är en gård som utvecklats genom åren kan man ana när man ser den gamla timmerbyggnaden bredvid de mer moderna. Idag har gården tre företagsgrenar; gris, flis och jordbruk och där nittio hektar vall och spannmål odlas. De sista suggorna

Det är Tore och hans söner Henrik och Daniel som driver företaget Forsgrens Lantbruk. Tore möter upp mig på gården en vårvinterdag och vi börjar med att besöka grisstallet. Han berättar att den delen av verksamheten snart kommer att avslutas. Kanske kommer sönerna att utveckla andra verksamhetsgrenar. – Det vi tittar på nu är de sista suggorna som finns på gården, säger Tore. Tore blickar ut över grisstallet där ett tjugotal suggor förnöjsamt rullar runt i halmen. Kan man ana ett stråk av sentimentalitet hos Tore, att detta är de sista grisarna? Hans ansiktsuttryck avslöjar ingenting men han har hunnit berätta att han under hela sitt vuxna liv arbetat på gården och att hans far började med grisar innan Tore föddes. Under de kommande timmarna jag tillbringar med Tore på gården visar det sig att det kan rymmas både sentimentalitet hos honom för att ordet gris måste strykas ur företagsnamnet men att det samtidigt finns en förväntan på vad framtiden kan ge. Det visar sig vara sönernas teknikintresse och talang för uppfinningar som är anledningen till det. Det är i den stora nybyggda verkstadshallen framtiden skapas och idéerna föds och kommer till liv. Teknisk utveckling

Vi går ut från grisstallet och tar en kort promenad mot hallen. På vägen passerar vi sönernas egenkonstruerade varmluftstork för balar. Eftersom jag själv odlar vall, fast i betydligt mindre volymer kan jag inte låta bli att stanna och känna och lukta på höet. Det luktar sommar och sol. – Vi säljer en hel del hästhö säger Tore och tack vare Henrik och Daniels tork är höet verkligen torrt. Jag tror då i alla fall kunderna är nöjda säger han ödmjukt och tittar upp mot höbalarna som står staplade på varandra.Att hålla igång jordbruket och

www.orsabesparingsskog.se

att hålla landskapet öppet är viktigt för oss. Det är ju det vi kämpar för, vi bönder. Vi kliver in i den nya byggnaden där tjugo stora traktorer lätt hade kunnat samsas om utrymmet. I varje vrå finns pågående egenbyggda projekt som till exempel en flishugg. Den är ett typexempel på Forsgrens kreativitet. Till den finns det inte maskindelar att köpa så i stället har Daniel konstruerat en maskin som fasar ut delar som sedan svetsas ihop och bildar en färdig maskin. – Mina söner är tekniskt intresserade som du nu säkert förstått, helst Daniel. Hans konstruktioner och även kunskapen att reparera och tillverka redskap och reservdelar är viktiga i företaget och för dess utveckling. Vi säljer flis till fjärrvärme och då använder vi en egen konstruerad flishugg som är monterad på en skotare.

"Något som alltid kommer att vara viktigt är att hålla markerna öppna och att alla människor lever av vad jorden ger".

innan de började arbeta på gården och att vara pappa- båda har småbarn. Transporten kommer och Daniel och Henrik tar emot den och lastar på maskinen. Morgondagens jobb i Siljansnäs väntar. Nu när sönerna blev upptagna får jag en till pratstund med Tore, även fast jag förstår att även han är väldigt arbetsam och har svårt att sitta still när det är full aktivitet på gården. Generationsväxling

Tore ser tillbaka på sina år som jordbrukare. – Jag började jobba på gården redan som 16-åring, och har aldrig ångrat det valet. Liksom jag arbetade tillsammans med min far då, arbetar jag med mina söner nu. Jag ser att det i Orsa just nu sker en generationsväxling av jordbrukare. Det är ganska ovanligt att många som är aktiva är under 50 år. Jag tror att Orsa Besparingsskog, jordägarna, spelar en stor roll i det. Med deras hjälp är det möjligt att hålla igång ett aktivt jordbruk. Jag minns att under 1960- och 70 talet fanns det en ”jordbruksinstruktör”, anställd av Orsa Besparingsskog. Hans roll var att utveckla jordbruket i Orsa och flera gårdar byggde nytt tack vare honom och hans kunskap. Det som underlättar för oss bönder nu är att det under den tiden fanns bidrag att gräva diken och plocka bort stenrösen som då var ett hinder i brukandet. Nu är det inte längre tillåtet att röra dem. För oss som använder marken nu är det mer lättjobbat eftersom många rösen försvann då. Tiderna förändras och även vad man tycker är viktigt. Något som alltid kommer att vara viktigt är att hålla markerna öppna och att alla människor lever av vad jorden ger, avslutar Tore.

Även om framtiden främst formas av de två sönerna har Tore en del framtidsplaner. När vi sitter i det blivande fikarummet på övervåningen i den 900 kvadratmeter stora verkstaden hör jag att nya planer börjar ta form. Om än ödmjukt och försiktigt. Livet efter att grisarna har lämnat gården. Inte bara i form av den nyinköpta GPS- styrda traktorn, utan även ord som biokol förekommer också i samtalet. Jag måste erkänna för Tore att jag inte vet vad det är. Kanske finns det tillfälle att komma tillbaka längre fram och skriva om det. Just nu lämnar vi det ämnet för Henrik och Daniel kommer precis hem från jobbet med flisning i skogen. Arbetsdagen är inte slut riktigt än utan nu väntar de på en transport som skall ta flismaskinen till Siljansnäs för vidare flisning där. Även fast tiden är knapp och de har mycket att göra så får jag en pratstund även med dem. Vi pratar traktorer, tiden det tar att reparera saker som går sönder, egna konstruktioner, deras utbildningsår Egenkonstruerad flishugg under konstruktion.

Jordägaren maj 2021

Skogsägarskolan

Foto ovan: Yaman Albolbol. Till höger: Mats Carlen, Jan Torstensson. Foto sida 8: Kerstin Ström, Mats Carlen, Skogsstyrelsen.

Lär dig mer om -

Granbarkborren

Angrepp av granbarkborre har ökar stadigt de senaste åren, framför allt i landets södra delar. Behovet av kunskap och vaksamhet är stort då sannolikheten för angrepp ökar i och med klimatförändringarna. Tidigt insatta åtgärder är en förutsättning för att bekämpa angreppen. Text: Maria Spring. Granbarkborren är en av cirka 90 olika arter av barkborrar. Nära 30 av dem kan leva på gran men endast den åttatandade granbarkborren kan döda en stor, frisk gran. Hittills har Orsa Besparingsskogs marker klarat sig väl, dels på grund av att andelen gran är ganska liten, dels då temperaturerna är för låga för att passa granbarkborren. Däremot är behovet av kunskap och vaksamhet hos markägaren stort. Sannolikheten för angrepp ökar i och med högre sommartemperaturer, torka samt minskad tjäle. Vilket stärker förutsättningarna för granbarkborrens utbredning även i våra trakter och tidigt insatta åtgärder är av yttersta vikt för att bekämpa angreppen. Granbarkborrens roll i naturen

Granbarkborren hör hemma i svenska fauna. I den ständiga kampen mellan växter och växtätare är granbarkborren en mästare på att nyttja den näring som finns i trädens innerbark. Den har också en viktig roll i skogens naturliga dyna-

Jordägaren maj 2021

mik samt en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Över 140 arter av insekter lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare i barkborrarnas gångsystem. I större obrukade naturskogar är dock inte förekomsten av granbarkborrar speciellt stor och de orsakar inte skador som i brukade skogar. Paradoxalt nog är alltså det moderna skogsbruket en avgörande förutsättning för granbarkborrens tillväxt. Ökade angrepp

Det är främst tre faktorer som styr hur stora angreppen blir: • Vädret: är den enskilt viktigaste faktorn. Torrt och varmt väder gynnar barkborrarna; motsatsen, kallt och blött, gynnar granarna. • Antalet barkborrar: deras förökningsframgång, som kan beskrivas som en uppåtgående eller nedåtgående spiral, år efter år. Sedan 2018 går den uppåt, de förökar sig. • Trädens vitalitet.

www.orsabesparingsskog.se

Inventering av skog angripen av granbarkborre kan ske med drönare. Då upptäcks i första hand redan döda träd. På håll ser ofta en nyligen angripen gran frisk ut.

Bild 1. Ung åttatandad granbarkborre. Bild 2. Gammal och ung granbarkborre. Bild 3. Gångsystem, modergångar med larvgångar. Bild 4. Borrmjöl som fastnat i spindelnät på stammen.

Svärmning

Granbarkborrens svärmning styrs av temperaturen. Först måste det ha hunnit bli ett par grader varmt i marken (där de övervintrar) och det ska ha varit frostfritt och plusgrader hela dygnet under någon veckas tid. Sedan måste temperaturen vara över 18 grader för att granbarkborren ska kunna flyga. Vårsvärmningen inträffar oftast under aprilmaj i södra Sverige, i mitten av maj i mellersta, samt under maj-juni i de norra delarna. Ytterligare en eller två svärmningar sker under sommaren och varma år kan till och med avkommorna hinna svärma. Granbarkborren förökar sig främst i färska vindfällen av gran samt bland torkstressad gran. Lukten av stressade granar lockar till sig granbarkborrehanar som borrar sig in i trädet. Granen svarar genom att försöka dränka granbarkborren i kåda. Då kallar granbarkborren på sina artfränder med en särskild doft, ett feromon, som han tillverkar i sin kropp med hjälp av granens kåda. Fler borrar söker sig till granen och till slut förlorar granen matchen. Hanarna lockar på honorna med en annan doft och granen perforeras av parningskammare, modergångar, ägg, puppor, larver och så småningom nya granbarkborrar. Processen tar cirka 8-10 veckor. Identifiera och förebygg

Granbarkborreangrepp kan identifieras under hela året, men viktigast är att hålla utkik efter färska skador under maj-augusti. Drönare kan användas men på håll ser ofta granen frisk ut. Det är främst på nära håll man ser skadorna: • Borrmjöl på liggande solexponerade träd, samt vid stambasen på stående träd. Mjölet syns även på barkfickor och i spindelnät. • Kådan trädet försvarat sig med ser ut som tårar som runnit längs stammen. • Modergångarna syns tydligt där barken fallit av. Ofta finns också spår av hackspettars näbbar. • Avfläkt bark högt upp på stammarna, under grönkronans nedre del (senare delen av sommaren). • Roströda barr och avfläkt bark syns tydligt under hösten och vittnar om granbarkborreangrepp. • Grå trädkronor och barr, grå barr som fallit av tyder på angrepp från föregående år.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Skogsägarskolan Åtgärder

Att påverka förekomsten av skador på levande gran genom bekämpningsåtgärder är svårt. Försök istället att: • Upparbeta färska vindfällen av gran så snart som möjligt. Vinterns vindfällen måste bort innan vårsvärmningen. Alternativet är att barka stockarna. • Avverka riskbestånd; till exempel gran som drabbats av angrepp föregående år, eller som står på för torr eller blöt mark för att trivas. • Avverka och frakta bort nyangripna träd som fortfarande har barken kvar. • Under vintern avverka hela beståndet av angripen skog. Detta räddar virkesvärdet och barkborrarna tvingas framöver ge sig på andra bestånd som har högre motståndskraft. • Transport vid rätt tidpunkt. Tänka på att vid avverkning kontakta virkesköparen i god tid för att garantera transport vid rätt tidpunkt.

Lär dig känna igen granbarkborrens gångsystem det enda du som markägare behöver kunna! Av några hundra olika vedlevande insekter som gör gnagspår i ved och bark är granbarkborren den enda av dem som kan göra riktigt allvarlig skada på skogen. Därför är det bra att lära sig att känna igen dess gångsystem och att även känna till att dessa förändras under sommarens gång. Angreppet börjar med att hanen borrar sig in i barken och gör en parningskammare. Honorna gräver sedan modergångar i vedens längdrikting där hon lägger de små vita äggen i små äggfickor, dessa syns som små sågtänder på båda sidorna om modergången. Äggen kläcks fyra veckor efter svärmningen och larven gräver en larvgång från äggfickan, vinkelrätt ut från modergången. Larvgången blir bredare efterhand som larven växer. Cirka sex veckor efter svärmningen är larven fullvuxen och gör en puppkammare. Cirka sju veckor efter svärmningen kläcks den nya generationen granbarkborrar. Den unga skalbaggen äter upp det som finns kvar av innerbarken. Från månadsskiftet juni-juli, nio till tio veckor efter svärmningen, börjar de lämna barken för att gå ner i marken och övervintra. Under varma år kan en del av avkommorna själva svärma och angripa nya träd på sensommaren. I augusti har det mesta av gångsystemet suddats ut och det är endast de raka modergångarna som skvallrar om var granbarkborrarna utvecklats. Utsidan av barken har blivit perforerad av små runda utgångshål. Läs mer och se bilder på: skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsskador/insekter/ granbarkborre/granbarkborrens-gangsystem/

Överst: Näringsgnag görs på en oangripen del av stammen av nyckläckta granbarkborrar om det finns för lite mat. De gnagen brukar se ut som en slingrig härva av jämnbreda gångar som utgår från samma punkt eftersom många barkborrar tar sig in via samma hål. Nererst: Vuxen granbarkborre.

Bekämpning av granbarkborre

Forskning och utveckling av metoder för att bekämpa granbarkborren pågår. Många olika tillvägagångssätt finns redan idag och även om dess effektivitet varierar används de flitigt. Vilken metod som fungerar bäst beror på många faktorer, till exempel skogens vitalitet, mängden barkborrar och hur väl bekämpningen utförs. Metoder med fällor är kanske inte så effektiva för att minska andelen angripna träd, men de fungerar istället utmärkt för att övervaka svärmningen och skaffa sig kunskap. Exempel på metoder för bekämpning av granbarkborre utöver de ovan nämnda: • Sök och plock: är mest effektivt då en ny generation granbarkborrar fortfarande befinner sig i ägg/larv/puppstadiet, främst under maj-juni. Metoden går ut på att söka upp angripna granar och plocka bort dem från skogen. Här kan med fördel barkborrehundar användas. • Lock och plock, även kallad fångstdrivning: före svärmningen placeras feromon på stående levande gran i en hyggeskant i närheten av förra säsongens angrepp. Sedan söker man upp de angripna granarna och plockar bort dem. Båda metoderna förutsätter att avverknings- och transportresurser finns att tillgå vid rätt tidpunkt. • Fällor/nät: med feromoner och/eller insekticider som antingen dödar eller fångar. Fler olika varianter finns men de omgärdas av ett antal myndighetsbeslut och certifieringsregler, bl.a. växtskyddslagen. Läs gärna mer på skogsstyrelsens kunskapsportal. • Skördarbarkning: kan användas förebyggande innan svärmning men också under pågående svärmning så länge den nya generationen granbarkborrar är i larvstadiet. Vid barkningen förstörs granbarkborrens möjligheter att föröka sig och överleva. • Randbarkning: de granbarkborrar som överlever barkningen fortsätter att föröka sig, men äggen/larverna/pupporna torkar ut och dör. • Gynna granbarkborrens naturliga fiender t.ex. myrbaggelarv eller den allmänna barkborren, genom att lämna redan döda träd kvar stående eller att lämna kvar högstubben. Källor: Skogsstyrelsen, SLU, Skogskunskap, Tidningen Skogen

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Omvärldsbevakning

Orsavy. Foto: Tobbe Nilsson. Nicklas Samils. Foto: Arkiv.

Sveriges allmänningsskogars förbund

Rapport från skogsvärlden Vi har nu genomlevt ett helt år av pandemins härjningar och få branscher har varit tämligen opåverkade av de utmaningar som olika typer av restriktioner har medfört. För vissa branscher har detta år varit ett uppsving, men för andra har det varit dess totala motsats. Det är ännu för tidigt att avgöra hur det svenska skogsbruket i helhet har påverkats av Covid-19, men vi känner alla hur vi personligen har berörts såväl i arbetet som i privata livet. Vissa skogsbruksrelaterade arbetsuppgifter, som till exempel ensamarbete i skogen påverkas kanske inte i samma utsträckning som arbetsuppgifter bestående av fysiska möten, vilka inte har kunnat genomföras som planerat. För mig som ende anställde i förbundet har vardagen förändrats i stor utsträckning genom att nästan alla möten har genomförts via videolänk eller i värsta fall skjutits på framtiden tills fysiska träffar åter är möjliga att genomföra. Visst blir det stundtals enformigt att sitta framför datorns skärm, men med förmånen att vara bosatt på landsbygden så bryts denna vardagsmonotoni enkelt genom promenader i skog och mark och då gärna med ett barn på ryggen. Naturturismen har ökat på sina håll i vårt avlånga land och olika länsstyrelser har meddelat stigande besökstryck i friluftsområden och naturreservat. Förhoppningsvis leder denna ökade besöksfrekvens av Sveriges skogar i förlängningen till att allmänheten får en ökad förståelse för skogsbruk och ägande av skog. Skogsutredningen blev äntligen klar i slutet av november, mitt under min föräldraledighet. Reaktionerna lät inte vänta på sig och kritik kom snabbt från flera håll med synpunkter om att det var för stort fokus på mer skydd av skog och biologisk mångfald istället för att stärka äganderätten.

www.orsabesparingsskog.se

Utredningens omfattande storlek rymdes på mer än 1 200 sidor och tar mycket tid i anspråk att läsa och vi får komma ihåg att oavsett utredningens slutsatser och förslag, så spelar dessa ingen större roll så länge dessa inte omsätts i praktiken via politiska beslut. Förbundet publicerar en summering av vår syn på skogsutredningen via vår hemsida (www.sasf.se). Kort summerat så är vår syn på utredningen inte helt becksvart. Vi ser både positiva och negativa slutsatser som resultat av arbetet, men att man äntligen tar nya krafttag i den besvärliga skogsdebatten och reder ut svåra frågor är generellt sett ett mycket välkommet initiativ. En formell remiss har dessutom inkommit och vi kan därigenom mer detaljerat meddela regeringen och miljödepartementet vår syn på utredningen. Förbundet kontaktar nu även Lantmäteriets generaldirektör för att klargöra de problem som kan uppstå för besparingsoch allmänningsskogar då mantal flyttas mellan fastigheter, till exempel då mantal flyttats mellan olika socknar. Sådana förfaranden riskerar leda till en obalanserad utdelning till berörda delägare. En annan fråga som tagits upp är den problematik som uppstår när mantal och andelar i allmänningsskogar tilldelas fastigheter som är för små att bedriva jord- eller skogsbruk. Dessa problem har påtalats från medlemmar i såväl Dalarna som Norrbotten och vår bild av detta har varit att Lantmäteriets personal inte alltid tycks vara medvetna om problemskapandet. Förhoppningsvis leder denna upplysning till att Lantmäteriet tar åt sig av vår redogörelse och att de ser över sitt sätt att arbeta och kommunicerar bättre med berörda besparingsoch allmänningsskogar. Nicklas Samils, näringspolitisk kommunikatör Sveriges Allmänningsskogars Förbund

Jordägaren maj 2021

Reportage

Skogsbilvägen - en bra investering

När man pratar skoglig ekonomi är det oftast de värdefulla stammarna som framhålls för ett positivt netto. Men om skotningsavstånden är långa när de ska ut ur skogen kan vinsten snabbt ätas upp. Då kan en ny skogsbilväg bli en smart ekonomisk lösning. Fast om den ska ge det behagligaste prasslet i skogsägarens plånbok är det framtidsspaning som gäller innan spaden sätts i jorden. Text och foto: Per Ericsson.

Att långa skotningsavstånd ofta skapar skador i markerna är ingen hemlighet. Men att de dessutom kan äta upp stora delar av en vinst – och det snabbt – är något många inte reflekterar över. – Så är det. Om skotaren behöver köra mer än 300 -400 meter genom skogen för att nå närmaste avläggsplats brukar lönsamheten påverkas negativt. Därför kan det vara både plånboksvänligare och miljösmartare att transportera virket med lastbil på en ny skogsbilväg än med skotare i terrängen. Det framhåller Anna Hassis Ståbis, vägmästare hos Orsa Besparingsskog. Sammanlagt ansvarar Orsa Besparingsskog för 180 mil väg som räknas till landets bästa. Framtidsspaning

Men att bygga en skogsbilväg handlar inte bara om rätt linjeföring och bra material.

Jordägaren maj 2021

Näe, att investera i en ny väg handlar ännu mer om framtidsspaning. – Det gäller att ha bra koll på skogen ur ett långsiktigt åtgärdsperspektiv kopplat

"Vi brukar bygga våra vägar ett år innan avverkningen. Då hinner den sätta sig ordentligt och torka upp. Det brukar vara bra för både humöret och ekonomin".

till en minst lika långsiktig ekonomisk horisont. Kort sagt; att veta vilka bestånd som redan nu och under de närmaste, låt oss säga 30 - 50 åren, gynnas av att man bygger en eller flera skogsbilvägar. För det

är mer än bara slutavverkning som räknas in när vi överväger en ny väginvestering. Även när det handlar om skog i yngre åldrar och gallringsbestånd är det oftast lönsamt att anlägga en ny väg i ett tidigt skede trots att det tar längre tid innan man får igen investeringskostnaden, förklarar Anna Hassis Ståbis och fortsätter: – Innan vi börjar fundera över att bygga en ny vägsträcka så gör vi alltid en uppskattning av omgivande skogsvolymer, både gallring och slutavverkning, som vi kommer att göra inom överskådlig tid. Vi tar också med i beräkningen att vi får användning av vägen när vi ska sköta skogen. Kortare avstånd är bra vid markberedning, plantering, röjning och gallring. Vi väger också in att en ny väg kan vara bra för att nå områden som kan vara svåra att avverka under vissa tider på året. Och om vägen medger att avverkningarna kan göras under besvärliga

www.orsabesparingsskog.se

Kortare skotningsavstånd och långsiktiga skogsbruksperspektiv ger den nya skogsbilvägen ekonomiskt fördelaktig kalkyl.

Behöver vägen akutrepareras under slutavverkningen. Ja då kan ett netto snabbt vändas till röda siffror.

Anna Hassis Ståbis, vägmästare. Sammanlagt ansvarar Orsa Besparingsskog för 180 mil väg.

perioder höst och vår kan man få en premie när virket levereras, säger Anna Hassis Ståbis med adress till privata skogsägare och tillägger att en bra skogsbilväg även höjer fastighetens värde. Kostnad för vägbygge

Kostnaden för att bygga en väg styrs till stor del av hur förutsättningarna ser ut där den skall anläggas. Hur ofta och under vilka omständigheter vägen kommer att användas avgör vilken standard den ska ha och därmed kostnaden. – Låt oss säga att vi bygger en 1 000 meter lång skogsbilväg. Den kostar 145 000 kronor att anlägga. Skotningsavståndet som tidigare uppgått till 600 meter minskar till 200 meter. Under det närmaste året låter skogsägaren föryngringsavverka 3 000 m3. Om vi då räknar med att kostnaden för skotningen minskar med 12 kr per m3, så innebär det att

www.orsabesparingsskog.se

skogsägaren genom att anlägga vägen tjänar 36 000kr i minskade maskinkostnader. Och om vi ser att en ny väg även kan gynna fler intressenter så brukar vi ta kontakt med dem. Det kan bädda för ett ”vinn-vinnläge” då investeringskostnaderna minskar när fler delar på dem. Då kan det också bli möjligt att bygga vägen med högre standard. Att kostnaderna för framtida underhåll fördelas på fler är också bra, säger Anna Hassis Ståbis och tipsar samtidigt den private skogsägaren som funderar på att bygga en ny väg att vara ute i god tid innan timmerbilarna ska fram. – Vi brukar bygga våra vägar ett år innan avverkningen. Då hinner den sätta sig ordentligt och torka upp. Det brukar vara bra för både humöret och ekonomin avslutar hon med ett leende.

Dubbelt så dyrt - minst! När Jordägaren träffade Anna Hassis Ståbis passade hon också på att flagga upp för vikten av långsiktigt planerat löpande underhåll. För det faller också i hög grad under temat ekonomi för skogsbilvägen. Som illustrationer hade hon med sig både ett Excelark samt en graf. Båda visar väldigt tydligt att det straffar sig rejält att inte underhålla skogsbilvägen. Med 16 års erfarenhet som vägmästare vet Anna att kostnaderna lätt skenar när en väg vars underhåll försummats kräver akuta underhållsåtgärder inför eller under en pågående skogsavverkning. Prislappen kan mer än fördubblas när entreprenadmaskiner måste ”trampas fram” direkt och vägmaterial som grus akuttransporteras för att bristfälliga och kanske redan sönderkörda partier måste repareras. -Även den bästa väg kollapsar utan planerat underhåll. Att återställa en totalhavererad väg kan bli dyrare än vad den kostade att bygga. Och då, ja då har man verkligen kastat den ursprungliga väginvesteringen i sjön, säger Anna. Se Annas beräkningar på nästa sida

Jordägaren maj 2021

Reportage

Planerad vs akut åtgärd Kostnad (kr/tim) (kr/ton)

Total kostnad kr 60000

Tid (tim) Grus (ton)

Bror Nilsson – en problemlösare med många järn i elden

50000 40000 30000 20000 10000

G ru

s LM

G ru

t. ut åt gä rd el .h yv el Tr p G M

G M

G M sp or t G ru s Tr

Pl an er ad

åt g

är d

Beräkningar på planerad åtgärd vs akut åtgärd (flyttkostnader är svårberäknade, förlorad inkomst p.ga. ej inkört material bortser vi också ifrån). Avbrutet planerat arbete som man måste flytta på är ej inräknat. Planerad åtgärd exempel Uppställningsplats, traktorväg (vid dåliga markförhållanden) bredvid vägen. Planerad Tid (tim) Kostnad (kr/ Total-

Grusar 1 km väg, bygger traktor-

åtgärd

Grus (ton) tim) (kr/ton) kostnad (kr) väg och bygger avställningsplats

800

6 400

Transport 4

1 000

4 000

Grus

100

125

12 500

800

1 200

Tot.

Byggd traktorväg, avställningsplats 100 m3 /km bärlager grus+trp t.ex. på drivningsväg Görs samtidigt som andra jobb

24 100

Akut åtgärd exempel Görs vid virkeskörning eller när avverkning och skotning pågår. Reparerar endast där det är sönderkört = inget planerat underhåll. Akut åtgärd

Porträttet

Tid (tim) Kostnad Grus (kr/tim) (ton) (kr/ton)

Totalkostnad (kr)

Lagar sönderkörd sträcka, dikar Gräva ut sönderkörd väg

GM el. hyvel 8

1 000

8 000

Trp GM

1 000

4 000

Grus

140

125

17 500

800

6 400

Trp LM

1 000

4 000

Grus

100

125

12 500

Tot.

Lägger i utgrävd 4dm 1 400 m3 7km ca 100 m

Grusar upp hela vägen

52 400

Planerad åtgärd finns med i planeringen, åtminstone i årsplaneringen. Större vägsystem och vägar som ska ha hög belastning planeras minst två år i förväg.

Vi träffas en vacker aprildag i skogen bortom Tallhed, där Bror Nilsson arbetar sedan 1981. Platsen är vald med omsorg. I skogen trivs Bror bäst oavsett om han jagar, fiskar eller åker skidor. Det är också nära till jobbet och han är en man med ett fullspäckat schema. Bror Nilsson är chef på Tallheds Plantskola, och har en lång karriär bakom sig på Orsa Besparingsskog. Bror berättar lätt motvilligt och mycket ödmjukt sin historia. Genast slås jag av hur svårt det kommer bli att beskriva en så mångsidig person i korta ordalag. Efter vårt samtal känns det som att halva Orsas föreningsliv vilar på Brors axlar. Karln är aktiv på ideell basis i Orsa SK, Orsa Hockey, Orsa IF Rodd (kyrkbåtsrodd) och i jaktlaget. Själv uppskattar han jakt, fiske, skidåkning, styrketräning, rodd, hundar och naturupplevelser. Allt det här få jag dra ur honom. Däremot talar han gärna och länge, med stolthet i rösten, om sonen som även han har stort intresse för jakt och fiske. Tim är även målvakt i Orsa Hockeys A-lag . Bror berättar om hur det gick till när Tim som liten grabb uppmärksammades på skolgården och uppmanades att prova en hockeyträning. Pappa Bror följde med och resten är historia. Utöver skidklubben kom så Bror att engagera sig i ytterligare en klubb. Här fick han lära sig hur en lagsport fungerar och som han säger själv ”göra annat än att valla skidor”. Hunden Dino förtjänar också att nämnas i ett porträtt av Bror Nilsson. Den fullkomligt bedårande finnspetsen är Brors ständige följeslagare, på jobbet, i skogen, i skidspåret. Omslagsbilden på Brors facebookkonto pryds av Dino på jakt efter fågel åt husse. Bror Nilsson är också mannen bakom flera stora idrottstävlingar som satt Orsa på kartan. Som exempel kan nämnas Grönklitt Ski -Marathon, Grönklittsjakten och Orsakajt´n/Orsabajk´n. På frågan Varför? säger han kort och gott. – Jag gillar att arrangera och fixa saker för andra. Blir arrangemanget lyckat får man massor tillbaka. Idrotten har gett mig så mycket, det känns som att man känner halva Sverige. Jag ber Bror om ett antal adjektiv som beskriver honom och då blir svaret. – Social, lättsam och nyfiken. Ingenting är omöjligt, avslutar han. Den inställningen säger nog det mesta om Bror Nilsson som person och hans brinnande engagemang för skogen, bygden och idrotten. Text: Maria Spring. Foto: Kola Productions.

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Porträttet

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Från verksamheten

Skogsvårdsledare Marcus Ollas har

skogen som kontor Marcus njuter av att få uppleva friheten i skogen under kontorstid. Något han gärna berättar för ungdomar som funderar på ett yrke inom skogsbranschen. En bransch som ständigt är i förnyelse, förändring och förbättring. Text och foto: Anna Dahlgren. Jag träffar Marcus Ollas en dag på kontoret i Orsa. Det är 20 grader kallt ute och Marcus har denna tid av året en del ”innedagar”. Det hör annars inte till vanligheterna att man träffar en skogsvårdsledare inne vid skrivbordet eftersom skogen är hans ”kontor” det mesta av tiden.

mig att lägga in all data i våra interna system och sammanfatta skogsvårdssäsongen. Hur länge har du jobbat på Orsa Besparingsskog?

– Den 12 februari 2020 blev jag anställd och jag trivs riktigt bra med mitt arbete.

Vad gör en skogsvårdsledare?

– En skogsvårdsledare planerar och ser till att skogsvården blir utförd. Skogsvård är hyggesrensning, markberedning, plantering, röjning och gödsling. Våra skogsvårdsåtgärder på Orsa Besparingsskog utförs av entreprenörer. Hur ser ditt år ut Marcus?

– Under vintern förbereder jag och planerar kommande skogsvårdssäsong. Då skriver jag ihop traktdirektiv tillsammans med tillhörande traktkartor. Avtal ska tecknas med alla skogsvårdsentreprenörer. När väl barmarksäsongen drar igång ska alla entreprenörer ha fått tillgång till de skogsvårdstrakter som ska utföras. Det är även under den tiden då jag till största delen befinner mig ute i skogen. Antingen utför jag plant-och röjningsinventeringar eller så kontrollerar jag de utförda skogsvårdsåtgärderna. När en skogsvårdstrakt är utförd ska entreprenören göra en egenuppföljning på åtgärden. Det kan vara antal godkända planterade plantor / ha eller antal stammar / ha som finns kvar efter röjning. När barmarksäsongen är över och alla skogsvårdsåtgärder är utförda, så återstår det för

Jordägaren maj 2021

Vad är det bästa med att jobba med och i skog?

– Frihetskänslan, att ha skogen som sitt kontor. Att jag får kombinera intresse och yrke är ju något många bara får drömma om, därför är jag tacksam att jag fått den chansen. Har du hunnit hitta någon favoritplats på Besparingsskogen?

– Jag har inte hittat någon speciell plats än, men jag känner att det kommer. Besparingsskogen är stor! Det kommer ta tid att hitta favoritplatsen, en utmaning jag ser fram emot. Vad använder du för instrument i ditt dagliga arbete?

– Det instrument jag använder mig mest av är en fältdator där jag dokumenterar all data som blir vid plantinventering och röjningsinventering. Jag använder mig även av ett måttband för att mäta provytornas storlek. Vad behöver man för utbildning?

– Personligen tror jag att den bästa utbildningen är att vara genuint intresserad av skogen. Med intresse kommer en stor dos kunskap. Jag har alltid, sen jag kan minnas va-

www.orsabesparingsskog.se

Namn: Marcus Ollas Bor: Västbjörka i Rättviks Kommun. Intressen: Skog, jakt och hundar Ålder: 28 år i mars. Om 10 år är jag: Gift, småbarnsförälder som förhoppningsvis hittat sitt smultronställe på Orsa Besparingsskog.

rit intresserad av skogen och min egen utbildningsbakgrund började på Naturbruksgymnasiet i Älvdalen med inriktning skog och jakt. Därefter utbildade jag mig på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Vad har du för tidigare arbetserfarenhet?

– Under somrarna när jag gick på gymnasiet jobbade jag med röjning. Efter studenten tog jag ett sabbatsår för att fortsätta röja. Därefter jobbade jag under tre år som skogsbruksplanläggare åt Mellanskog, där jag även hade sommarjobb under de åren jag studerade på Skogsmästarskolan. Vad skulle du säga till en ungdom som idag står i valet och kvalet att söka sig till skogsbranschen?

– Tveka inte, utan sök! Det är lyx att känna friheten i skogen och ha dessutom kunna ha det som yrke. Det kan inte bli bättre än att få förmånen att arbeta med sin största hobby. Sverige är full av skog som är i ständig förnyelse, förändring och förbättring. Skogsbranschen kommer därför att alltid behöva nya individer som är redo att ta sig an utvecklingen.

Skogsvårdsledare Marcus Ollas Tfn: 0250 - 55 26 38 E - post: marcus.ollas@orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Skogens skafferi

Solsken på burk Maskrosen är ett vanligt ogräs som många vill ha bort från gräsmattan och rabatterna. Samtidigt är den en av våra viktigaste läkeörter och har olika hälsosamma egenskaper, vilket bidragit till att den blivit mer omtyckt. Själv blir jag glad av maskrosor, jag tycker de är en glad färgklick och man kan till exempel göra saft som smakar sommar. Maskrosens hälsofördelar anses vara många, till exempel vätskedrivande, mot högt blodtryck, aptitstimulerande, mot hosta och ledvärk. Den innehåller flera näringsämnen och har ett högt innehåll av mineraler. Maskrosbladen innehåller rikligt med C-vitamin. På vissa håll har maskros ansetts skydda mot onda krafter och varit förknippad med spådom och ansetts ha en helande kraft. Alla maskrosens delar kan ätas, från rot till blomma. Bladen är med sin lite bittra smak goda i sallad. Om bladen ska användas ska de plockas före blomning. Roten är en riktigt bra kolhydratkälla och den har i fattiga tider rostats och använts som kaffesurrogat. Av blommorna kan man göra till exempel marmelad och saft. *De flesta recept innehåller mer socker, upp till dubbelt så mycket som i det här receptet. Jag tycker om marmeladen mindre söt, därför är det mindre socker i mitt recept. Det kan göra att den inte stelnar ordentligt, tillsätt i iså fall pektin. Text och foto: Marit Norin.

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Maskrosmarmelad

Maskrossaft

4 dl gula maskrosblomblad

1 l maskrosblommor, utan skaft

4 dl vatten

1,6 l vatten

2 dl syltsocker *

4-5 dl socker *

1-2 citroner

2 citroner, saften

Ingredienser

1 vaniljstång (kan uteslutas) (ev) en nypa chili GÖR SÅ HÄR: • Plocka maskrosblommorna och rispa av de gula kronbladen och lägg i en skål. • Riv citronskalet grovt. Gillar du inte beska så finriv i stället och undvik det vita på skalets undersida. • Skiva citronen och lägg över blommorna.

Ingredienser

GÖR SÅ HÄR: • Koka upp vatten och socker i en stor kastrull med lock. • Skölj blommorna (kronbladen) noga och lägg dem i kastrullen. Låt koka lugnt under locka i ca 1 timme. • Rör ner citronsaft och sila bort blommorna. Smaka av och se om det behövs tillsättas mer citronsaft. • Häll saften på rena flaskor. Späd den koncentrerade saften med vatten vid servering.

• Koka upp vattnet och slå över och låt kallna i kylen ca 45 min. • Mosa/tryck citroner och blomblad med gaffel. Då får du ut mer smak. Sila bort frukt och blomblad. • Häll vätskan och syltsocker (och eventuellt urkärnad vaniljstång och en nypa torkad chili) i kastrull och koka upp. • Sjud i 15 minuter. Skumma väl. Häll över i rena burkar. Förvara kallt. Marmeladen kan behöva stelna något dygn.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Din skog

Beställ din digitala

SKOGSBRUKSPLAN Skogsbruksplanen ger dig en bra överblick av din skog och är ett bra hjälpmedel oavsett om du ska generarationsskifta, planera nästa års verksamhet eller bara vill ha koll på din fastighet. Fortfarande finns möjlighet att beställa din digitala skogsbruksplan av Orsa Besparingsskog. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson. I dagsläget är ett 60-tal skogsbruksplaner klara och har levererats till Orsa Besparingsskogs delägare och ytterligare planer står på tur för slutgranskning. Några av dem vi pratat med uttrycker att ”vi beställde skogsbruksplanen eftersom det är dags för generationsskifte” eller ”bra att jag ser hur mycket röjning som behöver göras så jag kan planera våren”. En skogsbruksplan är ett bra underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Vad kostar skogsbruksplanen för mig som delägare?

– Skogsbruksplanen kostar 25 kr/ha samt startavgift 800 kr/plan. Totalkostnaden subventioneras av Orsa Besparingsskog som täcker övriga kostnader. En skogsbruksplan per ägarkonstellation/brukningsenhet erbjuds. Den som så önskar kan uppgradera planen till en certifierad Grön plan. Vi debiterar självkostnadspris för merarbetet. Moms tillkommer på alla priser. Kostnaderna är avdragsgilla i näringsdeklarationen. Hur levereras skogsbruksplanen?

– Som standard levereras skogsbruksplanen via pcSKOGs digitala molntjänst på webb och i app. Vill du dela planen med andra delägare eller kanske entreprenörer som behöver få tillgång till den kan du låta dem ta del av uppgifterna direkt i webb och app. I webb-planen finns också en uppsättning pdf:er som du själv kan skriva ut på papper om du önskar. Man kan dessutom beställa en utskriven plan på papper insatt i pärm för 500 kr plus moms. Fraktkostnad om 150 kr plus moms tillkommer om pärmen ska skickas. Hur beställer man sin skogsbruksplan?

– Skogsbruksplanen beställs via ett webbformulär på Besparingsskogens hemsida, www.orsabesparingsskog.se. Hur går det till att skapa en plan?

– I Besparingsskogens databas finns beståndsuppgifter från laserskanningen. Efter fältbesök på all skogsmark

Jordägaren maj 2021

kompletteras databasen med ståndortsuppgifter och åtgärdsförslag. När hela planen blivit inventerad och inrapporterad till databasen görs en slutkontroll för att säkerställa att hela arealen är redovisad och att fältbesök genomförts på all skogsmark. Därefter sker exporten till webb och app, och samtidigt skickas inloggningsuppgifter till den e-postadress om angavs vid beställningen. Har du inte uppgett någon e-post-adress, eller begärt planen i något annat format, levereras planen enligt dessa önskemål. Status just nu

– Fältinventering pågår och utförs av både egen personal och av underentreprenörer. I skrivande stund är det fem fältinventerare som arbetar med skogsbruksplaner. Vi har beställningar på ungefär 24 000 ha, fördelat på 260 planer. Prognosen är att planer beställda tom mars 2019 inventeras och levereras ut före midsommar, beställningar tom december 2019 inventeras under sommaren och levereras ut under hösten, beställningar gjorda under 2020 inventeras under hösten för leverans under vintern. Beställningar gjorda under 2021 inventeras i mån av tid i höst, men kan få vänta till fältsäsongen 2022. Frågor om skogsbruksplaner kontakta Anna Beronius Tfn: 0251- 59 74 80 E - post: anna.beronius@besparingsskogen.se Beställning görs på: www.orsabesparingsskog.se

Skogsbruksplanen innehåller • Karta över fastigheten, med fastighetsgränser och avdelningsgränser inritade. • Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, i ord och siffror, samt åtgärdsförslag för avdelningen. • Sammanställningar med uppgifter för hela fastigheten. Uppgifter om tex virkesförråd, medelhöjder, medeldiametrar och åtgärdsbehov. Uppgifterna är inhämtade från både laserskanning och fältbesök. • Med hjälp av appen kan man enkelt på plats i skogen se vart i fastigheten man står, och se beståndsuppgifter, se olika kartunderlag, både aktuella och historiska kartor mm.

www.orsabesparingsskog.se

Din skog

Aktuellt just nu

DELÄGARSERVICE Delägarförvaltning har ersatts av delägarservice. Budgeten för delägarservice ligger under jordägarnämnden, som varje år jobbar fram en budget för Orsa Besparingsskogs bidrag. Text och foto: Anna Dahlgren.

Vi frågar Fredrik Eriksson som jobbar med jordägarbidragen om vad som är aktuellt för delägarna just nu. – Projektet delägarförvaltning som pågått under flera år har ersatts av delägarservice och det är nu en del av förvaltningen. Vilket innebär att mitt uppdrag från jordägarnämnden är att erbjuda delägarna skoglig rådgivning och att samordna delägarnas röjningsbehov av de som beställt en skogsbruksplan. Detta var nämndens förslag på sista jordägarstämman och delägarna beslutade enligt deras förslag. Den ursprungliga projektidén, att Orsa Besparingsskog ska förvalta delägarnas fastigheter, är fortfarande aktuell och nämnden är lyhörd när det gäller delägarnas önskemål framgent. Delägare kan lämna in motioner om detta som sedan tas upp på jordägarstämman, gärna i första hand framföra direkt till nämnden. Vad innebär det för mig som delägare om jag vill ta del av tjänsten delägarservice hos Orsa Besparingsskog?

– För att ta del av delägarservice krävs det att du har en aktuell skogsbruksplan från Orsa Besparingsskog och att du ajourhåller den. Rådgivning och ajourhållning är kostnadsfritt upp till 2 timmar/ägarkonstellation per år. Därefter 500 kr/ timme plus moms. Kan jag som delägare beställa en skogsbruksplan utan att ta del av tjänsten delägarservice?

– Ja. Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och ta del delägarservice senare?

– Ja, skogsbruksplanen är grunden i vårt serviceuppdrag, har man en uppdaterad plan så går det att komplettera.

Detta är delägarservice • Professionell oberoende skoglig rådgivning med lokal förankring • Rådgivning och ajourhållning kostnadsfritt 2 timmar/ägarkonstellation per år, därefter 500 kr/ timme plus moms. • En samordning av din röjning och upphandlingar tillsammans med övriga delägare i projektet. • Vi är behjälpliga med att fylla i dina bidragsansökningar för de skogliga bidragen som du är berättigade till. • Vi är aldrig mer än ett samtal bort.

Ring mig gärna så berättar jag mer. Fredrik Eriksson, Tfn: 0250 - 55 26 39 E-post: fredrik.eriksson@orsabesparingsskog.se Foto: Tobbe Nilsson,

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Friluftsliv

Hemestra

- klimatsmart och ekonomiskt Pandemin verkar i skrivande stund hålla i sig ett tag till och det kanske är bäst att börja planera för en semester hemmavid även denna sommar. Ingen skada skedd egentligen, hemester är ju både klimatsmart, ekonomiskt och bekvämt. På Orsa Besparingsskogs marker erbjuds naturupplevelser utöver det vanliga för både delägare, ortsbor och utsocknes. Text: Maria Spring. Foto: Kola Productions.

Fiske för alla

Pandemin och dess restriktioner har gett många möjligheten att uppskatta det lilla då alla stora planer fått stryka på foten. Att tillsammans med familjen eller de närmaste vännerna spendera en ljummen sommarkväll ute vid en vacker fiskesjö i all enkelhet, har plötsligt blivit hett. Orsa Besparingsskogs fvof fortsätter även detta år att bredda och utveckla fisket för att passa så många som möjligt. Put & Take

Put & Take vattnen blir fler, bland annat öppnades Piispanlamm i vintras och under sommaren kan fler P&T-sjöar blir verklighet. Höstens studier av ett antal sjöar och inplanteringen av Paljakkaröding visar att utvalda sjöar troligen lämpar sig väl som Put & Take-vatten. Helt säkert vet man under våren då man ser hur fiskarna mår efter vintern. Som delägare och ortsbo fiskar man till reducerade priser, se www.ifiske.se/o/1020. Fiskekortet betalas med swish eller kort och ett tips är att lösa dem innan man åker ut på skogen då mottagningen inte alltid är den bästa ute på markerna. Välkända landmärken

Råbergs Stamp & Kvarn, Pilkalampinoppi och Finnberget ( läs mer om Finnbergets historia på sid 24 ) är exempel på välkända landmärken på Orsa Besparingsskogs vidsträckta område. Hänförande vyer möter besökaren och spännande kulturhistoria berättas. Packa en picknickkorg och låt forna tiders människor och öden guida dig

Jordägaren maj 2021

en vacker sommardag. Det är sällan någon trängsel, men vill man vara på den säkra sidan i coronatider listas här några mindre kända, men fortfarande högintressanta platser för den vetgirige naturälskaren: • Trollgraven; en vacker och lättillgänglig kanjon vid Vässinjärvis östra sida. Respektera restriktionerna kring dammen. • Värmderåsen; riktig gammelskog, trolsk, vacker, fina stigar och infoskyltar om skogsavverkning och skogsbränder. Tallarna bedöms vara mellan 300-500 år gamla. • Korpimäki; det lilla reservatet med Orsas högsta punkt ( 732 möh ). Här finns många ovanliga växter, många lavor och fågellivet är rikt. Nere invid Rosentorp finns också en vacker gammal begravningsplats. Korpimäki betyder vildmarkskulle. • Noppimäki; ligger söder om Noppikoski, väster om E45. Bland slingrande bergstallar får man finna sin egen väg upp på toppen. • Prästvägen. Om man bara vill njuta en stund i naturen, rekommenderas en vandring längs Prästvägen, kanske med en paus för fika vid någon av de 27 slogbodarna som finns utplacerade vid vattendrag och utsiktsplatser. Läs mer om Prästvägarna på sid 30. Kom ihåg att ta med dig minnena, bilderna, känslan och även ditt skräp hem. Välkommen ut på skogen!

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Friluftsliv Kuriosa - för länge sedan

Prästvägarna

- historiska stigar som fått nytt liv I Orsa Finnmark gömmer sig historiska stigar. Stigar som började trampas på 1600-talet när prästerna i Orsa tvingades gå långa sträckor för att nå församlingsbor som bodde långt ut i skogarna. Vandringarna gjorde att ett nät av stigar och ridvägar kom till. Med tiden började de växa igen för att nästan försvinna. Nu har de röjts och märkts upp igen och man kan åter vandra de gamla prästvägarna, vandringsleder som är fyllda med mer än 350 års spännande historia. Text: Marit Norin. Foto: Kola Productions. På 1600-talet fick Orsa Finnmark fast bosättning, när finsk invandring kom in via Hälsingland. Den milsvida skogen i Orsa var mycket eftertraktad av svedjebrukarna från det inre av Finland. Den första byn anlades i Björkberg år 1618, med ett tjugotal personer. Bosättningarna blev sedan fler och fler och spred sig vidare västerut. Hela finnmarken tillhörde Orsa och det var långa avstånd från kyrkan i Orsa till bosättningarna. På den tiden var det krav på kristendomskunskaper och det var prästerna som ansvarade för undervisningen. Prästerna skulle förutom att hålla husförhör även föra böcker över befolkningen och driva in skatter. Inga vägar fanns när de en eller flera gånger per år skulle ta sig de långa sträckorna för att nå alla församlingsbor. Långsamt, långsamt växte stigar och ridvägar fram. Lyssna på historien

På Orsa Besparingsskogs webbplats kan man lyssna på berättelser från Orsa. Här berättar Ingemar Gustafsson att det tog två till tre veckor för prästerna att gå eller rida runt till alla byarna. De hade häst, men hästarna var inte vana den vilda terrängen, så långa sträckor blev det att gå till fots. På 1700-talet hörde Fågelsjö Finnmark till Mora. Det var en lång väg att vandra. Byn besöktes vart sjunde år av moraprästen och prästen från Orsa fick gå dit de andra åren. En gammal dagbok av en morapräst visar att det stämmer. Det finns också beskrivet i dagboken att han ena gången gick medsols, andra gången

Jordägaren maj 2021

motsols. Ingemar berättar också att prästerna inte alltid var så välkomna. Bland annat för att det var svårt för många familjer att ta emot en präst och förse honom med mat och husrum. Vandringarna gjordes av prästen ensam och man kan tänka sig att varje resa var något av ett äventyr. Den vidsträckta socknen bjöd då som nu på omväxlande och bitvis dramatisk natur. Under långa tider var prästvägarna och de enkla fäbodvägar den infrastruktur som fanns och de hade en viktig funktion för de enslig boende finnarna i norr.

Närmsta kyrka med vigd jord fanns i Orsa, dit alla döda skulle transporteras. Det gjordes företrädesvis på vinterföre. Tillfälliga gravar fick därför göras under sommarhalvåret. På bland annat öar i Storhamrasjön finns så kallade likholmar, där man anlade en tillfällig grav innan transport kunde ske ner till Orsa. Senare anlades bykyrkogårdar på olika platser i finnmarken, där de avlidna kunde få sin sista vila. Själva jordfästningen skedde i samband med prästens årliga besök. Ett hål hade gjorts i marken för att nå ner till kistan. På så sätt kunde prästen hälla vigd jord på kistan och förrätta jordfästningen.

antingen rivits ner av björn eller bara blivit gamla, berättar Anders. År 2010 började Ora Besparingsskog se över stigarna igen. – Jag fick hjälp av Ingemar, som satt inne med mycket kunskap och erfarenhet om prästvägarna, en ovärderlig hjälp. I samband med stigarnas översyn påbörjades arbetet med att renovera de 102 skyltar med finska namn som finns på olika platser. De var också gamla och nötta och behövdes förnyas, fortsätter Anders. Prästvägarna idag

Stigarna väcks till liv

Flera århundraden senare hade en helt annan infrastruktur växt fram och prästerna behövde inte längre vandra de långa sträckorna. Stigarna växte igen, markeringar täcktes av mossa och de gamla prästvägarna blev bortglömda. Tills engagemang från Orsa Besparingsskog gjorde att de fick nytt liv igen. Jag pratade med Anders Frääs, fastighetsskötare på Orsa Besparingsskog, som berättade om arbetet. – Från början var det Ingemar Gustafsson som plockade upp tråden med de gamla prästvägarna. Han insåg att det var något som måste bevaras. Han letade fram information, kollade i arkiv och började måla upp de gamla lederna. Efter att Ingemar gick i pension föll det lite i glömska igen. Leder och markeringar måste underhållas kontinuerligt och efter ett antal år växte det igen och informationsskyltarna hade

Prästvägarna består av två olika etapper, eller stråk, en västlig och en östlig del. Orsa Besparingsskog har restaurerat de delar av prästvägarna som ligger inom Besparingsskogens område. Det är cirka tio mil som har röjts och märkts upp på Besparingsskogens mark. De ursprungliga stigarna sträckte sig även miltals utanför det som idag är Besparingsskogens gränser. – Slutklämmen av arbetet blir under 2021, då gör vi den sista delen av det som är västerut. För att hålla prästvägarna vid liv behövs översyn göras i ett 10-årsintervall, avslutar Anders. Källor: Berättelser från Orsa, inspelningar som finns på Orsa Besparingsskogs hemsida Skriftliga: Framgångssagan. En tidsresa genom Orsas och besparingsskogens historia, Informationsskyltar längs Prästvägarna

www.orsabesparingsskog.se

Vandra i prästernas fotspår Ett tips inför sommaren är att vandra längs prästvägarna, en vandring som förflyttar dig 400 år tillbaka i tiden till myrslåtter, svedjebruk och människoöden. Bli inte förvånad om du i ögonvrån kan ana en präst som sakta vandrar genom skogen. • Västlig etapp: Myggsjö-Sundsjön. • Östlig etapp: Rosentorp-Storhamrasjön • Prästvägarna (”huvudled”) är i terrängen markerade med gul markering. • De mindre lederna, som är länkar mellan byarna, är markerade med rött. • Informationstavlor finns längs vägen.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Friluftsliv

Hyr stuga hos Orsa Besparingsskog Orsa Besparingsskog förfogar över totalt ett 50-tal stugor på de 75 000 hektaren området utgör. Tio av dem hyrs ut till allmänheten. Resterande är stugor som arrenderas ut till privatpersoner eller jaktlag.

Fakta som gäller alla uthyrningsstugor: Antal bäddar: 4-10 i våningssäng samt bäddsoffa. Antal rum: 1-3 rum. Faciliteter: pentry / kök, täcken / kuddar, braskamin, gasolspis, batterilampor, utedass. Priser: mellan 400-600 kr / dygn eller 1 750-3 000 kr / vecka.

Text: Maria Spring. Foto: Tobbe Nilsson, Kola Productions.

Alla stugor som finns för uthyrning ligger naturskönt vid vatten. I de flesta stugor är man helt allena utan grannar. Endast Björnoch Fiskestugan i Noppikoski ligger bredvid varandra. Dessa två stugor är också de enda som har el och vatten. I övriga stugor ger braskaminen värme, gasolspisen möjliggör matlagning och batterilampor ger lyse. Här presenterar vi några av de stugor som går att hyra.

Sundsjön

Lillhamrasjön

2 rok, 10 bäddar, faciliteter som ovan samt båt, brygga, grill, nyrenoverad bastu och en fantastisk vy över sjön och omgivningarna. I sjön finns sik, öring, abborre.

1 rok, 4 bäddar, utöver faciliteter enligt ovan finns även en matkällare. Stugan har en fin sjöutsikt och i sjön finns abborre, gädda, sik samt enstaka öring.

Vassjödammen

Tallsjön

6 bäddar, 1 rum inkl. kök, faciliteter som ovan. Här finns också veranda, brygga, båt. Nyheten för året är att stugan fått en planktimmerbastu placerad vid vattnet. I Vassjön och Vassjödammen finns röding, öring och abborre. Till stugan vid Vassjödammen kan man ta sig med tåg/ rälsbuss ( Inlandsbanan ) från Orsa Station för att sedan promenera de knappa två kilometrarna till stugan.

6 bäddar, ett stort rum. Gasolspis, batterilyse, braskamin, grill. Faciliteter som ovan. Mkt bra och lättillgängligt läge nära Tallsjöns fiskecamp som består av en 80 meters brygga och stor grillplats. Från långbryggan kan man fiska röding, öring och abborre.

Komplett info och bokningsformulär finns på: orsabesparingsskog.se/verksamhet/ stuguthyrning. Information fås också av Anders Frääs: Tfn: 0250-55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se Bokningar hanteras måndag-torsdag kl 8–17 fredagar kl 8-15 Inga bokningar hanteras helger eller röd dag. Det finns ställplatser för husvagnar och husbilar vid Tallsjöns fiskecamp. Följ oss gärna på sociala medier för senaste nytt kring boende, fiske, sevärdheter på Orsa Besparingsskog.

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

PILKALAMPINOPPI 644 METER ÖVER HAVET

Informationskarta Orsa Besparingsskog_2300x1600_tryck.indd 1

2020-07-15

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Historia

Finnråg, framgång och förödelse

Finnbergets historia Både storhet och svårmod avlöste varandra under de 110 år som marken brukades av olika familjer, de flesta med finskt påbrå, varav namnet Finnberget. Idag håller Orsa Besparingsskog marken öppen och utsikten är fortfarande förtrollande. Text: Maria Spring. Foto: Maria Spring, Kola Productions.

Finnberget var en ensam gård med hänförande utsikt över milsvida skogshöjder runtomkring. En tragisk händelse med ett mord och ett självmord i Laxsjön ledde troligen till att de första nybyggarna kom till Finnberget. Kanske var det tidigare en fäbod till Myggsjö. Margareta Ersdotter Hänninen, dottern till de förolyckade ville inte bosätta sig i Laxsjön utan valde att efter sitt giftermål, några år efter tragedierna, bosätta sig här 1821 med de tre medföljande barnen. Det fjärde barnet föddes 1823 och vad man kan läsa sig till så föddes dottern i Myggsjö. Hur livet var på den tiden är idag svårt att föreställa sig.

berget. Näste person att ta sig an Finnberget är soldaten Käck Olof Jansson Korpinen och hans fru Kerstin som också drabbades av olyckor. Brodern till Käck anslöt för att bistå i det hårda arbetet med att tämja berget och dess magra mark. De båda beskrevs i kyrkoböckerna som liderliga, oredliga och svårmodiga. Tyvärr drabbades de av flera tragedier. Kerstin avlider, döttrarna bodde på annat håll, brodern Hafald begår självmord och när den döve sonen Jonas dör 1838 avslutar även Käck Olof Jansson Korpinen sitt liv. I två år står Finnberget tomt och skogen börjar att återta marken. Storhetstiden

Livet var hårt

Man kan förstå hänförelsen de första nybyggarna Margareta och hennes man Mats Grip upplevde, när de bröt ny mark på Finnberget, att kunna tämja en sådan plats. Såga ned träd, timra det första huset och odla den första finnrågen. Men då Margareta tragiskt dör redan 1825 lämnar maken

Jordägaren maj 2021

Näste utmanare är familjen Olof Michelsson Tossavainen som kom till den ensliga bosättningen 1840. Det blev några slitsamma år, kanske lyckliga men sedan dör hustrun Britta och den nyfödda sonen med några månaders mellanrum år 1847. Kvar finns Olof med dottern Kerstin då endast tio år gammal. Nu kan man tänka sig att det kommer ensamma

och slitsamma år på Finnberget för Olof. Efter tio år flyttar brodern Jonas, hans hustrun Brita och flera barn till gården och ett år senare flyttar Olof till Myggsjö och dottern Kerstin gifter sig och flyttar till Lillhärdal. De var flitiga ”Tossavainarna”. Under deras närmare 30 år på gården blomstrade Finnberget. Familjen Tossavainen hade invandrat till Sverige redan på 1500-talet från Finland och Olof bodde i Tandsjö innan han kom till Finnberget. Bröderna sliter hårt och de är kompetenta. De är inte bara duktiga jordbrukare och timmermän utan även bössmeder. De kunde också utvinna och bearbeta myrmalm, spå väder, bygga och driva stampar, kvarnar, sågar och smedjor. Hela familjen var läskunniga och vid varje resa till Lillhärdal inhandlades böcker och tidningar. Som mest ska ett tjugotal människor ha bott på Finnberget, bröderna, en fru, nio barn samt ett antal drängar och pigor. Boningshuset var rödmålat och imponerande i två våningar, med riktiga tapeter invändigt och en ovanlig prakt för att vara en så avlägsen bosättning. Övriga hus utgjordes av en ladugård med plats för fjorton kor och tre hästar, ett uthus, smedja, bastu och ett antal mindre ekonomibyggnader. En mycket välgjord jordkällare, med ett vackert och beständigt valv fanns också och det är det

www.orsabesparingsskog.se

Den ursprungliga jordkällaren. Under 1990-talet uppfördes rastkojan som idag finns på platsen. De fyra stora granarna ramar in begravningsplatsen. Nedan: Minnestavla av Gustaf Schröder. Den svartvita bilden visar Finnberget 1939. Foto: Helmer Kallova

enda som står kvar än idag från denna storhetstid. Till gården hörde även tre tunnland åkermark, tre skrindland hemskog samt ett stort antal myrslogar. Nu fick platsen ett nytt officiellt namn – Thorsåsen, då Finnberget egentligen var ett svenskt skällsord och en förnedrande benämning på den imponerande gården. Amerikafeber

Trots välståndet lockar Amerika. Familjen läser dagstidningar som vid den här tiden var fulla av berättelser om landet som ”flöt av mjölk och honung”. Jonas resonerade som så att skogsfinnarna alltid skulle vara just skogsfinnar, oaktat allt de åstadkommit. Sedan hade Jonas och Brita även många barn och gården kunde inte föda alla. Jonas Michelsson hade träffat storjägaren och skogsmannen Gustaf Schröder 1863 då denne sökte skydd undan ett fruktansvärt oväder. De språkades vid under ett par dagar och fattade tycke för varandra. Det man vet är att Schröder imponerades stort av den till det yttre påvra uppenbarelsen av Jonas Michelsson, vilket han nedtecknade i boken "En timmermärkares liv". Antagligen var känslan ömsesidig för då Jonas Michelsson beslutade sig för att resa till Amerika med familjen fanns det bara en person han er-

www.orsabesparingsskog.se

bjöd att köpa hemmanet. Det kan också ha berott på att gårdens pris var oöverstigligt för traktens folk. Sagt och gjort, år 1868, 54 år gammal spände Jonas Michelsson på sig skidorna och åkte de 15 milen ner till Siknäs invid Venjan för att be Gustaf Schröder köpa gården för 3000 riksdaler. Två veckor senare genomfördes affären i Mora och hela familjen, utom två av sönerna som redan hade emigrerat några år tidigare gav sig av över havet. Jonas hade totalt sparat ihop den ansenliga summan 33 000 riksdaler (motsvarande priset av 660 kor vid den tiden) för att starta sitt nya liv i Amerika. I avtalet med Schröder skrevs det in att om Jonas återvände inom tio år hade han möjlighet att köpa tillbaka Finnberget för samma summa. Det blev aldrig aktuellt. Familjen Tossavainen hamnade i svenskbygderna kring Isanti i staten Minnesota.

bestämmer sig för att finna en arrendator som ska driva gården. Pehr Markusson med fru är de första men snart övertas arrendet av Amund Amundsson, även kallad ”KungAmund”. Hans första prioritet, på uppdrag av Schröder blir att inhägna så mycket myrmark som möjligt då storskiftet hade påbörjats. De enkla gärdesgårdarna klarar knappt att hålla djuren kvar, men som råmärken duger de gott och Schröder tilldelas rejält med skogsmark vid skiftet. Finnberget skulle nu kunna fortsatt att blomstra men en förödande brandkatastrof jämnar allt med marken och endast jordkällaren och bastun står kvar. Schröder anser att tu-

Arrendegård

Nu är Gustaf Schröder ägare till Finnberget. Han lever livet nere i Siknäs, anställd vid Korsnäs som bruksförvaltare och han

Jordägaren maj 2021

Historia

Finnråg

nets värde ligger i skogen och bemödar sig endast att uppföra ett enkelt boningshus, sammanbyggt med ladugården. Så fort tiden är ute för Jonas Michelsson att köpa gården åter säljer Schröder den för 15 000 kronor till släktlinjen Christian Schröder som råkar vara VD för Korsnäs AB. Olycka och lycka

Kung-Amund blir kvar på gården som arrendator och livet böljar fram och tillbaka som det alltid gjort för dess invånare. 1875 förlorar han sin fru Kerstin och lever ensam med fyra små barn, alla under elva år. Sedan träffar han den betydligt yngre Helga Bernhardsdotter och får i rask takt ytterligare sex barn. Under 1894-1895 dör tre av barnen samt Helga och de finns begravda på Finnbergets begravningsplats. Platsen

ligger 638 möh och är Sveriges näst högst belägna gravplats, med milsvid utsikt. Två av Kung-Amunds söner, Lill-Amund och Bernhard emigrerar till Canada. Om Lill-Amund finns det många spännande historier då han sas vara något av finnmarkens Robin Hood och av den anledningen var han tvungen att fly landet då hans äventyrligheter retat många högre uppsatta män. Kommen till åren skaffar sig KungAmund en andrahandsarrendator, Fredrik Nilsson, när han inte längre orkar med sysslorna på gården. Glansen är borta sedan länge och gården är i bedrövligt skick. Dock har den bundits samman med omvärlden med en ordentlig väg 1897 samt en telefonlinje som stod klar 1901. Fredrik som blir den siste bofaste på Finnberget, flyttar in 1912 och bor kvar ända till 1931 med sin familj.

En avgörande komponent till att skogsfinnarna överlevde på den magra marken var den mytomspunna finnrågen. Efter ett års träda och ett års sådd hade utkomsten tiotusenfaldigas. Så här gick det till i korthet: Skogen avverkades och fick ligga och torka ett år på marken. Kring midsommar året efter bränns marken. Processen är omgärdad av viss magi och riter utförda av en åldersman. Svedjan ska svalna till 37 grader och för att kontrollera att temperaturen var rätt klädde man av sig naken och rullade sig i askan. Viktigt var också att det blev väderomslag så att bränning och sådd följdes av regn. Därefter såddes kornen med ett korn/fot, eller sju per kalvskinn. Redan efter en vecka kom gröna strån upp ur askan. Till hösten var det en grön tuva och nästa sommar uppemot 100 -150 strån, som alla bar ax.

1900-tal

Sedan den sista familjen lämnat berget gjorde Korsnäs som många andra skogsbolag vid denna tid, man demonterade alla byggnader och sålde virket som ved. De byggnader som idag finns på platsen har uppförts av Orsa Besparingsskog som fick Finnberget i sin ägo efter ett antal markbyten mellan Korsnäs, Stora Kopparberg och Orsa Besparingsskog under 1960-talet. Under 1990-talet uppförs rastkojan som idag finns på platsen och de fyra stora granarna

som ramar in begravningsplatsen planteras. Granarna är av arten amerikansk klippgran (lat. Lasiocarpa) och vad känns väl mer rätt för att hedra de framgångsrika Tossavainarna som lämnade Finnberget för Amerika. Källor: 20 år i Dalarna och En timmermärkares minnen, av Gustaf Schröder, Framgångssagan om Orsa Besparingsskog.

Överst: Amund Amundsson kom med sin far med samma namn från Dalby i Värmland 1871 och arrenderade en gård som Gustav Schröder ägde. Amund var jakttokig och känd tjuvjägare. Här med sin hund Storm som han sålde för 800 kr innan han emigrerade till Kanada 1906. Motsvarande värde idag skulle vara ca 24 000 kr. Nederst: Amund Amundsson i Kanada. Han emigrerade från Finnberget och Orsa 1906 för att få jaga i Kanadas viltrika marker. Här har en karibo fallit för hans bössa. Närmast: Amund Amundsson på gamla dar med ett karibuhorn. På baksidan av kortet står det: så ser en gammal tjuvskytt från Finnberget ut nu för tiden nära 75 år gammal. En vänlig hälsning till eder alla från mig ty vi får nog aldrig träffas mera. Ett hjertligt tack och farväl Amundsson.

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Xxxxxxxxxxxx

MANNEN, MYTEN, STORJÄGAREN -

Gustaf Schröders liv och äventyr i Dalarna Från skogsman och storjägare till författare. Via arbete med timmerflottning kom Gustaf Schröder till Dalarna och blev väl bekant med Orsa Finnmark. Under några år ägde han även Finnberget, vilket senare skulle komma att ägas av Orsa Besparingsskog. I sitt omfattande författarskap odlade han myten om sig själv och otvivelaktigt var hans liv och iakttagelser osedvanligt spännande och intressanta. Text: Maria Spring. Foto: Orsa Bildarkiv, Samuel Lindskog, Gustaf Schröder-sällskapet.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Historia

Äventyret börjar

Schröder föddes den 6 juni 1824 på Edsvalla bruk i Nors socken i Värmland. Vid fem års ålder flyttade familjen till Arvika och som sjuåring började Gustaf skolan. Efter bara ett år flyttades pojken till ett gods fem mil från Arvika för studier och arbete på brukskontor. Intresset för jakt, fiske, djur och natur fanns med redan från tidig ålder då fadern jagade flitigt, hade en stor gevärsamling, flertalet jakthundar samt ofta hade jaktgäster på besök. Samtalsämnena hemmavid kom naturligtvis att domineras av jakt. Under åren borta från familjen sökte sig Gustaf ofta ut i skogarna, både som barn och som ung bokhållare på olika bruk. Redan vid tio års ålder sköt han sitt första vilt, en hare. Tre år senare, blott tretton år gammal köpte han sig sin första bössa. Som artonåring skrev han följande; ”att jag vistats så mycket i skog, i mark och tidigt fått en viss erfarenhet vida över mina år. Dessa små tilldragelser har emellertid ingivit mig stor kärlek för naturen och skogslivet och jag kan säga att jakt- och skogsvandringar utgjort mitt käraste tidsfördriv”. Under 20 år arbetade han som bruksbokhållare, timmerhandlare och timmermärkare med Värmland och delar av Norge som arbetsfält. Schröder trivdes bra och konstigt vore det väl annars, när han mest befann sig ute i skog och mark samt hade gott om tid att ägna åt sin favoritsysselsättning; jakten. Dalarna nästa

1863 erhöll Schröder ett anbud om att sköta Ejens skogsbolags timmerflottningar i Dalarna, Ejens skogsbolag bildade senare Korsnäs AB. Snart blev han överinspektör vid Oreälvs bolag. Under de första åren i Dalarna hade han ingen fast bostad utan reste mest hela tiden, men efter ett par år skaffade han sig en bostad i Siknäs, i närheten av Venjan. När han inte arbetade ägnade han sig åt jakt och björnjakt blev en favorit under åren i Dalarna. 1869 hade Gustaf träffat Alma Ericson från Falun och de gifte sig i augusti, sent på sommaren för att inte störa jakten. Gustaf ville inte att någon dag av andjakten skulle gå förlorad ”bara för att man skulle gifta sig”.

Jordägaren maj 2021

Schröder var en mångsidig man, med många kvaliteter och han nedtecknade sina iakttagelser över människors liv och leverne regelbundet. Han hade tidigt blivit varnad för dalfolkets motvilja mot bolagen och han var inte imponerad av invånarna i den norra delen av länet. ”Infödingarna voro buttra, sällan höfliga, och bad man få köpa en bunke mjölk, var det ej alltid man fick sin begäran bifallen”. Ofta beskrev han dalfolket som både snåla och lata och han upprördes av hur männen behandlade kvinnfolket som fick slita hårt. Han noterade den bristande hygienen och trots att Gustaf upplevde dalkarlen som flitig och skicklig, förvånades han över det låga arbetstempot.

”Att jag vistats så mycket i skog, i mark och tidigt fått en viss erfarenhet vida över mina år. Dessa små tilldragelser har emellertid ingivit mig stor kärlek för naturen och skogslivet och jag kan säga att jakt- och skogsvandringar utgjort mitt käraste tidsfördriv”

Välståndet på Finnberget

En av de mer utmanande uppdragen det första året som överinspektör var att undersöka möjligheten att göra Ore älven flottningsbar för timmer. Under resan längs älven tar sig Gustaf Schröder och hans vägvisare, en Orsafinne, upp till Finnberget för att undkomma ett ruskigt oväder. Finnberget har haft olika bosättare sedan 1821 och 1840 slog sig Olof Michelsson Tossavainen från Tandsjö ner på berget. Senare flyttade även hans bror Jonas med familj till Finnberget och bebyggelsen blomstrade under de flitiga Tossavainarna. Schröder överväldigades av välståndet. ”Väl uppkomno sågo vi en stor uthuggning och blevo ganska förvånade då vi i dess mitt upptäckte en stor rödmålad gård med ett tvåvåningshus. Vi trodde knappast våra ögon, ty ing-

en väntade att finna något sådant här mitt i vildmarken”. Under två dagar på Finnberget bekantade sig Schröder med den flitige finngubben Jonas och hans familj och han förundrades över deras kunskaper. Bland annat var alla läskunniga, vilket var ovanligt på den här tiden. När de skildes åt trodde ingen av dem att de skulle återses, men fem år senare, 1868 nere i Venjan korsas deras vägar igen. Gustaf ser till sin förvåning en dag hur en äldre, bekant man kommer gående utanför huset i Siknäs och inser att det är finnbergsgubben Jonas själv. Ärendet är kort och gott att Schröder ska köpa Finnberget av honom då hela familjen ämnar resa till Amerika. Jonas är mycket bestämd och låter sig inte övertalas även om Gustaf försöker avstyra resan, alternativt höja priset (enligt egen utsago). Jonas begär endast 3000 kr för allt, innefattande marken, byggnaderna, lösöret, tio kor och en häst. Anledningen är att trots välståndet på berget såg inte familjen sig någon framtid i Sverige. En familj kunde reda sig bra på Finnberget, men inte flera och Jonas hade många barn. Två veckor senare möttes de åter i Mora och undertecknade köpebrevet i fogdens närvaro. En återköpsklausul skrevs in som gav säljaren rätt att köpa gården åter för samma pris, om han återvände från Amerika inom tio år. Men familjen hörde aldrig av sig mer. Schröder ägde Finnberget i tio år och sålde det sedan till Korsnäs AB. Långt senare kommer Finnberget i Orsa Besparingsskogs ägo och 1990 höll tunet på att växa igen. Besparingsskogen bestämde sig för att vårda och hålla gårdstunet öppet genom slåtter. Tyvärr hade de flesta byggnaderna rivits och fraktats bort långt tidigare och sålts som ved. Idag finns en timrad rastkoja, uppförd av Besparingsskogen, en jordkällare och den gamla begravningsplatsen kvar. Den milsvida utsikten omger fortfarande bosättningen. Storjägaren blir med björnungar

Gustaf Schröder beskrevs av andra och beskriver sig själv som en riktig storjägare. Björnjakt uppskattade han mest och ofta betalade han så kallade ringare som kon-

www.orsabesparingsskog.se

trollerade björniden och spåren runt om. 1864 hade Gustaf köpt åtta olika ringar för stora summor i bland annat Orsa och Älvdalen. Ringaren trodde att idet i Slättberg beboddes av en så kallad ”myrtass”, det vill säga en liten björn. Våren kom och när det var dags för jakt var det varmt och snödjupet var tunt. Spåren hade smält och blivit otydliga. Inget ide och ingen björn syntes till och snart insåg man att spåren tillhörde ett lodjur. Med oförrättat ärende och förorättad min fick jakten ett snöpligt slut. Dagen efter begav sig sällskapet till Hornberga där ringaren försäkrade att ett björnide fanns. Efter en hel dags sökande fann man sig tvungen att återigen ge upp. Dessa två jakter är de enda som finns nedtecknade från Orsa. Däremot från Älvdalen finns en framgångssaga som slutar med att Gustaf Schröder skjuter en björnhona och tar hennes två ungar hem till Siknäs. Hanen dör inom kort, men honan behåller Gustaf under flera år och många är de skildringar av dråpliga historier när Nalle, som hon kallades kort och gott, drack punsch, tassade omkull främlingar, åkte i vagnen, fastnade med huvudet i en syltburk och annat tokigt. Schröder studerade Nalle ingående och nedtecknade sina iakttagelser.

Gustaf Schröder i nutid

Idag är det svårt att veta vilka äventyr som var Gustafs egna, då han intresserade sig för och efterfrågade duktiga jägare och jakthistorier, både bland herrefolk och allmoge. Hans intresse sträckte sig inte bara till jakten, utan även att förstå människorna bortom allfartsvägarna. Hans böcker har klassificerats inom tre kategorier: jakt- och fiskeskildringar, kulturhistoria och ungdomsböcker. Majoriteten av titlarna har getts ut ett flertal gånger och så sent som på 1980-talet. Några av böckerna finns på Orsa Bibliotek att låna. Gustaf Schröder-sällskapet med säte i Malung, är en livaktig förening med cirka 500 medlemmar och en orsabo finns i styrelsen. De arbetar för att bevara Schröders minne genom att årligen ge ut en bok samt samla och kontrollera allt material kring mannen och myten Gustaf Schröder.

Lästips! • Minnen från mitt jägarliv (där de misslyckade jakterna i Orsa finns beskrivna). • 20 år i Dalarna (bla med Schröders resa längs Oreälv). • En timmermärkares minnen. Fler tips finns på: www.gustafschroder.se

Källa: Gustaf Schröder-sällskapet

Från skogsman till författare

Man får anta att Gustafs anteckningar från hans resor i främst Dalarna och Värmland ligger till grund för hans 27 böcker som han skrev mellan 1888 och 1908. Under de sista åren som skogsman råkade Gustaf i trångmål då han insjuknade i difteri som han aldrig repade sig helt från och därför tvingades sluta på bolaget. Familjen flyttar till Värmland igen och drev jordbruk. Dock slår skörden fel flera år på raken, ett femte barn föds och familjen är utblottad. Man beslutar sig för att flytta till Stockholm. För att skaffa sig en utkomst börjar Gustaf skriva ner sina upplevelser och minnen. Bonnier gav ut Schröders första bok, Minnen från skogarna, 1888 och därefter fortsatte produktionen med drygt en bok per år. 1909 kom sista boken ut, Vildmarksliv, nya skogs- och jakthistorier och tre år senare dog Gustaf Schröder.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Vi minns...

Vi minns Ingemar Gustavsson Ingemar med svedjeråg på Finnberget.

En stor skogsman har lagt ner sin vandringsstav. Tidigare skogsvaktare på Orsa Besparingsskog, Ingemar Gustavsson avled i vintras i slutet av sitt nittiofemte levnadsår. Text: Rune Dehlén. Foto: Anders Frääs. Det fanns inte många rutor på Besparingsskogens marker som inte Ingemar hade vandrat över eller hade en historia om. Med åren blev Ingemar en ”levande uppslagsbok” för det som vi kallar för Finnmarken, där även Besparingsskogen har sitt skogsinnehav. Under flera år skrev han i Jordägaren under rubriken ”Ingemar minns”. Nu minns vi Ingemar. Ingemar föddes i södra Värmland i byn Konsterud. Redan tidigt bestämde han sig för att gå den skogliga banan. Efter skogspraktik hos Korsnäs i Orsa genomgick han sågverksskola i Härnösand. Värnplikt på I3 i Örebro. Under 1949 praktiserade han som virkesmätare i Värmland. Därefter följde kolarskola och förberedande skogskurs på Gammelkroppa. Han utbildade sig till skogvaktare på Färna skogsskola och avlade examen år 1953. Efter examen tog han anställning hos Orsa Besparingsskog. Först som bevakningsskogvaktare uppe på Tjäderåsen och därefter i Kvarnberg. Här träffade han även sin blivande fru Ingrid som jobbade som lärarinna. Familjen utökades med tre barn. När yngsta barnet var fyra år, 1969 flyttade hela familjen ner till Orsa. Vid rationaliseringar under 1960-talet,

Jordägaren maj 2021

när Besparingsskogen övergick till funktionell organisation, fick Ingemar hela ansvaret för den löpande skogsvården och jakten. I vida skogliga kretsar blev Ingemar känd för att utveckla hyggesbränningen till en konst. Under hans tid hyggesbränndes mer än halva den upptagna kalytan. För sina skogsvårdande insatser belönades Ingemar år 1988 med Sveriges Skogsvårdsförbunds förtjänsttecken Silverkvisten. På fritiden ägnade Ingemar sig åt jakt i alla dess olika former, allt från småvilts- till högviltsjakt. Under många år var Ingemar jaktledare och hundförare för Besparingsskogens tjänstemäns eget jaktlag. På senare år kom även björnjakten in i bilden. Vid ett tillfälle, yttrade Ingemar; ”om jag hade fått chansen att leva om mitt liv skulle jag blivit trapper i Alaska”. På 1980-talet förlades det Skandinaviska björnprojekt till Orsa Finnmark. Genom sin lokalkännedom av björnarnas beteende på skogen blev Ingemar initialt en viktig kugge i projektet. Orsa Finnmark låg Ingemar varmt om hjärtat, såväl naturen, bygden och inte minst de människor som framlevt sina liv där. Ingemar upprättade släktträd för de flesta av de finnfamiljer som i början av

1600-talet migrerade från Finland till Orsa Finnmark. För denna insats utsågs Ingemar år 1994 till årets Osskall i Orsa. Ingemar var mån om att bevara de finska namnen på naturföreteelser som berg, sjöar, myrar och åar. Längs Besparingsskogens vägar finns det idag över 100 stora träskyltar med finska namn, som påminner om de som en gång bröt ny mark här. Vidare har Ingemar spårat upp och markerat prästvägarna, en östlig mot Hamra och en västlig upp mot Fågelsjö. Dessa stigar trampades en gång av präster från Orsa när de skulle upp på Finnmarken för att genomföra sina kyrkliga plikter. Ingemar var aktiv medlem i flera föreningar med historisk anknytning som Skogshistoriska Sällskapet och Gustaf Schröder Sällskapet. Inte minst i den senare ledde han flera exkursioner runt om i Dalarna och även på Finnmarken. Även i övrigt var han en ofta anlitad exkursionsledare för olika sammanslutningar för att sprida kunskap om Orsa Finnmark och dess historia. Det var en ynnest för oss medarbetare på Orsa Besparingsskog att under många år få ta del av hans gärning, kunskap och berättarförmåga.

www.orsabesparingsskog.se

Vi besöker...

Jonas Blomberg Vi träffar Jonas Blomberg som är ordförande i Orsa Jernvägsförening, och som brinner för tåg. Syftet med föreningen är att bevara minnet av Orsa som en viktig järnvägsknut, där Orsa Besparingsskog spelade en stor roll. Rent praktiskt för föreningen handlar det om att underhålla och driva lokstallet, fordonen samt bedriva järnvägstrafik med museal inriktning. Text: Maria Spring. Foto: Martin Stenberg.

Hur det kom det sig att du blev ordförande i Jernvägsföreningen?

– Jag har alltid varit fordonsintresserad och har även några veteranbilar. Egentligen handlar föreningen mycket om att träffa folk. Vi är en brokig samling människor med ett gemensamt intresse. Vi åker på resor, olika utflykter med tåg och bil. Vi har cirka sextio medlemmar varav tio är aktiva, säger Jonas. Det visar sig snart att pojken Jonas aldrig fick det där Märklinmodelltåget, bara ett enkelt Briotåg i trä och kanske är det förklaringen till att Jonas idag leker med tåg i skala 1:1. Jonas kan hur som helst mycket om tågtrafikens utveckling från ånglok till dagens högteknologiska monster och förklarar att föreningens lok är allmänt kända som rälsbussar. – Namnet anspelar på det faktum att de första motorvagnarna egentligen var landsvägsbussar som sattes på räls. Det var SJ som byggde dem under 50-talet för mindre privata banor som just Inlandsbanan. I slutet av 1800-talet var Orsa den mest aktiva inlandskommunen i järnvägsfrågan. Snart bands Orsa ihop med tågbanorna söderut och 1909 blev Inlandsbanan högtidligt invigt. Då hade Orsa Besparingsskog satsat 2,9 miljoner kronor i projektet. En hisnande summa vid den tiden. Resultatet kan vi alla njuta av än idag, säger han. Jonas berättar målande om varför Inlandsbanan är speciell och då har han ändå åkt på de flesta tågbanor i Sverige. – Den har en annan karaktär, en lugnare känsla. En ål-

www.orsabesparingsskog.se

Lokförare Anders Stenberg till vänster och Jonas Blomberg till höger.

derdomlig teknisk status, såklart. Det är skarvspår, begränsad hastighet, lastpallar till stationer och stationerna har namn som Tallhed, Vassjön, Lillhamra och Fågelsjö. Man kan kliva av och på nästan var som helst. Vid vissa stationer finns en stopptavla, en så kallad plåtstins. Som resenär läser man instruktionen och vrider på handtaget vilket ger en stoppsignal till lokföraren och visar att det finns passagerare som vill kliva på. Hur ser du på den närmaste framtiden för Orsa Jernvägsförening?

– Ambitionen för oss är att vara redo med tågen den dagen restriktionerna släpper. “Vanliga” år har vi till exempel “Yrantåget”, mellan Mora och Orsa, utflyktsresor som till exempel Inlandsbanan till Sveg, eller Älvdalsbanan. Du kan även ta tåget till Rättvik under Classic Car Week så slipper du parkeringsproblem och man kan boka charterkörningar. Då hyr du eller kanske ditt företag ett eget tåg för en dag, tar med fika och stannar vid en fin plats. Det är bara fantasin som sätter stopp. Kanske att coronan kan gynna mindre event och att de stora evenemangen som annars slukar oss, inte blir av. Vi kanske får en större variation på evenemangen, avslutar Jonas. Kanske vi redan i sommar kan glida fram över rälsen, i behaglig takt och njuta av broarna, vyerna och lugnet i en rälsbuss över Finnmarken. Mer info om Orsa Jernvägsförening: www.orsajf.se

Jordägaren maj 2021

Anslagstavlan

Gunilla Källbäck, ny medarbetare på Orsa Besparingsskog Gunilla Källbäck är den som du kommer att träffa i receptionen när du besöker oss och även den som kommer att ansvara för växeln när du ringer till Orsa Besparingsskog. Hon är nyanställd ekonomiassistent sedan januari månad. Efter 23 år på ett företag i Mora var hon sugen på att göra något nytt och när denna tjänst utlystes blev hon intresserad. När hon sedan blev erbjuden jobbet bland många sökande stod lyckan högt i tak i stugan i Våmhus där hon bor med man och barn. – Här kommer jag att få jobba mer med människor och vad jag förstår så är arbetet även varierande. Gunilla är 47 år och förutom att ägna sin fritid åt familjen så blir det många promenader med hundarna, en del träning och helgerna tillbringas gärna i Grövelsjön med fiske och skoterturer. – Jag ser fram emot att träffa och lära känna både medarbetare och delägare, säger Gunilla.

Anders Andersson, ny förvaltare på Orsa Besparingsskog Den 16:e augusti tillträder Anders Andersson som förvaltare på Orsa Besparingsskog. Anders är 51 år gammal och kommer från Hyltebruk som ligger på gränsen mellan Halland och Småland. Anders jobbar idag på Södra Skogsägarna där han under åren har haft flera olika befattningar. Idag jobbar Anders som produktions- och logistikchef av koncernens biobränsleverksamhet. – Det är med stor ödmjukhet jag tar mig an jobbet som förvaltare. Jag ser fram emot att tillsammans med motiverade och engagerade medarbetare fortsätta att skapa avkastning som går tillbaka till Besparingsskogens delägare och den bygd vi verkar i. Martin Moraeus, ordförande i Allmänningsstyrelsen tillägger; – Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med Anders. Han har visat ett genuint intresse för Orsa Besparingsskog både när det gäller historien och den dagliga verksamheten men också det uppdrag och syfte en besparingsskog har. Anders kommer från en skogsägarförening och har därmed vana och förståelse för vad det innebär att jobba i en organisation med många engagerade skogsägare som delägare.

VÄGAR Idag har Besparingsskogen ett vägnät på omkring 180 mil. Satsningen på vägarna gör att Orsa har fina och väl underhållna grus- och skogsvägar.

Stugor för korttidsuthyrning Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan

Toppbrottsskador vinter 20/21. Med anledning av de omfattande toppbrottskador som identifierats runt 400 m ö.h. har jordägarnämnden beslutat att ploga och snödika jordägarvägarna i de aktuella områdena. Detta för att vägarna ska torka upp snabbare och möjliggöra för Besparingsskogens delägare att inventera, upparbeta och transportera bort toppbrottsvirket innan 15 juli. Om skadorna överstiger 5 m3sk / ha ska virket tas om hand enligt Skogsvårdslagen. De flesta jordägarvägar är begränsade till fyra ton eller avstängda under tjällossningen och tillstånd ska ges av vägmästaren innan du får använda en nedsatt eller avstängd väg. För mer info och karta gå in på www.orsabesparingsskog.se

Information: Anders Frääs Tfn: 0250 - 55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se

Röjning av vägområde. Vi jobbar ständigt för ett rent vägområde som ger bättre trafiksäkerhet och rationell drift av vägen. Många vägar är i stort behov av röjning. Röjningen ger många fördelar som bra diken, vattenavrinning, upptorkningen av vägen blir bättre och skymmande vegetation som buskar och träd försvinner. Under vår och sommarsäsongen kommer vi att se över en del vägar och ni som är markägare och har träd i vägområdet, ta tillvara på dem, annars kommer vi att bli tvungna att ta ner dem. Intäkten går i så fall till vägen. För aktuell information ta del av hemsidan: orsabesparingsskog.se/ verksamhet/vagar

Jordägarnämnden

Klippning av sly och gräs. Det viktigt att tänka på att inga råpålar, gränsmarkeringar, snitslar, jaktmarkeringar med mera i området 5 meter från vägkanten som kan hindra klippningen. Håll även bommar öppna till åtkomstvägarna.

Gå gärna in på vår hemsida

www.orsabesparingsskog.se/blanketter

Akuta ärenden gällande Orsa Besparingsskogs vägar ring: 0250-55 26 07

Jordägaren maj 2021

www.orsabesparingsskog.se

Anslagstavlan

Orsa BesparingsskogFörr, Nu & för Framtiden

JORDÄGARSTÄMMA 27 MAJ

Kika gärna in på vår webbplats och ta del av filmen om Orsa Besparingsskog. Filmen producerades under sommarhalvåret 2020 av Kola Productions. Vi har valt att kalla filmen Orsa Besparingsskog- Förr, Nu & för Framtiden. Filmen är 5 minuter lång och på långa vägar får vi inte med allt som Orsa Besparingsskog är och har betytt genom historien för uppbyggnaden av Orsa. Men vi tror att när de sista stavelserna av Martin Moraeus röst klingar bort och man ser vidderna som breder ut sig runt Pilkalampinoppi har man en bättre uppfattning vad Besparingsskogen är och fortfarande betyder för Orsa.

Ordinarie jordägarstämma med Orsa Besparingsskog genomförs som en poströstningsstämma och resultatet av stämman redovisas på www.orsabesparingsskog.se kl 18.00 den 27 maj. Delägare har fått ett informationsbrev i slutet av april angående förfarandet och mer information finns även på vår webbplats.

Försäljning av skifteslagsmark Besparingsskogen avser försälja viss skifteslagsmark. För ytterligare löpande information kring fastighet/skiften/områden till försäljning bevaka Orsa Besparingsskogs webbplats, www.orsabesparingsskog.se

Filmen finns på vår webbplats: orsabesparingsskog.se Samt på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=jdPWLcxj0lI

Projekt Gränsförbättring

Grattis Hansson Sparf Karin Ingegärd, Mora! Vinnare av korsordet i höstnummret av Jordägaren. GLEN-

PROME- MARK NERA ERIKSSON STRÖMSTEDT

LITET KÖK

FÖRA OVÄSEN

MARMYTOMKENS SPUNNET ÖVERSTA TRÄD DEL DÄR MED HÅL NEDBRYTNINGEN HAR BÖRJAT

UPPHÖJNING I NATUREN

VINST PROCESSOR INOM SKOGSBRUKET KVISTARE- . . ....

TALLHEDS VÄXTHUS BETALAR FÖR BOENDET

SAGOSLUT SKIKT

WERNERS GRÖNSAK VINNER ÖNSKAT RESULTAT

GRIPA

POSTGIRO GÖR TRÄD OM VÅREN

GÖRA TUNNARE

ÄR MYRMARKER

SÅDANT FISKE FINNS

UTFÖRSÄLJNING

DE BOR I EN MONARKI BANKGIRO

SKEN FRÅN GRANNPLANET ROM FEM SÄGER BESVIKEN

NATURMINNE NÄRA ROSENTORP

DÅ MAN HAR NÅGOT FÖR AVSIKT

VANLIGASTE YTMÅTTET I SKOGEN

IHOP MED LÅNGHALM LÄTTLÄST

JOULE

ÄR KÅDAN ÅTER I ORDS BÖRJAN

IRIDIUM

Tallheds Skogsplantskola HAR VI ALLA TVÅ FÅTÖLJ ELLER FLERA

TREVLIGT FRITIDSNÖJE

TREDJE TONEN

BJÖRN

JOHAN I GB

SKÄRREDSKAP KATTDJUR

ELIOT, POET

TRÄNA

VÄDERSTRECK

DESS SAFT ÄR HÄLSOBRINGANDE

SÄDESSLAG

FÅ ATT SOMNA

FLUOR

FRASVÅFFLA

TIDSPERIOD DEN ANVÄNDS INOM FÄBODSKULTUREN VID LURTILLVERKNING

S UTNYTTJAS FÖR FÖRNYBAR ENERGI ÄR SKÄMDA FRUKTER ANFALL

Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog. Tel: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se

SUNDSJÖSTUGAN HÄLSAR ATT

VANLIG BERGART SOLFLÄTAN

Projektet ska förbättra överrensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är enbart kartan som ska bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Projektet är nu inne på sitt 5:e och sista år. Vi har förhoppningen att kunna bjuda in till ett informationstillfälle under hösten beroende på läget med Covid. Information om detta kommer i så fall att utannonseras på Orsa Besparingsskogs webbplats och i lokaltidning.

KATEDRAL ODENS BROR

Kontakta oss och boka plantor till säsongen 2022 Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser. Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk. Kontakta oss och boka plantor till nästa års planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Kontakta Orsa Besparingsskog, Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 E - post: plantskolan@orsabesparingsskog.se www.orsabesparingsskog.se

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2021

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

! ngsskogs nns på: s i r a p p i s e t B s Orsa else för 2020 fi Lä tt

Nästa nummer hösten 2021

gsberä og.se förvaltnin .orsabesparingssk www

Ny förvaltare Barkborrehundar Orsa Besparingsskog och Järnvägen Finnmarkens Robin Hood Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85

Tillförordnad Skogsförvaltare Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Virke och produktion Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85

Ekonomi Anna-Karin Göthe

0250 - 55 26 02

Jordägarbidrag Fredrik Eriksson

0250 - 55 26 39

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Ekonomiassistent Gunilla Källbäck

0250 - 55 26 04

Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251- 59 74 74

Ordf. Jordägarnämnden Sven-Erik Sjöberg 070 - 331 52 30

Vägmästare Anna Hassis Ståbis

0250 - 55 26 07

Jakt Tomas Liljeberg

Skogsskötselchef Mats Karlsson

0250 - 55 26 37

Fiske Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15

Skogsvårdsledare Marcus Ollas

0250 - 55 26 38

Fastighetsskötsel Anders Frääs

0250 - 55 26 06

0250 - 55 26 05

It- och systemansvarig Anna Beronius 0251- 59 74 80

STREAMGATE NORTH AB Drift- och underhållschef Jan - Olof Sjölander 0250 - 55 26 28

E-postadresser: se orsabesparingsskog.se under kontakter.

Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren Maj 2021