Issuu

ODR samhällsinformation

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

Nr 64 november 2021

Anders Andersson

Ny förvaltare

- på Orsa Besparingsskog

ORSA SOM JÄRNVÄGSKNUT - ett dåtida samhälle som format nutiden Rapport från SAF

Det svenska skogsbruket Skogens skafferi

Helgrillat vildsvin

Förvaltaren har ordet

Anders Andersson, förvaltare Orsa Besparingsskog. Foto: Kola Productions.

Det har varit en spännande höst! Det känns fantastiskt bra att vara på plats här i Orsa och det här första gången jag skriver på ledarsidan i Jordägaren. I augusti tillträdde jag min tjänst som förvaltare och jag ska villigt erkänna att det är en hel del att sätta sig in i. Den första tiden har jag försökt vara ute i verksamheten så mycket som möjligt, dels för att få en bild av det som vi dagligen arbetar med och framför allt för att träffa personalen, entreprenörer med flera. Jag ser att det finns mycket i Orsa Besparingsskog som vi kan vara stolta över och för att nämna några, den toppmoderna skogsplantskolan i Tallhed, våra fina vägar och en hög ambitionsnivå för ett aktivt skogsbruk. Vägnätet håller generellt sett en hög klass. Jag har kört på många mil skogsbilväg så det finns att jämföra med. Vägarna i Orsa är till gagn både för delägare, ortsbefolkning och de turister som besöker bygden.Sedan är det ju givetvis så att det mesta går att utveckla och förbättra ytterligare, så även på Orsa Besparingsskog. För mig är det viktigt att jobba med det man kan påverka och det som är värdeskapande på något sätt, inte fokusera på motsatsen. Väder, vind, virkesmarknad eller Covid-19 kan vi inte göra mycket åt utan bara försöka förhålla oss till så gott det nu går.

Jordägaren november 2021

Framåt hoppas jag på ett gott samarbete inom hela organisationen. Jag tänker på personalen i förvaltningen, entreprenörer, förtroendevalda och givetvis med er delägare och bygden i övrigt. Med en sund och framåtsyftande kommunikation har vi tillsammans möjlighet att fortsätta förvalta och utveckla verksamheten och ta ansvar för det vi vill lämna över till nästa generation – Världens bästa skogliga förvaltning! Det var den rubriken som fångade mitt intresse i jobbannonsen. Att få förmånen att tillsammans med medarbetarna få driva verksamheten framåt och detta till gagn för delägarna och bygden känns väldigt bra. Det här numret av Jordägaren innehåller bland annat aktuella händelser i omvärlden som skogsutredningen och vi tar även upp bristen på sågade trävaror. Vi får höra mer om finnmarkens egen Robin Hood och hans liv i Kanada samt läsa reportage om barkborrehundar och lära oss om vildsvin. Trevlig läsning! Anders Andersson Förvaltare och ansvarig utgivare

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 6

Foto: Per Ericsson.

Foto: Tobbe Nilsson.

Besparingsskogens nya förvaltare

Reportage rekordpriser på trävaror

Omvärldsbevakning SAF

Jaktintresserad - vildsvin

Skogens skafferi

PEFC-certifiering

Delägarservice

Skogsbruksplan

Skogsägarskolan

Historia Orsa och järnvägen

Historia Finnmarkens Robin Hood

Aktuellt försäljning vattenkraft

Vi besöker...

Anslagstavlan

Jaktnytt

Information Jordägarstämma

Korsord

Foto: Baggebo Hundcenter.

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog och alla hushåll i Orsa kommun. Upplaga: 4 920 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Anders Andersson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Marit Norin, Maria Spring, Per Ericsson. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Per Ericsson, Mats Carlén, Skogsstyrelsen, Orsa Bildarkiv, Baggebo Hundcenter, Dreamstime, Kola Productions, Christina Brandin Englund, Jonas Blomberg, Björn Daniels. Omslagsfoto: Inlandsbanan och storstupet, Tobbe Nilsson. Foto baksida: Grankottar, Tobbe Nilsson. Tryck: StudioArt Print Dalarna 2021.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Från verksamheten

Anders Andersson

Orsa Besparingsskogs nya förvaltare Orsa Besparingsskogs nya förvaltare är en 52-årig hallänning med stor erfarenhet från både skogsägarföreningar, skogsbruk och industri. Dessutom vet han det mesta om hur man sköter en jord- och skogsbruksfastighet. Text: Anna Dahlgren. Foto: Kola Productions.

Anders växte upp på en liten gård i Hyltebruk med sin mor och två syskon. – Redan tidigt fick jag ta ett stort ansvar och som åttaåring var jag ute med morfar och högg ved. Det är tack vare honom jag fått mitt skogliga intresse. Både skog och lantbruk ligger mig varmt om hjärtat. När jag fyllde femton år önskade jag mig en egen motorsåg, till skillnad mot mina kamrater som ville ha en moped. Jag tänkte som så, att om jag får en motorsåg kan jag ta på mig an en del uppdrag och få en liten slant för det. Så blev det och jag kunde sedan för egna pengar köpa en moped och samtidigt ha en motorsåg att fortsätta tjäna pengar, tvärtom hade varit värre säger Anders och ler. Fokus på värdeskapande

Anders beskriver sig själv som driven och positiv och att han vill jobba med det han kan påverka. Det bevisar verkligen mopedhistorien. Att Anders har 24 års erfarenhet från en skogsägarförening med medlemmar har han stor nytta av nu som förvaltare på den största Besparingsskogen i Sverige. – Jag vet vikten och styrkan om vi kan ena krafterna och arbeta tillsammans. Jag vill lägga fokus på det som är värdeskapande. Något jag bland annat lärt mig genom

Jordägaren november 2021

åren är att vi kan påverka vårt arbetssätt och hur vi är mot varandra, jobbar man tillsammans och mot samma mål så når man framgång. Utbildning och arbetslivserfaren

Efter skogsbruksgymnasiet fick Anders jobb som skogsarbetare. – Jag jobbade med det i två år, sedan körde jag skogsmaskin i ett par år. Därefter funderade jag på hur det skulle vara att jobba inom industrin. Då sökte jag så småningom anställning som processtekniker på Stora Enso tidningspappersbruk i Hyltebruk. Det ena ledde till det andra och under de sju åren jag var där fick jag ta del av en utbildningsfond via arbetsgivaren och studera vid Södra Skogsinstitutet till skogstekniker i Värnamo. Efter de åren när jag kom tillbaka till pappersbruket kände jag att jag ville utanför industriväggarna. Då blev jag säljare på ett hyvleri i norra Bohuslän för att sälja sågade o hyvlade trävaror i parti. Där träffade jag även min fru Carina och Under den tiden fick vi även vår dotter, Towe, som idag är 19 år och precis flyttat till Oslo för att studera. Efter ett tag kände jag att jag ville tillbaka till skogen, de sista 24 åren har jag jobbat på Södra som

är en ekonomisk förening och ägs av 52 000 skogsägare. Under mina år på Södra har jag jobbat med skogsbruksplaner, som virkesinköpare, produktionsledare, områdeschef och nu sist som produktionschef för hela Götaland. Mitt kontor låg då i Växjö. Världens bästa skogliga förvaltning

Sedan augusti har Anders kontoret i Orsa något han förklarar med att han såg annonsen om jänsten som förvaltare för Orsa Besparingsskog av en slump och inte kunde motstå den. – Jag blev nyfiken när rubriken löd: Vill du vara med och skapa världens bästa skogliga förvaltning? På den vägen är det. Vi pratade igenom det hemma och eftersom jag tycker om utmaningar och känner mig trygg med de här erfarenheterna jag har fått genom mitt yrkesliv så sökte jag jobbet som förvaltare i Orsa. När vi sedan besökte Orsa så kände både jag och Carina att det var, och är en fantastisk bygd. Vi lämnade ändå något som vi trivdes väldigt bra med så helt lätt var det inte att ta steget och flytta, säger Anders och fortätter. – Jag känner för den här typen av verksamhet. Det finns många paralleller från det jag jobbat med tidigare. Med människor

www.orsabesparingsskog.se

"Jag vet vikten och styrkan om vi kan ena krafterna och arbeta tillsammans. Jag vill lägga fokus på det som är värdeskapande." Förvaltare, Anders Andersson

och många skogsägare, både små och stora. Besparingsskogen har även en fascinerande historia som jag tycker är väldigt viktig att värna om. Vi ska dock inte fastna i historien utan verksamheten måste anpassas efter de förutsättningar som råder idag, vi ska även försöka skapa oss valmöjligheter för framtida generationer. Att lämna något efter sig som är bättre än där man tog vid är det yttersta målet. Skogen är basen i Orsa Besparingsskogs verksamhet och det känns fantastiskt kul och inspirerande att tillsammans med delägare och personal få utveckla och anpassa verksamheten för framtiden. Fritid med skidåkning och jakt

Anders och hans fru Carina delar intresset för motion och då gärna i längdskidspåret. – Både jag och min fru tycker om att motionera och vi ser verkligen fram emot att ha möjligheten att åka skidor hela vintern. Där vi bodde tidigare fanns det i bästa fall 400 meters spår på konstsnö. Jakten ligger mig också varmt om hjärtat, det är ytterligare ett av mina intressen. Jag ägnar mig gärna åt historia också. Att exempelvis förkovra sig i Orsa Besparingsskogs historia är något som jag sysslar med just nu, denna är grymt spännande, avslutar Anders. Att Orsa Besparingsskog fått en intresserad, glad och positiv förvaltare råder det inga tvivel om. Att han dessutom har stor erfarenhet av såväl småskaligt jord- som skogsbruk och skoglig förvaltning gör att han har mycket att dela med sig av. Något som är till gagn för såväl förvaltningen, bygd och delägare.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Reportage

I pandemins spår -

REKORDPRISER GER BRIST PÅ TRÄVAROR När pandemin skapar en våg av ivriga hemmafixare ökar efterfrågan på sågade trävaror dramatiskt. Men att få tag på det som behövs kan bli en utmaning. Och samtidigt slår priserna i taket. Text: Per Ericsson. Foto: Per Ericsson, Christina Brandin Englund. Den här sommaren inbjöd verkligen till lata dagar i solen och avkoppling. Men för många av oss stod olika byggprojekt överst på agendan. För utan tvekan har hemmafixarna tagit tillfället i akt att bygga och renovera. Fast byggivern började egentligen redan långt innan sommaren. Och på många håll har det uppstått brist på sågade trävaror. En av dem som märker av den rekordstora lokala efterfrågan och de snabba kraftiga prisökningarna är Magnus Vinding, platschef hos Karl Hedin Bygghandel i Orsa.

Jordägaren november 2021

– Efterfrågan på sågade trävaror har överträffat allt jag hittills varit med om! Det har bara byggts på sen pandemin startade under 2020. Läget är sådant att vi egentligen inte haft en chans att komma ikapp och bygga lager. Allt vi fått in har i stort sett gått rakt ut till kunderna. Och i år har det vissa tider blivit riktigt tufft att få fram vissa produkter. Samtidigt har priserna stigit till nivåer vi aldrig sett tidigare, säger Magnus Vinding och konstaterar att den främsta orsaken till svårigheterna

att få tag på sågade trävaror och den rekordsnabba prisökningen är att det finns ett globalt sug efter sågade trävaror och att exportmarknaden betalar bättre. Och då exporterade trävaror skapar bättre klirr i sågverkens och skogsindustriernas kassor får efterfrågan från den ökande inhemska marknaden för miljövänligt trähusbyggande som ligger rätt i tiden och privatpersoners byggambitioner stå tillbaka.

www.orsabesparingsskog.se

Ett gott råd... är att hålla på avverkningen om man kan och förhandla upp den ekonomiska ersättningen. För det är nu, när efterfrågan slår i taket, som skogsägarna måste greppa möjligheten att få upp råvarupriset. När det vänder ner igen är det för sent, anser analytiker som följer trävarumarknaden.

Vindkraftstorn av trä är en ny produkt som tillverkas av sågade trävaror. Stora bilden: vindkraftstorn från insidan.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Reportage

För den råvaruproducerande skogsägarens del har den historiskt starka trävarukonjunkturen hittills inte resulterat i någon större ekonomisk utdelning

Att det lokala byggandet ökat rejält under pandemin ser även Anders Borg, ordförande för byggnadsnämnden i Orsa kommun. – Det är all time high! På årsbasis har antalet bygglovsansökningar ökat med omkring 45 %. Förvaltningen har mer än fullt upp. Det är även flera större projekt på gång. Och jag kan inte se någon avmattning i antalet bygglovsansökningar. Under sommaren har vi dessutom jobbat extra med att förlänga tiden för många bygglov då det också är svårt att få tag på byggare. Men jag märker att även svårigheterna att få tag på byggmaterial – och de kraftigt ökade priserna på trävaror – är ett bekymmer för många som vill bygga. Stort sug från världsmarknaden

Fast det är inte bara i Orsa kommun som det byggs. I de storstadsnära områdena är byggmarknaden ännu hetare. Det ser SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. – Bara i vår kommun har antalet ansökningar för bygglov ökat med mer än 100 % sedan ifjol höst. Trycket är otroligt högt. För det är väldigt många som vill bygga just nu, konstaterar Karolina Åström, planarkitekt på Värmdö kommun som med sitt stockholmsnära läge och skärgårdsmiljöer är attraktivt. Och att det byggs mycket, även utanför landets gränser märker Svenskt Trä som representerar sågverksnäringen. Suget från

Jordägaren november 2021

världsmarknaden efter svenskt byggnadsvirke är starkt, säger deras marknadsanalytiker Christian Nielsen till media. Med hela 1,9 miljoner kubikmeter sågade trävaror nådde de svenska sågverken ”all time high” redan i mars. Fast även under våren och innan semestrarna hade sågverken fullt upp. Och de som hade möjlighet producerade extra. Gynnar inte alltid råvaruleverantören

Men att slutkunderna betalar ett pris för sågade trävaror som i flera fall ökat 80 % eller mer bara det senaste halvåret gynnar inte alltid råvaruleverantören. De skogsägare som tecknat avverkningskontrakt till de rundvirkespriser som gällde innan den historiskt starka trävarukonjunkturen upplever säkert att prasslet i plånboken kunde varit behagligare i en tid då den förädlade varan betingar rekordhöga priser. Greppa möjligheten

Fast vad kan då den skogsägare som står i begrepp att avverka göra för att öka intäkten? Ett gott råd är att hålla på avverkningen om man kan och förhandla upp den ekonomiska ersättningen. För det är nu, när efterfrågan slår i taket, som skogsägarna måste greppa möjligheten att få upp råvarupriset. När det vänder ner igen är det för sent, anser analytiker som följer trävarumarknaden.

Dyr bristvara. En välfylld brädgård är ingen självklarhet för hemmafixaren när den globala marknaden betalar bättre för sågade trävaror.

www.orsabesparingsskog.se

Ny teknik gör att flerbostadshus av trä, som kvarteret Tvålflingan vid Telefonplan i Stockholm, ökar efterfrågan på sågade trävaror.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Omvärldsbevakning

Sveriges allmänningsskogars förbund -

EU-kommissionen och det svenska skogsbruket Att äga eller bruka skog i dagens Sverige är som att befinna sig på en ständigt föränderlig spelplan där regler och förutsättningar sällan består. Svenskt skogsbruk påverkas ofta av våra egna inhemska miljömål och politiska ambitioner, men på senare tid är det nog ändå få som har missat EU-kommissionens utspel kring europeiskt skogsbruk och i synnerhet deras fokus på just svenska och finska skogar. Vi börjar i Sverige: Den svenska skogsutredningens slutsatser har fått mycket uppmärksamhet för sina rekommendationer att fördubbla mängden formellt skyddad skog i vårt land och dessutom ytterligare restaurera två miljoner hektar brukad skog till högre naturvärden. Utredningens slutsatser föreslår därför i praktiken att det bör bildas ett enormt nätverk av reservat och nationalparker från Dalafjällen ända upp till Treriksröset. Detta innebär att nordvästra Sveriges skogsägare är de som skulle påverkas mest om förslaget blir verklighet. Den kanske mest bekymmersamma detaljen i detta förslag är att den fjällnära skogen inte bör omfattas av frivillighet från markägarens sida. Härigenom görs därför åtskillnad på produktiv skogsmarks geografiska belägenhet, vilket i förlängningen leder till en form av diskriminerande särbehandling av skogsägare i Sveriges norra inland. En mer progressiv inställning ( utöver att föreslå frivillighet inför reservatsbildning, oavsett geografi ) hade fokuserat på att föreslå exempelvis naturvårdsavtalsliknande kompromisser för att möta äganderätt, produktion och naturvård på ett tillfredsställande sätt för skogsägaren - oavsett var dennes skog står. Mycket komprimerat kan man sammanfatta skogsutredningen som positiv eller negativ beroende på vilken typ av skog som skogsägaren har i sin ägo och dennes mål med sitt skogsägande. Dessutom kommer nämnda förslag vara mycket kostsamma för skattebetalarna, dels i engångskostnad, dels i evinnerlig kostnad, inte minst för skötselåtgärder. Det är inte bara inom svenska utredningar man förordar mer formellt skyddad skog. Även EU-kommissionen har presenterat en ny skogsstrategi som kan komma att påverka Sveriges skogar och skogsbruksmetoder genom bland annat mer skyddad skog och reducering av vårt normala trakthyggesbruk till förmån för hyggesfritt skogsbruk. Dessa utspel härrör bland annat ur EU:s strategi för biolo-

Jordägaren november 2021

gisk mångfald och klimatstrategins mål om att bli klimatneutralt senast 2050. Klimatneutralitet skall bland annat uppnås genom att låta mer skog stå kvar och agera kolsänkor för att minska koldioxidhalten i atmosfären och därmed balansera EU:s gemensamma nettoutsläpp. Dock saknas konsekvensanalyser om vad det skulle innebära ifall svenska skogsägare skall ta ansvar för övriga EU:s utsläpp. Om skogsägare däremot önskar låta sin skog stå kvar mot en acceptabel ekonomisk ersättning för att kompensera för andras koldioxidutsläpp så är detta givetvis en intressant modell att ”bruka” sin skog, men svenska skogsägare måste tillåtas behålla rådighet över sin egendom utan inblandning från vare sig nationell eller federal stat. Europeiska skogsägare och regeringar måste sätta stopp för en federal detaljstyrning i ett skogsbruk som riskerar att likriktas över stora delar av Europa. Inte minst för att skogsägaren själv och lokala myndigheter bättre känner till sina förutsättningar än tjänstemännen i Bryssel - men framför allt för att vi inte kan jämföra vare sig skogar, skogsbruk eller ekologi enligt en standardmall omfattande skogar från Portugals kuster, genom Alperna och Nordtyska låglandet till Sveriges boreala miljöer. Är det något land i Europa som kan visa på hur man bedriver ett långsiktigt och naturvårdsanpassat skogsbruk så är det just Sverige och inte koldioxidskalkylerande tjänstemän i Bryssel. Beklagligt nog uppvisar såväl skogsutredningen som EU:s strategier stora likheter med varandra och svensk strävan är underordnat eventuella federala lagstiftningar, så frågan är om skogsutredningen spelar någon större betydelse ifall EU beslutar om framtiden för Sveriges skogar. Nicklas Samils

www.orsabesparingsskog.se

Skogsutredningen Skogsutredningen mynnar ur januariöverenskommelsen från 2018 som var en sakpolitisk överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Den syftade ursprungligen till att undersöka möjligheter och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald skulle förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Uppdraget omfattade dessutom att föreslå incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken.

Sveriges Allmänningsskogars Förbund Sveriges Allmänningsskogars Förbund är ett förbund bestående av allmänningsskogar och besparingsskogar i Norrland och Dalarna. Genom att samla erfarenhet och kunskap i en gemensam organisation vill förbundet föra upp Allmänningarnas och inlandets villkor, betydelse och förutsättningar för skogsbruk, på den politiska dagordningen. Förbundets medlemmar äger tillsammans cirka 670 000 hektar skog, vilket motsvarar mer än 2 % av Sveriges skogsmark. Läs gärna mer på: www.sasf.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Jaktintresserad

VILDSVIN OCH MAT Lämpliga hundar för vildsvinsjakt återfinns bland många olika hundraser. De individuella egenskaperna är viktigast.

I sommar har en grupp vildsvin synts till i Orsaskogen. Dock hör det inte till vanligheterna då det knappt finns representerat i våra trakter. På sätt och vis kan vi vara glada för det. Dock är köttet åtråvärt då det är grymt (!) gott och möjligheten att jaga det söderöver är stora. Text: Maria Spring. Foto: Dreamstime. Vildsvinens återkomst

Vildsvinen anses av många inte höra hemma i svensk fauna, men inget kan var mer fel. Vildsvin har funnits i landet sedan mesolitikum, alltså jägarstenåldern för över 10 000 år sedan. Under årtusendena försvann de vilda svinen från skogarna då de domesticerades och uppgick i tamsvinsstammen. Jakt var också en betydande orsak till att svinen var helt utrotade under cirka 300 - 1000 år.

Jordägaren november 2021

Under 1970 - 80-talen rymde ett antal vildsvin från de jakthägn som fanns på Tullgarn och Mörkö i Södermanland och det är från dessa individer den nya vildsvinsstammen härstammar. Vildsvin var vid den tiden fullkomligt okända för svenskarna. Bland annat berättas det om en man som i mitten av 1980 - talet kolliderade med ett vildsvin utanför Katrineholm. Mannen som var jägare, var säker på att det var ett vildsvin han kört

på och åkte därför till polisen för att anmäla händelsen. Men polisen trodde honom inte och i stället fick han genomgå ett alkoholtest. Vilket var negativt för övrigt. Däremot diskuterades vildsvinens vara eller icke-vara av de styrande redan då. I december 1980 biföll riksdagen vad jordbruksutskottet ( 1980 / 81:16 ) hemställt vilket innebar att “... i Stockholms län skall en mindre vildsvinsstam om 50 - 100 djur tills vidare få vara kvar /.../ En utredning skall ske om bland annat vildsvinspopulationens reproduktionstakt, skadegörelsens inriktning och omfattning samt möjligheten att genom jakt reglera beståndet /.../ I övriga delar av Sverige skall åtgärder vidtas för att utrota vildsvinen” ( Hans Kristianssons slutrapport Lund

www.orsabesparingsskog.se

SVINN 1985, Vildsvinets biologi och skadegörelse ). Det står alltså att vildsvinen utanför Södermanland ska utrotas. Riktigt så blev det ju som bekant icke och redan 1987 beslutade riksdagen att vildsvin ska vara en naturlig del av den svenska faunan. Då uppgick stammen till cirka 500 vildlevande individer. Utbredning, olyckor, sjukdom och skadegörelse

Idag, 34 år senare tros stammen uppgå till 200 - 300 000 individer. Vildsvinens finns nu i hela södra Sverige ( söder om Dalälven ). I norra Dalarna har enstaka individer påträffats men snörika vintrar och tjäle är bästa medicinen mot en etablering. Svinen har relativt korta ben och svårt att böka upp föda

www.orsabesparingsskog.se

under snörika vintrar med djup tjäle. Många motsätter sig en alltför stor vildsvinsstam då kostnaderna för skadorna de åsamkar samhället i form av förstörda åkrar och trädgårdar, trafikolyckor, attacker på hundar, med mera uppgår till cirka 700 miljoner kronor per år ( Fokus 2019 / 09 ). Några exempel nedan: • Trafikolyckor med vildsvin har ökat från 750 stycken år 2003 till cirka 7000 per år. • Långt fler jakthundar skadas eller dödas av vildsvin än i trafiken. • Antalet hundar som skadas eller dödas under jakt av varg eller björn utgör en bråkdel av antalet vildsvinskadade / dödade ( 12 mot 254 år 2019, enligt Agria ). • Jordbruket lider svårt av vildsvinens

framfart då de äter grödorna, bökar upp åkermarken och trampar ner jord och grödor. Även maskiner skadas eftersom stora stenar bökas upp och exponeras. I tidningen Fokus beskrevs synen av en åker där vildsvinen dragit fram som att ”en kraftigt berusad person satt sig i en traktor och försökt plöja”. • Inte bara åkermark drabbas av den växande vildsvinsstammen utan även tamboskap då vildsvinen misstänks sprida afrikans svinpest. Sjukdomen kan slå hårt mot svenska grisbönder då den är väldigt smittsam, dödlig och motståndskraftig. Människor drabbas ej och än har den inte kommit till Sverige, däremot sprids den snabbt över Europa av just vildsvin.

Jordägaren november 2021

Jaktintresserad

Et fullvuxet vildsvin i Sverige blir omkring 1 meter i mankhöjd och runt 1,5 meter långt. Suggan väger cirka 100 kilo och galten runt 200 kilo. Foto: Dreamstime.

LRF menar att ett av målen i regeringens livsmedelsstrategi, att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, riskerar att inte kunna uppnås på grund av hotet från den växande vildsvinsstammen. Över 70 % av Sveriges lantbrukare uppger i en enkät att de har problem med vildsvin. – Utfodringen måste upphöra och avskjutningen öka, säger Anita Boman, ordförande i LRF Dalarna. Olika samarbeten mellan LRF och Jägareförbundet har prövats och Hans Ruste, ordförande i Hansjö VVO, där 8-9 vildsvin siktats denna sommar, skriver i Hansjöjägaren 49 / 2021; ….”styrelsen konstaterar att: Vildsvin och dovhjortar vållar stora skador och är mycket negativt för både markägare och jägare.

Jordägaren november 2021

Beslut har tagits att Hansjö vvo inte skall tillåta några vildsvin eller dovhjortar att etablera sig på föreningens marker. Uppmaning till jägarna att snarast få igång jakt på vildsvinen. Hela den observerade gruppen är jaktbar. Vildsvinsjakt

Vildsvinen är jaktbara året om och de finns i hundratusental. Det borde inbjuda till jakt. I snitt fälls cirka 110 000 grisar varje år, men möjligheten till större uttag finns såklart. Vildsvin jagas på många olika sätt, till exempel som smyg-, vak-, drev-, eller åteljakt. Med fördel i kombination med jakt på annat klövvilt. Ofta sker jakten från ett torn. Vintertid jagas de gärna nattetid i månljuset. Vid jakt med hund får jägaren ibland bra skottillfälle när grisar som ej ja-

gas av hunden försiktigt smyger iväg i lugn takt. Jakten med hund liknar således mycket den efter jakt på övrigt klövvilt, som älg eller rådjur. Lämpliga hundar för vildsvinsjakt återfinns bland många olika raser. Individuella förtjänster är viktigare än specifika rasegenskaper. Viktigt är att hunden klarar närkontakt med viltet, är välbyggd, modig men också klok med ett starkt psyke. Vanliga raser är rovviltskarpa hundar såsom tysk jaktterrier samt jaktspetsar av olika slag. Vildsvinskött

Vildsvinskött anses vara riktigt läckert och är som allt viltkött, klimatvänligt. Köttet är alltså en klimatresurs som skulle kunna nyttjas i ännu högre grad. Vissa anser dock det vara besvärligt med det obligatoriska

www.orsabesparingsskog.se

Vildsvin i Dalarna Målsättning för vildsvinsstammen i Dalarnas län Målsättningen med Länsstyrelsen Dalarnas vildsvinsförvaltning är att vildsvinens utbredning i länet ska anpassas så att vildsvinsskador och viltolyckor minimeras.

Etymologiska kuriosa

Målen ska nås med hjälp av samråd, jakt och förebyggande metoder.

Svin har en lång historia sammanflätad med oss människor och ordet är väl representerat i språket, främst som negativa beskrivningar, men också som positiva förstärkande förled.

Källa: lansstyrelsen.se/dalarna/ djur/jakt-och-vilt/vildsvin.html

trikintestet. Vildsvin är liksom tamsvinet och björn mellanvärd för trikiner, som är en slags rundmaskar. Maskarna vållar inte vildsvinet någon större skada. Men om köttet förtärs utan att ha värmts upp tillräckligt ( minst 68 grader ) frigörs unga stadier som kan vålla människan svåra problem. Sjukdomen heter trikinos och kan vara dödlig. Den orsakar bland annat smärtande vätskeansamlingar, blödningar, allergiska reaktioner och feber. Man ska dock vara medveten om att trikininfekterat vildsvinskött är extremt ovanligt i Sverige. De senaste åren har färre än tio fall upptäckts och ingen människa har smittats. Men om köttet ska säljas måste det passera en vilthanteringsanläggning som också testar köttet. Om du ska bjuda någon utanför det egna hushållet måste du själv skicka iväg ett trikintest, men om köttet bara ska ätas inom hushållet finns inget krav på test. Vildsvin fällda kring Uppland, Västmanland, Gävleborg samt den norrländska kusten kan ha förhöjda halter av Cesium-137 sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Detta testas på samma sätt som trikiner. Viktigt att poängtera är att förhöjda halter inte ger någon skada vid förtäring av normal omfattning.

vildsvin. Test beställs på webben av ett flertal olika certifierade laboratorier. Testkittet består ofta av ett frankerat kuvert, en påse för köttet, en följesedel och två etiketter. Testet går till så att du skär loss 25 - 30 gram kött ( som storleken av en golfboll ) från framläggen, det vill säga nedre delen av frambenet ( förvara det i kylen tills du fått provkittet ) och lägg det i påsen som ska skickas till labbet. Om köttet varit fryst behövs 100 gram. Klistra den ena nummeretiketten på påsen och den andra på följesedeln. Fyll i uppgifterna på följesedeln och lägg alltihopa i det frankerade kuvertet och posta. Svar kommer oftast dagen efter per mail. Priset ligger kring 170 kr / vildsvin. Ett separat test måste göras på varje vildsvin. Trikintest av tamgris och björn går till på samma sätt, men är av en annan typ. Sedan den 1 juli i år erbjuder SVA ( Statens Veterinärmedicinska Anstalt ) och flera andra aktörer gratis trikinoch cesiumtest om köttet enbart ska konsumeras inom hushållet. Detta är ett led i statens intentioner att subventionera trikintest för att öka avskjutningen och konsumtionen av vildsvinskött, i första steget, hos jägare.

Så funkat det

Ett tips är att alltid ha ett par test hemma att tillgå, annars måste ett testkit beställas och skickas hem till dig när du fällt ett

www.orsabesparingsskog.se

Källor: matkult.se, rolfsbild.se, agria.se, jagareforbundet.se, slu.se, fokus.se, naturvardsverket.se, jordbruksverket.se, lrf.se

• Att kasta pärlor åt svin är ett uttryck som betyder att slösa intellektuell möda på människor som ändå inte förstår eller uppskattar det. Uttrycket kommer ur Bergspredikan, där Jesus säger: ”Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.” • För lata svin är jorden alltid frusen – norskt ordspråk • Han kan vara ett svin, men han är i alla fall en man – ryskt ordspråk • Åsnor är vackra i åsnors ögon, svin i svins – latinskt ordspråk • I svenskan har ordet svin eller gris den otacksamma uppgiften att främst visa på negativa aspekter, tex; att vara ett svin, fyllesvin, bo i en svinstia, svina / grisa eller att något är svinig / grisigt. Trots att svinet är ett av de renligaste djuren har det förärats med epitetet skitig. Även ordet ”gullegris”, som låter trevligt betyder något negativt. • Men som förstärkande förled kan uttrycket vara både positivt och negativt, tex; svingott / svinäckligt, svinkul / svintråkigt, svinful / svinfin, svinrik / svinfattig. • Svinotta betyder väldigt tidigt på morgonen och om det är positivt eller negativt får var och en bestämma, men klart är i alla fall att uttrycket kommer från äldre tiders svinslakt som ofta började timmarna före gryningen.

Jordägaren november 2021

Skogens skafferi

Helgrillat vildsvin Större fester och firanden av högtider tillsammans i större grupper har vi inte kunnat ägna oss åt de senaste åren, men kanske kan vi börja att planera för det snart, i takt med att vaccinationstalen stiger och Corona börjar backa undan. Här kommer då ett recept som är något utöver det vanliga - helgrillat vildsvin. Det räcker till hela släkten på kalaset. Kanske jagar du vildsvin själv eller väljer att köpa. Oavsett så är det en delikatess.

FÖRBEREDELSER

• Marinera vildsvinet ett par dygn innan grillningen. Använd en marinad som du gillar, en allroundmarinad funkar bra. Man kan även ”torr-rubba” med kryddor 1-2 dygn innan, med till exempel en grillkrydda med salt. Detta får ytan att torka så fukten stannar kvar. Citrusfrukter, som apelsin eller citron, är gott till vildsvin. Man kan till exempel göra en marinad genom att riva skalet och pressa saften och skiva i vitlöksklyftor. • Ställ i ordning platsen där grillningen ska ske. Vildsvinet behöver sättas fast på en ställning som kan rotera. Olika typer av spett och ställningar finns att köpa och det finns även färdiga kolgrillar med roterande spett, så kallat rotisserie. Ett annat alternativ är att spänna fast vildsvinet mellan två armeringsmattor.

TILLAGNING

• Låt köttet ligga i rumstemperatur minst ett par timmar innan tillagning. Tänd en glödbädd och placera vildsvinet ovanför. Bränn på köttet i början, då stannar

Jordägaren november 2021

vätskan kvar och köttet ”kokar” inuti. Tänk sedan på att glöden ska vara i ytterkant runt om, inte mitt under då det rinner ner fett på glöden. • Pensla med marinad och vänd/vrid cirka en gång i halvtimmen. Om man vill kan man lägga på blött enris sista halvtimmen. Tillagningen för en 20 till 25-kilosgris tar minst 4 timmar och kan gärna grillas längre. • Vildsvinskött får bara säljas av godkända vilthanteringsanläggningar och allt kött är då trikintestat. Temperaturen när köttet är färdigstekt varierar naturligtvis beroende på hur välstekt man vill ha sitt kött, 58-60 grader är ett riktmärke för lite rödare kött. Om köttet inte är trikintestat måste temperaturen upp till 70 grader.

SERVERING

Lyft av köttet och låt det ”vila” cirka 30 minuter innan det skärs upp, detta för att vätskan ska dras tillbaka.

TILLBEHÖR

• Potatissallad och en grönsallad med soltorkad tomat, fetaost och eventuellt mango. • Barbequesås, ört/vitlökssås eller creme fraiche blandat med sweet chili. • Oliver, peperoni, marinerade champinjoner, nybakat eller sprödvärmt bröd med ramslökssmör. Källor: KarlBertil Johansson, Fredrik Åsberg, helgrillat.se, ica. se/buffe, jagareforbundet.se

www.orsabesparingsskog.se

VILDSVINSFAKTA • Vildsvin är magrare än tamgrisar. • Vildsvinsköttet är mörkare och saftigare och har en mild viltsmak som inte finns i tamgriskött. • Vildsvinskött är rikt på Omega 3, precis som allt viltkött. • Smaken på vildsvin beror på var de betat någonstans, de blir vad de äter. Till exempel får vildsvin som ätit mycket ekollon en nötig karaktär. • Ett 50-kilos vildsvin räcker till 50 personer. Slaktvikten blir cirka hälften inklusive ben. Cirka 30 % av slaktvikten är ben. Här hittar du alla godkända vilthanteringsanläggningar: www.svensktviltkottef.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Din skog

PEFC - certifiering

Orsa Besparingsskog erbjuder delägarna en PEFC-anpassad skogsbruksplan, en plan som går att certifiera. Vad är PEFC-certifiering? Och vad innebär det för mig som skogsägare och råvaruleverantör? Det är bara ett par av de frågor Jordägaren mötts av. För att få veta mer har vi bett Thomas Löwenberg på Svenska PEFC att besvara våra frågor. Text och foto: Per Ericsson. Vad är PEFC?

PEFC står för ”The Programme for Endorsement of Forest Certification” och sammanhåller en global allians av nationella certifieringssystem. PEFC-alliansen arbetar för att främja ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering. För PEFC är skogen och användningen av trä som en förnybar resurs en viktig nyckel i arbetet för att nå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. Svenska PEFC är en del av den globala PEFC-alliansen.

skogsägare ska anlita PEFC-certifierade entreprenörer. • Spårbarhetscertifiering gäller för företagen som köper upp avverkad skogsråvara och förädlar den. Det kan vara sågverk, pappersmassaindustrier, snickerier, trähus- och möbelproducenter samt bygghandel med flera. Stora aktörer är direktcertifierade medan små skogsägare, entreprenörer och virkesorganisationer oftast väljer gruppcertifiering via något av de så kallade certifieringsparaplyer som finns.

Varför ska jag PEFC-certifiera mitt skogsbruk?

Granskas jag som skogsägare?

Erfarenheten visar att marknaden i allt högre grad efterfrågar hållbart producerade trävaruprodukter. Inom många verksamheter är det krav på att sådana används. Genom att PEFC-certifiera dina produkter kommunicerar du på synligt sätt att den råvara eller produkt du säljer eller tjänst du tillhandahåller är producerad under långsiktigt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. PEFC-märkningen visar också att du eller ditt företag engagerar sig i hållbarhetsarbete och stöttar ett hållbart skogsbruk.

Ja. PEFC-certifiering bygger på oberoende kontroll och granskning av tredje part så att kraven följs. Det innebär att PEFC-certifierade skogsägare, entreprenörer och företag granskas regelbundet genom revisioner som utförs av oberoende certifieringsorganisationer. Dessa är i sin tur godkända av det oberoende ackrediteringsorganet Swedac, en myndighet som har regeringens uppdrag att utföra ackreditering i Sverige. Hur blir jag som skogsägare certifierad?

Vad krävs för att jag ska kunna certifiera mitt skogsbruk?

Som skogsägare behöver du ha en certifieringsanpassad skogsbruksplan. En certifierad grön plan eller certifieringsanpassad skogsbruksplan är till för att man ska få en översikt av sitt skogsinnehav och planera för hur man ska sköta skogen. Här ska bland annat tydligt framgå vilka områden som ska avsättas för naturvård och kulturmiljövård. Hur är certifieringssystemet utformat?

Svenska PEFC tillhandahåller tre olika certifieringar. • Skogsbrukscertifiering för skogsägare syftar till att utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion, bevara biologisk mångfald samtidigt som kulturmiljöer och sociala samt estetiska värden värnas. • Entreprenörscertifiering är för företag som arbetar i skogen. På en PEFC-certifierad entreprenör ställs ett antal baskrav kring bland annat kompetensnivå, avfallshantering och nödlägesrutiner, förutom att entreprenören ska följa PEFC:s Skogsstandard. En PEFC-certifierad

Jordägaren november 2021

En enskild skogsägare som vill certifiera sitt skogsbruk enligt PEFC ansöker hos någon av de organisationer som har bildat paraplyer för PEFC-certifiering i grupp. De erbjuder den information som behövs för att kunna genomföra PEFC:s skogsbrukscertifiering. Om PEFC:s krav för skogsbrukscertifiering är uppfyllda så tecknas ett avtal mellan skogsägaren och paraplyorganisationen om anslutning till paraplyorganisationens gruppcertifikat. När avtal har tecknats så utfärdar paraplyorganisationen ett bevis om certifiering. Vad kostar det att certifiera sitt skogsbruk?

Att skogsbrukscertifiera sig innebär en engångsavgift på 4 000 kr ( 2022 höjs avgiften till 5 000 kr ) samt en rörlig kostnad på avverkad / omsatt råvara. För närvarande ligger den kostnaden på 3,78 öre / m3fub. På https: // pefc.se / skogsagare/saa-blir-du-certifierad kan man läsa mer om processen att bli certifierad som skogsägare.

www.orsabesparingsskog.se

Skogsbrukscertifiering. Genom att PEFC-certifiera sitt skogsbruk visar skogsägaren att råvaran är producerad under ansvarsfulla förhållanden. PEFC-certifierat skogsbruk. Visar att skogsägaren engagerar sig i långsiktigt hållbarhetsarbete.

Entreprenörscertifiering. PEFC från stubben. PEFC-certifierade skogsägare måste anlita PEFC-certifierade entreprenörer.

Skogsbrukscertifiering. PEFC redan i plantstadiet. Endast PEFC-certifierade produkter får användas som viltbetningsskydd i det certifierade skogsbruket.

Spårbarhetscertifiering. Marknaden efterfrågar i allt högre grad hållbart producerade trävaruprodukter. Genom PEFC:s spårbarhetscertifiering kan information följa med från skogen till konsumenten.

www.orsabesparingsskog.se

Entreprenörscertifiering innebär att skogsråvaran produceras under långsiktigt hållbara och ansvarsfulla förhållanden – till exempel omsorgsfull risning av skotarens väg för att undvika markskador.

PEFC gäller både för skogsägaren och entreprenören när den nya skogsbilvägen byggs.

Jordägaren november 2021

Din skog

Aktuellt just nu i projektet

Detta är delägarservice

DELÄGARSERVICE

• Professionell oberoende skoglig rådgivning med lokal förankring • Rådgivning och ajourhållning kostnadsfritt 2 timmar/ägarkonstellation per år, därefter

Delägarservices budget ligger under jordägarnämnden, som varje år jobbar fram en budget när det gäller bland annat bidrag. Vi frågar Fredrik Eriksson som jobbar med jordägarbidrag vad som är aktuellt just nu för delägarna. Text och foto: Anna Dahlgren.

– Projektet delägarförvaltning som pågått under flera år har ersatts av något som vi kallar för delägarservice och det är nu en del av förvaltningen. Vilket innebär att mitt uppdrag från jordägarnämnden är att erbjuda delägarna skoglig rådgivning och att samordna delägarnas röjningsbehov av de som beställt en skogsbruksplan. Den ursprungliga projektidén, att Orsa Besparingsskog ska förvalta delägarnas fastigheter, är fortfarande aktuell och nämnden är lyhörd när det gäller delägarnas önskemål framgent. Vad krävs för en delägare som vill ta del av tjänsten delägarservice av Besparingsskogen.

– För att ta del av delägarservice krävs det att du har en aktuell skogsbruksplan från Orsa Besparingsskog och att du ajourhåller den. Rådgivning och ajourhållning är kostnadsfritt upp till 2 timmar/ägarkonstellation per år. Därefter 500 kr/ timme plus moms.

Jordägaren november 2021

• 500 kr/ timme plus moms. • En samordning av din röjning och upphandlingar tillsammans med övriga delägare i projektet. • Vi är behjälpliga med att fylla i dina bidragsansökningar för de skogliga bidragen som du är berättigade till. • Vi är aldrig mer än ett samtal bort.

Kan man som delägare beställa en skogsbruksplan utan att ta del av tjänsten delägarservice?

– Ja. Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och ta del delägarservice senare?

– Ja, skogsbruksplanen är grunden i vårt serviceuppdrag, har man en uppdaterad plan går det att komplettera. Ring mig gärna så berättar jag mer. Fredrik Eriksson, Tfn: 0250 - 55 26 39 E-post: fredrik.eriksson@orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Din skog

Beställ din digitala

SKOGSBRUKSPLAN Fortfarande finns möjlighet att beställa din digitala skogsbruksplan av Orsa Besparingsskog Planen ger dig en bra överblick av din skog och är ett bra underlag för att sköta skogen på ett effektivt och hållbart sätt. Den är även ett bra hjälpmedel vid till exempel ett generationsskifte. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson.

Statistik Totalt areal beställda planer: 304 planer - 25 800 ha Inventerad areal: 16 700 ha Utlämnade planer: 71 planer - 5 900 ha Gör din beställning på www.orsabesparingsskog.se

Vad innehåller skogsbruksplanen?

Hur levereras skogsbruksplanen?

• Karta över fastigheten, med fastighetsgränser och avdelningsgränser inritade. • Avdelningsregister med uppgifter om skogen i varje enskild avdelning, i ord och siffror, samt åtgärdsförslag för avdelningen. • Sammanställningar med uppgifter för hela fastigheten. Uppgifter om till exempel virkesförråd, medelhöjder, medeldiametrar och åtgärdsbehov. Uppgifterna är hämtade från både laserskanning och fältbesök.

Som standard levereras planen via pcSKOGs digitala molntjänst på webb och i app. Vill man ha en utskriven plan insatt i pärm går det att beställa för 500 kronor plus moms. Fraktkostnad om 150 kronor plus moms tillkommer om pärmen ska skickas.

Vad kostar skogsbruksplanen för mig som delägare?

Skogsbruksplanen kostar 25 kr / ha samt en startavgift på 800 kr / plan. Övriga kostnader subventioneras av Orsa Besparingsskog. Hur beställer man sin skogsbruksplan?

Skogsbruksplanen beställs via ett webbformulär på Besparingsskogens webbplats, www.orsabesparingsskog.se.

www.orsabesparingsskog.se

Kan man uppgradera skogsbruksplanen till Grön plan?

Den som önskar kan uppgradera sin skogsbruksplan till en certifierad Grön plan. För merarbetet debiteras självkostnadspris. Frågor om skogsbruksplaner och beställning Kontakta Anna Beronius Tfn: 0251- 59 74 80 E - post: anna.beronius@besparingsskogen.se

Jordägaren november 2021

Skogsägarskolan

Barkborrarna sänder ut dofter och barkborrehunden reagerar på dessa. Hunden klarar att markera ut ett träd som angripits bara en timme tidigare. Foto: Baggebo Hundcenter.

Barkborrehunden - i skogsägarens tjänst

I vårens nummer av Jordägaren fanns en artikel om granbarkborren, dess skadeverkningar och potentiella åtgärder. Framgångsrika metoder är främst preventiva och att söka upp angripna träd samt avlägsna dem innan barkborrarnas avkommor föds är av yttersta vikt. För att hitta angripna träd är barkborrehundar ett intressant och eftertraktat alternativ. Text: Maria Spring. Bakgrund

I Sverige finns idag ett 10-tal certifierade barkborrehundar. Annette Johansson på Snifferdogs Sweden är den som startade utbildningen efter att ha fått ett personligt stipendium två gånger från Södra Skogsägarnas Stiftelse för att forska kring användningen av hundar i kampen mot barkborrarna. I samarbete med SLU kom

Jordägaren november 2021

Annette fram till att hundar är ett effektivt vapen mot barkborrarna då man kan identifiera angrepp mycket tidigt. Sök efter angrepp av granbarkborre skiljer sig markant från andra specialsök ( vägglöss, narkotika, sprängmedel ). Söket sker då på en starkt begränsad yta till skillnad från barkborrehundens arbete som istället söker över enorma områ-

den. Man vet inte heller hur många gömmor / angrepp det finns att hitta. Det kan vara inga till hundratals på ett sök. Höga krav

Certifieringsprovet består av ett teoretiskt prov i barkborrekunskap för hundföraren. Dessutom ska hund och förare genomföra ett praktiskt prov. Både hundens skicklighet att lokalisera angrepp samt förarens skicklighet att läsa och bedöma skog sätts på prov. För att certifieras som barkborrehund ska ekipaget klara av att pricka in 90 % av alla angrepp över 60 hektar under åtta timmar. Provet utförs sedan 2014 i produktionsskog angripen av barkborrar.

www.orsabesparingsskog.se

Granbarkborre

Inventering av skog angripen av granbarkborre kan ske med drönare. Då upptäcks i första hand redan döda träd. På håll ser ofta en nyligen angripen gran frisk ut. Foto: Skogsstyrelsen.

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. Aktuellt just nu Sommarens svärmning är nu över. De angrepp som gjordes under försommarens huvudsvärmning syns tydligt då de angripna granarna har fått roströda barr. Nyare angrepp från sensommarsvärmningen kan finnas nära dessa. • Ta kontakt med virkesköpare om du upptäcker nya angrepp och planera för avverkning och transport så snart som möjligt.

Barkborrehundar har funnits i cirka 10 år, men det är först nu som de efterfrågas på bred front. Från maj till och med slutet av sommaren finns det inte tillräckligt med hundar och hundförare för att tillgodose alla skogsägares förfrågningar.

narna blivit grå och dessa syns från luften, är det för sent. En ny generation barkborrar har fötts och trädet är på väg att dö. I samband med sök av barkborrehund ska man som skogsägare planera för att få ut de angripna träden ur skogen så fort som möjligt. Med barken och barkborrarna kvar.

Sök och dofter

Barkborrarnas egna medel för kommunikation är feromoner och det är dessa dofter barkborrehunden lärt sig identifiera. Barkborrarna sänder ut varierande dofter med olika budskap ( locka fler hanar / honor / trädet är fullt ) och barkborrehunden reagerar på alla dessa. Hunden klarar att markera ut ett träd som angripits bara en timme tidigare. Förarens uppgift är att ge hunden de bästa förutsättningarna, till exempel att starta på rätt ställe och att gå i rätt vindriktning. Stabil vind, sval temperatur och hög luftfuktighet är de bästa förhållandena att genomföra ett sök under. När hunden markerar lägger föraren in det angripna trädet i gps:en samt märker upp stammen med färg eller band. Viktigt är även den belönande leken innan hunden arbetar vidare. Alla granar i närheten kontrolleras också. Eftersom hunden känner dofterna på upp till 180 meter är det inget problem att identifiera angrepp som sitter högt upp i träden, vilket vi människor inte klarar av med blotta ögat. Om angreppet sitter väldigt högt upp kan det dock vara svårt för hunden att veta exakt vilket träd i en klunga som angripits. Med drönare kan man söka av stora områden, men problemet är att när gra-

www.orsabesparingsskog.se

Sommaren 2021

• Se till att få med dig så mycket som möjligt av barken när du avverkar, så att eventuella granbarkborrar som finns kvar där följer med när virket transporteras bort från skogen. • Hitta angreppen i tid • Angrepp av granbarkborre kan identifieras under hela året, men det är särskilt viktigt att hålla utkik efter färska skador från maj till augusti. Förebygg angrepp Granbarkborren förökar sig främst i färska vindfällen av gran. Upparbeta vindfällena så snart som möjligt för bästa ekonomiska utbyte. Om du barkar stockarna och/eller tar bort dem från skogen före sommarsemestern så skyddar du din skog från barkborreskador.

Vid tiden för denna tidnings pressläggning fanns ingen färdig svensk rapport om hur barkborreangreppen utvecklats under året. Dock indikerar de inventeringar som gjorts under augusti att angreppen ökat. Sommaren har varit varm och torr i stora delar av landet, vilket stressar granarDu kan även förebygga angrepp genom na och gynnar barkborren. I vårt östra att avverka så kallade riskbestånd. Läs grannland Finland publicerade tidningen mer om detta på sidan Bekämpning av granbarkborre. Landsbygdens Folk en artikel i slutet av augusti som berättar om en kraftig ökKälla: https://www.skogsstyrelsen.se/ ning av granbarkborrarna. I fyra av 46 granbarkborre undersökta områden överskred andelen granbarkborrar riskgränsen ( 15 000 granbarkborrar per fällgrupp ). I ytterligare 14 områden låg andelen precis på gränsen. I Finland är barkborreangrepp främst ett problem i den södra delen av landet, men klimatförändringarna och sommarens höga temperaturer gör att oron och barkborrarna sprider sig. Samhället Jockas i landskapet Södra Savolax ( 26 mil nordost om Helsingfors ) ligger på 61 grader nordlig bredd, vilket Orsa också gör och värdena i den nya mätstationen här var en av dem som Ung åttatandad granbarkborre. Foto: Mats Carlén, Skogsstyrelsen. överskred riskgränsen.

Jordägaren november 2021

Historia

Historien om

Orsa som järnvägsknut

Jernvägshotellet och stationsbyggnanden kom före järnvägen som var klar 1892.

Idag är det svårt att föreställa sig att det vid det gamla stationshuset i Orsa passerade 48 tåg om dagen och att det runt stationen fanns över 200 anställda. Det var liv och rörelse i en annan tid. En tid som lade grunden för det Orsa som finns idag. Text: Maria Spring. Foto: Orsa Bildarkiv.

Orsa ville utvecklas och på den tiden betydde det en järnväg. Genom hårt och enträget arbete, många förhandlingar och möten från kommunens och Orsa Besparingsskogs sida blev Orsa så småningom en betydande järnvägsknut. En järnvägsknut är en ort med en järnvägsstation där flera järnvägssträckor möts eller korsar varandra. Kännetecknande för många samhällen med järnvägsknutar, är att de var obefintliga eller mycket små innan järnvägen kom. Runt järnvägsknutarna växte stationssamhällena ofta till betydande orter i sig själva. Orsa är en av dem.

Jordägaren november 2021

Framgångsrika planer

Det var leksandskarlen Bröms Olof Larsson som 1880 satte fart på processen med att få en järnväg till de norra Siljanskommunerna. Det var inte självklart hur sträckningen skulle se ut, men i Orsa var man pådrivande och hade stora planer. Man såg möjligheter till förbindelser med hamnar i alla väderstreck. I begynnelsen var tågbanorna privatägda och inte förvånande var finansieringen ett problem. Kostnaderna för ett tågbanebygge var närmast astronomiska. Men när landshövdingen Curry Treffenberg

framhöll att en järnväg skulle ”frambringa lifligare konkurrens i trävarupriserna och således ett vida högre värde på Besparingsskogen”, blev det fart i Orsa. Orsa Besparingsskog satsade sammanlagt 2 900 000 sek i järnvägen vilket var en hissnande siffra. Motsvarande värde idag är cirka 160 000 000 sek. År 1892 invigdes förbindelsen mellan Mora-Orsa av självaste Kung Oscar II som anlände med

www.orsabesparingsskog.se

Här utför man ett hållfasthetsprov för en provisorisk bro på tågbanan mot Sveg. Urspårningar var mycket vanliga.

Lilla bilden t.v: Fyra stationskarlar i Orsa, från vänster Ernst Larsson, Oskar Stråhle, Karl Westerlund, Mauritz Ådahl Lilla bilden nedan: Ångmans Per Persson med sin häst framför det nya Jernvägshotellet och stationshuset.

ångbåt och lämnade med tåg. Den resan markerade en övergång från det gamla till det nya. Utvecklingen tog fart och snart uppkom nya idéer om att dra järnvägen norrut, över Besparingsskogens marker upp till Sveg. Orsa Besparingsskog var pådrivande och snart lades planerna på en bana i öst-västlig riktning ned, också delvis på grund av unionsupplösningen 1905. Järnvägen innebar inte bara att folk och ting kunde färdas snabbare än man tidigare kunnat föreställa sig. Med järnvägen kom nya typer av människor till Orsa, möten uppstod och tankesätten förändrades. Ett ståtligt stationshus byggdes och hotell, krogar, butiker poppade upp där järnvägen passerade. Bokstavligt talat levde hela bygden upp. År 1903 befann sig hela 1200 rallare på skogen längs bygget av tågbanan. Samhällen som Gråtbäck,

www.orsabesparingsskog.se

Fågelsjö, Älvho blomstrade och sjöd av liv. Postgången förändrades i grunden. Inlandsbanan, totalt 130 mil lång, från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr, stod helt klar 1937. Orsa var nu en mäktig järnvägsknut, med fler än 200 anställda kring stationsområdet. Som mest passerade 48 tåg om dagen. Järnvägens storhetstid varade fram till 1950-talet.

Gods- och turisttåg

Inlandsbanans hela existens hotades under slutet av 1900-talet, men 1993 fastställdes en lösning som innebar att tågbanan även fortsättningsvis ägs av staten och att ett lokalt ”banverk” i form av Inlandsbanan AB ( IBAB ) som ägs av de 15 kommunerna längs

Det förpliktigar att vara rik

När SJ senare löste in banan fick Orsa Besparingsskog bara tillbaka hälften. En förtroendevald i Besparingsskogen kommenterade detta med ”det förpliktigar att vara rik”. Men värdet av järnvägen är omätbart och många är de som idag nyttjar den regelbundet.

Jordägaren november 2021

Historia

Bilderna till vänster visar på hur stor trafiken var, det är tre olika spår med tåg/ rälsbussar, mitten av 50-talet var det mest trafik

linjen Mora-Gällivare, uppstod. IBAB har sitt säte i Östersund och majoriteten av de nio styrelsemedlemmarna kommer därifrån. Idag används tågbanan främst för godstrafik och viss turisttrafik, framför allt under somrarna. Försök har gjorts med utökade turer även vintertid upp till Åre. Persontåg för pendlare mellan Mora och Orsa har också testats. Ambitionen är att vid framtida upphandlingar försöka överföra en del av dagens busstrafik till järnvägen. Tågens framtid

Framtiden ser ljus för Inlandsbanan då naturturismen ökar stadigt och landsbygden lockar. Inlandsbanan är trots att den aldrig elektrifierats relativt klimatsmart. Idag drivs rälsbussarna av HVO som är en syntetisk diesel med 90 % lägre miljöpåverkan

Jordägaren november 2021

än vanlig diesel. Men i framtiden kan rälsbussarna kanske gå på vätgas. I augusti 2021 kördes världens första vätgasdrivna passagerartåg på Inlandsbanan, mellan Mora och Östersund. Inlandsbanan sträckning, som Besparingsskogen i allra högsta grad påverkade, bjuder på både vacker och dramatisk natur, lantliga stationer och gemytlig atmosfär. Även på 1950-talet nyttjades rälsbussarna för nöjesresor norröver, då för att ta sig till Gråtbäck och Koppången vintertid för skidåkning över myrarna. Källor: Framgångssagan, Johan Pellas, När tåget kom till byn, Janne Bäckman, jarnvag. net/banguide/mora-brunflo, allabolag.se, sverigesradio.se

Till höger ser man stationsmästare Vendel Vendelmar, tågklarerare Svea Eriksson och järnvägstjänsteman Martin Martinsson vid stationshuset 1967. Svea arbetade inte som tågklarerare då SJ ännu inte tagit fram en uniform för kvinnor, och det gick inte an att arbeta utan.

www.orsabesparingsskog.se

Brittiskt trend

Orsaborna roade sig på helgerna med skidturer på Koppången, vid Gråtbäck. Man tog helt sonika rälsbussen.

Världens första järnväg öppnades 1825 och gick mellan Stockton och Darlington i England. Då fraktades endast gods av ångdrivna lok. Den första persontransporten gick mellan Liverpool och Manchester 1830. Inför öppnandet genomfördes den berömda loktävlingen mellan järnvägspionjärerna George Stephensons lok The Rocket och svensken John Ericsson med loket Novelty. Den svenske favoritens lok kom upp i hastigheten 50 km/h som bäst, men gick sönder under tävlingen och han förlorade. År 1829 diskuterades järnvägsbyggandet första gången i Sverige och 27 år senare öppnades den första banan för ångdrivna lok (Nora-Ervalla-Örebro). Nära 100 år senare avslutas en epok av järnvägsbyggande då sista spiken för Inlandsbanan slås i, i Kåbdalis 1937.

Är du släkt med någon av Orsas rallare? Hör av dig! Stationshuset i Emådalen. Foto: Jonas Blomberg.

www.orsabesparingsskog.se

I nästa nummer av Jordägaren kommer en fortsättning om Inlandsbanan, då med fokus på de rallare som under stora umbäranden byggde järnvägen som bidrog till det välstånd som genererades och som gav upphov till det Orsa som finns idag. Många av rallarna blev kvar i Orsa och är du en av dom som har en rallare i släkten, kanske du har en historia du vill dela med dig av? Då är du välkommen att höra av dig till Jordägaren.

Jordägaren november 2021

Historia

Lill-Amund

Finnbergets Robin Hood I vårens nummer av Jordägaren fanns en artikel om Finnberget och dess historia. Nu fortsätter berättelsen med fokus på LillAmund, Finnmarkens Robin Hood som utvandrade till Kanada. Text: Maria Spring. Foto: Orsa Bildarkiv.

Resumé: Finnbergets uppgång och fall

Under 110 år brukades marken på Finnberget, eller Thorsåsen som invånarna själva helst kallade platsen, och både storhet och svårmod avlöste varandra. 1821 kom de första bosättarna till berget. Hårt arbete, sjukdom och död avlöste varandra tills de framgångsrika Tossavainarna kom till platsen 1840. Under deras 28 år blomstrade Finnberget och som mest bodde ett 20 - tal personer på den praktfulla gården. 1868 lämnade hela familjen Sverige för att söka lyckan i det förlovade landet i väster. Finn-

Jordägaren november 2021

berget såldes till Gustaf Schröder, vilket även det berättades om i förra numret av Jordägaren. Schröder var storjägaren som arbetade åt Korsnäs och bodde i Siknäs utanför Venjan. Schröder tillsatte en arrendator – Kung-Amund, och där tar historien vid i detta nummer.

Likenäs. Troligen är det kopplingen mellan de två. Kung-Amund utses till arrendator på Finnberget och anländer dit år 1871. Redan 1872 brandhärjas Finnberget svårt och Schröder bemödar sig att uppföra endast några få hus igen. Gårdens glans är borta. Åren går och Kung-Amund hankar sig fram. Första frun, Kerstin Olsdotter och tre av barnen dör, men Lill-Amund, KungAmunds förstfödda överlever Finnberget. Redan som pojk intresserade sig Amund för jakt och vilken plats passar väl bättre att jaga på än det ensligt belägna Finnberget.

Från Värmland till Dalarna

Kung-Amund Amundsson föddes i Likenäs, Dalby socken ( Torsby ) i Värmland år 1836. Gustaf Schröder, ägaren av Finnberget hade också rötter i och hade vistats i

Finnmarkens Robin Hood

Redan som tonåring lever han i skogen, fritt strövande och jagar för egen del samt underhåller svältande barnfamiljer. Livet

www.orsabesparingsskog.se

som bonde på Finnmarken var svårt i perioder och köttpaketen från den hemlige välgöraren, Finnmarkens Robin Hood, var välbehövliga. Lill-Amund utvecklade sitt skytte till fulländning och med sin teknik att hålla extraskott mellan fingrarna på stockhanden räknade han med att fälla exempelvis en björn på två-tre skott innan den hunnit utom synhåll. Med åren blev Lill-Amund en fullfjädrad jägare och tjuvskytt. Han jagade året om, över hela Finnmarken, i sydvästra Härjedalen och upp mot norska gränsen. Lill-Amund var, inte förvånande, ständigt efterlyst för olaga jakt, antingen för att han jagat vid fel tid eller på förbjuden mark. Likt berättelserna om Robin Hood i Sherwoodskogen översvämmas Finn-

www.orsabesparingsskog.se

skogarna av rykten kring den gäckande Lill-Amund. Otaliga är historierna om spännande älgjakter, lurade länsmän och skogliga äventyr. Han levde spartanskt, med ett antal provisoriska bostäder i ensliga kojor på olika platser i skogarna. Han åt av det markerna gav och nyttjade varken tobak eller starkare drycker. I de olika kojorna gömde han mat och ammunition. I Styggdalen hade han även en liten timrad stuga och ett rökeri. När han skjutit och styckat en älg meddelade han närmast pålitliga bekanta var köttet fanns och fick betalt efter köttmängd och avstånd till köparen. Men han tog aldrig betalt av fattiga bondfamiljer då han ansåg det rätt och riktigt att ta från de rika skogsbolagen och ge till de behövande.

Trots det påvra livet var Lill-Amund tämligen belevad med god inblick i världen utanför Orsas skogar. Han var beläst och unnade sig lyxen att ibland ha en bok till hands i ryggsäcken. I Orsa skoltidning från 1954 skriver signaturen P.E om skogspraktikant Vings möte med den ryktbare Lill-Amund. ”En frostklar dag i september för flera årtionden sedan satt jag väster om gården i Finnberget och lyssnade på ett hardrev. Plötsligt kom en främmade jägare fram och hälsade. Det var en undersätsig man med uppvridna mustascher, snygg jaktkostym, näbbskor på fötterna och över axeln ett jahrmangevär. Han sade sig vara son till Kung Amund i Finnberget på Orsa Besparingsskog. Nu förstod jag att det var den ryktbare Lill-

Jordägaren november 2021

Historia

Amund jag hade framför mig.” ( Orsa Skoltidning, nr 1, 1954 ). De två umgås ett par veckor och Lill-Amund delar frikostigt med sig av sina historier. Inom kort ska han emigrera till Kanada. Kanada och breven hem

När Ving träffade Lill-Amund var han hemmavid för att ta farväl av familjen på Finnberget och rusta sig för livet i Kanada där han blivit lovad anställning som jägare i ett stort timmerhuggarläger av en släkting. Han införskaffade sig ett Mausergevär och en svensk Hammerless ( en hagelbössa från Husqvarna ). Han var vid gott mod inför resan. Enda smolken i bägaren var att tvingas lämna jakthunden Storm kvar. Planen var att sända sin trogna kamrat till de sälla jaktmarkerna, men ryktet om LillAmunds avfärd ledde till att ett par spekulanter kom för att köpa hunden. De erbjöd 100 kronor och Lill-Amund sade nej. Det fortsatte han med ända tills de lagt upp 800 kronor på bordet. När Lill-Amund lämnade över kopplet grät han då han kände sig som en förrädare som lämnade bort sin fyrbente vän. Köparen var Difs Hans Hansson, Åberga. De två kom att bli vänner och Lill-Amund skrev ofta till honom. I breven berättar han om sin lycka i Kanada, om jakter, resor, majsodling och vädret. Sin stolthet till trots berättar han också i ett av breven om en misslyckad jakt då Lill-Amund missat alla sex skotten mot en älg. Men kanske att det gick an då han också skryter om en mer lyckad jakt då samma jaktkamrater missat 13 skott och Lill-Amund fäller tre flyende hjortar med endast tre skott. I breven ägnar han många rader åt sina nya vapen. Vid ankomsten till Kanada visade det sig att de vapen han köpt hemmavid var helt passé då kanadensarna jagade med repeterbössor. För sina första intjänade pengar köper han sig så en Winchester 3006 av repetertyp och i breven hem beskriver han det som en elefantbössa och uppmanar Difs Hans att ta kontakt med Mauritz Widfors för att införskaffa sig en dylik. Hemlängtan

Lill-Amunds brev är inte bara lustfyllda, även om jakthistorierna och berättelserna

Jordägaren november 2021

ofta är vidlyftiga. Han är också vemodig, speciellt under senare år då hemlängtan river i honom. Han lever ensam utan någon fast kvinna vid sin sida. Dock har halvbrodern Bernhard anslutit till Moonlight Lake, 25 mil från Lill-Amunds boplats i Valbrand där han mutat in ett stycke mark och byggt sig ett blockhus. Även två av hans tidigare grannar på Finnmarken har emigrerat till samma område, Oskar Nilsson från Myggsjö och Per Eliasson från Sandsjö. Brodern Ben, som han kallar sig i Kanada gifter sig sedan med Ida och får en dotter, Faye. Möjligheten att följa Lill-Amunds resor och bosättningar i landet är små, då man inte har samma typ av källor som vi har i Sverige i form av exempelvis husförhörslängder. Klart är i alla fall att Lill-Amund främst rört sig i provinsen Saskatchewan, söder och väster om dagens Prince Alberts National Park, där North Battleford, Valbrand, Moonligt Lake och Stump Lake ligger. Vän med indianerna

När Lill-Amund flyttat till Moonlight Lake, där brodern bodde, blir han vän med Creeindianerna. De lever i ett enormt reservat på andra sidan sjön från Lill-Amunds hus. Här jagar han ständigt, trots att det är förbjudet. Indianerna låter honom hållas och istället för att konfrontera honom utbyter de erfarenheter. Lill-Amund lär dem jaga större villebråd som älg, hjort, caribu och björn med hjälp av hund och de visar honom hur han fångar bäver och bisam med olika fällor. Eftersom brodern blev invalidiserad efter att ha stridit i första världskriget sköter Lill-Amund hans odlingar av potatis, majs, havre och vete, men jordbruk ligger egentligen inte för honom. Hans liv kretsade kring jakt och gjorde så intill slutet. År 1939 skickar han hem ett fotografi på sig själv till brodern Olov Amundsson. Det är signerat ”Till minne av tjuvskytten från Finnberget nära 75 år. Troligen får vi aldrig träffas mera. Ajö och farväl.” Sista kända brevet hem till Sverige är daterat till 15 januari 1941 och då berättar han hur trist livet är efter ett slaganfall som berövat honom möjligheten att jaga och läsa. Under en period är han både blind och döv, men repar sig starkt sin ålder till

Lill-Amunds liv i korthet: • 26 september 1864, född i Värmland, som Kung-Amunds förstfödda • 1871, flyttade till Finnberget, norr om Orsa • 1903, flyttade till Gåsvarv, Älvdalen • 1908, lämnar Göteborg på fartyget SS Orlando, för resa till Grimsby, England • 22 april 1908, lämnar England på fartyget RMS Virginian, slutdestinationen uppges vara Prince Albert i provinsen Saskatchewan, Kanada • 2 maj 1908, anländer till Montreal i Kanada • 1910 dyker han upp i folkräkningen i de två provinserna Alberta och Manitoba där han eventuellt kan ha innehaft någon ägo. • 1916, bor på 3rd Cornwood Road I North Battleford, Saskatchewan. I folkräkningen uppges han arbeta på egen hand som bonde. • 1 oktober 1941, dog i Stump Lake i delstaten Saskatchewan

trots. Men den 6 oktober 1941, 77 år gammal drar så Finnmarkens Robin Hood sitt sista andetag. Lill-Amund var väl medveten om att slutet var nära och i ett brev hem till familjen diktar han vemodigt: "Farväl i släkt och vänner som bor i Norden kvar blott en hälsning sända att jag har er i minnet kvar." Källor: ancestry.com, geni.com, google.maps. ca, okb.kulturhotell.se (Orsa Skoltidning, nr 1, 1954), Mora Tidning 4 sep, 9 och 11 okt 1991, Autentiska brev och vykort i Erik Bergfors ägo. Erik är släkt med Dif Hans Hansson i rakt nedstigande led. Torbjörn Näs, Mora, engagerad i släktforskarföreningen Rötter har bistått med info och tolkning av material, tex passagerarlistor, folkräkningar och dylikt.

www.orsabesparingsskog.se

Ovan: Amund Amundsson kom med sin far med samma namn från Dalby i Värmland 1871 och arrenderade gården på Finnberget som Gustav Schröder ägde. T.v. Amund med sin hund Storm som han sålde för 800 kr innan han emigrerade till Kanada 1906. Motsvarande värde idag skulle vara ca 24 000 kr Nedan: Amund Amundsson i Kanada på gamla dar med ett karibuhorn. På baksidan av kortet står det: så ser en gammal tjuvskytt från Finnberget ut nu för tiden nära 75 år gammal. En vänlig hälsning till eder alla från mig ty vi får nog aldrig träffas mera. Ett hjertligt tack och farväl Amundsson.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Aktuellt

Orsa Besparingsskog har sålt vattenkraftsbolaget Streamgate North Den första oktober sålde Orsa Besparingsskog sitt dotterbolag Streamgate North AB. Köpare är Strömfallet Småkraft AB och detta är Småkrafts första uppköp utanför Norge. Text: Anna Dahlgren. Foto: Tobbe Nilsson, Kola Productions. Förhandlingarna har pågått sedan tidigt i våras. Förutom de åtta kraftverken i Streamgate North har Strömfallet Småkraft AB köpt fyra kraftverk i Mälardalen. – Efter en lång process är vi glada över att vi har nått en överenskommelse med Strömfallet Småkraft AB om den här affären. Vi har letat efter en köpare som har förmåga och kompetens att äga och driva småskalig vattenkraft och vi tror att Strömfallet Småkraft AB är en sådan aktör, säger Martin Moraeus, ordförande för allmänningsstyrelsen. Orsa Besparingsskog har ägt Streamgate North AB sedan årsskiftet 2012 / 13. I och med att styrelsen har tagit ett strategiskt beslut att fokusera mer på den skogliga kärn-

Jordägaren november 2021

verksamheten var det ett naturligt steg att avyttra vattenkraftverksamheten. Försäljningen innebär att tid, resurser och kapital frigörs och gör det möjligt att gå snabbare fram mot visionen att skapa världens bästa skogliga förvaltning. – Streamgate North har under alla nio år burit sina egna kostnader. Affären stärker Orsa Besparingsskogs kassa och sammantaget har det varit en bra investering, säger Martin Moraeus. På höststämman den 25:e november finns ytterligare möjlighet att diskutera affären.

www.orsabesparingsskog.se

Vi besöker...

En kvartett i symbios Bakom varje framgångsrik man finns en kvinna. I det här fallet två kvinnor bakom två bröder. Kvinnorna är doldisarna som håller ställningarna på hemmaplan och i företagen. Med det sagt betyder det inte att bröderna inte drar sitt strå till stacken. Men i den här artikeln ligger fokus på tjejerna bakom Hansjö Mejeri och Johan Daniels/Hansjö Mjölk. Text: Maria Spring. Unga, snygga, framgångsrika, tillfreds, drivna – låter det som den typiske bonden? Jag slår mig ner vid köksbordet hemma hos Marie Arvidsson och Johan Daniels. Tillsammans driver de företaget bakom Orsamjölk. Snart kliver även Nicolina Daniels in som driver Hansjö Mejeri med sin man Björn Daniels. Samtalet börjar lite trevande, men ganska snabbt kommer Marie loss och berättar att hon ursprungligen kommer från Småland, inte helt otippat från en bondgård. Hon och sambon Johan träffades under utbildningen på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Marie flyttade upp till Johan och Orsa direkt efter examen. Nicolina har inte flyttat lika långt, född och uppvuxen på en lantgård utanför Mora som hon är. Dock bodde hon i Stockholm när Björn ringde en dag och bad henne hjälpa till i mejeriet för att en sommarjobbare hade slutat tvärt. Nicolina skojar om att hon har den där late sommarjobbaren att tacka för sitt nya liv i Orsa, med man, två barn, en mejeristutbildning och ett framgångsrikt företag. Skämt åsido, vi talar om ansvar, medial uppmärksamhet, rädslan för djurrättsaktivister, balans mellan förtagandet och det privata och bröderna Daniels. Vikten av att kunna koppla av och faktiskt njuta av framgång. Likheter och skillnader mellan bröderna. En likhet männen emellan är viljan att driva, starta nya projekt och för tjejerna innebär det att de ibland är de som bromsar, är eftertänksamma, bringar ordning i kaoset, vill konsolidera och samla trupperna innan nästa utmaning. En skillnad tjejerna emellan är att Marie trivs i bakgrunden, som den som har järnkoll på varje ko, sköter det praktiska och ser till att allt fungerar. Många kvinnor kan nog känna igen sig i det, att få saker att flyta. Nicolina har samma roll på mejeriet, att allt finns på plats, att allt rullar på som det ska och det är hon som ser till att det blir så, i

www.orsabesparingsskog.se

Marie Arvidsson med hunden Pila och Nicolina Daniels med barnen Alva och Majken. Foto: Björn Daniels.

det dolda. Men jag anar och hon antyder själv att ansvarsrollen, att vara företagaren, både bakom och utåt, lockar. De är driftiga båda två, men på olika sätt. Fritiden då, hur ser den ut, umgås ni privat? – Det gör vi ofta, försöker äta ihop eller hitta på något, säger Marie. – Det är svårt ibland eftersom båda ställena måste rulla varje dag och vi har kvällsjour ( att se till djuren, reds anmärkning ). Vi löser ofta av varandra, berättar Nicolina. – Men vi tittar gärna på skidor ihop, eller åker skidor. Båda tjejerna skrattar. Jag förstår att skidåkning är stort för bröderna Daniels och tjejerna åker liksom med i det intresset. Till saken hör att Marie även jobbar extra i skidshopen på Grönklitt. – Så det är klart att skidor är ett intresse, säger Marie. – Om vi ska göra något tillsammans måste vi tjejer se till att det blir av, boka bord om man ska ut och äta, annars händer inget, avslöjar Nicolina. – Vi försöker fira framgångarna. Det känns viktigt att kunna vara stolt över det man åstadkommit, så vi brukar försöka fira med tårta. Och prata om det som går bra, säger de båda i mun på varandra. Bröderna är glada i socker, så det funkar ofta att locka med sötsaker. Marie berättar att Johan ogillar att tala medialt om jordbruket, vad de gör och hur de utvecklar verksamheten, han tror inte att folk är intresserade. Men Marie är övertygad om att så är fallet. – Folk vill gärna veta tror jag. Många har ingen kontakt med jordbruk och matproduktion längre och de är intresserade. Jag kan bara instämma. Vem vill inte höra mer om ett lokalt framgångsrikt lantbruk och mejeri som är ekologiskt och KRAV-certifierat?! Och som prisats för sina ostar. Det vill väl alla. Själv kan jag inte höra nog och att äta halloumi från stormarknaden går bort numera. Hemma hos oss är det uteslutande Hansjö grillost som gäller.

Jordägaren november 2021

Anslagstavlan

VÄGAR Klippning av gräs och sly i byarna. Det är viktigt att ni klipper och kapar ner kvistar på era fastigheter och tar bort träd och buskar som står nära vägen. Allt som är nära vägen såsom träd, buskar, staket, stängsel, soptunnor och bilar hindrar skolskjutsar, utryckningsfordon, servicebilar, vägunderhåll och är en trafikfara.

Stugor för korttidsuthyrning Kika in på www.orsabesparingsskog.se för bokningsförfrågan

Orsa Jordägarvägar. Många av våra skogs- och byvägar är nyrustade, åk gärna ut och titta på dem eller tänk på det samtidigt som ni till exempel är ute och fiskar eller tittar till era skogsskiften. Vi har rustat Torsmovägen, vägen mot Ången, förstärkt vägen mellan Åberga och Skattungbyn, Ödarv, grusat klart Kjällsjövägen. Vi har dikat Tandberg, Stopåvägen, Költjärnsvägen och Tellneråsen. Nästa år kommer det att rustas vägar runt Ången och SkräddarDjurberga.

Information: Anders Frääs Tfn: 0250 - 55 26 05 E-post: anders.fraas@orsabesparingsskog.se

Jordägarnämnden Gå gärna in på vår hemsida

www.orsabesparingsskog.se/blanketter

Definitionen enligt Trafikverket av vägområde som ska hållas fritt är: • Vägbanan samt 2 meterutanför vägkanten på verdera sida till en höjd av 4,6 meter. • Inom 2-metersavståndet inryms vägslänt och dike med ytterslänt. Akuta ärenden gällande Orsa Besparingsskogs vägar ring: 0250-55 26 07

EXTRASTÄMMAN 30 JUNI Den 30 juni hölls en extra jordägarstämma som 140 delägare hade anmält sig till. Stämman resulterade i att Martin Moraeus och Lars Ohlsson valdes som ledamöter i Allmänningsstyrelsen. Martin Moraeus valdes också till ordförande för Allmänningsstyrelsen 2021-2022. Malin Sundin Grindahl, Olle Djus och Erik Bergkvist valdes till ledamöter i Jordägarnämnden 2021-2022. Erik Bergkvist valdes till vice ordförande 2021-2022. Till revisorer för 2021 valdes Karin Bäckström, auktoriserad revisor på Grant Thornton, Erik Sundin och Curt Wiik. Protokoll med röstresultat finns att tillgå på:

Kontakta oss och boka plantor till säsongen 2022 Tallheds Plantskola är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraftiga priser. Våra Starpot-plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk.

www.orsabesparingsskog.se

Kontakta oss och boka plantor till nästa års planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov.

JORDÄGARSTÄMMA 25 NOVEMBER

Kontakta Orsa Besparingsskog, Tallheds Plantskola för mer information.

Orsa Besparingsskogs höststämma är planerad att genomföras den 25 november. Kungörelsen kommer att införas senast sjutton (17) dagar före stämman i en eller flera inom ortens spridda tidningar och på Orsa Besparingsskogs webbplats samt kontor. Detta under förutsättning att en fysisk stämma är möjlig att genomföra med anledning av Covid-19.

Tallheds Skogsplantskola

Jordägaren november 2021

Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 E - post: plantskolan@orsabesparingsskog.se www.orsabesparingsskog.se

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

www.orsabesparingsskog.se

Anslagstavlan JAKT! Köp Jaktkort på Orsa Besparingsskog digitalt på iJakt Du kan köpa jaktkort av Orsa Besparingsskog genom iJakt! Alla produkter ( jaktkort ) som säljs är digitala, dvs kvittot levereras till dig via e-post och som ett SMS från oss på iJakt. https://www.ijakt.se/jakt-orsa-besparingsskog.htm

Projekt Gränsförbättring - informationsmöte 25 nov Projektet ska förbättra överensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är kartan som ska bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog och görs i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Projektet avslutas efter 5 års arbete, nu till årsskiftet 2021/22, och har framgångsrikt genomförts. Totalt har då 100 tusen hektar gåtts igenom i fält. Förbättringar i kartan kommer att ingå i Lantmäteriets ordinarie arbete med revidering och förbättring av kartor. Projektet kommer att hålla ett avslutande möte kl. 16.30-17.30 den 25 november ( innan stämman ). Alla skogsägare i Orsa hälsas välkomna. Anmälan görs på samma sätt som till stämman. Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog. Tel: 076 - 801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsabesparingsskog.se

• Den kommersiella jakten är koncentrerad till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog bedrivs ingen kommersiell jakt. • Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycke årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas. Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 15 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid. Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Mer info på: www.orsabesparingskog.se

Högvilt (älg & björn)

Småvilt

500 kr

400 kr

Årskort kategori 2-3

800 kr

600 kr

Årskort kategori 4

1400 kr

800 kr

Årskort kategori 1

Årskort kategori 5

Gästkort

100 kr/dag

50 kr/dag

Skogsförvaltare Anders Andersson

0250 - 55 26 01

Jordägarbidrag Fredrik Eriksson

0250 - 55 26 39

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85

Ekonomi Anna-Karin Göthe

0250 - 55 26 02

Nyttjanderätter och markfrågor Sara Kjellson 0251 - 59 74 74

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Vägmästare Anna Hassis Ståbis

0250 - 55 26 07

Jakt Tomas Liljeberg

Ordf. Jordägarnämnden Sven-Erik Sjöberg 070 - 331 52 30

Skogsskötselchef Mats Karlsson

0250 - 55 26 37

Fiske Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Skogsvårdsledare Marcus Ollas

0250 - 55 26 38

Fastighetsskötsel Anders Frääs

Virke och produktion Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

0250 - 55 26 06

0250 - 55 26 05

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15

It- och systemansvarig Anna Beronius 0251 - 59 74 80

E-postadresser: se hemsidan under kontakter.

Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren november 2021

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

LOFÖRBUND

HAR TRÄVAROR BLIVIT

SOTHÖ- DE GÅR NAN ÄR I ARV EN . . . .

KAN MAN VARA FLITIG SOM EN

Nästa nummer våren 2022

DEN LÅNGA PERIODEN

Rallarliv

BARRTRÄD INNEHÅLLER FÖRNAN KAPSYL

Ny avverkningsplan

TIDIG MOR TILL KALVAR TA BORT, TID FÖR MJÖLKLÄGGA SÅLT UT ÅT SIDAN NING AV KORNA BILLIGT

Abborsjöknoppen - nära himlen BESTÅR SKELETTET AV

AMORIN GAMMALT LÄNGDMÅTT

MEDLA

ERSATTE INTE KRONAN

EINSTEINIUM

SKOGSMASKIN

SJÖFÅGEL

ANVÄNDER HUNDEN DEPARTEMENT

ARBETA MED MORTEL

GRUNDADE ELDKVARN

SLÄKT

REKLAM HELT OK

ENBART KAN DRABBA I ORSA ROVBARRDJURSTRÄD PARK KUL NAMN PÅ EN STOPPTAVLA VID EN JVSTN

KAN VÄL HUNDEN KALLAS

INVIGDES 1909 SPISA

SYLLAR

KALIUM

VEDSTYCKE VATTENDRAGET

Besparingsskogen förbehåller sig rätten att dra en vinnare. Vinnare och lösning annonseras i nästa nummer.

FÄRDIG FÖR SKÖRD BÖJDE SIG

10 x 10 m

VATTENFÖRLED NU OFTA DOM DA . . RNA LANDSKAP DRYCK

LJUD SOM ÅTERKOMMER

ÖSTERSJÖ-Ö FÖRKORTAS STATION FISK I KAN VÄL LILLÅN ORNEN KALLAS ARTIFICIELL INTELLIFÖR GENS

GRUS GALLIUM

LÄSES I PLATTA TORKA SÄD

VÄG ÖVER VATTEN TENN SOLFLÄTAN

DEN ÄR HAL

LÖVTRÄD

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan. Foto: Per Ericsson, Baggebo Hundcenter. Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

Vinn böcker om Orsa samt mössor och buffar till hela familjen! Skicka in ditt svar senast 1:a januari till: Anna Dahlgren Orsa Besparingsskog Box 55 794 21 Orsa

Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsabesparingsskog.se 0251 - 59 74 85

Jordägaren Nr 64 November 2021