Issuu

JORDÄGAREN Information från Orsa Besparingsskog

Nr 57 maj 2018

INBLICK I VERKSAMHETEN

Martin Moraeus

- ny styrelseordförande

Skogen blev Orsas guld DELÄGARFÖRVALTNING

Vad händer nu? för t a m s t k y Utfl yr! t n e v ä s n sommare

Förvaltaren har ordet

Foto: Tobbe Nilsson

Vinterns utmaningar I skrivandets stund har Kung Bore fortfarande ett fast grepp om vår tillvaro. Längre dagar och värmande solstrålar skvallrar dock om att våren är på intågande och att en alldeles fantastisk vårvinter är att vänta. Det ryktas om att det har varit den snörikaste vintern på över 30 år och det är något som definitivt har påverkat stora delar av vår verksamhet på Orsa Besparingsskog. Vår vägavdelning har jobbat för högtryck under hela vintern och gjort ett fantastiskt bra arbete utifrån de förutsättningar som kung Bore gav oss. Vi är inte resursdimensionerade för att klara vinterns snömängd och det är något som måste beaktas när vi utvärderar säsongen. På avverkningssidan har snömängden också inneburit stora utmaningar och kommer att göra under hela vårvintern. Efterfrågan på virkesråvara är fortsatt stor och vi arbetar fokuserat med att hålla trycket uppe för fortsatta leveranser till våra kunder. Samarbete i fokus Olika former av samarbeten är i fokus under 2018. Samarbetet med Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar konkretiseras genom att under året verka för att tillsätta en gemensam stab. I det här numret av Jordägaren pre-

Jordägaren maj 2018

senterar vi Sara Kjellson som sedan årsskiftet är anställd som fastighetsansvarig i den gemensamma staben. Sara kommer att arbeta med fastighetsfrågor åt tre besparingsskogar och finnas tillgänglig på kontoret i Orsa under några dagar per vecka. Tidningens innehåll Vidare kommer vi i det här numret ge en kort statusuppdatering för projekt Delägarförvaltning. Ett projekt som till stora delar också handlar om att dra nytta av att samarbeta. Projektet börjar att ta form och det känns fortsatt riktigt bra. Upphandling av IT-system och skogsbruksplaner pågår och relativt snart kommer ni delägare kunna beställa nya skogsbruksplaner. Delar av den upphandling som görs i projektet sker i samarbete med fem andra besparingsskogar. Vilket är en otrolig styrka! Ett annat samarbete mellan både allmänningsskogar i Norrbotten, Västerbotten samt Dalarnas Besparingsskogar är nybildandet av Sveriges Allmänningsskogars Förbund. Förbundets syfte är samla erfarenhet och kunskap i en gemensam organisation. Detta för att föra fram Allmänningarnas och inlandets villkor, betydelse och förutsättningar för skogsbruket, på den politiska dagordningen. Önskar Er trevlig läsning. Joakim Myhrman Förvaltare och ansvarig utgivare

www.orsabesparingsskog.se

Innehåll 4

Foto: Anna Dahlgren

Foto: Erik Partelow

Martin Moraeus

Sara Kjellson

Utflyktsmat

Vägmästarens hörna

Delägarförvaltning

Fällfångst

Skogsägarskolan

Historia

Vi besöker

Anslagstavlan

Kungörelse Jordägarstämma

Jaktnytt

Foto: Anna Dahlgren

Jordägaren utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Orsa Besparingsskog. Upplaga: 2 500 ex. Ansvarig utgivare: Orsa Besparingsskog, Joakim Myhrman. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren. Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna, 070 - 588 34 93. Foto: Tobbe Nilsson Foto, 070 - 359 56 96, tobbenilssonfoto.se, Anna Dahlgren, Besparingsskogen, Erik Partelow, Orsa Bildarkiv. Omslagsfoto: Tobbe Nilsson. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: Stuart Print 2018.

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2018

Inblick i verksamheten

Martin Moraeus –

ny styrelseordförande i Besparingsskogen Martin Moraeus är ett välkänt namn i Orsa och en person som man oftast träffar på i skogen, i havreåkern eller i media. Nu även med styrelseklubban i handen på allmänningsstyrelsens möten. Text och foto: Anna Dahlgren. Den dagen jag träffar Martin hänger snön tungt över bergen runt Orsasjön. Ett stort snöfall är på väg in. Jag har letat mig ut till Born och Martins gård. Här driver han ett lantbruk tillsammans med sin far, Anders Moraeus. När jag svänger in på gården ser jag en traktor. Anders försöker få loss en stor mutter på traktorhjulet. Martin hjälper till. Det är så de jobbar förstår jag. Hjälper varandra. Jag byter några ord med Anders. Av vårt samtal förstår jag att engagemanget för bygden och skogen även finns hos honom.

Jordägaren maj 2018

Lantbruket

När vi sitter inne i värmen i huset berättar Martin om sitt vardagliga arbete på gården. – Vi hjälps åt, men jag arbetar mest med växtodlingen. Farsan sköter djuren och de mesta reparationerna på gården. Det är svårt att kombinera ansvar för djur, med att åka runt på möten i halva landet När jag frågar vilka spannmål som odlas fyller Martin i. – Korn, vete och havre. Det är en lokal grisbonde som köper det mesta. Bra för miljön och bra för oss båda. Det blir inga

dyra transporter, det odlat lokalt och det känns bra, säger Martin. Ledamot i flera år

Att delta på styrelsens möten är inget nytt för Martin. Han har varit styrelseledamot i flera år. Han har precis som många andra förtroendevalda sedan Besparingsskogens tillkomst 1879, ett stort engagemang för bygden. Engagemanget genomsyrar mycket av det som finns i Martins liv. Känslan för Orsa är viktig. Samtidigt har Martin en ovanligt stor omvärldsbild.

www.orsabesparingsskog.se

”Vi ska kunna vår historia, men vi får inte bli för nostalgiska utan inse att var tid har sina lösningar.”

Erfarenheter gynnar Besparingsskogen

– Genom mitt arbete inom bland annat LRF har jag fått erfarenhet av styrelsearbete och bra kontakter över hela Sverige. Jag ser det som fördelar för mitt arbete nu som styrelseordförande. Det är ett stort förtroende från delägarna att bli vald. Med den bakgrund och erfarenhet jag har så tror jag att jag kan hjälpa till och göra ett bra jobb med att förvalta Orsa Besparingsskog. Utbildad ingenjör och självlärd bonde

– Jag är utbildad ingenjör i botten, fast den utbildningen är inget jag använder dagligen i mitt liv som bonde. Som bonde är jag självlärd. Det är detta jag har växt upp med. Jag trivs väldigt bra. Vi sitter i den del av huset som är utbyggt. Här har Martin och hans 10-årige son Anton en fin vy över de snötäckta åkrarna och bergen. Jag förstår att de trivs. I hu-

www.orsabesparingsskog.se

set bodde en gång hans farföräldrar. Både Martins far och farfar har varit ledamöter i allmänningsstyrelsen. Om väggarna kunde tala

Jag tänker att om husets väggar kunde tala så skulle jag gärna lyssna på vad Martins farfar hade att berätta om Besparingsskogen på hans tid. Vad sa han när han kom in genom dörren efter ett möte med allmänningsstyrelsen för 70 år sedan. Han skulle kanske säga det som både hans son och sonson har sagt till mig under mitt besök: "Skogen är grunden i Besparingsskogen. Den ska vi sköta på bästa sätt utifrån de förutsättningar vi har idag".

Utan det kommer vi inte åt skogen. Och kommer vi inte åt skogen kan vi inte sälja den. Vinster för Orsa Besparingsskog innebär utveckling för både Besparingsskogen och bygden. Martin fortsätter berätta om sitt engagemang och vad han mer tycker är viktigt för Besparingsskogen. – Besparingsskogen äger en del byggnader av olika slag. Det är viktigt att vi sköter det vi har. Det vi inte kan sköta ska vi inte heller äga. Nu ska vi renovera både herrgården i Noppikoski och utsiktstornet i Pilkalampinoppi. Jag avrundar vår intervju och sammanfattar mötet med Martin i mitt huvud i bilen på vägen hem: Skogen är grunden, oavsett om det är år 1940, 1990 eller 2018. Tre generationer Moraeus. Nu är det Martins tur.

Viktigt med bra vägnät och att sköta våra fastigheter

– Jag ser vägnätet som ett kapital som vi måste vårda för på ett ansvarsfullt sätt.

Jordägaren maj 2018

Nyanställd

Sara Kjellson

- fastighetsansvarig på Besparingsskogarna Från och med den 8 januari jobbar Sara Kjellson, född Backman på Älvdalens, Orsa och Särna-Idre Besparingsskogar. Text och foto: Anna Dahlgren.

Det har under en längre tid funnits ett behov av en fastighetsansvarig på alla tre Besparingsskogar. Det är en delad tjänst och Sara kommer att vara på alla tre orterna. Befattningen annonserades ut under hösten och Sara var en av dem som sökte. Sara berättar: – Jag har kommit i kontakt med Besparingsskogen på olika sätt genom åren. Dels genom min uppväxt i Åsen, Älvdalen och sedan även genom mitt jobb på Lantmäteriet, säger Sara och fortsätter: När jag sedan såg annonsen om tjänsten som fastighetsansvarig kändes det helt rätt att söka. Jag tror att jag genom mitt ursprung, min utbildning och arbetslivserfarenhet kan göra ett bra jobb på Besparingsskogen. Besparingsskogen känns viktig för mig. Jag vet att den har stor betydelse för bygden. Vad var det som lockade med tjänsten?

– Bygden, människorna som bor här, historien, känsla för bygden och skogen. Det

Jordägaren maj 2018

var det som gjorde att jag ville söka jobbet. Jag har länge känt ett engagemang för frågor som rör Besparingsskogen. Det känns jättebra att jag genom min kompetens och utbildning kan bidra till förvaltningen. Förvaltare Joakim Myhrman om tjänsten

– De frågor och ärenden som dyker upp är väldigt likartade för besparingsskogarna. När vi nu även kan dela denna kompetens och kostnad med Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har det gett oss möjlighet att skapa en intressant tjänst med utmanande arbetsuppgifter med vilket vi hoppades locka kvalificerade sökande. Tack vare detta nya samarbete har vi nu kunnat knyta Sara Kjellson till vår organisation. Sara har en meriterande utbildningsbakgrund och gedigen yrkeserfarenhet.

Namn: Sara Kjellson Född: 1981 Familj: sambo och tre barn Bor: Rot, Älvdalen Utbildning: Jur kand Uppsala Jurist Tidigare erfarenhet: Förrättningslantmätare på Lantmäteriet sedan 2010

Fastighetsansvarig Detta innebär arbetet: • Ansvar för köp och försäljning av fastigheter i enlighet med respektive Besparingsskogs fastighetspolicy. • Ansvar för att upprätta och ajourhålla fastighetsregister samt kartunderlag. • Myndighetskontakter i markfrågor, kommunala översiktsplaner. • Fastighetsdeklarationer, reavinstutredningar, skogsavdrag etc • Upplåtelser och nyttjanderätter, ansvarig för avtal • Förhandla vid bildande av naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal och ersättningsmark.

Kontakt Sara Kjellson, fastighetsansvarig Tfn: 0251-59 74 74 E-post: sara.kjellson@besparingsskogen.se

www.orsabesparingsskog.se

Utflyktsmat

Krabbelurer

Under våren och sommaren är det trevligt att göra utflykter runt om i vår vackra natur. Här kommer ett recept på goda krabbelurer att grädda över öppen eld. Ett tips kan vara att göra smeten hemma och ta med den i en flaska. Sedan är det bara att portionera ut klickar i stekpannan, som ska vara riktigt varm. Ta med en syltburk och lite grädde och njut!

1 1/2 dl socker 2 ägg 1 1/2 dl mjölk 4 1/2 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1. Rör ihop socker, ägg, mjölk, vetemjöl och bakpulver. 2. Lägg smeten i små klickar i stekpannan för gräddning. 3. Servera gärna med sylt och grädde!

Tips!

Kika in på orsabesparingsskog.se Där hittar du sevärdheter perfekta för sommarens utflykter!

Foto: Tobbe Nilsson

www.orsabesparingsskog.se

Jordägaren maj 2018

Vägmästarens hörna

Enorma mängder snö föll under vintern. Foto: Orsa Besparingsskog

Snösmältningen tar sin tid - sen startar vårens arbete I höstens Jordägare skrev jag att ”snart står vintern för dörren”. Och det gjorde den! Det blev en vinter som vi kommer att komma ihåg. Enorma mängder snö, ihållande kyla, isar som inte frös till ordentligt eftersom det kom mycket snö. Detta innebar mycket stöp på sjöar, myrar och tjärnar. Snön gjorde det svårare både för avverkningslagen och oss på vägavdelningen. Vi har fått prioritera skogsbilvägar där avverkning har skett och bidragsvägar där det bor folk. Som ni förstår har vår personal och entreprenörer jobbat dygnet runt med att ploga och skotta bort snömängderna. Vad denna snömängd innebär för vårens vägar kan jag bara i skrivande stund ana. Det kommer att ta tid för snön att smälta undan. Och först då kan vi börja med vårens arbete vilket innebär bland annat väghyvling, dammbindning av vägar (saltning, calciumclorid CaCl₂) av vägar, grusning, lagning av hål, dikning med mera. Till höger kan du se planeringen för sommarhalvåret.

"Vad denna snömängd innebär för vårens vägar kan jag bara i skrivande stund ana."

Belagda vägar • Alla vägar sopas och till hösten slås alla byvägar, hälften av vägarna slås ut fullt. • Alla vägar kommer att potthålslagas, det kommer påbörjas så fort vägarna sopats och torkat upp. • Vi kommer dika och upprustningen av beläggningar fortsätter. Grusvägar • De få byvägarna som inte blev grusade ifjol kommer grusas i år i samband med hyvlingen. • Vårbruk görs på samtliga byvägar. Skogsbilvägar • Det kommer fortsätta att grusas (förstärkas) på grusvägarna. • Det kommer att slås öster om 45:an, skogsvägarna slås vart tredje år.

Vi finns heller inte mer än ett samtal bort.

Orsa Besparingsskog • Vägarna kommer att hyvlas under sommarhalvåret.

Anna Hassis Ståbis Vägmästare Orsa Besparingsskog

• Vårbruk görs på bidragsvägarna.

Jordägaren maj 2018

www.orsabesparingsskog.se

Delägarförvaltning

Tidsplan Delägarförvalting - vad händer nu? Skogsbruksplaner

Upphandling & Skanning Skapa planer

Förvaltning

Test Förvaltning system

Förvaltning i skarp drift

Beställning skogsbruksplaner

2018

2019

Historik och kort fakta. Hösten 2016 beslutade jordä-

garstämman att avsätta medel för att anställa en person som ska ta fram en projektplan för förvaltning av fastigheter. Syftet är i första hand att åstadkomma en ökad och tidsenlig delägarnytta. Idéen om förvaltning av delägarfastigheter är i grunden relativt enkel. Det handlar om att skapa en organisation som kan förvalta delägarnas fastigheter och bistå med sakkunskap i skogsägarfrågor. Fokus ligger på rådgivning med en skogsbruksplan som en central del. Planen ska vara det centrala i samtalet mellan skogsägaren och den som förvaltar fastigheten. Här kommer man tillsammans överens om vilka åtgärder som ska utföras. En enkätundersökning gick ut till alla delägare i Orsa Besparingsskog. Huvudfrågan var vad de efterfrågar i en

2020 förvaltningstjänst. Gensvaret var positivt. Det var 650 personer svarade och deras sammanlagda skogägande är cirka 35 000 ha. Tidsplan 2018: Under våren 2018 jobbar vi med offerter för laserskanning av delägarnas fastigheter, skogsbruksplanleverantörer och virkesredovisningssystem. Med start innan sommaren tas en skarp beställning av skogsbruksplaner in av delägarna. 2018-2019: I bästa fall börjar planerna produceras redan under hösten 2018 och fortsättningsvis framåt, för leverans av planer under 2019. Från 2019 kan delägarna välja Orsa Besparingsskogs delägarförvaltning. 2020: Förvaltningen beräknas vara i skarp drift.

Frågor och svar om delägarförvaltning Vad innebär Delägarförvaltning? Ett enklare och tryggare skogsägande. En tjänst för rådgivning och samordning.

Kan jag beställa en skogsbruksplan utan att köpa tjänsten delägarförvaltning? Ja.

Vad kan det innebära för mig som delägare om jag köper tjänsten delägarförvaltning av Besparingsskogen? • En uppdaterad/ajourhållen skogsbruksplan som är ett nödvändigt verktyg för alla skogsägare. • Rådgivining • Fältbesök • Samordning när det gäller virkesförsäljning, plantering, markberedning med mera. • Detta leder till en rationalisering av kostnader och en kontinuitet i skogsskötseln.

Kan jag beställa en skogsbruksplan nu och köpa tjänsten delägarförvaltning senare? Ja, skogsbruksplanen är grunden i förvaltningsuppdraget, har man en uppdaterad plan så går det att hoppa på förvaltningen senare.

Vad krävs för att Orsa Besparingsskog ska kunna förvalta min skog? En uppdaterad skogsbruksplan.

Vad kostar det för mig som delägare? Priset är inte helt klart när tidningen går i tryck. Vi kommer att informera tydligt om vad som gäller vid utskicket som kommer i juni. Det vi vet är att det kommer att subventioneras av Orsa Besparingsskog.

När och hur beställer jag som delägare min skogsbruksplan? Skogsbruksplanen behöver du själv beställa via Besparingsskogen. I juni kommer ett utskick om detta och då kan du göra din beställning. När får jag min plan? I slutet av 2018 och framåt börjar vi leverera beställda skogsbruksplaner.

www.orsabesparingsskog.se

När kan Orsa Besparingsskog tidigast börja förvalta min skog? Om man önskar att Orsa Besparingsskog förvaltar skogen påbörjas detta 2020.

Läs om delägarförvaltning på: www.orsabesparingsskog.se Kontaktperson: Magnus Lewenhaupt Tfn: 0250 - 55 26 03 E-post: magnus.lewenhaupt@orsaskog.se

Jordägaren maj 2018

Jaktintresserad

Fångstfällor byggs under flera höstkvällar i Eriks garage. Detaljtillverkning efter löpande-

FÄLLFÅNGST

bandprincipen.

för ungdomar på Orsa Besparingsskog Orsa Besparingsskog drog i höstas igång ett fällfångstprojekt för ungdomar. Syftet är att de ska lära sig att bygga fällor, flå samt vara ute i skogen och gillra de fällor som byggts. Det är främst mård som fångas. Projektet löper på och fortsätter till hösten Text: Anna Dahlgren. Foto: Erik Partelow.

Varför jobbar jaktkommittén på Besparingsskogen med detta?

Erik Partelow, en av eldsjälarna bakom ungdomsverksamheten svarar. – Jag, Tomas Hanser och Göran Myrberg sitter i jaktkommittén på Besparingsskogen och vi jobbar en del med ungdomsverksamhet. Det är viktigt att få unga människor intresserade av skogen, naturen och jakten. Det är en av anledningarna till att vi startade detta projekt med fällfångst. Hur många har deltagit?

– Under vintern har fem deltagare i åldern 15-25 varit engagerade. Projektet slutade 31 mars men vi tar nya tag till hösten. Vi vill också lära ungdomarna att tillvarata skinnet. Var har ni placerat ut fällorna?

– Området för verksamheten var initialt OBS-Rutan nr.16 vid Kvarnberg men fick lov att utökas. Vi ville gärna vara nära plogade vägar eftersom det ibland kan vara mycket snö. Och det blev ju verkligen en vargavinter. Med bil når vi bara en del av fällorna, resten får vi bruka skidor och skoter för att nå. Hur många fällor har det varit ute i vinter?

det mesta materialet bekostades av Besparingsskogen men även Dala Laminat har bjussat på formplyfa. Sammanlagt har vi haft 30 fällor ute. Det har varit en del jobb med att både gillra och vittja fällorna. De ska inte vara för nära varandra så vi placerade ut dem på en stor yta. Är det någon speciell dag som du minns när ni var ute i skogen?

Deltagare under

– Det var den dagen vi hade med oss Besparingsskogens gamle skogvaktare Ingemar Gustavsson som är 92 år gammal. Han visade oss sina egna stockfällor samt finesserna med sina gillerpinnar och bete. Den dagen hann vi sätta ut 15 fällor. Vi har även hjälpt Ingmar nu i vinter med hans fällor. Ingmar framhöll med bestämdhet vikten av att hålla efter rovviltet om det ska finnas matvilt. Han berättade också om hur det var när han började jobba i Orsa 1944. När han var ung var det ett storhygge i Högståsen. Det har han nu tittat till på ålderns höst och enligt Ingmar ” börjar det bli en riktigt fin timmerställning nu”. Det sätter lite perspektiv på vad den här mannen upplevt. Klart man vill bli som Ingemar om 40 år.

Ella Thomeé, Ludwig

vintern 2017/2018 var Karlsson, Herman Lindgren, Ronnie Hedström och Gustav Matslofva. Ingmar Gustavsson följde med ungdomarna ut i skogen och gillrade fällor. Han hade med sig sina egna.

Anmälan till höstens projekt samt övriga frågor: Erik Partelow Tfn: 070-620 33 39

– Alla fick bygga sex fällor var. Det gjorde vi i höstats hemma i min lada och

Jordägaren maj 2018

www.orsabesparingsskog.se

JordĂ¤garen maj 2018

Skogsägarskolan

Markberedning - från hacka till harv Markberedning definieras i skogsordlistan som ”beplanteringspunkten viktig eftersom det är kallast nere vid arbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en markytan. Snytbaggen är också en fara för plantan. Det är gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor”. stor konkurrens om de näringsämnen som finns på hygget Text: Anna Dahlgren. Foto: Anders Frääs.

Historik

Att jobba i skogen i början av 1900-talet var en slitsam historia. Utan moderna maskiner skedde allt manuellt och dagarna var långa och tröttsamma. Man markberedde för hand med hjälp av en lång hacka, även bränning förekom. Det var män, kvinnor och barn som jobbade i arbetslag. Den maskinella markberedningen kom igång efter krigsslutet 1945. Det började komma traktorer i skogen på drivningssidan och de kunde även arbeta som dragare till markberedningsaggregaten. 1965 plöjdes det första hygget i Sverige med hyggesplog. Försöket gick mycket bra och gav god plantöverlevnad. Metoden fick kritik av samer och miljörörelsen, och under 1970-talet infördes samrådsplikt för hyggesplöjning och med den nya skogsvårdslagen så förbjöds metoden. Under 1970-talet ökar markberedningen med andra metoder och cirka 90-95 procent av den årliga hyggesarealen markbereds idag. Varför markberedning?

Alla skogsägare är enligt skogsvårdslagen skyldiga att se till att det växer upp ny skog efter en föryngringsavverkning. Metoder för återbeskogning är plantering, sådd eller självföryngring. Oavsett vilken metod som används för återbeskogning är markberedning viktig för att skapa bra förutsättningar för lyckade skogsföryngringar och högt framtida virkesvärde. Det är mycket som kan göra att plantan dör. Om till exempel gräs växer snabbt på hygget så får plantan för stor konkurrens. Blir det en period av torka kan plantan dö och blir det regnväder så kan plantan dränkas. Blir det vårfrost kan plantan skadas och då är

Jordägaren maj 2018

och den planta som snabbt etablerar sig får en bra start. Rätt utförd markberedning och ett bra val av planteringspunkter är därför viktigt för den lilla plantan. Markberedningsmetoder

Markberedning bör utföras på alla ståndorter där det är biologiskt lämpligt, förutsatt att det går att genomföra rent praktiskt och till en rimlig kostnad. Genom att bedöma svårighetsgraden på hygget kommer man fram till vilken markberedningsmetod som bör användas. Med svårighetsgrad menas stenar, rötter, hyggesavfall, lutning, blockighet och andra tekniska hinder. Metoden som väljs ska ge en bra föryngring samtidigt som miljöpåverkan bör vara så liten som möjligt. Harvning, fläckmarkberedning eller högläggning är de olika metoderna som används idag. • Fläckmarkberedning – innebär att mineraljordytor, som är cirka 0,5 m breda och 0,5–1,5 m långa friläggs genom att humuslagret flås av. Detta är en lämplig metod för sluttande mark, torr och svag mark. Om marktäcket är tjockt är detta ingen bra metod eftersom ingen mineraljord blottläggs. Genom att en relativt liten yta bearbetas passar metoden bra i känsliga områden. • Harvning – är den vanligaste markberedningsformen i norra Sverige. På steniga marker är markberedning med harv en bra metod. Harvning innebär att mineraljord friläggs i 0,3–0,8 m breda parallella stråk. Djupet på harvspåret varierar. Ofta försöker man eftersträva att mineraljord hamnar på den omvända torvan.

www.orsabesparingsskog.se

• Högläggning – liknar fläckmarkberedning, men aggregatet går ned djupare och skapar en jordhög på en omvänd torva. Detta är en markberedningsmetod som lämpar sig väl för hyggen som ska planteras. Det är lätt för plantören att hitta en bra planteringspunkt. Högen ger även ett bra skydd mot frost. Metoden lämpar sig bra på blöta och fuktiga marker. Även friska marker med en normal svårighetsklass kan vara lämpliga att höglägga. Man kan även utföra detta med en grävmaskin. Vanligt förekommande kan också vara att man sår samtidigt som man markbereder. Så markbereder Orsa Besparingsskog

Besparingsskogen strävar alltid efter att utnyttja de olika markberedningsmetoder som finns, just för att få ett så bra föryngringsresultat som möjligt och en så lite markpåverkan som möjligt. Det finns en rad olika inställningar på harven som gör att man kan anpassa rätt metod efter typ av mark. Harv på största delen och grävsådd på resterande ( steniga marker ).

Hänsynen till natur- och kulturlämningar är också väldigt viktig vid markberedning. Vi har ett stort ansvar att förhindra skador på kulturlämningar som kolbottnar, gamla husgrunder eller stigar. För att säkerställa att vi inte skadar kulturlämningar så har Besparingsskogen kontinuerliga uppföljningar på hur markberedningen blivit kring dessa. Det är därför viktigt att alla kulturlämningar är utmarkerade med till exempel kulturstubbar i fält. Kulturstubbarna är en signal till föraren. Det finns även en digital karta i maskinen som påvisar kulturlämningar. I uppföljningarna följer vi även upp naturhänsynen vid markberedning. Detta är att vi till exempel lämnar kantzoner mot vatten, avvikande biotoper eller naturvärdesträd. Hänsynen kring död ved är också viktig och då speciellt till gamla lågor ( låga = dött träd som ligger ). Maskinföraren tar varje dag flera provytor för att säkerställa att vi får rätt antal planteringspunkter.

Frågor och svar om markberedningsbidrag för delägare Orsa Besparingsskog har bidrag för markberedning. Syfte är att stimulera till ett aktivt skogsbruk i Orsa kommun. Förutsättning för sökande fastighet är att den skall ingå i brukningsenhet (enhet med samma ägarstruktur) med andel i Orsa Besparingsskog. Vad gäller för markberedning?

– Det finns ett dubbelt markberedningsbidrag från 2016 för riktad markberedning med grävmaskin ( högläggning ) på fuktiga marker med dålig bärighet och på steniga marker med ytstruktur 4-5, där dragen högläggare och harvning ger dåligt resultat. Förhandsbesked måste sökas för varje riktad markberedning med grävmaskin enligt ovan. När åtgärden är utförd görs sedan en ansökan om utbetalning.För övrig markberedning söks bidraget i efterhand, med hjälp av särskild blankett där underlag bifogas, som styrker att åtgärden utförts. När ska jag som delägare anmäla markberedningen?

– Förhandsbesked söks på de markberedningar som uppfyller kraven för det dubbla barkberedningsbidraget ( högläggning med grävmaskin ). För övrig markberedning söks bidraget i efterhand, med hjälp av särskild blankett där underlag bifogas, som styrker att åtgärden utförts. När kan jag ansöka om utbetalning?

– Ansökan om utbetalning sker när åtgärden är utförd, dock senast 6 månader efter utförande. Viktigt är att ansökan fylls i korrekt, samt att underlag bifogas som styrker att åtgärden är utförd till exempel kopia på fakturan och en karta. Vid ansökan om det dubbla markberedningsbidraget bifogas det beviljade förhandsbeskedet, som du fått beviljat innan åtgärden påbörjats.

www.orsabesparingsskog.se

Var hittar jag blanketterna?

– Blanketterna finns på www.orsabesparingsskog.se eller på kontoret. Hur mycket kan jag få i bidrag?

– För riktad markberedning med grävmaskin ( högläggning ) på fuktiga marker med dålig bärighet och på steniga marker med ytstruktur 4-5, där dragen högläggare och harvning ger dåligt resultat utgår dubbelt bidrag med 1700 kr/ha. För övrig markberedning utgår bidrag med 850 kr/ha. Var ska jag skicka min ansökan?

– Den ska skickas till Orsa Besparingsskog, Jordägarnämnden. Se adress nedan. Hur mycket markbereds per år på Besparingsskogen respektive för delägare?

– Det är cirka 700 ha Orsa Besparingsskogs egna marker och 2016 söktes 372 ha på delägarnas marker. Läs om bidrag på: www.orsabesparingsskog.se Skicka din ansökan till: Orsa Besparingsskog Jordägarnämnden Box 55, 794 21 Orsa Kontaktperson: Fredrik Eriksson Tfn: 0250-55 26 39 E-post: fredrik.eriksson@orsaskog.se

Jordägaren maj 2018

Historia

Vy över Orsa Kyrkby från Griggåkern, Slättberg. Foto: Anders Lind 1903.

Skogen blev Orsas guld Besparingsskogens historia är en stor del av Orsas historia. Tack vare skogen reste sig Orsa från att vara en av de fattigaste kommunerna till att bli den rikaste i hela Europa. Text: Anna Dahlgren. Foto: Orsa Bildarkiv. Under vintern år 1866 hände något besynnerligt i Orsa. Något som vi nutidsmänniskor inte kan föreställa oss. För den morgonpigga bondmoran Jennie som tittade ut genom sitt lilla fönster den här kalla vinterdagen var det däremot en vanlig syn. En handfull män gick mellan gårdarna och in i varje stall. Några av dem hukade när de gick, som om de försökte döva hungerkurret i magen. Bygden var fattig, människorna hungriga och fodret till djuren var slut. Det vi ser är böndernas morgonvandring mellan gårdarna för att resa hästarna upp ur spiltorna. Det hade varit missväxtår och många svälter, både människor och boskap.

Jordägaren maj 2018

Detta hände tretton år innan Orsa Besparingsskog bildas. Fattigdomen tvingade fram olika lösningar på överlevnad och mat för dagen var något man tvingades kämpa för. Män dog i genomsnitt vid 40 års ålder och kvinnorna blev bara några år äldre. Verkligheten var så att Orsa var den fattigaste och mest skattetyngda kommunen i Dalarna. Det skulle komma att ändras. Skogen skulle bli Orsas guld. Men än låg det några år bort.

stod sig på. De levde för stunden. Skogen såg man som ett förråd där man hämtade fisk och vilt, ved och virke, foder till djuren och även använde för skogsbete på sommaren. Skogsbruk var något helt främmande. Den enda skog man var rädd om var ungskogen eftersom man från den tog savbark för att göra bröd. Den viktiga ungskogen hade räddat dalfolket många gånger under missväxtår. Mat på bordet kom före allt annat och få människor såg skogen som en inkomstmöjlighet.

Mat på bordet

I Orsa, liksom övriga kommuner i Dalarna, dominerade bondesamhället fortfarande och befolkningen värnade om sådant de för-

Ägorna var små

Det gamla skiftesättet brukades fortfarande i Dalarna vilket innebar att ägorna blev

www.orsabesparingsskog.se

Xxxxxxxxxxxx

mindre och mindre för varje arvskifte. Allt skulle skriftas lika mellan arvingarna med smala remsor av odlingsbar jord som resultat. Oftast för lite areal för att kunna leva på för en familj. Emigrationen till Amerika tog fart som en direkt följd av detta. Slipstenen

Orsaborna gav sig ut på arbetsvandringar för att tjäna pengar genom att sälja lokalt hantverk. Det Orsa fortfarande förknippas med är slipstenar och de hade stor attraktionskraft. Första gången Orsaslipstenen nämndes i skrift var 1546 då tre Orsabönder ålades att betala en slipsten var i böter. De måste ha gjort något som riktigt retat överheten, då en slipsten värderades till i dagens penningvärde 20 000 kr per sten. Orsakullor gick även till Hälsingland för att tjäna pengar på att baka. Bondmoran Jennie kanske var en av dem som gick över gränsen till Hälsingland för att baka några veckor på en storgård innan jul. ”Herrarbete” till större städer var också vanligt. Benämningen herrarbete kommer från att dalfolket ansåg att alla som hade råd att betala lejd arbetskraft var herrar och tillhörde det rika folket. Allt förändras genom storskiftet

Storskiftet är namnet på den större jordreform som syftade till att göra marken mer lönsam och lättbrukad. Sveriges regent ville öka jordbrukets avkastning och göra produktionen mer effektiv. I Orsa var motståndet stort mot jordreformen, liksom i övriga delar av Dalarna. År 1850 small startskottet för det praktiska arbetet med storskiftet i Orsa. Det pågick till år 1884. Geten var grunden

För att komma fram till graderingen av marken, enkelt sagt markens bördighet, spelade Orsas getter en central roll. Geten blev en måttstock. Boskapsskötsel var den viktigaste näringen för invånarna och därför fick geten bli basen för bedömning av vilka arealer som behövdes för annan boskap. En ko motsvarade sex getter och så

www.orsabesparingsskog.se

vidare. 46 getter på en gård kunde försörja en familj. Det var komplicerat att dra nya gränser för ägande och i synnerhet när det gällde gårdar och fäbodar. Många hamnade i kläm och tvingades flytta. Framför allt hände detta i Kyrkbyn. Sammanlagt rev 402 personer sina hus och tvingades bosätta sig på Born. Orsabasen

När åkermarken var delad mellan invånarna började kartläggningen av skogen. En genomtänkt och strategisk plan var viktig och lösningen blev ett rutsystem. En stomlinje på nio mil höggs och den fick namnet Orsabasen. Utifrån den växte ett rutnät fram. Vid avverkningar idag använder vi motorsågar och skogsmaskiner, hjälpmedlen då var endast yxan och senare stocksågen. Det var många arbetslag ute i skogen och även soldater från Orsa kompani. Det var strävsamt att arbeta veckovis ute i skogen och de umbäranden som de led är svårt för oss att förstå. Sågverksbolagen

Under de år jord- och skogsreformen ägde rum hade flera sågverksbolag etablerat sig i området. Bolagsmän kom och knackade dörr. Bolagsmännen började köpa upp mark och avverkningsrätter framgångsrikt trots att bolagen inte visste var den enskilde jordägare skulle äga sin skog, eller vad som var avverkningsbart. De köpte en ”förköpsrätt”. Många orsabor såg sin chans att sälja sin framtida avverkningsrätt till skogsbolagen eftersom få var medvetna om värdet på timret. Fortfarande betraktades det som en värdelös inkomstkälla för många. Egentligen kunde ingen av aktörerna veta hur utvecklingen skulle bli och hur mycket skogen skulle komma att bli värd. En annan sak som spelade in var att England öppnade sina tullmurar för import av bland annat trävaror. Landets egna naturresurser var helt förbrukade och deras blickar vändes mot skogarna i Sverige. Detta stimulerade

avsevärt den svenska exporthandeln. Då, liksom idag, blev vi påverkade av utlandspolitiken. Kanske kom en bolagsman och knackade på även hos bondmoran Jennie. Nappade hennes familj på erbjudandet och emigrerade till Amerika som många andra gjorde, trötta på missväxt, svält och dåliga minnen från vintern 1866. Eller stannade hon och fick uppleva att äga sin egen skog och därigenom se nya och rikare tider för Orsa? Besparingsskogar bildas

Detta var en av anledningarna till att man började bilda besparingsskogar, ett sätt att försöka att säkra de privatägda skogarna. Det fanns ett förslag att man inte skulle dela ut all mark till enskilda skogsägare utan man skulle lägga en tredjedel för en gemensam förvaltning. Avkastningen skulle öronmärkas för gemensamma och utvecklande ändamål för bygden. Den 19 september 1879 skev Oscar II, Sveriges dåvarande kung, under ett konungabrev som gav Orsa sin besparingsskog. Att konungen år 1878 fick besök av fyra män från Dalarna gjorde nog sitt. Kanske det var det som gjorde att det blev en besparingsskog i Orsa. Orsa Besparingsskogs första år

Synen på skogen ändrades och en ny utveckling började som skulle sätta avtryck i framtiden. Den nybildade besparingsskogen kunde börja sälja timret på de årliga auktionerna. Gustaf Gyllenhammar blev den första skogsförvaltaren i Orsa och under de närmaste åren såldes och transporterades virket till sågverk i området. Både flottning och järnväg blev viktiga transportleder. Vintern 1891–92 var det mellan 6 000–8 000 män och cirka 2 000 hästar ute och arbetade i skogen. Skogen kokade av aktivitet. De förtroendevalda i Besparingsskogen hade många uppgifter att ta tag i.

Jordägaren maj 2018

Historia Det var bland annat skogens skötsel, vägoch brobyggen, fastigheter och jordbruksförbättringar. Sedan var det även frågor som svält, fattigdom, utbildning, läkarvård och polis. Intäkterna från skogen började rulla in. Orsa blomstrade och utvecklades till den rikaste kommunen i Europa. Ingen kommunal skatt

Alla kommunala utgifter täcktes av medel från den så kallade skogsmedelsfonden och så var det till år 1933. Ingen behövde betala kommunal skatt i Orsa. Det var en unik situation. Skattefriheten i Orsa pratades det om i hela Sverige. Familjen Wallenberg hade planer på att skriva sig i kommunen. Lokalbefolkningen hade däremot en annan syn på saken och menade att: ”folk skall inte komma hit och leva på vår skattefrihet”. Besparingsskogen byggde fastigheter

Många av de byggnader som finns i Orsa med omnejd är byggda med medel från besparingsskogen. Nuvarande Kungshaga var en så kallad fattiggård, som byggdes för fattiga, svaga och gamla. Andra fastigheter som finansierades av besparingsskogen var bland annat sjukstuga, vårdhem, skogskojor, tingshus och byskolor. Många står fortfarande kvar.

Orsa blev en järnvägsknut

Skogen är fortfarande grunden

År 1854 tog Sverige ett modigt beslut att bygga ut järnbanenätet i Sverige. Kartan blev omritad och detta tillsammans med sjövägarna blev landets nya pulsåder för transport. Orsa Besparingsskog insåg tidigt värdet av att få en järnväg. Man kan läsa från gamla protokoll hur socknemännen planerade för hur Orsa bäst kunde få ut sin skogsråvara till resten av världen. De erbjöd sig att ge ett stort lån till det järnvägsbolag som kunde bygga en järnväg mellan Orsa och Mora. En viktig länk ut i världen blev skapad för Orsaborna.

Många år har gått sedan Orsa Besparingsskog bildades. Många är de verksamheter och utvecklingsprojekt som de stöttat genom åren. Skogskojor och stall, elledningar, föreningslivet, mjölktransportbidrag, avloppsledningar, bystugor, arvode till byföreståndare, skolskjutsar så barnfamiljer kunde bo kvar i finnmarken, veterinärkostnader, utsäde och snöplogning. Listan kan göras lång. Allt detta med tanke på Orsas bästa och individen i centrum. Samhällsengagemanget lever fortfarande kvar i besparingsskogen. Många av de här bidragen är borta idag, några är kvar, andra har tillkommit eller förnyats. Grunden i verksamheten är fortfarande skogen och det är härifrån som de största inkomsterna kommer. Det finns fortfarande en allmänningsstyrelse, en jordägarnämnd och en jordägarstämma. Det är på stämmorna som de cirka 2 500 delägarfastigheterna kan göra sina röster hörda. Mötena är i stort sett lika som på 1800-talet för andemeningen är densamma; tyckandet om hur besparingsskogens pengar bäst ska användas. Besparingsskogens historia är en stor del av Orsas historia och av den kan vi lära oss mycket. Den kunskapen är viktig att behålla för den har format oss till de vi är och det samhälle vi lever i idag. Besparingsskogens historia är som ett träd med starka rötter – likt de furor som växer på Värmderåsen. De står stadigt fast och samtidigt fortsätter de växa. Om bondmoran Jennie skulle ha tittat ut genom sitt fönster idag ser hon inte längre hungriga bönder morgonvandra för att resa upp hästarna i sina spiltor. Hon ser en bygd som är välmående och framgångsrik. Djur och människor kan äta sig mätta. Skogen, Orsas guld, tog bygden upp från fattigdomen och in i framtiden.

Oscar den II och Kung Gustafs väg

Socknemännen jobbade hårt för att Orsa skulle bli just den järnvägsknut de ville. Resultatet blev att kommunen så småningom fick förgreningar i flera väderstreck. Den 15 september 1892 invigdes den färdiga järnvägssträckan mellan Orsa och Falun av kung Oscar II. 1909 var det dags för en till invigning, denna gång sträckningen Orsa–Sveg. Nu var Gustav V kung och för att hylla honom byggdes en paradgata på 300 meter som förärades hans namn. Än idag heter vägen Kung Gustafs väg och det är här som Orsa Besparingsskog har sitt kontor.

Källor: Framgångssagan av Johan Pellas, Orsa en sockenbeskrivning, De gamla berättar Orsaminnen.

Jordägaren maj 2018

www.orsabesparingsskog.se

Vi besöker...

Vi besöker... Eva Gegerfelt på Orsa Besparingsskogs fiskodling i Noppikoski Det är mitt i smällkalla vintern när jag besöker Eva på Orsa Besparingsskogs fiskodling. Det är inte den bästa säsongen för ett besök, trodde jag. Efter mitt besök har jag dock ändrat uppfattning. Text och foto: Anna Dahlgren.

och äta upp vår fisk. Det har gått bra än så länge men är det minsta hål i staketet eller mellanrum under grinden så tar han sig in.

Vad odlar ni här, Eva?

– Vi odlar enbart fram röding. Det har visat sig att vår odling har lämpligt vatten när det gäller temperatur och kvalitet för just rödingsodling. Öringen reproducerar sig naturligt och är inte i behov av stödutsättning. Hur mycket odlas varje år?

– Det blir cirka åtta ton fisk varje år som vi levererar och säljer till fiskevårdsföreningar och egna vatten. Inte till privatpersoner. Det krävs andra tillstånd för det. Har rödingen ökat i popularitet?

– Jag har förstått att rödingen under senare år fått stor uppmärksamhet. Så även fast inte jag äter just röding så har vi stor efterfrågan på vår fisk.

Vad händer när det blir strömavbrott?

– Det händer ofta att vi blir strömlösa. Då är det viktigt att elverket hoppar igång av sig själv. Blir fiskarna utan syre för länge så dör de och allt arbete är bortkastat. Jag är riktigt glad att vi har ett nytt elverk. Senast igår hade vi strömavbrott i fyra timmar och det gick bra. Vilka köper fisk av er?

– Förutom utsättning i egna vatten levererade vi årligen cirka åtta ton röding till olika fiskevårdsområden som till exempel Råndalen och Lillhärdal. Vi säljer även till Regnsjö, Ängersjö med flera. När är det högsäsong på fiskodlingen?

Hur länge har du jobbat här?

– Det måste jag nog säga är på hösten. Då vill alla våra kunder ha fisken för att plantera ut.

– I cirka sex år. Det är en livsstil att arbeta här i Finnmarken så jobbet passar mig perfekt.

Hur fraktar ni fisken till kunderna?

Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

– Jag ansvarar för den dagliga skötseln av fiskodlingen. Sedan hjälper jag även till med gräsröjning och städning av de stugor som Orsa Besparingsskog äger. Hur ser en vanlig dag ut på fiskodlingen?

– Det är väldigt varierande. Just nu är det lite mindre att göra eftersom det är vinter. Du ser inte ens bassängerna nu där vi har de stora övervintrande rödingarna. Men varje dag rengör jag åt de mindre fiskarna, kollar att allt syresätts och att vattnet är i rätt temperatur. Det får inte bli för varmt. Vi ska snart börja att räkna de fiskar som är cirka ett år. Vi började så smått igår men vi såg genast att de inte var tillräckligt stora så vi måste vänta i en månad till. Sedan försöker jag lura Uttern som vill ta sig in här

www.orsabesparingsskog.se

– Vi kör fiskarna i stora tankar. Innan de hamnar i tankarna lyfts de över manuellt med håv till tanken. Över huvud taget så är det ett mycket fysiskt krävande arbete med en fiskodling av den här storleken. Att få uppleva hur de små fiskarna lever de första månaderna ändrade min uppfattning från att tro att vintern var den sämsta tiden för ett besök på en fiskodling, till att tycka att det var den bästa tiden. Då kan jag vid nästa besök se hur de ätit upp sig efter vintern och är redo att flytta till ett större kar. För att sedan flyttas över till dammarna eller kassarna i sjön. När rödingen sedan är cirka tre år gammal säljs den. Och vem vet, kanske jag så småningom återser någon av rödingarna, en härlig vinterdag i april med solen lysande i ansiktet på en isbelagd fjällsjö någonstans. Och jag har fått napp.

Jordägaren maj 2018

Anslagstavlan KUNGÖRELSE av Jordägarstämma den 31 maj 2018 Ordinarie vårstämma med Orsa Besparingsskog kommer att hållas i Hembygdsgården torsdagen den 31 maj 2018 med början kl. 18.00.

KALLELSE Orsa Åtkomstvägars Samfällighetsförening kallar delägare till ordinarie årsstämma Torsdag 24 maj 2018 kl. 19.00 på Jordägarkontoret i Orsa, Kung Gustavs väg 7

Följande ärenden finns upptagna på föredragningslistan. 1.

Stämmans öppnande

Godkänna kallelse

Val av justeringsmän

Fastställa röstlängd

Allmänningsstyrelsens årsredovisning för år 2017

Jordägarnämndens årsredovisning för år 2017

Revisorernas berättelse angående granskningen av jordägarnämn-

Ärenden enligt stadgar. Stämmohandlingar finns tillgängliga på Jordägarkontoret från och med 9 maj.

Välkomna/Styrelsen

Öppen bolagsstämma Streamgate North AB

dens förvaltning och redovisning 8.

Revisorernas berättelse angående granskningen av allmänningsstyrelsens förvaltning och redovisning

Fastställande av resultat och balansräkning för år 2017

Delägare i Orsa Besparingsskog inbjuds som åhörare till bolagsstämma i Streamgate North AB. Stämman äger rum på Orsa Hembygdsgård

Torsdagen den 31 maj kl. 17.00 Varmt välkomna!

10. Fråga om ansvarsfrihet för jordägarnämnden 11. Fråga om ansvarsfrihet för allmänningsstyrelsen 12. Stämmans avslutande Till ärendena hörande handlingar finns tillgängliga under 17 dagar före stämman på jordägarkontoret i Orsa. Handlingar finns även tillgängliga på vår hemsida www.orsabesparingsskog.se

Grattis Rolf Anders Laggar!

Vinnare av korsordet i höstnummret av Jordägaren.

Den som vid stämman avser att företräda samägd fastighet skall förete fullmakt från samtliga andelsägare. Ställföreträdare för samägd fastighet skall förete av inskrivningsmyndigheten utfärdat bevis om förordnande som ställföreträdare.

Orsa den 28 mars 2018 Allmänningsstyrelsen

Projektet ska förbättra överrensstämmelsen av skogsfastigheters gränser på kartan i förhållande till terrängen. Det är enbart kartan som skall bli bättre. Fastigheternas läge påverkas inte. Alla kostnader täcks av Orsa Besparingsskog och Landsbygdsprogrammet. Projektet leds av Orsa Besparingsskog i samverkan med Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och LRF. Marcus Larsson, Projektledare för Gränsförbättring Orsa Besparingsskog Tel: 076-801 55 79 E-post: marcus.larsson@orsaskog.se

Jordägaren maj 2018

DRIVER STAMPEN OCH GÅR DET ÅT MYCKET VID STAMPNING

DRYCK

BAKGRUND

INNAN EU

NÄRA

MJÖLNARENS DOTTER TILLTALA

L I

A F F

MISSTÄNKA

VARA ÖVERDRIVET ARTIG

I U

R U

DRAR PÅ SET

SLOTT TOG UTAN LOV

TRÄD

FIRAS I AUGUSTI

DOKUMENT

E N

U KAN MAN HÅLLA

FRAMTIDSVISIONÄR

PLATINA

L VINDPUST

Projekt Gränsförbättring

FÅGEL SOM INTE FLYGER

STAMPHON ÄR EN URHOLKAD

"GULDMYNTEN"

CAFÉ

LÄKEKONSTENS GUDINNA

FÖRETAGSFORM

MANGAN

STAD I ITALIEN

A FINNS FÖR HÖ

PÅ SÅDANA MARKER TRIVS TALLEN

BARIUM

GAS

BLOMMAR INTE VARJE ÅR

I G

INTE MILITÄR INGEN VADMAL UTAN . . .

T T A

HALVGRÄS KOL

ROM 500

Efter stämman finns möjlighet att ställa frågor till förvaltning, allmänningsstyrelse samt jordägarnämnd.

PINUS SYLVESTRIS

STORVILT

TVSERIER

OBS att anmälan efter denna tidpunkt inte godkänns.

P PÅ ORSASJÖN VINTERTID

JORDSKRED

K. MO- KAN MAN RAEUS, VÄL SÄGA EN BYG- ATT IDA ÄR DENS . . . ETT

TRAPPOR

Anmälan till stämman senast onsdagen den 30 maj före kl. 16.00, till Orsa Besparingsskogs kontor tfn: 0250 - 55 26 00 eller via e-post: info@ orsaskog.se

K ÄR INTE VÄLSKÖTTA SKOGAR

ÄR PRODUKT FRÅN TALLHEDS PLANTSKOLA ÖVERGÅNG

ANMÄLAN

VID LUFTRÅBER- KUDDEGET HAR FARDESSA KOST RESTAURERATS AV ORSA BESPARINGSSKOG

A K

D I G

ETT STAMPBEHANDLAT TYG SOM STÅR EMOT FUKT

MÖBELFIRMA

EN LJUS KRANS KRING HUVUDET

HÖGT BETYG

SOLFLÄTAN

ÖVERENS

GÖMD

L VÅTT MÅTT

C L

IFALL DEL AV UGGLEVÄG FÅGEL

Konstruktör: Ulrika Ressar, Solflätan

www.orsabesparingsskog.se

Anslagstavlan Nybildade Sveriges Allmänningsskogars Förbund Förbundet bildades i december 2017 och hade sin första årsstämma den 22 januari 2018. Allmänningsskogarna i Norrbotten och Västerbotten, samt Besparingsskogarna i Dalarna kan vara anslutna. Förbundets syfte är att företräda Allmänningarna i Norrbotten och Västerbotten, samt Dalarnas Besparingsskogar, som lyder under Lag (1952:167) om Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, i näringspolitiska frågor. Detta syfte vill förbundet främja genom att: • Bevaka frågor gentemot myndigheterna och andra organisationer • Samordna yttranden och inlagor • Ta en aktiv roll den skogspolitiska debatten • Förbundets styrelse beslutar om vilka frågor som förbundet ska jobba med. Styrelsen består av: Ulf Andersson ordförande samt Martin Moreaus Dalarna Christian Rimpi samt Anders Mattsson Norrbotten Rikard Westerberg samt Hans Holmberg från Västerbotten. Under 2018 avser förbundet att anställa en kommunikatör som aktivt kommer att jobba med punkterna ovan.

JAKTNYTT! • Den kommersiella jakten koncentreras till ett begränsat område, ca 14 000 ha. Inom övriga delar av Orsa Besparingsskog kommer ingen kommersiell jakt att bedrivas. • Ny kategori införs - Ägare till fastigheter belägna inom Besparingsskogen S:1 och årshyresgäst av Besparingsskogens byggnader inom Besparingsskogen S:1 yttergränser, erhåller möjlighet att lösa 1 stycket årsjaktkort på småvilt inom OBS - rutan ( område 16 på jaktkartan ). Jaktkortet är personligt och kan ej överlåtas. • Jaktkortspriserna höjs och interna fallavgift utgår. Möjligheten att lösa gästkort återinförs. Älgjakt och björnjakt, kategori 1 - 4 6 jaktlag, utom OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid. Småviltsjakt, kategori 1 – 4 Ej OBS-rutan (område 16 på jaktkartan) och ORE-rutan (Sörboda 32:1). 60 500 ha. Enligt jaktförordningen och av Ast fastställd jakttid. Kommersiell jakt, björn, älg, småvilt, Personal och representationsjakt. Kategori: 5 OBS-rutan (område 16 på jaktkartan). 13 500 ha. ORE-rutan (Sörboda 32:1). 700 ha. Enligt jaktförordningen och av länsstyrelsen och av Ast fastställd jakttid.

Gå gärna in på vår hemsida

www.orsabesparingsskog.se/blanketter

Lediga stugor för uthyrning Kontakta växeln, tfn: 0250 - 55 26 00 E-post: info@orsaskog.se

Dags att beställa skogsplantor? Tallheds Plantskola

är ett lokalt alternativ för dig som vill ha förstklassiga plantor och bra service till konkurenskraἀiga priser. Våra -plantor odlas i öppna odlingssystem. Vinterlagrade plantor är testade och kvalitetesäkrade av Skogforsk. Kontakta oss och boka plantor till årets planteringar. Vi kan erbjuda skogsplantor av lämpligt ursprung för ert behov. Ring Orsa Besparingsskog. Tallheds Plantskola för mer information. Tfn: 0250 - 55 26 11, 55 26 12 plantskolan@orsaskog.se www.orsabesparingsskog.se

Starpot

Tallheds Plantskola Beställda plantor skall tas ut senast 1 juli

Ändrade rutiner angående plantbidraget Plantbidrag söks nu med blankett via Jordägarnämnden. Bifoga faktura från Tallheds Plantskola, samt karta, alternativt avverkningsanmälan. Mer info www.orsabesparingsskog.se

Mer info på: www.orsabesparingskog.se Högvilt (Älg & Björn)

Småvilt

Årskort kategori 1

500 kr

400 kr

Årskort kategori 2-3

800 kr

600 kr

Årskort kategori 4

1400 kr

800 kr

Årskort kategori 5

Ej klart

Gästkort

100 kr/dag

50 kr/dag

www.orsabesparingsskog.se

Jordägarnämnden

Gasol till bra priser! På Tallheds Plantskola kan du återfylla dina godkända gasolflaskor till bra priser!

Jordägaren maj 2018

Avsändare: Orsa Besparingsskog, Box 55, 794 21 Orsa

Nästa nummer hösten 2018 Skogsägarskolan Gränsförbättring Jaktintresserad Vi besöker och mycket mer... Har du några funderingar eller synpunkter ang. Jordägaren: info@orsaskog.se 0251 - 59 74 85

ingssko r a p s e ! B s nns på: a fi rs p 7 i O 1 0 t 2 s r ö ä L telse f og.se ingsberät förvaltn .orsabesparingssk www

Skogsförvaltare Joakim Myhrman 0250 - 55 26 01

Avverkning, jakt Tomas Liljeberg 0250 - 55 26 06

Ordf. Allmänningsstyrelsen Martin Moraeus 073 - 027 86 49

Ekonomi Anna-Karin Göthe 0250 - 55 26 02

Skogsvård, fastigheter Anders Frääs 0250 - 55 26 05

Redovisning Anna Fransson

Ordf. Jordägarnämnden Christina Bengts 0250 - 59 41 20

Planläggning, Jordägarbidrag Fredrik Eriksson 0250 - 55 26 39

0250 - 55 26 04

Vägmästare Anna Hassis Ståbis 0250 - 55 26 07 Delägarförvaltning Magnus Lewenhaupt 0250 - 55 26 03

Fastigheter Sara Kjellson

0251 - 59 74 74

Fiske Eva Gegerfelt

0250 - 55 26 22

Jordägaren, hemsida Anna Dahlgren 0251 - 59 74 85

TALLHEDS PLANTSKOLA Tallhed, Box 55, 794 21 ORSA Bror Nilsson 0250 - 55 26 11, 12, 13, 14 el. 15 STREAMGATE NORTH AB VD, Jan - Olof Sjölander 0250 - 55 26 28 E-postadresser: se hemsidan, under kontakter Tfn: 0250 - 55 26 00 Kung Gustafs Väg 7, Box 55, 794 21 Orsa www.orsabesparingsskog.se