Hela Sverige ska rulla

Hela Sverige ska rulla!

– ett samhällspolitiskt program från Sveriges Trafikutbildares Riksförbund

Hela Sverige ska rulla!

ett samhällspolitiskt program från Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR)

Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) är en branschorganisation som samlar landets trafikskolor och trafikutbildare. Vi brinner för ökad trafiksäkerhet och har som mål att skapa tänkande, miljömedvetna och trafiksäkra förare.

I din hand håller du vårt samhällspolitiska program. Vi har döpt det till Hela Sverige ska rulla! Varför? För att körkortet är en självklar del av människors vardag. Ett körkort skapar förutsättningar för mobilitet, arbete, studier och familjebildning. Det är en helt nödvändig pusselbit i de flesta människors livspussel. Samtidigt upplever många att vägen till körkort är onödigt snårig och svår att överblicka.

Vi presenterar här ett antal lösningar på de utmaningar som finns i det svenska körkortssystemet i dag. Vi är övertygade om att åtgärderna vi föreslår skulle göra stor skillnad i människors liv och samtidigt bidra till en ökad trafiksäkerhet på våra gemensamma vägar.

STR:s samhällspolitiska program bygger på tre grundpelare som vi menar är nödvändiga för att hela Sverige ska rulla:

1. att möjliggöra människors mobilitet

2. att värna ett kunskapsbaserat och livslångt lärande

3. att säkerställa hög kvalitet på utbildning och prov.

Inte tid att läsa hela programmet?

Här ett urval av våra förslag:

• Återinför CSN-lånet och gör det tillgängligt för alla på riktigt

• Inför ett ”rattavdrag” likt ROT & RUT för att möjliggöra karriärväxling

• Körkortsutbildningen jämställs med annan utbildning och inför 6 % moms

• Inför en ny provmodell som är tidsenlig och säkerställer kunskaper

• Bevara möjligheten till privat övningskörning och ännu bättre privat handledning

• Se över körkortssystemet genom att regeringen tillsätter en SOU.

Grundpelare 1: att möjliggöra människors mobilitet

Sverige är ett till ytan stort land. Alla människor bor inte i storstäder, och alla har inte tillgång till en fungerande kollektivtrafik. Om Sverige vill ha en levande landsbygd måste människor kunna förflytta sig enkelt och bekvämt även utanför storstadsregionerna. En förutsättning för detta är att fler ges möjlighet att ta körkort – men för många är körkortet en livsinvestering som sker under relativt kort tid. Vi har ett antal konkreta lösningar som skulle underlätta för alla:

1. Återinför CSN-lånet

Det förs en bred debatt om hur transportnäringen ska kunna tryggas, det vill säga hur fler ska kunna bli yrkesförare för att möta kompetensförsörjningsbehovet inom åkerinäringen, bussbranschen och taxinäringen. Även inom sjukvården och hemtjänsten efterfrågas personal med hög mobilitet för att kunna säkerställa en värdig ålderdom och vård i livets alla skeden. Vår lösning är att återinföra CSN-lånet för körkortsutbildning och att göra det tillgängligt för alla. Vilket vore betydligt bättre än det system som avskaffades 2023. Vi vill att fler ska komma ut i arbetslivet, kunna göra karriärväxling och därigenom ta sig ur ett utanförskap och därmed bli delaktiga i samhällsekonomin.

2. Erbjud rattavdrag

För den som är yrkesverksam och vill göra en karriärväxling föreslår vi att man inför ett rattavdrag Det skulle fungera som rut- och rotavdragen, det vill säga vara en skattereduktion som står i relation till personens inkomst. Här skulle även föräldrar eller mor- och farföräldrar bidra till en ungdoms körkort. För många mitt i livet skulle detta även kunna vara ett sätt att äntligen ta sitt körkort eller kanske byta bana och bli yrkesförare. För de gymnasieungdomar, som ofta måste arbeta extra vid sidan av studierna för att bekosta ett körkort, skulle ett rattavdrag också underlätta avsevärt.

3. Sänk momsen till 6 procent

Med tanke på att utbildning i övrigt redan är momsbefriad är det enkelt att motivera en sänkt momssats även för den som bedriver körkortsutbildning. Dessutom ökar körkortsinnehav anställningsbarheten och gynnar därmed arbetsmarknaden både för individ och samhälle.

4. Se över systemet kring arbetsmarknadsutbildningar

Det har under många år funnits stora problem med upphandlingar av arbetsmarknadsutbildningar. Centrala upphandlingar på såväl nationell som kommunal nivå har resulterat i tidskrävande överklaganden, försenade kursstarter och kvalitetsbrister – bland annat genom missbruk av överklagansmöjligheter och bristande fokus på utbildningens kvalitet. Detta är ett slöseri med skattemedel.

För att uppdragsgivarna och utbildarna ska kunna rekrytera blivande yrkesförare med hög kompetens behöver systemet ses över. Dels måste arbetsmarknadsutbildningar leda till arbete på riktigt, dels måste åkerinäringen kunna lita på att den som har gått en arbetsmarknadsutbildning är anställningsbar. Vi har förslag både på hur anställningsbarheten ska höjas, t.ex. genom att säkerställa en bättre grundutbildning inklusive körbedömning, och hur skattepengarna kan investeras bättre än i dagsläget. Det bör säkerställas att en kandidat har både tillräckliga språkliga och körtekniska förkunskaper innan man blir antagen i syfte att man i slutändan kan bli anställningsbar.

Grundpelare 2: att främja ett kunskapsbaserat och livslångt lärande

Forskarna är eniga om flera saker: blivande körkortstagare behöver goda kunskaper och färdigheter för att kunna möta dagens trafiksituationer och att körkortstagarna behöver över tid växa in i detta.

En trafikantutbildning borde för samhällets bästa börja redan i förskoleåldern. Alla människor är trafikanter på ett eller annat sätt. Det är en rättighet att få goda kunskaper redan från tidig ålder. Man behöver incitament för att bli en medveten trafikant. Vi har här ett antal förslag som på olika sätt löser eller underlättar denna utveckling:

1. Gör automat till standard

Framtiden är tydlig: automatväxlade bilar kommer att vara standard. Sverige bör inspireras av hur Tyskland har hanterat den här utvecklingen. Trafikskolor med certifierad kompetens och kapacitet bör ges möjlighet att erbjuda vidareutbildning i det manuella växlingsmomentet. En sådan vidareutbildning skulle vara avsedd för den som redan har automatkörkort men som vill lära sig att köra med manuell växellåda. Erfarenhetsmässigt skulle det gå snabbare och blir mer kostnadseffektivt då det ger fokus på viktigare saker i trafiken. Låt automat bli standard!

2. Modernisera provmodellen

Den provmodell som används idag är snart 100 år gammal. Med väldigt lite justeringar så ser provet ut som det gjorde när det infördes. Vi tror att det är nödvändigt att se över provmodellen så att den blir mer tidsenlig, verklighetsnära och säkerställer sådant vi idag vet gynnar trafiksäkerheten.

3. Erbjud teoriutbildning i grundskola och gymnasium

Vi vill göra trafikutbildning så tillgänglig som möjligt för alla genom att låta trafikteorin ingå i såväl grundskolan som på gymnasiet, antingen som obligatoriskt moment eller valbart ämne. Det är inte bara den som framför ett fordon som är trafikant, utan var och en som vistas ute i trafiken. En obligatorisk teoriutbildning för alla grundskoleelever och gymnasieelever skulle leda till ökad trafiksäkerhet och även göra framtidens körkortstagare bättre rustade för ett livslångt lärande i trafiken.

4. Inför ett snabbspår för väl förberedda körkortstagare

Att komma väl förberedd till körprovet genom en auktoriserad och kvalitetssäkrad utbildare bör löna sig. Innan millennieskiftet fanns möjlighet till fasta provtider för utbildare, vilket gynnade körkortstagare som valde att förbereda sig genom en utbildning. Fördelen var att utbildare kunde

erbjuda kunden en smidig process med heltäckande utbildning som resulterade i väl förberedda elever innan prov. Vi ser gärna att denna möjlighet återinförs.

5. Effektivisera körproven för tunga behörigheter

Utbildare som bedriver utbildning i tunga behörigheter (lastbil och buss) dras med stora utmaningar, till exempel i form av långa väntetider till prov. Samarbetet mellan provorganisationen och utbildare tenderar att vara polariserad då synen på uppdragen skiljer sig åt. Resultatet får till följd att utbildare många gånger behöver resa långa sträckor med tunga fordon för att kunna genomföra prov med ibland bara en elev, vilket är kontraproduktivt för såväl miljö som belastning på infrastruktur. Utbildare i tunga fordonsslag behöver därmed en närmare relation med provorganisationen för att tillsammans kunna planera respektive verksamhet bättre, bland annat genom att på förhand estimera antalet prov som behövs.

6. Inför en ny organisation kring tillsyn

I nuläget ansvarar Trafikverket för teoretiska och praktiska prov, medan Transportstyrelsen ansvarar för tillstånd och tillsyn på utbildar- och provsidan. Den modellen är ineffektiv och inte tillräckligt förankrad i verkligheten. Det naturliga vore i stället en närmare koppling mellan utbildare, provorganisation och tillsynsmyndighet, som det fungerade när Trafiksäkerhetsverket skötte såväl prov som tillstånd och tillsyn. Om provorganisation och tillsynsmyndighet vore en och samma organisation skulle rapportering och uppföljning av kvalitetsbrister gå mycket fortare, till fördel för kunden.

7. Ge privata aktörer möjlighet att erbjuda körprov

Trafikverket ansvarar för kunskapsprov och körprov över hela Sverige, men vi anser att myndigheten har vuxit ifrån sin roll att tillhandahålla en god och samhällsnära service. Trafikverket finns visserligen representerat på ett antal platser, men över tid har det skett en centralisering av organisationen. Dessutom har myndigheten

återkommande problem med att möta den stora efterfrågan på prov som finns inom lastbil, buss och motorcykel. Vår lösning är att öppna upp för även privata aktörer att erbjuda körprov. Rätt utfört skulle det leda till sund konkurrens på ett område där en enda myndighet nu har monopol.

8. Utöka och stötta möjligheterna

till privat handledning

Som den största branschorganisationen för trafikutbildare i Sverige har STR lång samlad erfarenhet och expertis inom pedagogik. Vi vet vad som ger goda resultat. I dag blåser förändringens vindar över EU. En ifrågasatt punkt är privat övningskörning och privat handledning. Den svenska körkortsmodellen är i stort behov av förändring – men inte när det gäller den privata handledningen. Vi ser ett stort värde för våra kunder med en engagerad handledare som kan komplettera körkortsutbildningen. Vårt budskap är att låta den privata handledaren vara kvar i det svenska körkortssystemet, men att hjälpa denne att kunna göra en ännu bättre insats, till exempel med stöd av ett digitalt utbildningsprotokoll* kopplat till ett återinfört mandat att anmäla till privat prov. Ett alternativ till detta är att endast trafiklärare ges detta mandat (dvs. som det fungerar i Norge).

Oavsett vad, måste någon ta ansvar för att kandidaten har den kunskap som krävs innan prov. Forskning och 25 års försämrade provresultat, visar att körkortstagarna har svårt bedöma detta själva.

* Ett digitalt utbildningsprotokoll är ett digitalt styrdokument som trafiklärare och handledare, vilka är villiga att ta ansvar, ska använda för att underlätta elevens väg mot körkort. Det kommer att leda till högre godkännande nivåer och därmed färre omprov. Protokollet har testats och utvärderats av VTI i ett pilotprojekt. STR menar att tiden är mogen för denna lösning då den stöttar alla körkortsaspiranter och handledare som vill göra rätt.

Grundpelare 3: att säkerställa hög kvalitet på utbildning och prov

Trafikläraryrket behöver precis som andra läraryrken, ständigt anpassas och utvecklas. Detta är centralt för utvecklingen av svensk förarutbildning och dess förutsättningar att möta framtida utmaningar. Det finns saker att göra:

1. Lyft trafikläraryrket

Vi menar att synen på trafikläraryrket, precis som läraryrket generellt, behöver uppdateras och moderniseras. Ett led i detta är att lyfta trafikläraryrket genom att skapa bättre förutsättningar och samtidigt ställa högre krav på befintliga utbildare. Som alla kunskapsyrken kräver trafikläraryrket ett livslångt lärande. Vi behöver rusta lärare att möta utmaningar på områden som tex. ny teknik och NPF-diagnoser. Dessutom, som en konsekvens av internet och AI, kommer dagens och kommande generationers inlärningsmönster oundvikligen att förändras. Man får i sammanhanget betänka att kundgruppen oftast är ung, ovan vid att betala för utbildning och saknar helt naturligt en referensram för vilken investering körkortet är. Körkort är ett sällanköp som marknadskrafterna fungerar dåligt på. Trafikläraryrket måste därför anpassas och utvecklas både till innehåll och form för att få det lyft som krävs. Det finns främst två angelägna åtgärder:

• Lyft utbildningsledarrollen

Utbildningsledaren ska kvalitetssäkra den praktiska verksamheten som riktar sig mot kunden. Detta är en nödvändig funktion för att kvalitetssäkra att alla trafikutbildare levererar en god utbildning. I dag är dock denna befattning mer av en galjonsfigur. Dessvärre så saknas ofta det aktiva utbildningsledarskapet. Vi föreslår därför en utvecklad och förbättrad utbildningsledarutbildning som har sin utgångspunkt i det som i praktiken krävs

för att vara en pedagogisk ledare i det svenska förarutbildningssystemet. Denna funktion får ej avvecklas, utan behöver utvecklas för att säkerställa bästa möjliga utbildning för körkortstagaren.

• Ställ tydligare krav på fortbildning Körkortstagare behöver kunna känna sig trygga med att trafiklärarna är välutbildade, uppdaterade och att trafikskolors verksamhet är kvalitetssäkrad. I dag ställs få krav på kompetensutveckling av trafiklärare och utbildningsledare. Vi ser stora skillnader mellan trafikskolor när det gäller kompetensnivå och resultat. Kunderna kan omöjligt bilda sig en uppfattning om vilken utbildare som håller god kvalitet. Vi ser därför positivt på att lagstifta om tydligt ställda krav för hur trafiklärarens kompetens ska säkerställas för att trygga kundens val av utbildare.

2. Gör en översyn av trafiklärarutbildningen

Vår erfarenhet är att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) inte har tillräckliga resurser att säkerställa rätt kompetens eller att möta efterfrågan på utbildade trafiklärare. Tilldelningen av utbildningsplatser är godtycklig och ledtiderna för långa. Vi menar att det behövs en skarpare reglering av distansutbildningar till praktiska yrken. Trafiklärarutbildningen bör innehålla en stor andel praktiska moment, samtidigt som goda utbildningsresultat och kontinuitet i form av längre

tilldelningsperioder bör belönas. För att minska resursslöseriet borde dessutom en förarprövande myndighet säkerställa att den som söker till en trafiklärarutbildning har allsidig kör- och trafikvana, vilket redan idag sker på övriga behörigheter. Det kan göras i form av ett förhandsbesked som fastställer att personen är lämplig att ansöka om ett godkännandebevis som trafiklärare. Vi ser det som en utmaning att såväl trafiklärarutbildningen som utbildningsledarutbildningen sorterar under Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH. Vi anser att såväl trafiklärarutbildningen som utbildningsledarutbildning bättre kan sortera under annan myndighet och att detta bör utredas.

3.

Förbättra tillsynen av trafikskolor

Varje år betalar trafikskolor stora summor pengar till Transportstyrelsen för en tillsyn som i bästa fall kan beskrivas som undermålig. Merparten av myndighetens tillsyn är ett slags skrivbordstillsyn: en tillsynsperson kontaktar trafikskolor och begär att få dokumentation överskickad till sig för granskning. Förfarandet är enkelt och mycket kostnadseffektivt, men det bidrar inte alls till det som kunden behöver: säkerställandet av att utbildningen håller hög kvalitet. En god utbildning kan aldrig bedömas enbart på dokumentation. Man måste se hantverket och förstå på vilket sätt läraren tillför ett värde under elevens hela resa mot att bli en trafiksäker förare. I punkterna här nedan presenterar vi tre angelägna åtgärder kopplat till tillsyn:

• Inför skarpare åtgärder mot bristfälliga förarutbildare

Vi ser stora utmaningar med att oseriösa aktörer ges utrymme att profitera på kunder i ett svårnavigerat system genom att det är för låg etableringströskel. Det är även för långa processer runt tillsynen av trafikskolor. När

Transportstyrelsen upptäcker brister hos en utbildare tar det för lång tid att fatta ett beslut om återkallat tillstånd, vilket drabbar körkortstagare. Myndigheten bör ges bättre verktyg för att kunna ingripa skarpare och komma till rätta snabbare med verksamheter som inte följer regelverken.

• Inför ett egenkontrollsystem för trafikskolor I många branscher används redan välbeprövade egenkontrollsystem för att kvalitetssäkra

verksamhet. Vi föreslår att ett liknande system införs för trafikskolor. Fördelen skulle vara att alla trafikskolor måste genomlysa sin egen verksamhet flera gånger per år, vilket kan förmodas höja kvaliteten. Det ska vara lätt att göra rätt! Dessutom skulle det förenkla myndighetstillsynen om trafikskolorna själva utförde en del av kvalitetssäkringen.

• Låt ansvarig provmyndighet ta över tillsynen Vi vill att tillsynen övergår från Transportstyrelsen till Trafikverket som huvudman, eftersom förarprövarna på Trafikverket genom sin provverksamhet helt naturligt har mycket god insyn i vilka utbildare som håller hög kvalitet och vilka som inte gör det.

4. Tillsätt en oberoende utredning av körkortssystemet

Vi anser att det behövs ett helt nytt grepp om vägen till körkort, där fokus ligger på att värna körkortstagarens möjligheter att bli en god samspelare i trafiken. Både Transportstyrelsen och Trafikverket har under senare år fått uppdraget att utreda och ge förslag på förändringar i förarutbildningssystemet, men vi anser att dessa varit för grunda i sina analyser och myndighetsprotektionistiska – det är generellt svårt att objektivt granska och utvärdera sin egen roll i en process. STR vill istället peka på behovet av en oberoende utredning likt en SOU (Statens offentliga utredning), för att nå hela vägen fram. Vi efterfrågar en genomgripande översyn för att värna körkortstagarens väg till körkort och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande.

Sveriges Trafikutbildares Riksförbund

Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) grundades 1939, då kallat SBR – Sveriges Bilskolors Riksförbund. Sedan dess har STR varit en del av den trafikpolitiska debatten i Sverige.

• Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, STR, är en branschorganisation som representerar cirka 80 procent av landets trafikskolor.

• STR organiserar omkring 800 utbildningsverksamheter, av olika storlekar, som bedriver yrkesmässig förarutbildning och sysselsätter runt 3 000 trafiklärare.

• Varje år utbildar STR:s medlemsföretag över 200 000 personer inom alla olika behörigheter och transportslag – förare som du sedan möter i trafiken.

• Riksförbundet är organiserat utifrån ett fullmäktige, där två representanter från var och en av sju geografiska regioner beslutar kring vad STR gemensamt ska stå för och driva för frågor. Ett årsmöte utser förbundsstyrelsen, bestående av en representant per region och en ordförande.

• STR är partipolitiskt obundet och eftersträvar dialog med alla parter som intresserar sig för de frågor som engagerar organisationens medlemmar.

• Trafikskolornas hållning och verksamhet måste spegla teknik- och samhällsutvecklingen. STR utgör en kunskapsbank och samlande röst för att säkra fortsatt goda villkor och trafikpolitisk relevans för trafikutbildarbranschen.

• STR svarar på remisser avseende lagar och föreskrifter inom trafiksäkerhets- och förarutbildningsområdet.

• STR ser till att ständigt bygga ut och utveckla vårt stora nätverk med andra intressenter och aktörer inom trafiksäkerhetsområdet.

• STR samarbetar med en mängd organisationer och projekt inom Sverige och Europa och får på det sättet en möjlighet att påverka arbetet för ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan av fordonstransporter.

För kontakt:

Förbundssekreterare Christer Rosén Wickman

Telefon: 0418-401012 christer.wickman@str.se

Järvgatan 4, 261 44 Landskrona