Issuu

Ă…rsredovisning 2015

Årsredovisning 2015 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 15 april 2016 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 2 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultatet .......................................................................................................... 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14

Styrelse ......................................................................................................................................... 54 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 55 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 57 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ........................................................................... 58

Redovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2015, bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Omvärldstrender Globala tillväxten tappade fart under 2015 Den globala tillväxten försvagades under 2015. Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av året men den starka arbetsmarknaden – med en arbetslöshet på fem procent - ledde till att Federal Reserve valde att höja styrräntan för första gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i tidigare krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer. Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för en inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USA-dollar som pressar högt skuldsatta ekonomier. På de nordiska marknaderna var konjunkturbilden splittrad med en stark svensk tillväxt samtidigt som den finska ekonomins kräftgång fortsatte delvis till följd av nedgången i den ryska ekonomin. Det kraftiga oljeprisfallet satte press på den norska ekonomin medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när den globala återhämtningen tog en paus eller i värsta fall som året när den globala finanskrisen gick in i sin tredje fas. Stark svensk tillväxt men med växande obalanser Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts under 2015 via Riksbankens expansiva penningpolitik och den höga flyktinginvandringen. Uppskattningsvis växte ekonomin med närmare fyra procent och drevs av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad arbetsmarknad och stigande realinkomster. Samtidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäkerheten kring finanspolitiken och bostadsmarknaden är betydande vilket ger utslag i en stigande sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är också ökande amorteringar genom skärpta amorteringskrav från bankerna. Investeringarna steg på bred front under 2015 med den starkaste tillväxten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid men också reformer för att kunna öka byggkapaciteten. Den

höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju procent i slutet av året samtidigt som bristen på arbetskraft steg i synnerhet inom bygg- och den offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efterfrågan och förbättrad arbetsmarknad är inflationstrycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på 0,2 procent i december 2015. Trycket på Riksbanken ökade under året i kölvattnet av Europeiska Centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik. Riksbankens penningpolitik blev därför än mer expansiv under året och reporäntan sänktes till -0,35 procent tillsammans med omfattande obligationsköp för att få upp inflationen och undvika en alltför snabb kronförstärkning.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 5,1 (4,9) procent. De inlåningskonton som ökat mest är E-sparkonto, transaktionskonto privat och företagskonto medan fasträntekonto har minskat. Utlåningen till allmänheten ökade med 3,1 (6,0) procent. Efterfrågan på krediter har ökat främst vad gäller utlåning till privatpersoner. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 1,2 (1,8) procent. Provisionsintäkterna från förmedlad utlåning Swedbank Hypotek ökade med 8,9 (10,0) procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 4,1 (16,2) procent. Ökningen beror på förbättring av värdet på aktierelaterade fonder medan nettoinflödet till fonder har minskat. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 8,7 (18,1) procent. Bankens värdepappersprovisioner ökade med 1,7 procent (15,1) procent, vilket främst beror på att provisionsintäkterna avseende courtage och försäljning av strukturerade produkter har ökat. Privatmarknaden Under året har det blivit ännu tydligare att banktjänsterna flyttat in i mobilen. Fler och fler bankärenden och ekonomiska transaktioner sköts via mobilen. Därför har det varit ett självklart steg för banken att fokusera på de digitala tjänsterna. Nya 2

anslutningar har ökat med nästan 400 procent mot föregående år. I denna digitala värld blir det bokade mötet än mer viktigt för att bygga relationer med kunden. Det kvalificerade kundmötet har under året ökat med över 40 procent. I kundmötet får kunderna hjälp med att se över hela ekonomin. Trygghetsfrågan ingår som en naturlig del. Försäljningen av både sakförsäkringar och trygghetsförsäkringar har ökat. Med anledning av att avdragsrätten för pensionssparande minskat har aktiviteter genomförts under året där berörda kunder kontaktats. Detta resulterade i att många kunder styrde om sitt pensionssparande till Investeringssparkonto eller Kapitalförsäkring. En ostabil börs under året har ökat intresset för strukturerade produkter. Traditionell aktiehandel fortsatte att minska i banken. Banken tog med anledning av detta beslut att stänga handlarbordet helt sista juni och ompositionering till fler kapitalrådgivare genomfördes. Företagsmarknaden Banken har inom företagssegmenten drygt 6.500 kunder i bankens verksamhetsområde. En uppskattning över bankens marknadsandel inom verksamhetsområdet är ca 50 procent baserat på var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse. Målsättningen att uppfattas som en affärspartner hos våra kunder har pågått hela 2015 och pågår alltjämt. Kraven på ökad kompetens är tydlig och den tekniska utvecklingen driver på behovet av fortbildning. Att förstå kundens affär som rådgivare och se såväl behov som kundnytta av bankens tjänster och produkter är oerhört viktigt för en långsiktig relation. Ökad proaktivitet ger resultat och målsättningen att träffa fler kunder för varje år är högt prioriterat i banken. Banken är en fullsortimentsbank och strävar efter att göra fler affärer med befintliga kunder. Arbetet att informera om bankens kompetens inom försäkringar, utlandsaffären, kapitalrådgivning och juridik är en viktig del för att skapa mervärde hos bankens kunder. Banken arbetar aktivt med att skapa kundteam runt företagsaffärer med den kompetens som just den kunden behöver. Detta ger kunden fler kontaktytor med banken och tillgång till specialistkompetens. 2015 präglades av ett antal utmaningar för bankens kunder inte minst inom lantbrukssektorn. Lägre elpriser pressade vindkraftsägarna och lägre mjölkpriser har inneburit utmaningar för våra mjölkproducenter. Detta tillsammans med ett oroligt politiskt läge har inte varit optimalt sett ur ett

ekonomiskt perspektiv. Uppfattningen är att de flesta av kunderna har hanterat dessa utmaningar bra under fjolåret. Andra näringar som grisproduktion, ägg och fjäderfä har generellt sett haft ett bra 2015. Låga räntor och en slagig börs har inneburit att mycket kapital sökt sig till bl a fastighetsbranschen. Efterfrågan är stor och priserna har fortsatt upp med anledning av detta. Unga jobb event Banken arrangerade under våren ett event med namnet Unga Jobb i samarbete med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Syftet med aktiviteten var att genom praktikplatser erbjuda den arbetslivserfarenhet som för många unga är skillnad mellan fortsatt arbetslöshet och att bli anställningsbar. Förhoppningen med Unga Jobb är att minska avståendet mellan arbetsgivare och unga arbetstagare. En praktikplats, inom projektet Unga Jobb, innebär att företagare ger unga vuxna i åldern 18-24 år chansen att prova på ett jobb i upp till 90 dagar. Resultatet blev att cirka 30 ungdomar fick praktik tack vare denna aktivitet. På plats denna dag fanns även artisten Petter som gav en inspirerande och uppskattad föreläsning. Populära kundevent Den stora Lantbruksdebatten arrangerades på Billingehus, Skövde för elfte gången tillsammans med Swedbank och Sparbankerna i länet med mer än 1.000 deltagare. En nyhet för året var Sportlovsbio för skollediga barn/ungdomar på lokala biografer i Skara, Vara, Götene och Nossebro. För tredje året i rad genomfördes även Nyckelkundsbio under hösten då Kay Pollaks film ”Så ock på jorden” visades. Båda eventen sålde slut snabbt och uppskattades av kunderna. Kundgolfen 2015 som gick av stapel under maj månad på Vara Bjertorp GK var fullbokad med 120 startande. Traditionsenligt arrangerades bussresor till Skogs Elmia, Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk. Alla med mycket stort deltagande av bankens lantbrukskunder. Även träffen med tema Ägarplanering och generationsskifte för jord- och skogsbruksfastigheter lockade många deltagare. Den årliga Spardagen som arrangerades under oktoberlovet var uppskattad av både barn och föräldrar. Tema för dagen var ”Detektiver” och barnen fick lösa mysterium på bankens kontor. Under hösten gästade vice Riksbankschef Cecilia Skingsley bankens kapitalrådgivningsträff då hon 3

gav flera positiva signaler kring den svenska ekonomin. Hon inledde sitt uppskattade anförande med att berätta vilka Riksbankens huvudsakliga uppgifter är. Banken klev ut på Facebook Den 11 november öppnade banken upp en ny kommunikationskanal – Facebook Kundtjänst. Denna tjänst är tillgänglig för kundernas frågor och funderingar vardagar mellan kl. 08.00-18.00. Sociala medier har blivit en allt viktigare kommunikationsplattform för företag. Banken ser närvaron på Facebook som en väg att kunna stärka varumärket och bidra till en ökad nöjdhet hos bankens kunder och på bankens marknad. Vid årsskiftet hade banken upp emot 1.500 gillare av sidan. Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO 14001 som ett led i bankens samhällsansvar. Banken är övertygad om att ett långsiktigt hållbarhetsarbete är bra för bygdens framtid. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling.

Under året har två nya tjänster som Privatrådgivare Företag inrättats. Totalt har sex nya medarbetare anställts och elva har slutat. Under 2015 har den nya organisationen implementerats. Bankledningen består sedan 1 januari 2015 av fem personer mot tidigare elva. Dessa är VD, affärschef företag respektive privat, affärsområdeschef norra respektive södra. Banken är indelad i två affärsområden med varsin affärsområdeschef, privatchef respektive företagschef. Under året har ett nytt personaladministrativt system införts, HR-portalen. Arbetet med att etablera ett kundcenter har startats upp. Det lokala arbetstidsavtalet har sagts upp och banken följer det centrala kollektivavtalet fr.o.m. 2016-09-01. Nya löneprinciper har arbetats fram och beslutats. Chefsgruppen har gemensamt arbetat fram en beskrivning av bankens ledarkultur. Ett program för trainee i banken har beslutats och den första traineen började i september.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2015 i sammandrag

Under 2015 har de digitala tjänsterna Mobilt BankID och Swish varit i fortsatt fokus. Tjänsten Swish minskar behovet av kontanter och det ger därmed också färre miljöpåverkande värdetransporter. Under året har banken också uppmärksammat Earth hour och Världsmiljödagen.

(2014 inom parentes)

Långa transporter av livsmedel har en negativ miljöpåverkan. Att gynna den närproducerande matindustrin är ur ett hållbarhetsperspektiv att föredra. Därför har banken valt att vid aktiviteter för personal och kunder, eftersträva att maten är närodlad och/eller ekologisk så långt detta är möjligt. Fastigheter och kontorslokaler Den största åtgärden på bankens fastigheter under 2015 var ombyggnaden av två hissar på fastigheten i Vara. Personal Vid årets slut var det 110 anställda i banken, varav 104 banktjänstemän. Av dessa var fem långtids vikariat. I banken var 68 kvinnor och 36 män. Den totala årsarbetstiden för banktjänstemännen uppgick till knappt 94 heltidstjänster. Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket motsvarar ungefär samma som föregående år.



Rörelseresultatet minskade till 189,8 mkr (208,3)



Räntenettot minskade till 154,7 mkr (182,7)



Provisionsnettot ökade till 77,4 mkr (72,5)



Summa kostnader före kreditförluster minskade till 122,7 mkr (124,2)



Kreditförluster ökade till 10,1 mkr (2,9)



In- och upplåningen ökade till 7.164,0 mkr (6.816,4)



Utlåningen ökade till 6.146,5 mkr (5.963,7)



Affärsvolymen ökade till 25.939,1 mkr (24.902,7)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2015, 189,8 mkr, är en minskning med 9,1 procent jämfört med föregående år. Räntenettot minskade med 15,3 procent till 154,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 77,3 mkr (65,8 föregående år). Provisionsnettot ökade med 4,9 mkr till 77,4 mkr. De allmänna administrationskostnaderna minskade med 0,7 mkr till 111,5 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2015 till 10,1 mkr.

Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 10.305,6 mkr, en ökning med 4,9 procent. Utlåningen ökade till 6.146,5 mkr, en ökning med 182,8 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.618,0 mkr, en ökning med 53,8 mkr. In- och upplåning från allmänheten ökade med 347,7 mkr till 7.164,0 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.773,9 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 147,7 mkr. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 1.083,6 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 87,1 mkr. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.203,2 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 7.100.000 aktier. Under året har banken förvärvat 400.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.328,4 mkr (anskaffningsvärde 396,9 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 318,4 mkr. Bankens kapitalbas uppgår till 1.470,6 mkr per 2015-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,2 procent.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2015 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 139 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer

kens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken har banken en oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens funktion för regelefterlevnad (compliance) ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporterar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårsvis. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.470,6 mkr, vilket ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,2 procent. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor.

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har ban5

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling Förändringar i omvärlden sker med allt högre hastighet och mer dramatik och är inte alltid förutsägbart långt i förväg. För ett par år sedan var det inte många som förutsåg att Europa skulle ha de stora flyktingströmmar som under året varit en dominerande fråga för Europas politiker. Inte heller att oljepriset skulle vara under USD 30 per fat och Sverige skulle ha en styrränta som var negativ. Svensk ekonomi är stark med hög tillväxt, stark arbetsmarknad och en hög privat konsumtion. BNP ökningen för 2015 förväntas bli cirka 3,7 % (2,3 % 2014) och prognosen för 2016 runt 3,5 %. Riksbankens räntesänkningar och obligationsköp underlättar denna utveckling då låga räntor stimulerar hushållens konsumtion och investeringar samtidigt som vidtagna åtgärder ger en svagare krona som underlättar exporten. Den ökande invandringen innebär en ökad konsumtion såväl privat som offentligt.

öka och vilket även leder till ökade investeringar och sysselsättning inom många andra sektorer. Riksbankens har haft en målsättning att få igång inflationen i en värld med sjunkande råvarupriser de senaste åren. Samtidigt som den privata skuldsättningen ökat. Prognosen för 2016 är en fortsatt negativ styrränta och en penningmarknad som har mycket kapital. Förhoppningsvis sker en ökning av den offentliga konsumtionen inte minst inom bostad och transport som varit eftersatt tidigare. Förhoppningen är även att bankens lokala hemmamarknad i Skaraborg får se en ökning av investeringsbehov såväl privat som offentligt och att banken därmed får en ökad utlåning. Befolkningsmässigt skulle bankens verksamhetsområde behöva öka men risken är stor att många av de nya invandrarna flyttar till storstadsområdena. Bankens mål under kommande år är att ytterligare förstärka kundbasen genom att aktivt besöka befintliga kunder för meraffärer och samtidigt öka antalet besök hos presumtiva kunder. Banken kommer även göra fler invånare medvetna om att banken är en lokal sparbank med vilka fördelar det innebär för kunden. Det fortsatt låga ränteläget kommer att sätta ytterligare press på kostnadseffektivitet. Banken ska även i fortsättningen vara det naturliga valet för de som bor eller har sitt ursprung i bankens fyra hemorts kommuner. Det innebär att banken fortsätter att investera i bankpersonal och dess kompetens och samtidigt fokuserar på att vara i framkant av den digitala utvecklingen. Allt för att vara ordentligt rustade för att möta befintliga och nya kunder i kundmöten och affärer.

Den svenska ekonomin och samhället har dock ett antal utmaningar framför sig. Den starka urbaniseringen innebär att det redan idag råder en akut bostadssituation i många storstadsområden. Den kommer troligtvis att ytterligare öka dels med befolkningsökningen dels att planläggning av byggnation, utbildning av arbetskraft m m gör att tiden från politiska ambitioner till färdiga bostäder är lång. Vikten av att kunna integrera de nya svenskarna i samhället där möjligheten till jobb, är mycket viktig. En mängd olika utspel och förslag kommer troligtvis från de olika politiska partierna under året. Olika typer av infrastruktur investeringar som ex. järnvägsinvesteringar ger möjlighet för medborgarna till bättre och snabbare transporter samtidigt som det skapar större arbetsmarknadsregioner. Investeringar bedöms även att under 2016 ligga på en hög nivå där bostadsbyggandet tenderar att 6

Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2015

2014

2013

2012

2011

25 939 4,2

24 903 6,6

23 361 7,6

21 707 2,9

21 101 0,1

6 936 632

6 863 782

6 522 325

6 267 750

5 858 887

21,2

18,7

2,2

2,1

2,0

21,1

18,7

21,2

18,7

1,6

1,9

2,1

2,4

2,5

1,3

1,4

1,5

1,4

1,3

0,7

0,9

0,8

0,6

2,2

2,1

1,6

5,5

6,4

7,3

6,0

0,38

0,37

0,39

0,44

0,41

0,38

0,39

0,44

0,56

59,65

81,19

50,56

70,62

51,26

0,65

0,21

1,05

0,46

1,40

0,16

0,05

0,08

0,28

0,59

99 5

97 5

98 5

99 5

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 3-5 redovisas exponeringsbelopp enl tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 3-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl tidigare regelverk

Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2015

2014

2013

2012

2011

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

154,7 77,4 7,9 82,6 322,6

182,7 72,5 8,8 71,4 335,4

187,1 67,6 5,0 67,3 327,0

199,5 64,8 6,8 36,9 308,0

191,1 62,4 -2,0 28,5 280,0

-111,5 -11,3 -10,1 -132,9

-112,2 -12,0 -2,9 -127,1

-108,6 -13,0 -4,3 -125,9

-104,5 -15,7 -15,7 -135,9

-104,0 -18,3 -35,1 -157,4

Rörelseresultat

189,7

208,3

201,1

172,1

122,6

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

0,2 -30,6

0,2 -31,7

34,4 -37,3

-34,7 -27,2

0,1 -28,8

Årets resultat

159,3

176,8

198,2

110,2

93,9

9,4 517,9 6 146,6 2 203,2 1 330,5 53,5 44,5

8,7 324,6 5 963,7 2 117,2 1 311,8 55,2 38,8

10,9 230,8 5 625,5 2 166,8 1 160,8 58,6 44,4

38,0 228,6 5 346,7 2 185,2 793,4 60,8 48,4

35,5 499,3 5 351,6 1 444,8 556,7 63,8 46,4

10 305,6

9 820,0

9 297,8

8 701,1

7 998,1

334,4 7 164,0 0,0 56,0 6,6 7 561,0

232,3 6 816,3 0,0 75,3 12,0 7 135,9

292,9 6 498,5 0,0 67,9 11,4 6 870,7

309,2 6 366,7 0,0 82,7 11,5 6 770,1

172,6 6 002,8 200,0 67,9 7,9 6 451,2

1,5

1,6

1,8

36,3

1,6

2 743,1

2 682,5

2 425,3

1 894,7

1 545,3

10 305,6

9 820,0

9 297,8

8 701,1

7 998,1

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 159.307 tkr. Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

1.153.519 tkr 929.610 tkr 159.307 tkr 2.242.436 tkr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

20.000 tkr 2.222.436 tkr 929.610 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 21,2 procent ( 18,7 procent ). Kapitalbasen uppgår till 1.470,6 mkr (1.283,9 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 555 mkr ( 549 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2015

2014

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

174 742 -20 072 154 670

228 675 -45 975 182 700

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

77 311 89 543 -12 100 7 869 5 302

65 769 85 837 -13 330 8 803 5 645

322 595

335 424

-111 483 -3 876 -7 353 -122 712

-112 196 -4 544 -7 442 -124 182

199 883

211 242

-10 133

-2 894

189 750

208 348

162 -30 605

220 -31 748

159 307

176 820

2015

2014

Årets resultat

159 307

176 820

Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14

-84 700 6 032

100 949 -552

-78 668 80 639

100 397 277 217

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 20 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter

13 14

Årets resultat

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr

Poster som inte kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

Balansräkningar Per den 31 december tkr

2015

2014

9 405 375 630 517 894 6 136 674 9 904 1 827 588 1 330 455

8 665 202 644 324 591 5 979 226 -15 509 1 914 595 1 311 813

4 979 48 568 10 357 2 690 31 481 10 305 625

4 943 50 289 916 3 267 34 569 9 820 009

334 384

232 318

24 25 26 27

7 149 641 14 391 38 144 17 898

6 804 226 12 140 53 836 21 412

28 14,28

1 235 5 340 7 561 033

885 11 078 7 135 895

Obeskattade reserver

1 462

1 623

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

30 400 000 100 694

400 000 100 694

929 610 1 153 519 159 307 2 743 130 10 305 625

1 008 279 996 698 176 820 2 682 491 9 820 009

inga

240 640

229 736

1 110 465

1 076 136

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

Not

15 16 17 18 19 20

21 22

Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2015-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv 1 008 279

996 698

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

-78 668

Årets totalresultat

-78 668

Vinstdisposition

156 820

400 000

100 694

929 611

Bundet eget kapital

176 820

2 682 491

159 307

159 307 -78 668

Utdelning Utgående eget kapital 2015-12-31

Årets resultat

1 153 518

159 307

80 639

-156 820

-20 000

159 307

2 743 130

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2014-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Verkligt värde reserv 907 882

Balanserad vinst eller förlust 818 511

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

100 397

Årets totalresultat

100 397

Vinstdisposition

178 187

400 000

100 694

1 008 279

198 187

2 425 274

176 820

176 820 100 397

Utdelning Utgående eget kapital 2014-12-31

Årets resultat

996 698

176 820

277 217

-178 187

-20 000

176 820

2 682 491

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2015-12-31

2014-12-31

189 750

208 348

9 379 -978 3 876 5 800 -8 121 -43 799

7 289 -7 200 4 544 2 894 -329 -38 708

155 907

176 838

-192 741 -171 680 347 666 102 066 -5 778 -19 206

-341 093 -27 316 317 825 -60 554 5 631 7 334

216 234

78 665

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)

0 0 -2 191

34 000 0 -1 175

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-2 191

32 825

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

0 -20 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-20 000

Årets kassaflöde

194 043

91 490

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

333 256 527 299

241 766 333 256

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

9 405 517 894

8 665 324 591

Summa

527 299

333 256

172 670 -15 796 77 311

234 638 -48 448 65 769

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. e) Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2015 har inte föranlett några ändringar av bankens redovisningsprinciper.

f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Finansiella Instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi18

nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom 19

att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redovisas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen. q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

(iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av. Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. t) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10. Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. y) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P). Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering brutto och netto 2015 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

301 193 903 564 512 693 1 703 046 1 031 120 668 257 1 085 684 1 708

Summa

6 205 557

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA AA Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-3 590 -11 056 -1 160 -39 937 -3 236

-58 979

301 193 899 974 512 693 1 691 990 1 029 960 628 320 1 082 448 1 708

301 193 836 777 502 008 1 682 344 1 018 077 616 186 508 643 1 708

0 63 197 10 685 9 646 11 883 12 134 573 805 0

6 146 578

5 465 228

681 350

300 557 75 073

329 692 278 820 181 765 239 289 798 022

2 203 218

Åtaganden Utställda finansiella garantier

240 640

83 405

157 235

Summa

240 640

83 405

157 235

8 590 436

5 548 633

3 041 803

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 649 415

901 875 208 590

-58 979

901 875 208 590

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten. 1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

inklusive krediter till stat och kommun

inklusive bostadsrätter

inklusive bostadsrättsföreningar

Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning) Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

332 751 772 472 470 020 1 538 325 1 025 828 639 388 1 239 615 1 231

Summa

6 018 399

-3 483 -100 -1 050 -43 852 -6 197

-54 682

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

332 751 768 989 470 020 1 538 225 1 024 778 595 536 1 233 418 1 231

332 751 701 765 459 513 1 529 438 996 541 581 922 526 854 1 231

0 67 224 10 507 8 787 28 237 13 614 706 564 0

5 963 717

5 128 784

834 933

Värdepapper Statspapper, andra offentliga organ AAA

202 644

Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

411 703 56 010 369 899 265 800 811 183

2 117 239

Åtaganden Utställda finansiella garantier

229 736

99 620

130 116

Summa

229 736

99 620

130 116

8 310 692

5 228 404

3 082 288

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 365 374

914 638 161 498

-54 682

914 638 161 498

Oreglerade och osäkra fordringr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa

2015

2014

14 851 9 631 3 195 16 344 28 037

20 288 479 2 341 3 503 1 250 27 861

6 956 3 021 211 3 128 784 2 161 514 48 606 6 205 557

22 335 3 100 480 2 852 970 2 031 575 42 614 6 018 399

23 340 5 722

25 780 3 825

0 0 0

92 999 5 860

63 445 3 903

53 658 3 682

51 829 932

36 1 603

89 1 832

6 956 2 967 517 3 123 499 48 606 6 146 578

22 335 3 048 562 2 850 206 42 614 5 963 717

varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd. Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur. Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa. Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2015-12-31 till 398,9 mkr (378,3). Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.199,1 mkr (917,8). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.497,9 mkr (1.502,9). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ). Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen. Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en kraftig försämring. Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2015

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

9 405

Belåningsbara statsskuldförbindelser

375 630

Utlåning till kreditinstitut

517 894

Utlåning till allmänheten

409 941

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

375 630

517 894

189 782

299 754

1 185 559

4 061 542

185 082

218 855

1 383 281

17 543

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

286

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

937 240

375 150

518 609

2 944 470

4 079 085

6 146 578

22 827

1 827 588

1 330 455

53 546

12 761

13 047

31 482

1 451 071

10 305 625

Skulder Skulder till kreditinstitut

334 384

Inlåning från allmänheten

6 340 808

Upplåning från allmänheten

334 384 440 761

361 298

6 774

7 149 641

14 391

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

14 391

2 329

2 301

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

2 778 106

2 782 736

17 898

6 575

6 689 583

443 090

363 599

6 774

2 802 579

10 305 625

-5 752 343

-67 940

155 010

2 937 696

4 079 085

-1 351 508

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2014

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

Totalt Redovisat värde

Tillgångar Kassa

8 665

Belåningsbara statsskuldförbindelser

106 922

Utlåning till kreditinstitut

324 591

Utlåning till allmänheten

430 304

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

95 722

324 591

130 408

293 911

1 227 322

3 881 772

260 487

280 477

1 347 561

9 870

Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

328

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

763 560

202 644

391 223

574 388

2 681 805

3 987 364

5 963 717

16 200

1 914 595

1 311 813

55 232

3 855

4 183

34 569

1 421 669

9 820 009

Skulder Skulder till kreditinstitut

232 318

Inlåning från allmänheten

5 866 208

Upplåning från allmänheten

232 318 635 663

290 860

11 495

6 804 226

12 140

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

12 140

2 732 265

2 737 950

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

21 412

Avsättningar

11 963

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

3 168

2 517

6 110 666

638 831

293 377

11 495

2 765 640

9 820 009

-5 347 106

-247 608

281 011

2 670 310

3 987 364

-1 343 971

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2015-12-31 med 132,8 mkr (131,0). Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -370 tkr (329) före skatt. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 44,2 mkr per 31 december 2015 (38,6 mkr per 31 december 2014). Per den 31 december 2015 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 22,0 mkr (25,7), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 0,8 år (1,0). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tilllämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2015 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 717.996 tkr (761.630). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -19.933 tkr (-29.838) bestående av tillgångar om 513 tkr ( 0 ) och skulder om 20.447 tkr (29.838).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2015 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

9 405

45 157

198 582

131 891

517 894

3 252 225

1 889 525

213 598

219 724

372 943

101 910

96 653

507 326

958 558

144 309

5 070

54 349

117 606

17 543

3 046 665

357 907

224 794

427 292

351 407

114 196

6 146 578

22 827

1 827 588

1 330 455 98 075

1 460 762 10 305 625

334 384 6 504 631

Summa skulder och eget kapital 6 839 015 Total skillnad -2 516 413 Räntederivat, fast ränta erläggs -10 000 Kumulativ exponering -2 526 413

9 405

375 630

517 894

4 322 602

Totalt

334 384 276 938

276 938 2 769 727

330 173

330 173 27 734

-44 150 199 164

226 898

31 125

6 729

14 391 62 617

7 164 032 62 617

2 744 592

31 125 193 669

6 729 420 563

45 351 362

0 2 821 600 10 305 625 114 196 -1 360 838 0

-220 136

-257 000

-89 610

-97 100

200 431

363 994

625 746

642 842

-717 996 -717 996

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014 Högst 1 mån

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

Totalt

8 665

60 045

46 877

95 722

202 644

324 591

3 397 292

1 749 068

38 915

155 359

459 834

114 782

48 467

354 422

1 194 763

124 548

19 377

28 587

166 828

9 870

4 076 305

3 003 876

163 463

174 736

488 421

328 487

154 059

5 963 717

16 200

1 914 595

1 311 813 93 984

1 430 662

9 820 009

232 318 6 090 963

Summa skulder och eget kapital 6 323 281 Total skillnad -2 246 976 Räntederivat, fast ränta erläggs -35 000 Kumulativ exponering -2 281 976

8 665

232 318 410 908

259 689

31 171

8 656

2 839

12 140 87 211

6 816 366 87 211

2 684 114

9 820 009 0

410 908 2 592 968

259 689 -96 226

31 171 143 565

8 656 479 765

2 839 325 648

0 2 783 465 154 059 -1 352 803

-16 020

-57 140

-75 500

-440 770

-96 200

-41 000

294 972

141 606

209 671

248 666

478 114

591 173

-761 630 -761 630

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

Derivat och säkringsredovisning Derivat 2015

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

130 875 130 875

33 537 33 537

0 0

164 412 164 412

349 349

4 100 4 100

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

274 286 274 286

346 610 346 610

97 100 97 100

717 996 717 996

513 513

20 447 20 447

Negativa marknadsvärden

Tkr

Derivat 2014 Tkr Derivat för handelsändamål Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

59 520 59 520

20 474 20 474

0 0

79 994 79 994

430 430

3 589 3 589

183 660 183 660

536 970 536 970

41 000 41 000

761 630 761 630

0 0

29 838 29 838

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 9,9 mkr och på säkringsinstrument (derivat) till -9,9 mkr. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

53 149 843

1 839 186 744

-16 982 24 842 4 174 742

-12 507 40 089 3 228 675

189 945 1 779

238 588 2 594

-1 714 -15 693

-3 360 -40 087

-5 326 -2 665 -20 072

-4 545 -2 528 -45 975

-20 072 154 670

-45 975 182 700

1,47

1,76

1,55 2,20 0,23

1,94 3,01 0,62

77 180 131 77 311

65 650 119 65 769

10 894 27 507 6 947 1 948 30 504 11 743 89 543

10 889 25 232 7 075 1 927 29 995 10 719 85 837

-6 166 -3 395 -2 539 -12 100

-8 008 -2 714 -2 608 -13 330

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2014 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2015 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 8

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

2015

2014

6 608 1 261 7 869

7 801 1 002 8 803

-659 -19 7 286

4 845 -4 2 960

-9 904

15 509

9 904 1 261 7 869

-15 509 1 002 8 803

-78 668

100 397

2 787 2 515 5 302

3 330 1 073 1 242 5 645

-45 550 -17 021 -8 496 -494 -3 980 -3 856 -79 397

-45 897 -16 879 -7 733 -497 -5 187 -3 783 -79 976

-1 983 -18 823 -832 -828 -1 486 -3 747 -4 387 -32 086 -111 483

-1 925 -18 705 -545 -994 -1 524 -4 056 -4 471 -32 220 -112 196

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) Innehav för handelsändamål (tillgångar) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -3 303 -1 060 -4 363

2015 Övriga anställda -42 247 -15 961 -58 208

Styrelse, vd, vd:s stf (10 personer) -2 708 -865 -3 573

2014 Övriga anställda -43 189 -16 014 -59 203

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen.

Ersättningar och övriga förmåner 2015 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 125 Barbro Mattsson, v ordf 63 Maria Berghem 49 Gerth Malmevik 47 Claes Friberg 39 Thord Haraldsson 50 Lennart Pehrsson 47 Leif Johansson, VD 1 847 Johnny Ingemarsson,vd:s stf 730 Personalrepresentanter 1 341 Övrig bankledning 2 226 (3 personer) Summa 6 564 Ersättningar och övriga förmåner 2014 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 124 Barbro Mattsson, v ordf 59 Maria Berghem 44 Gerth Malmevik 30 Elisabet Stålarm 15 Claes Friberg 44 Thord Haraldsson 45 Lennart Pehrsson 45 Leif Johansson, VD 1 760 P-G Lindberg, vd:s stf 313 Personalrepresentanter 1 404 Övrig bankledning (10 personer) Summa

Sammanträdesarvode 43 46 40 43 44 43 47

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 773 159

54 16 158

34 34 111

Summa 168 109 89 90 83 93 94 3 708 939 1 694

390

114 342

647 2 579

102 281

3 089 10 156

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

33 12 189

1 618

43 18 163

Summa 160 95 80 45 29 70 77 78 3 454 343 1 809

243

1 746

399

8 885

477

3 364

623

15 125

Sammanträdesarvode 36 36 36 15 14 26 32 33

6 497 10 380

281

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal. Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2015-12-31 är 1.235 tkr, inkl. löneskatt. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2015 70 61 561 61 631

2014 0 64 126 64 126

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.219 tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

59 35 94

58 35 93

2 8

1 4

5 6

412

430

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Operationella leasingavtal där banken är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

Not 11

0 257 955 1 212

0 304 995 1 299

-2 261 -1 285 -1 227 -2 542 -38 -7 353

-2 140 -1 564 -1 193 -2 361 -184 -7 442

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

Not 12

Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier Årets nettokostnad för kreditförluster

Not 13

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

2015

2014

-1 222

-8 256

505 -19 365 217 14 394 -5 471

7 205 -14 745 626 13 572 -1 598

-396 2 282 -112

-731 11 -334 -1 054

-4 550

-242

-10 133

-2 894

2015

2014

162 0 0 162

220 0 0 220

Not 14

Skatter

2015

2014

-25 338 -5 502

-31 957 -4

158 77 0

158 55 0

-30 605

-31 748

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2015

2014

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt

22,0% 0,0% 0,2% -9,0% 2,9% 0,0% 0,0%

189 750 41 745 0 408 -17 008 5 502 -52 10

22,0% 0,0% 0,2% -6,8% 0,0% 0,0% 0,0%

208 348 45 837 0 378 -14 465 4 -47 41

Redovisad effektiv skatt

16,1%

30 605

15,4%

31 748

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

27 418

6 032

2 511

-552

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

6 032

-552

2015

2014

5 612 -272 0 5 340

5 770 -194 5 502 11 078

Not 15

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

Upplupet anskaffn värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater Summa

79 769 235 320 60 085 375 174

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

2015 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde 82 462 233 208 59 960 375 630

137 377 60 113 197 490

10 630

2014 Redovisat värde* 142 599 60 045 202 644

22 644

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

Not 17

2015

2014

489 668 28 226 517 894

301 046 23 545 324 591

6 203 852 1 705 6 205 557

6 017 610 789 6 018 399

-57 340 -1 639 6 146 578

-52 761 -1 921 5 963 717

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto

Förändringar av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2015 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2015 Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2014

Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Gruppvis värderade osäkra lånefordringar

Summa

52 761 19 365 -14 394

1 921 206 -488

54 682 19 571 -14 882

-392 57 340

1 639

-392 58 979

58 907 14 745 -13 572

1 587 730 -396

60 494 15 475 -13 968

-7 319 52 761

1 921

-7 319 54 682

Not 18

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2015 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2014 Redovisat värde*

359 205 284 532 868 150 260 108 1 771 995 50 606

359 058 321 226 867 045 280 259 1 827 588 52 113

438 051 425 568 792 042 237 918 1 893 579 43 498

441 655 436 121 800 328 236 491 1 914 595 47 291

1 771 995

1 827 588 1 781 425 46 163

1 893 579

1 914 595 1 866 487 48 108

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

17 698

45 853

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (15.000)

Not 19

Aktier och andelar

2015

2014

1 330 455 1 330 455 1 328 410 2 045

1 311 813 1 311 813 1 309 850 1 963

Antal

Börsvärde

2015 Redovisat värde

7 100 000 2 191

1 328 410 0

Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier Swedbank A-aktier Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Antal

Börsvärde

6 700 000 2 120

1 309 850 0

1 328 410 2 045 1 330 455 2014 Redovisat värde 1 309 850 1 963 1 311 813

Not 20

Materiella tillgångar Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

39 544 590 -629 39 505

91 722 583 0 92 305

131 266 1 173 -629 131 810

Ingående balans 1 januari 2015 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2015

39 505 2 191 -436 41 260

92 305 0 0 92 305

131 810 2 191 -436 133 565

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2014

32 369 2 822 -629 34 562

37 342 1 720 0 39 062

69 711 4 542 -629 73 624

Ingående balans 1 januari 2015 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2015

34 562 2 155 -436 36 281

39 062 1 721 0 40 783

73 624 3 876 -436 77 064

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Utgående balans 31 december 2014

0 0

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2015 Utgående balans 31 december 2015

0 0

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2014 31 december 2014

7 175 4 943

51 425 50 289

58 600 55 232

1 januari 2015 31 december 2015

4 943 4 979

50 289 48 568

55 232 53 547

2015

2014

863 -286 21 2 092 2 690

430 328 19 2 490 3 267

2 617 9 870 18 994 31 481

2 596 13 492 18 481 34 569

tkr

Not 21

Övriga tillgångar

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 22

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa

Not 23

Skulder till kreditinstitut

2015

2014

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

334 384 0 334 384

232 200 118 232 318

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

7 119 917 29 724 7 149 641

6 780 155 24 071 6 804 226

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

288 722 1 385 599 5 053 701 1 294 778 421 619 7 149 641

238 342 1 251 835 4 873 232 1 284 378 440 817 6 804 226

14 391 14 391

12 140 12 140

24 585 4 630 2 630 1 203 5 096 38 144

33 445 5 685 5 364 1 213 8 129 53 836

4 319 13 579 17 898

6 421 14 991 21 412

1 235 5 340 6 575

885 11 078 11 963

1 462 1 462

1 623 1 623

Not 24

Not 25

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 26

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 28

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

Not 29

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver

Not 30

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Bundet eget kapital Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 31

Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

Not 32

2015

2014

153 854 86 786 240 640

150 967 78 769 229 736

901 875 208 590 1 110 465

914 638 161 498 1 076 136

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

2015 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

13 169

168

2014 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

6 910

202

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 2015 Redovisat värde Innehav för handelsändamål Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Total

375 630

53 990 349 349

53 990

4 138 4 138

517 894 6 156 482

375 630 517 894 6 156 482

-9 904

-9 904 1 827 588 1 330 455 597 9 871 10 208 613 334 384 7 164 032 29 215 4 318 7 531 949

15 000 513 513

15 000

1 758 598 1 330 455 -265 9 871 6 674 078

3 464 683

1 827 588 1 330 455 597 9 871 10 208 613

334 384 7 164 032 4 630 4 318 7 507 364

334 384 7 164 032 29 215 4 318 7 531 949

20 447 0

20 447

Total

2014

Redovisat värde Innehav för handelsändamål

Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Initialt identifierade till verkligt värde

Derivat som säkringsinstrument

Investeringar som hålles till förfall

Verkligt värde

Låne- och kund- Finansiella fordringar tillgångar som kan säljas

Övriga skulder

Totalt

202 644

49 308

430

49 308

3 607 3 607

324 591 5 979 226

202 644 324 591 5 979 226

-15 509

-15 509 1 914 595 1 311 813 776 13 492 9 731 628 232 318 6 816 366 39 130 6 421 7 094 235

15 000

430 0

15 000

1 850 287 1 311 813 346 13 492 6 302 146

3 364 744

1 914 595 1 311 813 776 13 492 9 731 628

232 318 6 816 366 5 685 6 421 7 060 790

232 318 6 816 366 39 130 6 421 7 094 235

29 838 0

29 838

Totalt

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. 2015 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2014 Tkr Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

375 630 1 758 598

375 630 53 990

1 812 588

513 54 503

1 330 455 513 3 519 186

20 485 20 485

1 330 455 3 464 683

Nivå 1

Nivå 2

202 644 1 850 287

Nivå 3

Summa 202 644

49 308

1 309 850 3 362 781

Summa

1 899 595 1 309 850

49 308

3 412 089

29 856 29 856

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2015 tkr

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

6 146 578 15 000 6 161 578

Summa verkligt värde 6 146 578 15 000 6 161 578

In- och upplåning från allmänheten Summa

7 164 032 7 164 032

Summa redovisat värde 5 963 717 15 000 5 978 717

6 816 366 6 816 366

2014 tkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

5 963 717 15 000 5 978 717

Summa verkligt värde 5 963 717 15 000 5 978 717

In- och upplåning från allmänheten Summa

6 816 366 6 816 366

Summa redovisat värde 6 146 578 15 000 6 161 578

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde49

ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan. Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer. Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader. Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.045 tkr (1.963 tkr).

Not 34

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:  Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.  Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.  Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2015-12-31 till 4.618 mkr (4.564 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2015-12-31 förmedlat fondsparande på 3.774 mkr (3.626 mkr) och försäkringssparande på 1.084 mkr (966 mkr). Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 51 mkr (49 mkr).

Not 36

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på  bankens riskprofil  identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,  s.k. stresstester och scenarioanalyser,  förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt  ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

Kapitaltäckning Kapitalbas

2015

2014

Kärnprimärkapital: Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst

400 000 100 694 931 488 1 153 519

400 000 100 694 988 771 996 699

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar

2 585 701

2 486 164

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Förlagslån och uppskjuten skatt

-171 340 -1 073 763 -41 307

-988 771 -42 100

1 470 631 1 470 631

1 283 953 1 283 953

6 936 632

6 863 782

21,20% 21,20% 21,20%

18,71% 18,71% 18,71%

240 746 173 416 67 330

171 595 171 595

9,73%

8,21%

Kapitalkrav enligt pelare II

133 569

158 288

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till 10 % av institutets kärnprimärkapital

258 570

149 739

Kärnprimärkapital Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

Lagkrav 4,50% 6,00% 8,00%

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert

2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert

0,97%

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp

2015 Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Exponeringar mot administrativa organ Övriga poster Summa Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav

2014 Kapitalkrav

13 483 323 653 93 281 31 754 16 414 2 641 20 686

Riskvägt exponeringsbelopp 168 541 4 045 660 1 166 013 396 927 205 177 33 009 258 570

11 561 336 664 95 415 28 992 7 490 3 294 11 979

Riskvägt exponeringsbelopp 144 517 4 208 301 1 192 682 362 395 93 626 41 170 149 739

5 145 507 056

64 309 6 338 206

6 791 502 185

84 888 6 277 318

47 378 47 378

592 226 592 226

46 599 46 599

582 489 582 489

496

6 200

318

3 975

554 931

6 936 632

549 102

6 863 782

Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen. Skara den 14 mars 2016

Thord Gustavsson ordförande

Barbro Mattsson

Gerth Malmevik

Claes Friberg

Thord Haraldsson

Lennart Pehrsson

vice ordförande

Maria Berghem

Gerth Gustavsson

Henrik Arthursson

Leif Johansson

personalrepresentant

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2016. Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 april 2016.

Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2016 Ernst & Young AB

Stefan Persson auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2015. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2015-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2015. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lag om bank- och finansieringsrörelse.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 14 mars 2016 Ernst & Young AB

Stefan Persson Auktoriserad revisor

Företagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg. För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Det ankommer på styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg att föreslå ordförande och vice ordförande till bankens styrelse. Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse, ordförande och vice ordförande samt revisor för banken. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering. Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, återhämtningsplan strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funktionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium med studiebesök på Swedbanks nya kontor i Sundbyberg. Seminariet Innehöll även föredrag om omvärlds- och framtidsfrågor. Ytterligare ett seminarium genomfördes under hösten tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med fokus på varumärkesarbete.

Bankens styrelseledamöter Gustavsson, Thord, ordf.

Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf.

Skara

Malmevik, Gerth

Vara

Friberg, Claes

Götene

Berghem, Maria

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif

Broddetorp

Gustavsson, Gerth *

Skara

Arthursson, Henrik *

Lidköping

Ersättare: Mathiason, Maria *

Mariestad

Hellqvist, Maria *

Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Persson, Stefan som huvudansvarig auktoriserad revisor

Stockholm

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

Bankens kontorsråd 2015-12-31 Skara: Andersson, Bengt, ordf. Bohlin, Jan-Olof Gustavsson, Anders Kroon, Magnus Lundgren, Lennart Bergh, Anton Warmark, Monica Nyman Friberg, Helena Malmberg, Kristina

Skara Skara Skara Göteborg Telefax Skara Skara Axvall Skara

Vara: Andersson, Magnus, ordf. Andersson, Kenneth Andersson, Kristina Johansson, Björn Johansson, Ulla Nilsson, Kent Norin, Mats Svärd, Lennart

Vara Vara Vedum Tråvad Kvänum Kvänum Kvänum Grästorp

Götene: Holgersson, Annette, ordf. Persson, Susanne Brånn, Arne Dalemo, Håkan Hansen, Timmy Vändal, Carina Lövgren, Emma

Götene Götene Götene Götene Götene Götene Götene

Nossebro: Johansson, Sven, ordf. Andersson, Daniel Landqvist, Karin Johansson, Ulf Larsson, Kent Persson, Per Åkesson, Inger

Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Vårgårda

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se