Statens konstråds årsredovisning 2025

INNEHÅLL

Inledning

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

1.1 Introduktion

1.2 När staten bygger – konstens roll i samhällsutvecklingen

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

1.7 Kvalitativa resultat

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

2.1 Introduktion

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

2.4 Kvalitativa resultat

3. Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst

3.1 Introduktion

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

3.3 Publikationer

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildningsoch forskningssamverkan

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och kompetensutveckling

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

3.8 Kvalitativa resultat

4. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

4.1 Inledning

4.2 Gestaltad livsmiljö

4.3 Uppdrag att ingå i och bistå Rådet för levande städer

4.4 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

4.5 Hanaholmen

4.6 Avveckling samt överföring av uppgifter till Moderna Museet

4.7 MU-ersättning

4.8 Kompetensförsörjning

Resultaträkning

Balansräkning

Anslagsredovisning

Tilläggsupplysningar och noter

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Undertecknande

Inledning

Statens konstråd har under 88 år varit en liten kulturmyndighet med ett omfattande samhällsuppdrag: att tillgängliggöra nyskapande offentlig konst av hög kvalitet i alla delar av Sverige. Från och med 2026 är Statens konstråds uppgifter inordnade i Moderna Museet. Detta innebär att formerna för verksamheten på sikt kommer att förändras och utvecklas. Men den ursprungliga uppgiften kvarstår – att göra konsten tillgänglig för alla i hela landet. I samband med att Statens konstråd inrättades 1937 myntades devisen ”konsten är på väg att bliva allas” som en långsiktig vision om att människor i hela landet ska kunna möta och uppleva konst i sin vardag. I dag är denna vision i hög grad verklighet för många tack vare de tusentals offentliga konstverk och konstkollektioner som Statens konstråd genom decennierna har beställt, förvärvat, curaterat, producerat och placerat.

Under 2025 har Statens konstråds samverkan med statliga aktörer ökat liksom antalet färdigställda statliga permanenta konstprojekt. Ökningen kan förklaras med att enprocentsregeln, som beslutades av riksdagen 1937, tillämpas aktivt av statliga fastighetsaktörer sedan 2018 för att finansiera permanenta konstverk när exempelvis regementen, universitet, domstolar och andra statliga verksamheter planeras och byggs. Under året har Statens konstråds samarbetsavtal med Akademiska Hus och Fortifikationsverket förnyats och i slutet av året träffade Statens konstråd och Trafikverket en överenskommelse om framtida samarbeten kring konstnärlig gestaltning. Överenskommelsen innebär att konstnärliga perspektiv och värden långsiktigt kan samordnas med planering och byggande av storskaliga, framtida infrastrukturprojekt. En bakgrund till överenskommelsen är Statens konstråds samverkan sedan 2014 med Trafikverket kring järnvägsanläggningen Västlänken i Göteborg, där det storskaliga konstverket bLINK av konstnären Katharina Grosse invigdes i maj. Konstverket bLINK har nominerats till två prestigefulla priser: Stålbyggnadspriset och Trafikverkets arkitekturpris. Statens konstråds nysatsning Konst i hela Sverige, riktad till mindre och medelstora kommuner, har under året lett till att flera konstnärer har gjort förstudier på plats i Munkedal, Flen och Markaryd för att utveckla arbetet med offentlig konst utanför storstadsregionerna. En särskild händelse under året var regeringsuppdraget att producera ett permanent konstverk som gåva till det svensk-finska kulturcentret Hanaholmens 50-årsjubileum. I december invigdes konstnären Olof Marsjas skulptur Ljus Spårare/ Čuovgga guorri på Hanaholmen i Helsingfors av Sveriges och Finlands statsministrar.

Genom utställningar, programverksamhet, publikationer och digitala kanaler utvecklar och sprider Statens konstråd kunskap till såväl allmänheten som professionella målgrupper i hela landet. Under 2025 har två utställningar genomförts i våra lokaler på Skeppsholmen: Det ska växa – textila uttryck som offentlig konst, som följdes av Träet talar –trä som material, metod och motiv. I oktober 2025 arrangerades Samtidskonstdagarna i Göteborg i nära samverkan med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, en av de största årliga mötesplatserna för konstaktörer i Sverige. I december öppnade vandringsutställningen Den som sover i Korpilombolo för att fortsätta till Pajala och avslutningsvis visas i Kiruna.

Under 2025 har 74 nya konstkollektioner, med både nyförvärv och äldre verk från den statliga offentliga konstsamlingen, producerats för myndigheter i hela Sverige och Sve-

riges ambassader. Genom tillsynsverksamheten verkar vi för att den statliga konstsamlingen vårdas väl av myndigheterna och främjar en långsiktigt hållbar vård och förvaltning av den permanenta, byggnadsanknutna offentliga konsten som kulturarv. I konsten är tidens gång ständigt närvarande och konstverk som en gång väckte debatt utgör idag ofta kulturhistoriskt värdefulla inslag i samhällets miljöer.

Vår förhoppning är att årsredovisningen för 2025 visar på vidden av verksamhetens omfattning och dess kvaliteter, samt att den synliggör att devisen från 1937 om att kulturen och konsten ska vara tillgänglig för alla än i dag utgör en kraftfull vision för ett hållbart och levande Sverige på 2000-talet.

Henrik Orrje, vik. direktör

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat

Statens konstråds verksamhet utgår från ett flertal uppgifter och komplexa målbilder som kan redovisas utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Verksamheternas mätbara och kvantitativa resultat redovisas i resultatredovisningen i form av tabeller och diagram. Verksamhetens kvalitativa resultat som inte är direkt mätbara redovisas med utgångspunkt i de kvalitativa resultatindikatorer och målområden som beskrivs i avsnittet På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? I denna årsredovisning har vi inte med förteckningar, i syfte att göra årsredovisningen mer överskådlig. Då verksamhetens aktiviteter, omfattning och kostnader i hög grad varierar från år till år anser Statens konstråd att redovisning av styckkostnader inte är ett relevant mått för att redovisa verksamhetens resultat.

Resultatredovisningens indelning efter myndighetens uppdrag

Resultatredovisningens kapitel 1–4 är indelade utifrån de uppgifter och mål som regeringen har fastställt för myndighetens verksamhet i förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd samt i regleringsbrevet för budgetåret 2025. Syftet med denna indelning är att ge ett överskådligt underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten i relation till uppgifter och mål.

I kapitel 1 redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som utgår från myndighetens uppgifter i § 1(2007:1188) att beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. I syfte att tydligare återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev redovisas konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk.

I kapitel 2 redovisas verksamhetsgrenen Tillsyn som utgår från myndighetens uppgifter i § 2 (2007:1188) att förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten samt ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade. Denna verksamhetsgren baseras även på förordning (1990:195) om vård av statens konst.

I kapitel 3 redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap som utgår från myndighetens uppgifter i § 1 (2007:1188) att utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.

I kapitel 4 återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2025.

Resultatredovisningen av myndighetens uppgifter i 2 a § (2007:1188) att integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete samt genomförda insatser och resultat i arbetet med politiken för gestaltad livsmiljö enligt regleringsbrevet för budgetåret 2025 är integrerade i kapitel

1–3. Detta gäller även Statens konstråds uppgift i 3 a § (2007:1188) att samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.

Verksamhetens intäkter och kostnader

Resultat (tkr)

Tabell 1

Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsynsverksamhet

och sprida kunskap

Kommentar: Ökade kostnader 2025 inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beror på att vakanta tjänster har tillsatts. Ökade kostnader 2025 inom Tillsynsverksamhet beror på färdigställande av konstlagret. Minskade kostnader inom Utveckla och sprida kunskap beror bland annat på färre publikationer. Inköpta konstverk med inköpspris 20 tkr eller högre utgör tillgångar och belastar inte resultaträkningen.

Tabell 2

Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

och sprida kunskap

Kommentar: Intäkter inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön avser främst översyner av konstkollektioner på myndigheter. Intäkter inom Tillsynsverksamhet avser främst myndigheters beställningar av skyltar till inköpt konst. Intäkter inom Utveckla och sprida kunskap avser främst bokförsäljning via webbokhandel och deltagaravgifter för Samtidskonstdagarna.

Tabell 3

Intäkter av anslag

År Konstnärlig gestaltning av den gemensamma

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

Statens konstråds övergripande uppgift är att verka för att konsten blir en naturlig del av människors vardag och ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. I samverkan med olika aktörer verkar vi för nyskapande offentlig konst av hög kvalitet, för att stärka enprocentsregeln och den offentliga konsten som kulturarv samt för att öka allas tillgång till offentlig konst över hela landet i samhällets olika miljöer. Den gemensamma nämnaren för de tre verksamhetsgrenarnas mål är att främja allas möjligheter att uppleva konst och att stärka konstnärliga perspektiv i samhällsutvecklingen. Vidare att skapa levande samhällsmiljöer där konsten berör och engagerar, att konstens kulturvärden bevaras och utvecklas samt att konsten bidrar till sociala värden och delaktighet.

Frågeställningen om vad som gör konsten till ett betydelsefullt inslag är mångfacetterad och kan besvaras på flera sätt, i synnerhet om frågan utgår från kvalitativa aspekter. Nedan ger vi en övergripande beskrivning av de tre verksamhetsgrenarnas olika kvalitativa aspekter och identifierar ett antal resultatindikatorer som kan utgöra grund för bedömningar av verksamhetens kvalitativa resultat.1 Det vill säga sådana resultat som primärt inte låter sig redovisas eller mätas kvantitativt genom tabeller, diagram eller förteckningar.2 Resonemangen nedan om målområdena 1–3 syftar främst till att synliggöra hur kvalitativa resultat som är direkt relaterade till Statens konstråds tre verksamhetsgrenar kan beskrivas och bedömas och vilka resultatindikatorer som ligger till grund för en samlad bedömning av verksamhetens kvalitativa resultat. Indikatorerna är kursiverade i punktform efter målen för de tre verksamhetsgrenarna nedan i syfte att underlätta utvärderingar av verksamhetens samlade kvalitativa resultat.

1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/

Mål för verksamhetsgren 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön: Nyskapande konst av hög konstnärlig kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle!

Statens konstråd verkar för att konst ska vara en del av allas vardag genom att producera permanenta och tillfälliga konstverk och skapa konstkollektioner i olika offentliga miljöer. På så vis får hundratusentals människor möjlighet att möta konst i sin vardag. Genom samverkan med konstnärer, fastighetsägare, arkitekter, kommuner, regioner, myndigheter och civilsamhälle skapas konstprojekt som främjar kreativitet, mångfald, konstnärlig kvalitet och levande samhällsmiljöer. Konstnärer involveras tidigt i planeringsprocesser, vilket stärker helhetsperspektivet i gestaltningarna, tillvaratar konstnärliga perspektiv i stadsutveckling samt bidrar till den offentliga konstens betydelse för individen och samhällsutvecklingen.

Mål för verksamhetsgren 2 Tillsyn: Den offentliga konsten ska vara ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas!

Statens konstråd verkar för att den offentliga 1900-talskonsten ska utgöra ett levande kulturarv som vårdas, bevaras, används och utvecklas som en central del av samhällets kulturmiljöer. Genom samverkan, rådgivning, seminarier/program, publikationer och digitala arkiv stärks kunskapen i hela landet om den offentliga konstens kulturvärden. Samverkan med myndigheter, fastighetsägare, kommuner, olika yrkesgrupper och akademin bidrar till kunskapsöverföring och långsiktigt hållbar vård och förvaltning av den offentliga konsten. Genom tvärdisciplinära forsknings- och utvecklingsprojekt stärks förutsättningarna långsiktigt att bevara den offentliga konsten som kulturarv.

Mål för verksamhetsgren 3 Utveckla och sprida kunskap: Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst!

Statens konstråds förmedlande och kommunikativa verksamhet, både fysisk och digital, stärker allas möjlighet att uppleva konst i sin vardag och förstå dess roll i samhället. Programverksamhet, publikationer, kunskapsspridning på hemsida och i digitala kanaler samt samverkan med fastighetsägare, kommuner, lärosäten, privata aktörer och regioner bidrar till kunskapsutveckling och nätverk. Ett mångfalds- och barnperspektiv integreras i arbetet, liksom ett helhetsperspektiv på gestaltning av livsmiljöer och konstens betydelse för levande städer. Verksamheten främjar en stor bredd av konstnärliga uttrycksformer, tolkningar och berättelser och når ut till olika grupper i hela landet. Särskilda aktiviteter riktade till konstfältet bidrar till att stärka konstens ekosystem och främjar allas möjligheter att uppleva och beröras av konst.

Indikatorer för bedömningar av verksamhetsgrenarnas kvalitativa resultat är att:

• Statens konstråds produktion av konstprojekt och konstkollektioner sker i samverkan med ett stort antal olika aktörer i samhället på platser som ger alla goda möjligheter att uppleva nyskapande offentlig konst av hög konstnärlig kvalitet,

• statliga och andra offentliga och privata aktörer visar förtroende för verksamheten genom att teckna fleråriga överenskommelser om både strategisk samverkan och extern finansiering av produktion av nya konstprojekt,

• det sker en omfattande samverkan med statliga och andra aktörer som främjar en långsiktig utveckling av enprocentsregeln i hela landet inom såväl staten, regioner och kommuner som i privat sektor,

• både lokala, nationella och internationella konstnärliga perspektiv avspeglas i verksamheten på sätt som främjar kvalitativ förnyelse och utveckling av konstlivet,

• förekomsten av stöd och rådgivning till statliga myndigheter om vård av statens offentliga konst bidrar till att den statliga offentliga konstsamlingen vårdas väl,

• förekomsten av konstnärlig och antikvarisk rådgivning främjar en hållbar utveckling där den offentliga byggnadsanknutna konsten långsiktigt bevaras, används och utvecklas som del av kulturarvet,

• en stor mängd olika aktörer över hela landet vill samverka med Statens konstråd för att främja samtidskonstens utveckling och spridning i hela Sverige,

• verksamheten uppmärksammas av såväl media, konstlivets aktörer som av allmänheten på sätt som visar att den är relevant, betydelsefull och efterfrågad,

• publika och digitala förmedlande program och pedagogiska insatser når både en bred allmänhet och yrkesgrupper inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt offentlig konst som kulturarv,

• verksamhetens publikationer anses hålla hög kvalitet av konst-och arkitekturkritiker samt att publikationerna används i utbildningar på lärosäten eller i andra sammanhang.

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig

kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.3

1.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med fokus på statliga konstprojekt, icke-statliga konstprojekt, samlingen och kollektionsverksamheten.

Statens konstråd verkar för att alla i samhället ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst och för att nyskapande konst av hög kvalitet ska vara tillgänglig i våra gemensamma rum. Detta gäller även för platser där utbudet av konst- och kulturinstitutioner är mycket begränsat. Statens konstråds uppdrag utgår från samma demokratiska målsättningar som återspeglas i de nationella kulturpolitiska målen. Där fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund.

Den övervägande delen av Statens konstråds uppdrag drivs i bred samverkan med olika beställare och brukargrupper, bestående av olika erfarenheter och åldrar, samt i samarbete med andra yrkesgrupper. Samarbete mellan konstnärer, andra yrkesgrupper, civilsamhälle, fastighetsägare och bolag, institutioner och andra aktörer leder till konstprojekt som är mångfacetterade och utvecklande för alla inblandade. Processerna som leder fram till ett konstverk är därför viktiga eftersom de rymmer potentialen att stärka sociala band, främja delaktighet och generera nya sätt att tänka kring frågor som rör plats, livsmiljö och samhälle.

Konst bär ofta på fröet till existentiella upplevelser och skiljer sig mot arkitektur som har en tydligare koppling till nytta, funktion och praktiska behov. Konst är också något väsensskilt från naturupplevelser som existerar oberoende av mänsklig påverkan. Offentliga konstnärliga gestaltningar har ofta en förmåga att skapa säregna länkar mellan arkitektur, kulturmiljö och natur.

Den offentliga konsten speglar också den kultur och den tid den skapas i, vilket ger oss insikter i olika tiders historia och värderingar. På så sätt är konsten en viktig del av de kulturmiljöer som kontinuerligt skapas och ger en bild av oss som människor över tid.

3 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

I Statens konstråds snart nittioåriga verksamhet ser vi kontinuerligt hur den offentliga konsten i samhällets gemensamma miljöer får betydelse för både individen och för samhället. Genom offentliga konstverk och konstprojekt samt uppdrag till konstnärer bidrar Statens konstråds verksamhet till att stärka kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i samhällsutveckling i såväl städer som i glesbygd.

Kapitlet nedan beskriver vilken roll konsten har i samhällsutvecklingen, både när staten bygger och i samverkan med andra aktörer i hela landet som arbetar med enprocentregeln och gestaltning av gemensamma miljöer. Genom denna samverkan och beställningar av konstprojekt bidrar verksamheten till kunskapsutveckling och spridning av enprocentregeln. Statens konstråd har välutvecklade metoder och arbetsprocesser samt erfarna curatorer som är av betydelse för samverkansprocesser som emellanåt kan vara komplexa och nydanande.

1.2 När staten bygger – konstens roll i samhällsutvecklingen

Den offentliga konsten har en unik förmåga att nå ut till så många människor, oavsett vem man är eller var man bor, för att den finns mitt ibland oss. Den offentliga konstens närvaro i de gemensamma rummen blir för många en första kulturupplevelse och sänker därmed trösklarna för ett fortsatt engagemang. Upplevelsen av offentliga konstverk kan också vara en igångsättare av individens kreativitet. Därför är den offentliga konsten en viktig pusselbit för att stärka allas möjligheter att uppleva konst och kultur, att bilda sig och att utveckla sina skapande förmågor.

Statens konstråds samverkan med de statliga fastighetsägarna och bolagen

Intresset att samverka med Statens konstråd är stort och ökar årligen. Produktion (beställning) av nya konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer bygger på långsiktig samverkan där konstprojekt utvecklas platsspecifikt i dialog med fastighetsägare, verksamheter och brukare. Statens konstråd har under senare år sett att samverkansavtalen med de statliga fastighetsaktörerna ger större möjligheter att integrera konstnärliga perspektiv tidigt i plan- och byggprocessen. När konstnärer engageras tidigt stärks helhetsperspektivet i gestaltningen och offentlig konst blir en betydelsefull del i genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö samt målen i strategin för levande städer. Samarbeten med andra yrkesgrupper visar även att konstnärliga processer ofta stimulerar kreativitet, utvecklar kulturhistoriska kvaliteter och leder till innovativa lösningar.

Beställningar av nya konstnärliga gestaltningar beslutas inom ramen för fleråriga samverkansavtal med olika fastighetsägare och bolag. Samverkan styrs strategiskt genom regelbundna styrgruppsmöten på ledningsnivå. De enskilda konstprojekten organiseras lokalt genom en samrådsgrupp med representanter från Statens konstråd, fastighetsägare och brukare – ofta från myndigheter, statliga bolag, föreningar, civilsamhället eller boende på plats – vilket säkerställer bred förankring. En ansvarig curator från Statens konstråd leder arbetet i samrådsgruppen.

Grunden i Statens konstråds inkluderande arbetsmetod är konstprogrammet, som sätter riktning för det kommande konstprojektet. Det fastställer praktiska förutsättningar kring ekonomi, tidplan och plats, och formulerar en curatoriell vision med konstnärliga teman och frågeställningar. Genom stor och djup kunskap om samtidskonst, plan- och byggprocessen, material, teknik, förvaltning och processledning blir Statens konstråds curator på så sätt länken mellan konstnärens vision, samrådsgruppens samlade kompetens och slutligen alla de som ska möta konsten i samhällets olika miljöer.

Finansieringen av genomförandet av konstprojekten beslutas av samverkansparten (fastighetsägaren) i dialog med Statens konstråd och belastar inte myndighetens anslag.

Under senare år har produktionsbudgetarna ökat markant, till följd av samverkansavtalens omfattning och en ökad tillämpning av enprocentsregeln hos statliga fastighetsägare. Flerårsplanering möjliggör långsiktig budgetering, geografisk spridning och en tydligare koppling mellan konstprojekten och fastighetsägarnas strategiska utveckling. Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts för att utveckla gemensamma rutiner och mallar anpassade till respektive organisations interna beslutsordningar.

Förnyade och fördjupade samverkansavtal

Under 2025 förnyade Statens konstråd sina samverkansavtal med Akademiska Hus och Fortifikationsverket, medan Statens fastighetsverk förlängde sitt avtal, inför förnyelse under 2026. Ett viktigt steg togs även genom en ny överenskommelse med Trafikverket, vilket skapar förutsättningar för långsiktigt samarbete kring konst i stora infrastrukturprojekt såsom Ostlänken, Centralstaden i Stockholm och Norrbotniabanan.

Samverkan med Akademiska Hus har under året fördjupats ytterligare genom ett nytt avtal med kraftigt utökad budget och längre avtalsperiod. Avtalet omfattar både permanenta och tillfälliga konstprojekt samt nya format för konstnärliga uppdrag. De tillfälliga projekten fungerar som en metod för undersökande processer, relationsbyggande och aktivering av campusmiljöer, och kan även lägga grund för framtida permanenta gestaltningar. Enligt Akademiska Hus brukarenkäter (NKI) för 2025 är offentlig konst en av de högst värderade faktorerna för kvalitet i landets campusmiljöer.

Under året fördjupades även samverkan med Fortifikationsverket och Försvarsmakten i samband med ökade investeringar i försvarsanläggningar. Inom detta samarbete lyfts konstens roll som en strategisk resurs för gemenskap, identitet och tillit, särskilt i tider av beredskap.

Nya statliga samarbeten

Statliga myndigheter och andra offentliga samt privata aktörer visar stort intresse för att ingå samverkansavtal med Statens konstråd.

Domstolsverket vill inkludera arbetet med offentlig konst i sin nya arkitekturpolicy. När denna är på plats är avsikten att göra ett första pilotprojekt i samverkan med Statens konstråd där den offentliga konsten ingår när Domstolsverket gör hyresavtalsupphand-

lingar. Samarbetet erbjuder möjlighet att genom både platsspecifika konstprojekt och konstkollektioner skapa helhetsgestaltningar i de nya miljöerna för rättsväsendet.

Under 2025 har Statens konstråd också varit i dialog med Sjöfartsverket om att inleda samverkan, vilket kan bidra till att konsten blir ett väsentligt inslag i samhällets alla olika slags miljöer. Projekten som har diskuterats under året har varit i Marstrand och renoveringen av slussarna i Trollhättan.

LKAB och Statens konstråd har också under året inlett en samverkan kring offentlig konst för LKAB:s nya huvudkontor i Kiruna. Statens konstråd och LKAB har haft ett fåtal tidigare samarbeten och inom det nya konstprojektet kommer förutsättningarna för en samverkan på längre sikt att undersökas.

Att alla dessa myndigheter och bolag har vänt sig till Statens konstråd är en tydlig indikator på att myndigheten uppvisar en relevant expertis inom fältet offentlig konst. Myndighetens långa och kontinuerliga erfarenhet av komplexa samverkansprojekt och samskapande processledning gör att många söker Statens konstråd som samverkanspart. Många av dessa fastighetsägare har idag en uttalad vilja att agera förebildligt som statlig beställare och tillämpa enprocentsregeln såsom de nordiska grannländerna sedan länge redan gör. Hos de statliga beställare finns en nyfikenhet och vilja att arbeta med olika konstnärskap, metoder och frågeställningar som relaterar till de verksamheter och miljöer som utvecklas i samverkansprojekten. Förutsättningarna att erbjuda fler konstnärer arbetstillfällen har på så sätt ökat genom överenskommelserna med de statliga fastighetsaktörerna, men framför allt har de ökat samhällets möjligheter att ta vara på konstnärlig kompetens.

Samverkan med privata fastighetsbolag

Samverkan sker även med privata aktörer som bygger för statlig verksamhet. Under året inleddes samverkan mellan Statens konstråd och Wihlborgs Fastigheter AB om en permanent konstnärlig gestaltning i samband med uppförandet av en ny universitetsbyggnad för Malmö universitet, i centrala Malmö. En konstnär kommer tilldelas skissuppdrag under våren 2026. Under 2025 inleddes dialog med Nobelstiftelsen gällande samverkan kring konstnärlig gestaltning av det nya Nobel Center i Stockholm, ritad av David Chipperfield Architects.

Genom denna samverkan med statliga och privata fastighetsägare bidrar Statens konstråd till de nationella målen för arkitektur, form och design samt offentlig konst och kulturmiljö. Myndighetens samverkan med de statliga och privata fastighetsägarna har stor betydelse för att konsten ska kunna nå ut till människor i alla åldrar oavsett var i landet man lever och verkar.

Sammantaget ser Statens konstråd det stora och ökande intresset för samverkan som en stark indikator på att myndighetens erfarenhet och kunskap efterfrågas och att den håller hög kvalitet. Vidare är den stora efterfrågan en tydlig indikator på att långsiktiga förutsättningar för Statens konstråds verksamhet finns för att fortsatt över tid inom den nya myndigheten Moderna Museet kunna verka för att konst av hög kvalitet ska finnas

i alla delar av vårt samhälle. Samt att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet och dess betydelse i samhällsutvecklingen kan främjas.

Nätverk, kunskaps- och erfarenhetsbyte

Statens konstråd har under 2025 fortsatt varit aktiv i Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare (nätverket för arkitektur- och kulturmiljö). Nätverket samlar många av de myndigheter och bolag som Statens konstråd samarbetar med och erfarenheter och kunskap delas mellan nätverkets medlemmar.

Statens konstråd har under 2025 även medverkat i Rådet för levande städers möten och kunskapsutbyten kring främjandet av hållbara och attraktiva städer i hela landet. Regeringens nya strategi för levande och trygga städer innebär ett förstärkt fokus på utbudet av kultur och konst i stadens offentliga rum.4 Strategin utgör därmed ett betydelsefullt komplement till politikområdet gestaltad livsmiljö och stärker förutsättningarna för Statens konstråd att i samverkan med statliga och andra att producera nyskapande offentliga konstverk och samhällsmiljöer i olika delar av landet.

Nya arbetsmetoder: utforskande processer och förstudier

Statens konstråd har under senare år vidareutvecklat arbetssätt för hur konstnärliga processer kan initieras i dialog med samverkansparter redan innan ett konkret skissarbete påbörjas. En arbetsmetod som har testats fram är förstudien. Förstudien fungerar som en brygga mellan den inledande dialogen och det permanenta konstnärliga arbetet och möjliggör ett undersökande och inlyssnande arbetssätt innan beslut fattas. Ett exempel är om- och tillbyggnaden av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund i samverkan med Akademiska Hus. Under hösten 2022 och våren 2023 genomfördes workshops där konstnärerna Lea Porsager och Eric Magassa tillsammans med fakulteten, Akademiska Hus och Statens konstråd undersökte hur konst kan utvecklas i kvarteret Paradis vid Lunds universitet. För att fördjupa processen genomförs en förstudie som grund för ett kommande skissuppdrag för en permanent gestaltning. Konsten ses även som en katalysator för campusutveckling och som ett medel för att stärka och synliggöra fakultetens identitet, vilket kan bidra till att göra Lunds universitet till ett förebildligt exempel för konstintegrerad campusutveckling.

Samarbetet mellan Akademiska Hus och Statens konstråd omfattar även ett kontinuerligt utforskande av hur konstnärliga processer kan ta nya former i samverkan med forskare och studenter. Ett exempel under 2025 är en inledd samverkan med Centrum för Medicinsk Humaniora (CMH) kring ett tillfälligt konstprojekt i form av ett konstnärligt residens. Inom ramen för projektet planeras en tio månader lång residensperiod i forskarmiljö under 2026–2027. Samverkan tar avstamp i CMH:s tidigare residens med Anna Odell 2023. Hennes verk Rekonstruktion – Psyket förvärvades av Statens konstråd 2025 för placering vid BMC, Uppsala universitet, med syfte att fungera som ett pedagogiskt komplement inom medicin- och vårdutbildningar.

4 Regeringens skrivelse Ny strategi för levande och trygga städer (2024/25:96)

Statens konstråds arbete med konstprojekt

Statens konstråds arbete med offentlig konst under 2025 präglas av konstnärlig kvalitet, samverkan och samhällsrelevans. Konstprojekten utvecklas genom demokratiskt förankrade processer där konstnärlig vision möter platsens historiska, sociala och funktionella sammanhang. Arbetet sker i nära dialog mellan konstnärer, curatorer och samverkansparter, med målet att skapa långsiktigt hållbara gestaltningar som stärker offentliga miljöer och bidrar till samtida samhällsdiskussioner.

Ett tydligt fokus under året har varit att låta konstnärliga processer spela en aktiv roll i plats- och miljöutveckling. Vid Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala har konstnärerna Nathalie Djurberg och Hans Berg, genom helhetsgestaltningen Primordial Soup, bidragit till utvecklingen av Evolutionsparken som en ny destination där forskning, utbildning, kultur och hållbarhetsmål möts. Projektet genomförs i bred samverkan och visar hur konst kan vara vägledande i arbetet med biologisk mångfald, återbruk och klimatanpassning.

Samarbetet med Akademiska Hus har under 2025 även fördjupats genom metodutveckling för konst i lärmiljöer. Vid Ekonomikum i Uppsala integreras konstnärliga processer i en omfattande upprustning av campusmiljön, där nya konstnärliga grepp prövas i relation till arkitektur, flöden och akademisk verksamhet.

Offentlig konst äger rum i skärningspunkten mellan konstnärlig vision, samarbete och samhälleliga prioriteringar. Genom att förstå samtida trender – digitalisering, sociala och samhälleliga förändringar och hållbarhetsfrågor – kan konstprojekten utformas så att de både reflekterar, speglar vår samtid och blir betydelsefulla inslag i samhällets miljöer. Statens konstråds processer för konstnärlig gestaltning bygger på förankring och inkluderande och demokratiska processer. När myndigheten bjuder in konstnärer att utveckla konst i befintliga miljöer utgår arbetet alltid från platsens historiska och sociala lager: berättelser, bebyggelse, gemensamma rum, de som vistas eller kommer att vistas på platsen, samt andra aspekter som konstnären vill lyfta fram och utveckla. Konstnärerna utarbetar alltid sina skissförslag i nära dialog med Statens konstråds curator. Skissförslag, projektbeskrivningar med mera presenteras för samrådsgrupperna där viktiga konstnärliga vägval kontinuerligt förankras, diskuteras och beslutas.

Inom storskaliga infrastrukturprojekt har Statens konstråd fortsatt att möjliggöra konstnärliga gestaltningar med stor räckvidd. I Göteborg invigdes Katharina Grosses verk bLINK inom Västlänken – ett monumentalt konstverk som väckt bred uppmärksamhet och engagemang. Genom sin placering i ett intensivt trafikerat område, där hundratusentals människor i alla åldrar passerar dagligen, bidrar verket till samtal om stadens offentliga rum, estetik och demokratiskt deltagande. Reaktionerna har varit starka och varierade. Oavsett åsikt sker något viktigt: människor börjar prata om platsen, staden och sin egen relation till de offentliga rummen. Ur ett samhällsperspektiv pekar bLINK på så sätt på hur offentlig konst kan bidra till kritiskt tänkande. bLINK nominerades under 2025 till både Stålbyggnadspriset och Trafikverkets arkitekturpris och har redan blivit en del av stadens identitet vilket bekräftas av att konstverket figurerar i musikartisten Valter Nilssons populära lovsång till staden Göteborg.

Under året invigdes även flera konstverk med stark kulturhistorisk och symbolisk förankring. Olof Marsjas skulptur Ljus Spårare / Čuovgga guorri producerades som gåva till det svensk-finska kulturcentret Hanaholmen i samband med dess 50-årsjubileum och knyter an till gemensam samisk historia över nationsgränser. Vid Riksarkivet i Härnösand invigdes Salad Hilowles verk Behållarna, där frågor om minne, arkiv och representation står i centrum. Projektet genomfördes med fördjupad research och förstärkta arbetsvillkor för konstnären, som en del av Statens konstråds arbete för hållbara konstnärliga processer.

Inom pilotprojektet Trafikplats Varberg har Statens konstråd, tillsammans med Trafikverket, Jernhusen, Varbergs kommun och Region Halland, sedan 2018 samverkat för att utveckla metodstöd för hur enprocentsregeln kan tillämpas i storskaliga och komplexa infrastrukturprojekt med flera huvudmän. Under sommaren 2025 invigdes den nya tunneln och dubbelspåret genom Varberg. Invigningen blev en folkfest med 8 000–10 000 besökare, där konstnärliga inslag utgjorde en central del av upplevelsen. I samband med öppningen av Varbergs stationsområde invigdes Juri Markkulas konstverk Windy och Amarcord. Samtidigt arrangerades workshops för barn med utgångspunkt i Joakim Ojanens pågående konstprojekt Horisonten – Att ta emot en sol som invigs 2026. Pilotprojektet Varberg visar hur konst kan bidra till orienterbarhet, identitet och upplevelse i komplexa trafikmiljöer. De samlade erfarenheterna från Trafikplats Varberg dokumenteras i en rapport som färdigställs under 2026 och ska fungera som kunskapsstöd för framtida infrastrukturprojekt i hela landet.

Även inom försvars- och campusmiljöer har konstprojekten haft en tydlig närvaro. Vid Gotlands regemente P18 färdigställdes Katja Beckman Ojalas textila verk The Blue Hour, som speglar den karga gotländska naturen och vid Umeå universitet skapade Thomas Hämén gestaltningen Stjärnlikt grenverk, som knyter samman naturvetenskapliga perspektiv med platsens historia. Projekten visar hur konst kan integreras i vardagsmiljöer och bidra till eftertanke samtidigt som de blir identitetsskapande.

Sammantaget visar Statens konstråds arbete under 2025 hur offentlig konst, genom konstnärlig innovation och strategisk samverkan, kan bidra till hållbara, inkluderande och meningsfulla offentliga miljöer i hela landet. Genom att arbeta utforskande i praktiken och i konkreta projekt utvecklas och sprids kunskap om offentlig konst både nationellt och internationellt.

Större bredd av samtida konstnärliga uttryck i offentliga rum

Hos Statens konstråds samverkansparter fortsätter intresset att utforska nya former av offentlig konst, både vad gäller innehåll, process och uttryck. Under 2025 invigdes flera tillfälliga konstprojekt i statliga miljöer, samtliga i samarbete med Akademiska Hus. Tillfälliga projekt spelar en viktig roll för att fånga upp nya konstnärliga uttryck, utveckla innovativa arbetsmetoder, lyfta samhällsrelevanta frågor och nå ut till nya målgrupper. De kan ses som levande konstverk där både struktur och improvisation samspelar, och där processen är lika betydelsefull som det färdiga verket. Lust, nyfikenhet och kreativitet driver arbetet framåt och möjliggör dialog, handling och förändring.

Inom samtidskonsten finns ett fortsatt starkt intresse för taktila, hantverksbaserade och långsamma arbetsprocesser där konstnärer kombinerar traditionella och samtida tekniker. Ett exempel är konstnären Loulou Cherinets projekt Skolarbete (Schoolwork) i Kvarteret Paradis, vid Lunds universitet. Här bjuds studenter, personal och allmänhet in att tillsammans bygga med naturmaterial som pil, lera och hampa i en process styrd av social intuition och kollektiv improvisation, inspirerad av jazzmusikens samspel. Projektet visar hur tillfällig konst kan fungera som ett levande system där deltagarnas engagemang och idéer är centrala.

Kollektiva och tvärdisciplinära processer med fokus på ekologiska system och ett merän-mänskligt perspektiv är ett växande inslag inom samtidskonsten, nationellt och internationellt. Konstnärsduon Gylleboverkets Under the Stars för Universitetsparken på Campus Valla, Linköping är ett exempel. Vid två tillfällen bjöds medarbetare, forskare, studenter och andra nyfikna in att tända varsin liten eld, som tillsammans bildar en “social skulptur” – ett gemensamt rum för kunskap och existentiella frågor. Verket inkluderade även en film som presenterades i en utställning med koppling till posthumanistiska forskningsmiljöer och som breddar bilden av vad offentlig konst kan vara.

Tillfälliga projekt fungerar också som en viktig möjlighet för konstnärer utan tidigare erfarenhet av offentliga skissuppdrag att utveckla sin kompetens. Konstnären Ellinor Åslunds Den mekaniska teatern i Lunds campusområde är ett sådant exempel. Konstnären, som tog sin master i konst under 2025, fick möjlighet att i dialog med Statens konstråds curator utforska hur konst kan stärka meningsskapande, kunskap och social dynamik i en campusmiljö.

Den digitala sfären

Det digitala samhällets snabba utveckling, särskilt inom artificiell intelligens (AI), väcker stort intresse och kritisk reflektion inom konstvärlden. Konsten spelar en viktig roll i att belysa hur digital teknik påverkar samhället och hur människor själva kan påverka denna utveckling. Under 2025 genomfördes två konstprojekt i samarbete med Akademiska Hus, som utforskade just dessa frågor och visade på nya sätt att arbeta med konst i offentliga rum som engagerar både nya konstnärer och publikgrupper.

På HDK Valand, Göteborg, invigdes Among the Living av konstnären Jonas Lund. Konstverket är en AI-agent som skapats för att främja samarbete mellan studenter på konstnärliga fakulteter, som snart ska samlas i en ny byggnad vid Götaplatsen. Agenten fungerar inte som vanliga kommersiella AI-tjänster utan agerar som ett kreativt bollplank som ställer frågor och uppmuntrar egna beslut. Verket väcker viktiga frågor om konstnärligt skapande och integritet i en tid av digitalisering. I samband med invigningen hölls ett uppskattat konstnärssamtal där en student medverkade som bidragit till projektet. Samtalet kretsade kring ett flertal universella frågor som vad konstnärligt skapande och samarbete kan vara samt vad kritiskt tänkande innebär. Jonas Lunds konstverk Among the living kommer över flera år framöver uppmuntra studenter att självkritiskt reflektera över de möjligheter och risker som arbetet med artificiell intelligens innehåller och vad den nya tekniken på sikt kan komma att innebära för konstnärsyrket.

I Uppsala samarbetade konstnären Tobias Bradford med Ångströmlaboratoriet och utvecklade en AI-driven skulptur i projektet Untitled (Drawing is your only way to communicate). Här förstärktes de mänskliga dragen i Bradfords mekaniska skulpturer, som med hjälp av AI genererade en inre monolog via text och tal. Robotens teckningar speglade konstnärens stil och process, samtidigt som dess maskinella karaktär blev påtaglig. Konstprojektet påbörjades som en kurs i människa-robotinteraktion och bidrog till att studera människans känslomässiga relation till robotar och AI, med fokus på kommunikation och värderingar i mötet med tekniken. För Bradford har projektet inneburit en viktig konstnärlig utveckling som fortsätter att synas i kommande utställningar. Under februari 2026 visas till exempel Tobias Bradfords interaktiva skulptur på Uppsala konstmuseum där besökare kan uppleva skulpturen och fördjupa sig i Tobias Bradfords tecknande robotskulptur. Utställningen ger också en förståelse för konstnärens samarbete med studenter och lärare på Ångströmlaboratoriet kring utvecklingen av den AI-modell som används för att roboten ska kunna tolka sin omgivning och kommunicera genom teckningar.

Båda projekten visar hur Statens konstråd genom samverkan och curatorstöd kan bana väg för experimentell konst som möter samtidens digitala frågor och skapar nya dialoger mellan konst, teknik och samhälle.

Konstnärers villkor stärks

Samverkan med de statliga fastighetsägarna stärker på så sätt konstnärers villkor. Statens konstråd stärker dem även genom att ständigt utveckla och bredda de konstnärliga uppdragen, vilket ger en större bredd av arbetstillfällen inom fältet offentlig konst. Uppdrag för permanenta konstprojekt har direkt betydelse för den årliga statliga individuella visningsersättningen till konstnärer. Utformning av de avtal som tecknas för skiss och genomförande av permanenta och tillfälliga konstprojekt har också betydelse för att stärka konstnärers villkor. Ett huvudsyfte med avtalen är att konstnärer ska få skäliga ekonomiska ersättningar och goda arbetsvillkor. Sammantaget stärker Statens konstråds arbete konstnärers villkor och utgör ofta en förebild för kommuner och regioner och andra beställare av offentlig konst i Sverige.

Statens konstråds arbete med LOU

Statens konstråd har en stor kunskap och erfarenhet av upphandling av konstnärliga tjänster i enlighet med LOU. Eftersom det inom verksamheten upphandlas en mångfald och bredd av konstprojekt samt konstnärspraktiker är det av vikt att hitta rätt metod, inom ramarna för LOU. Valet av upphandlingsform får direkta konsekvenser för dialogerna mellan konstnärer, curatorer, arkitekter, ingenjörer och andra som arbetar med beställningar av offentlig konst. Detta gäller både under upphandlingsprocessen då det råder sekretess och efter tilldelningsbeslut då skisser och idéer för offentliga konstverk vidareutvecklas för genomförande. Statens konstråds upphandlingar samordnas med de olika beställarna och skräddarsys för deras respektive rutiner och policys.

Under året har till exempel Statens konstråds samverkan med Statens fastighetsverk fokuserat på att utarbeta en gemensam policy för upphandling av konst i enlighet med LOU. Under 2025 kunde den första upphandlingen gå ut för ett konstprojekt på Riddarholmen i Stockholm, en plats som besöks av miljontals människor årligen. Konstprojektet kommer varsamt att integrera konst som speglar vår tid och tillföra det samtida perspektivet till den kulturhistoriskt känsliga miljön.

Många kommunala och regionala aktörer följer den kunskapsutveckling som Statens konstråd under de senaste åren har bidragit till inom upphandling av konstverk och konstnärliga tjänster. Myndigheten kan även konstatera att många namnkunniga konstnärer från både Sverige och andra delar av världen följer och skickar in intresseanmälningar för Statens konstråds nya konstprojekt som offentliggörs genom annonserade upphandlingar. Detta vittnar om att Statens konstråds verksamhet anses ligga i framkant och att upphandlingsprocesserna är förenliga med de krav som konstnärer ställer på konstnärlig integritet och frihet, sett både utifrån nationella och internationella perspektiv.

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året

Samverkan med kommuner, regioner och civilsamhälle

Genom en bred samverkan med icke-statliga aktörer, såsom kommuner, regioner, privat sektor och civilsamhällesorganisationer, medverkar Statens konstråd till förnyelse och utveckling av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Samverkan bidrar till ökad delaktighet och kunskap om offentlig konst samt till att stärka tillämpningen av enprocentsregeln, i synnerhet utanför storstadsregionerna. Därigenom främjas kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet samt konstens betydelse och utveckling i såväl större som mindre samhällen i hela landet.

Under 2025 har samverkan ökat mellan kommuner och Statens konstråd. Detta kan främst förklaras genom dels satsningen Konst i hela Sverige som riktades till mindre kommuner, dels att ett flertal nya förstudier kring konstnärlig gestaltning har initierats i samverkan med flera kommuner i olika delar av landet. Samverkan omfattar konstens roll i stadsutveckling samt både permanenta och tillfälliga konstprojekt där plats- och situationsspecifika frågeställningar undersöks inom ramen för avgränsade konstnärliga uppdrag.

I samverkan med kommuner kan en betydelsefull teori- och praktikbaserad kunskapsutveckling äga rum i frågor som rör offentlig konst i bred mening, implementering och tillämpning av enprocentregeln, upphandlingsprocesser samt lokala och regionala strategier för utveckling av fältet offentlig konst i en föränderlig samhällskontext. Myndighetens deltagarbaserade, lyhörda och kontextspecifika arbetssätt bedöms som avgörande för att allt fler kommuner söker samarbete med Statens konstråd.

Under året har Statens konstråd även fört dialoger med bland andra KRO, Göteborg Konst och Malmö Konst kring behov och utmaningar i produktionen av offentlig konst. Samtalen har synliggjort en osäkerhet hos många aktörer kring konstnärliga arbetsprocesser, ansvarsfördelning i konstprojekt samt hur processer kan struktureras på ett ändamålsenligt sätt. Frågor har bland annat rört arvodesrekommendationer, hållbarhetskrav i offentliga miljöer och konstnärlig frihet. Statens konstråds avtal och processer används ofta som vägledning av många kommuner för att säkerställa goda arbetsvillkor för konstnärer och hållbara arbetsprocesser som ger utrymme för konstnärlig integritet.

Konst i hela Sverige – långsiktig satsning för mindre kommuner

Satsningen Konst i hela Sverige pågår under perioden 2025–2027 och riktar sig till mindre kommuner som vill utveckla sitt arbete med offentlig konst. Syftet är att bidra till förstudier, plats- och metodutveckling samt att ge kunskapsstöd i genomförandet av nya konstprojekt. Satsningen syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för konstnärligt arbete i offentliga rum genom stärkt konstkompetens och lokal samverkan.

Under 2025 inkom 25 ansökningar från kommuner i hela landet. Efter ett urval baserat på grundläggande krav och kriterier analyserades 13 projekt av en beredningsgrupp. Av dessa rangordnades åtta projekt, varpå fem kommuner slutligen valdes: Munkedal,

kranskommuner i Umeåregionen (Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Nordmaling), Flen, Markaryd och Norberg. De utvalda kommunerna uppvisade god samfinansieringspotential, geografisk spridning och ambition att integrera konsten i samhällsutvecklingen.

Under våren genomförde Statens konstråd handledningsträffar med de fem kommunerna. Arbetet inleddes med platsträffar där curatorer från Statens konstråd undersökte lokala förutsättningar för konst, diskuterade samrådsformer och konstprogrammens roll som planeringsverktyg. Därefter genomfördes fyra digitala handledningsträffar där frågor om curatoriella metoder, budget, finansiering, upphandling, konstnärsval, avtal, kommunala styrdokument samt skötsel och förvaltning av konst behandlades.

Handledningen fungerade både som metodutveckling och som ett sätt att skapa ett professionellt nätverk mellan deltagande kommuner, där erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande stod i fokus.

Inom ramen för satsningen bjöds konstnärer in för att genomföra lokalt förankrade konstnärliga förstudier i Munkedal, Flen, Markaryd samt i kranskommuner i Umeåregionen. Förstudierna har visat sig vara en värdefull metod för att tidigt tillföra konstnärlig kompetens och flera perspektiv i analysen av förutsättningarna för offentlig konst. I Flen undersökte konstnärsduon Byggstudio en analys av Sveaparken med fokus på barn och unga. I Munkedal genomförde Catti Brandelius en förstudie i Hedekas, där ortens gemenskap och lokala engagemang lyftes fram. I Markaryd utforskade Lisa Torell industriområdet Luhrpasset med utgångspunkt i platsens industriella historia. För kranskommunerna i Umeåregionen har konstnären Simon Gran Danielsson inlett en förstudie och som blir klar under våren 2026. Förstudierna skapar underlag för framtida konstprogram och konstnärliga gestaltningar samt bidrar till en breddad förståelse för olika konstnärliga metoder.

Tillfälliga icke-statliga konstprojekt

Tillfälliga icke-statliga konstprojekt utgör en central del av Statens konstråds verksamhet för metodutveckling, samverkan, innovation och fritt konstnärligt experimenterande och utforskande. Under 2025 har verksamheten inom tillfälliga konstprojekt fortsatt att breddas och nå nya publiker, med fokus på samhällsrelevanta frågor i såväl glesbygd som urbana miljöer. Projekten har behandlat frågor om språk, identitet och tillhörighet samt reflekterat över historieskrivning och vad och vem synliggörs eller osynliggörs i både stora och små narrativ.

Under 2025 har flera tillfälliga ickestatliga konstprojekt genomförts med särskilt fokus på glesbygd och geografisk spridning. Projektet Den som sover, i samverkan med Kin museum för samtidskonst i Kiruna och Nattfestivalen i Korpilombolo, omfattade utställning, workshops och publika samtal med koppling till Tornedalen och meänkielispråkig kultur. Med avstamp i Selma Lagerlöfs bok, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, där Tornedalen inte nämns, lyfter projektet frågor om vem som blir synlig eller osynlig i större kollektiva narrativ. Frågor om mörker, språk, drömmar och tillhörighet undersöktes också. Publiken mötte videoverk av konstnärerna Karin Keisu och Josse

Thuresson, som vänder på perspektiven i Nils Holgersson-berättelsen och ger röst åt de annars osynliga trollen. Broderier om drömmar och fantasin av konstnären Anila Rubiku skapade tillsammans med Korpilombolobor, samt konstnären Lena Ylipääs utforskning av hennes modersmål meänkielispråket, försöket att återta språket och göra det till sitt. Tillsammans med ett rikt program med workshops med Anila Rubiku och konstnären Elena Edreva och samtal med författaren Mattias Timander, stärkte projektet närvaron av samtidskonst i glesbygd och bidrog till att synliggöra och stödja lokala kulturaktörer. Projektet vidareutvecklas och presenteras i Pajala och Kiruna under 2026.

Vidare pågår ett annat samarbete i Norrbotten, med Kin museum för samtidskonst kring projektet Shaped by Many av den internationellt verksamma konstnären Otobong Nkanga. Projektet ingår i den över flera år pågående serien All My Relations som, genom konstnärliga praktiker, undersöker ritualens förmåga för att skapa tillhörighet och gemenskap. Shaped by Many, som bygger på hantverkstraditioner och dess kulturella och historiska betydelse, befinner sig i en genomförandefas och utvecklas på flera platser i samarbete med andra konstnärer, duodjiutövare och slöjdare i Norrbotten för att invigas under 2027.

Island dialogues var en tredje stor insats inom ramen för festivalen Lustholmen, en festival för dans, koreografi, musik och konst och som äger rum på Skeppsholmen i Stockholm. Projektet, som utvecklades i samarbete med Moderna Dansteatern (MDT), resulterade i ett performanceprogram som ur nya synvinklar undersökte öns historia som en tidigare militärbas och öns utveckling i nutid till en plats för konst och kultur. Programmet presenterade två helt nyskapade performanceverk av koreografen Andros Zins-Browne samt konstnären och bagaren Javon Bennett, liksom det sedan tidigare existerande performanceverket City Horses av koreograf/konstnärsduon Källblad Byström. Genom samarbetet med MDT och genom att ta plats i det offentliga rummet, bidrog projektet till att nå målgrupper inom både samtida konst, dans, koreografi och performance.

Nationell och internationell samverkan

Sammantaget är efterfrågan på Statens konstråds rådgivning och samverkan stor, både nationellt och internationellt. Under hösten deltog myndigheten i uppstarten av ett internationellt nätverk för offentlig konst, Public Art Network (PAN), tillsammans med aktörer från flera europeiska länder. Nätverket syftar till erfarenhetsutbyte kring produktion, upphandling, förvaltning och utveckling av offentlig konst.

Statens Konstråd har under 2025 också deltagit i det internationella nätverket Nordic Insights, ett initiativ från den rumänska plattformen Formare Culturala med syftet att underlätta kunskapsöverföring från nordiska länders experter till Rumäniens och Republiken Moldaviens kulturutövare. Ämnet för utbytet var att diskutera cancel-kultur i de offentliga rummen, samt hantering av komplexa kulturarv.

Tabell 4

Antal pågående konstprojekt per 31 december 2023–2025

Kommentar: Ökningen på 51 % från 2023 – 2025 av antalet pågående konstprojekt inom statligt lokalbruk kan förklaras genom statens tillämpning av enprocentsregeln sedan 2018 (Ku2018/01350/KO).

Tabell 5

Antal avslutade statliga och icke-statliga konstprojekt 2023–2025

Kommentar: Mot bakgrund av den stora ökningen av antal pågående konstprojekt (se tabell 4) är bedömningen att antal avslutade projekt markant kommer öka under kommande år.

Tabell 6

Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och genomförandekontrakt i statliga och ickestatliga projekt 2023–2025

Statliga projekt

Konstnärer

Kommentar: Tidigare år har statliga och ickestatliga skissuppdrag och genomförandekontrakt redovisats i två separata tabeller. I år är de sammanslagna i en tabell.

Tabell 7

Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1%–regeln) 2023–2025 (belopp i tkr)

Samarbetspart

Kommentar: Skiss bekostas av Statens konstråd, genomförande bekostas av fastighetsägaren (1% regeln). * Privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet.

Tabell 8

Avslutade statliga och ickestatliga konstprojekt 2023–2025 fördelade per län

Tabell 9

Uppdrag till konstnärer i avslutade statliga och ickestatliga projekt 2023–2025 fördelat på kön

2023

Kön

2024 Kön

2025

Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium.

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

Statens konstråd förvärvar årligen ett stort antal konstverk av konstnärer verksamma i Sverige och bidrar därigenom till att stärka förutsättningarna för dels ett levande konstliv och konstlivets ekosystem i hela landet, dels konstnärernas villkor och konstnärlig förnyelse och frihet. En viktig effekt av förvärvsverksamheten är också att den årligen generar betydande individuella visningsersättningar till en stor andel av Sveriges yrkesverksamma konstnärskår, vilket långsiktigt stärker konstnärers villkor. Under 2025 har antalet förvärv ökat jämfört med föregående år. De förvärvade verken införlivas i den statliga konstsamlingen och används i nya konstkollektioner som placeras vid statliga myndigheter. Samtliga inköp sker i enlighet med fastställd förvärvs- och jävspolicy och föregås av bedömningar av flera personer. Under året har tre förvärvsmetoder tillämpats.

Den första metoden, som använts i flera decennier, innebär att sex upphandlade konstkonsulter löpande föreslår och genomför inköp på delegation, i syfte att möjliggöra snabba och flexibla kontakter med konstnärer och utställningsplatser i hela landet. 2025 stärktes inköpsbudgeten för konstkonsulterna vilket möjliggjorde en ökad regional spridning av inköpen.

Den andra metoden utgår från analyser av samlingen och syftar till strategiska nyförvärv, exempelvis av konstnärskap som saknas eller inte har förvärvats på länge, eller av samtida konstnärliga uttryck med särskild relevans i vår tid. Två exempel på strategiska inköp utförda under året är konstnären Beth Laurins (f. 1935) Objekt från 1984, samt målningen Landing (2025) av konstnären Sixten Sandra Österberg (f. 1990) som under våren skall ställas ut på Sven-Harrys i en utställning om svensk samtida konst, där verket spelar en central roll.

Den tredje metoden bygger på portfoliovisningar som Statens konstråd under året arrangerade i samarbete med Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen. Genom dessa visningar gavs yrkesverksamma konstnärer inom respektive region möjlighet att presentera sig för en grupp curatorer, vilket resulterade i ett flertal förvärv varav flera från konstnärer som inte har köpts in tidigare. Portfoliovisningarna möjliggör en fördjupad bevakning av konstnärskap inom en specifik geografi och har särskild betydelse för konstnärer som är verksamma utanför storstadslänen.

Den statliga offentliga konstsamlingen håller mycket hög kvalitet. Ett tydligt belägg för detta är att flera välkända konstinstitutioner, både nationella och utländska, under 2025 har gjort förfrågningar om lån av både äldre och nyare konstverk från samlingen till utställningar.

1.6

Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

Genom konstkollektionerna får tiotusentals människor möjlighet att varje dag uppleva konst av hög kvalitet. Under årens lopp har tusentals konstkollektioner färdigställts och placerats i statliga verksamheter som exempelvis domstolar, SiS-hem, universitet, länsstyrelser och ambassader. Idag visas omkring 80 000 konstverk i statliga verksamheter och miljöer runt om i landet. Detta är troligen Sveriges största och mest tillgängliga konstutställning och den har stor betydelse för att skapa levande samtal om konst och kultur i hela landet.

Alla statliga myndigheter kan ansöka om konstkollektioner ur Statens konstråds samling om över 100 000 verk, vilket möjliggör en bred spridning av statlig offentlig konst i olika samhällsmiljöer. Konstkollektionerna tas fram i dialog mellan myndighetens samrådsgrupp och Statens konstråds konstkonsult. I linje med de kulturpolitiska målen och målen för politikområdet gestaltad livsmiljö ger konstkollektionerna många människor möjlighet att diskutera och utbyta åsikter om konstens betydelse och gestaltning av samhällets gemensamma miljöer.

Konstkollektionerna kan liknas vid utställningar, särskilt anpassade efter myndigheternas skilda byggnader, miljöer och verksamheter. Statliga myndigheters efterfrågan på nya konstkollektioner är fortsatt mycket hög samtidigt som Statens konstråds personella resurser är begränsade. Detta leder till att miljöer med många människor och hög grad av offentlighet prioriteras i allt större utsträckning.

Den stora nyfikenhet och det starka engagemang som konsten ofta väcker hos myndigheterna är ett tydligt tecken på den betydelse konsten har för många människor i de samhällsmiljöer där konstverken placeras. När en konstkollektion är färdig och installerad kan myndigheten beställa en kostnadsfri visning med Statens konstråds konstkonsult. Genom visningarna har vi under 2025 nått över 600 personer i hela Sverige – från Kiruna till Östersund, Kristinehamn, Västerås, Eksjö och Karlskrona. Konstvisningarna förmedlar tankarna bakom urvalet i konstkollektionen och ger myndighetens personal möjlighet till samtal och reflektion kring sina upplevelser av konsten.

De statliga myndigheterna har ett stort intresse för visningar och Statens konstråd samverkar nära med en bred krets av myndigheter kring olika former av förmedlingsinsatser. Förutom att konstkonsulterna föreläser och visar ger vi stöd till myndigheter att själva initiera och genomföra invigningar, skriva texter och att genomföra programaktiviteter och andra former av förmedling. Ibland bjuds också en konstnär in för att själv berätta om sitt konstverk vilket ger en fördjupad förståelse för konsten och konstnärligt skapande. Vid invigningen av Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona medverkade till exempel konstnären Joanna Lombard och berättade om sitt verk HABITUS – gemenskapens komposition, som utgjorde ett nyckelverk i konstkollektionen. Invigningen var ett samarbete mellan Boverket och Statens konstråd för att uppmärksamma och förmedla den nya konsten i Boverkets nya lokaler.

Under året invigdes även Anna Odells videoverk Rekonstruktion – Psyket på Centrum för medicinsk humaniora, BMC i Uppsala. Verket köptes in 2024 specifikt för BMC och är tänkt att användas för samtal och seminarier inom undervisningen av medicin- och vårdstudenter. Invigning och installation möjliggjordes genom samverkan mellan Uppsala universitet, Akademiska Hus och Statens konstråd. Konstnären Anna Odell deltog i invigningsprogrammet och berättade om verket som beskriver självupplevda möten med den psykiatriska vården, där konstnären varit patient. Inför invigningen i april skrev Uppsala universitet i sitt nyhetsbrev: – Videoverket väcker grundläggande frågor om relationen mellan vårdare/läkare och patient, och hur man han tänka kring det etiskt problematiska när gränsen mellan patient och vårdare överskrids. Det tar upp frågor som är viktiga att diskutera för dem som utbildar sig inom vårdyrken, säger Pontus Aspenström.

Ytterligare ett konstverk som placerades på BMC 2025 är Mannen utan väg (2000) av Lars Arrhenius. Uppsala universitet skriver på sin webb att ”Mannen utan väg består av 171 laminerade C-prints, 21x21 cm vardera, som tillsammans mäter 17,6 meter. Här går en man från en dörr till en annan. Bilderna presenteras i ett mönster, inspirerat av musiknotation och dataspel där olika narrativa alternativ ges. Var slutar våra val? Var börjar omständigheterna? Vårt dagliga liv bombarderas av slumpmässiga möten med människor och händelser som vi kallar tillfälligheter. Dessa små tillfälligheter skapar kedjereaktioner och utgör en stor del av det vi kallar vårt liv”

I en campusmiljö som BMC och Uppsala universitet kan konsten, och mötet med konstnärer, rent konkret fungera som en utveckling av verksamheten och öppna upp för reflektion som i många fall kan leda till att studenternas förståelsehorisonter vidgas och att dynamiken i utbildningarna stärks.

Tabell 10

Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar per 31 december

Ärendestatus

Inkomna och antagna ansökningar om konstkollektioner

Inkomna och avslagna ansökningar om konstkollektioner

Avslutade ansökningar om konstkollektioner1

Pågående ansökningar om konstkollektioner2

Ansökningar om konstkollektioner vars väntetid överstiger 1 år3

1 Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar.

2 Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar.

3 Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan tilldelas en konsult

Tabell 11

Antal avslutade konstansökningar per län inkl. belopp (tkr) på placerad konst 2023–2025

Län Antal avslutade konstansökningar % Belopp placerad konst (tkr) Belopp placerad konst %

Kommentar: Under 2025 genomfördes totalt 74 konstansökningar, se tabell 10.

Diagram 1

Konstkollektioner – antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2023–2025

Kommentar: Antalet placerade konstverk ökade markant 2023 på grund av det ettåriga regeringsuppdraget under pandemin 2021 att utöka förvärv av konst med 25 mkr.

Tabell 12

Inköpta konstverk under 2025 fördelade på län enligt antal och kostnad (tkr och %)

Konstnärens

Tabell 13

Antal konstnärer - inköpta konstverk- och inköpsvärde 2023–2025 fördelade på kön

1.7 Kvalitativa resultat

• Verksamhetens omfattande antal konstprojekt, uppdrag till konstnärer, konstförvärv och konstkollektioner under 2025, speglar en mångfald av konstnärliga uttryck med spridning över hela landet, vilket direkt indikerar att verksamheten i hög grad medverkar till att förverkliga det nationella kulturpolitiska målet om att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

• Statens konstråds breda samverkan med offentliga och privata aktörer om att integrera konst i samhällets miljöer, och att ett stort antal konstnärer under 2025 har fått möjligheter att delta i utforskande konstprojekt, tidiga program- och planeringsskeden, förstudier och tillfälliga konstprojekt, indikerar att verksamheten främjar förnyelse och utveckling av både området offentlig konst och gestaltning av samhällets miljöer.

• Det faktum att Statens konstråds konstprojekt årligen involverar hundratals människor som konkret deltar i curatoriella, tvärsektoriella och tvärdisciplinära arbetsprocesser kring konstnärlig gestaltning av livsmiljöer över hela landet, utgör en direkt indikator på att verksamheten främjar både de nationella kulturpolitiska målen och de nationella målen för arkitektur, form och design.

• Förnyelsen under 2025 av Statens konstråds samverkansavtal med Akademiska Hus och Fortifikationsverket, och tecknandet av en ny avsiktsförklaring med Trafikverket, samt att samverkansavtalen med Jernhusen och Statens fastighetsverk ska förnyas 2026, indikerar att parternas samverkan är betydelsefull och att den bygger på långsiktiga och ömsesidiga intressen.

• Viljan hos Akademiska hus, Fortifikationsverket, Jernhusen, Statens fastighetsverk och Trafikverket att årligen samfinansiera satsningar på offentlig konst, med tiotals miljoner kronor per år, indikerar att dessa statliga aktörer har högt förtroende för Statens konstråd och att verksamhetens processer, metoder och resultat håller mycket hög kvalitet.

• Viljan bland privata byggherrar och fastighetsägare samt kommuner och regioner att samverka med Statens konstråd och enligt enprocentsregeln finansiera produktion och genomförande av konstprojekt med flera miljoner kronor, indikerar att förtroendet är högt inom både privat och offentlig sektor för myndighetens expertkompetens inom konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer.

• Att den offentliga konsten på campusmiljöerna ligger bland de högst rankade faktorerna som de svarande uppger i Akademiska Hus brukarenkäter (NKI-index) indikerar att Statens konstråds verksamhet har stor betydelse för tiotusentals människor som studerar, arbetar och forskar på landets högskolor och universitet.

• Bedömningen är att verksamhetens omfattande samverkan med icke-statliga aktörer såsom regioner, kommuner och civilsamhälle i hela Sverige, inte minst i utforskande och experimentella tillfälliga konstprojekt, banar väg för att nya konstnärliga uttrycksformer och att dessa når ut brett till många människor i hela landet.

• Ökningen 2025 av antalet samverkansprojekt med kommuner i glesbygdsområden indikerar att verksamheten har kvalitativ betydelse för att stärka allas möjlighet till konst- och kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor i områden utanför storstäderna.

• Denna ökning 2025 indikerar vidare att den kunskapsutveckling inom tillämpningen av LOU som Statens konstråd har medverkat till under de senaste åren har stor betydelse för utvecklingen av området offentlig konst och enprocentsregelns spridning i mindre och medelstora kommuner, som utgör majoriteten av Sveriges 290 kommuner.

• Statens konstråd gör bedömningen att den omfattande verksamheten med beställningar och förvärv av konst stärker konstnärers villkor genom att våra avtal, processer och riktlinjer ofta ses som vägledande av andra beställare av offentlig konst i Sverige.

• Det stora antal svenska och internationella konstnärer som visar intresse för annonserade upphandlingar av permanenta och tillfälliga konstprojekt visar att verksamheten håller hög kvalitet, även sett i ett internationellt perspektiv, avseende curatoriellt arbete, ekonomiska villkor, konstnärlig kvalitet och konstnärlig frihet.

• Vi bedömer att antalet internationellt framstående konstnärer från olika delar av världen som tilldelas uppdrag i upphandlade konstprojekt har stor betydelse för att långsiktigt främja förnyelse av konst, kultur- och samhällslivet i hela landet i enlighet med det nationella kulturpolitiska målet att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.

• Det faktum att över två hundra konstverk inköptes under 2025 från konstnärer och gallerier över hela landet indikerar att Statens konstråds förvärvsverksamhet är av stor betydelse för att långsiktigt stärka konstnärers villkor och förutsättningarna för ett hållbart och levande konstliv i hela landet.

• Under 2025 har ett flertal konsthallar och museer i Sverige och Europa ansökt om lån av både nyförvärvade och äldre verk från samlingen för visning i publika utställningar i Sverige och utlandet, vilket indikerar att både samlingen och nyförvärven håller hög kvalitet sett både i ett nationellt och internationellt perspektiv.

• Den stora efterfrågan på nya konstkollektioner från myndigheter såsom universitet och högskolor, Försvarsmakten, Polisen, Sveriges domstolar, Sveriges ambassader etcetera indikerar att Statens konstråds konstkollektioner håller hög kvalitet samt att konstkollektionerna värdesätts som betydelsefulla av omkring två hundra statliga myndigheter där tiotusentals personer varje dag möter den statliga offentliga konsten.

• De samverkansprocesser som används i framtagandet av konstkollektioner för myndigheter – och som varje år engagerar och involverar hundratals personer –indikerar tydligt hur verksamheten bidrar till samtal om konst i hela landet. Genom detta stärks både människors möjligheter till kulturupplevelser och deras förståelse för konstens och kulturens värden, oavsett bakgrund och generation.

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.5 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.6

2.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet. Denna verksamhet innefattar dels tillsyn över statliga myndigheters vård av statlig, inköpt (lös) offentlig konst som är placerad på myndigheter, dels byggnadsanknuten (fast) offentlig konst som utgör tillbehör till statligt ägda fastigheter och byggnader.

Den offentliga konsten är ett levande kulturarv, tillgängligt för människor som bor och lever i hela landet. Den rymmer en mångfald av betydelsefulla värden, såväl konst- och kulturhistoriska som sociala och ekonomiska. Området är tvärdisciplinärt och involverar en mängd aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, forskare och konstnärer. Genom samverkan med dessa aktörer och yrkesgrupper kan Statens konstråd aktivt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige.

Samlingen av inköpt offentlig konst består av cirka ett hundra tusen konstverk placerade på drygt två hundra statliga myndigheter och cirka ett hundra svenska utlandsmyndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk och ska verka för att myndigheterna vårdar konsten väl. Tillsynsverksamheten innefattar rådgivning och kontroller av myndigheternas inventeringar och uppföljning av skador, stölder och förluster.

Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till cirka två tusen konstverk. Tillsynen innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter och rådgivning till fastighetsförvaltande statliga bolag samt privata bolag som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst.

5 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

6 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

Rådgivning till konstansvariga på statliga myndigheter

Genom information, rådgivning, stöd och tillsynskontroller verkar Statens konstråd för att statliga myndigheter vårdar statens konst väl. För att myndigheterna systematiskt och långsiktigt ska kunna vårda konsten ska varje myndighet utse en konstansvarig person. Det gäller såväl universitet och högskolor som ambassader, kriminalvård och andra myndigheter. Den konstansvarige ansvarar för myndighetens genomförande och inrapportering av årliga inventeringar, skador och förluster samt återlämnande av konstverk och ansökningar om ny konst.

Alla myndigheter som ingår i tillsynsregistret 2025 har utsett en konstansvarig person, vilket är grundläggande för Statens konstråds löpande rådgivning och årliga kontroller av myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar. För att skapa goda förutsättningar för myndigheterna bjuds konstansvariga in till digitala utbildningar vid två tillfällen per år. Detta underlättar för ett stort antal personer i hela landet att delta. Under en halv dag får de konstansvariga nödvändiga kunskaper i både vård och hantering samt regelverk och administration av statens offentliga konstsamlingar. Därutöver ges de möjlighet att utbyta erfarenheter och lärdomar kring rollen som konstansvarig samt grundläggande förståelse för den offentliga konstens värden samt de nationella kulturpolitiska målen och målen för arkitektur, form, design, kulturarv och offentlig konst. Vår bedömning är att de digitala mötena inom staten bidrar till ökad effektivitet i tillsynsverksamheten och ökad service för myndigheternas konstansvariga.

Tabell 14

Procentuellt antal myndigheter i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvarig 2023–2025

Kommentar: Vid årsskiftet 2025–2026 ingick 194 statliga myndigheter i tillsynsregistret. Utöver statliga myndigheter ingår statliga fastighetsbolag, stiftelsedrivna högskolor etcetera i registret förutsatt att dessa har konst som tillhör staten i sina lokaler.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar

Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar de konstansvariga det årliga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd.

Myndigheternas inventeringar under 2025 ligger fortsatt på en jämn frekvens, vilket ska ses som en indikator på att myndigheterna aktivt verkar för att förebygga och upptäcka skador och förluster av statlig konst. Tillsynsverksamhetens kontroller av myndigheternas årliga inventeringar är en resurseffektiv metod för att upptäcka och följa upp eventuella brister i myndigheternas vård av statens offentliga konst.

Diagram 2

Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2023–2025

% myndigheter som har inventerat

Kommentar: Vid årsskiftet 2025–2026 ingick 194 statliga myndigheter i tillsynsregistret.

Skador och stölder

Säkerheten på statliga myndigheter är generellt god och uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. Statens konstråd har etablerade kontakter med Polismyndigheten för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning hos till exempel auktionsverk och pantbanker. Om ett verk trots aktiva eftersökningar inom en myndighet inte kan återfinnas, eller om det upptäcks stulet, gör myndigheten en polisanmälan med kopia till Statens konstråd. Ökningen av polisanmälningar 2025 indikerar att myndigheterna aktivt genomför stöldförebyggande inventeringar för att begränsa och upptäcka förluster av statlig offentlig konst.

Tabell 15

Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2023–2025

Kommentar: Ökningen av antal polisanmälningar 2025 indikerar att statliga myndigheter aktivt verkar för att förebygga och upptäcka stölder och förluster av statligt ägd offentlig konst.

Lagerhållning av konst

Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts för att förbättra lagerhållningen av konstverk i Statens konstråds konstlager hos Svensk museitjänst (SMT). Antalet lagerställda konstverk 2025 har liksom tidigare år ökat något. Ökningen kan dels förklaras genom att myndigheterna generellt har som önskemål att förnya och byta ut de konstkollektioner som tidigare placerats på myndigheterna vilket leder till omfattande returer av konstverk som myndigheter har inköpt på egna anslag eller fått som gåva. I november genomfördes en inventering av i princip samtliga lagerställda konstverk med inköpsvärde 50 tkr eller högre. Tack vare de senaste årens satsningar på digitalt lagerlogistiskt stöd kunde den årliga lagerinventeringen genomföras effektivt och med god kvalitet. Under 2025 har utplacering av lagerställda större konstverk prioriterats som på sikt kommer frigöra lagerytor.

Tabell 16

Antal lagerställda konstverk per 31 december 2023–2025

År

Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst, jfr med tabell 18.

Tabell 17

Antal nyinköpta konstverk som per 31 december 2023–2025 har lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter)

Antal returnerade konstverk från myndigheter

Myndigheter som inte längre önskar ha kvar statligt ägd offentlig konst i sina lokaler ska återlämna konstverken till Statens konstråd för ny placering (SFS 1990:195). Detta sker i regel vid ombyggnad och flytt samt när myndigheter förnyar sina konstkollektioner genom Statens konstråd. För att minimera risken för förluster av konsthistoriska och ekonomiska värden får inga konstverk avyttras eller makuleras av myndigheterna själva. Statens konstråd gör vid återlämnandet en bedömning av konstverkens skick och värden och beslutar därefter om till exempel ny placering, konservering eller omramning. I de fall konstverken har mycket höga konst- och kulturhistoriska värden kan de även överföras till de statliga museisamlingarna i syfte att bevaras för framtiden.

Under 2025 har en policy tagits fram för att på affärsmässiga grunder kunna avyttra konstföremål som är inköpta av andra myndigheter än Statens konstråd och som inte är relevanta för Statens konstråds verksamhet eller de statliga museisamlingarna. Exempel på sådana konstverk är porträttmålningar och kulturhistoriska föremål som mattor, möbler eller golvur. Policyn är avstämd med Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Regeringskansliet för att säkerställa att framtida försäljningar via auktionsverk följer lagar och regelverk. Vår bedömning är att framtida avyttring långsiktigt kan underlätta den idag resurskrävande hanteringen av returnerade konstföremål från myndigheter.

Tabell 18

Returnerade konstverk från myndigheter 2023–2025

År

Kommentar: Kapaciteteten att ta emot returer av konstverk från myndigheter har ökat 2025 i och med färdigställande av Statens konstråds nya konstlager.

Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter

Under 2025 har ett tiotal tillsynskontroller kunnat utföras i syfte att kontroller att myndigheterna aktivt förebygger stölder och förluster genom årliga, regelbundna inventeringar av sitt konstinnehav. Kontrollerna har utförts både genom platsbesök och genom anmodan per mejl. Tillsynskontroller är en resurseffektiv metod för att proaktivt kontrollera och stärka myndigheternas vård av sitt konstinnehav och av utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden.

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

Alltsedan Statens konstråd fick tillsynsuppdraget 2004 har en långsiktig målsättning varit att stärka förutsättningarna för att byggnadsanknutna offentliga konstverk i hela landet långsiktigt kan bevaras som värdefulla delar av det byggda kulturarvet. Genom riktade regeringsuppdrag och strategisk samverkan med myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Boverket, länsstyrelser, fastighetsbolag, regioner, kommuner, universitet och civilsamhälle har vi kunnat utveckla, sprida och öka kunskapen om den byggnadsanknutna offentliga konstens kulturvärden. Vi ser att verksamheten idag fyller ett stort behov bland aktörer som arbetar med fastighetsutveckling av miljöer och byggnader som skolor, bostadsområden, bibliotek, torg, parker, sjukhus, regementen, järnvägsstationer och liknande gemensamma samhällsmiljöer.

Samverkan mellan Statens konstråd och statliga fastighetsförvaltande myndigheter som Statens fastighetsverk, Trafikverket och Fortifikationsverket samt statliga fastighetsbolag som Akademiska Hus och Jernhusen har utgjort en fortsatt viktig plattform för att sprida och dela kunskap om byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv. Den statliga samverkan är väl etablerad och innefattar både förebyggande rutiner för inventering och kulturhistorisk värdering som aktiva bevarandeinsatser i form av restaurering, konservering och flytt av konstverk i samband med förestående rivningar. De statliga fastighetsförvaltande aktörerna har en gemensam och stark målsättning att verka för återbruk, resurshushållning och en hållbar samhällsutveckling vilket utgör en betydelsefull framgångsfaktor för att kunna stärka förutsättningarna för bevarande av byggnadsanknuten offentlig konst i miljöer och byggnader som de äger och förvaltar. Inom den

statliga sektorn utgör även Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare en viktig plattform för utveckling och spridning av kunskap om den offentliga konsten som en central del av kulturmiljöområdet. I detta forum är Statens konstråd adjungerade och bidrar därigenom med kontinuerlig information och rådgivning. Under 2025 har Rådet för levande städer utgjort en ny och betydelsefull plattform för att lyfta frågor om den offentliga konstens betydelse för levande och hållbara städer. Denna omfattande samverkan när staten bygger och driver kunskapsutvecklande satsningar med fokus på konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer är ett betydelsefullt incitament för regioner och kommuner som verkar för att bevara, använda och utveckla den byggnadsanknutna konsten som en del av kulturmiljöarbetet och inom ramen för långsiktigt hållbar stadsutveckling.

Tillsynsverksamheten för byggnadsanknuten offentlig konst uppgår 2025 liksom tidigare år till ett trettiotal ärenden. Ärendena varierar från praktiska frågor kring inventeringar och hantering av konstverk som påverkas av ombyggnader och rivningar till frågeställningar som främst har bäring på lagstiftning och regelverk som har påverkan på den offentliga konsten. Bland ärendena kan nämnas framtagandet av en ny detaljplan för området kring Salbergaanstalten i Sala där ett konstverk på fängelsemuren med titeln Silverraster (2007), av konstnärerna Hanna Stahle och Mårten Medbo kommer behöva anpassas och utvecklas när bebyggelsen utanför fängelset ska förändras. Att den offentliga konsten numera utgör en naturlig del av PBL-processerna i många kommuner är ett resultat av ett mångårigt kunskapshöjande arbete i samverkan med både Boverket och Riksantikvarieämbetet i syfte att stärka förutsättningarna för bevarande av konstnärliga värden vid planerade förändringar av samhällets miljöer.

Statens konstråd är idag en naturlig kontaktyta för både privata aktörer, kommuner, regioner och statliga myndigheter och bolag som är i behov av råd och söker information om byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv. Vi ser att de kunskapshöjande insatser som har gjorts under cirka tjugo år har lett till att regioner och kommuner idag integrerar den offentliga konsten i riktlinjer och policys. Dels i riktlinjer för kulturarvsfrågor, dels i styrdokument som exempelvis konstpolicys för produktion av ny offentlig konst och förvaltning av befintlig äldre byggnadsanknuten offentlig konst. Under 2025 har särskilda kunskapshöjande insatser gjorts i samverkan med dels Region Västmanland och Västerås kommun, dels Region Uppsala och Uppsala kommun, i form av föreläsningar och seminarier om offentlig konst och kulturmiljövård med medverkande från både Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet.

Vi har under 2025 vidareutvecklat informationen på vår hemsida och även kontinuerligt utvecklat möjligheterna för aktörer att själva kunna söka fram information om historiska byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd. I Sök i samlingen på hemsidan finns arkivbilder och information från mitten av 1900-talet fram till vår tid som gör det möjligt för bebyggelseantikvarier, planerare, arkitekter, konstnärer, privatpersoner och andra att snabbt få fram information om konstverk i miljöer och byggnader över hela landet och på Sveriges ambassader i hela världen.

Området offentlig konst som kulturarv har under senare år även etablerats internationellt, både som del av den offentliga konsten och som del av kulturmiljövården. Under hösten 2025 etablerades ett nytt europeiskt nätverk för aktörer inom offentlig konst och

det första konstituerade mötet ägde rum i Wien med organisationen BIG som värd, motsvarigheten till Statens konstråd i Österrike. En huvudfråga för bildandet av nätverket är de utmaningar kring förvaltning av offentlig konst i modernistiska bebyggelsemiljöer som är gemensamma för flertalet länder i Europa.

Den samlade bedömningen är att tillsynsverksamheten idag är väl etablerad och att den fyller en viktig funktion för att möta olika aktörers behov i hela landet kring råd och stöd i frågor som gäller förvaltning och bevarande av den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

2.4 Kvalitativa resultat

• Samtliga myndigheter i tillsynsregistret har 2025 utsett konstansvariga vilket är en grundförutsättning för att årliga inventeringar utförs årligen samt att förluster och stölder kan upptäckas och anmälas. Att samtliga myndigheter har utsett konstansvariga visar att Statens konstråds tillsynsverksamhet effektivt når ut till både befintliga och nyinrättade statliga myndigheter samt att myndigheterna tar ansvar för vård av sitt innehav av statlig offentlig konst.

• Omkring etthundra konstansvariga har 2025 deltagit i digitala utbildningar i vård av statlig konst. Digitala utbildningar ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten, ökad service för myndigheternas konstansvariga samt stärkta förutsättningar för att bevara den offentliga konsten som kulturarv.

• Under 2025 har minst ett trettiotal aktörer som bostadsrättsföreningar, kommuner, regioner och statliga bolag varit i kontakt med Statens konstråd för information och stöd. Att både allmänhet, media och professionella aktörer har kontaktat oss är ett viktigt mått på att verksamheten utgör en relevant och kvalitativ kontaktyta för aktörer som söker kunskap om offentlig konst som kulturarv.

• Statens konstråds fleråriga samverkan kring kunskapshöjande insatser i form av utbildningar och publikationer gör att tillsynsverksamheten är välkänd och anses hålla hög kvalitet jämfört med både nationella och internationella mått. Tydliga indikationer på detta är att dels att kommuner integrerar den offentliga konsten i arbetet med kulturmiljöer, dels att både nordiska och europeiska aktörer har uppmärksammat Statens konstråds kunskapshöjande insatser inom området offentlig konst som kulturarv.

• Vår bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att hantera den offentliga konsten som ett levande kulturarv långsiktigt bidrar till att stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige, både inom statlig sektor och i regioner, kommuner och näringslivet.

3. Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka

konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst

Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.7

3.1 Introduktion

I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap, där Statens konstråd verkar för att stärka den offentliga konstens roll i samhällets gemensamma miljöer och främja samtidskonstens utveckling och spridning. Arbetet riktar sig både till allmänheten och professionella aktörer och syftar till att sänka trösklarna till mötet med konsten samt öka kunskapen om dess mångfald. Genom vårt arbete med kommunikation och förmedling skapas inte enbart kunskaper, utan även dialog och förståelse, vilket stärker yttrandefrihet, demokrati och hållbar utveckling. Medborgarna, som ytterst är uppdragsgivarna för statliga myndigheter, ska genom Statens konstråds kommunikationsarbete få god insyn i myndighetens verksamhet. Genom programverksamhet, digitala verktyg och sociala medier når myndigheten ut brett över landet till konstnärer, beslutsfattare och kulturintresserad allmänhet. Kunskapsspridning är integrerad i hela verksamheten och sker i samverkan med offentliga, privata och civila aktörer inte minst genom spridandet av de kunskaper som skapas i det praktiska arbetet med konstprojekten. Statens konstråd stödjer också lärande och nyskapande processer för att förstärka konstens betydelse i samhällets livsmiljöer. Samtidskonstdagarna och andra aktiviteter riktade till konstfältet bidrar till kunskapsutbyte och stärkt samverkan inom konstfältet nationellt och internationellt.

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

Statens konstråd har i uppdrag att utveckla och sprida kunskap om offentlig konst samt bidra till det offentliga samtalet och skapa möten mellan människor och konst. Arbetet sker genom olika format och kanaler, från fördjupande och forskningsnära insatser i samverkan med akademin till tillgängliggörande aktiviteter som sänker trösklar och når breda målgrupper.

Detta sker genom utställningar, publika program, publikationer samt digitala och fysiska förmedlings- och kommunikationsinsatser. När verk ur Statens konstråds samling lyfts fram i nya sammanhang, såsom genom utställningar, program, guidningar, publikationer och digitala plattformar, skapas nya möten och tolkningsmöjligheter för publiken. Flytten till Skeppsholmen hösten 2022 har stärkt möjligheterna till publik verksamhet och

7 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

gjort det möjligt att visa delar av den cirka 100 000 verk stora samlingen även utanför de myndigheter där konsten är placerad, så att fler kan ta del av den. Programverksamheten syftar till att stärka förståelsen för konstens betydelse för individ och samhällsutveckling samt skapa utrymme för samtal, reflektion och kunskapsspridning kring samtidskonst, offentlig konst och aktuella kultur- och samhällsfrågor. Verksamheten sker i dialog med områden som arkitektur, kulturhistoria och stadsutveckling.

Under 2025 har programmen bland annat behandlat konstpolitiska perspektiv, internationalisering, konstnärligt utforskande av samtida frågor, samskapande processer samt konstnärssamtal kopplade till nya verk. Publika program har genomförts både i Stockholm och runt om i landet, i egen regi och i samarbete med andra aktörer. Programmen har även omfattat konstupplevelser som performance, dans och poesi samt främjat möten och samarbeten mellan utövare inom konst, arkitektur och landskap. Särskilt fokus har legat på hur offentlig konst kan vara relationell, konceptuell och ta former bortom det fysiska, exempelvis genom performance och konstnärligt drivna mötesplatser.

Workshopar och publika program

Under året genomförde Statens konstråd en omfattande programverksamhet i samarbete med regionala, nationella och internationella aktörer på flera platser i landet, bland annat i Eskilstuna (region Sörmland), Kiruna och Jokkmokk med omnejd (region Norrbotten), Östersund (region Jämtland Härjedalen), Örnsköldsvik (region Västernorrland), Göteborg (region Västra Götaland). En omfattande programverksamhet genomfördes även under hela 2025 i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen i Stockholm, både egeninitierade program och i samverkan med andra aktörer.

Programverksamheten har omfattat publika samtal, konferenser och konstpolitiska diskussioner, bland annat inom ramen för Folk och Kultur, Samtidskonstdagarna och Stockholm Craft Week, med fokus på regional utveckling, internationella strategier och nordiskt utbyte. Ett flertal workshopar för barn, unga och vuxna har genomförts, däribland återkommande samskapande workshopar inom konstprojektet Den sociala väven samt Kardborrelego, båda på Skeppsholmen. Andra praktiska och metodutvecklande program har varit riktade till professionella utövare och har genomförts i samarbete med bland andra Kin, IASPIS och MDT, med särskilt fokus på konstnärliga processer kopplade till Statens konstråds projekt Shaped my many av Otobong Nkanga i Norrbotten. Vidare har performativa program och publika presentationer genomförts inom ramen för projektet Island dialogues på Skeppsholmen i Stockholm, med uppförande av performativa konstverk av bland andra Andros Zins-Browne, Anna Källblad, Helena Byström och Javon Bennett, samt tillhörande workshopar. Programmen lockade en bred publik och kombinerade dans, performance och deltagarbaserade format.

Utöver detta har programverksamheten även omfattat portfoliovisningar för konstnärer och curatorer i Östersund och Örnsköldsvik, vernissage och publika aktiviteter i samband med Skeppsholmsdagen samt samtalsserier om konst, teknik och samtid, bland annat i Stockholm och Göteborg. Programverksamheten under 2025 har genomgående präglats av samverkan, kunskapsutveckling och ett starkt fokus på konst i relation till samhälle och offentlighet.

Utställningar

Under året visades två egenproducerade utställningar i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Utställningarna tillgängliggjorde verk ur statens offentliga konstsamling för allmänhet och bransch och bidrog till det offentliga samtalet om konstens roll i samhället. Det ska växa – textila uttryck som offentlig konst 21 januari –26 april 2025 (öppnade hösten 2024) fokuserade på textil konst medan Träet talar – en utställning med trä som material, metod och motiv 14 september 2025 – 28 april 2026 lyfte verk ur samlingen där möten mellan generationer, material, uttryck och nyförvärv skapade en tematiskt bred helhet med utgångspunkt i trä. Intresset för bokade visningar var stort och grupper från hela landet besökte oss.

Pedagogisk verksamhet och besök

Pedagogisk verksamhet bedrevs genom guidade visningar, introduktioner och workshopar för barn, unga och vuxna i anslutning till utställningarna. De öppna visningarna lockade många besökare och ett stort antal grupper bokade egna visningar, däribland myndigheter, konstföreningar, konsthögskolor och gymnasieskolor. Cirka 1386 personer besökte utställningarna under ordinarie öppettider, ytterligare omkring 661 personer deltog i extrainsatta guidade visningar.

Utställningarna har förmedlats genom flera kanaler och format, bland annat via konstnärsintervjuer, filmade visningar och kommunikation i digitala kanaler samt genom seminarier och konstnärssamtal. För att möta den stora efterfrågan har öppettiderna utökats och guidade visningar erbjudits i olika format, från korta introduktioner till längre visningar. Workshops för barn har också arrangerats i anslutning till extra öppethållande under skollov. Genom att möta verken i ett konstspecifikt sammanhang med förmedling och publika program har besökarna fått möjlighet till fördjupade möten med konsten.

Sammantaget visar programverksamheten att Statens konstråd engagerar både en bred publik och aktörer inom konstfältet och akademin. Intresset för samarbete är stort, såväl från offentliga som privata aktörer, vilket bekräftar verksamhetens relevans för många. Genom ett varierat utbud av aktiviteter når vi dessutom olika målgrupper. Det höga besökstrycket och det stora intresset för utställningsvisningar understryker ytterligare Statens konstråds betydelse och genomslag.

Tabell 19

Antal publika program 2023–2025 Aktivitet

Kommentar: Egenproducerade arrangemang avser endast program där Statens konstråd är ensam producent. Konstvisningar redovisas från 2024, då en utökad satsning inleddes på förmedling av nya konstkollektioner på myndigheter. Samarrangemang avser program där en annan part än Konstrådet haft ett betydande inflytande över programmets utformning. Deltagande i andras arrangemang avser Statens konstråds medverkan i arrangemang där arrangören är extern.

Tabell 20

Antal publika program per län 2023–2025

Län Antal program Antal i procent Antal program Antal i procent Antal program Antal i procent

Kommentar: Tabellen innefattar egen- och samproducerade arrangemang samt konstvisningar och deltagande i andras arrangemang. Konstvisningar ingår dock först från 2024 (ej 2023). Flera av programmen tillgängliggörs även digitalt i olika format och kanaler.

3.3 Publikationer

Statens konstråd gav under året ut dels konstnärsboken Två huvuden (en skissbok) / Two heads (a sketchbook) av Andros Zins-Browne på svenska och engelska i samband med festivalen Lustholmen på Skeppsholmen i Stockholm, dels utställningskatalogen Träet talar på svenska och engelska. Boken Offentlig konst – Handbok för kommunala beställare som gjordes i samarbete med Jönköpings kommun 2024 har under 2025 använts som utgångspunkt för seminarier om offentlig konst på Färgfabriken i Stockholm samt fungerat som metodstöd i Statens konstråds projekt “Konst i hela Sverige”. Denna bok utgör tydligt exempel på hur Statens konstråds publikationer får betydelse över lång tid, exempelvis för utbildningar inom akademien och för regioner och kommuner som verkar inom området offentlig konst.

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

En utgångspunkt för Statens konstråd är att kultur och offentlig konst ska vara tillgänglig för fler människor i hela landet. Detta uppdrag slås fast både i myndighetens regleringsbrev och i de nationella kulturpolitiska målen. Kärnan i verksamheten är att göra konst till en del av vardagen även för dem som inte besöker museer eller konsthallar. Genom arbetet med konst runtom i landet och genom kommunikation via webbplats och digitala kanaler når vi också personer som inte befinner sig i närheten av konstverken.

Varje vecka lyfts olika permanenta verk och nyförvärv till samlingen i våra sociala medier. På så sätt sprids kunskap om den konst som finns i våra gemensamma miljöer, samtidigt som konstnärer och den bredd av konstnärskap som samlingen rymmer synliggörs. Den kunskapsspridande kommunikationen bidrar till transparens och insyn i verksamheten och rör sig i gränslandet mellan konstförmedling och kommunikation. Arbetet sker genom både tillgängliggörande och fördjupande insatser, med ett gemensamt mål: att göra konsten tillgänglig.

Genom filmade konstnärsintervjuer, digitala guidade visningar på webbplats och Youtube samt audioguider skapas konstupplevelser som kan nås oavsett geografisk plats. De digitala kanalerna möjliggör därmed inkluderande möten med konsten genom kontinuerlig kunskapsspridning.

Utvecklingen av appen Statens konstråds audioguide har fortsatt under året, med nya verk och perspektiv tillagda. Under 2025 publicerades ett nytt verk varje månad, flera konstpromenader lades till och ett samarbete inleddes med KTH för att skapa en konstpromenad på deras campusområde till 200-årsjubileet 2027.

Allmänheten har också tillgång till Statens konstråds digitala arkiv, Sök i samlingen – en värdefull tillgång för att sprida kunskap om den statliga offentliga konsten. Sök i samlingen lyfter fram konsten och främjar en god förvaltning av den statligt ägda offentliga konsten, inte minst ur ett kulturarvsperspektiv. Under slutet av 2025 fanns sammanlagt 70 328 konstverk digitalt tillgängliga och sökbara, av dem var 68 425 inköpta verk och 1903 permanent placerad konst runtom i landet. Sök i Samlingen hade under 2025 21 366 sidvisningar och 6819 unika sidvisningar.

Under året har vi undersökt hur fördjupande kunskapsmaterial om offentlig konst kan struktureras och spridas på nya sätt för att bli mer tilltalande för konstbranschen samt kommuner och regioner som arbetar med offentlig konst. Arbetet har resulterat i sidan Fördjupa dig på Statens konstråds webbplats, där vi publicerar konstnärsintervjuer, föreläsningar, böcker, publikationer, metodutvecklingsmaterial, projekt inom programverksamheten samt resultat från samarbeten inom konstnärlig forskning. Samtidigt har hela webbsidan för Statens konstråd kontinuerligt uppdaterats. Under 2025 hade vår hemsida 148 582 besök.

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildnings- och forskningssamverkan

Statens konstråd bedriver kunskapsutvecklande samverkan med akademin genom en rad projekt och samarbeten som ofta sträcker sig över flera år. Genom forskning och utbildning är målet att utveckla ny kunskap inom områden som rör offentlig konst. Fokus ligger både på relativt outforskade frågor, såsom konstens och konstnärers roll, konstens betydelse och påverkan på platser, samt dess inverkan på upplevelser och kritiskt tänkande, och på hur konstnärliga processer kan bidra till samhällsutveckling. Många av projekten genomförs i samarbete med andra aktörer, däribland myndigheter, kommuner, regioner och privata företag.

Statens konstråd har under året bedrivit omfattande utbildnings- och forskningssamverkan med akademi, kommuner och statliga myndigheter i syfte att utveckla ny kunskap och nya metoder för samhällsbyggnad, infrastruktur och gestaltad livsmiljö genom konstnärliga metoder. Inom ramen för Salong Krångel genomfördes heldagsworkshopar i samverkan med Södertörns högskola, KTH, Uppsala universitet, flera kommuner, SL och Trafikverket. Ett flertal konstnärer deltog som experter och medforskare, och arbetet fokuserade på omställningsprocesser inom infrastruktur och samhällsbyggnad. Workshoparna genomfördes på Skeppsholmen i Stockholm i samarrangemang med externa aktörer.

Statens konstråd samverkade även med Konstfack inom forskningsmiljön Textila arv, finansierad av Vetenskapsrådet och ledd av Konstfack. Arbetet omfattade planering och utveckling av en ny kollektion baserad på aktuell forskning samt omfattande förberedelser för långsiktig konstnärlig forskning. Under 2025 har projektet även innefattat restaurering, dokumentation och översyn av cirka 300 textila konstverk på Statens konstråds konstlager i syfte att underlätta forskningsprojektets framtida genomförande.

Vidare deltog Statens konstråd i en myndighetsövergripande utvärdering av forskningsutlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö, i samverkan med Formas, Boverket, ArkDes och Riksantikvarieämbetet. Utvärderingen omfattade både de finansierade projekten och samverkansformen mellan myndigheterna som ett pilotarbete för framtida gemensamma utlysningar.

Statens konstråd var även representerat i expertnätverket för Rådet för Levande städer, vilket bidrog till kunskapsutbyte och samordning inom hållbar stadsutveckling och gestaltad livsmiljö.

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna och kompetensutveckling

Statens konstråd har under 2025 fortsatt att skapa en nationell plattform för strukturerat lärande, kompetensutveckling och nätverksbyggande inom samtidskonstfältet. Arbetet har genomförts i nära samverkan med konstaktörer, institutioner, regioner och kommuner och har omfattat Samtidskonstdagarna samt riktade kompetensutvecklingsinsatser för konstaktörer. Tillsammans har dessa satsningar bidragit till fördjupad kunskap, stärkt professionell kapacitet, utvecklade samarbeten och långsiktigt hållbara strukturer för konstfältets utveckling i hela landet.

Samtidskonstdagarna 2025

Samtidskonstdagarna 2025 genomfördes som en nationell mötesplats för professionella aktörer inom samtidskonstfältet med 260 deltagare från hela landet. Därutöver deltog drygt 200 personer i de tre digitala träffarna: en digital kraftsamling i april samt två digitala kunskapsseminarier under augusti–september med fokus på konstens möte med allmänheten. Genom att kombinera fysiska och digitala format skapades bättre förutsättningar för bred nationell delaktighet.

Programmet utformades i dialog med deltagarna och byggde på medskapande arbetssätt. De tematiska huvudfrågorna kretsade kring konstnärliga och ekonomiska villkor, offentlig konst och upphandlingsprocesser, behovet av stärkt samverkan mellan konstnärer, institutioner, kommuner och civilsamhälle, samt konstens roll i samhällsutvecklingen med särskilt fokus på demokrati, yttrandefrihet, klimat, inkludering och social hållbarhet. Frågor om representation, tillgänglighet och kompetensutveckling lyftes även som avgörande för konstfältets långsiktiga utveckling.

Deltagarna lyfter särskilt värdet av fördjupad kunskap, nya perspektiv och konkreta verktyg som kunnat omsättas direkt i den egna verksamheten. Samtidskonstdagarna har fungerat som en central nod för nationell nätverksutveckling där nya professionella relationer etablerats och befintliga samarbeten fördjupats. Ett konkret resultat av Samtidskonstdagarna 2025 är initierandet av ett nytt nationellt nätverk för kommuner med ansvar för offentlig konst, med särskilt fokus på konstsamlingar och kollektionsbaserad konstverksamhet. Många deltagare beskriver även ökad professionell förankring och motivation, med en tydlig upplevelse av gemensamt ansvar för konstfältets utveckling bland kvaliteterna med samlingsplatsen.

Samtidskonstdagarna 2025 arrangerades av Statens konstråd i samarbete med Göteborgs Konsthall, Göteborg konst, Röda Sten Konsthall, huvudman för Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA), The Centre for Art and the Political Imaginary (HDK-Valand vid Göteborgs universitet och Kungl. Konsthögskolan), Göteborg Stads Kulturförvaltning och Västra Götalandsregionen.

Under 2025 genomförde Statens konstråd två riktade kompetensutvecklingsinsatser för konstaktörer med syfte att stärka organisatorisk kapacitet, fördjupa professionell kunskap och bidra till långsiktig utveckling inom konstfältet.

Vidare genomfördes under året Forum för intersektionella arbetsmetoder för konstaktörer i samarbete med Kulturakademin och Region Skåne. Totalt deltog 30 konstaktörer från Halland, Skåne och Västra Götaland i utbildningens tre tillfällen under året. Utbildningen tog avstamp i konstnärlig forskning och byggde på John Paul Zaccarinis forskningsprojekt Future Brown Space, vilket gav deltagarna både teoretiska och konstnärliga verktyg för att arbeta mer medvetet och strukturerat med intersektionella perspektiv i sina verksamheter. Samarbetet med medverkande partners har varit mycket framgångsrikt och parterna har uttryckt en tydlig vilja att fortsätta utveckla forumet tillsammans med Statens konstråd kommande år. Ett annat tecken på uppnådd effekt är att de 15 deltagarna från Region Skåne har valt att fortsätta träffas på egen hand och utveckla sina projekt med hjälp av varandra även efter utbildningens slut.

Årets kunskapshöjande satsning Utveckla ditt styrelsearbete riktade sig till konstaktörer i behov av stärkt organisatorisk styrning och strategiskt ledarskap. Insatsen bidrog till ökad kunskap om styrelsens roll, ansvar och arbetsformer samt stärkte deltagarnas förutsättningar att bedriva hållbara och professionellt förankrade verksamheter.

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

Att Statens konstråd uppmärksammas i media indikerar att verksamheten är relevant för en bred allmänhet. Den fråga som genererade störst medieuppmärksamhet under året var den planerade sammanslagningen av Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes. Även konstverken som produceras inom ramen för Västlänken i samarbete med Trafikverket fick stor medial uppmärksamhet. Enligt pressbevakningstjänsten Retriever omnämndes Statens konstråd 282 gånger i skriven media under 2025. Vid flera tillfällen har lokal media uppmärksammat permanenta konstverk som skapats eller är i produktion för platser i deras respektive bevakningsområden. Det gäller bland annat Riksarkivet i Härnösand, det nya häktet i Borås, en ny samlingsplats för ungdomar på Orust och Statens konstråds samarbetsprojekt med konst i mindre kommuner, Konst i hela Sverige.

Året inleddes med att Sveriges radio, Kulturnytt, uppmärksammade hur enprocentregeln tillämpas i kommuner runt om i landet och hänvisade till Statens konstråds statistik, vilket nådde drygt en halv miljon lyssnare. I P4 Extra diskuterades den planerade sammanslagningen av Moderna Museet, Statens konstråd och ArkDes, vilket nådde över en miljon lyssnare. Rapportering om sammanslagningen i Ekot och Kulturnytt nådde cirka en halv miljon lyssnare vardera. Statens konstråd uppmärksammades även i en fråga i Lantzkampen, vilket nådde omkring 1,2 miljoner lyssnare enligt bevakningstjänsten All Ears.

Under 2025 omnämndes Statens konstråd 275 gånger i strömmad media, såsom radio, tv och poddar, med en sammanlagd räckvidd på cirka 22 miljoner lyssnare och tittare, enligt All Ears statistik.

De sociala medierna har fortsatt varit viktiga kanaler för att sprida kunskap om den offentliga konsten och våra gestaltade miljöer. Enligt Meta hade Statens konstråds Facebooksida 12 230 följare under 2025, jämfört med 11 902 föregående år. Utöver antalet följare nås även många som inte följer kontot av det innehåll som publiceras. Kontots räckvidd, det vill säga antalet personer som nås av inlägg utan att själva följa sidan, ökade under 2025 med 43,8 procent till 548 403.

LinkedIn fortsatte under året att stärka sin roll som arbetsrelaterat socialt medium. Statens konstråds konto ökade med 1 160 nya följare under 2025 och hade vid årets slut totalt 5 726 följare.

Statens konstråds Instagramkonto följdes under 2025 av 12 714 konton, jämfört med 10 676 under 2024. Kontots räckvidd uppgick till 50 428.

YouTube är myndighetens minsta digitala kanal, men visade en kraftig ökning under året. Vid utgången av 2025 hade kanalen 1 250 prenumeranter, jämfört med 391 året innan. Antalet personer som tar del av innehållet är dock betydligt större. Den mest sedda videon, en kortdokumentär om konstnären Charlotte Gyllenhammars arbete med Statens konstråd, hade under 2025 setts av cirka 46 116 personer. Utöver konstnärsintervjuer har vi även seminarier och annat kunskapsutvecklande och kunskapsspridande material på vår YouTube-kanal.

Statens konstråd når även sina målgrupper genom nyhetsbrev. Det svenska nyhetsbrevet hade under året 12 641 prenumeranter, vilket är en ökning med 559 mottagare jämfört med föregående år. Det engelska nyhetsbrevet, som skickas ut en till två gånger per år, nådde 8 935 prenumeranter, en ökning med 41 under 2025.

3.8 Kvalitativa resultat

• Det stora intresset för Statens konstråds publika och digitala förmedlingsinsatser, i form av utställningar, program, guidningar, workshopar och publikationer, indikerar att verksamheten är relevant och håller hög kvalitet för såväl en bred allmänhet som yrkesverksamma inom offentlig konst, gestaltad livsmiljö och offentlig konst som kulturarv. Att både den breda allmänheten och professionella målgrupper aktivt tar del av verksamheten visar att förmedlingen når fram i olika format och sammanhang.

• Den omfattande samverkan med regioner, kommuner, lärosäten och andra aktörer runt om i landet, samt viljan att samarrangera kunskapsutvecklande publika program med Statens konstråd, indikerar att myndighetens kompetens och erfarenhet är efterfrågad. Att aktörer i olika delar av landet återkommande söker samarbete med Statens konstråd visar på ett förtroende för myndighetens roll som nationell expertmyndighet inom offentlig konst och området gestaltad livsmiljö.

• Statens konstråds aktiva medverkan i nationella och regionala sammanhang, såsom konferenser och andra publika och professionella mötesplatser samt det stora intresset att medverka i myndighetens publika evenemang såsom Samtidskonstdagarna, indikerar att myndighetens publika arrangemang och kunskapsutvecklande arbete bedöms vara av betydelse för utvecklingen av den offentliga

konsten och samtidskonstens spridning. Detta gäller såväl i konstfältet som i bredare samhällsbyggande sammanhang.

• Den synlighet som verksamhetens kommunikativa och förmedlande insatser uppnår genom flera kanaler och format, inklusive publika program, seminarier, konstnärssamtal, digital kommunikation och sociala medier, indikerar att verksamheten har genomslag och når ut till breda målgrupper. Den ökade efterfrågan på visningar och publika program kan ses som ett uttryck för att förmedlingen uppfattas som relevant och angelägen sett i kvalitativa perspektiv.

• Att Statens konstråds publikationer används i utbildningssammanhang, seminarier och professionella diskussioner indikerar att de anses hålla hög kvalitet och fyller en viktig funktion för kunskapsspridning och fördjupning inom offentlig konst, arkitektur och gestaltad livsmiljö. Publikationernas användning i både akademiska och praktiska sammanhang visar på deras långsiktiga relevans och värde.

• Statens konstråd hade under 2025 ett betydande genomslag i både traditionella och digitala medier. Närvaron i riksmedia och den breda spridningen i digitala kanaler och sociala medier visar att myndighetens uppdrag, verksamhet och aktuella frågor är relevanta och efterfrågade i det offentliga samtalet.

• Den omfattande medieuppmärksamheten kring myndighetens uppdrag, större samverkansprojekt såsom bLINK och den planerade organisationsförändringen bidrog till att synliggöra Statens konstråds roll och ansvar inom området offentlig konst. Att myndigheten återkommande refereras till som kunskapskälla och part i samhällsrelevanta frågor stärker bilden av Statens konstråd som en central aktör inom sitt verksamhetsområde.

• Sammantaget visar räckvidd, omnämnanden och tillväxt i digitala kanaler att Statens konstråd når ut brett till såväl professionella målgrupper som allmänhet, vilket är ett kvalitativt mått på verksamhetens relevans och legitimitet.

4. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

4.1 Inledning

I detta kapitel återfinns särskilda redovisningar som baseras på de särskilda återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev och regeringsbeslut för 2025.

4.2 Gestaltad livsmiljö

Genomförda insatser och resultat i arbetet med målet för arkitektur, form och design och den gestaltade livsmiljön redovisas integrerat i resultatredovisningens kapitel 1–3.

4.3 Uppdrag att ingå i och bistå Rådet för levande städer

Statens konstråd har under 2025 aktivt deltagit i Rådet för levande städers mötesserier och kunskapsutbyten kring främjandet av hållbara och attraktiva städer i hela landet.

4.4 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

Statens konstråd har under 2025 deltagit i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Statens konstråds roll är främst att samverka inom två områden: offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt konstaktörers förutsättningar och villkor. Vi bedömer att vår medverkan har varit betydelsefull för att stärka arbetet med konstnärlig gestaltning och samtidskonst i hela landet.

4.5 Hanaholmen

Statens konstråd har i september 2025 redovisat detta uppdrag till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i enlighet med regeringsbeslut Ku2024/00896. Olof Marsjas skulptur Ljus spårare invigdes i oktober 2025 på Hanaholmen i Helsingfors.

4.6 Avveckling samt överföring av uppgifter till Moderna Museet

Statens konstråd har i september 2025 redovisat detta uppdrag till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i enlighet med regeringsbeslut Ku2025/00623 och Ku2025/00723. Vi bedömer att inordnandet av verksamheten har skett med bibehållen effektivitet och kvalitet men vill samtidigt framhålla att de långsiktiga effekterna på verksamheten i nuläget är mycket svårbedömda.

4.7 MU-ersättning

Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas för bland annat tillfälliga projekt som genomförs i offentliga miljöer i hela landet och för utställningar i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen.

Tabell 21

Medverkans- och utställningsersättning (belopp i tkr) 2023–2025

4.8 Kompetensförsörjning

Statens konstråd är organisatoriskt sett en småmyndighet och kompetensförsörjningen är en prioriterad fråga för myndigheten, särskilt mot bakgrund av den begränsade personalstyrkan. Inom stödverksamheter saknas anställd personal inom juridik, HR och IT och istället anlitas externa konsulter. Sedan flera år är Statens konstråd fullservicekund hos Statens servicecenter, vilket säkerställer god regelefterlevnad och effektivitet inom ekonomi- och löneadministration.

Kärnverksamheten är mycket känslig för kompetensförluster. Det kunskapsfält som Statens konstråd verkar inom förutsätter mångårig kunskap och erfarenhet av arbete med såväl offentlig konst, plan- och byggprojekt, samverkan och projektledning. Vid sjukskrivningar, tjänstledigheter, pensionsavgångar och uppsägningar uppstår verksamhetskritiska kompetenstapp. Myndigheten arbetar tvärfunktionellt för att minska personberoenden, bredda lärandet och säkerställa att processer, rutiner och annan myndighetsinformation är tillgängliga för alla medarbetare. Vid behov erbjuds vidareutbildning och andra resurser som stärker kompetensen inom myndighetens kärnområden. Trots vissa utmaningar bedömer myndigheten att kompetensen sammantaget har varit tillräcklig för att fullgöra sina uppgifter. Arbetet med kompetensförsörjning är dock fortsatt angeläget.

Tabell 22

Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2025

Tabell 23

Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2025

Kompetens Män

Personalförändring

Ledningskompetens: personal som ingår i ledningsgruppen.

Kärnkompetens: personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden.

Stödkompetens: personal verksamma inom stödfunktioner.

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

Verksamhetens

Intäkter

Verksamhetens

Verksamhetsutfall

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balansräkning

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag (tkr) Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regl. brev

Uo 17 4:1 Ramanslag

Statens konstråd

ap.1 Statens konstråd

Uo 17 4:2 Ramanslag

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Finansiella

villkor i anslagsredovisningen

Indragning Totalt disponibelt belopp

Utgifter Utgående överföringsbelopp

Anslag (tkr) Not Villkor Finansiellt villkor Utfall Kommentar till utfall

Uo 17 4:2 Ramanslag 28

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamhet 12 400 4 909

Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 3 januari.

Periodavgränsningsposter

För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 20 tkr.

Upplysningar av väsentlig betydelse

Enligt regeringsbeslut (Ku2025/00623) ska Statens konstråd förbereda en överföring av myndighetens uppgifter så att de kan inordnas i Moderna Museet den 1 januari 2026 samt förbereda en avveckling så att Statens konstråd kan upphöra som myndighet den 31 december 2025.

Enligt regleringsbrevet ska överlåtelsen av myndighetens tillgångar och skulder till Moderna Museet ske till bokfört värde enligt 5 kap. 5 och 8 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Statens konstråd har ansvar för sina tillgångar och skulder fram till och med 31 december 2025, och Moderna Museet övertar ansvaret från och med den 1 janauri 2026.

Förvaltningsanslaget ska inte belastas med avsättningar för omstruktureringar som finns kvar i årsredovisningen för 2025 och som ska regleras perioden efter den 31 december 2025.

Statens konstråd har inga avsättningar för omstrukturering.

Hyresavtalet för Statens konstråds lokaler har övertagits av Moderna Museet från och med 1 janauri 2026.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som materiella anläggningstillgångar redovisas förvärvade maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Som immateriella anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade IT-system och inköpta licenser och har ett anskaffningsvärde om minst 100 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.

Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Nuvarande hyreskontrakt löper till och med 2028-07-31

I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas:

3 år Licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år Övriga inventarier, maskiner, utrustning och egenutvecklade dataprogram

10 år Större investeringar. Vid större ny- och ombyggnationer av hyrda lokaler kan större inköp av inventarier avskrivas på 10 år. För ny- och ombyggnationer får avskrivningstiden inte överstiga återstående giltighetstid för hyreskontraktet.

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl. moms) betraktas som anläggningstillgångar.

Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Detta avser både materiell och immateriell konst. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas.

Omsättningstillgångar

Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder

Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Ersättningar och andra förmåner

Ledande befattningshavare

Lön (tkr) 2025

Ersättningar i tkr

Henrik Orrje, vik direktör 872

Styrelseledamot i Nämnden för hemslöjdsfrågor

Inga förmåner har betalats ut under 2025

Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag

Erik Åström

Inga andra uppdrag

Christer Larsson

Ordförande i Formas nationella program för hållbart samhällsbyggande

Ordförande i Svenska Europan

Styrelseledamot, Nyréns arkitekter

Lena Ylipää

Inga andra uppdrag

Miriam Andersson Blecher

Styrelseledamot Grafikskolan i Stockholm

Styrelseledamot Bildkonst Sverige

Arvoden avseende 2024 och 2025 har betalats ut under 2025

Anställdas sjukfrånvaro

I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Sjukfrånvaro

- 29 år

Anställda 50 år - - -

Sjukfrånvaro för Män, Anställd -29 år och Anställda 50 år- lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

Resultaträkning

Saldot består av: Årets anskaffning av konst som har aktiverats i balansräkningen, anslag 17 4:2, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Anskaffningen har bokförts mot statskapital.

Not 2 Intäkter

och andra ersättningar

Ökade intäkter av avgifter 2025 beror främst på regeringsuppdraget Hanaholmen och externfinansiering av konstprojekt.

Inga sponsringsintäkter finns för 2024–2025

Not 3 Intäkter

Inga ickestatliga eller mellanstatliga bidragsintäkter finns för 2024–2025.

Not 4 Finansiella intäkter

Finansiella intäkter har minskat i år jämfört med föregående år pga. lägre ränta.

Not 5 Kostnader för personal 2025 2024

Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal)

Varav lönekostnader ej anställd personal

Not 6 Kostnader för lokaler

kontorslokaler och andra lokaler

vatten och bränsle

och renhållning

lokalkostnader hyrda lokaler

Ökning av lokalkostnader beror på ökade hyreskostnader för konstlagrets lokaler Not 7 Övriga driftkostnader

och underhåll

avgifter, skatter, kundförluster

Ökade driftkostnader beror på köp av bland annat teknikertjänster och utställningsproduktion.

Not 8 Finansiella kostnader

på lån i Riksgäldskontoret

finansiella kostnader

Balansräkning

Not 9 Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

Ingående ackumulerade avskrivningar

bokfört värde

Not 10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Ingående

Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Ingående anskaffningsvärde

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

Inköp av materiell konst

Förutbetalda kostnader har minskat då flera avtal har överlåtits till Moderna Museet från 1 januari 2026.

Not 16 Avräkning med statsverket

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

avseende anslag i

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

Anslagsmedel

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

Not 17 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

Belopp att reglera för december mellan räntekontot och statens

Not 18 Myndighetskapital

Specifikation förändring av myndighetskapitalet

Kapitalförändring enl resultaträkningen

Utgående balans

Not 19 Statskapital

Ingående anskaffningsvärde

Uthämtad / återlämnad konst

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Not 21 Övriga avsättningar

Avsättning för lokalt omställningsarbete

Utgående balans för omställningsmedel kommer under 2026 att ingå i Moderna Museet.

Not 22 Lån i Riksgäldskontoret

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Not 23 Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Minskning av leverantörsskulder är hänförligt till Statens konstråds inordnande i Moderna Museet.

Not 24 Leverantörsskulder

Utomstatliga leverantörsskulder, inhemska leverantörer

Minskning av leverantörsskulder är hänförligt till Statens konstråds inordnande i Moderna Museet.

Not 25 Övriga kortfristiga skulder

Not 26 Upplupna kostnader

Anslagsredovisning

Not 27 Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap. 1 Statens konstråd

Av överföringsbeloppet har indragning med 929 tkr gjort då det överstiger 3 % av anslagssparandet från föregående år.

Anslagsposten får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter. Anslaget ska inte belastas med avsättningar för omstruktureringar i samband med inordnandet i Moderna Museet som ska regleras efter den 31 december 2025

Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten ingen anslagskredit.

Anslaget är räntebärande

Not 28 Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap. 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Anslagsposten får användas för Statens konstråds utgifter för gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får användas för direkta kostnader (fakturabelopp och kontraktsbelopp) för Statens konstråds konstprojekt.

Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av f öregående års tilldelning 42 518 tkr enligt regleringsbrevet.

Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten ingen anslagskredit.

Anslaget är icke räntebärande

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Låneram Riksgäldskontoret Beviljad

Kontokrediter Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Anslagskredit

Anslag

Bemyndiganden, ej tillämpligt

* I beräkningen av medelantalet anställda ingår tjänstledig personal.

Till regeringen Dnr 1.2.1/2025:280

Kulturdepartementet

103 33 Stockholm

Statens konstråds årsredovisning 2025

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 20 februari 2026

Henrik Orrje, vik direktör

Årsredovisning 2025

Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer  som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem.

© Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer.

Text och bildredaktion: Statens konstråd

Form: Sandra Praun

Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2026

Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se

BILDER

Foto, där inget annat anges: Ricard Estay Årtal, där inget annat anges: 2025

Omslag framsida från vänster till höger: Ljus Spårare av Olof Marsja. Workshopbild från Skeppsholmsdagen. Foto: Jean-Baptiste Beranger Åtbörd (1977) av Stefan Wallmark i utställningen Träet talar på Statens konstråd.

Sid 4: Ljus spårare av Olof Marsja, Sveriges konstgåva till Finland. Foto: Karl Vilhjalmsson

Sid 8: Performace av Ingela Irhman på Skeppsholmsdagen. Foto: Jean-Baptiste Beranger

Sid 15: Utställningen Träet talar på Statens konstråd, Foto: Jean-Baptiste Beranger

Sid 16: Den mekaniska teatern av Ellinor Åslund på Lunds universitet.

Sid 26: Performance sDuel av Andros Zins-Browne under Island Dialogues, Stockholm.

Sid 39: Våg (1972) av Lars Kleen i utställningen Träet talar på Statens konstråd.

Sid 40: Behållarna, detalj, av Salad Hilowle på Riksarkivet i Härnösand.

Sid 48: Kardborrelego för barn under höstlovet på Skeppsholmen.

Sid 58: Publikbild från Samtidskonstdagarna i Göteborg.

Sid 59: Among the Living av Jonas Lund på Göteborgs universitet. Foto: Björn Norberg

Sid 60: The Blue Hour, detalj, av Katja Beckman Ojala på Gotlands regemente P18 på Tofta. Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten

Sid 63: The Blue Hour av Katja Beckman Ojala på Gotlands regemente P18 på Tofta. Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten

Sid 64–65: bLINK av Katharina Grosse, Västlänken Göteborg. Foto: Felix Eriksson

Sid 66: Tension I (2013, inköp 2025) av Ingela Nilsson. Foto: Paul Kokamägi

Omslag baksida från vänster till höger:

City Horses av Anna Källblad och Helena Byström. Foto: Nicolas Wormull

Windy på Varbergs tågstation av Jurri Markula. Foto: Jurri Markula

Den mekaniska teatern av Ellinor Åslund på Lunds universitet.