Program fรถr
Landsbygdsutveckling Avesta kommun
2
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Avesta kommuns landsbygdsutvecklingsprogram Avesta kommuns landsbygdsutvecklingsprogram beskriver kommunens verksamheter på landsbygden samt samverkan mellan kommunen och andra aktörer för att säkerställa service och utveckling. Programmet ska kunna användas i praktisk handling samt ge svar på frågor: Vart vänder man sig om man vill sätta upp en skylt? Hur är det nu med belysningen vid macken? Jag vill jobba lite med besöksnäring och turism, men hur gör jag? Kanske är man medlem i en förening som vill starta ett landsbygdsutvecklingsprojekt och undrar vart man ska vända sig. I visionen för Avesta Kommun står det att: ”Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors
initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda.” (Mål och Budget för Avesta Kommun) Jag vill tacka utvecklingsgrupperna i By, Fors och Horndal, kommunbygderådet Folkare Landsbygdsforum, LRF´s kommungrupp samt kommunens ungdomsråd för ert arbete och engagemang med att ta fram Landsbygdsutvecklingsprogrammet. I och med ert engagemang så visar programmet inte bara en viljeinriktning från politiken utan även till politiken från de som bor på landsbygden och kan frågorna och förutsättningarna bäst. Med detta Landsbygdsutvecklingsprogram har vi goda förutsättningar att kunna nå visionen; I Avesta kommun ska vi ha levande landsbygd och tätorter, inte antingen eller, utan både och.
Lars Isacsson
Kommunstyrelsens ordförande
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
3
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM AVESTA KOMMUN UPPLAGA: 1000 ex FOTO: Patrik Persson, Håkan Brattlöf, Pia Rydberg Wallner, Carina Emtebrink, Kerstin Eriksson, Riitta Nilsson, Istockphoto GRAFISK FORM OCH TRYCK: STUART Reklambyrå & Print
4
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Innehållsförteckning
INLEDNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5
VÄLKOMMEN TILL LANDSBYGDEN I AVESTA KOMMUN
6
DEFINITION – VAD ÄR LANDSBYGD? 7 SERVICE PÅ LANDSBYGDEN 7 BOENDE PÅ LANDSBYGD 10 KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR 14 BREDBAND OCH FIBER 18
UNGDOMARS FRAMTIDSTRO
19
ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER 21 LOKALT ENGAGEMANG 22 NÄRINGSLIV 23 BESÖKSNÄRING OCH TURISM 24
LEVANDE LOKALT KULTURLIV I HELA KOMMUNEN
25
FOLKARE LANDSBYGDSFORUM 26 KARTA ÖVER AVESTA KOMMUN 27
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
5
Välkommen till landsbygden i Avesta kommun Det är vi som bor och trivs på landsbygden i Avesta kommun! Vi har inte staden som norm. Vi trivs med friheten i en omväxlande natur med bördiga åkrar och sjöar för fiske och rekreation i Nedre Dalälvens Biosfärområde. Vi är engagerade människor med god entreprenörsanda vilket borgar för ett rikt föreningsliv och många småföretag inom tjänstesektor, industri och gröna näringar. När vi träffas gör vi det tillsammans i bygdegårdar, bystugor och hembygdsgårdar runt om i kommunen. Ofta handlar det om lokal utveckling och ett rikt kulturliv där alla är välkomna. Det finns tre utvecklingsgrupper som arbetar med samhällsutveckling: Horndalsgruppen, Forsgruppen och By Utvecklingsgrupp. Vi har god infrastruktur och pendlingsmöjligheter till arbete och studier. Inom kommunen reser vi dessutom med avgiftsfri kollektivtrafik.
6
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Avesta kommun har ingen glesbygd, utan tätortsnära landsbygd. Utanför Avesta centrum, finns Horndal, Fors och By Kyrkby. Här finns skolor, livsmedelsbutiker, bensinstationer och mycket mer. Är det bara guld och gröna skogar? Nej naturligtvis inte! I det här landsbygdsutvecklingsprogrammet samverkar vi med Avesta kommun för att tillsammans, i dialog, utveckla de delar som är bra och förbättra de delar som behöver förbättras. Välkommen att delta i vår lokala utveckling och välkommen till landsbygden i Avesta kommun!
Folkare Landsbygdsforum, Forsgruppen, Horndalsgruppen och By Utvecklingsgrupp
Definition - vad är landsbygd? Landsbygd som begrepp har ingen definition. Det tidigare Glesbygdsverket kallade i utredningen ”Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder 2008” landsbygd lik Avesta kommuns för ”tätortsnära landsbygd”. Det innebär att ingen oavsett var man bor i
kommunen har längre än ca 5-45 minuters bilfärd till en tätort med ca 3000 invånare, och därmed en betydande service. När man talar om landsbygdsutveckling på kommunal nivå innehåller ofta begreppet byar och mindre tätorter, men inte kommunens centrala delar.
Service på landsbygden ÖVERGRIPANDE MÅL:
Människor i såväl tätort som landsbygd ska ges förutsättningar till god service. De livsmedelsbutiker som finns kvar i de mindre tätorterna måste ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet. För en långsiktigt hållbar utveckling är det också viktigt att det finns tillgång till kommersiell och annan service i hela kommunen. (ur Översiktsplan för Avesta kommun)
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
7
Serviceplan På initiativ av Länsstyrelsen har lokala serviceplaner arbetats fram i Dalarnas kommuner. Serviceplanen visar kommunens och bygdens invånares prioriteringar av service, vilket är viktigt då serviceplanen används som underlag vid ansökningar till Länsstyrelsen om stöd från exempelvis entreprenörer inom dagligvaru- och drivmedelshandel. I Avesta kommuns serviceplan namnges orterna Södra By, Fors och Horndal, som särskilt viktiga. Tanken med serviceplanen är dock att den skall vara mer omfattande och innehålla all tillgänglig service, både kommersiell och offentlig. Butiker och mackar som har strategisk betydelse för orten och omlandet bör definieras, men landsbygdens servicepunkter är ofta beroende av varandra, och det är därför viktigt att se service i ett större perspektiv. Kommunen deltar genom representant i Länsstyrelsens Regionala Serviceprogram, som genom sitt nätverk med regionala träffar arbetar med att ta fram innovationer inom serviceområden som gynnar service på landsbygden. KOMMUNENS UTVECKLINGSGRUPPER UTTRYCKER i dialog med kommunen vikten av att befintliga servicepunkter i form av livsmedelsbutiker och bensinmackar får vara kvar med nuvarande servicenivå. Man inkluderar också befintliga skolor, med god utbildning för barn och unga, som viktiga.
Landstingets tidigare nedläggning av Horndals Vårdcentral, inkl. barnavårdscentral, har inneburit en kraftig försämring av den offentliga servicen för Horndal med omland, vilket även inkluderar By Kyrkby. Det har försvårat för såväl äldre som barnfamiljer att kunna få vård utan långa resor, och har därigenom inneburit kostnadsökningar. Ett starkt önskemål från utvecklingsgrupperna är fortsatta insatser för att få tillbaka Vårdcentralen i Horndal i någon form.
8
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Servicepunkter Offentlig service kallas den service och verksamhet som är skattefinansierad. Verksamheter som ingår är ofta vård och omsorg, utbildning, kollektivtrafik och infrastruktur. Livsmedelsbutiker och bensinstationer är kommersiell service och fungerar ofta väl som tillgängliga och strategiskt placerade servicepunkter även för statlig service, ex posttjänster – betaltjänster - Svenska spel – Systembolaget m.m. Ibland finns även uttagsautomater för kontanter. Offentlig service samspelar på detta sätt med den kommersiella på små orter, och blir därigenom också viktiga mötesplatser för boende. Den digitala utvecklingen kan innebära en framtid med nya innovativa servicelösningar som med fördel kan kopplas till servicepunkter.
VEM KONTAKTAR JAG: Om du har tips, frågor eller åsikter om offentlig eller kommersiell service som privatperson eller näringsidkare på landsbygden, är du välkommen att kontakta kommunens näringslivsenhet. Tillväxt Avesta är representerad i Regionala Serviceprogrammet i Dalarnas län. Kontakt genom Avesta Servicecenter: 0226 – 64 50 00.
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
9
Boende på landsbygd ÖVERGRIPANDE MÅL:
Avesta kommuns övergripande mål är att det ska finnas möjlighet att välja hur man vill bo både utifrån önskad standard och geografiskt läge i kommunen. (ur Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun) Attraktiva boendemiljöer i vackra landskap finns runt om i hela Avesta kommun. Att bostadsförsörjningen fungerar väl för boende i alla åldrar och möjliggör inflyttning av nya medborgare till kommunen är en strategiskt viktig fråga för Avesta både idag och för
framtiden. I kommunens bostadsförsörjningsprogram anges följande riktlinjer: För att möta målen inom bostadspolitiken och klara utmaningen med en ökande befolkning ska kommunen i sin planering verka för att:
• Kommuninvånarna har tillgång till en
• Minska segregationen genom ett blan-
•
•
10
ändamålsenlig bostad av god kvalitet till en rimlig kostnad. Kommuninvånarna har valfrihet avseende upplåtelseform och storlek i kommunens olika tätorter och bostadsområden, centralt och på landsbygden. Planering och byggande sker efter principer av hållbar utveckling med fokus på ekologiska aspekter.
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
• •
dat bostadsbestånd där en variation av bostadsformer återfinns inom samma område. Människor med särskilda bostadsbehov har tillgång till anpassade bostäder. Nyproduktion i första hand sker i form av förtätning av befintliga områden. Nya bostadsområden ska, om möjligt, planeras i anslutning till existerande infrastruktur.
KOMMUNENS UTVECKLINGSGRUPPER MENAR att det är viktigt med nybyggnation av lägenheter även på landsbygden för att starta flyttkedjor och frigöra hus och gårdar. Idag bebos en del av äldre personer som gärna skulle flytta till en lägenhet, men inte vill flytta från orten/bygden. Flytt av äldre till centrum är en indirekt utflytt, som på sikt innebär försämrad service för bygden. Man är också angelägen om att den kommunala ambitionen vad gäller utbyggnad av kommunalt VA-nät inte minskar.
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
11
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Syftet med LIS-planeringen i Avesta kommun är att bidra till såväl Avesta kommuns utveckling som regional utveckling samt stärka kommunens attraktionskraft, genom att utveckla landsbygden. Strävan är bland annat att utöka underlaget för service på landsbygden i Avesta kommun. Detta åstadkoms genom att i ett antal
12
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
utpekade områden i attraktiva, strandnäralägen, som inte har starka natur- eller kulturmiljövärden och där det finns god tillgång på sjöar och vattendrag för det rörliga friluftslivet, möjliggöra utförande av byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd i strandnära lägen som främjar något av följande huvudsyften.
Huvudsyften i LIS-planering • Ge kommuninnevånarna så attraktiva •
• • •
bostadsförutsättningar att de väljer att stanna kvar i kommunen. Attrahera till inflyttning i kommunen, exempelvis för att tillgodose kommunens och företagens behov av kvalificerad arbetskraft. Ge kommuninnevånare och andra möjlighet att bygga fritidshus i attraktiva lägen i kommunen. Möjliggöra etablering/utveckling av företag som är beroende av vattennära lägen. Möjliggöra övriga verksamheter, t ex olika turistverksamheter, som lockar besökare och ger underlag för både själva verksamheten och övrig service.
(Hämtat ur sammanfattningen till Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Ett tillägg till översiktsplanen för Avesta kommun) UTVECKLINGSGRUPPERNA ÖNSKAR att det ska vara tydligt från kommunen att man vill möjliggöra byggnation av både hus/ villor för fast boende och fritidshus i attraktiva lägen.
VEM KONTAKTAR JAG: Om du äger mark och vill göra en avstyckning av tomtmark kan du få råd av Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning. Kontakt genom Avesta Servicecenter: 0226-64 50 00. På kommunens hemsida kan du också hitta kartor som visar var kommunen äger mark.
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
13
Kommunikationer och infrastruktur ÖVERGRIPANDE MÅL:
Hög standard på kommunikationsnäten och kollektivtrafik med ständig förbättring och samordning av turer, stärker möjligheterna till boende och arbetspendling på landsbygden. (ur Översiktsplan för Avesta kommun) Idag finns avgiftsfri kollektivtrafik, förstärkt av anropsstyrd trafik, för alla Avestabor för resor inom kommunen. Turtätheten kan dock variera vilket kan försvåra möjligheterna att pendla från landsbygd till studie- och arbetsplatser i och utanför Avesta kommun. UTVECKLINGSGRUPPERNA MENAR därför att en ökad turtäthet skulle göra landsbygden till ett än mer attraktivt boendealternativ. Pendlingsmöjligheterna från och till kommunen är annars omfattande, inte minst genom närhet till Rv 68 och Rv 70 för pendling med bil, länsbussar, samt järnväg i både nord-sydlig och öst-västlig riktning med tågstopp i Horndal, Fors, Avesta/Krylbo och Avesta Centrum.
Anropsstyrd Flextrafik
Bor man inte längs de mer trafikerade linjebuss-stråken, kan anropsstyrd flextrafik användas. Mer information om detta finns på Dalatrafiks hemsida. Flextrafiken ger möjlighet att ta sig in till grundläggande service eller byta till linjebuss. En del linjer har högre turtäthet än andra. Läs mer på www.dalatrafik.se.
Cykel
Allt fler använder cykel som transportmedel vilket är bra, både ur ett folkhälsoperspektiv och för ett hållbart samhälle. Det ställer dock krav på fortsatt utbyggnad av säkra och belysta cykelvägar. Här har även Trafikverket ett ansvar, och kommunen samverkar i planering och finansiering med Trafikverket och Region Dalarna genom exempelvis Länstransportplanens möjligheter.
14
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
15
Belysning Belysning av gator, gång- och cykelvägar är både en säkerhets- och en trygghetsfaktor. Avesta kommun ansvarar för trafikbelysning där kommunen är väghållare eller markägare. Det kan vara genomfarter, gator/vägar, gångoch cykelvägar, parkeringsplatser, park- och grönområden. Kommunen sköter dessutom mindre belysningsanläggningar längs enskilda vägar och Trafikverkets länsvägar. De senaste åren har Trafikverket tagit bort en stor andel vägbelysning på landsbygden vilket många upplever som starkt negativt.
16
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
En del gång-och cykelvägar, gator mm, saknar eller har bristfällig belysning. Tekniska kontoret har därför upprättat en lista över önskvärda framtida belysningsinstallationer (se kommunens hemsida). Denna lista uppdateras kontinuerligt. Teknisk Service uppskattar kontakt från privatpersoner som upplever otrygghet genom borttagen eller trasig belysning. Brottsförebyggande rådet i Avesta arbetar med brottsförebyggande åtgärder och tittar på trygghetsåtgärder vad gäller belysning exempelvis genom att göra trygghetsvandringar.
Skyltning / Vägvisning
Enskilda vägar
Regler för hur skyltar får sättas upp styrs i första hand av om vägen ingår i det kommunala vägnätet eller om det är Trafikverkets väg. På Trafikverkets hemsida kan man läsa att om man vill sätta upp en väghänvisning på grund av ett tillfälligt arrangemang som en tävling eller en mässa, kan en sådan sättas upp från närmaste allmänna väg. Gäller skylten ett besöksmål, en turistiskt intressant plats eller områden som är av intresse för turister och har det där lilla extra att erbjuda besökare så styrs reglerna för var vägvisningen börjar av hur många besökare platsen har. Det är den som ansöker om vägvisning som får betala tillverkning och uppsättning av vägvisarna, med undantag för vägvisning till världsarv. Om vägvisningen ska fortsätta från den allmänna vägen längs en enskild väg måste den som ansöker ordna skriftligt medgivande från den enskilda vägens ägare.
På landsbygden runt om i Avesta kommun finns enskilda vägar. Dessa kan erhålla kommunala och statliga bidrag. För att underlätta för enskilda vägar finns bidrag att ansöka, dels från Trafikverket, och dels från kommunen. Varje kommun i Sverige har sina egna regler för bidrag, såväl förutsättningar för bidrag, samt bidragets storlek. I Avesta kan två olika bidrag sökas. Det ena är ett årligt underhållsbidrag som utbetalas i december varje år. Det andra är ett iståndsättningsbidrag som söks när omfattande reparationsarbeten planeras.
Hovnäs Färja Vid Hovnäs, strax uppströms Färnebofjärdens nationalpark, finns den enda kvarvarande färjeförbindelsen över Dalälven. Färjetrafiken drivs av Föreningen Trelänsleden och färjan körs hela sommarhalvåret. Färjan förbinder Hovnäs i Dalarnas län med Botebo i Västmanlands län. Färjan används av lantbrukare, andra företagare, boende och turister och är av stor betydelse med ca 9000 resor per säsong. På senare år har vattenregleringen inneburit problem då färjan periodvis blir stående på grund av för låg vattennivå. Detta är givetvis inte bara en hotbild för områdets näringsliv, utan skadar även de arbetstillfällen som färjetrafiken möjliggör.
VEM KONTAKTAR JAG: Aktuell information om kommunikationer och infrastruktur, belysning, skyltning och enskilda vägar finns att få på kommunens hemsida eller genom att kontakta Teknisk service via Avesta Servicecenter 0226- 64 50 00.
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
17
Bredband och fiber ÖVERGRIPANDE MÅL
Alla, både medborgare och näringsliv, skall uppleva att modern informationsteknik (IT) finns tillgänglig med bästa möjliga standard. År 2020 bör minst 90 % av kommunens medborgare och näringsliv ha möjlighet att ansluta sig till bredband med hög överföringshastighet. Kommunens mål överensstämmer med ambitionerna i ”Bredbandsstrategi för Sverige” Avesta kommun anser att det är marknaden som skall leverera tjänster kring bredband och fiber, och att kommunen skall underlätta för marknadens aktörer att etablera sig till en förhållandevis låg kostnad i kommunens fibernät. Bedömningen är att cirka 90 % av kommunens befolkning i dagsläget bor utmed utbyggda fiberstråk och därmed har realistiska möjligheter att ansluta sig. Anslutningsgraden är lägre. Utbyggnaden av fibernätet sker utanför stadsbebyggelse ofta genom abonnenters samgående i ekonomiska föreningar som söker statligt bidrag för installation. För fiberutbyggnaden på landsbygden har kommunen, tillsammans med de andra Dalakommunerna sökt bidrag från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF). Därtill samverkar kommunen med föreningarna enligt Avestamodellen där föreningar och kommunen tillsammans bygger fiber till invånarna. Även föreningarna har sökt bidrag från EU via landsbygdsprogrammet och alla föreningar som sökt bidrag i Avesta kommun har fått det beviljat.
VEM KONTAKTAR JAG: För information om fiberutbyggnad, möjligheter kring detta och dagsaktuellt läge, kan man kontakta bredbandskoordinator via Avesta Servicecenter 0226-64 50 00. Eller gå in på www.bredbandskartan.se.
18
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Utbyggnad av bredband och fiber är en absolut nödvändighet för näringslivets utveckling på landsbygden. Det ger också boende möjlighet att ta del av 24-timmarssamhällets service genom digitala tjänster, både nuvarande varor och tjänster samt framtida digitala tjänster inom exempelvis E-hälsa. Den pågående utvecklingstakten gällande digitalisering är hög och kommer, inom en snar framtid, att påverka näringslivet vid både produktframtagning och produktion i mycket stor utsträckning. Detta kommer även att påverka sysselsättningen, vilket kan betyda att arbetstillfällen går förlorade, men även att arbetstillfällen skapas inom nya områden.
Ungdomars framtidstro ÖVERGRIPANDE MÅL
Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande. (Kommunfullmäktiges mål) Avesta kommun vill stärka ungdomar på landsbygden och främja ungdomars positiva bild av livet på landsbygden. Ungdomars förankring och glädje i sin hembygd är en del av de livserfarenheter som påverkar deras val av framtida boende. Vägen till framtid på landsbygd kan gå via studier och arbete på andra orter tillsammans med internationella erfarenheter – förutsatt att det sedan finns möjlighet att återvända och leva ett fullgott vardagsliv i hembygden. Barn och ungdomar har möjlighet att påverka politiken och sin vardag genom kommunens ungdomsråd, samt genom att lägga medborgarförslag i kommunfullmäktige. Ungdomsrådet har deltagit i framväxten av Avesta kommuns landsbygdsutvecklingsprogram. Frågorna som diskuterades var vad som skulle kunna utvecklas för att det skulle
vara ännu bättre att bo på landsbygden, samt hur ungdomarna vill se landsbygden utvecklas för att vilja bo kvar som vuxna eller flytta tillbaka med familj. UNGDOMSRÅDET MENAR att om man flyttar till eller redan bor på landsbygden innebär det att man har valt bort staden som bostadsort. Samtidigt vill man ha tillgång till stadens service när man så önskar genom god kollektivtrafik med täta turer och goda möjligheter till uppkoppling på internet för att kunna kommunicera med vänner och omvärld. Annars kan en känsla av isolering uppstå. Landsbygden bör inte ”härma” stadens utbud men ett basutbud bör finnas med mindre matbutik, bensin och laddstolpar, bra skola, samlingslokal, lekpark och gatubelysning för trygghet.
VEM KONTAKTAR JAG: Möjlighet till projektstöd för ungdomar finns bl.a. genom EU-programmet Leader Nedre Dalälven. Information finns på deras hemsida eller genom kommunens kontaktperson för Leader Nedre Dalälven på Tillväxt Avesta. Avesta Servicecenter: 0226-64 50 00
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
19
20
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Allmänna samlingslokaler De allmänna samlingslokalerna på landsbygden runt om i hela kommunen är mötesplatsen runt hörnet för dig som bor på landsbygden. Alla ägda av föreningar, ofta idéburna organisationer, med möjlighet till lokala möten som inte kräver långväga resor. Den allmänna samlingslokalen, för människors lokala möten, är en del av den grundstruktur som måste finnas för att närsamhället ska fungera och utvecklas. Samlingslokalens roll som mötesplats för idéutbyte, kunskap och kultur är vital. Den ger en grund för demokratin och ger människor möjlighet att ta tillvara yttrande- och mötesfriheterna. Här sker också möten över generationsgränserna och den allmänna samlingslokalen kan temporärt förvandlas till en restaurang, konsthall, teatersalong eller ett café med föreläsning.
VEM KONTAKTAR JAG: När en samlingslokal är i behov av modernisering och ombyggnad, kan kommunfullmäktige besluta om det kommunala bidrag som är villkor för Boverkets statsbidrag. Kontakta kommunens landsbygdsutvecklare på Tillväxt Avesta genom Avesta Servicecenter: 0226-64 50 00
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
21
Lokalt engagemang
Utvecklingsgrupper, föreningar som äger och driver allmänna samlingslokaler och andra föreningar som gör bygden levande, är av stor betydelse för lokal utveckling. Landsbygdsutveckling bygger ofta på initiativ och engagemang från människor lokalt, var för sig och tillsammans i grupper. Idag finns tre utvecklingsgrupper som är kontaktyta för kommunens förvaltningar vid utveckling av närområdet; Forsgruppen, Horndalsgruppen och By Utvecklingsgrupp.
Det finns även bystugor, bygdegårdar eller andra rörelseburna gårdar som har inskrivet i sina stadgar att de är utvecklingsgrupper. Dessa föreningar bedriver ett stort aktivt lokalt utvecklingsarbete i sin bygd genom en omfattande verksamhet, och ibland även i projektform med medfinansiering. Dessa gruppers och gårdars verksamhet tillsammans med idrottsföreningar och andra intresseföreningar, stärker bygdens attraktivitet och boendes livskvalitet. Kommunens enhet Tillväxt Avesta samarbetar med Folkare Landsbygdsforum och fångar, genom lokala möten och besök, upp initiativ från föreningar och utvecklingsgrupper.
VEM KONTAKTAR JAG: Tillväxt Avesta ger rådgivning och hjälp med kontaktvägar när lokala utvecklingsidéer kan förverkligas i projektform och i bästa fall tillföras extern finansiering via till exempel EUs program. Årliga öppna träffar i olika kommundelar ger medborgarna möjlighet att i direkta möten med politiskt förtroendevalda tillföra sina erfarenheter och förslag.
22
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Näringsliv ÖVERGRIPANDE MÅL
Avesta ska vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är förankrat både lokalt och regionalt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter ska öka. Kommunfullmäktiges mål, Mat- och måltidspolicy med övergripande riktlinjer för Avesta kommuns måltidsverksamhet. Landsbygden i Avesta kommun har ett brett differentierat näringsliv med såväl gröna näringar som produktions- och tjänsteföretag. Mindre, starka företag inom produktion och som underleverantörer lever sida vid sida med stora industriföretag. Genom aktiv näringslivspolitik främjas nyföretagande, befintliga företags utveckling, och nya företag lockas till etableringar i hela kommunen. Nyheter i den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) ger bland annat kommunen möjligheter att bestämma om företag får lämna anbud vid upphandling för samtliga eller vissa kombinationer av delkontrakt (dvs upphandlingen delas upp i olika delar). Detta underlättar för företag med mindre leveranskapacitet, och har bland annat, genom god samverkan mellan kommunen och producenter på landsbygden, inneburit att lokalt producerad mat har kunnat upphandlas till kommunens egna kök. Viktigt både vad gäller kvalitet, arbetstillfällen, en ökning av vår självförsörjningsgrad och ett öppet landskap. Det finns ca 9000 hektar jordbruksmark i Avesta kommun och jord- och skogsbruk sysselsätter ca 2 % av de förvärvsarbetande. Den digitala utvecklingen innebär ständigt nya innovativa lösningar för vårt näringsliv, och öppnar möjligheter till distansarbete, men också till ett gränslöst 24-timmars samhälle. Företags beställningar och leveranser ställer krav på en effektiv pakethantering till och från det egna företaget. För närvarande ökar E-handeln, men den försvåras på landsbygden av försämrad post- och pakethantering. Detta behöver bli bättre.
VEM KONTAKTAR JAG: Kommunens näringslivsenhet, Tillväxt Avesta, är företagslots vid etableringar och i utvecklingsfrågor. Tillväxt Avesta är också en brygga mellan projektorganisationer samt lantbrukare och andra företagare som är intresserade av landsbygdsutveckling genom projekt. Kontakt genom Avesta Servicecenter: 0226 – 64 50 00
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
23
Besöksnäring och turism MÖJLIGHET:
Landsbygden i Avesta kommun har en naturlig bas i dalakulturen. Samtidigt står den med ett ben i Bergslagen vars fyrahundraåriga industrihistoria genom dagens innovationer ger besökaren spännande kulturupplevelser. I den allra sydligaste kommundelen kommer du in i Färnebofjärdens Nationalpark med exklusivt forsfiske. Tack vare dess rika naturoch kulturmiljövärden utsåg UNESCO Älvlandskapet Nedre Dalälven som biosfärområde 2010. Avesta kommun ingår i biosfärområdet som sträcker sig från Säter i väster ner till Dalälvens utlopp i Östersjön. Avesta kommun vilar på starka traditioner från industrihistorien där nyskapande förenats med nya idéer i besöksmål för framtida generationer. Bygden har naturliga förutsättningar
med rent vatten och ren luft, spår och leder, omväxlandenatur och öppet odlingslandskap. Kulturupplevelser och småskalighet ger en kvalitet som tillsammans med miljöhänsyn blir allt viktigare vid valet av reseupplevelser. Turismens entreprenörer i Avesta kommun är till övervägande del små företag och de flesta är soloföretagare. Genom kommunens delaktighet i Visit Dalarna och NeDa (Nedre Dalälven AB) ges möjligheter till kompetensutveckling, marknadsföring, internationalisering och nätverk med kolleger i branschen. I längden innebär detta ökad lönsamhet och är en bra grund för framtagning av nya paket och produkter, samt marknadsföring av dessa. Kommunens marknadsföring och näringens produktutveckling och besöksmål ska gå hand i hand i det framtida utvecklingsarbetet.
VEM KONTAKTAR JAG: Kommunens enhet Tillväxt Avesta tillsammans med Visit Dalarna stödjer initiativ kring turismnäring och lokal utveckling genom uppsökande verksamhet och rådgivning. Kontakt genom Avesta Servicecenter: 0226 – 64 50 00
24
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Levande lokalt kulturliv i hela kommunen ÖVERGRIPANDE MÅL
En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang. (Kommunfullmäktiges mål) Bygdens rika kulturarv från människors liv och verksamhet i svunna sekler ger både identitet och intressanta besöksmål. Gamla kulturgårdar, hembygdsgårdar och industriminnen är en kunskapsbank för framtiden men även välbesökta besöksmål för invånare och turister. Våra bygdegårdar har ofta i sin verksamhet löpande kulturevenemang, öppna för alla. Vissa lockar hemvändare såsom midsommarfirande och sommarens marknader. De största sommarevenemangen är Skördefesten i Södra Dalarna, vars skyltade rundresor bland bygdernas matproducenter och gårdsbutiker även inkluderar Hedemora, Säter samt Slånkveckan i By. Det är den vecka på året då Byborna tidigare ”slog dank”, men som nu är en vecka full av aktiviteter på gårdarna i bygden. Bägge evenemangen attraherar ca 20.000 besök per år. Vid påsk arrangeras Konstrundans utställningar runt om på landsbygden där man får besöka konstnärernas ateljéer, och vid nyår vartannat år går den rikskända Horndalsrevyn av stapeln. För att främja kulturlivet lämnar Bildningsstyrelsen stöd till studieförbunden och kulturföreningarna som är viktiga arrangörer av såväl amatörverksamhet som professionella gästspel. Kommunens enhet Kultur Avesta har ett profilanslag för att dels främja nya kulturyttringar,
dels bredda och förnya befintliga kulturverksamheter. Barn och ungdomskultur är här prioriterade områden.
Föreningsliv
Avesta kommun har ett rikt och engagerat föreningsliv och många invånare i Avesta, både i stad och på landsbygd, är engagerade i föreningar. Det finns ca 220 föreningar med olika inriktningar, allt från idrotts- och kulturföreningar till fiskevårdsföreningar. Alla finns i föreningsregistret på Avesta kommuns hemsida. Föreningar med barn- och ungdomsverksamhet kan söka bidrag och stöd för sin verksamhet hos Fritid Avesta.
VEM KONTAKTAR JAG: Har du frågor? Kontakta personal eller kulturchef vid Kultur Avesta, genom Avesta Servicecenter, 0226-64 50 36
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
25
Folkare Landsbygdsforum KOMMUNBYGDERÅD Folkare Landsbygdsforum är ett informellt nätverk för att främja landsbygdens utveckling i Avesta kommun. Landsbygdsforum bildades vid ett öppet, offentligt annonserat möte om lokal utveckling anordnat av Avesta kommun år 2008, och har sedan dess fortsatt sin verksamhet. Ledamöterna företräder kommundelarna
26
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
Grytnäs, Folkärna, By, tätorten Avesta och Lantbrukarnas Riksförbunds kommungrupp, och sitter på mandat från en utvecklingsgrupp eller en förening som arbetar med landsbygdsutveckling. Ordförande är kommunfullmäktiges ordförande och sekreterare är kommunens landsbygdsutvecklare. Folkare Landsbygdsforum är kommunens kommunbygderåd.
Avesta kommuns program för lokal utveckling
Går du i projekttankar? I föreningar som arbetar med bygdeutveckling, ibland kopplade till allmänna samlingslokaler brukar bra idéer kring utveckling av verksamheten och bygden spira. Ofta finns gott om trivsel och ideell arbetskraft, men brist på kontanter. Med utgångspunkt i Avesta kommuns Landsbygdsutvecklingsprogram kan goda idéer om aktiviteter för att göra bygden än mer attraktiv stödjas med ekonomiskt
stöd. Stödet till lokala utvecklingsaktiviteter är avsett för små initiativ av stor betydelse för människors och byars/orters utveckling. Programmet hanteras av kommunbygderådet Folkare Landsbygdsforum som också beslutar vilka ansökningar som får pengar. Större projekt kan söka pengar genom andra program via bland annat Länsstyrelsens och EU:s program, exempelvis Leader Nedre Dalälven för landsbygdsutveckling.
VEM KONTAKTAR JAG: Har du frågor? Kontakta Avesta kommuns landsbygdsutvecklare via Avesta Servicecenter, 0226-64 50 00
LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM
27
stuart.pro I 2018
Avesta kommun, Kungsgatan 32, www.avesta.se 0226-64 50 00, E-post: servicecenter@avesta.se