ODR samhällsinformation
JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog
Nr 62 november 2020
FISKE & FRILUFTSLIV
Sommaren 2020 - i backspegeln
NATURVÅRDSBRÄNNING - vid Råberget
ORSA ORSA BESPARINGSSKOGS
Utbildningsstipendium
Förvaltaren har ordet
den och den torraste sommaren ”på evigheter”. När vi så småningom tittar tillbaka på 2020 så kommer det sannolikt att vara Covid-19 som vi minns. Det som avvek från det ”normala”. Världen har ställts inför en utmaning som vi inte var förberedda på. Vi har alla påverkats på ett eller annat sätt, i yrkeslivet eller det privata, kanske både och. Med insikten om att det onormala är det normala kommer också förståelsen för att känslan av tilltro är en avgörande faktor för hur väl vi kan hantera det oförutsedda. Tilltro till vår egen och vår gemensamma förmåga.
Joakim Myhrman, förvaltare Orsa Besparingsskog. Foto: Tobbe Nilsson
Med jämna mellanrum kommer jag på mig själv med att referera till det normala året. Ett år då allt blir så som man har tänkt eller förväntat sig. Årstiderna är tydliga och precis lagom långa. Vintern inleds med en längre period av kyla och frosten har gått i backen innan den första snön faller. Snön faller också i precis lagom mängd. Vårens intågande sker succesivt, precis som det sig bör ett normalt år. Vintern övergår försiktigt i en mellanfas, den så härliga vårvintern som ger en förnimmelse om att värmen är på väg tillbaka. Härliga dagar där solens strålar värmer i skidspåret, på skoterutflykten eller vid pimpelhålet. Sen, som på en given signal, är våren här. Vintern har släppt sitt grepp och medeltemperaturen är distinkt varmare. Naturen vaknar sakta till liv med grönska och fågelsång. Den normala sommaren innehåller lagom mycket regn, lagom långa perioder med uppehåll och en period med tryckande värme. En normal sommar funkar för alla. För jordbrukaren, den semestrande barnfamiljen, golfspelaren och fiskaren. Hösten infinner sig med en tydlig känsla. Luften blir klar och krispig, dofterna förändras, löven börjar skifta i gult och naturen har påbörjat sin invintring. Varje gång jag kommer på mig själv med att referera till det normala året kommer jag till insikt om att det normala året sällan inträffar. Det normala är i någon mening det onormala. Under de senaste åren har vi fått uppleva den värsta snövintern i mannaminne, den värsta vårflo-
2
Jordägaren november 2020
Inom Besparingsskogens verksamhet stod vi inför besvärande utmaningar under våren. Höga timmerlager och en sviktande virkesmarknad, ett fryslager med 7,5 miljoner plantor och ett inreseförbud för utländska plantörer. Visserligen ingen fara för liv och hälsa eller för Besparingsskogens existens, men det stod stora ekonomiska värden på spel. Med tilltro till vår egen förmåga och ett visst mått av tur så har vi så här långt lyckats att navigera i den här situationen på ett bra sätt. Det värsta scenariot inträffade inte och vi kunde relativt snart återgå till det ”normala”. Upplevelsen av tilltro till den egna och gemensamma förmågan var också påtaglig i kontakt med det lokala näringslivet och kommunledningen under våren. I samband med Besparingsskogens initiativ till att försöka stötta det lokala näringslivet knöts nya kontakter. Vissa kontakter ledde till ökad insikt om hur pandemin påverkade oss lokalt, andra till enstaka affärer och några till uppstarten av nya samarbeten. Min fasta övertygelse är att detta är en erfarenhet som ur ett lokalt perspektiv gör oss bättre rustade inför nästa oförutsedda händelse och som stärker vår tilltro till den gemensamma förmågan. Det här numret av Jordägaren innehåller i sedvanlig ordning en väl avvägd mix av aktuella händelser i verksamheten, reportage, faktatexter och ett inspirerande recept. Under det återkommande inslaget ”Vi besöker” får vi träffa eldsjälen Ola Granholm, entreprenör och ordförande i Företagarna som med ett oförtröttligt engagemang verkar för lokal utveckling. Vi får också läsa om hur Orsa Besparingsskogs plantskola fasar ur användningen av fossila bränslen i produktionen. Önskar alla trevlig läsning! Joakim Myhrman Förvaltare och ansvarig utgivare
www.orsabesparingsskog.se
Innehåll 10
Foto: Anna Dahlgren.
20
Foto: Per Ericsson.
24
Foto: Joakim Blomkvist.
Reportage Naturvårdsbränning
4
Försäljning skifteslagsmark
8
Tallheds Skogsplantskola
10
Fiske och friluftsliv
12
Fiskekarta
14
Utbildningsstipendium
15
Skogens skafferi
16
Delägarförvaltning
18
Skogsbruksplan
19
Reportage kalhygget
20
Jaktintresserad
24
Historia skolorna på Finnmarken
26
Näringslivsstöd
28
Vi besöker...
29
Anslagstavlan
30
Jaktnytt
30
Information Jordägarstämma
31
Korsord
32
Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 4 920 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Joakim Myhrman. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin, Maria Spring, Per Ericsson. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Per Ericsson, Hilding Mickelsson, Marit Norin, Joakim Blomkvist, Maria Spring, Orsa Bildarkiv. Omslagsfoto: Tobbe Nilsson. Foto baksida: Kola Productions. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2020.
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
3
Reportage
Ett arbete med små marginaler -
Naturvårdsbränning
Under sommaren planerade Orsa Besparingsskog i samarbete med Skogsstyrelsen Gävleborg en naturvårdsbränning väster om Råberget, cirka sju kilometer från Noppikoski. Ett arbete som påbörjades med gott resultat men där oberäkneliga väderförhållanden ledde till avbrott och följden blev att bränningen återupptas nästa sommar.
Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson
Sommaren 2020 var en sommar där juni bjöd på en ovanlig värme, juli månad minns vi med kyla och regn och sedan kom augusti med ytterligare några varma dagar. Under några av veckorna rådde eldningsförbud i Dalarna, vilket samtidigt innebar bra förhållanden för naturvårdsbränning. Varför en naturvårdsbränning kan vara som bäst när brandrisken är som störst beror på att en naturlig skogsbrand ofta startar av till exempel ett blixtnedslag när det är extremt torrt i skogen.
nomiskt för virkesvärdet. Det är Skogsstyrelsen som styr vilken skötsel som behövs. Avtalen är oftast på 49 år, säger Mats. Uppdraget att bränna 15 hektar vid Råberget gick till Skogsstyrelsen Dalarna och bränningsledare var Andreas Öster. Han är en av dem som utgör Skogsstyrelsen Dalarnas expertis inom naturvårdsbränning. Andreas är erfaren bränningsledare och har tidigare genomfört många naturvårdsbränningar. I sommar har han lett arbetet med fyra bränder, inklusive denna, väster om Råberget i Orsa.
Utveckla naturvärden
För att få bästa möjliga naturvårdsnytta vid en naturvårdsbränning vill man alltså efterlikna naturliga brandförhållanden så långt som möjligt. – Vi får tillgodoräkna oss naturvårdsbränningen i certifieringen eftersom vi äger marken, men det är Skogsstyrelsen Gävleborg som genomför bränningen eftersom vi tidigare har gjort ett naturvårdsavtal med dem för detta område, säger Mats Karlsson skogsskötselchef på Orsa Besparingsskog. Ett naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan Skogsstyrelsen och markägare om frivilligt skydd av skogsmark för att bevara och utveckla särskilda naturvärden. – Avtalet innebär att vi som markägare värderar miljömålen högre än produktionsmålen, det vill säga att skötseln inriktas på naturvärden i stället för på virkesproduktion. Staten ersätter då markägaren eko-
4
Jordägaren november 2020
Väderberoende lagarbete
En morgon i augusti gjorde sig personal från Skogsstyrelsen redo att tända den kontrollerade bränningen under ledning av Andreas. – Det är oftast med kort varsel vi måste ringa in den personal vi behöver inför en naturvårdsbränning. Lika med denna bränning. Det gäller att ha ett jobb där du snabbt kan sticka ifrån. På bränningen vid Råberget var vi ett tiotal personer. Efterbevakningen skötte markägaren, Orsa Besparingsskog, med sin personal. Naturvårdsbränning är verkligen ett lagarbete. Vi som vinner upphandlingen har även allt ansvar om något händer och vi har de försäkringar som behövs. Ofta bränner vi flera objekt parallellt, berättar Andreas. Halva jobbet innan man kan tända en naturvårdsbränning är att ta del av väder-
prognoser för att se vindhastigheter, temperatur och luftfuktighet. – Det finns det en tjänst som vi använder som kallas Fire Weather Index och det visar specialprognoser för brand i skogsmark. Det är SMHI i samarbete med myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som har den här tjänsten. Kunskap och erfarenhet
Vägen till ett arbete inom naturvårdsbränning startar via högskolan och kortare bränningskurser. – Det finns ingen speciell licens man måste ha. Däremot efterfrågas i princip alltid dokumenterad erfarenhet och det får man sällan utan utbildning så i praktiken är det svårt att arbeta med naturvårdsbränning utan utbildning. Jag gick tidigare en kurs på SLU i Umeå som behandlade ämnet. Kursen omfattade 15 högskolepoäng och hölls av Anders Granström som är skogsbrandforskare. Sedan har jag lärt mig mycket om hur en brand beter sig genom att jag varit med om både bränder och naturvårdsbränningar genom åren. Både jag och några av mina kollegor var med om den stora vildbranden vid Trängslet i Älvdalens kommun sommaren 2018. Då brände vi tillsammans med andra av ett område på 800 hektar som en gräns mot vildbranden. Det var som en naturvårdsbränning. Man ska komma ihåg att en kontrollerad naturvårdsbränning oftast går väldigt lugnt till. Det är en lågintensiv bränning och
www.orsabesparingsskog.se
Cecilia Öster tänder den kontrollerade naturvårdsbränningen.
det brinner i princip bara på marken. Det är mossa och lavar som är bränslet och är det hundra procent torrt så brinner allt upp, men brinner det bara lite på ytan har det inte brunnit klart. Lämnar man det då kan minsta vindpust göra att det börjar brinna igen senare när huvudparten av personalen lämnat området. Så säkerhetsmässigt är det därför viktigt att elda när det är torrt. Naturvärden som gynnas vid brand
Råberget har en speciell natur med en sammanhängande gammelskog som till stora delar är oskött i modern tid. Detta bildar grunden för vilka naturvärden som gynnas i området vid bränningen. – Området har aldrig varit kalavverkat och är historiskt uppkommet efter brand och påverkat av brand många gånger. Men nu var det säkert 150 år sedan det brann här vilket gör att granen och dess naturvärden gynnas. Eldar man i denna skog gynnar man arter och naturvärden som är kopplade till tall och död ved. Men man behöver inte vara orolig för skadeinsekter, de arter som gynnas är specialister som är mycket sällsynta i skogslandskapet idag. Naturvårdsbränning är därför ett väldigt viktigt verktyg. De gamla tallarna i Råberget påverkas knappt av elden utan det är främst granen och yngre träd som påverkas. Arbete med små marginaler
I medeltal är det cirka 20 dagar om året med
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
5
Reportage Ville Pokela vattnar upp en gräns med hjälp av vatten med högt tryck som blöter upp markbränslet hela vägen ner till mineraljorden så att elden håller sig inom rätt område. Man försöker i största möjliga mån välja objekt med naturliga gränser som myrar och bäckar. Dock måste alla gränser kompletteras med tillgång till vatten som finns via en ditragen vattenslang som får vatten från en stor brandpump. Andreas Öster, lilla bilden. Naturvårdsbränning är ett lagarbete där god och tydlig kommunikation är av största vikt.
Råbergskvarn naturvårdsbränning 2020
goda förutsättningar för att naturvårdsbränna med gott ekologiskt resultat. I Orsa finnmarks höjdlägen är den siffran troligen lägre, kanske en handfull om ens alls vissa år.Det handlar med andra ord alltid om små marginaler vid arbete med naturvårdsbränning. – Redan dagen innan var vi på plats och bar ut pumpar och slangar. Sedan kom vi till platsen klockan nio på morgonen. Förutsättningarna var bra och vi började vattna upp gränserna. Man kan inte vattna för långt i förväg för då dunstar vattnet. Man har stora pumpar med brandslang som leder fram vatten till objektet. Med hjälp av dessa sprutar vi upp en gräns med vatten ner i mossan som bara behöver vara en dm bred så länge den sitter ihop hela vägen. Vi jobbade upp en gräns, spred ut oss och använde brännare för att starta upp branden. Vi tände längst bort i objektet, där vinden lämnar området för att på så sätt elda direkt mot den vattnade gränsen och sedan backa mot vinden. I början jobbar man mycket försiktigt och man låter elden brinna ihop för att bli en lång linje som man sedan styr genom objektet. Hela tiden har vi kontakt med varandra. Man tar det
6
Jordägaren november 2020
väldigt långsamt och lugnt när man eldar upp gränsen, sedan går man snabbare fram, förklarar Andreas. Vädres makter
Objekten väljs ofta ut efter naturliga gränser som bäckar, myrar eller vägar. För att kontrollera aktuella vädervärden används en bärbar luftfuktighetsmätare. Trots detta spelade vädergudarna arbetslaget ett spratt den här dagen. – Allt gick bra och då hände det som inte någon av prognoserna lyckats att fånga upp, regnet börjar falla. Det dröjer alltid ett tag innan regnet hinner påverka elden inne i skogen och upp till 1 mm regn påverkar inte bränslet tillräckligt men just denna skur innehöll mer än 2 mm regn, vilket behöver minst 24 timmar för att torka upp. Mycket tråkigt men inget att göra annat än att släcka ner och att hoppas på bättre förhållanden nästa år, säger Andreas.
Legend
UPK
samlingsplats
Objekt som skyddas
bränningsområde
Pumpar
Slanglinje
Skala: 1:4000 Ekvidistans: 5m
Utskriftsformat: A4
Koordinatsystem: SWEREF 99 TM
Eftersläckning
Personal var på plats i Råberget och kontrollerade så att allt var släckt och efter tre dagar utan synlig rök betraktas brännan som död. Småregnandet fortsatte vilket gjorde att arbetet med att slutföra bränningen får fortsätta 2021. – Nästa gång vi kommer dit för att bränna får vi börja om beroende på var vinden blåser just den aktuella dagen, avslutar Andreas.
www.orsabesparingsskog.se
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
7
Aktuellt från verksamheten
FÖRSÄLJNING AV SKIFTESLAGSMARK Orsa Besparingsskog har påbörjat försäljning av viss skifteslagsmark. I somras fanns en insändare i Mora Tidning där försäljningarna ifrågasattes. Vi träffar Sara Kjellson som jobbar med markfrågor för Orsa Besparingsskog för att få mer information angående detta. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson. Varför säljer Orsa Besparingsskog mark?
– Orsa Besparingsskog äger många små fastigheter och skiften som ligger utspridda på skifteslagsmarken i Orsa. Jag som fastighetsansvarig arbetar tillsammans med styrelsen med markfrågor. Vi har en policy som vi arbetar utifrån och i den policyn ingår bland annat att arbeta med strukturförbättringar. Vi försöker arbeta aktivt för att förbättra strukturen på det egna markinnehavet. När vi har möjlighet försöker vi även hjälpa delägare som önskar samla sitt markinnehav. Det finns speciella regler i jordförvärvslagen som gör att vi behöver jobba med avyttring av mark för att vi ska kunna köpa mark. Berätta mer om jordförvärvslagen.
– Vid köp av jord- och skogsbruksmark prövar länsstyrelsen huruvida köparen ska lämnas förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen. Orsa Besparingsskog räknas som en juridisk person enligt jordförvärvslagen. För att en juridisk person ska erhålla tillstånd att köpa mark från privatpersoner krävs att de säljer motsvarande areal mark till privatpersoner alternativ att de upplåter motsvarande areal till staten för naturvårdsändamål. Hur påverkar jordförvärvslagen Orsa Besparingsskog?
– Reglerna i jordförvärvslagen finns för att upprätthålla balansen mellan bolagsägd och privatägd mark i Sverige. Varje juridisk person har en egen mark-
8
Jordägaren november 2020
balans. Nu vill vi försöka skapa utrymme i vår markbalans. Att skapa utrymme i markbalansen skapar förutsättningar för att kunna köpa mark där vi ser att vi kan göra förbättringar i fastighetsstrukturen. Vi har god kontakt med Länsstyrelsen. De bevakar marknaden och löser ibland in mark i samband med försäljningar. De har en markreserv som de arbetar aktivt med att erbjuda rågrannar att köpa. Vi har gjort bra byten med länsstyrelsen under det senaste året där vi erhållit mark från dem som gränsar till vår mark. Den mark som de erhållit från oss i utbyte kan de sedan erbjuda till rågrannar. Så för att svara på frågan om hur jordförvärvslagen påverkar Orsa Besparingsskog. Vi måste sälja mark för att kunna köpa mark och vi måste vara restriktiva beträffande vilken mark som vi köper. Hur har ni jobbat de sista åren?
– De senaste åren har vi genomfört flera köp där vi köpt mark som ligger intill Orsa Besparingsskogs marker. Vi har även fått möjlighet att lösa in mark som har så höga naturvärden att den enligt lagstiftning inte får brukas för skogsproduktion, utan klassas som naturreservat. Den arealen får vi tillgodoräkna oss i markbalansen vilket möjliggör att vi kan köpa mark som går att bruka för skogsproduktion. För Besparingsskogens framtida virkesproduktion är det positivt att vi ersatt mark som på grund av naturhänsyn inte får brukas för skogsbruk med mark som det går att bedriva aktivt skogsbruk på. Det gör att vi i framtiden kan få en högre avkastning från skogen. Avkastning som kommer delägarna och bygden tillgodo. Berätta om försäljningarna och varför ni sålt via mäklare.
– När vi har sålt hela fastigheter har vi valt att sälja fastigheter via mäklare. Alternativet hade varit att kontakta varje fastighets rågrannar för att försöka sälja mark till
www.orsabesparingsskog.se
Håll utkik på: www.orsabesparingsskog.se - för information om kommande försäljningar.
dem. Varje fastighet har många rågrannar. En del gränsar väldigt lite till marken och några gränsar mycket till. En liten fastighet kan ha tio till femton rågrannar. Att kontakta rågrannar och endast sköta försäljning på det sättet medför mycket extra administration samtidigt som frågor som inte är helt självklara att ta ställning till uppkommer i en sådan process. Vi skulle då till exempel behöva ta ställning till vilken granne som vi ska sälja till. Ska den maximalt bästa arronderingsförbättringen avgöra? Tänk om den som bjuder mest bara gränsar väldigt lite till. Om rågrannen inte vill betala värderat pris, hur gör vi då? Kommer Lantmäteriet att tillåta fastighetsbildningen? – Ett flertal delägare har också uttryckt att de tycker att det blir orättvist mot de andra delägarna om vi endast erbjuder rågrannar att köpa. För att det ska bli så rättvist som möjligt mot alla delägare har vi därför valt att sälja fastigheterna via mäklare. I samband med försäljning sätter vi in annons om detta på Orsa Besparingsskogs webbplats. Vi har till dagens datum, augusti 2020, sålt två mindre skogsfastigheter. Den ena köptes av en som är delägare i Orsa Besparingsskog och den andra av en orsabo som länge drömt om att bli skogsägare i sin hemkommun. Det är inte enkelt för en privatperson att få ett jordförvärvstillstånd i Orsa (om man inte äger skog sedan tidigare) eftersom det räknas som omarronderingsområde. I det här fallet fick köparen förvärvstillstånd efter att ha släppt vissa mindre bitar till Länsstyrelsen. Dessa skiften kommer Länsstyrelsen sedan att försöka avyttra till rågrannar. Var kan jag hitta information om kommande försäljningar?
– När en fastighet är aktuell för försäljning kommer vi se till att samtliga rågrannar får den informationen. Mäklaren annonserar om det och information om kommande försäljningar publiceras även på Orsa Besparingsskogs webbplats. Om det finns delägare som har frågor kring försäljningarna eller har andra fastighetsfrågor får de gärna höra av sig till mig. Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson Tfn: 0251 - 59 74 74 E - post: sara.kjellson@besparingsskogen.se
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
9
Aktuellt från verksamheten
Orsa Besparingsskogs plantskola -
TAR ETT REJÄLT KLIMATKLIV FRAMÅT Under tre år kommer det att installeras sammanlagt tio nya pelletspannor i växthusen på Tallheds plantskola. En investering som redan innan pannorna driftsatts lönat sig eftersom en stor del av investeringen täcks av Naturvårdsverkets bidrag ”klimatklivet”. Text och foto: Anna Dahlgren. Bror Nilsson, plantskolechef på Tallheds plantskola visar de två nya pelletspannorna som levererades dagarna innan mitt besök. – Vi har en projektplan som sträcker sig över tre år. Nu i höst kommer två pannor att driftsättas. Nästa år fyra pannor och året därpå de sista fyra. Det är bra att det är över tid eftersom det tar tid att lära sig hur de fungerar. Nu kan vi prova oss fram med dessa två under hösten för att sedan köra igång i skarpt läge i mitten på mars då odlingssäsongen startar. Tallheds plantor, cirka 9,4 miljoner od-
10
Jordägaren november 2020
lade plantor per år, har tidigare hållit värmen med hjälp av olja. Växthusen behöver värme från mitten på mars och hur mycket olja som går åt för uppvärmning beror på hur kall våren är när odlingen kör igång. Under en odlingssäsong kan notan hamna på 0,7 miljoner upp till drygt 1 miljon kronor. Nu har oljan snart gjort sitt på Tallheds plantskola. – Olja är både dyr och har negativ inverkan på miljön, säger Bror när han visar hur den nya pelletspannan fungerar. Med den här investeringen, sammanlagt 4,5 miljoner, varav 2,7 miljoner är bidragspengar räknar vi med minskade utsläpp av koldioxid med 90 procent. Bror lyfter blicken mot den nya pelletssilon. – Den här fyller 25 kubik pellets och fungerar precis som en liten pelletskamin fast i betydligt större format. Pelletsen kommer vi att köpa in från Rindi Pellets i Älvdalen. Vilket betyder korta transporter vilket också är bättre för miljön. Denna panna ger så mycket som 350 kWh om
man jämför med en av våra oljepannor som ger 175 kWh. Driftkostnaden kommer att bli 40 procent lägre per år. Tallhed har fem stora växthus och två mindre. Det är de stora växthusen som ska värmas upp med pellets. Vid varje gavel ska det stå en pelletspanna med tillhörande silo. – Det blir stor skillnad. Nu blir det lättare att hålla en bra temperatur i växthusen. Tidigare har vi legat precis på gränsen eftersom oljepannorna inte haft tillräcklig kapacitet. Den här dagen är orsaelektrikern Johan Fahlén på plats och jobbar med elinstallationen till de två första pannorna. – Jag gör allt enligt en ritning säger Johan och när allt är klart kommer Pro Gro Energy som Tallhed köpte pannorna av och driftsätter. Det blir antagligen under september månad, säger Johan. – Vi ser fram emot att pannorna ska komma igång fortsätter Bror. Det är belöningen för alla timmar jag lagt ned på projektansökan. Nu har vi i dagarna fått den första utbetalningen av bidraget på 800 000 kronor. Det känns bra. Det är både en god ekonomisk investering och stort steg på vägen att minska vårt beroende av fossila bränslen, avslutar Bror.
www.orsabesparingsskog.se
"
"Denna panna ger så mycket som 350 kWh om man jämför med en av våra oljepannor som ger 175 kWh. Driftkostnaden kommer att bli 40 procent lägre per år." Bror Nilsson, Tallheds plantskola
www.orsabesparingsskog.se
Klimatklivet Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Har du en idé om en åtgärd för att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka pengar från Klimatklivet. Läs mer på: naturvardsverket.se
Jordägaren november 2020
11
Besöksmål
Fiske och friluftsliv i Orsa -
Sommaren 2020 i backspegeln Ingen har väl undgått att Covid-19 och regeringens restriktioner ritat om kartan för hur svenskarna firat semester detta år. Stränder i Spanien och shopping i London har bytts ut mot skog, berg, sjöar och småstadsliv på svensk landsbygd. Det har märkts av på Orsa Besparingsskogs marker. Text och foto: Maria Spring. Kort men hektisk säsong
– Det har varit ett väldigt pådrag den här sommaren, säger Anders Frääs, ansvaring för bland annat stuguthyrning på Besparingsskogen. Säsongen blev något kort då svenskarna fick vänta länge innan besked kom från myndigheterna om vad som gällde och eftersom Sverige varit rödlistat och de utländska turisterna lyst med sin frånvaro tog den i princip slut redan i mitten av augusti.
besökare står det ” Jag kommer ta med mig ett gäng från Stockholm nästa sommar bara så du vet.” Det ser vi fram emot. På Besparingsskogens marker finns det något för alla och nästa sommar är vi än mer beredda. Under hösten och vinter ska nya skyltar fixas, vandringsledernas koordinater registreras, slogbodar byggas/renoveras och ved ska köras ut med skoter. Allt för att göra området ännu bättre för delägare och ortsbor samt välkomna fler gäster.
Nöjda besökare
Ökat intresse för fiske
De tillresta besökarna ökar stadigt, men majoriteten är fortfarande delägare och ortsbor. De flesta som kommer utifrån för att fiska, vandra, tälta, bo i husvagn eller stuga har besökt området tidigare eller har någon koppling till Orsa. Merparten av de utsocknes besökarna har varit män, kompisgäng som fiskat och ätit gott. Förhoppningsvis av det de fångat. Några riktiga ”urstockholmare” har också hittat hit och det är en växande grupp som besöker Finnmarken och Orsa Besparingsskogs marker för första gången. Många är också de barnfamiljer som sökt sig till naturen och fått en annorlunda upplevelse. För många var det första gången barnen höll i ett fiskespö. Anders vet; – Det personliga mötet är viktigt, jag brukar hälsa på gästerna och fråga hur de haft det innan de åker hem och då får man höra om allt de gjort. I utvärderingarna finner man uppskattande ord om den fina naturen, renheten, klar luft, trevliga fåglar, härligt fiske och mysiga stugor. På ett vykort från en nöjd
Fiskekortsförsäljningen har ökat rejält, både antalet sålda säsongskort och dagskort. Orsaborna verkar ha stannat hemma och kanske upptäckt Finnmarken och hembygden på nytt. Besökarna utifrån strömmade till när reserestriktionerna hävdes. På skogen kan man hålla avstånd. Ett steg för att synliggöra området för fler denna sommar var de nya skyltarna vid strategiska platser som exempelvis Orsa Fiskecenter. Skyltarna har fått mycket uppskattning med den fina och informativa kartan och det grova virket från de egna skogarna. Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområdesförening satsar på att vårda och utveckla fisket. Detta genom att följa den fiskevårdsplan som antagits och som Vattenbruks AB delvis fått i uppdrag att jobba med. Dessutom gör föreningen egna insatser som till exempel att anlägga lek-
12
Jordägaren november 2020
Melvin Bruks med en av de kilosborrar som han fångade, och släppte tillbaka, en dag i augusti på Besparingsskogens FVOF:s vatten. Området har en mängd bra abborrevatten, t.ex. Finnsjön, Rodenjärvi, Norra- och Södra Gällsjön m.fl.
www.orsabesparingsskog.se
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
13
Besöksmål bottnar och utplantering av fisk, exempelvis röding och öring av olika storlek i ett antal sjöar. Put & Takesjön Oravalampi har besökts frekvent där det varit fiskare nästan varje dag. Detta tyder på att många nybörjare gett sig ut på skogen. För framtiden undersöker Orsa Besparingsskogs fiskevårdsområdesförening möjligheten att utöka antalet Put & Take vatten och skapa ett område med flera sådana sjöar. Fem potentiella sjöar har avlysts (Karsilampi, Nedre och Övre Jukkaslampi, Pållasnitytjärnarna, Piispanlampi) och man har ansökt om tillstånd från Länsstyrelsen. I dagsläget pågår en förundersökning för att avgöra sjöarnas lämplighet som Put & Take vatten samt vilka fiskarter som kan passa. I arbetet ingår att provfiska, skapa djupkartor, göra syrgasmätningar och siktprover.
Framöver kan det också bli aktuellt med fler ställplatser för husbilar och husvagnar då det är en grupp besökare som ökar markant. Det kan ge ytterligare turisttillströmning till hela området. Vissa kanske även väljer att bo i en stuga på Grönklitt eller på Orsa Camping och fiska på Besparingsskogens marker. Kommande säsong
När detta skrivs står jakten för dörren och jaktlag och enskilda jägare bokar stugor för fågelpremiären, älgjakten och toppfågeljakt. Fiskekortsförsäljningen bru-
kar få en skjuts inför isfisket och så blir det förhoppningsvis även detta år. Redan nu har också ett antal av sommarens gäster bokat stugor inför nästa år och det är ett nytt fenomen. Sundsjöstugan är mest populär oavsett säsong. De nio stugorna som hyrs ut på dygnsbasis kan komma att bli fler då efterfrågan överstiger tillgången. Stugan vid Mellansjön står näst på tur att rustas och eventuellt kan det bli aktuellt med någon mer till nästa sommar. Allt för våra delägare, ortsbor och besökare. Orsa Besparingsskogs FVOF:s nya informationskarta som kan ses bl.a. på Orsa Fiskecenter.
PILKALAMPINOPPI 644 METER ÖVER HAVET
esparingsskog_2300x1600_tryck.indd 1
2020-07-15 15:03:26
14
Jordägaren november 2020
www.orsabesparingsskog.se
Bidrag
Paul Tietz -
Orsa Besparingsskogs utbildningsstipendium I juni 2020 tog Paul Tietz examen från Naturbruksprogrammet inriktning skog vid Älvdalens Utbildningscentrum. Under utbildningstiden fick han Orsa Besparingsskogs utbildningsstipendium. Text: Marit Norin. Foto: Maria Spring.
När bestämde du dig för studier inom skog?
– Jag bestämde mig först i slutet av årskurs nio. Min bror gick Naturbruksprogrammet-Skog i Älvdalen så jag kände till utbildningen. Jag gillar att vara ute i naturen, det intresset kommer från familjen. När jag var liten var vi ute mycket i skogen, till exempel var vi till vattenfall, vi vandrade, övernattade vid någon sjö i husvagnen. Jag tyckte att det skulle vara kul att jobba i skogen. Hur visste du att stipendiet fanns?
– Genom en kompis som är ett år äldre än mig som gått samma utbildning. Han tipsade mig att man kunde söka stipendiet för varje termin, så jag sökte från årskurs ett. Hur har stipendiet hjälpt dig?
– Det har varit bra hjälp när jag behövt köpa ny utrustning för att vara i skogen. Vad har du för framtidsplaner?
– Jag ska vidareutbilda mig till skogsmästare. Jag har gjort praktik ( APL ) med planerare på Mellanskog och Stora Enso och jag tycker det arbetet är intressant. Jag behöver fler behörigheter för att komma in på utbildningen, till exempel svenska och engelska, som jag ska läsa in under det här läsåret. Sedan börjar jag utbildningen i Skinnskatteberg nästa höst. Det skulle vara roligt att jobba på Mellanskog eller Stora Enso i Mora eller Orsa när jag är klar med utbildningen. Jag vill helst bo kvar här i trakten.
www.orsabesparingsskog.se
Orsa Besparingsskogs utbildningsstipendium Syftet med Orsa Besparingsskogs Utbildningsstipendium är att uppmuntra kommuninvånare som är mantalsskrivna i Orsa kommun till utbildning inom jord- och skogsbruksnäringarna inklusive dess binäringar. Stipendium kan sökas av alla oavsett ålder. Ansökan görs på särskild blankett som skickas till jordägarnämnden. Läs mer på: orsabesparingsskog.se
Orsa Besparingsskogs bidrag Den ekonomiska vinsten från Orsa Besparingsskogs olika verksamhetsgrenar återförs till delägare och till bygden i form av bidrag eller olika utvecklingsprojekt. När det gäller bidrag är det framför allt skogsvårdsbidrag som till exempel bidrag för röjning, markberedning, plantor och sådd. Detta är tack vare att våra förfäder bildade Orsa Besparingsskog 1879. Vi har jordägarstämma två gånger per år och det är på höststämman som budgeten och besluten om anslag fastslås. Det är jordägarnämnden som sedan fördelar bidragen. Bidrag till vägar är en annan post som gynnar både delägare, besökare och Orsas invånare. Vi jobbar med sommar- och vinterunderhåll av det befintliga vägsystemet på 160 mil till att bryta nya vägar. Vi satsar även resurser på skogsbruksplaner till delägarna, areal- och djurbidrag, utbildningsstipendium, kulturbidrag, samt föreningsbidrag och aktivitetsstöd. På vår hemsida ser du alla våra stöd. Med detta är vi med och ser till att Orsa fortsätter att utvecklas.
Jordägaren november 2020
15
Skogens skafferi
Gravad röding Ingredienser 4 st rödingfiléer 8 krossade vitpepparkorn 1 msk strösocker 1 knippe dill några nypor flingsalt 1 nypa chiliflakes 1 apelsin 1 lime
Gravad röding kan ätas som lyxig förrätt eller som en del av en buffé. Tillredningen går snabbt och även såser som passar till är enkla att göra. Det finns olika varianter av vad man gravar rödingen med. Här är inspirationen hämtad från olika matsajter och valet föll på att grava med citrussmaker och med lite chilisting. Tänk på att fisk som ska gravas ska frysas minst ett par dygn innan gravning.
GÖR SÅ HÄR:
• Krossa vitpepparkornen i en mortel. • Tag några nypor flingsalt och en nypa chiliflakes och mortla ihop med den krossade vitpepparn. Blanda även i strösockret. • Gnid in filéerna med kryddblandningen och dill. • Riv skalet av en apelsin och en lime och gnid in fisken med. • Skiva apelsinen och limen och lägg skivorna på två av filéerna. • Lägg på de andra två filéerna. • Linda in rödingen i aluminiumfolie och låt dra i 1,5-2 dygn i kylen. Vänd paketet flera gånger per dygn. • Skär i tunna skivor och lägg upp på ett uppläggningsfat. • Garnera med dill, apelsin och lime.
SÅSER SOM PASSAR TILL: Hjortronsås
Blanda 2 dl crème fraiche med 1 dl hjortronsylt. Smaka av med salt och peppar.
Romsås
Blanda 2 dl crème fraiche med 2 msk rom (stenbitsrom eller Odwewilldera Älvdalsrom) och 1,5 msk finhackad gräslök. Smaka av med salt och peppar. Även gravlaxsås passar finfint till röding. Inspiration hämtad från: koket.se, ica.se, mittkok.expressen.se
16
Jordägaren november 2020
www.orsabesparingsskog.se
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
17
Din skog
Aktuellt just nu i projektet
DELÄGARFÖRVALTNING Projektet Delägarförvaltnings budget ligger under jordägarnämnden, som varje år jobbar fram en budget när det gäller bland annat bidrag. Vi frågar Sven-Erik Sjöberg som är ordförande i jordägarnämnden vad som händer just nu i projektet? Text och foto: Anna Dahlgren.
– Förslaget är att projektet delägarförvaltning ska avslutas och ersättas av delägarservice. Jordägarnämnden vill driftsätta resultaten av projektet och det innebär att jobba med det inom förvaltningen. Där är det Fredrik Eriksson som ska jobba med detta, det är en naturlig övergång eftersom han även jobbar med de övriga jordägarbidragen. Han ersätter Magnus Lewenhaupt, tidigare projektledare för projekt delägarförvaltning. Magnus kommer från och med hösten 2020 att jobba med avverkning och produktion inom Orsa Besparingsskog. Nämndens uppdrag till Fredrik är att han ska inrikta sig på skoglig rådgivning och att samordna delägarnas röjningsbehov, de som beställt en skogsbruksplan. Det är detta som nämnden kommer att föreslå delägarna på höststämman. Vi har valt att börja med den omfattningen och är öppna för att fortsätta med övriga skogsvårdsåtgärder. Den ursprungliga projektidén med att Orsa Besparingsskog ska förvalta delägarnas fastigheter är inte helt avförd än. Vi är lyhörda när det gäller delägarnas önskemål framgent.
Sven-Erik Sjöberg, ordförande i jordägarnämnden och Fredrik Eriksson som kommer att vara den som delägarna kan vända sig till med sina skogliga frågor.
Fredrik Eriksson som ska jobba med att hjälpa delägarna berättar vad det innebär för dig som delägare om du vill ta del av tjänsten delägarservice av Besparingsskogen.
– För att ta del av delägarservice krävs det att du har en aktuell skogsbruksplan från pcSKOG och att du årligen ajourhåller den. Kostnaden för detta är hos oss för närvarande 500 kr/år. Kan man som delägare beställa en skogsbruksplan utan att ta del av tjänsten delägarservice?
– Ja. Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och ta del delägarservice senare?
– Ja, skogsbruksplanen är grunden i vårt serviceuppdrag så, har man en uppdaterad plan så går det att komplettera. Ring mig gärna så berättar jag mer. Fredrik Eriksson, Tfn: 0250 - 55 26 39 E-post: fredrik.eriksson@orsabesparingsskog.se
Nämndens förslag är • Professionell oberoende skoglig rådgivning med lokal förankring 2 timmar/år därefter till självkostnadspris. • En samordning av din röjning och upphandlingar tillsammans med övriga delägare i projektet. • Vi är behjälpliga med att fylla i dina bidragsansökningar för de skogliga bidragen som du är berättigade till. • Vi är aldrig mer än ett samtal bort.
18
Jordägaren november 2020
www.orsabesparingsskog.se
Din skog
Beställ din digitala
SKOGSBRUKSPLAN Skogsbruksplanen ger dig en bra överblick av din skog och är ett bra hjälpmedel oavsett om du ska generarationsskifta, planera nästa års verksamhet eller bara vill ha koll på din fastighet. Fortfarande finns möjlighet att beställa din digitala skogsbruksplan av Orsa Besparingsskog. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson. I dagsläget är ett 30-tal skogsbruksplaner klara och har levererats till Orsa Besparingsskogs delägare. Några av dem vi pratat med uttrycker att ”vi beställde skogsbruksplanen eftersom det är dags för generationsskifte” eller ”bra att jag ser hur mycket röjning som behöver göras så jag kan planera våren”. En skogsbruksplan är ett bra underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Vad kostar skogsbruksplanen för mig som delägare?
– Skogsbruksplanen kostar 25 kr/ha samt startavgift 800 kr/plan. Totalkostnaden subventioneras av Orsa Besparingsskog som täcker övriga kostnader. En skogsbruksplan per ägarkonstellation/brukningsenhet erbjuds. Den som så önskar kan uppgradera planen till en certifierad Grön plan. Vi debiterar självkostnadspris för merarbetet. Moms tillkommer på alla priser. Kostnaderna är avdragsgilla i näringsdeklarationen. Hur levereras skogsbruksplanen?
– Som standard levereras skogsbruksplanen via pcSKOGs digitala molntjänst på webb och i app. Vill du dela planen med andra delägare eller kanske entreprenörer som behöver få tillgång till den kan du låta dem ta del av uppgifterna direkt i webb och app. I webb-planen finns också en uppsättning pdf:er som du själv kan skriva ut på papper om du önskar. Hur beställer man sin skogsbruksplan?
– Skogsbruksplanen beställs via ett webbformulär på Besparingsskogens hemsida, www.orsabesparingsskog.se. Hur går det till att skapa en plan?
– I Besparingsskogens databas finns beståndsuppgifter från laserskanningen. Efter fältbesök på all skogsmark kompletteras databasen med ståndortsuppgifter och åtgärdsförslag. När hela planen blivit inventerad och inrap-
www.orsabesparingsskog.se
porterad till databasen görs en slutkontroll för att säkerställa att hela arealen är redovisad och att fältbesök genomförts på all skogsmark. Därefter sker exporten till webb och app, och samtidigt skickas e-post till den e-postadress om angavs vid beställningen. Har du inte uppgett någon e-post-adress, eller begärt planen i något annat format, levereras planen enligt dessa önskemål. Status just nu
– Fältinventeringen utförs av både egen personal och av underentreprenörer. I skrivande stund är det tre fältinventerare som arbetar med skogsbruksplaner. Vi har hittills fått in beställningar på ungefär 24 000 ha, fördelat på 260 planer, och om inte snön kommer ovanligt tidigt i år hoppas vi att ungefär hälften ska bli färdiginventerat innan vintern. Vi har hittills levererat ett trettiotal planer, och ytterligare planer står på tur för slutgranskning. Ambitionen är att planer beställda tom Q1 2019 ska färdigställas innan snön kommer. Frågor om skogsbruksplaner och beställning Kontakta Anna Beronius Tfn: 0251- 59 74 80 E - post: anna.beronius@besparingsskogen.se
Skogsbruksplanen innehåller • Karta över fastigheten, med avdelningsgränser inritade. • Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, i ord och siffror, baserad på mätningar och bedömningar. • Sammanställning med uppgifter för hela fastigheten. Uppgifter om virkesförråd, medelhöjder och medeldiametrar. Dessa bygger på laserskanningen som genomfördes sommaren 2018. • Avdelningsvisa ståndortsuppgifter och åtgärdsförslag inhämtade vid fältbesök. Gör din beställning på www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
19
Reportage
Kalhygget - så här blev det Att kalavverka hundratals hektar, med betoning på kal då man tog allt, var vardagsmat när de gigantiska hyggena bredde ut sig i Norrlands skogar under en trettioårsperiod. Fast hur blev det sen? Jordägaren har besökt ett av dåtidens hårt kritiserade kalhyggen. Text: och foto: Per Ericsson, Hilding Mickelsson. Häng med till Moddot, en skogstrakt i Ljusdals kommun söder om Hamra. Här gallrar Orsa Besparingsskog 134 hektar som utgör ett bestånd. Det här området och ytterligare två stora angränsande bestånd kalavverkades i mitten av 1980 -talet. Tomas Liljeberg, produktionsledare hos Orsa Besparingsskog, var själv inte med när
20
Jordägaren november 2020
avverkningen gjordes. Men med ett långt förflutet som skogstjänsteman är han väl bekant med avvägningarna som låg bakom den här och många andra stora kalavverkningar som gjordes i Norrland. För det var så här att… ”Så sent som under 1980 -talet var det inte ovanligt att avverkningarna fortfarande
handlade om att ”städa upp” efter föregående årtiondens blädningsskogsbruk och de omfattande äldre dimensionsavverkningar vars spår i mer eller mindre stor utsträckning präglade stora arealer. Det som återstod var ofta sådant som dåvarande Skogsvårdsstyrelsen kallade tras- och restskogar, som på den här trakten, där det var överårig granskog med luckor. Någon tillväxt att prata om hade beståndet egentligen inte sedan man för länge sedan tagit ut de bästa avverkningsmogna trädindividerna. Det fanns kort sagt mycket litet att spara. För att nämna ett exempel så kunde magrare marker vara beskogad med stavgran som
www.orsabesparingsskog.se
Färden gick via kalhyggen när Orsa Besparingsskog förvandlade lågproduktiva trashuggna granskogar till dagens högproduktiva ungskogar. Inget sparades när behovet fanns att skogen måste börja om.
Allt kalavverkades innan Kockums mäktiga bomprocessor tog över.
Hela träd lunnas fram från kalytan med BMÖSA SM 868.
inte hade någon egentlig tillväxt. Och en inventering man gjorde 1953 visade att drygt 5 400 hektar av Orsa Besparingsskog hade otillfredsställande föryngring. Mycket av det kan man anta var restskogar. Dessutom krävde mer än 13 800 hektar snar föryngring. Läget var nog rätt lika hos de flesta större skogsägare i Norrland. Så det fanns att göra. Det som gällde på många håll var helt enkelt att låta skogen börja om. Och det gjordes huvudsakligen under en 30 -årsperiod med början under sent 1950 -tal. Med den begynnande mekaniseringen blev det möjligt att öppna föryngringsytor av aldrig tidigare skådad storlek – som här. Därför är det vik-
www.orsabesparingsskog.se
tigt att sätta in den tidens kalhyggen i sitt rätta sammanhang, anser Tomas Liljeberg och berättar att även synen på traktplanering och hänsyn vid de stora avverkningarna skiljde sig markant från idag. Man kunde hugga några hundra hektar från kant till kant, utan prut. Ända ut mot vattendrag, sjöar och myrar. Och gärna på myrarna också om man på vintrarna kom åt något man ansåg gick att ta. Naturvårdshänsyn var inte ett argument. Fokus låg helt på virkesproduktion och avverkning med målet att skapa förutsättningar för ökad skoglig tillväxt genom att förnya bestånden helt och hållet. Inget lämnades.
Men successivt började andra skogliga miljövärden bli allt viktigare. För vår del kan jag väl tycka att pendeln så småningom slog över lite väl mycket åt andra hållet. Vi fick synpunkter från vår externa uppföljning att vi till exempel inte behövde lämna så breda kantzoner. Idag anser jag att vi funnit en bra balans där vi kombinerar ett högkvalitativt skogsbruk och samtidigt kan förstärka och framhålla naturvårdsvärden, men även sociala värden och kulturmiljöer. När det gäller den skogliga tillväxten så har vi ett facit idag. De stora kalhyggena är idag till övervägande delen mycket skogrika. Den skog vi planterade har växt mycket,
Jordägaren november 2020
21
Reportage
mycket mer än det vi plockade bort. Det är jättefina ungskogar och gallringsskogar i 30- till 50-årsåldern med ett rikt djurliv. Häromdagen stötte jag på 22 tjädrar på ungefär samma ställe. Sådant är stort och ett tecken på att de trivs i miljön. Det bidrar också till att det känns bra att få vara med om att förstagallra en fin trakt som här i Moddot. Men jag vill också säga att de enorma trakthyggena inte gav de bästa förutsättningarna för en god återväxt överallt. Ett problem var de så kallade mikroklimat som uppstod. Det kunde påverka skogsplanten negativt. Även inom den här gall-
22
Jordägaren november 2020
ringstrakten finns därför begränsade delar med något lägre tillväxt, samt små områden där det egentligen inte är lönsamt att gå in med skördaren. Fast trots att våra företrädare som skogstjänstemän fick ta mycket skit för kalhyggena så är jag imponerad över den ”resa” dom gjort – ofta under stark kritik från den tidens aktivister som egentligen inte värnade så mycket om den skogliga miljön och faunan som helhet, utan mer var emot den visuella synen av ett kalhygge. På ett sätt kan jag förstå dem. Kalhyggena var varken vackra eller biologiskt acceptabla.
Men det man missuppfattade var ju att det inte gick att bevara gammal skog genom att inte göra något alls. Så sett ur det perspektivet var de stora hyggena nödvändiga och går att försvara. Och idag ser vi resultaten. Orsa Besparingsskog har drygt 15 % högre virkesvolym i dag än vad vi hade för 35 år sedan då vi avverkade restskogen i Moddot. Samtidigt har vi avsatt 5 000 hektar skog med höga naturvärden som gjorts tillgängliga för besökare. Och sett ur ett ännu längre perspektiv så har vi över 35% mer skog än vi hade för 80 år sedan”.
www.orsabesparingsskog.se
Fakta ”Moddot” Storlek: 133,6 ha som ett bestånd. Ytterligare två bestånd om 80 ha gränsar emot. Bonitet: Cirka T22 Ursprungligt bestånd: Gammal granskog. Avverkat: Som trakthygge (kalhygge) 1985. Plantering: 1989 med rotade tallplantor från egen plantskola. Hjälpplanterat 1992. Röjning: Manuellt 1998 samt 2011. Medelstam: Låg cirka 0,055 men grundytan är ganska hög. Därför väljer man att gallra tidigt. Gallring: Vintern 2020. Sortiment: Cirka 10% klentimmer och 90% massaved. Totalvolym: Cirka 4300 m3fub. (Cirka 32 m3fub/ha.) Skotningsavstånd: Cirka 300 meter. Övrigt: Gallringsbeståndet avslöjar genetiska skillnader vad gäller plantmaterialet. Finkvistigt eller grovkvistigt. Men toppskotten har samma längder.
www.orsabesparingsskog.se
Från tras- och restskog till produktionsskog. 30 år efter planteringen av Moddots kalhygge finns ett fint tallbestånd att gallra.
Sida 22. Tomas Liljeberg, produktionsledare hos Orsa Besparingsskog och Johannes Nilsson, maskinförare hos Eklunds skogstjänst i Voxnadalen, är ense om att resultatet blivit bra på det gamla kalhygget. Johannes ser områden han tycker man skulle lämnat när man avverkade 1985. "Men uppfattningen om vad som var skyddsvärt var ju helt annorlunda då." Skogsbilvägen längs det gamla kalhygget avslöjar genetiska kvalitetsskillnader i plantmaterialet. På ena sidan grovkvistiga träd. På den andra sidan finkvistiga.
Jordägaren november 2020
23
Jaktintresserad
SÅ BLEV JAG JÄGARE
På Tallheds skjutbana lossnde det och idag har både Hasse och Maria jägarexamen.
Det var inte många i min närhet som trodde att jag skulle bli jägare. Speciellt inte jag som högljutt protesterade när min yngre bror tog jägarexamen. Vid den tiden pluggade jag till lärare i Stockholm och jobbade på krogen i Södertälje. Jag var medlem i Svenska Riksförbundet mot plågsamma djurförsök och brann för de fyrbenta. Under åren har medlemskapen i olika föreningar varierat och idag är jag med både i Rovdjursföreningen och Jägareförbundet. Och nu ska jag börja jaga, hur gick det här till? Text: Maria Spring. Foto: Joakim Blomkvist.
Etiskt rätt
Någonstans längs vägen bet sig en tanke fast. Som köttätare borde jag inte överlåta dödandet åt andra, speciellt inte som köttindustrin inte alltid visat sig från sin bästa sida. Till en början sökte jag efter ekologiskt, lokalproducerat kött, djur som behandlats väl och levt ett bra liv. Jag frågade alla jägare jag kände om jag kunde få köpa kött. Inledningsvis kändes det bra, jag gjorde kloka val, jag gjorde rätt. Men det skavde fortfarande. Varför skulle jag överlåta dödandet åt andra och själv bara segla in och köpa köttet? Jag borde väl också ta ansvar om jag ska äta kött? Att bli vegetarian
24
Jordägaren november 2020
var inget alternativ för mig, jag gillar kött för mycket för det. Snart insåg jag det paradoxala i mitt beteende och tankarna på att ta jägarexamen formerades. Sagt och gjort, jag beställde boken på förbundets hemsida och satte igång. Nya insikter
Boken var otroligt inspirerande och fylld av vackra bilder, så det var inget problem att motivera sig. Mest fascinerande är samspelet, hur precis allt hänger ihop. Om det blir mer av en sak, blir det mindre av en annan. Det går inte att få mer av allt samtidigt. Passningen till vårt kapitalistiska samhälle
kändes uppenbar, men det var nog inte författarnas mening. Det är bara mina tankar som lätt flyter iväg och hittar egna vägar och kopplingar. Världen, livet, människan, djuren, naturen – det måste finnas en balans. Att ta jägarexamen kändes ännu mer rätt! Jag deltog också i en grupp som träffades digitalt för att diskutera. I gruppen som bestod av elva personer var det åtta kvinnor. Till saken hör också att fyra i gruppen var studenter på en forskningsstation (de forskade om fästingar, rådjur och vildsvin) i Bergslagen. Mina farhågor kom på skam direkt då jag oroat mig för att kursen skulle vara full av karlar som ifrågasatte hur jag hamnat där. Ganska snart insåg vi att pluggandet inte var något problem, men ingen av oss hade någon praktisk erfarenhet att tala om. Majoriteten hade aldrig hållit i ett vapen. Vi bestämde oss för att träffas och gå igenom, klämma och känna på olika typer av jaktvapen. En hel dag umgicks vi ute i det fria och laddade, bröt vapen, la upp dem mot axeln, pillade in skott i magasin, kontrollerade olika typer av säkringar. De tre karlar som var med hade ett klart försprång här. De hade
www.orsabesparingsskog.se
"
"Timmarna gick och den uppsluppna stämningen förbyttes i något som liknade förtvivlan, både hos skjutledaren och gruppen, då duvorna förblev intakta." Maria Spring
Maria sprudlande glad efter att ha klarat jägarexamen.
gjort lumpen och var inte alls främmande för vapenhanteringen. Men förenade i vår okunskap och osäkerhet, samt den totala avsaknaden av prestige, gjorde dagen extremt värdefull. Nu var vi redo att börja skjuta! Teoriprov och övningsskytte
Trots att jag pluggat galet mycket dagarna innan provet var jag extremt nervös hela vägen ner till Falun. Det kändes som att jag tog ett gigantiskt andetag och höll sedan andan under de knappa 60 minuter provet tog. Först när provledaren bad om mina personuppgifter förstod jag att jag klarat det och jag blev sprudlande glad. Av de tio som skrev provet, klarade åtta det. Övriga två gjorde om det dagen efter med bravur. Missade duvor och blåmärken
Med stor entusiasm efter de för de flesta av oss lyckade teoriproven tog vi oss an lerduveskyttet. Skytteledaren försäkrade att det bara vara att skjuta på så skulle vi träffa i sinom tid. Timmarna gick och den uppsluppna stämningen förbyttes i något som liknade förtvivlan, både hos skjutle-
www.orsabesparingsskog.se
daren och gruppen, då duvorna förblev intakta. Instruktionerna var något knapphändiga, vapnen passade sådär och det ösregnade. Till råga på allt, för egen del, tvingades jag som högerhänt att skjuta som vänsterskytt då mitt vänstra öga visade sig vara mycket dominant. Eftersom det inte fanns någon vänsterbössa att tillgå kämpade jag på med högerbössan, med ett litet vred mitt på kolven, i trakten av min mun. När jag var inne på min tredje ask utan att träffa tänkte jag att nu lägger jag an ordentligt mot kroppen och kinden för nu ska jag träffa. Vredet slår in i munnen, läppen spricker och blodet forsar, men vem bryr sig – jag träffade. Fullkomligt blåslagen på bröstet/axeln efter att ha skjutit en halv dag utan att kunna lägga an ordentligt släpper jag haglet och testar precisionsskjutningen med 22:an. Det gick bra, både sittande och stående med jägarmässigt stöd. Dagen efter är vredet på hagelbössan borta och vi tar oss an det löpande rådjuret – inga problem. Hett tips, skjut inte med en hagelbössa som inte passar dig och din kropp. Jag förstår verkligen, vis av erfarenheten, hur viktigt det
är. En månad senare, när detta skrivs har jag fortfarande blånader kvar efter den där första dagen. Dagen D
Så kom då den stora dagen – uppskjutningen. Jag möter ett uppbåd av människor (tre personer) på Tallheds Jaktskyttebana och blir extremt nervös. Är alla här för min skull? Tänk om jag misslyckas? Efter en problematisk inledning med lerduvorna går det hela galant och jag har mitt jägarbevis i handen. Enormt glad, men mest lättad och trött av anspänningen, beger jag mig hem. Jag är omåttligt stolt över min jägarexamen och ser fram emot jakten, naturupplevelsen och kamratskapet. Det är värt alla blåmärken, fläskläppen och pluggandet. Många har gratulerat mig och flera har bjudit in mig till olika typer av jakt. Ödmjukt hoppas jag kunna förvalta ansvaret och förtroendet på bästa sätt. Av gruppens elva deltagare har sju klarat även skyttet till dags dato, så jag får med mig sex nybakade jägare och vänner ut till skogs.
Jordägaren november 2020
25
Historia
Minnen från
skolorna på Finnmarken
Det fanns en tid, när det fanns en skola i nästan varje by. Så även i Finnmarken. Snart är det 100 år sedan skolorna började läggas ner. Kvar finns de gamla byggnaderna som minner om hur viktig folkbildningen var. Text: Marit Norin. Foto: Orsa Bildarkiv. De relativt få skolåren för barnen i Finnmarken, norr om Orsa var viktiga för folkbildningen. Orsa Besparingsskog bidrog starkt till den genom byggandet av byskolor på många platser runt om i Orsa kommun. År 1851 infördes skolundervisning i Finnmarken. Skolan skulle hållas ambulerande mellan den östra och västra delen av området. Med tiden byggdes skolhus i många av byarna. De gamla skolhusen är sedan länge sålda och används idag till annat, men de flesta står kvar på sin gamla plats och vitt-
26
Jordägaren november 2020
nar om forna tiders skolgång. Ingela Söder, vars mormor gått i skolan i Näckådalen, har i ett arbete om hembygdsforskning från 1992 fördjupat sig i Näckådalens skola. Ett arbete som hon här delar med sig av. Skolan i Näckådalen
Orsa Finnmarks ambulerande folkskola befann sig några månader per år i Näckådalen, innan lärare och undervisningsmaterial drog vidare till nästa finnmarksby. I
byn fanns inget skolhus, utan köket i en gård fick utgöra lärosal. 1902 inkom några byamän från Näckådalen med en begäran till skolrådet om att de ”ville med det snaraste gå i författning om uppförandet av skolhusbyggnad i Neckådalen, emedan den förhyrda skollokalen och lärarbostaden vore otjenliga”. I sitt arbete intervjuade Ingela, Jäppa Anna Persson ( född 1906 i Näckådalen ). Hon berättade att 1905 hölls skola hemma hos henne i Blomgården. Där fanns det
www.orsabesparingsskog.se
Byinvånare i Näckådalen framför skolhuset 1918. Skolhusets trapp kom genom åren att bli en naturlig mötesplats i byn.
största köket i byn och var det mest lämpade som skollokal. Jäpp Anna började skolan 1912 och gick alla sina skolår i det nyuppförda skolhuset. Hon berättade också att tretton elever gick i skolan. De tog in ved och skötte eldningen i kaminen. Orsamål fick inte talas i skolan utan det skulle ”svenskas”. Skolinspektören kom oanmäld en gång varje vår och bedömde elevernas kunskaper och färdigheter. Då fick lärarinnan bråttom. Hon skyndade sig till granngården och tiggde vetebröd, så att hon kunde bjuda inspektören på kaffe med dopp. Nedläggningsvåg genom socknen
Orsa folkskolestyrelse beslutade den 14 november 1933 att Näckådalens skola skulle läggas ner. Till grund för beslutet var ett minskat elevantal och behov av besparingar. År 1934 dras skolan in och den cirka 25 år långa epoken med undervisning i fast skollokal var till ända. En nedläggningsvåg gick genom socknen och barnens fortsatta skolgång fick bli på annan ort där de inackorderades flera mil från sin hemby och sina föräldrar. 1955 får näckådalsbarnen skolskjuts och slapp boendet i främmande hem. Ingela avslutar sitt arbete med "Andra platser har torg som träffpunkt. I Näckådalen har skoltrappan varit den naturliga mötesplatsen. I glädje och sorg, vardag som fest, har människor förevigats på denna skolhustrapp." Skolan i Sandsjö
Vissa skolor fanns kvar längre än skolan i Näckådalen. Skolan i Sandsjö by till exempel. Henry Eriksson, idag boende i Orsa, är en av dem som gick i den skolan. Henry Eriksson kommer från Lillhamra och han har många minnen att dela med sig av från skoltiden på Orsa Finnmark. – Jag gick sju år i skolan i Sandsjö by, det ligger ungefär sju kilometer från Lillhamra där jag växte upp. Det var skolskjuts från Lillhamra till skolan. Tandsjöborg hade egen skola, nio kilometer därifrån. Bespa-
www.orsabesparingsskog.se
Skolorna på Orsa finnmark - från boken Orsa och dess byar
ringsskogen var med och finansierade flera byggnationer, bland annat skolhusen. – Både min mamma och jag hade samma fröken när vi gick i skolan, Fröken Eriksson. Det var en sträng tant. I årskurs ett fick vi mat i skolan men sedan hände något så vi fick ta mat med oss själva. Senare fick vi mat i skolan igen. Det var vi barn som skulle hämta maten till skolan från affären i byn. Ibland kunde det hända att vi barn lekte och glömde bort det. Då fick man örfilar av fröken Eriksson minns jag. – Ett annat minne jag har är från 1951. Den dagen hade vi ledigt från skolan för att plocka bär. Det var en stor ombyggnation av 45:an och när vi plockade bär hörde vi en smäll. Det var en ångvält som exploderade, det hade blivit för hett. Flera personer dog vid den olyckan. – Jag gick ut skolan 1954, efter sju år. ”Mitt” gamla skolhus i Sandsjö finns kvar, det är i privat ägo nu. Efter skolan fick vi pojkar under tio veckor välja att lära oss om skogsbruk eller snickra. Vi jobbade då i skogen i Svartåvallen, fyra mil norr om Lillhamra. Ville man lära sig snickra var man på ett snickeri i Hamra. Jag valde skogen. En del, kanske fler flickor, vidareutbildade sig i Ljusdal. Det kunde vara inom till exempel sömnad. Men de flesta hade nog inte råd att skicka någon till Ljusdal. En sak jag minns speciellt från den tioveckorsperioden var att det vräkte ned snö en dag. Det var den 28 september och det kom sammanlagt 82 centimeter. Vi blev helt insnöade och fick skotta fram träden och virket, avslutar Henry. Källor: Orsa och dess byar. Orsa bildarkiv. 2009. Orsa kulturförvaltning. Urban Lindqvist. Framgångssagan, en tidsresa genom Orsas och besparingsskogens historia, Johan Pellas. 2016. Näckådalens skola, hembygdsforskning av Ingela Söder år 1992, Högskolan Falun/Borlänge. Orsa skoltidning: 1933, nummer 2, 1933, nummer 4, 1946, nummer 3.
Emådalen Skolundervisningen började i byn 1912 och några år senare fick man egen skolbyggnad. 1950 blev man av med statsbidragen, men kommunen drev skolan i ytterligare ett år innan den lades ner helt. Skolhuset togs då över av Stiftelsen Emådalen och den har bland annat används för cellokurser i lägerform under somrarna. Kvarnberg Ett skolhus uppfördes i byn 1896, och 1919 delades det tidigare gemensamma skolområdet för Kvarenberg och Rosentorp upp i två delar så att byarna fick var sin lärare. Undervisningen i Kvarnberg pågick sedan till 1934. I slutet av 40-talet gjorde man om skolhuset till en samlingslokal och festsal för byborna. Det gamla skolhuset förvandlades så småningom till Makkolabaren. Myggsjö, med Harabacken, Laxsjön, Loberg och Tjäderåsen Från och med 1898 till 1940 kunde barn från alla fem byar gå i skola i Myggsjö. Efter nedläggningen användes skolbyggnaden ibland som samlingslokal när prästen kom till byn, men i övrigt låg den öde. Näckådalen Mellan 1895 och 1916 bildade Näckådalen och Untorp ett gemensamt skolområde med ambulerande lärare, men därefter fick byarna var sin skola. Den i Näckådalen var i bruk till och med 1934. Rosentorp 1919 skildes Rosentorp och Kvarnberg åt i skolhänseende och Rosentorp fick egen skola och egen lärare. Undervisningen i byn pågick till 1943. Untorp och Dyvernäs Under åren 1895-1916 hade Untorp och Näckådalen gemensam skola med en ambulerande lärare, men därefter fick de var sin skola. Untorps användes några år längre än Näckådalens, men 1938 fick även den slå igen.
Jordägaren november 2020
27
Bidrag
Orsa Besparingsskogs näringslivsstöd under Coronakrisen Näringslivsstödet öppnade upp en möjlighet för utsatta Orsaföretag att genom en ansökan till Orsa Besparingsskog föreslå en åtgärd som kunde hjälpa till att rädda företagets verksamhet. Redan första veckan när stödet öppnades i mars kom det in ett fyrtiotal ansökningar. Text: Anna Dahlgren.
Besparingsskogens syfte med stödet var att bidra till att de i normalfallet bärkraftiga företagen, viktiga delar av Orsas näringsliv skulle finns kvar när krisen är över. Insatsen från Besparingsskogen kan inte ensamt lösa situationen, men tillsammans med alla andra åtgärder som redan vidtagits från olika håll, gör det skillnad. Joakim Myhrman, förvaltare på Orsa Besparingsskog berättar. – Med utgångspunkt från Orsa Besparingsskog syfte är det viktigt att Besparingsskogen som under lång tid funnits i Orsa skulle försöka bidra till detta. Orsa Besparingsskog bildades redan 1879. Redan från början var syftet med Besparingsskogen att avkastningen skulle användas till sådant som gynnade delägare och bygd. Under årens lopp har detta syfte tolkats på olika sätt, beroende på de rådande omständigheterna. När det blev uppenbart att de ekonomiska konsekvenserna till följd av pandemin skulle bli omfattande, beslutade styrelsen att det var motiverat att Orsa Besparingsskog skulle göra något extra för att stimulera näringslivet i Orsa. – Åtgärderna är av två typer. Dels handlar det om tidigarelägga vissa planerade investeringar och att utöka skogsvårdsbudgeten för att kunna röja mer skog. Dels handlade det om att vi erbjöd företagare i Orsa att komma in med affärsförslag som skulle bidra med likviditet för dem och nytta för Besparingsskogen och/eller Orsas befolkning. Så här långt kan jag konstatera att initiativet har mottagits mycket positivt från alla håll och jag tror att många, både delägare och icke delägare, känner sig stolta över Orsa Besparingsskog. Vår ekonomiska situation är stabil och vi har en god likviditet, vilket gör att vi kunnat ta detta initiativ utan att på något sätt riskera varken bidragsbudget eller övrig verksamhet på lång eller kort sikt.
28
Jordägaren november 2020
Kan företag fortfarande ansöka?
– Vi stängde ansökningarna efter två veckor då vi fått in så många ansökningar att vi kände att vi måste ta hand om dessa på bästa sätt först. Det jobbar vi med fortfarande. Sedan visste och vet vi fortfarande inte hur länge Covid-19 pandemin pågår, men just nu känns det som vi måste hinna med de 40- tal företag vi har kontakt med, säger Joakim och fortsätter. – Vi har lärt känna många företag från spridda branscher, varav de flesta vi aldrig haft kontakt med tidigare. Allt från reklamprodukter, filmproduktion och upplevelseföretag. Det har även varit värdefullt för oss på Besparingsskogen att få möjlighet att lära känna och jobba med så många människor och företag och kanske vi tillsammans har gjort skillnad.
Om Orsa Besparingsskogs bidrag Årligen delar Orsa Besparingsskog ut cirka 15 miljoner kronor. En stor del av dessa pengar används för att sköta och underhålla stora delar av vägnätet inom kommunen. För att stimulera plantering och röjning av delägarnas skogar betalas det ut bidrag för dessa åtgärder. För att hålla landskapet öppet och för att bibehålla livsmedelsproduktionen i kommunen betalas det ut djur- och arealbidrag till lantbruket. Även föreningslivet, ungdomsidrotten, kulturen och bystugorna runt om i kommunen får stöd från Orsa Besparingsskog.
www.orsabesparingsskog.se
Vi besöker...
Vi besöker...
Ola Granholm Vi träffar vädernörden Ola Granholm, tillika ordförande i Företagarna Orsa, på gamla sågbladsfabriken mitt i Orsa centrum en solig dag i juni. Många känner Ola som den som håller i trådarna under företagarfrukostarna, som för övrigt sällan varit så välbesökta som under de senaste två åren. Det är också under dessa två år som Ola varit ordförande som antalet medlemmar ökat dramatiskt. Vem är då mannen som utger sig för att vara ateist och istället ser naturen som sin kyrka? Text och foto: Maria Spring
Ola föddes och växte upp i Orsa innan han som 20-åring drog till Stockholm där han pluggade och jobbade i 15 år. Han träffade och gifte sig med en orsatjej och då gick flyttlasset tillbaka till hemorten. Sedan dess har han verkat för företagandet i trakten på olika sätt. Första projektet handlade om att skaffa fram pengar och rusta upp gamla sågbladsfabriken där Ola idag har sitt kontor. Sedan arbetade han som näringslivschef under tio år och idag är Ola konsult i egna företaget Framväxt. Vi kommer att prata om skogen och livet med naturen inpå knuten. – Jag blir lugn i skogen, skogen helar, säger Ola som gärna drar med sig familjen (fru, tre barn, två hundar, en katt) ut för att vandra, grilla och bara vara i det fria. Familjen bor på östra sidan av Orsa så utflykterna går ofta åt det hållet. Ibland beger de sig norrut, in på Besparingsskogens marker och då är Korpmäki och Finnberget två favoritplatser. Finnberget, med Sveriges näst högst belägna begravningsplats, erbjuder en vy över blommande ängsmark, böjande skogar och blånande berg. Fyra stenstolpar och en avvikande art av gran, planterad för att markera den lilla kyrkogården på 6x6 meter visar var gravarna finns. Begravningsplatsen anlades redan på 1860-talet och den första att begravas här var en flicka på nio år. Livet på Finnmarken var hårt och 1940 var Finnberget tomt på människor. När man besöker platsen idag är det inte forna tiders umbä-
www.orsabesparingsskog.se
Ola Granholm. Foto: Maria Spring.
randen man tänker på utan att utsikten är hänförande. – Jag gillar berg, utsikt, myrar, vatten. Även platser med riktigt gammal skog, det är mäktigt. Jag gillar det mesta med skogen faktiskt, säger Ola med ett leende. Familjens koppling till Besparingsskogen handlar inte bara om rekreation och utflyktsmål. Ola har varit delaktig som rådgivare för Besparingsskogens erbjudande om näringslivsstöd. Bakgrunden är Coronaepidemien som slagit hårt mot många orsaföretag. Ola säger att initiativet är beundransvärt, både rent ekonomiskt och psykologiskt. – Det betyder mycket att Besparingsskogen tror på orsaföretagen. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket, företagen, kommunen och Orsa Besparingsskog. Fler i familjen har arbetat åt Orsa Besparingsskog. Svärfar har kört maskin och byggt skogsbilvägar under stora delar sitt yrkesverksamma liv. Ola avslutar med viss stolthet i rösten att svärfar också var förtroendevald. Precis som han själv är idag i Företagarna Orsa.
Jordägaren november 2020
29
Anslagstavlan JAKT!
Jordägarnämnden Gå gärna in på vår hemsida
www.orsabesparingsskog.se/blanketter
• Den kommersiella jakten är koncentrerad till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog bedrivs ingen kommersiell jakt. • Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycke årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas. Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 15 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid.
Lediga stugor för uthyrning Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan Information: Anders Frääs Tfn: 0250 - 55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se
Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Mer info på: www.orsabesparingskog.se
Högvilt (älg & björn)
Småvilt
500 kr
400 kr
Årskort kategori 2-3
800 kr
600 kr
Årskort kategori 4
1400 kr
800 kr
Årskort kategori 1
Årskort kategori 5
-
-
Gästkort
100 kr/dag
50 kr/dag
Tallheds Skogsplantskola Kontakta oss och boka plantor till våren 2021
VÄGAR Orsa jordägarvägar Många av våra skogs- och byvägar är nyrustade, åk gärna ut och titta på dem eller tänk på det samtidigt som ni till exempel är ute och fiskar eller tittar till era skogsskiften. Några exempel är Helvetesfallsvägen, Kjällsjövägen, Sjövägen, Täktsbergsvägen, Ämmeråsvägen, Bjoktjärnsvägen, Backängsvägen, Grönklittsvägen och Äskåsvägen. Akuta ärenden gällande Orsa Besparingsskogs vägar ring: 0250-55 26 07
30
Jordägaren november 2020
Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser. Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk. Kontakta oss och boka plantor till nästa års planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Kontakta Orsa Besparingsskog, Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 E - post: plantskolan@orsabesparingsskog.se www.orsabesparingsskog.se
Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!
www.orsabesparingsskog.se
Anslagstavlan
Höstens apptips! Fisknyckeln
JORDÄGARSTÄMMA 26 NOVEMBER
Med Fisknyckeln kan du lära dig mer om fiskarter. Nu med alla fiskar från svenska vatten. Totalt innehåller appen ca 240 fiskarter! Läs om fiskarnas liv, titta på bilder och lär dig känna igen dem. Med Fisknyckeln kan du också genom att svara på frågor få hjälp att identifiera vilken fisk du fångat. Ditt eget fisklexikon i mobilen!
Orsa Besparingsskogs höststämma är planerad att genomföras den 26 november. Kungörelsen kommer att införas senast sjutton (17) dagar före stämman i en eller flera inom ortens spridda tidningar och på Orsa Besparingsskogs webbplats samt kontor.
Gratis att ladda ner för iPhone och Android.
Arboreal Trädhöjd Har du någon gång behövt mäta ett träd, men saknat rätt verktyg eller vill du inte släpa runt på olika verktyg när du är i skogen? Appen Arboreal Trädhöjd är världens första app som mäter träden med AR-teknik. • Bra noggrannhet • Enkel att använda • Det bästa verkyget är det som alltid är med.
Försäljning av skifteslagsmark Besparingsskogen avser försälja viss skifteslagsmark. För ytterligare löpande information kring fastighet/skiften/områden till försäljning bevaka Orsa Besparingsskogs webbplats, www.orsabesparingsskog.se
Finns för iPhone och Android.
Arboreal Skog - en riktig digital klave Appen Arboreal skog erbjuder digital mätning på riktigt. På riktigt ska du kunna lämna dina manuella verktyg hemma. På riktigt kan ett digitalt verktyg levereras från molnet ner i din telefon. På riktigt ska du kunna mäta allt digitalt, utan att ha extra stöd av referensskyltar och pinnar. • • • •
Du har alltid med dig ditt mätverktyg Bra träffsäkerhet Du får resultatet direkt när du är klar Du behöver inga extra verktyg eller referensskyltar / pinnar • Du känner igen hur det fungerar om du mätt skog med manuella verktyg • Du har full kontroll över mätningen • Skippa papper & penna och dubbelregistrering
Projekt Gränsförbättring Projektet ska förbättra överrensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är enbart kartan som ska bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Projektet är nu inne på sitt fjärde år. Informationstillfällen kommer att utannonseras i lokaltidningen och på Orsa Besparingsskogs hemsida under nästa år. Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog. Tel: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se
Finns för iPhone.
Skogsförvaltare Joakim Myhrman
0250 - 55 26 01
Jordägarbidrag Fredrik Eriksson
0250 - 55 26 39
Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85
Ekonomi Anna-Karin Göthe
0250 - 55 26 02
Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251 - 59 74 74
Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49
Vägmästare Anna Hassis Ståbis
0250 - 55 26 07
Jakt Tomas Liljeberg
Ordf. Jordägarnämnden Sven-Erik Sjöberg 070 - 331 52 30
Skogsskötselchef Mats Karlsson
0250 - 55 26 37
Fiske Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03
Skogsvårdsledare Marcus Ollas
0250 - 55 26 38
Fastighetsskötsel Anders Frääs
Virke och produktion Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03
0250 - 55 26 06
0250 - 55 26 05
It- och systemansvarig Anna Beronius 0251 - 59 74 80
TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15 STREAMGATE NORTH AB Drift- och underhållschef Jan - Olof Sjölander 0250 - 55 26 28 E-postadresser: se hemsidan under kontakter.
Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se
www.orsabesparingsskog.se
Jordägaren november 2020
31
Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa
SKEN FRÅN GRANNPLANET ROM FEM SÄGER BESVIKEN
GLEN-
PROME- MARK NERA ERIKSSON STRÖMSTEDT
LITET KÖK
TALLHEDS VÄXTHUS BETALAR FÖR BOENDET
GRIPA
ÅTER I ORDS BÖRJAN
SKIKT
IRIDIUM
WERNERS GRÖNSAK VINNER ÖNSKAT RESULTAT
MARMYTOMKENS SPUNNET ÖVERSTA TRÄD DEL DÄR MED HÅL NEDBRYTNINGEN HAR BÖRJAT
POSTGIRO GÖR TRÄD OM VÅREN
UPPHÖJNING I NATUREN
SUNDSJÖSTUGAN HÄLSAR ATT
GÖRA TUNNARE
VINST PROCESSOR INOM SKOGSBRUKET KVISTARE- . . ....
ÄR MYRMARKER
HAR VI ALLA TVÅ FÅTÖLJ ELLER FLERA
TREVLIGT FRITIDSNÖJE
SÅDANT FISKE FINNS IHOP MED LÅNGHALM LÄTTLÄST
TREDJE TONEN
UTFÖRSÄLJNING NATURMINNE NÄRA ROSENTORP
DE BOR I EN MONARKI BANKGIRO
Besparingsskogen förbehåller sig rätten att dra en vinnare. Vinnare och lösning annonseras i nästa nummer.
ÄR KÅDAN
SAGOSLUT
FÖRA OVÄSEN
BJÖRN DÅ MAN HAR NÅGOT FÖR AVSIKT
JOHAN I GB JOULE
VANLIG BERGART
ELIOT, POET
SOLFLÄTAN
FÅ ATT SOMNA
FLUOR FRASVÅFFLA TIDSPERIOD
VANLIGASTE YTMÅTTET I SKOGEN
SKÄRREDSKAP KATTDJUR
VÄDERSTRECK
TRÄNA DESS SAFT ÄR HÄLSOBRINGANDE UTNYTTJAS FÖR FÖRNYBAR ENERGI ÄR SKÄMDA FRUKTER ANFALL
SÄDESSLAG
KATEDRAL ODENS BROR
DEN ANVÄNDS INOM FÄBODSKULTUREN VID LURTILLVERKNING
Nästa nummer våren 2021 Finnbergets historia Porträttet Min väg till jobb på Besparingsskogen
Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan. Foto: Anna Dahlgren, Tobbe Nilsson. Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan
Vinn böcker om Orsa samt mössor och buffar till hela familjen! Skicka in ditt svar senast 1:a januari till: Anna Dahlgren Orsa Besparingsskog Box 55 794 21 Orsa
Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85