Issuu

STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2024

INNEHÅLL Inledning

RESULTATREDOVISNING

Verksamhetens resultat

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas?

Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet

1.1 Introduktion

1.2 När staten bygger – statens förebildlighet och stärkandet av konstens roll i samhället

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen

1.7 Kvalitativa resultat

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för

ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas 2.1 Introduktion

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar

2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer

2.4 Kvalitativa resultat

3. Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka konstens ekosystem

i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst 3.1 Introduktion

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar

3.3 Publikationer

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildningsoch forskningssamverkan

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna, nätverksutveckling och regionala konstpolitiska samtal

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet

3.8 Kvalitativa resultat

Konst för alla – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt

4.1 Introduktion

4.2 Konst i hela Sverige

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete

4.4 Barn och unga

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

4.5 Jämställdhet

4.6 Mångfald

4.7 Kvalitativa resultat

Gestaltad livsmiljö – Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling

5.1 Introduktion

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd

5.3 Samverkan med statliga myndigheter och bolag för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö

5.4 Gestaltad livsmiljö – processer och utgångspunkter för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation

5.6 Kvalitativa resultat

Övriga särskilda redovisningar och uppdrag

6.1 Inledning

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen

6.4 AI i verksamheten

6.5 MU-ersättning

6.6 Kompetensförsörjning

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

100

Balansräkning

101

Anslagsredovisning

103

Tilläggsupplysningar och noter

104

Sammanställning över väsentliga uppgifter

115

Undertecknande

117

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Inledning Under mars till september 2024 visade vi utställningen Varning för konsten! med konstverk från Statens konstråds samling i våra lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Den lockade tusentals besökare och innehöll ett fyrtiotal verk från mitten av 1900-talet till idag, konstverk som genom åren har varit placerade på till exempel ambassader, högskolor och arbetsförmedlingar och som på olika sätt har stört, berört och i vissa fall upprört. Med utställningen ville vi öppna upp för ett offentligt samtal om hur åsikter om konst skiftar mellan platser och sammanhang och påverkas av tidens gång. Utställningen fick stor medial uppmärksamhet med många inslag och reportage i TV, tidningar, radio och sociala medier. En stor del av debatten kom att handla om samhällsfrågor som cancelkultur, konstnärlig frihet och konstens och kulturens betydelse för en fri åsiktsbildning i hela samhället – frågeställningar som har varit centrala i Statens konstråds verksamhet sedan den inleddes 1937 och som är minst lika högaktuella idag. Statens konstråds samverkan kring statens tillämpning av enprocentsregeln med statliga aktörer som Trafikverket, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk och Akademiska Hus kännetecknas av övergripande och komplexa målbilder. I dialog med samarbetsparterna kan konstnärliga perspektiv inkluderas i samhällsbygget när t.ex. Trafikverket och Jernhusen gör stora infrastruktursatsningar i landet. I samverkan med de statliga fastighetsägarna och bolagen kan vi bryta ned målen i konkreta och genomförbara konstprojekt för vitt skiftande miljöer som regementen, campusområden, järnvägsstationer och kulturhistoriska miljöer. I september lyftes den monumentala skulpturen bLINK av konstnären Katharina Grosse på plats på järnvägsviadukten till Västlänkens järnvägsbro vid Olskroken i Göteborg. Den rosalackerade aluminiumskulpturen är stor som ett trevåningshus och utgör ett högst oväntat och nytt inslag i stadens landskap. Skulpturens stora skala gör att den tar plats i stadsrummet och samspelar med den omgivande stadens bebyggelse som till exempel den historiska försvarsanläggningen Skansen Lejonet från 1600-talet. Sedan lång tid har Statens konstråd en omfattande samverkan med statliga myndigheter över hela landet kring placering av konstverk från den statliga offentliga samlingen och idag visas omkring 100 000 konstverk i olika statliga miljöer och verksamheter. Intresset för placering av ny konst är mycket stort och varje år förnyas många av de konstkollektioner som finns på fängelser, domstolar, universitet, regementen och förvaltningsmyndigheter. Samlingen är förmodligen Sveriges största och mest tillgängliga konstutställning och ger oerhört många människor tillgång till konst- och kulturupplevelser i sin vardag. Under 2024 har vi utökat förmedlingsinsatser för den statliga offentliga konsten i hela landet. Behovet är starkt och insatserna har varit mycket uppskattade, inte minst på universitet och högskolor där konsten utgör en central del i målsättningen att forma attraktiva, kreativa och dynamiska lärandemiljöer. Statens konstråd har sedan början av 2000-talet även en väl utvecklad samverkan med kommuner, regioner och civilsamhället. Under 2024 har vi förberett en kommande satsning på samarbeten med mindre kommuner som inte regelbundet arbetar med konstnärlig gestaltning av offentlig miljö. Syftet är att stärka mindre kommuners arbete med offentlig konst och gestaltad livsmiljö inom till exempel bostadsområden och skolmiljöer, miljöer som har hög relevans för barn och unga. Det gäller såväl beställningar som 6

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

förvärv av nya konstverk i samband med nybyggnation, men även användning, utveckling och bevarande av äldre offentliga konstverk i 1900-talets byggda kulturmiljöer. I Statens konstråds förmedling och kommunikation är målsättningen att alla ska kunna möta och upptäcka konsten. Vi ser att intresset för offentlig konst idag kanske är större än någonsin tidigare och att den offentliga konsten har en unik förmåga att beröra och engagera många människor. Ett levande exempel på detta var Örebro OpenArt 2024 där Statens konstråd i samarbete med Örebro kommun under sommaren samarbetade med konstnären Valeria Montti Colque. Mitt i gaturummet uppförde hon den poetiska och storskaliga performancen och konstinstallationen El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel. Tillsammans med barn, ungdomar och vuxna byggde konstnären upp ett slags heligt minnesberg bestående av olika föremål och bilder som örebroare och andra hade lämnat in till konstnären under våren. I ceremonier och ritualer som konstnären skapade på plats kunde de sedan delta och tillsammans reflektera över konstverket och sina upplevelser och intryck. I oktober arrangerade Statens konstråd konferensen Samtidskonstdagarna 2024 i Värnamo och Jönköping i samverkan med Jönköpings kommun, Vandalorum museum för konst och design, Värnamo kommun och Region Jönköpings län. Samtidskonstdagarna är den största årligt återkommande mötesplatsen för konstaktörer i Sverige. Flera hundra yrkesverksamma personer från konstområdet och personer från andra samhällsområden möttes för att diskutera samtidskonstens komplexa ekosystem, nätverk och finansieringsmodeller. 2024 har varit ett ovanligt händelserikt år och utöver en mycket omfattande verksamhet kom andra halvåret att präglas av den aktuella utredningen om Statens konstråds uppgifter eventuellt kan inordnas i Moderna Museet. Vår förhoppning är att eventuella framtida organisationsförändringar kan leda till att vår verksamhet inom området offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma miljöer fortsatt kan utvecklas för att öka allas tillgång till konst- och bildningsupplevelser i hela landet. Sammantaget kan vi konstatera att det finns en stor och ökande efterfrågan på samverkan med Statens konstråd. Verksamheten är unik i så måtto att vi i snart nittio år har producerat konst som människor möter i sin vardag över hela landet, i såväl större och mindre samhällen som i glesbygdsregioner där det är långt till kulturinstitutioner. Människors möten med den offentliga konsten är en källa till självreflektion och diskussion kring kulturens kraft att estetiskt och kognitivt beröra oss och få oss att växa i både tanke och känsla. Henrik Orrje, vik. direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

RESULTATREDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Verksamhetens resultat Statens konstråds verksamhet utgår från ett flertal uppgifter och komplexa målbilder som kan redovisas utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Verksamheternas mätbara och kvantitativa resultat redovisas i resultatredovisningen i form av tabeller, diagram och förteckningar. Verksamhetens kvalitativa resultat redovisas med utgångspunkt i de kvalitativa resultatindikatorer och målområden som beskrivs i avsnittet På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? Då verksamhetens aktiviteter, omfattning och kostnader i hög grad varierar från år till år anser Statens konstråd att redovisning av styckkostnader inte är ett relevant mått för att redovisa verksamhetens resultat. Resultatredovisningens indelning efter myndighetens uppdrag Resultatredovisningens kapitel 1–6 är indelade efter de uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet i förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd och i regleringsbrev för budgetåret 2024. Syftet med denna indelning är att resultatredovisningen ska utgöra ett tydligt underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten i relation till dessa uppgifter och mål. I kapitel 1 redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som utgår från myndighetens uppgifter i § 1(2007:1188) att beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. I syfte att tydligare återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev redovisas konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk. I kapitel 2 redovisas verksamhetsgrenen Tillsyn som utgår från myndighetens uppgifter i § 2 (2007:1188) att förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten samt ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade. Denna verksamhetsgren baseras även på förordning (1990:195) om vård av statens konst. I kapitel 3 redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap som utgår från myndighetens uppgifter i § 1 (2007:1188) att utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning. I kapitel 4 redovisas resultat enligt myndighetens uppgifter i 2 a § (2007:1188) att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. I kapitel 5 redovisas, i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 2024, genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

I kapitel 6 återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2024. Av 3 a § i myndighetens instruktion framgår att Statens konstråd ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer. Samverkan är grundläggande för hela verksamheten och redovisas integrerat i resultatredovisningen. Verksamhetens intäkter och kostnader Resultat (tkr) Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst som belastar resultaträkningen

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2022

29 490

8 196

16 460

54 146

2023

27 648

6 809

17 187

51 644

2024

24 079

9 166

16 805

50 050

Kommentar: Inköpta konstverk med inköpspris 20 tkr eller högre utgör tillgångar och belastar inte resultaträkningen.

Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter)

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2022

744

120

893

2023

659

216

899

2024

442

118

590

Kommentar: Intäkter inom Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön avser översyner av konstkollektioner på myndigheter. Intäkter inom Tillsynsverksamhet avser främst myndigheters beställningar av skyltar till inköpt konst. Intäkter inom Utveckla och sprida kunskap avser främst deltagaravgifter för Samtidskonstdagarna.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 3 Intäkter av anslag

År

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Tillsynsverksamhet

Utveckla och sprida kunskap

Summa

2022

28 746

8 167

16 340

53 253

2023

26 989

6 785

16 971

50 745

2024

23 637

9 136

16 687

49 460

På vilka grunder kan kvalitativa resultat beskrivas och bedömas? Statens konstråds övergripande uppgift är att verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Men frågeställningen om vad som gör konsten till ett betydelsefullt inslag är mångfacetterad och kan besvaras på flera sätt, i synnerhet om frågan utgår från kvalitativa aspekter. I detta avsnitt ger vi en övergripande beskrivning av verksamhetsgrenarnas olika kvalitativa aspekter och ett antal resultatindikatorer som kan utgöra grund för bedömningar av verksamhetens kvalitativa resultat.1 Det vill säga sådana resultat som primärt inte låter sig redovisas eller mätas kvantitativt genom tabeller, diagram eller förteckningar.2 Indikatorerna är kursiverade i punktlistor under målområdena 1–5 nedan i syfte att underlätta utvärderingar av verksamhetens kvalitativa resultat. Bland de mål som är styrande för verksamheten är de nationella kulturpolitiska målen och målen för politikområdet gestaltad livsmiljö centrala.3 Därtill kan läggas mål som står i direkt relation till Statens konstråds uppgift att i verksamheten integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.4 De nationella kulturpolitiska målen betonar att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Vidare tydliggör dessa mål vikten av att offentliga kulturverksamheter ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan och särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Målet för politikområdet gestaltad livsmiljö är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vidare innebär detta mål att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas 1 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 2 www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/resultatredovisning/resultatindikatorer/ 3 Se de nationella kulturpolitiska målen och de nationella målen för politikområdet gestaltad livsmiljö. 4 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

kortsiktiga ekonomiska överväganden, att kunskap om arkitektur, form och design ska utvecklas och spridas, att det offentliga ska agera förebildligt, att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas, att miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla och att samarbete och samverkan ska utvecklas, inom landet och internationellt. Resonemangen om målområdena 1–3 nedan syftar främst till att synliggöra hur kvalitativa resultat som är direkt relaterade till Statens konstråds tre verksamhetsgrenar kan beskrivas och bedömas. Resonemangen om målområdena 4–5 syftar huvudsakligen till att beskriva hur kvalitativa resultat som är integrerade i samtliga tre verksamhetsgrenar kan beskrivas och bedömas. En samlad läsning av målområdena 1–5 är tänkt att ge ett helhetsperspektiv på vilka resultatindikatorer som ligger till grund för bedömningarna av verksamhetens kvalitativa resultat. Mål 1: Nyskapande konst av hög konstnärlig kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle Detta mål innebär att verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ska verka för att ge alla möjlighet att delta i kulturlivet och främja kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet i samhällsutvecklingen. Varje år tillförs nya kvaliteter till den offentliga konstsamlingen genom nyproducerade permanenta verk i offentliga miljöer och nyförvärv. Statens konstråds konstsamling kan liknas vid en rikstäckande konstutställning med omkring tvåtusen samtida och äldre permanenta konstprojekt i utomoch inomhusmiljöer, och omkring hundratusen konstverk placerade i hundratals statliga verksamheter som representerar samhällets alla delar. Den är troligen landets mest tillgängliga konstsamling sett till det stora antalet utställda verk som hundratusentals människor varje dag kan uppleva i sin närmiljö. En enorm mångfald av konstnärskap återfinns i samlingen och den rymmer ett närmast oändligt antal olika slags berättelser och uttryck från olika tider och platser. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med aktörer över hela landet som bedriver verksamhet av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten och området gestaltad livsmiljö. Genom samverkan kan vi utveckla verksamhetens kvalitativa resultat i form av en stor variation av nyskapande konstprojekt och konstkollektioner av hög kvalitet som människor kan möta i sin vardag i samhällets alla delar. Samverkan har dels fokus på konstnärer, arkitekter och andra yrkesgrupper, dels på myndigheter, fastighetsägare, regioner, kommuner, näringsliv, civilsamhället och andra aktörer. Verksamheten ska rymma komplexa och höga konstnärliga kvaliteter som berör och engagerar många människor. Ett direkt mått på konstnärlig kvalitet kan anses vara att konstkritiker, konstvetare, konsthallar och museer värderar Statens konstråds konstprojekt som nyskapande. Ett annat mått på konstnärlig kvalitet är när Statens konstråds konstprojekt lyckas beröra människor i offentliga miljöer och de diskussioner och debatter som då kan uppstå. Vidare ska verksamheten främja konstnärlig kvalitet och förnyelse. I konsthistorien har förnyelse av konsten till stora delar skett genom möten och utbyten mellan kulturer i STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

olika länder och världsdelar. Därför utgör förekomsten av internationella inslag ett relevant mått på att verksamheten främjar nyskapande konstnärliga uttryck och perspektiv i samhällets olika delar. Det finns också många historiska och aktuella exempel på att konstnärer i samverkan och dialog med andra yrkesgrupper kan öppna upp för nyskapande offentlig konst, och utveckling av en plats kulturhistoriska värden. De kan även bidra till ett helhetsperspektiv på gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Denna kvalitativa utveckling kan i synnerhet ske när konstnärer inbjuds att medverka i tidiga plan- och byggskeden vid framtagandet av de program som ligger till grund för framtida konstnärlig utformning och gestaltning av samhällsmiljön. Kvalitativa resultatindikatorer för mål 1 är att: • • • • • •

Människor dagligen kan möta och beröras av Statens konstråds samling på över 100 000 konstverk i de mest skiftande offentliga miljöer i alla delar av samhället, alltifrån häkten och universitet till domstolar och ambassader. Det sker en långsiktig, kreativ och strategisk samverkan med offentliga och privata aktörer över hela landet. Statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag visar förtroende för verksamheten genom att teckna fleråriga överenskommelser och avsätta finansiering enligt enprocentsregeln om samverkan kring offentliga konstprojekt. Statens konstråds offentliga konstprojekt och konstsamling uppmärksammas som kvalitativa och nyskapande av såväl konstkritiker, konstvetare, konsthallar och museer som av enskilda människor i hela landet och internationellt. Internationella och interkulturella inslag avspeglas i Statens konstprojekt och i de nyförvärv som görs till statens konstsamling samt i verksamhetens program, publikationer och förmedling. Konstnärer medverkar i mycket tidiga skeden vid planering och byggande av offentliga miljöer.

Mål 2: Den offentliga konsten ska vara ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Detta mål innebär att Tillsynsverksamheten ska verka långsiktigt för att den offentliga konsten ska utgöra en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturarv. Synen på kulturarv och kvalitet skiftar över tid och nya generationer omtolkar och omvärderar kontinuerligt offentliga konstverk, byggnader och platser. Genom samverkan och proaktiva egna insatser kan verksamheten främja en kvalitativ utveckling och stärka förutsättningarna för att offentliga konstverk bevaras, används och utvecklas som värdefulla inslag i det moderna samhällets kulturmiljöer över hela landet. Sådana insatser är exempelvis rådgivning, information, publikationer, publika samtal och digital förmedling. Därutöver genomförs kunskapshöjande insatser i samverkan med professionella aktörer med nationellt, regionalt och lokalt ansvar att främja en långsiktigt hållbar utveckling för den offentliga konsten som kulturarv. Genom dessa insatser sker en viktig kunskapsöverföring mellan olika aktörer inom området offentlig konst och kulturmiljövårdsområdet samt fastighets- och förvaltningsbolag, både i Sverige och internationellt. Samverkan är tvärdisciplinär och innefattar många yrkesgrupper som till 14

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

exempel antikvarier, arkitekter, curatorer, konservatorer, konstvetare och konstnärer. Även samverkan med akademins utbildningar och forskningsprojekt med relevans för offentlig konst som kulturarv är central för utveckling och spridning av ny kunskap över längre tid. För den statligt ägda offentliga konsten är konstansvariga på statliga myndigheter en viktig målgrupp. Samverkan är ett effektivt sätt att främja kvalitativ utveckling och spridning av kunskap om offentlig konst som kulturarv. Kvalitativa resultatindikatorer för mål 2 är förekomsten av: • • • •

Kunskapshöjande insatser som ger människor i hela landet möjlighet att ta del av information och kunskap om den offentliga konsten som kulturarv. Proaktiva kunskapshöjande insatser i samverkan med offentliga och privata aktörer och olika yrkesgrupper i Sverige och internationellt. Statliga myndigheter som har utsett konstansvariga personer med ansvar för vård av statlig offentlig konst. Digitala arkiv över historiska och samtida offentliga konstverk i hela landet som är lätt tillgängliga för civilsamhällets organisationer, media och allmänheten.

Mål 3: Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst Detta mål innebär att verksamheten Utveckla och sprida kunskap ska verka långsiktigt för allas rätt till konst- och kulturupplevelser och för att fler än de som har möjlighet att besöka museer och konsthallar ska ha möjlighet att uppleva konst i sin vardag. Men för att upplevelser av offentlig konst och gestaltade livsmiljöer ska leda till djupa och bestående intryck spelar ofta insatser i form av konstpedagogiska samtal och förmedlande program en avgörande roll. Sådana insatser kan leda till insikter om att offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer har betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle med fri åsiktsbildning och yttrandefrihet som grund. Den publika programverksamheten som startade på Skeppsholmen 2022 sker integrerat med digitala förmedlingsinsatser. Digitala format gör det möjligt för många människor i hela landet att ta del av publika program, vilket står i direkt relation till den förmedlande verksamhetens möjligheter att hålla hög kvalitet sett till att den ska vara tillgänglig för alla i hela landet. När konstkritiker och konstvetare bedömer en förmedlande insats, som exempelvis en utställning som Statens konstråd producerat eller ett permanent konstverk som kommer på plats, kan detta anses vara en oberoende värdering av verksamhetens kvaliteter. På motsvarande sätt kan även mottagandet, spridningen och användningen av Statens konstråds publikationer utgöra ett mått på verksamhetens kvaliteter. Statens konstråd har en nationell rådgivande roll och besitter lång erfarenhet och hög expertkunskap inom både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Efterfrågan från lärosäten kring samverkan om undervisnings- och utbildningsinsatser samt forsknings- och utvecklingsprojekt är ytterligare ett mått på verksamhetens kvalitet. Likaså är efterfrågan i kommuner och regioner på nära samverkan med Statens konstråd kring STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

utveckling och spridning av kunskap om offentlig konst och gestaltad livsmiljö, samt nätverksskapande och erfarenhetsutbyten, ett direkt mått på verksamhetens kvalitet. Arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning inbegriper aktiviteter som Samtidskonstdagarna, Regionala konstpolitiska samtal, nätverksutveckling och kompetensutveckling. Genom dessa aktiviteter skapar Statens konstråd en plattform för ett strukturerat lärande och kunskapsutbyte kring konstaktörernas förutsättningar och om utvecklingsfrågor inom konstbranschen. Sammantaget bidrar dessa initiativ till kompetensutveckling, kunskapsutveckling, starkare nätverk och bättre samarbeten mellan aktörer inom konstfältet i hela landet kring gemensamma frågor. Efterfrågan på deltagande i dessa arrangemang och på att samarrangera dessa med Statens konstråd visar på verksamhetens kvaliteter. Kvalitativa resultatindikatorer för mål 3 är att: • • •

• • •

Publika och digitala förmedlande program och pedagogiska insatser når både en bred allmänhet och yrkesgrupper inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö och offentlig konst som kulturarv. Regioner, kommuner, lärosäten och andra aktörer har en vilja att samarrangera kunskapsutvecklande publika program med Statens konstråd. Aktörer över hela landet vill samverka aktivt med Statens konstråd som nationell expertmyndighet kring publika arrangemang som är av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten och området gestaltad livsmiljö samt i arbetet med främjandet av samtidskonstens utveckling och spridning. Förmedlande insatser får stor synlighet i media. Färdigställande av permanenta konstverk som tar plats i stadsrummen får stor synlighet i media. Statens konstråds publikationer anses hålla hög kvalitet av konst- och arkitekturkritiker eller att publikationerna används i utbildningar på lärosäten eller i andra sammanhang

Mål 4: Våra konstprojekt och förvärv speglar en mångfald av berättelser och vi når ut till en mångfald av människor i hela landet och internationellt Detta övergripande mål är integrerat i hela verksamheten och innebär att fler människor – utifrån ett jämställdhets-, mångfalds-, och barnperspektiv – ska kunna ta del av verksamheten över hela landet.5 Samtida konst representerar ofta en mångfald erfarenheter och berör aktuella och allmänmänskliga ämnen som bjuder in till samtal om världen, samhället och vad det handlar om att vara människa. Genom att integrera ett jämställdhets-, mångfalds-, och barnperspektiv på såväl nyförvärv och samtida permanenta konstprojekt, som äldre historiska offentliga konstverk, i exempelvis programverksamhet och förmedling, kan verksamhetens kvaliteter bli relevanta för fler, både i Sverige och internationellt.

5 Se de nationella kulturpolitiska målen och 2 a § förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

I samverkan med kommuner och andra aktörer kan Statens konstråd främja en kvalitativ utveckling i andra miljöer än statliga. Detta är särskilt viktigt i mindre kommuner och glesbygdsområden där det ofta finns begränsad erfarenhet och resurser i form av enprocentsmedel för att arbeta med offentlig konst i exempelvis skolgårdsmiljöer och lekparker. I statliga verksamheter som universitet och ungdomshem, ambassader och arbetsförmedlingar, finns det möjligheter för en mångfald av människor med olika bakgrund att möta de permanenta konstverken och den statliga offentliga konstsamlingen. Kvalitativa resultatindikatorer för mål 4 är: • • •

Förekomsten av insatser som har lett till att fler, utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv, har kunnat ta del av verksamheten. Förekomsten av samverkan med ickestatliga aktörer kring miljöer med relevans för barn och unga. Förekomsten av verksamhet i statliga miljöer som gör att fler, utifrån jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv, kan ta del av den.

Mål 5: Vi integrerar konsten i människors livsmiljöer utifrån ett helhetsperspektiv för att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle Detta övergripande mål är integrerat i hela verksamheten och utgår från målen för politikområdet gestaltad livsmiljö. I verksamhetens kunskapsutvecklande arbete med gestaltad livsmiljö är samverkan med fastighetsägare, konstnärernas deltagande i tidiga plan- och byggskeden, tvärdisciplinära samarbeten mellan olika yrkesgrupper och medborgarinflytande lika väsentliga delar. Politikområdet gestaltad livsmiljö utgår från ett helhetsperspektiv på arkitektur, form, design, konst, kulturhistoria, gröna värden, samt lokal förankring och delaktighet. När konsten integreras i människors närmiljö utifrån det perspektivet, kan den skapa möjligheter till meningsfulla upplevelser i vardagen. Upplevelser som kan bidra till ökad livskvalitet och social hållbarhet i människors livsmiljöer. I samverkan med statliga myndigheter och fastighetsbolag, regioner och kommuner samt civilsamhälle, kan Statens konstråd långsiktigt implementera de kvalitativa målen för gestaltad livsmiljö. Statens konstråds fortlöpande överenskommelser med statliga fastighetsägare samt överenskommelser om enskilda projekt med privata fastighetsägare möjliggör en bred kunskapsutvecklande samverkan, både på statlig nivå med myndigheter och bolag, men även med regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle. En mångfald av kvaliteter – konstnärliga, kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala – kan därmed stärkas, exempelvis genom de konstprogram som Statens konstråds curatorer ansvarar för att ta fram i nära dialog med samrådsgrupper inför gestaltning av miljöer runtom i landet. Överenskommelserna med statliga och privata fastighetsägare ger även ökade möjligheter till att samordna offentlig och privat finansiering vilket direkt stärker möjligheterna att uppnå ett helhetsperspektiv på gestaltande kvaliteter i den byggda offentliga miljön. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Sedan 2010 samverkar Statens konstråd med andra myndigheter som ArkDes, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Formas samt kommuner, regioner, civilsamhälle och akademin för att främja utveckling och spridning av kunskap som har kvalitativ betydelse för hur samhällets gemensamma livsmiljöer kan gestaltas. Kvalitativa resultatindikatorer för mål 5 är: • • • • •

Förekomsten av överenskommelser med statliga fastighetsägare som långsiktigt stärker förutsättningarna att utveckla politiken för gestaltad livsmiljö. Exempel på livsmiljöer som har gestaltats utifrån ett helhetsperspektiv och där olika perspektiv har balanserats. De, av Statens konstråds curatorer framtagna, konstprogram som sammanställer de viktigaste förutsättningarna och som ger en tydlig riktning för det fortsatta arbetet. Exempel på samverkansprojekt som har utvecklat nya former för offentlig och privat samfinansiering och som kan stärka ett helhetsperspektiv på gestaltning av människors livsmiljöer. Exempel på kunskapsutveckling och kunskapsspridning som har fått en kvalitativ betydelse för utvecklingen av politikområdet gestaltad livsmiljö.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

1. Konst för alla sedan 1937 – Statens konstråd främjar konstnärlig kvalitet och förnyelse i gestaltningen av våra gemensamma rum i hela landet Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska beställa och förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till skapandet och utvecklingen av offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och institutioner, det civila samhällets organisationer och andra aktörer som bedriver verksamhet av betydelse för konstområdets utveckling och gestaltningen av gemensamma miljöer.6

1.1 Introduktion I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med fokus på statliga konstprojekt, icke-statliga konstprojekt, samlingen och kollektionsverksamheten. Genom att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar för miljöer över hela landet utvecklar Statens konstråd de sammanhang där samtida konst, offentliga rum och invånare möts. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö beskrivs huvudsakligen i kapitel 5. Statens konstråd utvecklar arbetet med konsten i nära samverkan med andra. Arbetet med att producera, beställa och förvärva konstverk och gestaltningar omfattar djupa samarbeten med andra yrkesgrupper. Därför redovisar detta kapitel även i hög grad Statens konstråds samverkan med många olika slags aktörer. Konsten erbjuder unika perspektiv på världen, skildrad genom enskilda konstnärer. Statens konstråd verkar för att alla i samhället ska ha möjlighet att på olika sätt uppleva och beröras av konst och för att nyskapande konst av hög kvalitet ska vara tillgänglig och en naturlig del i våra livsmiljöer. Konstnärer kommunicerar känslor och stämningar på ett sätt som ord inte kan. Genom färg, form, komposition, material och hur dessa sätts samman förmedlas upplevelser som går bortom språket och kan skapa djupa emotionella förbindelser till betraktaren, väcka starka känslor och/eller nya tankar. Konsten speglar också den kultur och den tid den skapas i, vilket ger oss insikter i olika tiders historia och värderingar. På så sätt är konsten en viktig del av de kulturmiljöer som kontinuerligt skapas och ger en bild av oss som människor över tid. Offentlig konst bidrar på så sätt till samhällets fria åsiktsbildning och demokratiska samtal. Genom vår verksamhet kan människor runt om i hela Sverige varje dag ta del av och beröras av samtidskonstens olika uttryck där de lever, arbetar och bor. Detta gäller även för platser där utbudet av konst- och kulturinstitutioner är mycket begränsat. Statens konstråds uppdrag utgår från samma demokratiska målsättningar som återspeglas i de 6 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

nationella kulturpolitiska målen. Där fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, och att den ska vara tillgänglig för alla med yttrandefriheten som grund. Konst skiljer sig mot arkitektur som har en tydligare koppling till nytta, funktion och praktiska behov. Konst är också något väsensskilt från naturupplevelser som existerar oberoende av mänsklig påverkan. De konstnärliga gestaltningarna har en förmåga att skapa unika dialoger mellan arkitektur, kulturmiljö och natur och har i detta en säregen position att visa på oväntade beröringspunkter mellan olika fält och grupper. Det betyder något att olika samhällsgrupper samlas kring en gemensam och meningsfull vision. En övervägande del av uppdragen drivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper bestående av olika erfarenheter och åldrar samt i samarbete med andra yrkesgrupper. Detta bidrar både till att öka, utveckla och sprida kunskap om konst. Genom konstverk, konstprojekt och uppdrag till konstnärer bidrar Statens konstråds arbete därigenom till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling. Konstens innebörd i människors liv och dess betydelse vid den fysiska gestaltningen av gemensamma miljöer görs påtaglig. Det Statens konstråd gör inom ramen för sin dagliga verksamhet bidrar därför också till målet för Sveriges politik för gestaltad livsmiljö.

1.2 När staten bygger – statens förebildlighet och stärkandet av konstens roll i samhället Den offentliga konstens förmåga att nå ut till så många människor är för att den finns mitt ibland oss. Katarina Grosses konstverk bLINK, stort som ett trevåningshus, är ett sådant exempel och har blivit ett nytt riktmärke i Göteborg redan innan konstverket färdigställts. bLINK, som produceras i samverkan med Trafikverket, kommer att vara det första permanenta konstverket som invigs i infrastrukturprojektet Västlänken. Hundratusentals människor passerar dagligen under, förbi eller på den järnvägsbro över E6:an som bLINK-skulpturen integrerats i. Den offentliga konsten kan också ta sig an och ge rum för de svåra frågorna i vår tid. Den 26 december 2024, tjugo år efter flodvågskatastrofen i Sydostasien samlades anhöriga för en minnesceremoni vid minnesvården Gravitational Ripples av konstnären Lea Porsager. Konstverket togs fram tillsammans med Statens fastighetsverk 2018, på Kungliga Djurgården i Stockholm, för att hedra minnet av dem som miste sina liv och för att skapa en gemensam plats för efterlevande, anhöriga, överlevare och närstående. Gravitational Ripples är en uppskattad konstnärlig gestaltning som samspelar med platsen och har blivit en plats för sorg och kontemplation men även för glädje och hågkomst vilket visar hur offentlig konst kan härbärgera motstridiga känslor. I båda dessa exempel har processen bakom verkens tillkomst varit central. Utbytet mellan olika yrkesgrupper och brukare samt att deras expertis tillvaratas på rätt sätt i arbetet med genomförandet är avgörande för att nå hela vägen fram till det färdiga konstverket. Olika perspektiv behöver kontinuerligt fångas in i vad som kan beskrivas som en utvecklingsresa för de medverkande i konstprocessen. När Statens konstråd processleder komplexa konstprojekt skapas långtgående effekter för alla inblandade 22

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

vilket har stor inverkan på konstverkets fortsatta liv och på ett mer djupgående plan för de medverkande. Intresset att samverka med Statens konstråd är stort och ökar årligen. I de olika samarbetena ingår en väldigt stor bredd av yrkeskompetenser. Specialistkompetenserna kan handla om teknik, konstruktion, säkerhet, förvaltning, arbetsmiljö, social hållbarhet, förutom kunskapen om samtidskonst, gestaltning och offentlig konst. Oavsett tidigare erfarenhet krävs en stor öppenhet och nyfikenhet för att gå in i en process där slutresultatet inte alltid kan förutsägas. I processerna, som ibland pågår många år, utgör konsten centrum, det kreativa hjärtat som arbetsprocessen växer fram ur och drivs av. Curatorn är en processledare som förmedlar konstnärens intentioner och gör dem tillgängliga och förståeliga för samtliga involverade parter. Det curatoriella arbetet balanserar konstnärlig frihet med andra överväganden som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till. På så sätt blir curatorn länken mellan konstnärens vision, projektgruppens samlade kompetenser och slutligen alla dem som ska möta konsten i våra gemensamma rum. Denna curatoriella förmåga att inkludera mångfald och främja ett helhetsperspektiv är avgörande för ett konstprojekts framgång och hållbarhet över tid. Att medverka i en konstprocess kan påverka enskilda yrkespersoner både med och utan tidigare erfarenhet av eller relation till konst. Byggledaren för mark och ledning i bLINK-projektet var inledningsvis skeptisk till konstverket med inställningen att det var ett konstigt och onödigt projekt. Under projektets gång ändrade han dock uppfattning och blev i stället så inspirerad att när bLINK-skulpturen väl var på plats på järnvägsbron över E-6:an lät han göra ett julkort med ett fotografi på sig själv liggandes i rosa skyddsutrustning bland de rosafärgade stenar som utgör markgestaltningsdelen av konstverket. Julkortet väckte stor förtjusning inom Trafikverket. När byggledaren intervjuades av lokalradion under monteringen av konstverket uttryckte han stolt att: ”Konstverket hade inte blivit till utan mig”. Som avgångspresent när byggledaren gick i pension fick han en bLINK-rosafärgad skyddsutrustning i form av hjälm och skyddskläder vilket han därefter använt med stor stolthet. Dessa exempel belyser hur medverkan i konstnärliga projekt kan påverka enskilda personer. Att olika yrkeskompetenser möts och får möjlighet att använda sina kunskaper på nya sätt och agera nytänkande kan vidga kompetenser, vilket medför en ökad inkludering av mångfald och blir meningsskapande. En inledningsvis skeptisk byggledare kunde känna stor stolthet över det konstverk som hade skapats, vilket visar på hur dessa medskapande processer kan bidra till nya lekfulla och känslomässiga perspektiv, både för enskilda individer och för företag och myndigheter samt för samhället i stort. Statens konstråds samverkan med de statliga fastighetsägarna och bolagen Det långsiktiga samarbetet med Akademiska Hus som byggts upp genom överenskommelser sedan 2018 har skapat en stark relation där Akademiska Hus ser tydliga indikatorer på hur den offentliga konsten bidrar till att stärka universitetsmiljöerna och skapa nöjda kundrelationer. Konstprojekten engagerar och involverar både studenter, lärare och forskare. Konsten kan handgripligen ta sig an komplexa frågeställningar som både forskningen och samtiden står inför. I Akademiska Hus brukarenkäter ligger konsten på campusmiljöerna bland de högst rankade faktorerna som de svarande uppger är STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

viktiga för dem. I ljuset av detta har Akademiska Hus och Statens konstråd förstärkt samarbetet och under året även inlett ett arbete med tillfälliga projekt. Initiativet kom till stora delar från Akademiska Hus som ser hur konstprojekten verkar relationsbyggande och bidrar till utvecklingen av dynamiska kunskapsmiljöer. De tillfälliga konstprojekten kan dessutom på ett undersökande sätt bidra till att lägga en grund för kommande permanenta konstprojekt, samt vara en snabbare metod för att aktivera campusområden genom konstnärliga processer. Tre tillfälliga konstprojekt har initierats i anslutning till campusområdena i Lund, Linköping och Uppsala. Dessa pilotprojekt syftar till att testa och skapa nya format för konst i forsknings- och utbildningsmiljöer samt belysa aktuella samhällsfrågor på dessa platser. Under 2024 har det strategiska samarbetet genom övergripande överenskommelser mellan Statens konstråd och Statens fastighetsverk, Jernhusen och Fortifikationsverket kommit i gång ordentligt. Samarbetena styrs på ett övergripande plan genom styrgrupper/centrala samrådsgrupper som hanterar frågor om val av investeringsprojekt att arbeta konstnärligt med, organisation, genomförande- och arbetsprocesser. Medan det i de enskilda projekten finns lokala samrådsgrupper som under ledning av Statens konstråds curator skriver fram ett konstprogram. Flerårsplaner i styrgruppen/centrala samrådsgruppen skapar möjlighet att överblicka konstprojekt och budget över tid och se hur fördelningen är nationellt. De olika myndigheterna och bolagen har olika förutsättningar och interna organisationer. Det är avgörande att hitta specifika lösningar som fungerar med respektive organisations övriga rutiner och beslutsordningar och mycket tid har lagts under året på att i dialog arbeta fram rutiner och mallar som dockar in i respektive fastighetsägares/bolags interna strukturer och organisation. Dialogen kan exempelvis handla om hur upphandling av konstnärer ska gå till och vilken myndighet som ska vara upphandlande part, hur kontrakt ska skrivas och mellan vilka parter, hur respektive parts roller och ansvar ska definieras. Beställningar av offentliga konstverk förutsätter god kunskap om LOU, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, och även god kännedom om de beslut och vägledande domstolsavgöranden som uttolkar lagen och därmed reglerar förutsättningar för upphandlingar av konstnärliga tjänster och varor. Statens konstråd har mångårig erfarenhet av och kunskap om att tillämpa lagen om offentlig upphandling, både genom annonserade förfaranden och genom tillämpning av undantaget för konstnärliga skäl som medger direktanskaffning. Statens konstråd har även stor kunskap om och erfarenhet av de domstolsavgöranden som blir prejudicerande. Förhandlingar kan ändå behövas och ett tidskrävande undersökande äga rum för att i dialog med samarbetspartens upphandlingsavdelning hitta en samsyn utifrån deras interna rutiner och arbetsordningar. Innan dessa förhandlingar är lösta och nya rutiner beslutade kan konstprojekten inte fortgå vilket har försenat tidplaner för flera av årets påbörjade konstprojekt. När det gäller Statens fastighetsverk har ett fokus varit att ta fram gemensamma underlag och skrivningar som tar hänsyn till både de konstnärliga processerna såväl som de kulturhistoriskt känsliga miljöer som projekten avser. Parallellt utvecklar Statens fastighetsverk en intern vägledning för byggnadsanknuten konst med stöd av Statens konstråd. På sikt syftar detta till att tillföra projekt av både permanent och tillfällig karaktär och därmed skapa platsspecifika projekt som kan aktivera platser och verka medborgarinkluderande. Under 2024 har fem permanenta konstnärliga gestaltningsprojekt påbörjats i samverkan med Statens fastighetsverk, bland annat på Riddarholmen 24

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

och Skeppsholmen i Stockholm. Dessa platser, som besöks av miljontals människor årligen, kommer varsamt att integrera konstverk som speglar vår tid och tillföra det samtida perspektivet till kulturhistorien. Till det första avslutat projektet inom ramen för samarbetsavtalet hör en bildväv, capriccio, av konstnären Pia Ferm för Sveriges ambassad i Peking, Kina, som färdigställdes under året. Efter att överenskommelsen med Fortifikationsverket kring konstnärlig gestaltning skrevs under inleddes 2023 ett närmare samarbete med myndigheten och deras brukare Försvarsmakten. Denna samverkan intensifierades under 2024. De närmsta åren planeras flera stora projekt med utbyggnader och nyetableringar av Fortifikationsverkets anläggningar. Här kommer konstnärliga gestaltningar att bidra till bättre arbets- och livsmiljö, stärka platsers och verksamheters identitet samt möjliggöra mötesplatser och reflektion. Under 2024 har stort arbete lagts ner på att ta fram rutiner och riktlinjer för arbetsprocessen med konstprojekten. Fyra konstprojekt har inletts under året och efter sommaren invigdes det första konstprojektet inom ramen för överenskommelsen: Sir Anselms ögon, av konstnären Katarina Löfström, på Gullmarens örlogsbas i Skredsvik utanför Uddevalla. Statens konstråds samarbete med Jernhusen har också fördjupats under 2024. Under 2023 överprövades direktupphandlingen av den konstnärliga gestaltningen för Park Central i Göteborg i HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, (HFD 5567–23). Den konstnärliga gestaltningen görs i samverkan med Jernhusen och är en integrerad gestaltning i fasaden. Ärendet i domstol prövade de nya förutsättningar för bedömningar enligt den så kallade överviktsprincipen och som aktualiserades genom de ändringar av upphandlingslagarna som infördes 1 feb 2022. I den uppdaterade lagen har beloppsgränsen höjts för direktupphandling av konstnärliga tjänster. HFD beslutade i januari 2024 att inte meddela prövningstillstånd i målet och fastställde därmed Kammarrätten i Stockholms dom i enlighet med Statens konstråds yrkande. Domen innebär att en upphandlande enhet får beakta varje anskaffning för sig utifrån överviktsprincipen, då en anskaffning både innefattar ett konstnärligt skapande och material. Det är fråga om en tjänst i sin helhet när skapandet utgör den största delen av kontraktsvärdet, och omvänt, ett varukontrakt i sin helhet när materialet utgör den största delen av kontraktsvärdet. De senaste tjugo åren har en och samma konstnärsallians överprövat ett stort antal av Statens konstråds upphandlingar av konst och rättsligen ifrågasatt myndighetens upphandlingsförfaranden. Endast en av dessa överprövningar har lett till fällande dom vilket visar att Statens konstråds upphandlingar i mycket hög grad uppfyller de krav som följer av lagen om offentlig upphandling och de krav på regelefterlevnad som ställs på statliga myndigheter. De domar, beslut och avgöranden som dessa överprövningar har lett till är av stort värde för Statens konstråd och blir vägledande inte bara för Statens konstråd fortsatta arbete utan även för motsvarande organisationer i regioner och kommuner. Under hösten inleddes en serie workshops i samarbete med Trafikverket med målet att lägga grunden för en avsiktsförklaring under 2025 avseende en långsiktig samverkan mellan myndigheterna. Dessa workshops syftar till att skapa en gemensam förståelse och grund för framtida och pågående samarbetsprojekt, samt för frågor om förvaltning av konstverk. Hittills har en av dessa workshops genomförts och resterande kommer att genomföras under 2025. Genom dessa workshops avser vi att samla och dela värdefulla erfarenheter samt identifiera nya möjligheter som kan utgöra huvuddragen i STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

en överenskommelse för central organisering och styrning av konstprojekt. En viktig utkomst är den kompetenshöjande aspekten och att Trafikverket härigenom utvecklar interna processer för beställning och genomförande av offentliga permanenta konstprojekt i olika storlekar och komplexitet. I samverkan med Trafikverket har Statens konstråd under många år medverkat i flera storskaliga och komplexa konstprojekt som Västlänken och pilotprojektet i Varberg där Trafikverket, Jernhusen Varbergs kommun och Statens konstråd samverkar. Det är av stor vikt att kunskap och erfarenheter från dessa projekt samlas in. Det handlar inte enbart om att ta med sig erfarenheterna i framtida samverkansprojekt utan också att sprida och utveckla kunskap för aktörer i hela Sverige. Under 2024 inledde Statens konstråd därför arbetet med att i en rapport samla erfarenheterna från denna samverkan i pilotprojektet. Rapporten kommer att färdigställas under 2025. Under 2024 har samarbete med Specialfastigheter inletts vad gäller en konstnärlig gestaltning i Borås. Vidare har Domstolsverket varit i kontakt med Statens konstråd under året för att inkludera arbetet med offentlig konst i sin generella arkitekturpolicy. Statens konstråd ser detta stora intresse för samverkan som en stark indikator på att myndighetens erfarenhet och kunskap är efterfrågade och håller hög kvalitet. Vidare ser vi efterfrågan som en indikator på att långsiktiga förutsättningar för myndigheten finns för att fortsatt över tid kunna verka för att konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle. Vi kan samtidigt också konstatera att en stor utmaning för Statens konstråd under de närmaste åren blir att leva upp till de förväntningar som finns på vår medverkan i bland andra Jernhusens och Trafikverkets stora satsningar på infrastruktur i stadsutvecklande stationsnära delar av städer, Fortifikationsverkets omfattande utbyggnader i takt med ökade anslag till Försvarsmakten och Statens fastighetsverks många projekt i känsliga kulturmiljöer. Statens konstråd har under 2024 varit aktiv i nätverket Samverkansforums nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. Nätverket samlar många av de fastighetsförvaltande myndigheter och statliga fastighetsbolag som verksamheten samarbetar med vad gäller byggnadsanknutna konstprojekt. Många av dessa fastighetsägare har idag en uttalad vilja att agera förebildligt som statlig beställare och tillämpa enprocentsregeln såsom de nordiska grannländerna sedan länge redan gör. Under 2025 kommer Statens konstråd vara värd för ett seminarium arrangerat av samverkansforumet och som fokuserar på förvaltning. Samverkan är en grundförutsättning för att kunna uppnå målen för politiken för gestaltad livsmiljö. Statens konstråds strategiska arbete för att på bästa sätt bidra till måluppfyllelse förtydligas i kapitel 5 i denna årsredovisning. Vi vill dock understryka att arbetet med gestaltad livsmiljö är helt integrerat och tas till utgångspunkt för hela verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. De redovisade resultaten för samverkan med statliga och privata aktörer ovan ska därför läsas med målen för gestaltad livsmiljö som fond.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Statens konstråds arbete med konstprogram och förstudier Vi har under de senaste åren sett att överenskommelserna med statliga fastighetsaktörer leder till att konst kan integreras tidigt i plan- och byggprocessen. Förutsättningarna att erbjuda fler konstnärer arbetstillfällen har ökat genom överenskommelserna, men framför allt har de skapat möjligheter för samhället att tillvarata konstnärliga perspektiv i skeden av både program, planering och byggande. När konstnärer i samverkan med andra yrkeskategorier får möjlighet att delta tidigt i plan- och byggprocesser kan konstnärliga processer stimulera till ökad kreativitet, utveckla en plats kulturhistoriska kvaliteter samt leda till innovativa och nyskapande lösningar. Förutsättningarna för ett gott slutresultat ökar även när konstnärer känner trygghet i alla led i arbetsprocessen och när förtroende finns från samarbetsparter att konstnärers medverkan tillför mervärden. Statens konstråd har långt utvecklade metoder för samverkan och samskapande. Genom inkluderande processer kan delaktighet och tillhörighet stärkas och ge fler människor förutsättningar att påverka sina livsmiljöer. Grunden för inkluderande arbetsprocesser utgörs av det så kallade konstprogrammet som tas fram i de samrådsgrupper som tillsätts för varje projekt. Konstprogrammet ger det kommande konstprojektet en riktning och blir en gemensam avsiktsförklaring mellan samverkansparterna genom att fastställa de praktiska förutsättningarna för gestaltningsuppdragen vad gäller ekonomi, tidplaner och fysiska förutsättningar som konstnärerna måste förhålla sig till. Här presenteras också visionen – ramverket med exempelvis idéer om möjliga konstnärliga teman eller frågeställningar som konstnären i sitt arbete utgår från – samt förslag på platser där konsten har störst möjlighet att möta många och tillföra något unikt för platsen. I samrådsgrupperna ingår såväl representanter för beställaren som brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som civilsamhällets aktörer eller boende på en plats. Arbetet leds av Statens konstråds curatorer, som alla är experter på arbete med konst i offentlig miljö och som har en central roll som processledare. Alla i samrådsgruppen deltar aktivt och kan därigenom påverka processen. Statens konstråd färdigställde 10 nya konstprogram under året. När konstprogrammet antagits fungerar det som ett aktivt underlag för hela den kommande processen, som kan sträcka sig över flera år (till exempel Trafikplats Varberg, i samverkan med Trafikverket, Jernhusen, Varbergs kommun, Region Halland), eller ibland flera decennier (som i Västlänken, Göteborg, tillsammans med Trafikverket). Ett annat exempel på hur arbete med förstudier inför framtagande av konstprogram konkret kan bidra till nyskapande är Statens konstråds arbete med att tidigt integrera konstnärliga perspektiv i samband med en om- och tillbyggnad av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund, i samverkan med Akademiska Hus. Som inledning på konstsatsningen genomfördes två tvärvetenskapliga workshops 2023 med fokus på konst och samhällsutveckling där olika institutioner vid fakulteten vid Lunds Samhällsvetenskapliga fakultet medverkade samt två inbjudna konstnärer, Lea Porsager och Eric Magassa. Dessa erfarenheter, konstens roll i samhällsbygget och vad konstprocessen gör med de som medverkar diskuterades under en programkväll i Statens konstråds lokaler i början av året. Under 2024 färdigställdes konstprogrammet för om- och tillbyggnaden av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och där erfarenheterna och kunskapen från de två workshopparna har arbetats in.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

När konstnärliga gestaltningsuppdrag utlyses av Statens konstråd ser vi att många konstnärer från Sverige men också från andra delar av världen har stort intresse av verksamheten. Under 2024 skickade ett stort antal både svenska och internationella konstnärer in portfolios och intresseanmälningar. Det vittnar om att Statens konstråds verksamhet uppfattas ligga i framkant och att den väcker stort engagemang och intresse. Internationellt verksamma konstnärer som Otobong Nkanga, Danh Vo, och Katarina Grosse, som räknas till världens absolut främsta, har under året arbetat med konstprojekt. Det bidrar i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan även byggherresektorn på offentlig och privat marknad. Statens konstråds arbete med konstprojekt under 2024 Konstprojekten skapas genomgående specifikt utifrån de fysiska och sociala sammanhang som finns på platsen. När Statens konstråd bjuder in konstnärer att utveckla konst i befintliga miljöer utgår arbetet alltid från platsens historiska och sociala lager: berättelser, bebyggelse, gemensamma rum, de som vistas på platsen och andra aspekter som konstnären vill lyfta fram och ta vid. Konstnärerna utarbetar skissförslag som alltid presenteras för rådgivande beslut i samrådsgrupperna, vilka för det mesta även deltar vid mitt-i-skiss-presentationer där konstnärliga vägval diskuteras. På så sätt är Statens konstråds arbete med val av konstnärlig gestaltning till stor del en demokratisk process. Under 2024 har det permanenta konstverket Sir Anselms ögon, av konstnären Katarina Löfström, färdigställts och invigts på Gullmarens örlogsbas, i Skredsvik utanför Uddevalla. Konstprojektet är ett bra exempel på hur konsten kan utgå från platsens historia och den verksamhet som bedrivs där. Sir Anselms ögon består av två sju meter höga skulpturer av trä och lackerat stål som står på en kulle precis innanför örlogsdepåns entré. De påminner om sjömärken och knyter an till platsens långa maritima historia, men kan också tolkas som två seende ögon, där delar av ögonen ändrar riktning och ständigt är i rörelse. Dessa ögon blickar ut över fjordlandskapet och syns väl i närområdet. När verket skapades utgick den curatoriella visionen och arbetet med konsten från basens skyddshelgon, maskoten Sir Anselm Dykén, som är en gummigroda som funnits med sedan verksamhetens start. Blinkningen till grodan finns i verket, både genom titeln och genom utformningen av de rundlar som kan tolkas som ögon som vakar över basen och landskapet runt Gullmarsfjorden. Mötet mellan konstnärer och andra yrkesgrupper har ofta visat sig gynna konstnärlig förnyelse, såväl av den offentliga konsten som av enskilda konstnärskap. Statens konstråds verksamhet ger konstnärer förutsättningar att arbeta i en långt större skala än vad som är möjligt i ett galleri, en konsthall eller i andra utställningsrum. Arbetet är en kunskapsutvecklande process, där beställare och brukare ofta för första gången får möjlighet att direkt möta konstnärer och med olika perspektiv bidra till ett konstnärligt innovativt arbete, där många människor ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. I de permanenta projekten är helhetsintegration en viktig aspekt. Juri Markkulas verk Amarcord för västra trågväggen i Trafikverkets anläggning i Varberg är ett bra exempel på det. Konstverket är det första verket som färdigställts inom pilotprojektet Trafikplats 28

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Varberg. I pilotprojektet har Trafikverket, Jernhusen, Varbergs kommun, Region Halland och Statens konstråd samverkat sedan 2018 med syftet att skapa förutsättningar för en väl gestaltad och sömlös helhetsmiljö där konsten kan spela en central roll. Ytterligare ett syfte har varit att utveckla metodstöd för hur enprocentsregeln kan tillämpas i storskaliga och komplexa infrastrukturprojekt där flera huvudmän ingår. Trafikplats Varberg omfattar Västkustbanans dubbelspår genom Varberg med tunnel under centrum. Det nya tågspåret är nio meter under marknivå, där utrymmet med sin kurvatur vid spår och perrong bildar en inverterad version av Varbergs fästningsmurar. I projektet ingår Jernhusens nya stationsbyggnad och kommunens angränsande markområden med en torgbildning utanför stationshuset och som också kommer att ha konstnärliga gestaltningar. Amarcord färdigställdes 2024 och de två övriga konstverken ska stå färdiga 2025 då invigningen av trafikplatsen kommer att äga rum. Den curatoriella visionen Horisonter, i det övergripande konstprogrammet, har verkat för att stärka kopplingen mellan det nya stationsområdet och dess närhet till havet. Markkulas konstverk är integrerat i den ungefär 300 meter långa västra trågväggens ytskikt av streckmetall. Den konstnärliga gestaltningen består av en metallisk färgbearbetning som skapar en visuell horisontlinje som löper längs med perrongen och ger en mental bild av västerhavets färg och ljusskiftningar. Det är av stor vikt för konstnärlig förnyelse att även yngre konstnärer utan tidigare erfarenhet av offentliga gestaltningsuppdrag kan ges möjlighet att arbeta med offentlig konst. I dessa fall blir de erfarna curatorernas stöd och vägledning viktiga för att lotsa konstnärerna genom de ofta komplicerade samverkansprocesserna. Inom ramen för överenskommelsen med Statens fastighetsverk har den nyutexaminerade konstnären Pia Ferm under 2024 färdigställt en permanent konstnärlig gestaltning för Sveriges ambassad i Peking, Kina. Verket capriccio är ett textilt verk av tuftad ull och föreställer ett delvis abstraherat och uppbrutet landskap. Motivet härrör från minnesbilder och insamlade foton av urbana eller semiurbana platser där staden sakta växer fram eller omvandlas. Men behovet av curatoriellt stöd kan även gälla konstnärer som har tidigare erfarenhet av att arbeta med konstgestaltningar i offentliga rum. De curatoriella processer som Statens konstråd omsorgsfullt har utvecklat under lång tid stärker konstnärers möjligheter att konstnärligt utvecklas i arbetet med konst i offentliga rum. Ett verk som invigdes under 2024 inom samverkansavtalet med Akademiska Hus är Christian Partos skulpturgrupp Bänglar, vid M-Husets innergårdar på Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Bänglar kompletterar den tidigare skulpturen Kugghjulshjärtan som står utanför samma byggnad och som invigdes 2023. Bänglar som består av tre vajande strån rör sig som med en inre kraft. Här går det att läsa in en berättelse om individers förhållande till varandra. Varje strå har en egen vilja, men för att allt ska fungera krävs ett samförstånd och en ömsesidig respekt mellan varje individ. De rörliga stråna väckte stor uppmärksamhet på plats med sin programmerade koreografi och konstverket kommer förhoppningsvis att kunna inspirera studenter och forskare som verkar inom maskinteknikens område att våga tänka nytt. Genom nära samverkan med privata aktörer som bygger för statlig verksamhet medverkar Statens konstråd även till att utveckla och stärka arbetet med enprocentsregeln bland privata byggherrar. Exempel på detta är samarbetet de senaste åren med det privata fastighetsbolaget Vacse avseende en konstnärlig gestaltning utanför Norrköpings tingsrätt. 2024 slutfördes verket Andrum av konstnären Haidar Mahdi. Verket är en STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

bearbetning av den stenmur som omger planteringarna utanför Norrköpings tingsrätt. För Mahdi framstod muren framför tingsrätten som en symbol för de regler som skapar ordning, Norrköpings stadsplan och lagboken. Men den saknade liv. Det går att läsa in en symbolik i den skulpturala gestaltningen och tilltaget att omvandla muren till en skulptur. Mahdi har låtit livet och de organiska formerna växa fram på en fyrkantig och stabil grund, precis som staden Norrköping. Samtidigt är skulpturen öppen för andra tolkningar. Konstnären själv menar att konstverket blir ett andrum och en plats att stanna till vid om och om igen för tanke och reflektion. Under invigningen talade Vacses VD Fredrik Linderborg engagerat om att konsten tillför betydelsefulla estetiska, kulturella och sociala värden för alla som besöker eller arbetar på domstolarna och för alla som bor och verkar i de städer där Vacse uppför byggnader för Domstolsverket. Statens konstråd har i tidigare årsredovisningar beskrivit hur arbetet med tillfälliga konstprojekt kan spela en viktig roll för att utveckla nya arbetsmetoder, utforska samhällsrelevanta frågor, experimentera med nya konstformer och nå ut till nya konstnärsgrupper och målgrupper. Ett exempel på detta är hur erfarenheter från det mycket uppmärksammade digitala NFT-konstverket FolkFigur (2022) av konstnären Ilja Karilampi, har kunnat tas tillvara på och utvecklas i ett nytt gestaltningsuppdrag i samverkan med Akademiska Hus. I den nya byggnaden Konstnärliga i Göteborg, som kommer att rymma de konstnärliga fakulteterna på Göteborgs universitet, har under året ett arbete inletts kring ett semipermanent digitalt konstprojekt. Syftet är att kunna erbjuda konstnärer som vanligtvis inte söker offentliga konstuppdrag möjlighet att utforska nya former för att arbeta med digital konst i offentliga miljöer. I ett konstprojekt av Jonas Lund, Among the living, lyfts i tätt samarbete med studenter från de konstnärliga fakulteterna frågan om vilken roll AI i framtiden kommer att spela i konstutbildningar och i människors vardag. Genom att på ett lättillgängligt sätt sänka trösklarna för att ta del av en ny teknologi bidrar verket till att utveckla och sprida kunskap om en ny teknologi som revolutionerar kreatörers framtida möjligheter. Exemplet visar att Statens konstråd och konstnärer i samarbete både kan bana väg för nya och experimentella sätt att arbeta med konst i det offentliga rummet och nå både nya konst- och publikgrupper.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

1.3 Det icke-statliga samverkansarbetet under året Genom samverkan med icke-statliga aktörer som exempelvis regioner, kommuner och civilsamhälle har Statens konstråd möjlighet att i hela Sverige medverka till förnyelse och utveckling av offentlig konst och gestaltning av andra gemensamma miljöer än de statliga. Denna samverkan sker lokalt i olika delar av landet och leder till bättre gestaltade livsmiljöer. Det innebär även stora möjligheter till kunskapsutbyten kring aktuella samhällsfrågor, konstnärliga arbetsmetoder och nya konstnärliga uttrycksformer i offentliga rum. Samverkan med icke-statliga aktörer inkluderar både permanenta och tillfälliga konstverk. Årets projekt visar dessutom på hur konsten kan bidra till social hållbarhet när människor fått möjlighet att vara delaktiga i de konstnärliga processerna och genom medskapande kunnat påverka sin närmiljö. Under 2024 har Statens konstråd i hög grad stärkt sin samverkan med kommuner runt om i Sverige. Den samverkan med Orust kommun som ägde rum under året är ett exempel på hur Statens konstråd kan stödja kommuner i glesbygd i arbetet med konst och social hållbarhet. Detta på platser där det ofta saknas finansiering för offentlig konst och där arbete med offentlig konst sker sporadiskt. Orust kommun drev under 2021–2023, genom Fyrbodals kommunalförbund, ett pilotprojekt med målet att skapa fler attraktiva livsmiljöer i Fyrbodalsregionen där utgångpunkten var ett uttalat landsbygdsperspektiv. I pilotprojektet undersöktes hur kommunerna kunde prova, utveckla och etablera arbetsmodeller där olika förvaltningar arbetar tillsammans för att åstadkomma en mer hållbar utveckling i samhällsbygget. Samverkan med Orust kommun, som Statens konstråd inledde 2023, har syftat till att stärka och vidareutveckla kommunalförbundets påbörjade processer samt möjliggöra en konstnärlig gestaltning i Henån, när ån skredsäkras och skyddas mot framtida erosion. Under våren 2024 bjöds konstnären Ruben Wätte in att i samverkan med ungdomar bosatta i Henån arbeta fram ett förslag för en permanent konstnärlig gestaltning. Verket, som kommer att färdigställas och installeras under våren 2025, bygger på de workshopar som konstnären genomförde med ungdomarna. Det samskapande arbetet utgick från den Epa-kultur som är stor lokalt, men bryggar också över till en närliggande fritidsgård och de ungdomar som vistas där. Projektet är ett talande exempel på hur Statens konstråd kan arbeta med konstprojekt där miljöer riktade till barn och unga prioriteras. Utan Statens konstråds medverkan hade det inte varit möjligt för en kommun som Orust att genomföra ett konstverk av den här storleken och med den höga konstnärliga kvaliteten som verket får. Statens konstråd har på så sätt kunnat bidra med kompetens, kunskap, erfarenhet och ekonomiska resurser till arbetet med offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma miljöer på landsbygden. Myndigheten har här bidragit till att sprida samtidskonsten till en plats, men också till ett lokalsamhälle, där många annars skulle ha haft det svårare att få tillgång till konst. Statens konstråds samverkan med unga civilsamhällesaktörer i konstprojektet visar hur lokala aktörers roll i samhället kan stärkas och hur konstnärliga former för delaktighet kan ge en bred allmänhet, särskilt i yngre åldrar, möjligheten att uppleva och beröras av konst och konstnärliga processer. Intresset för metodstödet Offentlig konst – handbok för statliga beställare, som Statens konstråd tog fram 2022 i samband med regeringsuppdraget Hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger (2018–2021) har varit mycket stort bland kommuner och regioner. Därför har Jönköpings kommun och företaget Art STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Platform i samarbete med Statens konstråd tagit fram en kommunal version av metodstödet riktat mot kommunala beställare: Offentlig konst– handbok för kommunala beställare som gavs ut under året. Representanter från drygt tio olika kommuner ingick i en referensgrupp. I Eskilstuna, under Folk och Kultur 2024, arrangerades ett samtal om boken och i dialogträffar och workshops under året med framför allt tjänstepersoner från kommuner har metodstödet visats sig vara ett väl fungerande och användbart kunskapsstöd i det egna arbetet med offentlig konst. Ett par regioner och kommuner har också efterfrågat att få presentationer av metodstödet i sina forum. Utvärderingar av satsningarna inom regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020) visar också att denna form av praktiskt kunskapsstöd är efterfrågat och uppskattat av många kommuner. Vidare har förslag att ta fram kompletterande dokumentmallar för praktisk tillämpning efterfrågats, såsom exempelvis för konstprogram, upphandlingsunderlag, skötselanvisningar, förvaltningsplaner och budgetmallar. Det finns stora behov av kunskapshöjande insatser och därför har Statens konstråd under senhösten gått ut med en intresseanmälan riktad till små och medelstora kommuner för att fortsatt stärka arbetet med offentlig konst i mindre kommuner i hela Sverige. Syftet är att medverka till förstudier, metodutveckling och kunskapsstöd i genomförande av nya konstprojekt för att skapa en bättre grogrund för konstnärligt arbete, stärka konstkompetensen och främja lokal samverkan i ett fortsatt långsiktigt konstarbete inom kommunen. Samverkan kring konstprojekten syftar till att främja både kulturell och social hållbarhet genom att fokusera dels på nyskapande konst på platser där framför allt unga vistas, dels på ungas delaktighet och möten med konstnärer och samtidskonst. Under 2024 påbörjades även ett samarbete med Mora kommun för att medverka i arbetet med att skapa en konstnärlig gestaltning för Moras nya skolområde, en högstadieskola med tillhörande skolgård, idrottshall och kulturskola. På initiativ av kultur- och fritidschefen i Mora kommun togs kontakt med Statens konstråd utifrån ett tidigare genomfört samarbetsprojekt under 00-talet i Motala kommun. Den kompetensutvecklande erfarenheten av att samarbeta med Statens konstråd i en konstnärlig gestaltning och den gedigna kunskap om konst i offentliga miljöer, processer och organisation som Statens konstråd då bidrog med, låg till grund för ännu en förfrågan nästan tjugo år senare. Den nya högstadieskolan i Mora har planerats som en del av det större stadsutvecklingsprojektet Strandenprojektet, en satsning på att förnya och förbättra stadens infrastruktur och offentliga miljöer. I skolprojektet undersöktes även hur offentlig konst kan integreras i det större stadsutvecklingsprojektet. Med utgångspunkt i medskapande processer för arkitektur och konstnärlig gestaltning togs en curatoriell vision, Ornamenterade gemenskaper, fram tillsammans med den lokala samrådsgruppen bestående av representanter från kommunens kulturförvaltning, byggprojektledare, arkitekter och bildpedagoger. Samarbetet med Mora kommun är ett pilotprojekt som bidrar med metodstöd för arbetet med gestaltad livsmiljö och att stärka arbetet med offentlig konst i kommuner. Vid Strandenprojektets start fanns från början röster inom kommunen som motsatte sig placeringen av skolan. Insatser för att öka medborgardialogen vidtogs och ledde fram till att kommunen i juni genomförde en folkomröstning. Till följd av resultatet där en majoritet röstade emot skolans placering beslutade kommunfullmäktige att stoppa projektet på området. Behovet av en ny högstadieskola kvarstår dock och arbetet med att utreda nya möjliga platser fortgår. Detta innebär att den konstnärliga 32

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

gestaltningen pausas tillfälligt, men de genomförda första stegen i processen tillvaratas och utgör en grund för det fortsatta arbetet på en annan framtida plats. Statens konstråd har under året varit behjälpligt i två projekt som behövt ett omtag vad gäller de tekniska lösningarna. Båda projekten har genomförts i samarbete med kommuner i miljöer som annars inte har tillgång till så mycket offentlig konst. Carla Zaccagninis gestaltning Jaguars can’t be heard, and yet they sing står i stadsdelen Lindängen i Malmö. Den består av två lekskulpturer och karuseller. Genom att få uppdaterad mekanik och teknik kunde verket slutgiltigt överlämnas till Malmö stad för framtida förvaltning. Projektet genomfördes som en del av regeringsuppdraget Konst händer (2016–2018). Det andra projektet är Olivia Plenders The Falkenberg Encyclopaedia som tar plats i stora delar av Argus kunskaps- och kulturcentrum i Falkenberg. Plender har i arbetet med gestaltningen arbetat med boende i Falkenberg för att tillsammans med dem undersöka vad kunskap är och vilken kunskap som sparas för framtiden. Detta projekt genomfördes som en del av regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2020). Serien av tillfälliga konstprojekt under samlingstiteln All my relations undersöker ritualens förmåga att skapa gemenskap och tillhörighet genom konstnärliga praktiker. Det första konstprojektet i serien genomfördes sommaren 2024 i Örebro av konstnären Valeria Montti Colque, en svensk-chilensk konstnär som också representerade Chile på Venedigbiennalen 2024. Hennes verk – El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel –är en storskalig installation och ett performancekonstverk mitt i Örebro som går i dialog med ett av stadens landmärken, Karl XIV Johan-statyn. Genom att under en kort period förvandla en central och välkänd plats skapas nya berättelser och förståelse av platsen. Projektet gjordes i tät samverkan med Örebro OpenArt, en konstbiennal för konst i det offentliga rummet arrangerad av Örebro stad. Det nära samarbetet var en förutsättning för konstprojektets lokala förankring och framgångsrika genomförande. I samarbete med Parkförvaltningen i Örebro kommun byggde konstnären ett nytt ”rum” i rummet med blommiga väggar och skulpturala objekt. Fler deltagarbaserade och medskapande inslag ingick och där olika åldersgrupper inkluderades, särskilt barn och unga, men även olika lokala föreningar. Bland annat bjöds invånare in att skicka bilder, föremål och berättelser av särskilt värde för dem och som sedan sattes samman av konstnären till ett heligt minnesberg bestående av de föremål och bilder som lämnats in av örebroare under våren och som bär på spår av många människors liv. I verket ingick också ett antal kreativa workshops som samlade hundratals barnfamiljer och andra grupper och åldrar i staden. Förutom den digitala kommunikationen om verket förmedlades även verket fysiskt på platsen med teckenspråk, tack vare medarbetare från staden och Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel levandegjorde på så sätt en välkänd plats mitt i staden och som kom att användas flitigt av tusentals invånare och besökare. Konstverket fick stor uppmärksamhet både lokalt och i media och visar på hur Statens konstråd genom samverkan med andra aktörer, i det här fallet Örebro stad, biennalen och inte minst civilsamhället, kan nå nya målgrupper i Örebro län och medverka till en ökad förståelse, en bredare långsiktig kunskapsutveckling och förnyelse av området offentlig konst. Ytterligare ett projekt som under 2024 genomfördes i serien All my relations var performanceverket Monstra, skapad av koreografen Elisabete Finger och konstnären Manuela STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Eichner. Verket är en koreografi för fem kvinnor och fem växter. Konstverket påminner om en ritual och speglar det komplexa förhållandet mellan människor och den jord som vi är beroende av. Projektet genomfördes som en del av konstfestivalen September Sessions i Stockholm och i samarbete med MDT Moderna Dansteatern. Genom verkets tvärdisciplinäritet och genom samarbetet med MDT, kunde en helt ny publik nås. Vidare kunde nya kontakter och nätverksmöjligheter i dansfältet skapas vilket bidrar till ökad kreativitet och mångfald inom och mellan olika konstformer. Under 2024 inleddes ett samarbete med en av de mest internationellt kända konstnärerna, Otobong Nkanga, som under 2025 kommer att ta fram ett idéförslag för ett tillfälligt konstprojekt inom ramen för serien All my relations. Som del i detta utvecklingsarbete har Statens konstråd samarbetat med KiN, Konstmuseet i Norr, Kiruna, som möjlig samarbetspartner och plats för det eventuella konstprojektet. Detta bidrar i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar arbetet med utveckling av offentlig konst och gestaltning av andra gemensamma miljöer än de statliga. Viljan och behovet att få rådgivning från Statens konstråd vad gäller frågor om konstnärlig gestaltning är stor. Frågor och önskemål om konkret rådgivning kommer från många olika slags aktörer – kommunala, regionala och privata – i hela Sverige. Till exempel kan Nobelstiftelsen nämnas som 2023 tog kontakt med Statens konstråd för att få rådgivning i arbetet med att ta fram ett nytt permanent konstverk för den nya Nobelbyggnaden som den välrenommerade arkitekten David Chipperfield har ritat och som beräknas stå klart 2027. Byggnaden kommer att vara placerad på Stadsgårdskajen vid Slussen i centrala Stockholm och är en del av Slussenområdets omvandlingsprojekt. Att Nobelstiftelsen söker rådgivning och medverkan från Statens konstråd i urvalsarbetet av konstnärer för att skapa permanenta konstnärliga gestaltningar i sin nya byggnad i Stockholm, understryker hur viktig och betydelsefull denna konstnärliga satsning är. Genom att samarbeta med Statens konstråd säkerställer Nobelstiftelsen att konstverket och den konstnärliga processen inte bara håller hög kvalitet, utan också reflekterar en djup och genomtänkt kulturell betydelse som kommer att berika stadens offentliga rum och kulturliv för kommande generationer. Tabell 4 Antal pågående konstprojekt per 31 december 2022–2024

2022

2023

2024

Statligt lokalbruk

Icke-statligt lokalbruk

Summa

Kommentar: Ökningen av antalet konstprojekt inom statligt lokalbruk kan förklaras genom statens tillämpning av enprocentsregeln (Ku2018/01350/KO).

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 5 Antal avslutade statliga och icke-statliga konstprojekt 2022–2024 fördelade på kategorier 2022

2023

2024

Statligt lokalbruk Polis, kriminalvård och domstolar Universitet, högskolor och andra skolor

5**

Kulturmyndigheter

Militära myndigheter

Infrastruktur

Övriga myndigheter

Kommun/civilsamhälle

Summa

Icke-statligt lokalbruk

Kommentar: Kategorin infrastruktur är ny 2024 *samtliga inom Strategiskt samarbete med fastighetsägare (1% regeln) **varav 4 projekt inom Strategiskt Samarbete med fastighetsägare (1% regeln)

Förteckning 1 Avslutade statliga konstprojekt 2024

Konstnär

Christian Partos

Titel

Kugghjulshjärtan, Bänglar

Teknik

Skulptur

Material

Kugghjulshjärtan: Stål, plast, elmotor Bänglar: Elmotorer, elektronik, plast, LED, aluminium, rostfritt stål

Ort

Lund

Brukare

Lunds tekniska högskola, Lunds universitet

Fastighetsägare

Akademiska Hus

Curator

Björn Norberg

Konstnär

Haidar Mahdi

Titel

Andrum

Teknik

Skulptur

Material

Granit

Ort

Norrköping

Brukare

Sveriges domstolar, Norrköping tingsrätt

Fastighetsägare

Vacse Skepparen 1 AB

Curator

Björn Norberg

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Konstnär

Pia Ferm

Titel

capriccio

Teknik

Textil

Material

Lin

Ort

Beijing, Kina

Brukare

Sveriges ambassad i Peking, Utrikesdepartementet

Fastighetsägare

Statens fastighetsverk

Curator

Peter Hagdahl

Konstnär

Katarina Löfström

Titel

Sir Anselms ögon

Teknik

Skulptur

Material

Pulverlackerat stål, trä

Ort

Skredsvik

Brukare

Gullmarens örlogsbas, Skredsvik

Fastighetsägare

Fortifikationsverket

Curator

Björn Norberg

Konstnär

Juri Markkula

Titel

Amarcord

Teknik

Skulptur, måleri

Material

Bemålad streckmetall

Ort

Varberg

Brukare

Varbergs nya järnvägsstation

Fastighetsägare

Trafikverket

Curator

Marianne Jonsson

Förteckning 2 Avslutade icke-statliga konstprojekt 2024

Konstnär

Valeria Montti Colque

Titel

El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel

Teknik

Installation, performance

Material

Tyg, trä, färg, lera, blommor, ljud, betong, keramik

Ort

Örebro

Samarbetspart

Örebro Open Art

Curator

Edi Muka

Konstnär

Elisabete Finger & Manuela Eichner

Titel

Monstra

Teknik

Performance

Material

Växter

Ort

Stockholm

Samarbetspart

MDT Moderna Dansteatern

Curator

Edi Muka

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 6 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och genomförandekontrakt i statliga projekt 2022–2024

År

2022

2023

2024

Konstnärer som fått skissuppdrag

Konstnärer som fått genomförandekontrakt

Summa

Kommentar: Indelningen i tabell 6–7 infördes 2022 för att återspegla återrapporteringskrav i Statens konstråds regleringsbrev för konstprojekt inom kategorierna statligt respektive icke-statligt lokalbruk.

Tabell 7 Antal konstnärer som har fått uppdrag i icke-statliga projekt 2022–2024

År

2022

2023

2024

Antal konstnärer inbjudna att utveckla icke-statliga projekt

Konstnärer som fått uppdrag att genomföra icke-statliga projekt

Summa

Tabell 8 Strategiskt Samarbete med fastighetsägare (1% regeln) 2022–2024 (belopp i tkr)

Samarbetspart

2022

2023

Skiss

Genomförande

Skiss

2024 Genomförande

Skiss

Genomförande

Statliga fastighetsägare Akademiska Hus

600

290

8 800

Trafikverket

440

5 500

2 000

Jernhusen

160

1 080

Specialfastigheter

395

3 750

Fortifikationsverket

120

800

160

Statens fastighetsverk

500

Privata fastighetsägare* Fastighets AB Stenvalvet

Castellum Nyhamnen AB

1 500

Castellum Castellum LIN fastighet 2 AB

1 000

Vacse Skepparen 1 AB

160

475

SMEBAB Kalium AB

1000

Varvsstaden AB

240

615

2 500

1 320

10 050

770

13 855

Summa

Kommentar: Tabellen visar att summan som både statliga och privata fastighetsägare bekostar för genomförande inom ramen för tillämpning av enprocentsregeln har ökat markant under 2022–2024. Skiss bekostas genom Statens konstråds anslag. * Privata fastighetsägare som bygger för statlig verksamhet och som finansierar genomförande.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 9 Avslutade konstprojekt 2022–2024 fördelade per län

2022 Län Gotlands län

2023

Antal

20%

Antal

2024 %

Götalands län Hallands län Jönköpings län

10%

Antal

14%

10%

20%

14%

40%

14%

Norrbottens län Skåne län Stockholms län

20%

Södermanlands län

10%

Uppsala län

20%

Värmlands län

10%

Västra Götalands län

20%

Örebro län

10%

Östergötlands län

14%

Utomlands

14%

100%

Digitalt (ej bundet till län)

10%

Summa

100%

Tabell 10 Uppdrag till konstnärer i avslutade projekt 2022–2024 (statliga-icke-statliga) fördelat på kön 2022 Kön

Antal

Antal i %

Projektbudget (tkr)

Projektbudget i %

Kvinnor

60%

6 785

84%

Män

20%

1 108

14%

Grupp

20%

171

Summa

100%

8 064

100%

2023 Antal

Antal i %

Projektbudget(tkr)

Projektbudget i %

Kvinnor

Kön

70%

9 202

66%

Män

Grupp

30%

4 640

34%

Summa

100%

13 842

100%

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

2024 Antal

Antal i %

Projektbudget (tkr)

Projektbudget i %

Kvinnor

Kön

43%

2 171

21%

Män

43%

8 240

79%

Grupp

1**

14%

Summa

70%

10 450

100%

* De tre grupperna utgörs sammanlagt av fyra kvinnor och tre män. ** Gruppen utgörs av två kvinnor. Kommentar: En jämn fördelning av uppdrag till kvinnor och män är svår att uppnå på grund av att upphandlingslagstiftningen ger begränsade möjligheter att använda kön som urvalskriterium.

1.4 Konstnärers och kulturskapares villkor Konstnärers och kulturskapares villkor är ett integrerat perspektiv i hela Statens konstråds verksamhet, såväl i arbetet med kollektioner och konstprojekt som i förvaltning och bevarande av den offentliga konsten. Konstnärers villkor stärks genom nya permanenta och tillfälliga konstverk, genom förvärv av konstverk till samlingen, genom programverksamhet där MU-ersättningarna utgör en viktig ersättning och genom tillsynsverksamheten över statlig offentlig konst som har betydelse för den årliga statliga individuella visningsersättningen till konstnärer. En central fråga för att stärka konstnärers villkor är utformningen av de avtal som tecknas för skiss och genomförande av permanenta och tillfälliga konstprojekt. Ett huvudsyfte med avtalen är att konstnärer som anlitas ska få skäliga ekonomiska ersättningar och goda arbetsvillkor. Avtalen definierar konstnärernas grundvillkor i samarbetet med de statliga aktörerna kring utlysningar av nya konstprojekt (upphandlingsunderlag). Under 2024 har de avtalsförändringar som togs fram 2023 i dialog med Konstnärernas Riksorganisation KRO implementerats och vidareutvecklats med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och statliga fastighetsbolag. Statens konstråds arbete med att stärka konstnärers villkor utgör ofta en förebild och många kommuner och regioner använder dessa som referens vid upprättade av egna avtalsmallar. I statliga konstprojekt har vi i samarbete med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag som målsättning att flera konstnärer ska bjudas in att parallellt lämna skissförslag inom ramen för upphandlingar av nya permanenta konstprojekt. Detta resulterar i en större mångfald av konstnärliga uttryck och att antalet skissuppdrag för konstnärer ökar. Med fler skissuppdrag kan även konstnärer som inte har tidigare erfarenhet av skissuppdrag utveckla kunskap och erfarenhet med stöd av Statens konstråds curatorer. Detta stärker deras framtida möjligheter att verka inom området offentlig konst. Vidare bidrar verksamhetens curatoriella arbetsmetoder även till att stärka konstnärers villkor genom att utveckla nya former för fler konstnärer att samverka med andra yrkesgrupper i både plan- och byggskeden. Många konstnärer arbetar idag processbaserat och deras erfarenheter och kompetens i tvärdisciplinära gestaltningsprojekt kan öppna för nyskapande konstnärliga perspektiv på utformningen av människors livsmiljöer. Ett hinder för att öka antalet parallella skissuppdrag är dock Statens konstråds resurser för administration och curatering av permanenta konstprojekt. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Att konstnärer ska kunna leva på sin konst är utgångspunkten för den statliga individuella visningsersättningen inom bild- och formområdet. Ersättningen fördelas till konstnärer efter att de till upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt har inrapporterat vilka offentliga konstverk som de har sålt till kommuner, regioner, staten eller kyrkan och på vilka platser dessa konstverk visas för allmänheten. Den statliga offentliga konstsamlingen som består av omkring 100 000 inköpta lösa konstverk och omkring 2 000 beställda byggnadsanknutna konstverk, placerade i offentliga miljöer. Den statliga offentliga konsten genererar årligen betydande summor i form av individuella visningsersättningar till merparten av alla Sveriges levande konstnärer. Genom årliga nyförvärv av konstverk till samlingen och beställningar av nya byggnadsanknutna konstverk verkar Statens konstråd långsiktigt för att både etablerade och nya yrkesverksamma konstnärers ekonomiska villkor kan stärkas i hela landet.

1.5 Nyförvärv till samlingen – 100 000 verk skildrar Sverige av i går, i dag och i morgon Statens konstråd förvärvar årligen konstverk av konstnärer som är yrkesverksamma inom svenskt konstliv och stödjer därigenom konstlivet i hela landet. Under 2024 har fler konstverk förvärvats till samlingen jämfört med föregående år. Förvärven införlivas med den statliga konstsamlingen och används i nya konstkollektioner som placeras på statliga myndigheter. Alla inköp av konstverk görs utifrån en fastställd förvärvs- och jävspolicy och bedöms av ett flertal personer. För de inköp som har genomförts har huvudsakligen två förvärvsmetoder tillämpats. Den ena metoden är etablerad sedan flera decennier och innebär att sex upphandlade konstkonsulter, verksamma i olika regioner, föreslår verk för inköp samt utför inköp på delegation. Detta sker löpande över året i syfte att snabbt och flexibelt kunna etablera lokala och regionala kontakter med konstnärer och utställningsplatser över hela landet. Den andra metoden baseras på analyser av samlingen i syfte att göra strategiska bedömningar inför nyförvärv av konstverk. Sådana analyser kan handla om konstnärskap som inte är representerade i samlingen eller som inte har köpts in under lång tid. Det kan också handla om samtida konstnärliga uttryckssätt och strömningar med hög relevans i vår samtid. Några exempel på strategiska inköp under 2024 är bland annat Anna Odells videoverk Rekonstruktion – Psyket (2024) och Claes Söderquist filmkonstverk Landskap (1987). Som en del i vårt bevakningsarbete av den nationella konstscenen har Statens konstråd under 2024 köpt in konst från flertalet avgångsutställningar över hela landet. Inköpen har varit från både kandidat- och masterutbildningar från bland annat HDK-Valand, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan och Konsthögskolan vid Umeå universitet. Att som konstnär bli inköpt till Statens konstråds samling under ett tidigt skede i karriären kan innebära ett viktigt stöd till att både kunna verka och etablera sig som konstnär. Den statliga offentliga konstsamlingen håller hög kvalitet, även sett i internationella sammanhang. Ett tydligt belägg för detta är att flera välkända utländska konstinstitutioner under 2024 har anhållit om lån av både äldre och nyare konstverk till internationella utställningar. 40

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Ulla Wiggens målning Face of Mind, som köptes in till Coronasamlingen i regeringsuppdraget 2021, har under 2024 visas i en stor separatutställning på Museum Fridericianum i Kassel, samt EMMA museum i Esbo, Finland. Under 2025 planeras samma utställning att visas på Västerås konstmuseum där Face of Mind också är med. Christian Partos videoinstallation Lacrima Christi har under 2024 visats i en nordisk grupputställning i Felleshus, de nordiska ambassadernas gemensamma kulturhus för utställningar och evenemang i Berlin. Liksom tidigare år har även ett flertal konstverk lånats ut under 2024 till museer och konsthallar i Sverige. Museer visar i allmänhet ca 5–10 % av sina konstsamlingar och långt ifrån alla människor har möjlighet att besöka museiutställningar. Genom Statens konstråd visas cirka 80 % av den statliga offentliga konstsamlingen (av 100 000 konstverk) i statliga verksamheter och miljöer runtom i hela landet. Den statliga offentliga konstsamlingen utgör därmed ett viktigt komplement till utställningarna på landets museer och konsthallar. Samlingens rika variation och breda spridning av konstnärliga uttryck och berättelser ger fler möjlighet att regelbundet uppleva konst och kultur. Utställningen Varning för konsten! som visades på Skeppsholmen under 2024 väckte stort intresse även på myndigheter som har offentlig konst i sina lokaler. Linnéuniversitet producerade i dialog med Statens konstråd en egen variant på Varning för konsten! med den besläktade titeln Konst som stör och berör? I utställningen, som visades i Växjö under september 2024 till februari 2025, ingick verk som Statens konstråd har förvärvat och placerat på Linnéuniversitetet genom åren. Med utställningen Konst som stör och berör? ville Linnéuniversitetet reflektera kring den offentliga konsten och ställa grundläggande frågor som: varför det finns konst på lärosäten och varför är tycke och smak olika och förändras över tid?

1.6 Konstansökningar och konstkollektioner – mötet med konsten i vardagen Konstkollektionerna ger tusentals människor möjlighet att varje dag uppleva konst av hög kvalitet och verksamheten har stor betydelse för konst- och kulturlivets utveckling och förnyelse i hela landet. Konstkollektionerna tas fram i dialog mellan myndighetens samrådsgrupp och Statens konstråds konstkonsult. Genom konstkollektionerna främjas ett obundet och dynamiskt kulturliv med yttrandefriheten som grund. Konstkollektionerna ger även många människor möjligheter att, i linje med målen för politikområdet gestaltad livsmiljö, direkt påverka utformningen av samhällets gemensamma miljöer i alltifrån häkten och universitet till länsstyrelser och ambassader. Alla statliga myndigheter kan ansöka om konstkollektioner med verk från Statens konstråds samling. På så sätt kan den statliga offentliga konstsamlingen, som innehåller över 100 000 konstverk, få en bred spridning till människor i olika offentliga samhällsmiljöer som högskolor och universitet, domstolar, arbetsförmedlingar och ambassader. Resultatet kan liknas vid curaterade utställningar, individuellt anpassade efter myndigheternas olikartade byggnader, miljöer och verksamheter.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Statliga myndigheters efterfrågan på nya konstkollektioner är fortsatt mycket stor samtidigt som Statens konstråds personella resurser är begränsade. Ett förhållningssätt för att kunna bevilja samtliga inkomna ansökningar har därför varit att i vissa fall reducera önskat antal konstverk. På så sätt kan vi gå fler ansökande myndigheter till mötes och genomföra ett större antal konstkollektioner över hela landet. Anpassningarna av antal konstverk som placeras görs i regel av våra upphandlade konstkonsulter på plats och i dialog med myndigheternas samrådsgrupp. Under 2024 har flera nya myndigheter kontaktat oss med önskemål om placering av nya konstkollektioner, exempelvis Utbetalningsmyndigheten, KK-stiftelsen och Svenska filminstitutet. Den nyfikenhet och det stora engagemang som konsten kan väcka på myndigheterna utgör troligen det tydligaste belägget för den stora betydelse som konsten ofta får för många människor i de samhällsmiljöer som den placeras i. När en konstkollektion är klar och placerad kan myndigheten beställa en kostnadsfri visning av konsten, utförd av Statens konstråds konstkonsult. Genom satsningar på fler konstvisningar har vi under 2024 nått över 500 personer i hela Sverige – från Luleå och Umeå till Gävle, Örebro, Jönköping och Malmö. Konstvisningarna är ett forum för att förmedla tankarna bakom urvalet i konstkollektionen samtidigt som personalen på myndigheten får möjlighet att mötas och diskutera och ställa frågor kring sina egna intryck och upplevelser av konstnärskap och konstverk som ingår i konstkollektionen. Intresset för visningar är stort bland de ansökande myndigheterna, så pass stort att vi inte kan möta efterfrågan med nuvarande personella resurser. Ett sätt att hantera efterfrågan är dock att samverka med myndigheterna kring deras egna förmedlingsinsatser. I samverkan kan Statens konstråd stödja myndigheterna att själva ta initiativ till att förankra och förmedla konsten. Sådana initiativ kan vara invigningar, programaktiviteter och andra former av konstförmedling som myndigheterna arrangerar. Ett incitament för myndigheterna att satsa på egen förmedling är ofta att konsten erbjuder ett tillfälle för tvärdisciplinära samtal om konst och vetenskap, mångfald och kvalitet samt innovation och kreativitet. Ett annat kan vara att samtal om konst ger möjlighet för myndigheterna att stärka både trivsel och kreativitet. Under 2024 har en överenskommelse mellan Uppsala universitet, Akademiska Hus och Statens konstråd slutits för installation av konstnären Anna Odells videokonstverk Rekonstruktion – Psyket på Biomedicinskt centrum (BMC), Uppsala universitet. Konstverket skapades 2023 inom ramen för ett artist-in-residence på Centrum för medicinsk humaniora (CHM) vid Uppsala universitet. Konstverket ska visas på BMC 2025–2029 och kommer kunna ses av tusentals personer som besöker eller studerar och arbetar på BMC. Konstverket rymmer komplexa frågeställningar med hög relevans för alla som arbetar inom sjukvården och omsorgen. Konstverket kommer därför även att användas aktivt av Uppsala universitet för diskussioner och reflektioner inom ramen för utbildningar av exempelvis läkare, apotekare och biomedicinare på BMC.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 11 Konstkollektioner - ärendestatus inkomna, avslutade, pågående och väntande ansökningar per 31 december

Ärendestatus

2022

2023

2024

Inkomna/antagna ansökningar

116

Inkomna/avslagna ansökningar*

Pågående ansökningar

152

125

136

Avslutade ansökningar

Ansökningar vars väntetid överstiger 1 år3

1 Konstkollektioner som har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. 2 Konstkollektioner som ej har avslutats genom att mottagande myndigheten har tilldelats vårdsansvar. 3 Väntetid definieras enligt datum från inkommen ansökan till datum när ansökan tilldelas en konsult * Ny kategori fr.o.m. 2023

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 12 Antal avslutade konstansökningar per län inkl. belopp på placerad konst 2022–2024

Län

Antal avslutade konstansökningar

Antal avslutade konstansökningar i %

Belopp placerad konst (tkr)

Belopp placerad konst i %

2022

2023

2024

2022

2023

2024

2022

2023

2024

2022

2023

2024

Blekinge

1,1%

149

0,7%

Dalarna

4,8%

352

3,8%

Gotland

1,6%

107

1,2%

Gävleborg

2,2%

1,6%

358

165

1,8%

Jämtland

2,2%

201

1,0%

Jönköping

6,6%

1,6%

2 249

367

11,2%

3,9%

Kalmar

1,1%

0,5%

Kronoberg

2,2%

105

0,5%

Norrbotten

3,3%

1,6%

1 396

254

6,9%

2,7%

Skåne

11,1%

7,7%

9,7%

1 428

2 195

1 461

12,5%

10,9%

15,7%

Stockholm

44,4%

35,2%

24,2%

5 334

6 591

2 586

46,7%

32,8%

27,8%

Uppsala

1,6%

5,5%

3,2%

1 060

507

0,4%

5,3%

5,4%

Värmland

1,1%

4,8%

240

737

1,2%

7,9%

Västerbotten

4,8%

7,7%

6,5%

650

1 354

319

5,7%

6,7%

3,4%

Västernorrland

3,2%

1,6%

188

1,6%

0,2%

Västmanland

1,1%

1,6%

250

393

0,0%

1,2%

4,2%

Västra Götaland

19,0%

14,3%

14,5%

1 558

2 566

748

13,6%

12,8%

8,0%

Örebro

3,2%

1,1%

1,6%

288

400

256

2,5%

2,0%

2,7%

Östergötland

3,2%

1,1%

4,8%

462

119

260

4,0%

0,6%

2,8%

Utomlands

9,5%

6,6%

16,1%

1 468

778

780

12,8%

3,9%

8,4%

Summa

100%

11 426

20 101

9 313

100%

100,0%

Kommentar: Avrundningsdifferenser (tkr) påverkar summeringar av belopp placerad konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Diagram 1 Konstkollektioner – antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2022–2024 2 000

1 531

1 500 1 054

1 044

1 000

500

2022

2023

2024

Kommentar: Antalet placerade konstverk ökade 2023 på grund av regeringsuppdraget 2021 att utöka förvärv av konst för 25 mkr.

Diagram 2 Konstkollektioner – inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar 2022–2024 21 000

20 101

18 000 15 000 12 000

11 426 9 313

9 000 6 000 3 000 0 2022

2023

2024

Kommentar: Ökningen 2023 beror på att ett stort antal av de cirka 520 konstverk som förvärvades 2021 i Coronasamlingen har placerats på myndigheter 2022–2023. Jämför även med kommentar i diagram 1.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 13 Konstkollektioner – antal inkomna ansökningar 2024 fördelade på myndighetsområden

Myndighetsområde

Antal

Arbetsmarknadsmyndigheter

Finansmyndigheter

Försvarsmyndigheter

Justitiemyndigheter

Klimat- och näringsliv

Kulturmyndigheter

Landsbygds- och infrastruktur

Regeringskansliet

Sociala myndigheter

Utbildningsmyndigheter

Utlandsmyndigheter

Övriga

Summa

Tabell 14 Inköpta konstverk under 2024 fördelade på teknik

Huvudkategori teknik

Antal

Antal %

Inköpspris kr

Inköpspris %

Collage

0,6%

84 240

1,7%

Fotografi

15,2%

434 330

8,9%

Grafik

5,5%

30 813

0,6%

Konsthantverk

4,8%

92 332

1,9%

Måleri

32,1%

1 477 879

30,1%

Skulptur

21,2%

1 738 595

35,5%

Teckning

6,1%

54 700

1,1%

Textil

7,3%

258 432

5,3%

Video

1,8%

603 214

12,3%

Övrigt

5,5%

128 000

2,6%

Summa

165

100%

4 902 535

100%

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 15 Inköpta konstverk under 2024 fördelade på län enligt antal och kostnad

Konstnärens hemlän Dalarnas län

Antal

Antal %

Kostnad kr

Kostnad%

1,2%

11 500

0,2%

Hallands län

0,6%

90 000

1,8%

Jämtlands län

0,6%

12 800

0,3%

Kalmar län

2,4%

97 323

2,0%

Kronobergs län

4,2%

117 580

2,4%

Norrbottens län

0,6%

90 000

1,8%

Skåne län

12,1%

542 621

11,1%

Stockholms län

34,5%

2 821 608

57,6%

Södermanlands län

3,6%

59 164

1,2%

Uppsala län

0,6%

66 500

1,4%

Värmlands län

7,9%

102 050

2,1%

Västerbottens län

3,0%

28 057

0,6%

Västernorrlands län

1,8%

61 000

1,2%

Västra Götalands län

18,8%

652 832

13,3%

Östergötlands län

1,2%

27 500

0,6%

Utomlands

4,8%

64 000

1,3%

Grupp1

1,8%

58 000

1,2%

Summa

165

100%

4 902 535

100%

1 Avser konstnärsgrupp med hemvist i olika län. I detta fall 3 konstverk där konstnärernas hemvist är Stockholms län och Västra Götalands län.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 16 Antal konstnärer – inköpta konstverk- och inköpsvärde 2022–2024 fördelade på kön

Antal

Antal i %

Belopp i kr

Belopp i %

Kvinnor

130

66%

2 140 418

54%

Män

32%

1 733 338

44%

Grupp

90 000

Summa

196

100%

3 963 756

100%

Kvinnor

42%

685 100

47%

Män

58%

758 854

53%

Grupp

Summa

100%

1 443 954

100%

Kvinnor

56%

2 563 918

52%

Män

42%

2 227 617

45%

Grupp

111 000

Summa

100%

4 902 535

100%

2022

2023

2024

1.7 Kvalitativa resultat •

•

Den samlade bedömningen är att verksamheten Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön under 2024 i hög grad uppfyller verksamhetsmålet att nyskapande konst av hög konstnärlig kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle. Det totala antalet konstprojekt, uppdrag till konstnärer, konstförvärv och konstkollektioner som Statens konstråd arbetat med under 2024 speglar en mångfald av konstnärliga uttryck och praktiker och att verksamhetens resultat bidrar till att förverkliga det nationella målet att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst, utifrån den helhetssyn som politikområdet gestaltad livsmiljö innebär, har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer. En tydlig indikator för detta är att fler konstnärer i nya konstprojekt 2024 har fått möjligheter att delta i tidiga program- och planeringsskeden. Detta främjar också konstnärers arbetsvillkor på lång sikt och skapar bättre förutsättningar för hög konstnärlig kvalitet. Genom samverkan med statliga och privata fastighetsägare bidrar Statens konstråd till de nationella målen för arkitektur, form och design samt offentlig konst och kulturmiljö. Årets arbete har visat att intresset för samverkan med Statens konstråd är stort bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen. Viljan hos Akademiska Hus, Fortifikationsverket, Jernhusen och Statens fastighets-

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

•

• •

• • • •

• •

•

verk att årligen samfinansiera satsningar på offentlig konst och gestaltad livsmiljö med upp till en procent av byggkostnaden pekar på att dessa aktörer har högt förtroende för verksamhetens kvaliteter och utgör en betydelsefull indikator på att Statens konstråds verksamhet, metoder och konstprojekt håller mycket hög kvalitet. De nuvarande överenskommelserna mellan fastighetsägarna och Statens konstråd tydliggör de specifika samverkansformerna och verkar förebildligt för en långsiktigt hållbar gestaltning och utveckling av samhällets gemensamma livsmiljöer. Intresset för att förnya dessa överenskommelser visar även att dessa aktörer har ett långsiktigt intresse av samarbete med Statens konstråd som expertmyndighet. Att den offentliga konsten på campusmiljöerna ligger bland de högst rankade faktorerna som de svarande uppger är viktiga för dem i Akademiska Hus brukarenkäter visar på den offentliga konstens betydelse i våra gemensamma miljöer. Viljan bland privata byggherrar och privata fastighetsägare att samverka med Statens konstråd och tillämpa enprocentsregeln visar på det höga förtroende inom både närings- och samhällsliv som finns för myndighetens konstnärliga expertkompetens inom konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Konstprojekten under året har medfört stora möjligheter till kunskapsutbyten kring aktuella samhällsfrågor, konstnärliga arbetsmetoder och nya konstnärliga uttrycksformer i offentliga rum. Statens konstråds curatoriella processledning av komplexa konstprojekt skapar långtgående effekter för alla inblandade vilket har stor inverkan på konstverkets fortsatta liv och på ett mer djupgående plan för de som medverkar i processerna. Utbytet mellan olika yrkesgrupper och brukare samt att deras expertis tillvaratas på rätt sätt i arbetet i genomförandet har visat sig vara avgörande för att nå hela vägen fram till det färdiga konstverket. Olika perspektiv behöver kontinuerligt fångas in i vad som kan beskrivas som en utvecklingsresa för de medverkande i konstprocessen. Minnesceremonin vid Gravitational Ripples den 26 december 2024, tjugo år efter flodvågskatastrofen i Sydostasien, visar hur Gravitational Ripples är en uppskattad konstnärlig gestaltning och att konstprojekt som invigts för många år sedan fortsätter att vara viktiga för dem som verket har skapats för. Vidare uppvisar det en kapacitet för den offentliga konsten att ge rum för svåra frågor och härbärgera motstridiga känslor. Statens konstråds curatoriella arbetsprocesser för verksamheten konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer bygger på medinflytande genom samrådsgrupper. Vår bedömning är att detta bidrar till ökad inkludering och mångfald, upplevs meningsskapande och ger många människors konkreta möjligheter att påverka utvecklingen av livsmiljöer i hela landet. Genom den curatoriella processledningen skapas möjligheter för olika yrkeskompetenser att inom konstprojekten mötas och få möjlighet att använda sina kunskaper på nya sätt och agera nytänkande. Myndighetens arbete med konstprojekt bidrar på så sätt till innovationskraft i samhället. Genomförandeprocessen med bLINK visar på hur medverkan i de konstnärliga processerna kan bidra till nya lekfulla och känslomässiga perspektiv, både för enskilda individer och för samhället i stort. Som när en inledningsvis skeptisk byggledare efter hand kunde känna stor stolthet över det konstverk han var delaktig i att genomföra, vilket hans julkort med ett fotografi på sig själv liggandes i rosa skyddsutrustning bland de rosafärgade stenar som utgör markgestaltningsdelen av konstverket visar på.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

•

• •

•

En övervägande del av Statens konstråds uppdrag drivs i bred samverkan med många olika beställare och brukargrupper bestående av olika erfarenheter och åldrar, samt i samarbete med andra yrkesgrupper. Detta har bidragit både till att öka, utveckla och sprida kunskap om konst. Statens konstråd har genom samverkan med andra aktörer nått nya målgrupper och medverkat till en ökad förståelse, en bredare långsiktig kunskapsutveckling och förnyelse av området offentlig konst. Genom samverkan med icke-statliga aktörer såsom regioner, kommuner och civilsamhälle har Statens konstråd under året, och i hela Sverige, medverkat till förnyelser och utveckling av offentlig konst och gestaltning av andra gemensamma miljöer än de statliga. Denna samverkan har skett lokalt i olika delar av landet och bidragit till bättre gestaltade livsmiljöer. Genom arbete med konstprojekt i glesbygd har Statens konstråd bidragit till att sprida samtidskonsten till platser, men också till samhällen, där människor annars har en mindre tillgång till konst. Statens konstråd har i hög grad stärkt sin samverkan med kommuner runt om i Sverige. Statens konstråd har stöttat kommuner i glesbygd i arbetet med konst och social hållbarhet, på platser där det ofta saknas finansiering för offentlig konst och där arbete med offentlig konst vanligtvis sker sporadiskt. Genom konstprojekt har Statens konstråd medverkat till utveckling av enprocentsregeln och att stärka statens förebildlighet inom detta område och konstens betydelse för väl gestaltade livsmiljöer. Det faktum att fler aktörer, såväl statliga, regionala, kommunala och privata, numera även avsätter upp till en procent av byggkostnaden för konstnärlig gestaltning visar på Statens konstråds kvalitativa betydelse för att stärka utvecklingen av både området offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Statens konstråds arbete med flera konstprojekt under året har visat hur lokala aktörers roll i samhället kan stärkas och hur konstnärliga former för delaktighet kan ge en bred allmänhet möjlighet att uppleva och beröras av konst och konstnärliga processer. Statens konstråd har stärkt förutsättningarna för samverkan med unga civilsamhällsaktörer i arbetet med offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Flera av årets konstprojekt visar hur medskapande processer har bidragit till social hållbarhet, i projekt där unga människor fått möjlighet att lokalt vara delaktiga i de konstnärliga processerna och genom medskapande kunnat påverka sin närmiljö. Statens konstråd har inom verksamhetsområdet tillfälliga konstprojekt utvecklat nya inriktningar och projekt, samt vidareutvecklat de kunskaper och erfarenheter som skapats i tidigare projekt. Dessa erfarenheter och kunskaper har också kunnat tas tillvara på och vidareutvecklats under året inom myndighetens övriga verksamheter, exempelvis i samverkan med de statliga fastighetsägarna. Akademiska Hus och Statens konstråd har inlett ett gemensamt långsiktigt arbete med tillfälliga projekt. De tillfälliga konstprojekten kan verka relationsbyggande, vara undersökande och bidra till att lägga en grogrund för kommande permanenta konstprojekt, samt bli en metod för att aktivera campusområden genom en konstnärlig process. Det stora antal svenska och internationella konstnärer som visar intresse för annonserade permanenta konstprojekt visar att verksamheten håller hög kvalitet, även sett i ett internationellt perspektiv, avseende curatoriellt arbete, konstnärlig kvalitet, konstnärlig frihet och ekonomiska villkor. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

•

• •

• • •

• •

•

Vi bedömer att internationellt framstående konstnärer från olika delar av världen som tilldelas uppdrag i våra konstprojekt, som Katharina Grosse, Danh Vo och Otobong Nkanga, är betydelsefulla för att långsiktigt främja förnyelse av konst-, kultur- och samhällslivet i hela landet. Att flera av Statens konstråds projekt får både nationell och internationell uppmärksamhet är ett bevis på hur Statens konstråds arbete resulterar i relevanta, nyskapande projekt med hög konstnärlig kvalitet. Statens konstråds utforskande och experimentella aspekter i tillfälliga projekt, som exempelvis konstverket El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel av konstnären Valeria Montti Colque i Örebro sommaren 2024, tas vidare inom våra andra verksamheter som utställningar och konstkollektioner och banar därigenom väg för att nya konstnärliga uttrycksformer kan nå ut brett till många människor i hela landet. Statens konstråd gör bedömningen att konstnärers villkor och konstnärliga frihet kan stärkas genom utvecklingen av konstprogram, såsom i fallet med konstprogrammet till om- och tillbyggnaden av Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund. Det curatoriella arbetet med processledning i konstprojekten stärker konstnärers arbetsvillkor, samt utvecklar såväl medinflytande som ökad kreativitet och innovationskraft hos brukare och beställare. Statens konstråd ser att när nya konstkollektioner tagits fram i synergi med nyskapande nyinvigda byggnadsanknutna konstverk får detta viktig och långsiktig betydelse för hur myndigheten arbetar med att genomdriva politikområdet gestaltad livsmiljö i både inomhus- och utomhusmiljöer. Liksom föregående år har ett flertal konsthallar och museer i Sverige och Europa lånat verk i samlingen under 2024, både nyförvärv och äldre verk, vilket indikerar att samlingen har hög kvalitet. Nyförvärv till statens konstsamling är viktiga för ett inkluderande konstliv och ger möjligheter att synliggöra aspekter som till exempel jämställdhet, representation och ålder i relation till olika synssätt på konstnärlig kvalitet i vår tid. I arbetet med nyförvärv är det avgörande att inköpen speglar den stora mångfalden av uttryck, berättelser och erfarenheter som återfinns i den samtida konsten. Vår bedömning är att förvärven 2024 har uppfyllt dessa kvalitativa aspekter. Myndigheternas efterfrågan på att förnya sina konstkollektioner och den stora mängden konstkollektioner som produceras varje år visar att Statens konstråds verksamhet är relevant och värdesätts brett i samhällets olika delar och indikerar att verksamheten bidrar till att nyskapande konst av hög kvalitet ska finnas i alla delar av vårt samhälle. Arbetet med konstkollektionerna ger genom samrådsgrupperna på myndigheterna många människor möjlighet att påverka utformningen av offentliga miljöer. Vår bedömning är att konstkollektionerna är betydelsefulla för det nationella kulturpolitiska målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Det stora antalet överprövningar som under två decennier regelbundet har gjorts av en och samma konstnärsallians visar på att verksamheten i mycket hög grad uppfyller de komplexa krav som ställs på upphandlingar av konst i enlighet med LOU. De domar, beslut och vägledande avgöranden som dessa överprövningar har lett till är av stort värde för Statens konstråd och motsvarande organisationer i regioner och kommuner.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

2. Tillsyn och vård av statens offentliga konstsamlingar – Statens konstråd verkar för ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade.7 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst.8

2.1 Introduktion I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Tillsynsverksamhet. Denna verksamhet innefattar dels tillsyn över statliga myndigheters vård av statlig, inköpt (lös) offentlig konst som är placerad på myndigheter, dels byggnadsanknuten(fast) offentlig konst som utgör tillbehör till statligt ägda fastigheter och byggnader. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö beskrivs huvudsakligen i kapitel 5. Den offentliga konsten är ett levande kulturarv, tillgängligt för människor som bor och lever i hela landet. Den rymmer en mångfald av betydelsefulla värden, såväl konst- och kulturhistoriska som sociala och ekonomiska. Området är tvärdisciplinärt och involverar en mängd aktörer och yrkesgrupper inom såväl offentlig konst och kulturmiljövård, som fastighets- och förvaltningsbolag, arkitekter, antikvarier, konservatorer, forskare och konstnärer. Genom samverkan med dessa kan Statens konstråd aktivt och långsiktigt stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige. Samlingen av inköpt offentlig konst består av cirka ett hundra tusen konstverk placerade på drygt två hundra statliga myndigheter och ca ett hundra svenska utlandsmyndigheter. Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av samtliga dessa konstverk och ska verka för att de vårdar konsten väl. Verksamheten innefattar rådgivning och kontroller av inventeringar, skador och förluster. Antalet byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd sedan verksamheten startade 1937 uppgår till cirka två tusen konstverk. Tillsynen innefattar statliga fastighetsförvaltande myndigheter och rådgivning till fastighetsförvaltande statliga bolag samt privata bolag som äger före detta statliga byggnader med byggnadsanknuten offentlig konst.

7 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 8 Förordning (1990:195) om vård av statens konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

2.2 Myndigheternas vård av statens offentliga konstsamlingar Rådgivning till konstansvariga på statliga myndigheter Genom information, rådgivning, stöd och kontroller verkar Statens konstråd för att statliga myndigheter vårdar statens konst väl. För att systematiskt och långsiktigt kunna vårda konsten ska myndigheterna utse en konstansvarig person. Det gäller såväl universitet och högskolor som ambassader, kriminalvård och andra myndigheter. Den konstansvarige ansvarar för myndighetens genomförande och inrapportering av årliga inventeringar, skador och förluster samt återlämnande av konstverk och nya konstansökningar. Alla myndigheter som ingår i tillsynsregistret 2024 har utsett en konstansvarig vilket är grundläggande för att kunna arbeta med rådgivning och uppföljning av vården av statens offentliga konstsamlingar. För att skapa goda förutsättningar för myndigheterna bjuds konstansvariga in till utbildningar vid två tillfällen per år. Sedan pandemin genomförs dessa utbildningar helt digitalt. Detta underlättar för ett stort antal personer i hela landet att delta. Under en halv dag får de konstansvariga nödvändiga kunskaper i både vård och hantering samt regelverk och administration av statens offentliga konstsamlingar. Därutöver ges de möjlighet att utbyta erfarenheter och lärdomar kring rollen som konstansvarig samt grundläggande förståelse för den offentliga konsten och de nationella kulturpolitiska målen. Vår bedömning är att de digitala mötena inom staten ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten och ökad service för myndigheternas konstansvariga. Tabell 17 Procentuellt antal myndigheter i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvarig 2022–2024

År

2022

2023

2024

100%

Kommentar: Vid årsskiftet 2024–2025 ingick 197 statliga myndigheter i tillsynsregistret. Utöver statliga myndigheter ingick vid årsskiftet även 21 statligt ägda fastighetsbolag, stiftelsedrivna högskolor etcetera i registret då dessa har konst som tillhör staten i sina lokaler. Jämför med diagram 3.

Myndigheters inventeringar och årliga rapporteringar Enligt 4 § i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna sitt innehav av statlig konst, årligen inventera det och lämna uppgift om innehavet till Statens konstråd. Genom Konstdatabasen rapporterar de konstansvariga det årliga utfallet av sina inventeringar till Statens konstråd. Myndigheternas inventeringar under 2024 håller fortsatt en jämn frekvens, vilket ska ses som en indikator på att myndigheterna aktivt verkar för att förebygga och upptäcka skador och förluster av statlig konst. Tillsynsverksamhetens kontroller av myndigheternas årliga inventeringar är en resurseffektiv metod för att upptäcka och följa upp eventuella brister i myndigheternas vård av statens offentliga konst.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd 2022–2024 100%

88%

86%

84%

75% % myndigheter som har inventerat

50% 25% 0%

12% 2022

16%

14%

2023

2024

Kommentar: Vid årsskiftet 2024–2025 ingick 197 statliga myndigheter i tillsynsregistret.

Skador och stölder Säkerheten på statliga myndigheter är generellt god och uppenbara stölder förekommer i låg omfattning. Statens konstråd har etablerade kontakter med Polismyndigheten för att bevaka och återföra statlig offentlig konst till staten i de fall sådana konstverk upptäcks vara till försäljning hos till exempel auktionsverk och pantbanker. Om ett verk trots aktiva eftersökningar inom en myndighet inte kan återfinnas, eller om det upptäcks stulet, gör myndigheten en polisanmälan med kopia till Statens konstråd. Antalet polisanmälningar ligger jämnt över åren 2022–2024 vilket visar att myndigheterna genom årliga stöldförebyggande inventeringar, värderingar och säkerhetsmonteringar aktivt verkar för att begränsa förluster av statlig offentlig konst. Tabell 18 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk 2022–2024

År

2022

2023

2024

Antal

Lagerhållning av konst Som framgår av årsredovisningen för 2023 flyttades samtliga knappt 23 000 lagerställda konstverk i slutet av 2023 till ett nyrenoverat och specialanpassat konstlager hos Svensk museitjänst (SMT). Iordningställandet av det nya lagret under 2024 har varit mycket resurskrävande, både vad gäller att utforma och bygga en ändamålsenlig lagerstruktur, fysiskt hantera konstverken och att utveckla befintligt systemstöd för att effektivisera skanning och registring av alla konstverk på nya lagerplatser. Antalet lagerställda konstverk 2024 har liksom tidigare år ökat något. Ökningen kan dels förklaras genom att myndigheterna generellt har som önskemål att förnya och byta ut de konstkollektioner som tidigare placerats på myndigheter vilket leder till omfattande returer av konstverk, dels genom att många myndigheter har förändrade lokaler där i regel färre konstverk kan placeras jämfört med tidigare. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Under hösten genomfördes en inventering av samtliga lagerställda konstverk med inköpsvärde 50 tkr eller högre. För 2025 är målsättningen att kunna inventera minst en tredjedel av samtliga lagerställda konstverk. Tabell 19 Antal lagerställda konstverk per 31 december 2022–2024

År

2022

2023

2024

Antal

21 934

22 874

23 422

Kommentar: Lagerställda konstverk består huvudsakligen av returnerad konst, jfr med tabell 21. I definitionen för lagerställd konst ingår från och med 2023 samtliga verk som ej är placerade på myndigheter, det vill säga även konstverk som är på till exempel transport, ramning eller konservering.

Tabell 20 Antal nyinköpta konstverk som per 31 december 2022–2024 har lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter)

År Antal verk

2022

2023

2024

Kommentar: Inom regeringsuppdraget 2021 att förvärva konst i syfte att stödja det svenska konstlivet under pandemin köptes 520 konstverk för 25 mkr. Endast 20 av dessa 520 konstverk är fortfarande lagerställda i väntan på placering på en myndighet.

Antal returnerade konstverk från myndigheter Myndigheter som inte längre önskar ha kvar statligt ägd offentlig konst i sina lokaler ska återlämna konstverken till Statens konstråd för ny placering (SFS 1990:195). Detta sker i regel vid ombyggnad och flytt samt när myndigheter förnyar sina konstkollektioner genom Statens konstråd. För att minimera risken för förluster av konsthistoriska och ekonomiska värden får inga konstverk avyttras eller makuleras av myndigheterna själva. Statens konstråd gör vid återlämnandet en bedömning av konstverkens skick och värden och beslutar därefter om till exempel ny placering, konservering eller omramning. I de fall konstverken har mycket höga konst- och kulturhistoriska värden kan de även överföras till de statliga museisamlingarna i syfte att bevaras för framtiden. Sett till både personella och ekonomiska resurser utgör den ökande och omfattande hanteringen av returnerad konst från myndigheterna en resurskrävande och långsiktig utmaning för Statens konstråd. En konsekvens av myndigheternas konstanta och höga efterfrågan på att både förnya sina konstkollektioner och återlämna konstverk, och det resurskrävande interna arbetet med att iordningställa det nya konstlagret, har vi varit tvungna att tillfälligt pausa nya returärenden under 2024 fram till februari 2025.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 21 Returnerade konstverk från myndigheter 2022–2024

År

2022

2023

2024

Antal konstverk

993

1 084

1428

Antal inkomna ärenden

112

Antal avslutade ärenden

108

Antal pågående ärenden

138

135

Kommentar: Kapaciteteten att ta emot returer av konstverk från myndigheter har under 2023–2024 kraftigt begränsats av flytt och iordningställande av det nya konstlagret.

Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter Under 2024 har inga tillsynskontroller kunnat utföras på grund av den resurskrävande flytten av konstlagret. Däremot har vi i stället vid två utbildningstillfällen under 2024 informerat om vikten av att myndigheterna aktivt förebygger stölder och förluster genom årliga, regelbundna inventeringar av sitt konstinnehav. Stickprov och tillsynskontroller är dock resurseffektiva metoder för att proaktivt kontrollera och stärka myndigheternas vård av utvalda konstverk med höga ekonomiska och konstnärliga värden och kommer därför prioriteras under 2025. 2.3 Byggnadsanknuten offentlig konst i samhällets kulturmiljöer Alltsedan Statens konstråd fick tillsynsuppdraget 2004 har vi långsiktigt kunna verka för att stärka förutsättningarna för att den byggnadsanknutna offentliga konsten långsiktigt kan bevaras. Genom riktade regeringsuppdrag och strategisk samverkan med myndigheter som Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser och Boverket samt fastighetsbolag, regioner, kommuner, universitet och civilsamhälle har vi kunnat utveckla, sprida och öka kunskapen om den byggnadsanknutna offentliga konstens värden. Vi ser att verksamheten idag fyller ett behov bland ett stort antal aktörer som arbetar med fastighetsutveckling av miljöer och byggnader som skolor, bostadsområden, bibliotek, torg, parker, sjukhus, regementen, järnvägsstationer och liknande gemensamma samhällsmiljöer. Under 2024 har samverkan mellan Statens konstråd och statliga fastighetsförvaltande myndigheter som Statens fastighetsverk, Trafikverket och Fortifikationsverket samt statliga fastighetsbolag som Akademiska Hus och Jernhusen utgjort en fortsatt viktig plattform för att sprida och dela kunskap om byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv. Samverkan är väl etablerad och innefattar både förebyggande rutiner för inventering och kulturhistorisk värdering som aktiva bevarandeinsatser i form av restaurering, konservering och flytt av konstverk i samband med förestående rivningar. De statliga fastighetsförvaltande aktörerna har en gemensam och stark målsättning att verka för återbruk, resurshushållning och en hållbar samhällsutveckling vilket utgör en betydelsefull framgångsfaktor för att kunna stärka förutsättningarna för bevarande av byggnadsanknuten offentlig konst i miljöer och byggnader som de äger och förvaltar. Inom den statliga sektorn utgör även Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare en STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

viktig plattform för utveckling och spridning av kunskap om den offentliga konsten som en central del av kulturmiljöområdet. I detta forum är Statens konstråd adjungerade och bidrar därigenom med kontinuerlig information och rådgivning. Den statliga samverkan inom kunskapsområdet offentlig konst som kulturarv utgör också ett betydelsefullt incitament för regioner och kommuner som verkar för att bevara, använda och utveckla den byggnadsanknutna konsten som en del av kulturmiljöarbetet inom ramen för en hållbar stadsutveckling. Tillsynsverksamheten för byggnadsanknuten offentlig konst uppgår alltjämt till drygt ett trettiotal ärenden per år. Ärendena spänner över praktiska frågor kring inventeringar och hantering av konstverk som påverkas av ombyggnader och rivningar till frågeställningar som främst har bäring på lagstiftning och regelverk som har påverkan på den offentliga konsten. Statens konstråd är idag en naturlig kontaktyta för både privata aktörer, kommuner, regioner och statliga myndigheter och bolag som är i behov av råd och söker information om byggnadsanknuten offentlig konst som kulturarv. Vi ser att de kunskapshöjande insatser som har gjorts under lång tid idag resulterar i att kommuner integrerar den offentliga konsten i riktlinjer för kulturnämndens arbete med kulturarvsfrågor och konstpolicys som kommuner och regioner tar fram som styrdokument för produktion av ny offentlig konst och förvaltning av befintlig äldre byggnadsanknuten offentlig konst. Vi har under 2024 utökat informationen på vår hemsida och även kontinuerligt utvecklat möjligheterna för aktörer att själva kunna söka fram information om historiska byggnadsanknutna offentliga konstverk beställda av Statens konstråd. I Sök i samlingen på hemsidan finns arkivbilder och information från mitten av 1900-talet fram till vår tid som gör det möjligt för bebyggelseantikvarier, planerare, arkitekter, konstnärer, privatpersoner och andra att snabbt få fram information om konstverk i miljöer och byggnader över hela landet och på Sveriges ambassader i hela världen. Området offentlig konst som kulturarv har under senare år även etablerats internationellt, både som del av den offentliga konsten och som del av kulturmiljövården. Under hösten 2024 har både den norska statliga motsvarigheten till Statens konstråd, KORO, Kunst i offentlige rom, och den finska kommunala motsvarigheten i Helsingfors stad, besökt oss för kunskap och information om vårt arbete inom offentlig konst som kulturarv. Kontakterna och kunskapsutbytena med dem har bekräftat att ämnet är högaktuellt i våra nordiska grannländer. I de nordiska länderna finns motsvarande behov på både kommunal och statlig miljö att proaktivt stärka förutsättningarna för utveckling, användning och bevarande av offentlig konst i 1900-talets byggda miljöer där bristfällig kunskap, bristande underhåll och ovarsamma ombyggnader och storskaliga fastighetsutvecklingsplaner utgör centrala risker. Den samlade bedömningen är att tillsynsverksamheten idag är väl etablerad och att den fyller en viktig funktion för att möta olika aktörers behov i hela landet kring råd och stöd i frågor som gäller förvaltning och bevarande av den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

2.4 Kvalitativa resultat • •

•

Den samlade bedömningen är att tillsynsverksamheten under 2024 i hög grad uppfyller målet att den offentliga konsten ska vara ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Samtliga myndigheter i tillsynsregistret har 2024 utsett konstansvariga vilket är en grundförutsättning för att årliga inventeringar utförs årligen samt att förluster och stölder kan upptäckas och anmälas. Att samtliga myndigheter har utsett konstansvariga visar att Statens konstråds tillsynsverksamhet effektivt når ut till både befintliga och nyinrättade statliga myndigheter samt att myndigheterna tar ansvar för vård av sitt innehav av statlig offentlig konst. Omkring etthundra konstansvariga har 2024 deltagit i digitala utbildningar i vård av statlig konst. Digitala utbildningar ger högre effektivitet i tillsynsverksamheten, ökad service för myndigheternas konstansvariga samt stärkta förutsättningar för att bevara den offentliga konsten som kulturarv. Under 2024 har minst ett trettiotal aktörer som bostadsrättsföreningar, kommuner, regioner och statliga bolag varit i kontakt med Statens konstråd för information och stöd. Att både allmänhet, media och professionella aktörer har kontaktat oss är ett viktigt mått på att verksamheten utgör en relevant och kvalitativ kontaktyta för aktörer som söker kunskap om offentlig konst som kulturarv. Statens konstråds fleråriga samverkan kring kunskapshöjande insatser i form av utbildningar och publikationer gör att tillsynsverksamheten är välkänd och anses hålla hög kvalitet jämfört med både nationella och internationella mått. Tydliga indikationer på detta är att dels att kommuner integrerar den offentliga konsten i arbetet med kulturmiljöer, dels att vi de senaste åren har kontaktats av både nordiska och europeiska aktörer som expertmyndighet inom området offentlig konst som kulturarv. Vår bedömning är att Statens konstråds aktiva arbete med att hantera den offentliga konsten som ett levande kulturarv långsiktigt bidrar till att stärka förutsättningarna för att den offentliga konsten bevaras, används och utvecklas som värdefulla delar av det moderna samhällets kulturmiljöer i hela Sverige, både inom statlig sektor och i regioner, kommuner och näringslivet.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

3. Ökad kunskap om offentlig konst och samtidskonst ska stärka konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst Statens konstråd ska verka för att konsten blir ett betydelsefullt inslag i samhällsmiljön. Myndigheten ska utveckla och sprida kunskap inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer samt främja samtidskonstens utveckling och spridning.9

3.1 Introduktion I detta kapitel redovisas verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap. Inom denna verksamhet medverkar Statens konstråd till utveckling och spridning av kunskap i hela landet med målsättningen att den offentliga konsten ska vara ett betydelsefullt inslag i samhällets gemensamma livsmiljöer och att fler ska kunna delta i samtal om gestaltningen av de gemensamma rummen. Vi vänder oss till såväl allmänheten som professionella målgrupper. Uppdraget att främja samtidskonstens utveckling och spridning ingår också i verksamhetsgrenen och redovisas i detta kapitel. Här redovisas också, liksom i de övriga kapitlen, Statens konstråds samverkansarbete. Verksamhetens arbete med mångfald, jämställdhet, barn och unga redovisas främst i kapitel 4.4. Verksamhetens arbete med politikområdet gestaltad livsmiljö beskrivs huvudsakligen i kapitel 5. Ett av Statens konstråds kommunikationsmål är att vara synligt, inkluderande och sänka trösklarna till konsten. Med en ökad kunskap om, och förståelse för, den offentliga konstens mångfald och kreativitet stärks förutsättningarna för både yttrandefrihet, demokrati och en långsiktigt hållbar utveckling. Genom kommunikation och förmedling verkar vi aktivt för att nå ut brett i hela landet, både fysiskt och digitalt, genom bland annat guidade visningar av offentlig konst, genom appen Statens konstråds audioguide, genom vår programverksamhet samt genom sociala medier. Vi vänder oss till tjänstepersoner, konstnärer, konstorganisationer och andra i civilsamhället som arbetar med samtidskonsten och den offentliga konsten. Vi vänder oss även till beslutsfattare på olika nivåer i samhället och yrkesgrupper verksamma inom politikområdet gestaltad livsmiljö. En särskilt viktig målgrupp är den kulturintresserade allmänheten som möter konsten i sin vardag och har en nyfikenhet kring frågor om konst och kultur. Denna målgrupp har varit central sedan Statens konstråds bildande 1937 då avsikten var att konsten skulle ”bliva allas egendom”. I dag arbetar vi med målet att konsten ska vara allas, att fler ska veta var konsten finns, ta steget till att uppleva den och stimuleras till att delta i samtal om gestaltning av våra gemensamma miljöer. Inom verksamheten ingår Statens konstråds arbete med förmedling, metod- och kunskapsutveckling och kunskapsspridande kommunikation. Det är viktigt att betona att kunskapsspridningen också är integrerad i hela myndighetens verksamhet och att exempelvis varje enskilt samrådsgruppsmöte, samtal med kommun, region eller statlig fastighetsaktör eller samverkansmöte med andra aktörer i det offentliga, i det privata, 9 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

i civilsamhället eller med intresserad allmänhet, också innebär aktiv kunskapsspridning. Vi stödjer även statliga och icke-statliga aktörer som har ett gemensamt intresse av att utveckla lärande och nyskapande processer som kan bidra till att lyfta konstnärernas och den offentliga konstens betydelse när människors livsmiljöer ska förändras. Inom verksamheten ingår även arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning. Det utgörs av aktiviteter som Samtidskonstdagarna, Regionala konstpolitiska samtal, nätverksutveck?ling och kompetensutveckling. Genom dessa aktiviteter skapar Statens konstråd en plattform för ett strukturerat lärande och kunskapsutbyte kring konstaktörernas förutsättningar och om utvecklingsfrågor inom konstbranschen. Sammantaget bidrar dessa initiativ till kompetensutveckling, kunskapsutveckling, starkare nätverk och bättre samarbeten mellan aktörer inom konstfältet i hela landet kring gemensamma frågor.

3.2 Programverksamhet i hela landet – kunskapsutveckling och kunskapsspridning genom program och utställningar Statens konstråd har i uppdrag att verka kunskapsutvecklande och kunskapsspridande inom området offentlig konst. I det arbetet ingår att bidra till det offentliga samtalet om offentlig konst och skapa möten mellan människor och konst. Det gör vi på flera olika sätt, i olika format och kanaler. En del verkar fördjupande, en del framforskande i samverkan med akademin och utbildningar. En del sänker trösklar och sprider kunskap eller skapar direkta möten med konsten genom utställningar, publika program, publikationer, digitala och fysiska förmedlings-och kommunikationsinsatser på olika plattformar. Publika program har arrangerats i såväl Stockholm som runtom i landet, både i egen regi och i samarrangemang med andra. Under Örebro OpenArt, en biennal i stadsrummet, producerade Statens konstråd Valeria Montti Colques verk El Rey gick ovan El Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas mantel. I samband med det arrangerade vi och konstnären Valeria Montti Colque ett program med skapande workshopar tillsammans med andra konstnärer, artister och musiker. Totalt hölls 10 workshops under tre tillfällen, samtliga var mycket välbesökta av människor i olika åldrar. Dessa beskrivs mer i kapitlet om barn och unga. Vi har också haft konstvandringar med visningar av offentlig konst i Stockholm och Luleå, på svenska, engelska och farsi, samt producerat digitala konstvandringar i vår app Statens konstråds audioguide i Stockholm, Luleå och Lund. I Eskilstuna arrangerades ett samtal om boken Offentlig konst– handbok för kommuner, som vi gav ut tillsammans med Jönköpings kommun och företaget Art Platform. Utöver dessa programpunkter har även invigningar av permanenta verk arrangerats på flera orter. Genom utställningsverksamheten, programverksamheten, i guidningar och böcker samt digitala förmedlingsplattformar lyfts bland annat samlingen fram i nya konstellationer så att människor kan möta och beröras av verk ur Statens konstråds samling. Olika urval av verk och att sätta verken i olika sammanhang ger nya tolkningsmöjligheter. Sedan Statens konstråd flyttade till nya lokaler på Skeppsholmen hösten 2022, har möjligheten till publik verksamhet på plats blivit större och också gett oss nya möjligheter att visa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

delar ur vår samling om ca 100 000 verk på andra platser än på de myndigheter där konsten är placerad. På så sätt kan fler uppleva vår konst. Under 2024 har vi därför fortsatt att skapa utställningar i huset på Skeppsholmen, baserade på verk som finns i Statens konstråds omfattande samling och de permanenta verk vi producerar, allt utifrån de stora frågor vi ständigt arbetar med som vad konst gör med människor, den fria konstens roll i samhällsutvecklingen och samhällsbyggnaden och hur konst påverkas av olika kontexter Året inleddes med att utställningen Ormen och ön som öppnade 2023 höll öppet sina sista veckor i början av 2024. Där illustrerades arbetsprocesserna kring de två permanenta verken Future Island av OOZE (Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg), Marjetica Potrč och Rainbow Snake av Huan Yong Ping Future Island, som är den del av den gestaltade livsmiljön vid Campus Albano i Stockholm invigdes under hösten 2024. Rainbow Snake, som är ett av konstverken i Västlänken, Göteborg, är under produktion. Under sportlovet målades och ritades en hel utställning fram tillsammans med drygt 150 barn och unga, ledda av konstnären Saadia Hussain i vår stora ateljé. En färgrik, interaktiv, omslutande, installation växte tog plats i rummet, där även golvet agerade en måleriduk och tre skulpturer fylldes med en mångfald av motiv. Barn, unga och deras vuxna målade och ritade tillsammans med konstnären och utställningen firades med en konstfest. Våren 2024 öppnade utställningen Varning för konsten!. Där visades verk ur Statens konstråds samling som stört och berört genom åren. Med utställningen ville vi reflektera kring hur tycke och smak ändras över tid och hur platsen påverkar tolkningen av ett konstverk. Går det att cancellera ett konstverk? Borde konsten förses med varningstext? Här visades verk som har varit och fortfarande är placerade på olika statliga arbetsplatser såsom tingsrätter, myndighetskontor och universitet, samt verk som ännu inte blivit placerade. Konst som skickats tillbaka och konst som först ifrågasatts för att sedan omfamnas. Somliga verk tycks otänkbara på en plats, men accepteras i en annan. Varför är det så? Vad säger reaktionerna om vår tid och om oss som upplever konsten? Utställningen blev oerhört populär och fick också mycket stor uppmärksamhet i media, med långa radioreportage, artiklar, krönikor och nyhetsinslag. Ämnet och frågorna ligger i tiden. Den humoristiska titeln valdes med tanke på konstens kraft samtidigt som den anspelar på vår tid där vi pratar om begrepp som cancelkultur och där den offentliga konsten och den konstnärliga friheten debatteras. Idag finns det en hög medvetenhet om lika aspekter som påverkar vårt sätt att se på konst och som gör att femtio år gamla verk kan upplevas kontroversiella idag. Det kan handla om grundläggande mänskliga aspekter som jämställdhet och människors lika värde men även estetik och moraliska normer. Samtidigt påverkas våra konstupplevelser av att ta del av andras sätt att se på konst och en förståelse för hur konstnären tänkt och hur kontexten såg ut vid den tidpunkt då verken skapades. Utställningen besöktes av publik i alla åldrar, vissa som aldrig varit i kontakt med Statens konstråd tidigare och vissa som själva arbetat på en myndighet som haft eller har några av verken placerade hos sig. Hösten 2024 öppnade vi utställningen Det ska växa – textila uttryck i offentlig konst. Alla kan vi relatera till tyg, men vilka uttryck tar den i konsten? I utställningen visas ett 40-tal textila verk från Statens konstråds samling och produktion av offentliga gestaltningar där konstnären Agneta Flocks storskaliga textila skulptur Det skall växa – Sammetsdjungel, skapad för kontorskomplexet Garnisonen i Stockholm på 1970-talet STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

står i dialog med andra verk. Verken i utställningen är ett axplock av alla de konstverk i textil som finns representerade i statens konstsamling. Flera av dessa har utvecklats i samarbete mellan konstnär och experter på Handarbetets Vänner som Statens konstråd har samarbetat med i närmre 90 år. Visningsperioden sammanfaller med Handarbetets Vänners 150-årsjubileum och utställningen håller öppet även första halvåret 2025. Utställningarna har förmedlats på flera olika sätt. Vi har exempelvis publicerat intervjuer med medverkande konstnärer och en filmad utställningsvisning i våra sociala kanaler. Vi har haft seminarier och konstnärssamtal. Men vi har även utökat våra öppettider för att möta den stora efterfrågan och hållit guidade visningar, såväl längre visningar som korta introduktioner. De öppna visningarna har lockat ett stort antal besökare och många grupper har hört av sig och bokat in egna guidade visningar, både under och utanför utställningens ordinarie öppettider. Grupperna inkluderar ett flertal myndigheter, konstföreningar, konsthögskolor och gymnasieskolor. Totalt har våra utställningar under året besökts av uppskattningsvis 4700 personer under ordinarie öppettider. Därutöver har extra guidade visningar besökts av omkring 150 personer När besökare möter verken i ett konstspecifikt sammanhang med möjlighet till förmedling i form av guidade visningar och introduktioner, konstnärsintervjuer och publika program, uppstår ett fördjupat möte med konsten. Genom det och genom det stora mediala genomslaget för utställningen Varning för konsten! har vi bidragit till det offentliga samtalet om konst samt till samtal om konsten och konstnärernas roll i samhället. Inom ramen för programverksamheten samarbetar Statens konstråd med flera olika aktörer inom konstfältet, såväl offentliga som privata. Ett exempel på samarbete med en privat aktör är invigningen av Stockholm Art Week (14–19 maj 2024) som delvis hölls i våra lokaler på Skeppsholmen. Vi erbjöd en exklusiv konstupplevelse i form av en performance av kollektivet Intragalactic Arts Collective. Detta blev också en fortsättning på och en avslutning av vårt fleråriga samarbete med gruppen i ett av pilotprojekten under regeringsuppdraget Kunskapsnav offentlig konst (2018–2021) Ett annat samarbete ägde rum under Stockholm Craft Week och kopplade till utställningen Det ska växa. Tillsammans med KRO, Konstnärernas Riksorganisation, arrangerades frukostseminariet Att väva en hållbar framtid – nya vägar för textil konst och hantverk den 4 oktober. Inbjudna gäster presenterade banbrytande projekt där konst, vetenskap och hållbarhet samspelar för att möta samtidens miljörelaterade utmaningar. Seminariet spelades in och publicerades på vår hemsida för att fler ska ha möjlighet att ta del av det. Målgruppen för Stockholm Art Week och Stockholm Craft Week är främst intresserade och verksamma inom fältet, men våra program under dessa dagar riktade sig även till en bredare publik utan särskilda förkunskaper om konst eller textil. Under året har vi arrangerat flera publika samtal. Vi har producerat diskursiva program som svarar mot konstrådets kunskapsutvecklande mål, där fler av programmen har riktat sig till en konstintresserad allmänhet. Ett sådant exempel är samtalet Möt konsten: Offentlig konst under tre decennier, ett fördjupande samtal om den offentliga konsten under 30 år som var mycket välbesökt. Andra program riktade sig specifikt till verksamma inom fältet offentlig konst och gestaltad livsmiljö, såsom konferensen Gestaltad livsmiljö – hur ska vi räkna?. Den samarrangerades med samverkansmyndigheterna 64

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

inom politikområdet gestaltad livsmiljö. Seminariet Monuments in our Daily Lives, som handlade om monument och svåra arv och arrangerades i samarbete med Stockholms universitet, riktade sig till en mer akademiskt insatt publik. Två dagar under året, en helgdag i september och en helgdag i april, deltar vi i arrangemangen Skeppsholmsdagen och Stockholms kulturnatt. Vi förmedlar då utställningar och program till ett stort antal besökare i olika åldrar, med varierande förhandskunskap om offentlig konst. Under 2024 års kulturnatt visade vi ett filmprogram med nyförvärvade videoverk i samlingen och kön ringlade sig lång för att besöka utställningen Varning för konsten!. Under Skeppsholmsdagen visades utställningen Det ska växa och i samband med den höll vi ett konstnärssamtal med konstnären Agneta Flock och arrangerade en broderiworkshop för alla åldrar tillsammans med konstnären Sarai Alvarez, vars verk Den sociala väven ingår i utställningen Det ska växa. Samtidigt höll även konstnären Rosanna Mercado-Rojas en workshop där deltagarna kunde skapa verk ur sina drömmar. Liksom de workshops som arrangerades i Örebro, utgör våra interaktiva program publiken möjlighet att vara aktiva och medskapande. Det är ett sätt att vara inkluderande och sänka trösklarna till mötet med konsten. Vi riktar oss till besökare med olika bakgrund och blandade åldrar. Sammanfattningsvis ser vi att programverksamheten lockar såväl den breda allmänheten som konstfältet och akademin och att viljan att samarbeta och samverka med Statens konstråd är stor, både bland privata och offentliga aktörer. Den stora mediala uppmärksamheten visar också att vår verksamhet är relevant för ett flertal människor. Vi ser också att vi genom att ha en bredd av aktiviteter inom ramen för programverksamheten, lyckas nå olika målgrupper. Det stora intresset för att besöka Statens konstråd och ta del av visningar av våra utställningar, visar också på vår relevans. Tabell 22 Antal publika program 2022–2024

Aktivitet *

2022

2023

2024

Egenproducerade arrangemang

Samarrangemang

Deltagande i andras arrangemang

124

172

Konstvisningar Summa

*Egenproducerade arrangemang avser endast program där Statens konstråd står som ensam producent. Samarrangemang avser program där en annan part än Statens konstråd har haft ett betydande inflytande över programmets utformning. Deltagande i andras arrangemang avser Statens konstråds medverkan i arrangemang där arrangören är extern. Konstvisningar redovisas från 2024 och avser förmedling av konstkollektioner på olika myndigheter som universitet och domstolar.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 23 Antal publika program per län 2022–2024

2022 Län

2023

2024

Antal program* Antal i procent Antal program* Antal i procent Antal program* Antal i procent

Blekinge län

Gotlands län

Gävleborgs län

Jönköpings län

Kronobergs län

11%

Norrbottens län

Skåne län

18%

10%

Stockholms län

61%

79%

66%

Södermanlands län

-1

Uppsala län

Värmlands län

Västerbottens län

Västra Götalands län

Örebro län

12%

Digitalt

Summa

100%

Kommentar: Flera av de fysiska programmen tillgängliggörs även digitalt i flera olika format och kanaler. * Egenproducerade och samarrangemang samt konstvisningar, jfr med tabell 22

3.3 Publikationer Under året fortsatte arbetet med en bok om Statens konstråds historia, som planeras att ges ut i samband med myndighetens 90-årsjublieum 2027. Som en del av arbetet genomfördes utlysningen Open Call 2024: Boken om Statens konstråd, där tre skribenter fick i uppdrag att forska och skriva fram olika perspektiv på Statens konstråds verksamhet. De bidrar till historieskrivningen på olika sätt och fångar olika ämnen och perspektiv, det finns en spridning geografiskt över landet både i ämnen, verk och medverkande uppdragstagare. Offentlig konst– handbok för kommunala beställare, var ett samarbetsprojekt med Jönköpings kommun och Art Platform som publicerades i början av 2024. Representanter från drygt tio olika kommuner ingick i en referensgrupp. I Eskilstuna, under Folk och Kultur 2024 i samband med att boken publicerades, arrangerades ett panelsamtal utifrån boken. Boken blev snabbt mycket efterfrågad hos landets kommuner och under året har flera seminarier arrangerats där medarbetare från Statens konstråd medverkat som experter i panelsamtal.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

3.4 Konst för alla – kunskapsspridning genom digitala kanaler För Statens konstråd är det centralt att kultur och offentlig konst ska komma fler till del över hela landet. Denna målsättning finns i såväl Statens konstråds regleringsbrev som i de nationella kulturpolitiska målen. Att fler än de som besöker museer och konsthallar ska få uppleva konst i sin vardag är Statens konstråds huvuduppgift. Genom vårt dagliga arbete med konst i hela landet och genom att kommunicera via vår hemsida och våra digitala kanaler, når vi även personer som geografiskt inte befinner sig i konstverkens närhet. Varje vecka presenterar vi permanenta verk och nyförvärv till samlingen i våra sociala medier. Genom inläggen sprids kunskap om den konst som finns i vår vardag. Konstnärer vars verk blir inköpta av Statens konstråd visas upp och vi kan i vår turvisa upp den bredd av konstnärskap som samlingen rymmer. Den kunskapsspridande kommunikation vi ägnar oss åt ger transparens och insyn i verksamheten, den verkar också i gränslandet mellan konstförmedling och kommunikation. Vi arbetar på flera olika sätt. En del av det vi gör i de digitala kanalerna handlar om att sänka trösklarna för mötet med konsten. En annan om att fördjupa kunskaper om våra ämnesområden. Målet är dock gemensamt: Konsten ska vara tillgänglig. När vi producerar konstnärsintervjuer på film, lägger upp digitala versioner guidade visningar av utställningarna i våra lokaler på vår hemsida och vår Youtube-kanal och producerar en audioguide, kan detta liknas vid en vandrande konstutställning nåbar varhelst du befinner dig. Genom arbetet med de digitala kanalerna skapar vi inkluderande konstupplevelser för allmänheten genom kunskapsspridande kommunikation. Arbetet med appen Statens konstråds audioguide har fortsatt och nya verk och röster om konsten har lagts till. Vid årsskiftet 2024/25 omfattar appen ett 50-tal verk och ca 180 ljudspår samt en tematisk podcast om minneskonst som utgår från antologin Offentligt minne, offentlig konst – Reflektioner om monument och minneskonst i samtiden. Under 2024 publicerades ett verk i månaden, samtidigt som det redaktionella arbetet fortsatte. Konst på campus, ett nytt tema gör det lättare att hitta verk på högskolor och universitet. Appen har under året också utvecklats tekniskt för att kunna presentera Konstpromenader – guidade visningar av offentlig konst på flera platser runt om i landet. Alla som vill har möjlighet att söka efter information i vårt digitala arkiv, Sök i samlingen. Under året har tillgänglighet varit i fokus för arbetet med arkivet. Nu finns 68 260 inköpta, respektive 1893 permanenta verk digitalt tillgängliga och sökbara för allmänheten. Vi har även börjat publicera alla nyinköp av lös konst för att skapa transparens om vad som köpts in till statens samling och samtidigt bidra med kunskap om de verk som är utplacerade på myndigheter. I år har vi även satsat på att strukturera om och översätta texter till den engelska webben för att i största möjliga mån öka information och kunskap om vad vi gör, vad man kan delta i och hur vi arbetar med offentlig konst till våra målgrupper boende i Sverige som inte talar svenska och den internationella konstbranschen. Vår hemsida har under året haft 136 974 besök enligt analysverktyget Matomo. Siffran går inte att jämföra med tidigare år då vi bytt analysverktyg.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Att mäta genomslag i sociala medier handlar mycket om att förlita sig på plattformarnas egna statistikverktyg. Enligt Meta följdes vår Facebooksida av 11 902 följare 2024, jämfört med 11 600 föregående år. Men betydligt fler än så nås av det innehåll vi publicerar där. Ett sätt att mäta det är att redovisa räckvidden för kontot, det antal som nås av ett inlägg utan att de själva följer kontot. Den ökade med 461,8 procent under 2024 till 381 400. En stor del av denna enorma ökning handlar om ett inlägg om Västlänkens första permanenta konstverk, bLINK. Inlägget, som spreds vidare av många olika konton, genererade en stundtals mycket känsloladdad debatt om kostnader för offentlig konst och vilken slags konst som uppskattas i de offentliga rummen. Här förekom både kommentarer med sakliga ifrågasättanden av hur skattemedel används och om dessa ska användas till konst, kommentarer som gränsade till hot och kommentarer som var uppskattande och beskrev hur bLINK väckte tankar. Vi kan också se att trenden att fler använder sig av LinkedIn som ett arbetsrelaterat socialt medium, står sig. Vårt konto där ökade med 977 nya följare under 2024. Totalt följs vi nu av ca 4600 följare. Instagramkontot följdes under 2024 av 10 676 andra konton och hade en räckvidd på 47 200. Youtube är vår minsta digitala kanal och följdes i slutet av 2023 av 391 (375 förra året) prenumeranter. Antalet som kan se filmerna är dock större och de filmer vi lägger ut på Youtube återfinns till stor del också på vår hemsida. Framför allt handlar det om konstnärsintervjuer och filmade seminarier. Då materialet ligger kvar över tid och kan användas i undervisning, ser vi att det gör nytta på lång sikt. Ytterligare en kanal att nå ut via är Statens konstråds nyhetsbrev som under året hade 12 082 prenumeranter av det svenska månatliga nyhetsbrevet, vilket är en fördubbling av antalet prenumeranter jämfört med föregående år. Det engelska nyhetsbrevet som skickas ut 1–2 gånger per år nådde under 2024 8894 prenumeranter.

3.5 Kunskapsutveckling i samverkan med akademin – Statens konstråds utbildningsoch forskningssamverkan Statens konstråds kunskapsutvecklande samverkan med akademin sker i många olika former och projekt som ofta löper över flera år. Syftet är att genom forskning och utbildning få fram ny kunskap inom de forskningsfält som berör den offentliga konsten. Det kan handla om relativt obeforskade ämnen såsom konsten och konstnärers roller, konstens betydelsebärande mening och påverkan på platser, konstens påverkan på kritiskt tänkande och upplevelser. Det kan också handla om frågor som vad konstnärliga processer kan bidra med till samhällsutvecklingen. Flera projekt bygger på samverkan med andra aktörer inom offentlig förvaltning, kommuner, regioner och privata företag. Under 2024 har samverkan skett inom åtta projekt med ett tiotal offentliga akademiska aktörer i form av universitet, högskolor, forskningsinstitut, forskningsfinansiärer och nätverk såsom Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns universitet, Uppsala universitet, Statens väg-och transportforskningsinstitut, Stockholms universitet, Konstfack, Akademinätverket för Gestaltad Livsmiljö, Forskningsfinansiären Formas samt, genom det internationella forskningsnätverket The Everyday Life of Urban Monuments, även med universitet i Norden och Storbritannien.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Inom ramen för bokprojektet Boken om Statens konstråd har vi samverkat med enskilda forskare och skribenter som utforskat myndighetens och den offentliga konstens historia sedan 1930-talet fram till idag. Utöver mer långsiktig samverkan medverkar medarbetare från Statens konstråd i olika konferenser och i utbildningar som föreläsare och i paneler. Ett exempel på forskningssamverkan är Konstrådets deltagande i forskningsprojektet Salong Krångel, som arrangeras inom ramen för forskningsskolan TRANSPLACE (ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola, Uppsala universitet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI). Projektet syftar till att undersöka utforskande metoder för omställning inom infrastruktur med hjälp av konstnärliga metoder. Projektet inkluderar representanter i form av s.k. medforskare från Trafikverket, Statens konstråd, lärosätena ovan samt Region Stockholm, Botkyrka kommun, Huddinge kommun och Sweco. Totalt fyra salonger hölls under 2024–2025, varav två på Statens konstråd (oktober 2024 och april 2025). Här har Statens konstråd varit medsökande till forskningsmedel från Uppsala universitet och är medarrangör och medcurator av salongerna samt medverkar som medforskare. Statens konstråd har i samverkan med andra aktörer utvecklat och genomfört 4 internationella konferenser och nätverksmöten. Konferenserna har samproducerats och vi har själva också både agerat värd och medverkat i dem under året. Exempel på detta är samarbetet med det internationella forskningsnätverket The Everyday Life of Urban Monuments genom forskaren Tanja Schult vid Stockholms universitet. Konferensen hölls delvis på Statens konstråd och hade internationellt erkända forskare som talare. Ytterligare en akademisk konferens som genomförts under året var Resultatkonferens – 10 interdisciplinära konstnärliga forskningsprojekt inom gestaltad livsmiljö där de 10 forskningsprojekten inom utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö, 2020–2024 presenterades. Detta var ett samarbetsprojekt mellan flera olika institutioner, bland annat Statens konstråd, Formas och ArkDes som pågått under flera år och som avlutades i och med konferensen. Under hösten 2024 samproducerade Statens konstråd och Konstnärernas Riksorganisation, KRO, seminariet Weaving a Sustainable Future: Textile Art and Crafts for Planetary Health, ett välbesökt seminarium som hölls under Stockholm Craft Week 4 oktober. De konferenser och seminarier som nämnts ovan har alla riktat sig till en akademisk eller professionell målgrupp, men tillgängliggjorts digitalt för de som inte hade möjlighet att delta fysiskt på plats.

3.6 Medskapande kunskapsutveckling – Samtidskonstdagarna, nätverksutveckling och regionala konstpolitiska samtal Genom Samtidskonstdagarna, Regionala konstpolitiska samtal, nätverksutveckling och kompetensutveckling skapar Statens konstråd en plattform för ett strukturerat lärande och kunskapsutbyte kring konstaktörernas förutsättningar och om utvecklingsfrågor inom konstbranschen. Under 2024 har några aktuella ämnen varit klimatrelaterade frågor, konstpedagogik och privat/breddad finansiering av konst och kultur.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Arbetet med Samtidskonstdagarna går ut på att skapa förutsättningar för mötesplatser där konstaktörer från hela Sverige kan ta upp egna utmaningar och utvecklingsfrågor och hitta bättre samarbetsformer på olika nivåer. Vi tillämpar metoder inhämtade från medskapande arbetssätt vilket möjliggör för konstaktörerna att få syn på konstfältets nuläge och aktivt arbeta med sina angelägna frågor. Under Samtidskonstdagarna delas erfarenheter, kunskaper utbyts och nya arbetssätt utvecklas anpassade till konstaktörernas situation. Samtidskonstdagarna 2024 bestod av en digital kraftsamling och en årligt återkommande fysisk konferens i Jönköping och Värnamo. Årets fysiska träff arrangerades i samarbete med Region Jönköping, Jönköpings kommun och Värnamo kommun och den hölls huvudsakligen i Värnamo och Jönköping. Ett rikt program med besök och aktiviteter runtom i regionen curaterades av den nybildade organisationen Konstfrämjandet Småland. Sammanlagt deltog 185 deltagare från hela landet. Cirka 25% av deltagarna arbetar huvudsakligen med offentlig konst eller konst inom gestaltad livsmiljö på nationell, regional och lokal nivå, ca 30% av deltagarna är konstnärer eller arbetar i konstnärsdrivna organisationer och resterande 45% arbetar på konstinstitutioner och i offentliga förvaltningar i hela Sverige. Frågor som diskuterades under Samtidskonstdagarna 2024 är: Hur kan konstaktörer bli bättre på att samarbeta för att stärka konstens infrastruktur i Sverige? Vad är det som krävs av konstaktörerna för att arbeta med breddad finansiering med bibehållen konstnärlig integritet? Hur kan vi samverka mellan olika nivåer för att stärka nätverk inom konstområdet? Hur kan konstaktörernas bidra till samhällsförändringen i en tid av klimatkris? Hur kan offentliga uppdragsgivare bli modigare beställare av offentlig konst?

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Under 2024 genomfördes Regionala konstpolitiska samtal i samarbete med Region Värmland enligt modellen som Statens konstråd utvecklade och presenterade på myndighetens hemsida 2022. Satsningen bestod av tre heldagsworkshoppar med ca 50 deltagare vid varje tillfälle under våren (två i Karlstad och en i Arvika) samt två efterföljande träffar med ca 20 deltagare var (i Sunne och i Kristinehamn). Deltagarna i samtalen var förtroendevalda inom region eller kommun, tjänstepersoner, konstnärer eller representanter för konstverksamheter i länet. Syftet var att prata om hur alla kan bidra till samtidskonstens regionala utveckling utifrån den egna rollen och kompetensen. Samtalen har varit särskilt värdefulla för att uppdatera varandras kunskaper om förutsättningar och arbetsprocesser i ett fält där tillfällena att mötas på lika villkor och visionera tillsammans kring konstens möjligheter i samhällsutvecklingen har varit bristfälliga under många år. Processen i Värmland och dess effekter hittills kommer att presenteras på Folk och Kultur 2025 i Eskilstuna. Statens konstråds stora satsning på kompetensutveckling 2024 skräddarsyddes för att stärka konstaktörers kapacitet att arbeta med breddad finansiering och deras kompetens vad gäller filantropi och privata gåvor. Statens konstråd möjliggjorde för 25 konstaktörer att ta del av utbildningen som Brakeley Nordic AB utvecklade med stöd av Kulturbryggan. Gruppen bestod av representanter för museer, konsthallar och en bra mix av konstnärsdrivna verksamheter. Utbildningen fortskrider med coachingstillfällen till juni 2025. Under året har Statens konstråd även fortsatt prioritera nätverksutveckling för att stärka konstaktörernas förutsättningar. Nätverksutveckling fungerar som en katalysator för att underlätta det nödvändiga utbytet som annars kanske inte skulle äga rum i samma omfattande skala. Det syftar också till att stötta aktörer med liknande utvecklingsfrågor att hjälpa varandra att få syn på dessa, för att därefter se hur de kan stötta varandra i arbetet. Det handlar inte bara om att dela erfarenheter utan även om att skapa en gemensam förståelse för metoder och kunskap om olika delar av konstens ekosystem. 2024 prioriterades två nya tematiska nätverk: ett nationellt forum för konstpedagogik och ett forum för konstaktörer i en tid av klimatomställning. Det nationella forumet för konstpedagogik är ett samarbete mellan Statens konstråd, Bästa biennalen, Konstpedagogiska Akademin (KAKA) och Konstfrämjandet och är en fortsättning på det regionala arbetet som Statens konstråd drog i gång under 2023 tillsammans med nätverket kopplat till Bästa biennalen i de sex sydregionerna. Maj 2024 bjöd vi in ett 30-tal aktörer för att undersöka nya sätt att samarbeta för att stärka konstpedagogikens roll i Sverige. Samtalen fortsatte i september under Konstdygnet samt som en del av Bästa konferensen i Växjö i november. Forum för konstaktörer i en tid av klimatomställning startades av Statens konstråd i samarbete med en grupp konstorganisationer som hade påbörjat en dialog kring frågorna i samband med Folk och Kultur 2023, Färgfabriken, Göteborg konsthall, Eskilstuna konstmuseum och Gylleboverket. Ur samtalen i gruppen växte det fram ett behov av att utvidga diskussionen och bjuda in kollegor från andra verksamheter i Sverige. Klimatomställningen är en fråga för hela samhället där det behövs insatser på flera olika nivåer, strukturellt såväl som organisation och som individ. Under flera år har vi sett en utveckling även i Sverige där curatorer arbetar fram konstnärliga program med fokus på miljö, STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

klimat, social hållbarhet och andra frågor som lyfts i Agenda 2030 Men hur mycket görs i den professionella vardagen för att möta upp klimatutmaningarna och är det främst via konstprogrammets innehåll som konstaktörerna har utrymme att agera eller kan de göra mer oavsett tematisk inriktning i det de bjuder in publiken till? Dessa frågor var utgångspunkten till inbjudan som gick ut till ett 30-tal aktörer som möttes under en heldag i september. Då diskuterades vilka utmaningar och frågeställningar konstverksamheter behöver ta itu med för att bli hållbara i praktiken och vilka som är konstaktörernas roller i det bredare samhället. För att leda processen under dagen bjöd vi in Jaana Eskola, projektledare vid Helsinki – Uusimaa Regional Council som under en längre tid har undersökt den transformativa kraften i konst och kultur i en tid av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

3.7 Statens konstråd uppmärksammas i media och når ut till en bred allmänhet Att Statens konstråd uppmärksammas i media indikerar att verksamheten är relevant för en bred allmänhet. Den händelse som fick störst uppmärksamhet i media under året var utställningen Varning för konsten! där flertalet längre inslag gjordes i både TV och radio, samt recensioner, kulturkrönikor och artiklar i nationella tidningar. Under 2024 blev Statens konstråd omnämnt 105 gånger i strömmad media (radio och podcasts) med en total räckvidd på 16,31 miljoner lyssnare. Genom SR nådde Statens konstråds utställning Varning för konsten! nästan 4 miljoner lyssnare i programmen God morgon världen, P1 Kultur samt i ett 17 minuter långt reportage om utställningen i P1 Kultur signerat Katarina Wikars. (Källa: All Ears) På SVT rapporterade Kulturnyheterna om utställningen både i Morgonstudion och kvällssändningarna. Enligt pressbevakningstjänsten Retriever omnämndes Statens konstråd 208 gånger i främst skriven media under 2024. Därutöver omnämns konstverk som Statens konstråd producerat utan att myndighetens namn nämns. Dagens Nyheters konstkritiker Birgitta Rubin listade Varning för konsten! som en av de sex bästa utställningarna just nu i april 2024: ”I Varning för konsten! visar Statens konstråd ett trettiotal verk som stört och berört publiken i offentliga miljöer. Det är målningar, skulpturer, foton, videor och textilier som sedan myndigheten bildades 1937 placerats på statliga arbetsplatser men av olika skäl plockats ner. Denna högintressanta exposé förklarar pedagogiskt hur tidsandan och nya värderingar förändrat mottagandet av konsten – hur exempelvis rökning, djurslakt, nakna kvinnokroppar eller barn uppfattas.”10 Recensioner och kulturkrönikor om utställningens tema gick att läsa på kultursidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet samt i kulturbloggar. Via TT spreds också en artikel om utställningen i tidningar runt om i hela landet. SVT:s Kulturprogrammet Sverige gjorde ett reportage om utställningen. Aftonbladets Ulrika Stahre

10 Dagens Nyheter: https://www.dn.se/kultur/birgitta-rubin-har-ar-de-sex-basta-utstallningarna-just-nu-11/?fbclid=IwAR3ipCIE1A7BVj3m-e3oKqhNM6Izb9seCRc1lBOLlrXSJRb7xcQWKnN9opQ_aem_AUdn89nqlOiCH_qMJ4c0nqBuz2n1OFKDthQK_w41_IRUIv4kXMO8j3DFrjfKEPM9WmFb8z0CNZznNRPof4ubdqZ5

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

skrev en krönika om Varning för konsten! och tog upp den igenkänning som många av våra besökare vittnade om: ”Jag är nog inte ensam om att uppleva en paradox: i takt med att vi mer och mer lever i ett bildsamhälle, blir vi samtidigt alltmer arroganta och lättretliga. Vi vill liksom inte stå ut med vad som helst. Även om det är konstverk som vill något annat än det verkar vid en första anblick. Är det till och med så att konsten försöker uppfostra? Framför allt konstverk som skildrar människor tycks ha blivit svårare att acceptera (allra svårast om det finns en antydan till något identitetspolitiskt). Dessa människor kan vara nakna, kan göra ovanliga saker. Som att till exempel röka (!). Framför allt kan de vara en möjlig identifikation – och då kan verket, bilden, komma för nära.”11 Statens konstråds inköp av Anna Odells uppmärksammade videoverk Rekonstruktion – Psyket i början av mars genererade också stor uppmärksamhet i media. Att myndighetens förre direktör Patrick Amsellem tillsattes som ny museichef för Nationalmuseum fick också stor medial spridning. Lokalt uppmärksammades att Västlänkens första konstverk, bLINK lyftes på plats i Olskrokens infrastrukturområde i Göteborg, av såväl SVT Nyheter Väst som av Göteborgs-Posten. Kulturtidskriften Zenit publicerade också en längre text om verket. Att Varberg inom kort får tre nya offentliga konstverk uppmärksammades också lokalt och i Luleå skrev Norrbottens-Kuriren om Statens konstråds konstvandring på campus LTU. Vår bedömning är att medias val att rapportera om den offentliga konsten i närmiljön indikerar att Statens konstråds verksamhet är relevant för allmänheten.

3.8 Kvalitativa resultat •

•

• •

Bedömningen är att verksamhetsgrenen Utveckla och sprida kunskap under 2024 i hög grad uppfyller verksamhetsmålet att öka kunskapen om offentlig konst och samtidskonst och stärka konstens ekosystem i hela samhället och allas möjligheter att uppleva och beröras av konst Det stora intresset för att både delta i och samarrangera Statens konstråds publika program i Stockholm och runtom i landet indikerar att myndighetens kunskapsutvecklande verksamhet, och arbetet med att sänka trösklarna för människors möten med den offentliga konsten, håller hög kvalitet och är av relevans för såväl konstaktörer som allmänheten. Det stora intresset att besöka våra utställningar, som är ett pedagogiskt verktyg för att förmedla de frågor vi ständigt arbetar med, visar att vårt arbete med offentlig konst är relevant för såväl allmänheten som konstfältet. Det omfattande mediala intresset för Statens konstråds verksamhet och synliggörandet av verksamhetens förmedlande insatser som exempelvis Varning för konsten! indikerar att den kunskapsförmedlande verksamheten är relevant och håller hög kvalitet.

11 Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/kultur/konst/a/KnQwy4/konstkronika-om-obekvam-konst-av-ulrika-stahre)

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

• •

•

Statens konstråd har under året som gått omnämnts i media omkring 300 gånger. Detta indikerar att media anser att verksamheten är relevant för breda målgrupper såväl nationellt som lokalt. Statens konstråds medarbetare har i hög grad engagerats av lärosäten, utbildningsinstitutioner samt i professionella sammanhang i Sverige och samverkat internationellt med yrkesgrupper inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Detta är ett uttryck för att myndighetens kunskap och erfarenhet efterfrågas, värdesätts och håller hög kvalitet. Genom medverkan i högre utbildningar kan verksamheten bidra till att långsiktigt utveckla och sprida kunskap för nästa generations konstnärer, curatorer, arkitekter, planerare och andra yrkesverksamma inom offentlig konst och gestaltad livsmiljö. Att högskolor och universitet väljer att samarbeta med Statens konstråd indikerar att de anser att myndighetens kunskapsutvecklande verksamhet är relevant inom forskningen och håller hög kvalitet. Statens konstråds publikationer har lång livslängd och används ofta i högre utbildningar, seminarier och liknande. Ett exempel på detta är boken Offentlig konst, offentligt minne som Statens konstråd gav ut 2022. Denna bok har väckt stort intresse och 2023 arrangerades därför ett symposium där internationella och svenska forskare inom fältet medverkade. Även 2024 fortsatte intresset och seminarier anordnades. Metodstödet och boken Offentlig konst för kommunala beställare har under 2023 och 2024 tagits fram på efterfrågan av kommuner i olika delar av landet. Boken publicerades i början av 2024 och fick stor efterfrågan. Flera seminarier har hållits med utgångspunkt i boken och Statens konstråds medarbetare har ombetts att medverka som experter. Detta indikerar att Statens konstråds verksamhet håller hög kvalitet och utgör en betydelsefull referens för många regioner och kommuner som ansvarar för området offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt förvaltning av offentlig konst som del av det moderna samhällets kulturmiljöer. Statens konstråds digitala kanaler ger många i hela Sverige, utan krav på förkunskaper, möjlighet att utveckla sin kunskap om offentlig konst och området gestaltad livsmiljö. Det ökande intresset för verksamhetens digitala kanaler indikerar att en bred publik anser att verksamheten är relevant och att den håller hög kvalitet. Det stora intresset för Samtidskonstdagarna, nätverksutveckling och regionala konstpolitiska samtal indikerar att Statens konstråds arbete med att främja samtidskonstens utveckling och spridning håller hög kvalitet och är relevant för konstnärer och aktörer inom konstfältet. Inte minst gällande arbetet med politikområdet Gestaltad livsmiljö.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

4. Konst för alla – Statens konstråd når ut till en mångfald intresserade i hela Sverige och internationellt Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.12

4.1 Introduktion I detta kapitel redovisas verksamhetens resultat avseende jämställdhets-, mångfaldsoch barnperspektiv, arbetet med att konsten ska komma fler till godo i hela Sverige samt internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Redovisningen av samverkan integreras här på samma sätt som i den övriga redovisningen. Jämställdhetsperspektiv utgör en viktig kvalitativ aspekt i Statens konstråds samtliga verksamhetsgrenar. Sedan början av 2000-talet har myndigheten haft en uttalad målsättning att uppnå en jämn fördelning mellan kvinnor och män för konstnärliga uppdrag och inköp av konst till Statens konstråds samling. Myndighetens resultat inom jämställdhetsintegrering har bedömts som mycket goda av bland annat Statskontoret i rapporten Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegration i myndigheter (rapport 2018:17). Det är av stor vikt att hela verksamheten kontinuerligt verkar för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Mångfaldsperspektivet är centralt för att Statens konstråds verksamhet ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Det får också stort utrymme i programverksamheten och i arbetet med att främja samtidskonstens utveckling och spridning. Barns och ungas möte med offentlig konst väcker en nyfikenhet som stärker deras egna uttrycksmöjligheter och möjligheter att påverka våra gemensamma livsmiljöer. Sedan länge arbetar Statens konstråd med att integrera barns och ungas perspektiv i permanenta konstprojekt och konstkollektioner. Barnperspektivet beaktas även inom tillsynsverksamheten, exempelvis som aspekt vid kulturhistoriska värderingar av byggnadsanknuten konst, och i digital och fysisk förmedlingsverksamhet. Flera av 2024 års inledda konstprojekt, både tillfälliga och permanenta, inom verksamheten konstnärlig gestaltning av icke-statliga miljöer har haft särskild inriktning mot barn och unga. Tiotusentals unga studerande kommer i kontakt med den offentliga konsten på campusområdena runtom i Sverige. Campusmiljöer är prioriterade i verksamheten för konstprojekt, konstkollektioner och förmedling.

12 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

4.2 Konst i hela Sverige Sedan 1937 har Statens konstråd årligen beställt och förvärvat konst till den omfattande samling av offentlig konst som nu rymmer ca 100 000 verk. Verken placeras sedan ut i kollektioner runtom i landet och ger dagligen tusentals människor unika möjligheter att upptäcka, uppleva och beröras av offentlig konst i sin vardag. Till det kan läggas det stora arbete med att producera permanenta konstverk som Statens konstråd årligen ägnar sig åt och som genom samverkan med de statliga och privata fastighetsägarna på ett långsiktigt sätt har möjlighet att finnas i alla delar av vårt samhälle. Under 2024 har Statens konstråd färdigställt ett tiotal permanenta och tillfälliga konstprojekt, och inlett ett flertal samarbeten med statliga fastighetsförvaltande myndigheter och bolag kring konstnärlig gestaltning av vitt skiftande miljöer i hela landet. Den permanenta konsten omfattar omkring 2000 konstverk placerade både utomoch inomhus vilket gör den till ett framträdande inslag i samhällsmiljöer i hela Sverige. Inom tillsynsverksamheten sker kontinuerligt rådgivning till aktörer i hela Sverige som ansvarar för vård och förvaltning av permanent, byggnadsanknuten offentlig konst. Denna rådgivning är betydelsefull för att stärka förutsättningarna för bevarande av offentlig konst. Verksamheten främjar därmed allas möjligheter att uppleva offentlig konst av hög kvalitet i landets gestaltade livsmiljöer. Flera av programverksamhetens publika program har genomförts på orter runtom i landet – ofta i form av samarbeten – i regionerna Örebro, Norrbotten och Sörmland. Samtidskonstdagarna 2024 arrangerades tillsammans med Region Jönköping. Statens konstråds arbete med förmedling i digitala kanaler har ökat och uppmärksammar till stor del permanent konst från olika tider som finns på en rad orter i Sverige. Att ta del av konsten digitalt överbryggar geografiska begränsningar och sänker trösklarna för att uppleva konst. Inga förkunskaper krävs. I Statens konstråds audioguide har vi under 2024 skapat en särskild kategori med konst på campus för att tillgängliggöra konsten på Sveriges universitet och högskolor. Genom Audioguiden och de nya spår som publicerats, har vi uppmärksammat konst i Värmland (Björneborg, Kristinehamns kommun), Stockholm (Djurgården), Skåne (Lund), Halland (Västra Götalands-regionen, Falkenberg), Göteborg (Göteborgs universitet) och Luleå (Region Norrbotten, LTU campus). Därutöver har samtal om konsten och konstens roll tillgängliggjorts för bred publik i form av filmer publicerade på vår hemsida och youtubekanal. Genom våra veckovisa publiceringar av permanenta verk och nyinköp av lös konst till samlingen kan en bred publik ta del av verk som är skapade av konstnärer från olika delar av landet och verk som finns på platser de inte själva besöker. Inom ramen för uppdraget att främja samtidskonstens utveckling och spridning arbetar Statens konstråd med hela konstfältet som målgrupp. Aktörer från hela Sverige medverkade i Samtidskonstdagarnas digitala och fysiska dialogträffar. Den fysiska träffen ägde rum i Jönköping och Värnamo. Tillresta från hela landet medverkade. Flera arrangemang inom ramen för främjandeuppdraget har gjorts i samarbete med regioner och konstaktörer runt om i landet. Mer om detta finns att läsa i kapitel 3.Vår bedömning är att konstaktörer över hela landet sätter stort värde på att medverka i dessa sammanhang. 78

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

4.3 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Utbytet med konstnärer och konstaktörer i andra länder bidrar till att öka kunskapen i Sverige om den internationella utvecklingen av offentlig konst och konstnärlig gestaltning av samhällets gemensamma miljöer. Statens konstråd gör flera projekt med internationella konstnärer och har fortlöpande kontakter med ett stort antal internationella aktörer som arbetar med konstnärlig gestaltning i offentliga rum. Det bidrar även i hög grad till ett fruktbart och kreativt internationellt utbyte som utvecklar inte endast konstområdet utan även byggherresektorn på offentlig och privat marknad. Myndighetens medarbetare medverkar årligen som experter i ett flertal konferenser och seminarier internationellt. Det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet utgör sammantaget en viktig grund för utvecklingen av området offentlig konst och gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer i hela landet och internationellt. Internationellt framstående konstnärer får regelbundet uppdrag i permanenta konstprojekt. Ett av de större konstprojekten pågår i Västlänken i Göteborg där konstnärskap som Katarina Grosse (Tyskland), Danh Vo (Vietnam/Danmark) och Huang Yong Ping (Kina/Frankrike) arbetar med både underjordiska stationsmiljöer och Göteborgs stadslandskap. Verksamhetens internationella och interkulturella utbyten och samarbeten bidrar till att vitalisera den offentliga konsten i Sverige. Internationella konstnärer kan ofta tillföra nya och oväntade perspektiv på offentlig konst och gestaltning när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella kontakterna är samtidigt värdefulla för att kunna utveckla fördjupade kunskapsutbyten kring exempelvis demokratiska processer och metoder för brukarinflytande, två centrala utmaningar inom offentlig konst och gestaltning av offentliga miljöer. Inom ramen för programverksamheten har Statens konstråd i samverkan med andra aktörer utvecklat och genomfört fyra internationella konferenser och nätverksmöten. Ett exempel är det internationella forskningsnätverket The Everyday Life of Urban Monuments genom forskaren Tanja Schult vid Stockholms universitet. Flera konferenser har haft internationella medverkande, som Resultatkonferens – 10 interdisciplinära konstnärliga forskningsprojekt inom gestaltad livsmiljö där de 10 forskningsprojekten inom utlysningen Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö, 2020–2024 presenterades Samarbetet med Valeria Montti Colque under OpenArt i Örebro i projektet El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel (jun-sep) hade en tydlig interkulturell tematik och använde uttalat samskapande metoder som medvetet lyfte olika kulturella bakgrunder och erfarenheter och hur de berikar varandra.

4.4 Barn och unga Alla samarbeten kring permanent konst med Akademiska Hus och de konstkollektioner som görs för landets universitet och högskolor når målgruppen unga vuxna genom studenterna som dagligen möter konsten i sin studiemiljö: på campusområdet, i byggnadernas entréer, atrier, trapphallar, korridorer och studieplatser. Många av konstverken STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

i Statens konstråds audioguide finns på campusområden runtom i landet och under 2024 har vi samlat dem under rubriken ”konst på campus” för att stärka den digitala förmedlingen. Programverksamheten rymde under året 14 workshopar för barn och unga varav 10 hölls under Örebro OpenArt och fyra i Stockholm. Konstinstallationen och ett performanceverket El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel av konstnären Valeria Montti Colque producerades av Statens konstråd för Örebro OpenArt 2024 och visades 15 juni–8 september vid Bernadottestatyn, invid Järntorget. I samband med Örebro OpenArt höll Valeria Montti Colque i ett program med skapande workshopar tillsammans med andra konstnärer, artister och musiker. Workshoparna var gratis och hölls utomhus mitt i Örebro. Programserien var mycket välbesökt av en stor publik. Hundratals barn, ungdomar och vuxna deltog under tre eftermiddagar genom att prova på sång, dans, rytm och att spela trummor samt vävning, måleri, lera, skapa masker, pyssel och utklädnader. De skapande verkstäderna i Örebro var alla teckenspråkstolkade, vilket blev ytterligare ett sätt att arbeta med olika metoder för inkludering. Under året har också flera gymnasieklasser och högskolestudenter besökt utställningen Varning för Konsten!. Under sportlovet i februari 2024 höll konstnären Saadia Hussain en öppen verkstad inomhus. Detta var en fortsättning på den workshop som hölls hösten 2023 och de barn som varit med kunde nu färdigställa sina skulpturer. Flera workshops genomfördes också med konstnären Sarai Alvarez Rivero där barn och vuxna kunde bidra till det textila konstverket Den sociala väven. Även de som inte varit med 2023 kunde delta. Workshopen avslutades med vernissage i form av ett konstkalas och en utställning i Statens konstråds lokaler. I arbetet med konstnären Ruben Wättes konstprojekt på Henån, Orust, har workshopar med barn och ungdomar också genomförts. Genom samverkan med kommunen har ungdomar involverats i de konstnärliga processerna med fokus på ungdomarnas perspektiv.

4.5 Jämställdhet Jämställdhet är ett integrerat perspektiv i samtliga Statens konstråds verksamhetsgrenar. Inom förmedlingsverksamheten används ofta checklistor på könsfördelning, geografi osv som en medveten metod för att få syn på fördelning när det gäller medverkande och urval av talare, skribenter och forskare. I konstprojekt eftersträvas jämn fördelning mellan uppdrag till män och kvinnor men upphandlingsregelverket är ett hinder för att styra utfallet då kön inte är ett godtagbart urvalskriterium. Förvärv av konstverk till samlingen utgör en grundförutsättning för att uppnå ett inkluderande konstliv. Inom förvärv är det möjligt att i högre grad än vid upphandlingar av konstprojekt balansera antal inköpta verk och inköpsbelopp mellan män och kvinnor (se kapitel 1 för statistik).

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

4.6 Mångfald Statens konstråds arbete med mångfald är ett mångbottnat och strategiskt arbete. Det syftar till att skapa en inkluderande verksamhet för alla, oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder eller kön. Det handlar både om att nå ut med konsten till en heterogen och brett diversifierad allmänhet, och att genom programverksamhet, konstprojekt, konstkollektioner och bevarande av äldre offentliga konstverk ge plats för en variation av olika konstnärskap och konstnärliga uttryck i det offentliga samtalet och samhällets gemensamma miljöer. Upplevelsen av offentlig konst skiljer sig från att betrakta konstverk på museer och konsthallar. I det offentliga rummets sociala sammanhang delas upplevelsen kollektivt på ett annat sätt än i den ofta mer individuella upplevelsen i ett museirum eller galleri. Många gånger finns den offentliga konsten på platser som dagligen genomströmmas av ett stort antal människor. Som exempel kan nämnas att när stationerna i Västlänken i Göteborg står klara om några år beräknas ca 70 000 människor dagligen passera. Ett annat exempel är universiteten där i regel flera tusen studenter med olika bakgrunder och erfarenheter möts kring konstverk som exempelvis konstnären Christian Partos verk Bänglar på Lunds universitet som invigdes 2024. De svenska nationella minoriteterna representeras sedan lång tid tillbaka i Statens konstråds konstprojekt, förvärv och samling – bland annat genom synliggörande av samisk konst och kultur. Vid urval av konstverk till sociala medier beaktas alltid kön, ålder geografisk spridning och olika tekniker inom konst för att i dessa kanaler skapa mångfald. Den offentliga konsten, som finns på många platser där konst och kultur ofta saknas, skapar sammantaget betydelsefulla diskussioner och möten mellan en mångfald av människor i hela samhället.

4.7 Kvalitativa resultat • •

•

Vår bedömning är att verksamheten 2024 totalt sett mycket väl uppfyller målet att Statens konstråds konstprojekt och förvärv ska spegla en mångfald av berättelser och vi når ut till en mångfald av människor i hela landet och internationellt Flera av konstprojekten under 2024 har innefattat samarbeten med barn, ungdomar och studenter. Vidare har flera projekt involverat organisationer med etablerad verksamhet för barn och unga. Bedömningen är att verksamheten aktivt har främjat barns och ungas delaktighet i skapandeprocesser och arbetet med offentlig konst och våra gemensamma livsmiljöer. Samverkansavtalen med bland annat Akademiska Hus, Jernhusen, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket resulterar i olika grad att projekt som till stor del har unga vuxna som målgrupp kan bedrivas långsiktigt. Detta är betydelsefullt för att stärka barns och ungas tillgång till konst och kultur i hela landet. Under 2024 har konstprojekt och program genomförts på flera platser i landet med begränsade resurser till offentlig konst. Resultatet av dessa lokala samarbeten i glesbygd har bidragit till ett mer levande kulturliv som nått en stor mångfald av människor i delar av landet där tillgången till konst och kultur annars är mycket begränsad.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

•

• • •

Statens konstråds samarbete med internationella konstnärer tillför nya och oväntade perspektiv på offentlig konst när de inbjuds att verka i Sverige. De internationella samarbetena i exempelvis konstprojekten i Stockholm, Göteborg och Norrbotten möjliggör en utveckling av fördjupade kunskapsutbyten kring demokratiska processer och metoder för delaktighet och brukarinflytande vilket i sin tur har utvecklat Statens konstråds inkluderande arbete med olika målgrupper. Intresset hos internationella forskare och konstnärer att delta inom ramen för de konferenser som Statens konstråd arrangerat, visar att Statens konstråds kunskapsutvecklande och kunskapsspridande roll är relevant även i en internationell kontext. Statens konstråds intensifierade arbete med att nå ut och förmedla konsten via digitala kanaler överbryggar geografiska begränsningar och gör konst på olika platser i landet tillgänglig för alla. Alla de konstprojekt och konstkollektioner som människor kan uppleva på vitt skilda platser runt om i landet speglar en mångfald av uttryck, berättelser och erfarenheter. Detta är en viktig aspekt för att kreativitet och mångfald ska inkludera alla oavsett sociala och kulturella bakgrunder, ålder eller kön. Statens konstråds riktade programverksamhet till barn och unga bedöms som betydelsefull för att nå en bredare publik än den som regelbundet besöker konsthallar och konstmuseer. Genom bred geografisk spridning av förvärven till statens konstsamling främjas konstnärers möjlighet att verka i hela landet vilket också bidrar till ett levande kulturliv i hela landet. Statens konstråds samling visas i tusentals statliga byggnader och miljöer runt om i landet och på svenska ambassader. Samlingens höga tillgänglighet bidrar till att en mångfald av människor med vitt skilda bakgrunder kan mötas kring nyskapande konst i vardagen.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

5. Gestaltad livsmiljö – Statens konstråd främjar ett långsiktigt möte mellan konst, kulturarv, form och arkitektur för en hållbar utveckling Statens konstråd ska redovisa genomförda insatser och resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrUl, rskr. 2017/18:316). Redovisningen ska omfatta insatser och resultat som uppnåtts i den egna verksamheten samt inom ramen för samverkan med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Riksantikvarieämbetet samt med andra aktörer. Statens konstråd har i uppdrag att ingå i och bistå Rådet för hållbara städer.13

5.1 Introduktion I detta kapitel redovisas Statens konstråds resultat i arbetet med genomförandet av politiken för gestaltad livsmiljö och vår medverkan i Rådet för hållbara städer. Gestaltad livsmiljö och arbetet med hållbara städer genomsyrar hela myndighetens verksamhet. Liksom i de övriga kapitlen är verksamhetens samverkan en integrerad del av redovisningen. Statens konstråd bildades 1937. Tre år senare invigdes myndighetens första offentliga konstverk, Ljusbrytning, av konstnären Alf Munthe. Uppgiften var att gestalta det då statliga Karolinska sjukhusets doprum, en känslig miljö där bland annat nöddop utfördes av barn, så medtagna av födseln att föräldrarna och sjukvården visste att de skulle dö mycket snart. Människans litenhet i sådana sårbara ögonblick bildade utgångspunkt för den konstnärliga gestaltningen som är helt integrerad i arkitekturen. Rum och konstverk uppgick i en oskiljbar helhet, där konstnären tog hjälp av konstnärskollegor inom textil, stenskulptur, smide och silversmide för att gestalta väggar, tak och golv, möbler och elementskydd, altartextilier, dopfunt och nattvardssilver. Verket Ljusbrytning tjänar alltjämt som exempel på hur Statens konstråd i sin verksamhet redan från start integrerat det arbete som vi idag kallar gestaltad livsmiljö och med omsorg, från helhet till minsta detalj, skapat fysiska gestaltningar som till utgångspunkt tar människans behov och ställer människan i centrum. Vi har under 2024 fortsatt arbetat med gestaltad livsmiljö på en rad olika sätt och verkat strategiskt för implementeringen av politikområdet på flera olika nivåer. Dels genom samverkan med samverkansmyndigheterna inom gestaltad livsmiljö Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes, dels genom samverkan med statliga fastighetsaktörer för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö; samverkan med kommuner och andra ickestatliga aktörer kring konstnärlig gestaltning av skolor och samhällsmiljöer, dels genom samverkan med högskolor och universitet för att bidra till kunskap och kunskapsutveckling samt forskning inom området konst och gemensamma miljöer (se kapitel 3), dels genom föreläsningar på och studiebesök från skolor, kommuner och regioner som vill veta mer om offentlig konst och gestaltad livsmiljö, dels genom att medvetet lyfta gestaltad livsmiljö som utgångspunkt för arbetet med konstprogram, konstprojekt

13 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2024.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

och kollektioner (se kapitel 1) och dels genom att främja kunskap om den offentliga konsten som en betydelsefull del av det moderna samhällets kulturmiljöer (se kapitel 2). Sammantaget syftar alla dessa verksamheter till att konkret visa vilka viktiga värden och upplevelser som offentlig konst kan tillföra när vi i vardagen möter den på väg till skolan eller jobbet eller på en promenad.

5.2 Samverkan mellan Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd Samverkansmyndigheternas arbete har under året varit organiserat i en styrgrupp, en arbetsgrupp och ytterligare ett drygt tiotal myndighetsgemensamma nätverk. Statens konstråd ser att den myndighetsgemensamma samverkan idag har lett fram till en samsyn kring att både offentlig konst, kulturarv, arkitektur, form och design utgör viktiga delar av människors gemensamma livsmiljöer. Gestaltad livsmiljö har sedan politikområdet beslutades av riksdagen 2018 kommit att bli etablerat inom både staten, regioner och kommuner. Exempelvis kan nämnas det statliga nätverket Samverkansforum arkitektur och kulturmiljö som regelbundet träffas för att dela kunskap och erfarenhet med relevans för gestaltningsfrågor i allt från infrastruktursatsningar till regementen och statliga kulturhistoriska miljöer. Efterfrågan på Statens konstråds expertkompetens inom området offentlig konst och gestaltad livsmiljö är idag så stor inom vår samverkan, att vi har svårt att tillgodose den med nuvarande resurser utan att kvaliteten på Statens konstråds kärnverksamhet samtidigt blir lidande. Statens konstråd medverkade under 2024 i följande grupper och projekt med Boverket, Riksantikvarieämbetet och ArkDes: • • • • • • • • • •

Styrgrupp gestaltad livsmiljö Arbetsgrupp gestaltad livsmiljö Konferensgrupp gestaltad livsmiljö Kommunikationsgrupp gestaltad livsmiljö Utbildningsgrupp gestaltad livsmiljö Samverkansforum arkitektur och kulturmiljö Akademinätverket Boverkets länsarkitektnätverk ArkDes nodnätverk Rådet för hållbara städer

I oktober 2024 genomförde samverkansmyndigheterna tillsammans den årliga heldagskonferensen Gestaltad livsmiljö– hur ska vi räkna? på Skeppsholmen i Stockholm. Konferensen genomförs sedan 2020 tillsammans av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Intresset för konferensen var mycket stort och totalt 1756 digitala deltagare och 263 fysiska deltagare från hela landet deltog. Konferensen har etablerats som en arena för konstnärer, arkitekter, planerare, fastighetsägare, byggherrar, kommuner, myndigheter som arbetar med utveckling och förnyelse av attraktiva, trygga och hållbara livsmiljöer. Under dagen presenterades även vinnarna av utmärkelsen Årets strålkastare– aktörer som på ett föredömligt sätt arbetat med gestaltade livsmiljöer. I år

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

utsågs tre Årets strålkastare; BY 2023, Hållbara Hus och Avtryck för samtiden. För att fördjupa sig i projekten och verksamheterna genomfördes en efterföljande workshopdag där Statens konstråds representant höll i ett samtal med duon bakom Avtryck för samtid om konstens roll i en glest bebodd bygd. Europan, en europeisk tävling för arkitektur och stadsplanering som riktar sig till unga arkitekter och planerare från olika länder i Europa, valde att hålla sin Europandag 2024 i Statens konstråds lokaler. Tävlingen vill erbjuda en plattform för att utforska innovativa lösningar på urbana utmaningar och främja hållbar utveckling i städer över hela Europa. Viljan att samverka med Statens konstråd är en indikator på att Statens konstråd inom branschen för arkitektur och stadsplanering uppfattas som en viktig aktör när det kommer till gestaltad livsmiljö samt en värdefull samtalspartner när det kommer till frågor om konst, design och kulturell utveckling i samhällsmiljön. I samband med Europan-galan hölls även två workshopar i Statens konstråds lokaler och där de olika tävlingsteamen för stadsutveckling i Skellefteå och Piteå presenterade sina förslag. Därefter diskuterades tävlingsförslagen samt viktiga frågeställningar i workshopen där olika experter inom området var inbjudna och även Statens konstråd medverkade med sin expertkunskap om konstens roll i samhällsutvecklingen. I Akademinätverket för Gestaltad livsmiljö skapar samverkansmyndigheterna en kontaktyta mot akademin både vad gäller utbildningsfrågor och forskningsfrågor. Detta är ett strategiskt arbete för att skapa en långsiktig nätverksstruktur kring de fyra myndigheternas uppdrag om gestaltad livsmiljö och därigenom stärka kunskapen om och inom hela gestaltad livsmiljö-området. I nätverket ingår representanter från KTH, LTH, SLU/ Ultuna, BTH, Konstfack, Uppsala universitet, SLU/Alnarp, Umeå universitet, Chalmers, Göteborgs universitet, HDK, Riksantikvarieämbetet, ArkDes, Boverket och Statens konstråd. Nätverket möjliggör ett för myndigheten värdefullt ömsesidigt kunskapsutbyte. Statens konstråd bidrar med inte minst expertkunskap om samtida offentlig konst och gestaltad livsmiljö, och får samtidigt som myndighet viktig kunskap om aktuell forskning inom området.

5.3 Samverkan med statliga myndigheter och bolag för att stärka statens förebildlighet inom gestaltad livsmiljö På uppdrag av regeringen ingår Statens konstråd i Rådet för hållbara städer, som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stads- och samhällsutveckling och bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och samhällen. Som stöd för verksamheten finns Rådet för hållbara städers expertnätverk och Rådet för hållbara städers kommunikationsgrupp. Rådet för hållbara städer arbetar för gestaltad livsmiljö och kopplar detta direkt till Sveriges genomförande av Agenda 2030, och då inte minst Mål 11 - Hållbara städer och samhällen. För närvarande består rådet av 14 ledamöter och en ordförande. I rådet ingår dels myndighetscheferna vid de 12 myndigheter som är strategiskt viktiga för det långsiktiga arbetet med hållbar stads- och samhällsutveckling: Boverket, Folkhälsomyndigheten, Formas, Myndigheten för delaktighet, Naturvårdsverket, ArkDes, Energimyndigheten, Tillväxt-

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

verket, Trafikverket, Vinnova, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd. I rådet ingår även en landshövding som är representant för länsstyrelserna och en representant från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Rådets ordförande, landshövdingen samt SKR:s representant utses av regeringen. I enlighet med uppdraget har också ett expertnätverk bildats med medarbetare från de 14 ingående medlemmarna i rådet. Expertnätverkets uppgift är att stödja rådet med underlag och konsekvensbedömningar. Nätverket leds av ordföranden och har avstämningar ungefär en gång i månaden. Under 2024 har rådet diskuterat gestaltning av samhällsmiljöer utifrån aspekter som attraktiva, trygga och hållbara städer. Statens konstråds bedömning är att det finns en stor potential under kommande år att vidareutveckla en bredare samverkan kring gestaltning av olika samhällsmiljöer i såväl mindre som större städer inom ramen för rådets uppdrag. Statens konstråd är adjungerad medlem i Samverkansforum för statliga byggherrars Nätverk för arkitektur- och kulturmiljö. I nätverket sker kunskapsutbyte och fördjupning i hur arbetet med gestaltad livsmiljö både påverkas av och kan påverka arbetet med målen för hållbar samhällsutveckling. Den gemensamma visionen är att genom samverkan bidra till statens förebildlighet inom området. Nätverkets medlemmar har under året på frivillig bas adjungerats i Statens konstråds informella nätverk Konst när staten bygger, eftersom det funnits ett ökande intresse i nätverket för arbete med offentlig konst. Statens konstråds bedömning är att myndighetens medverkan i nätverket har synliggjort vikten av att integrera offentlig konst vid planering och byggande. Likaså har betydelsen av att den byggnadsanknutna offentliga konstens konstnärliga och kulturhistoriska värden dokumenteras och tillvaratas som kulturarv fått brett genomslag bland de statliga fastighetsförvaltande myndigheternas och bolagens kulturmiljöansvariga Som redogjorts för i kapitel 1.2 har Statens konstråd under året samverkat inom ramen för de överenskommelse om samverkan som myndigheten idag har med Statens fastighetsverk, Jernhusen, Fortifikationsverket och Akademiska Hus. Statens konstråd och avtalsparterna är helt överens om att de rutiner för samverkan som gemensamma avtal etablerar, på såväl kort som lång sikt, stärker och stöttar minst tre viktiga aspekter av politik för gestaltad livsmiljö: integrering av konst enligt enprocentsmålet när staten bygger, implementering av gestaltad livsmiljö i den egna verksamheten och möjligheten att konkret bidra till målen för hållbar stadsutveckling. Statens konstråd ser också att konstnärers kompetens genom avtalen kan tillvaratas i fler steg av plan- och byggprocessen, vilket resulterat i både konstnärlig förnyelse och innovation i byggprocessen. I avtalen säkerställs att samverkan mellan olika kompetenser kan ske från mycket tidiga skeden i plan- och byggprocessen. Erfarenheter visar att dialog i tidiga skeden leder till mer hållbara vägval, såväl fysiskt som socialt. Det frigör därtill betydande ekonomiska resurser som, i stället för att läggas på dyra omarbetningar och omtag, kan ge rätt resultat redan från början. Vår bedömning är att samverkan med fastighetsförvaltande myndigheter och statliga fastighetsbolag har en stor utvecklingspotential för verksamhetens långsiktiga målsättningar att medverka till levande och hållbara samhällsmiljöer i hela landet.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

5.4 Gestaltad livsmiljö – processer och utgångspunkter för arbetet med konstprogram, konstprojekt, konstkollektioner och offentlig konst som kulturarv Tillsammans med de kulturpolitiska målen skapar målen för politikområdet gestaltad livsmiljö betydelsefulla grundförutsättningar för utveckling och förnyelse av Statens konstråds samlade verksamhet. Sammantaget utgör målen ett förhållningssätt som präglar arbetet med allt från konstkollektioner till konstprogram och konstprojekt samt bevarande, användning och utveckling av den offentliga konsten som värdefulla delar av samhällets kulturmiljöer. I genomförandet av nya samverkansprojekt prioriterar Statens konstråd miljöer och byggnader med hög grad av offentlighet. Denna prioritering baseras på en bred samsyn bland statliga och privata aktörer som arbetar med offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. Samverkan kring gestaltning av gemensamma miljöer är en tillitsbaserad och förtroendeskapande process som, när den sker på ömsesidiga och jämlika villkor, kan skapa goda förutsättningar att, med utgångspunkt i människors olika behov, utveckla både nytänkande och nyskapande perspektiv på gestaltning av samhällets gemensamma livsmiljöer. Det är också i processerna, i samverkan med brukare och våra samarbetsparter, som Statens konstråd har störst möjligheter att lyfta vad den offentliga konsten kan bidra med och konkret visa vilka värden offentliga konstnärliga verk kan tillföra arbetet med gestaltad livsmiljö och stadsutveckling. Statens konstråds arbete sker alltid i nära samarSTATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

bete med brukare, ibland som representanter för sina arbetsplatser på myndigheter och statliga bolag, ibland som representanter för föreningsliv, nätverk och ideell verksamhet eller mer direkt som boende på en plats. Genom att utgå från varje projekts specifika fysiska och sociala sammanhang ökar förutsättningarna att få syn på och tillvarata befintliga värden och att genom arbete med konst skapa nya. Genom att arbeta medskapande och tidigt involvera brukare i projekten, bidrar vi även till det övergripande målet i Politik för gestaltad livsmiljö, som tydligt framhåller att alla ska ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Målen för gestaltad livsmiljö är också integrerade i arbetet med konstprogram och konstnärliga gestaltningsuppdrag i samband med att staten bygger. En erfarenhet som delas av Statens konstråd och våra samverkansparter, är att när konstnärlig kompetens anlitas in i tidiga program- och planeringsskeden, stärks förutsättningarna för att utveckla nyskapande konstnärliga värden i samhället. Bakomliggande idéer för gestaltning kan samordnas med byggkostnader, konstruktions- och anläggningsarbeten. Och genom tvärdisciplinära samarbeten (projektörer, tekniska specialister, maskinister, m.m.) kan konstnärlig gestaltning integreras i både planering och byggande. Statens konstråd utgör här ett slags katalysator och vägvisare för att fastighetsägare och byggherrar ska kunna verka för att hålla hög konstnärlig kvalitet när samhällets gemensamma miljöer ska förändras och utvecklas. Även processer för värdering, utveckling och bevarande av den offentliga konsten i det moderna samhällets kulturmiljöer har stark bäring på området gestaltad livsmiljö. Under de senaste åren har byggnadsanknuten konst i hög grad kommit att betraktas som värdefulla inslag i bebyggelsemiljöer och det ingår numera även i kulturmiljövårdens ansvarsområde. Detta ställer idag krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar inför storskalig fastighetsutveckling av exempelvis städer, bostadsområden och skolmiljöer. Sådana kunskaper har långsiktig betydelse för implementeringen av såväl politikområdet gestaltad livsmiljö som den europeiska motsvarigheten – New European Bauhaus. I verksamheten med Statens konstråds konstkollektioner för statliga myndigheter kan även området gestaltad livsmiljö implementeras. Genom en stor omsorg från detalj till helhet och en mångfald av olika konstnärliga uttryck, material och koncept bidrar konstkollektionerna till att utveckla och sprida förståelse för betydelsen av estetiska och konstnärliga värden i samhällets gemensamma livsmiljöer.

5.5 Gestaltad livsmiljö i utbildningar, program, publikationer och extern kommunikation Den bok som under året färdigställts och som publiceras i början av 2024, Offentlig konst– handbok för kommunala beställare, är ett metodstöd som långsiktigt syftar till att stärka arbetet med gestaltad livsmiljö i hela landet. Gestaltad livsmiljö har även fortsatt ingått i den fortbildningskurs som ges vid Blekinge tekniska högskola (BTH: FM 2613 Stads- och landsbygdsutveckling). Kursen har utformats med stöd av Statens konstråd och vi har även aktivt medverkat i utbildningen. Vidare har gestaltad livsmiljö under året

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

lyfts i flera programpunkter, bland annat i samtal arrangerade i anslutning till utställningen Ormen och ön– När konsten griper tag i staden. Ett branschspecifikt seminarium tog sin utgångspunkt i utställningen Ormen och ön och riktade sig till fastighetsägare och de olika yrkesgrupper som behöver samverka i produktion av permanenta konstprojekt. I seminariet medverkade flera av våra samverkansparter, som Trafikverket och Akademiska Hus, samt brukare såsom Lunds universitets projektledare för campusutveckling. I Statens konstråds audioguide finns många olika berättelser om permanenta konstverk som alla är en del av den gestaltade livsmiljön. Statens konstråd var del av forskningsutlysningen– Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö (Formas 2020–2024) om konstens och konstnärers roll och arbete i gestaltad livsmiljö där 10 utvalda forskningsprojekt ingick. Utlysningen var ett samarbete mellan fem myndigheter där Statens konstråd och Formas var initiativtagare och medfinansiärer. Utlysningen togs fram inom ett bredare metodutvecklande samverkansprojekt mellan ArkDes, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Statens konstråd. Projektet avslutades med en resultatkonferens under hösten 2024. Även i konferensen om minneskonst, samt projektet Salong Krångel, som beskrivs i kapitel 3, och i andra konferenser relaterade till ämnet som Statens konstråd medverkat i under året, lyftes frågor kopplade till kulturarv och gestaltad livsmiljö. Årskonferensen för gestaltad livsmiljö som beskrivits ovan, var också ett exempel på hur vi arbetar med politikområdet i program och extern kommunikation. Statens konstråd sprider också återkommande kunskap om gestaltad livsmiljö genom arbetet i de digitala kanalerna såsom Sök i samlingen, vår hemsida, sociala medier och appen Statens konstråds audioguide.

5.6 Kvalitativa resultat • •

•

Bedömningen är att verksamheten under 2024 i hög grad uppfyller målet att den offentliga konsten i människors livsmiljöer ska integreras utifrån ett helhetsperspektiv för att bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle Samverkan mellan de fyra samverkansmyndigheterna är väl utvecklad och organiserad. Bedömningen är att myndigheternas samverkan har stor betydelse för utvecklingen av politikområdet gestaltad livsmiljö i hela landet på både nationell, regional och kommunal nivå. Gestaltad livsmiljö-perspektivet är numera väl förankrat i samarbetena med de statliga fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen. Bedömningen är att långsiktiga överenskommelser om samverkan med dessa aktörer skapar goda förutsättningar för att implementera politiken för gestaltad livsmiljö i planering och byggande. Bedömningen är att Statens konstråds aktiva arbete med att integrera konst och andra gestaltningsaspekter, utifrån målen för politikområdet gestaltad livsmiljö, har resulterat i att nya konstprojekt genomgående sker i miljöer med en hög grad av offentlighet och på ett sätt som bidrar till väl gestaltade livsmiljöer över hela Sverige. Privata fastighetsägare som bygger för det offentliga är en viktig målgrupp för implementeringen av politikområdet gestaltad livsmiljö. Bedömningen är att verksamhetens resultat inom både statliga och ickestatliga konstprojekt, både genom medfinansiering i form av enprocentsmedel och kvalitativa resultat, väl återspeglar hur verksamheten aktivt verkar för att uppfylla målen för gestaltad livsmiljö.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

•

Att Europan, en europeisk tävling för arkitektur och stadsplanering som riktar sig till unga arkitekter och planerare i hela Europa, valde att hålla sin Europandag 2024 i Statens konstråds lokaler är en indikator på att Statens konstråd inom branschen för arkitektur och stadsplanering uppfattas som en viktig aktör när det kommer till gestaltad livsmiljö samt en värdefull samtalspartner när det kommer till frågor om konst, design och kulturell utveckling i samhällsmiljön. Statens konstråds konstkollektioner ger genom samrådsgrupperna på myndigheterna hundratals människor möjlighet att påverka utformningen av samhällets gemensamma miljöer. Vår bedömning är att konstkollektionerna har fortsatt hög relevans för uppfyllandet av statens mål för politikområdet gestaltad livsmiljö och för att öka allmänhetens förståelse för konst, arkitektur, form, design och kulturhistoria. Statens konstråds program, utställningar och publikationer samt samverkan med utbildningar inom högskolor och universitet innebär att kunskap om gestaltad livsmiljö kan utvecklas och ges en mycket bred spridning, både inom Sverige och internationellt. Bedömningen är att verksamhetens kunskapsutvecklande och kunskapsspridande insatser har stor betydelse för att öka intresset och förståelsen för gestaltning av människors livsmiljöer samt en hållbar utveckling. Statens konstråds mångåriga samverkan med Riksantikvarieämbetet har fortsatt stor betydelse för den offentliga konsten i det moderna samhällets kulturmiljöer. Bedömning är att myndigheternas samverkan är långsiktigt betydelsefull för att stärka förutsättningarna för att byggnadsanknuten offentlig konst bevaras, används och utvecklas som en del av kulturarvet i enlighet med målen för gestaltad livsmiljö.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

6. Övriga särskilda redovisningar och uppdrag 6.1 Inledning I detta kapitel återfinns särskilda redovisningar som baseras på de återrapporteringskrav och uppdrag som preciseras i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2024.14 Uppdragen Gestaltad livsmiljö och Statens konstråds medverkan i Rådet för hållbara städer redovisas dock i kapitel 5.

6.2 Nyanlända och funktionsnedsatta Uppdraget att för praktik fortsatt ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har redovisats till Statskontoret, i enlighet med deras anvisningar.

6.3 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen Statens konstråd har fortsatt under 2024 deltagit i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Deltagandet har skett genom tre olika grupper: samverkansrådet, arbetsgruppen samt uppföljningsgruppen. Statens konstråds roll är främst att samverka inom två områden: offentlig konst och gestaltad livsmiljö samt konstaktörers förutsättningar och villkor. Vi bedömer att vår medverkan är betydelsefull för att stärka arbetet med konstnärlig gestaltning och samtidskonst i hela landet.

6.4 AI i verksamheten Statens konstråd har redovisat till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) hur artificiell intelligens påverkar och, i förekommande fall, används i verksamheten i enlighet med regeringsuppdraget.

6.5 MU-ersättning Statens konstråd följer gällande MU-avtal mellan staten och berörda konstnärsorganisationer avseende ersättningar till konstnärer vid medverkan i utställningar och visningar av konstverk. MU-avtalet tillämpas för bland annat tillfälliga projekt som genomförs i offentliga miljöer i hela landet och för utställningar i Statens konstråds lokaler på Skeppsholmen. Efter att pandemins restriktioner upphörde 2022 har både medverkansoch utställningsersättningar till konstnärer ökat markant.

14 Statens konstråds regleringsbrev för budgetåret 2024.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 24 Medverkans- och utställningsersättning 2022–2024

Belopp i tkr

2002

2023

2024

Medverkansersättning

240

772

809

Utställningsersättning

Summa

266

795

856

6.6 Kompetensförsörjning Statens konstråd är en småmyndighet med en mycket begränsad och resurseffektiv organisation. Inom stödverksamheter saknar vi till stor del anställd personal och för kompetensstöd inom juridik, HR och IT använder vi externa konsulter. Vi är även sedan flera år fullservicekund hos Statens servicecenter, vilket är en grundförutsättning för att säkerställa en fullgod ekonomiadministration. Under 2024 har vi träffat en överenskommelse om samverkan inom HR motsvarande 15 % av en heltidstjänst med Kungliga konsthögskolan. Kärnverksamheten inom konstnärlig gestaltning, tillsyn och program är mycket känslig för kompetensförluster. Det kunskapsfält som Statens konstråd verkar inom förutsätter mångårig kunskap och erfarenhet av arbete med såväl offentlig konst som politikområdet gestaltad livsmiljö. Vid sjukskrivningar, tjänstledigheter, pensionsavgångar och uppsägningar uppstår verksamhetskritiska kompetenstapp. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är därför en central fråga för verksamheten och organisationen. Dels för att kunna möta de allt högre kompetenskrav som ställs på stödverksamheter – som upphandlingar, digitalisering, arbetsmiljö, informationssäkerhet etcetera – dels för att långsiktigt kunna säkerställa både hög kvalitet och effektivitet i våra tre kärnverksamheter. Tabell 25 Åldersstruktur tillsvidareanställd personal 2024

Ålder

Totalt

Kvinnor

Män

-29

30–49

50+

Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Tabell 26 Kompetensstruktur tillsvidareanställd personal 2024

Kompetens

Män Antal

Kvinnor %

Totalt

Antal

Personalförändring Börjar

Slutar

Ledningskompetens

20%

13%

Kärnkompetens

80%

69%

Stödkompetens

19%

Summa

100%

Ledningskompetens - personal som ingår i ledningsgruppen. Kärnkompetens - personal med sakområdeskompetens inom Statens konstråds tre verksamhetsområden. Stödkompetens - personal verksamma inom stödfunktioner.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

FINANSIELL REDOVISNING

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Resultaträkning (tkr)

Not

2024

2023

Intäkter av anslag

49 460

50 745

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

501

847

Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter

50 050

51 644

Verksamhetens intäkter

Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

-18 248

-18 900

Kostnader för lokaler

-7 252

-5 890

Övriga driftkostnader

-23 100

-25 347

Finansiella kostnader

-184

-196

-1 266

-1 310

-50 050

-51 644

Verksamhetsutfall

Årets kapitalförändring

Avskrivningar och nedskrivningar Summa

100

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Balansräkning (tkr)

Not

2024-12-31

2023-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

3 088

2 465

3 088

2 465

TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar

Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

1 594

1 967

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

17 151

17 008

18 745

18 975

Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar

Fordringar hos andra myndigheter

1 367

1 486

Övriga kortfristiga fordringar

1 372

1 511

2 698

2 033

2 698

2 033

3 263

3 956

3 263

3 956

2 228

1 587

Summa

2 228

1 587

SUMMA TILLGÅNGAR

31 394

30 527

Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader

Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket

Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

101

Balansräkning (tkr)

Not

2023-12-31

2022-12-31

17 139

16 397

17 139

16 397

KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital

Statskapital

Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Övriga avsättningar

257

429

257

442

Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

4 664

5 001

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

1 918

1 420

6 098

5 652

268

298

12 948

12 370

1 050

1 317

Summa

1 050

1 317

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

31 394

30 527

Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder

Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader

102

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag (tkr)

Not

Ingående överföringsbelopp

Årets tilldelning enl. regl. brev

Indragning

Totalt disponibelt belopp

Utgifter

Utgående överföringsbelopp

198

11 577

11 775

-10 498

1 277

2 223

42 518

-935

43 806

-42 914

892

2 421

54 095

-935

55 581

-53 412

2 169

Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap.1 Statens konstråd Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap.1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Summa

Finansiella villkor i anslagsredovisningen Villkor anslag 17 4:2 ap. 1 Anslagsposten får belastas med högst 12 400 tkr för administration och genomförande av verksamheten. 2024 Anslag 17 4:2 ap. 1 Lokaler och lönekostnader

5 768 tkr*

* Lönekostnader i beloppet innefattar fr.o.m. 2024 endast personal som enligt BESTA-kod är anställd inom stödverksamheter.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

103

Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 3 januari. Brytdagen föregående år var den 5 januari. Periodavgränsningsposter För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 20 tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Nuvarande hyreskontrakt löper till och med 2028-07-31 I övrigt ska följande avskrivningstider tillämpas: 3 år

Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter, datorer och kringutrustning

5 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar, bilar och andra transportmedel

5 år

Inredningsinventarier och övriga inventarier

104

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 50 000 kr (exkl moms) betraktas som anläggningstillgångar Från och med första januari 2003 ska så kallade kulturtillgångar redovisas enligt samma regler som andra typer av anläggningstillgångar. Inköp av konstverk finansieras med anslagsmedel (statskapital). Konstverk uppgående till ett värde om minst 20 tkr aktiveras. Eftersom konstverken bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd sker ingen avskrivning. När ett konstverk lämnas ut till annan myndighet justeras statskapitalet ned med konstverkets bokförda värde. På samma sätt justeras statskapitalet även när konst återlämnas. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare

Lön (tkr) 2024

Ersättningar i tkr Patrick Amsellem, direktör tom 2024-01-07

Henrik Orrje, vik direktör från 2024-01-08

843

Styrelseledamot i Nämnden för hemslöjdsfrågor Inga förmåner har betalats ut under 2024

Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag

Erik Åström

Ersättning (tkr)

0,0

Inga andra uppdrag Christer Larsson

0,0

Ordförande i Formas nationella program för hållbart samhällsbyggande Ordförande i institutionsrådet för ACE, Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Charlmers Lena Ylipää

0,0

Inga andra uppdrag Miriam Andersson Blecher

0,0

Inga andra uppdrag Arvoden till rådsledamöter, 25 tkr, avseende 2024 har betalats ut i januari 2025.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

105

Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro

2024

2023

Totalt

1,96

1,50

Andel 60 dagar eller mer

21,33

Kvinnor

2,34

1,90

Män Anställda - 29 år Anställda 30 år - 49 år Anställda 50 år -

2,34

1,77

Sjukfrånvaro för Män, Anställd -29 år och Anställda 50 år- lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen är under tio personer alternativt att uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

106

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Noter (tkr) Resultaträkning Not 1

Not 2

Intäkter av anslag

2024

2023

Intäkter av anslag

49 460

50 745

Varav Anslag 17 4:1

10 498

10 896

Varav Anslag 17 4:2

38 962

39 849

Summa

49 460

50 745

Utgifter i anslagsredovisningen

-53 412

-51 981

Saldo

-3 952

-1 236

Saldot består av: Årets anskaffning av konst som har aktiverats i balansräkningen, anslag 17 4:2, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Anskaffningen har bokförts mot statskapital.

-3 952

-1 236

Summa

-3 952

-1 236

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2024

2023

Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

495

847

501

847

2024

2023

Bidrag från statliga myndigheter

Summa

2024

2023

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa Minskade avgiftsintäkter 2024 på grund av färre deltagare på Samtidskonstdagarna samt antal vidarefaktureringar inom konstkollektioner. Inga sponsringsintäkter finns för 2023-2024

Not 3

Intäkter av bidrag

Inga ickestatliga eller mellanstatliga bidragsintäkter finns för 2023-2024.

Not 4

Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret

Övriga finansiella intäkter

Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

107

Not 5

Kostnader för personal

2024

2023

-11 560

-12 046

-32

-38

-5 900

-6 511

-788

-343

-18 248

-18 900

Kostnader för lokaler

2024

2023

Hyra kontorslokaler och andra lokaler

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa

Not 6

-6 928

-5 721

Elekticitet, vatten och bränsle

-100

-25

Städning och renhållning

-204

-144

Övriga lokalkostnader hyrda lokaler

-21

-7 252

-5 890

2024

2023

Summa Hyreskostnader har ökat 2024 pga nya lagerlokaler för konst Noten är omfördelad för 2023

Not 7

Övriga driftkostnader Reparationer och underhåll

-19

-9

Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster

-19

-17

Resor, representation, information

-1 307

-1 497

Köp av varor

-2 908

-1 386

Köp av tjänster

-18 847

-22 438

Summa

-23 100

-25 347

Lägre driftkostnader 2024 beror på att det är första året som Statens konstråd inte anslagsfinansierar produktion av konstprojekt. Produktion av konstprojekt finansieras istället av fastighetsägaren i enlighet med enprocentsregeln. År 2023 anslagsfinansierades produktion av två konstprojekt och 2023 hade vi även kostnader för flytt av lager.

Not 8

Finansiella kostnader

2024

2023

Ränta på lån i Riksgäldskontoret

-182

-193

-2

-4

-184

-196

Övriga finansiella kostnader Summa

108

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Balansräkning Not 9

Balanserade utgifter för utveckling

2024-12-31

2023-12-31

Ingående anskaffningsvärde

414

Summa anskaffningsvärde

414

Ingående ackumulerade avskrivningar

-414

Summa ackumulerade avskrivningar

-414

2024-12-31

2023-12-31

1 191

229

Utgående bokfört värde

Not 10

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde

1 420

1 191

Ingående ackumulerade avskrivningar

-877

-609

Årets avskrivningar

-261

-269

-1 139

-877

281

314

Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Inköp av immateriell konst Ingående anskaffningsvärde

Not 11

2 151

2 479

Årets anskaffningar

603

Uthämtad / återlämnad konst

-379

Utgående bokfört värde

2 807

2 151

Summa rättigheter och andra immateriella anläggningatillgångar

3 088

2 465

2024-12-31

2023-12-31

Ingående anskaffningsvärde

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2 490

Summa anskaffningsvärde

2 490

Ingående ackumulerade avskrivningar

-522

-149

Årets avskrivningar

-373

Summa ackumulerade avskrivningar

-895

-522

Utgående bokfört värde

1 594

1 967

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

109

Not 12

Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde

2024-12-31

2023-12-31

5 455

4 779

Årets anskaffningar

689

676

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

-37

Summa anskaffningsvärde

6 107

5 455

Ingående ackumulerade avskrivningar

-2 694

-2 026

-631

-668

Summa ackumulerade avskrivningar

-3 289

-2 694

Utgående bokfört värde

2 819

2 761

14 247

25 544

Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar

Inköp av materiell konst Ingående anskaffningsvärde

Not 13

Årets anskaffningar

3 349

1 186

Uthämtad / återlämnad konst

-3 264

-12 483

Utgående bokfört värde

14 332

14 247

Summa maskiner, inventarier, installationer

17 151

17 008

Fordringar hos andra myndigheter

2024-12-31

2023-12-31

Fordran ingående mervärdesskatt

1 361

1 423

1 367

1 486

Kundfordringar hos andra myndigheter Summa

Not 14

Not 15

Övriga kortfristiga fordringar

2024-12-31

2023-12-31

Övrigt

Summa

2024-12-31

2023-12-31

Förutbetalda hyreskostnader

1 957

1 530

Övriga förutbetalda kostnader

741

503

2 698

2 033

Förutbetalda kostnader

Summa Pga ökade hyreskostnader 2024 ökar förutbetalda hyreskostnader.

110

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Not 16

Avräkning med statsverket

2024-12-31

2023-12-31

Ingående balans

5 323

9 166

Redovisat mot anslag

42 914

41 085

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde

-42 460

-44 928

5 778

5 323

-198

256

Anslag i icke räntebärande flöde

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag

10 498

10 896

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-11 577

-11 347

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

-1 277

-195

Ingående balans

-1 172

-1 750

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

5 700

6 969

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-48 226

-51 320

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

42 460

44 928

Övrig skulder på statens centralkonto

-1 238

-1 172

Summa Avräkning med statsverket

3 263

3 956

IB för räntebärande flöde har under 2024 korrigerats för en felbokning som uppstod under tidigare år.

Not 17

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2024-12-31

2023-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2 228

1 587

Summa

2 228

1 587

561

2 500

785

Belopp att reglera för december mellan räntekontot och statens centralkonto Beviljad kredit enligt regleringsbrev Maximalt utnyttjad kredit

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

111

Not 18

Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Statskapital

Kapitalförändring enl resultaträkningen

Summa

16 397

Utgående balans 2023 Rättelser Ingående balans 2024 Årets förändring konstlager

Not 19

741

Summa årets förändring

741

Utgående balans 2024

17 139

Statskapital Ingående anskaffningsvärde

Not 20

2024-12-31

2023-12-31

16 397

28 023

Årets anskaffningar

3 952

1 236

Uthämtad / återlämnad konst under året

-3 211

-12 861

Utgående balans

17 139

16 397

2024-12-31

2023-12-31

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad

-16

-144

Utgående avsättning

Övriga avsättningar

2024-12-31

2023-12-31

Ingående balans

429

392

Årets förändring

-172

Utgående balans

257

429

2024-12-31

2023-12-31

5 001

5 679

930

629

Årets amorteringar

-1 266

-1 307

Utgående balans

4 664

5 001

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

7 000

Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing

4 664

5 001

Årets pensionsutbetalningar

Not 21

741

Avsättning för lokalt omställningsarbete

Avsättningen beräknas användas under 2025

Not 22

Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån

112

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Not 23

Not 24

Not 25

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

2024-12-31

2023-12-31

Utgående mervärdesskatt

143

Arbetsgivaravgifter

347

351

Leverantörsskulder andra myndigheter

1 535

926

Summa

1 918

1 420

2024-12-31

2023-12-31

Personalens källskatt

268

298

Summa

268

298

2024-12-31

2023-12-31

786

885

Övriga kortfristiga skulder

Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter

Övriga upplupna kostnader

186

428

1 050

1 317

Summa

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

113

Anslagsredovisning Not 26

Uo 17 4:1 Ramanslag Statens konstråd ap. 1 Statens konstråd Statens konstråd får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3% av föregående års tilldelning 11 094 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande

Not 27

Uo 17 4:2 Ramanslag Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ap. 1 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Av överföringsbeloppet har indragning med 935 tkr gjorts då det överstiger 3 % av anslagssparandet från föregående år. Anslaget är icke räntebärande

114

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

2024

2023

2022

2021

2020

Beviljad

7 000

6 000

2 500

Utnyttjad

4 664

5 001

5 679

3 588

2 178

2 500

1 200

785

1 695

206

233

Ränteintäkter

Räntekostnader

Låneram Riksgäldskontoret

Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret

Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev

501

847

859

637

148

Beviljad 17 4:1 ap.1

347

340

332

330

952

Utnyttjad 174:1 ap.1

253

Beviljad 17 4:2 ap.1

1 275

1 288

2 038

1 288

Utnyttjad 174:2 ap.1

Anslagssparande 17 4:1 ap.1

1 277

198

1 053

2 701

Anslagssparande 17 4:2 ap.1

892

2 223

361

3 996

3 853

Antalet årsarbetskrafter (st)

Medelantalet anställda (st)*

Driftkostnad per årsarbetskraft

2 430

2 387

2 661

2 426

2 645

Årets

Balanserad

Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit

Anslag Ramanslag

Bemyndiganden, ej tillämpligt Personal

Kapitalförändring

* I beräkningen av medelantalet anställda ingår tjänstledig personal.

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

115

116

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

Till regeringen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Dnr 1.2.1/2024:227

Statens konstråds årsredovisning 2024 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 21 februari 2025

Henrik Orrje, vik. direktör

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024

117

Årsredovisning 2024 Konstverk i denna trycksak är upphovsrättsskyddade. Konstverk av konstnärer som representeras av Bildupphovsrätt är återgivna med tillstånd av dem. © Statens konstråd, respektive författare, konstnärer, illustratörer och fotografer. Text och bildredaktion: Statens konstråd Form: Sandra Praun Tryck: Statens konstråd, Stockholm, 2025 Finns att ladda ner från www.statenskonstrad.se

BILDER (Foto, där inget annat anges: Ricard Estay) Omslag framsida från vänster till höger: bLINK (2024) av Katharina Grosse Helpoppat popcorn (2024) av Anna Kåks Saadia Hussain, workhop på Statens konstråd (2024) Foto: Joel Danell Sid 8: Performance under Samtidskonstdagarna 2024 av konstnär Amanda Cardell Sid 20: Andrum (2024) av Haidar Mahdi Sid 30: Monstra (2024) av Elisabete Finger och Manuela Eichner Sid 43: Visning av ny kollektion på Utbetalningsmyndigheten Sid 52: Sir Anselms ögon (2024) av Katarina Löfström Foto: Björn Norberg Sid 59: Boken Offentlig konst Handbok för kommunala beställare, framtagen tillsammans med Jönköpings kommun

Sid 76: El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel (2024) av Valeria Montti Colque Sid 84: bLINK (2024) av Katharina Grosse Sid 89: Konstnären Loulou Cherinets föredrag under Gestaltad livsmiljö konferensen 2024 på Moderna museet Sid 94: Kugghjulshjärtan (2024) av Christian Partos Sid 98: Utställningsvy från utställningen Det ska växa – textila uttryck som offentlig konst (2024) Omslag baksida från vänster till höger: El Rey gick ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel (2024) av Valeria Montti Colque Monstra (2024) av Elisabete Finger och Manuela Eichner Utställningsvy från utställningen Det ska växa – textila uttryck som offentlig konst (2024) Foto: Jean-Baptiste Béranger

Sid 60: Varning för konsten! på Statens konstråd Sid 70: Workshop under Samtidskonstdagarna 2024

118

STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2024