Södra års- och hållbarhetsredovisning 2025

Hållbara värden från familjeskogsbruken

Års- och hållbarhetsredovisning

2025

Mer av varje träd

2025 har varit ett år som prövat oss – men som också visat styrkan i vår gemenskap. Södra bygger på en enkel men kraftfull idé: skogsägare blir starkare tillsammans. Genom att äga både skog och industri tar vi vara på hela värdekedjan och skapar ett förädlingsvärde som kommer medlemmarna till del. Styrkan i Södra finns i en balans där skogen växer och industrin är konkurrenskraftig. Det ger trygghet och långsiktig avkastning. För att stärka affären investerar vi i fabriker, utvecklar nya produkter och hittar lösningar som gör att vi kan ta tillvara mer av varje träd – för att värdet ska fortsätta växa över tid.

Produkter från familjeskogsbruken

Södra finns nära i varje steg – från familjeskogsbrukaren som vårdar sin skog till konsumenten som använder produkter från skogen. Medlemmarna i Södra äger mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. I vår gemensamt ägda industri förädlar vi den hållbara råvaran till produkter med lågt klimatavtryck som gör nytta i människors liv och för våra kunder världen över. Nedan kan du se våra produktområden och några exempel på slutprodukter som de används till.

Biobränsle till värme, förnybar el och biodrivmedel

Biokemikalier till rengöringsmedel och kosmetika

Biomaterial till strö, byggskivor och täckbark

Byggsystem till bostäder, industrier och offentliga byggnader

Pappersmassa till mjukpapper, förpackningar och specialpapper

Dissolvingmassa till textilier och biokemikalier

El Grön el

Plantor

Gran, tall och andra barr- och lövträd

Träprodukter Konstruktionsvirke, trall och ytterpanel

Värme Fjärrvärme till närmiljön

Skog Skogliga tjänster och rådgivning

3 4 6 8

Säkerhetochomtankeivarjesteg Året i siffror

Åretikorthet

Vdochkoncernchefharordet

SÅ SKAPAR SÖDRA VÄRDE

10 Så här skapar Södra värde

12 Skogsgårdens lönsamhet i Södra på rekordnivå

13 Styrelsens förslag till vinstdelning

STRATEGI

14 Södras gemensamma strategi – från en familj till en annan

15 Vår strategi ligger fast i en föränderlig omvärld

16 Människor och kultur i centrum

18 Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

20 Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

22 Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

24 Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

V ERKSAMHET OCH ORGANISATION

26 Affärsområden för dagens och framtidens affärer

27 Tillsammans för ett hållbart och lönsamt skogsbruk

28 Värdet som växer i skogen och industrin

29 Södramodellen stärker skogsägarskapet

30 Vardagsprodukter från familjeskogsbruken

31 Biobränsle och Biokemikalier

32 Biomaterial och Byggsystem

33 Dissolvingmassa och El

34 Pappersmassa och Plantor

35 Träprodukter och Värme

EKONOMISK REDOVISNING

38 Innehållsförteckning

39 Flerårsöversikt

40 Alternativa nyckeltal

41 Övriga definitioner

42 Förvaltningsberättelse

49 Rapport över totalresultat för koncernen

50 Rapport över finansiell ställning för koncernen

52 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

53 Rapport över kassaflöden för koncernen

54 Resultaträkning för moderföretaget

55 Balansräkning för moderföretaget

57 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget

58 Kassaflödesanalys för moderföretaget

59 Noter

97 Förslag till vinstdisposition

98 Revisionsberättelse

HÅLLBARHETSREDOVISNING

102 Hållbarhet

103 Södra och Agenda 2030

104 Om Södras hållbarhetsredovisning

107 Egna väsentliga hållbarhetsfrågor

108 Styrning och organisation för hållbarhet

116 Beräkningsprinciper

119 Människor och kultur i centrum

123 Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

124 Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

125 Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

127 Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

138 GRI -index

141 Granskningsrapport

142 Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen

142 Revisorns yttrande

143 Södras arbete med CSRD

KONCERNENS STYRNING

146 Styrelseordförande har ordet

148 Föreningsstyrningsrapport

153 Risker och riskhantering

156 Utveckling av kooperationen

157 V iktiga regelverk

157 Revisors yttrande om föreningsstyrningsrapporten

158 Styrelse

160 Koncernledning

Ö VRIG INFORMATION

162 Södras ABC

164 Finansiell information & kontakt

Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500 -3789) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2025 för koncernen och moderföretaget. Den av revisorerna granskade årsredovisningen omfattar sidorna 36 –97. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning fastställs på föreningsstämman den 2 juni 2026. Hållbarhetsredovisningen omfattar sidorna 102–143. Omfattningen av den lagstadgade hållbarhetsrapporten framgår av sidan 142. Föreningsstyrningsrapporten omfattar sidorna 148 –157.

Säkerhet och omtanke i varje steg

Hälsa och säkerhet är en självklar del av vårt ansvar. Vi strävar efter att varje sekund ska präglas av trygghet, omtanke och säkerhet. Ingen ska riskera sin hälsa i skogen eller på jobbet – varje arbetsskada är en för mycket. Vi har en nollvision för arbetsskador. Alla olyckor kan förebyggas, och vi arbetar systematiskt för att skapa en hållbar och säker vardag för medlemmar, medarbetare och entreprenörer. Vi arbetar säkert eller inte alls.

V i jobbar med beteendebaserad säkerhet (BBS) som bygger på att identifiera riskfyllda beteenden, förstärka säkra beteenden och minska osäkra beteenden.

Säker medlem – ett initiativ som gör skillnad

Under året har vi fortsatt att utveckla Säker medlem, ett initiativ som ger stöd och kunskap till alla som arbetar i skogen. Fokus ligger på att förebygga risker och skapa säkra beteenden genom:

» En verktygslåda med checklistor, digitala kurser och praktiska råd

» Utbildningar i motorsågs- och röjsågskörkort i samarbete med Säker Skog – en branschgemensam organisation som arbetar för att höja säkerheten vid arbete med motorsåg, röjsåg och fyrhjuling

» Förstärkt arbete med beteendebaserad säkerhet och riskbedömning, särskilt vid ensamarbete

» Anpassade första hjälpen-utbildningar och ökad kommunikation kring livräddande rutiner.

V i har också påbörjat utvecklingen av Tryggve ­appen som ska göra ensamarbete i skogen säkrare. I första steget kommer den att testas av medarbetare i Södra, men appen planeras bli tillgänglig för medlemmar och skogsägare under 2026.

Var säker, tänk SKOG

S – Stanna upp. Tänk igenom situationen och vad som ska göras. Säkerställ att du har rätt kunskap, tillstånd, utrustning och rätt personlig skyddsutrustning för jobbet.

K – Känn efter. Hur mår jag idag? Är jag stressad, ofokuserad, trött, hur ser min övriga arbetsdag ut?

O – Orientera dig. Titta dig omkring i din omgivning, finns det ytterligare risker? Mark, väder, väg, elledningar. Vet någon var jag är om jag arbetar ensam?

G – Gör jobbet säkert!

Kunskap som leder till förändring

Som en del i Säker medlem har vi genomfört en webbenkät där över 400 skogsägare delade sina erfarenheter av olyckor och skador. Resultaten visar tydligt var riskerna finns:

» Motorsågen är det vanligaste riskmomentet

» Missbedömning, trötthet och ”jag ska bara”-tänket orsakar mer än hälften av olyckorna

» Skyddsutrustning används i hög grad, men brister finns kring varselkläder, handskar och första förband.

Den kunskap vi fått används nu för att rikta insatser där de behövs mest. Vi vill ge den nya generationen skogsägare rätt kunskap och säkra beteenden från början, samtidigt som vi stödjer dem med lång erfarenhet. Genom utbildning, delat lärande och samarbete med Säker Skog tar vi ansvar för att ingen ska skadas allvarligt i skogen.

När vi stärker säkerheten i skogen skapar vi trygghet för människor och förutsättningar för ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk. Det är ett arbete som aldrig tar paus – och som vi gör tillsammans. Mer information, checklistor och tips finns på webben: www.sodra.com/saker-medlem

Några röster från enkäten

”Skulle bara ta bort en kvist som fastnat i röjklingan och sågade mig i tummen.”

”Kapade av ett vindfälle utan att kvista den först, såg inte att den låg i spänn. Den okvistade delen slog tillbaka och träffade vänster knä och så att det blev en fraktur. Det blev helgips i sex veckor.”

”Lastade timmer och upptäckte en kvist på en stam, som jag missat vid kvistningen. Sågade av den utan att ta på hjälm och visir, och fick en träflisa i ögat.”

Året i siffror

Några av våra viktigaste siffror och nyckeltal för 2025.

56 LTAR | Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar

0,6 miljarder kronor | Nettoomsättning

8 miljoner ton koldioxidekvivalenter | Fossila utsläpp i värdekedjan

28 % | Soliditet

Avsalumassa 50 %

Träprodukter 22 %

Virkesråvara 10 %

Skogliga tjänster 7 %

Energiprodukter 9 %

Transporter 1 %

Övrigt 1 %

Nettoomsättning per intäktskategori. Totalt 28 302 MSEK exklusive internleveranser.

Omsättning per affärsområde. Totalt 28 302 MSEK exklusive internleveranser. Södra Bioproducts ingår inom övriga affärsområden med 3 553 MSEK miljarder kronor | Rörelseresultat -1,3 % | Avkastning på sysselsatt kapital -5 miljarder kronor | Styrelsens föreslagna vinstdelning

Södra Wood 23 %

Södra Cell 53 %

Södra Building Systems 1 %

Södra Skog 23 % Övrigt 0 %

2,5 miljoner hektar | Medlemsareal

2,86

Södra Wood 26 %

Södra Cell 39 %

Södra Building Systems 3 %

Södra Skog 21 % Övrigt 11 %

Medelantal anställda per affärsområde. Totalt 3 234. Södra Bioproducts anställda ingår under Södra Cell.

Produktionsenheter

Massabruk

Impregneringsanläggning

Sliperi

Vidareförädling

Pelletsfabrik

Fabrik för korslimmat trä

Sågverk Plantskola

Huvudkontor

Avser produktionsenheter den 31 december 2025

Övriga Europa

Skottland

Irland

England

3 234

Medelantal anställda

24

Skogliga medlemsteam i Götaland

3 Massabruk

7 Sågverk

före av- och nedskrivningar, MSEK

efter investeringar, MSEK

4)

utsläpp i värdekedjan 5), Mton CO 2e

Arbetsskador med frånvaro (LTA) 6), antal

Arbetsskadefrekvens (LTAR) 7)

1) Från och med innevarande räkenskapsår beräknas det genomsnittliga sysselsatta kapitalet utifrån innevarande samt tidigare fyra kvartal.

Justerat rörelseresultat beräknas på innevarande samt tidigare tre kvartal. Jämförelsesiffror för tidigare perioder är omräknade.

2) Föreslagen vinstdelning inklusive insatsemission.

3) V i undersöker möjligheten att använda fjärranalysdata för medlemsarealen. I samband med detta kan definitionen av skogsmark förändras och ge effekter på beräkningen.

4) Ny definition från 2024: omfattar faktisk arbetad tid delat med planerad tid för en anställd som arbetar heltid. Jämförelsesiffror för 2023 är justerade.

5) CO 2e=koldioxidekvivalenter.

6) LTA (lost time accident): antal arbetsskador med frånvaro.

7) LTAR (lost time accident rate): antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.

Året som gått har prövat oss, med utmaningar som krävt både kraft och beslutsamhet. Här är några axplock som visar hur vi fortsatt att arbeta för att öka medlemsvärdet, stärka varumärket Södra och skapa långsiktig konkurrenskraft.

Året i korthet

KL-trä från Södra i Göteborgs nya stationsbyggnad

Södralevereradeunderåret9100kvadratmeterkorslimmatträ(KL­trä)tillbyggnationenavGöteborgGrandCentral.Projektetharetttydligtfokuspåhållbarhet ochlågtklimatavtryck.Merpartenavbyggstommenskabeståavträkombinerat medåtervunnettegel,klimatförbättradbetongochåtervunnetstål.

Teknik för koldioxidinfångning testas i Värö

I november beslutade vi att starta ett pilotprojekt för koldioxidinfångning med planerad uppstart 2026 vid kombinatet i Värö. Syftet är att bygga kunskap om tekniken och undersöka hur biogen koldioxid kan bli en värdefull råvara.

Pilotprojektet är en del av strategin att öka värdet av varje träd, stärka konkurrenskraften och bidra till en mer lönsam skogsgård. Genom att testa ny teknik för att fånga in biogen koldioxid i industriell miljö vill vi utforska hur denna resurs kan förädlas och användas i nya tillämpningar utan att öka uttaget ur skogen.

Blue S – Ny massa för framtidens fiberprodukter

Södra blue S är en ny pappersmassa baserad på massaved och lokala jordbruksrester. Efter två lyckade pilotkörningar har kunder globalt testat produkten och resultaten visar att vi kan kombinera prestanda med ökad resurseffektivitet. Ambitionen är att skala upp produktionen under kommande år.

Skogsinnehavet i Baltikum säljs

Södra nådde under hösten en överenskommelse om att sälja skogsinnehavet i Baltikum till Ingka-koncernens investeringsbolag Ingka Investments för 720 miljoner Euro.

– Marken på 153 000 hektar i Estland och Lettland har varit en god finansiell placering för Södra. Men vårt uppdrag handlar om att öka värdet från medlemmarnas skogar och inte om att själva äga skog, säger Peter Karlsson, affärsområdeschef Södra Skog.

Affären avslutades under första kvartalet 2026 efter konkurrensprövning och godkännande av lokala myndigheter.

Byggstart för Södras nya sulfatligninanläggning

Den 28 maj markerade byggstarten för Södras nya sulfatligninfabrik vid industrikombinatet i Mönsterås. Fabriken planeras stå klar 2027 och blir då den första kommersiella fabriken i sitt slag i Sverige och världens största producent av sulfatlignin. Den bidrar till den gröna omställningen och stärker arbetsmarknaden i regionen. Investeringen är ett viktigt steg i Södras strategi att göra mer av varje träd och utveckla verksamheten med nya biobaserade produkter. Investeringen är finansierad med stöd från Energimyndigheten och ingår i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) och Next Generation EU.

Stor framtidssatsning i Kindasågen

Styrelsen beslutade under hösten om en miljardinvestering i Kindasågen.

Beslutet innebär en av de största investeringarna i föreningens sågverkshistoria.

När anläggningen står klar 2028 ökar kapaciteten med 50 procent till 300 000 kubikmeter sågad vara per år. Dessutom byggs en ny pelletsfabrik med en kapacitet på 25 000 ton, vilket också öppnar dörren för nya affärer, som biokol och andra förädlade energiprodukter.

Rekordnivåer för naturvårdande skötsel

I Götaland är naturvårdande skötsel (NS) viktigt för att bevara och främja den biologiska mångfalden. 2025 nådde vi den högsta nivån på över tio år med 3 086 hektar NS i medlemmarnas skogar. Det är en viktig insats för att stärka den biologiska mångfalden i skogen.

Medlemsel avvecklas

Under hösten togs beslut om att avveckla vår elaffär till konsument och samtidigt utveckla ett nytt långsiktigt partnerskap med Jämtkraft. Genom samarbetet kan vi erbjuda medlemmarna att behålla sina nuvarande avtalsvillkor med el från Södras produktionsanläggningar som direktkunder hos Jämtkraft.

Första elektriska flisbilen i drift

Under september driftsatte vi vår första elektriska flisbil. Lastbilen kör i Småland och Blekinge med möjlighet att ladda på flera av Södras industrier. Flisbilen är en av testpiloterna i TREE-projektet som Skogforsk koordinerar. Syftet med piloterna är att utvärdera utmaningar och möjligheter med eltransporter i skogsindustrin.

Stadgeändring stärker sambandet mellan engagemang och utdelning Vid en extra föreningsstämma den 25 november beslutade fullmäktige, med över två tredjedelars majoritet, att godkänna styrelsens förslag om en stadgeändring som möjliggör en uppdaterad vinstdelningspolicy. Förändringen stärker kopplingen mellan vinstdelning och virkesleveranser. Stadgeändringen innebär att insatsemission även kan göras baserat på virkesleveranser. Det ger styrelsen ytterligare ett verktyg som kan skapa en balanserad fördelning mellan senaste årets leveranser och ackumulerade leveranser från tidigare år när de föreslår vinstdelning till stämman.

Ändringen gäller från och med 2026 och påverkar inte vinstdelningen för 2025.

Minskade omkostnader genom åtgärdsprogrammet Södraklivet Under sommaren initierades Södraklivet, ett omfattande åtgärdsprogram för att stärka lönsamhet och långsiktig konkurrenskraft i en tid av stora förändringar. Världsmarknaden är fortsatt turbulent med påverkan från tullar, konflikter och en svag ekonomi. Höga virkespriser har gynnat skogsgården, men samtidigt har industrin pressats hårt. Vi har därför satt fokus på ökad lönsamhet och konkurrenskraft i Södraklivet – alltid med säkerheten först.

Målet är att förbättra resultatet med minst en miljard kronor samtidigt som Södraklivet ska bidra till att göra Södra än bättre. Det gör vi genom nya arbetssätt, ännu mer samarbete och ökat fokus på AI och digitala möjligheter. Som ett led i detta lades ett varsel om 200 tjänster och efter avslutade förhandlingar och omplaceringsarbete minskade organisationen med totalt 180 tjänster. Södraklivet fokuserar främst på omkostnader, men även initiativ för att öka våra intäkter syns i de aktiviteter som verksamheten genomför.

Ett utmanande år för Södra

2025 utmanade Södra. Det var ett år som prövade vår långsiktiga modell – en modell som bygger på balans och lönsamhet i två delar – skogsgården och den gemensamma industrin. De är ömsesidigt beroende av varandra, och just den balansen sattes på prov under året. orsaken är en trippeleffekt med snabba valutaförändringar, utmanande marknadsförhållanden och en obalans mellan råvarupris och priset på våra produkter. Det påverkade resultatet kraftigt negativt. Samtidigt skedde en positiv värdetillväxt för medlemmarna där typgårdens lönsamhet förbättrats med 240 kronor per hektar jämfört med föregående år. Den utvecklingen är positiv och helt i linje med vårt uppdrag. Men för skogsgårdens bästa över tid, krävs ett samspel mellan konkurrenskraftiga virkespriser och en industri med förutsättningar att investera, utveckla och sälja de produkter som förädlas från medlemmarnas råvara. Så att Södra skapar långsiktigt värde både idag och i framtiden.

Södra redovisar ett kraftigt försämrat resultat för 2025 jämfört med föregående år. Vår omsättning uppgår till 28 302 miljoner kronor och vi når ett rörelseresultat om −1 290 miljoner. Resultatförändringen kan huvudsakligen förklaras av valutaeffekter om cirka 1 780 miljoner kronor, en negativ prisutveckling på våra produkter om cirka 300 miljoner samt högre råvarukostnader på omkring 2 200 miljoner kronor. Sammantaget har det pressat industrins förutsättningar vilket också syns i vårt täckningsbidrag som sjunkit från 33 procent till 24. Åtgärdsprogram och förbättringsarbete

För att möta utvecklingen har vi jobbat intensivt med det vi själva kan påverka och flera insatser bidrar till att minska resul-

tatbortfallet. Vårt förbättringsarbete, Effektivitet i världsklass, uppnådde årsmålet och 518 miljoner kronor genomfördes varav 340 miljoner i operationell effektivitet – den högsta nivån sedan programmets start.

Åtgärdsprogrammet, som påbörjades under sommaren, omfattar hela vår verksamhet. Vi har genomfört kostnadsreduceringar och organisationsförändringar med minskade konsulttjänster motsvarande 100 tjänster och ett varsel som efter avslutade förhandlingar minskade organisationen med 180 tjänster. Vi har jobbat med ökad effektivitet och utvecklade arbetssätt, ökad digitalisering, AI och automatisering. Allt med fortsatt fokus på säkerheten, vår viktigaste fråga. Tack vare hårt arbete och ett stort engagemang för Södra har vi

tillsammans på ett ansvarsfullt sätt minskat våra omkostnader i reella termer med 380 miljoner kronor. Under året levererade vår industri också produktionsrekord på massa. Vi är dock inte hela vägen i mål än, där effekten fortsätter att bidra till resultatet under 2026 samtidigt som vårt arbete fortsätter med oförminskad kraft för att långsiktigt förbättra resultatet med minst en miljard. Medarbetarnas bidrag och insatser i detta sammanhang kan inte nog understrykas.

Svag efterfrågan

Marknaderna för våra produkter har under året präglats av en svag efterfrågan. För pappersmassa mötte vi en sjunkande efterfrågan i Europa, med ökade volymer till Asien och lägre lönsamhet som följd. Bedömningen nu är att prisnivåerna kommer att stiga något i början av 2026, men vi måste fortsatt anpassa och utveckla affären för att möta den snabba utveckling som sker i Kina liksom den globalt ökande substitutionen av eukalyptus. Konjunkturläget har utmanat marknaden för sågade trävaror under året och i kombination med ökade timmerpriser har verksamheten varit pressad. Vi fortsätter att stärka vår konkurrenskraft genom olika insatser där det ökade sågutbytet är ett exempel och satsningen på Kindasågen ett annat. Affären för korslimmat trä har påverkats av den låga byggtakten, men vuxit genom leverans till flera offentliga byggprojekt. När marknaden vänder står vi redo. Det har varit ytterligare ett bra år för Södras biometanol med produktionsrekord och god efterfrågan medan övriga bioprodukter haft svagare efterfrågan till följd av säsongsvariationer och omvärldsläge. Sammantaget bedömer vi att även 2026 blir ett tufft år då återhämtningen från de effekter som påverkar Södra och hela skogsindustrin tar tid.

Stabil finansiell grund

Det tuffa läget till trots, har Södra en stabil finansiell grund att stå på. Vi har de fem senaste åren levererat över våra finansiella mål, vilket gör att vi också i svårare tider kan skapa värde för medlemmarna. Styrelsen föreslår därför en vinstdelning på 616 miljoner kronor. Samtidigt har vi tagit viktiga steg för framtiden, inte minst genom investeringsbeslutet i Kindasågen och byggstarten av ligninfabriken. Båda bidrar till vår långsiktiga intjäningsförmåga och strategiska huvudriktning att göra mer av varje träd. Det här är satsningar på industrin i sin helhet, på möjligheterna med skogsråvaran och på att långsiktigt skapa värde för skogsgården och våra kunder. Tillsammans stärker de också vårt kunderbjudande. Genom högre förädlingsgrad, ökad kapacitet och utvecklingen av nya biobaserade produkter kan vi erbjuda både större flexibilitet och mer hållbara lösningar till våra kunder. Det gör att vi kan ta en tydligare position som en ledande partner som kombinerar stabil leveransförmåga med innovation, kvalitet och ansvar hela vägen från skogen till slutkund. Genom att stå fast vid våra finansiella mål om 55 procent soliditet och tio procent avkastning på sysselsatt kapital, tar vi ansvar för Södras robusthet också framåt.

Vi nådde under hösten en överenskommelse om att sälja skogsinnehavet i Baltikum, ett beslut som ligger i linje med vårt uppdrag som är att öka värdet för skogsgården och inte att Södra ska äga skog. Transaktionen slutfördes i januari 2026.

Säkerheten först

Södra handlar om människor. Därför kommer säkerheten först i allt vi gör. Under 2025 har vi tagit viktiga steg och implementerat policy, direktiv och riktlinjer och tagit fram en Södragemensam metod för att förflytta vår säkerhetskultur med beteendebaserad säkerhet (BBS). Vi har genomfört utbildningar och fortsatt strävan mot vår nollvision för arbetsolyckor. Insatserna till trots når vi inte målet och vår LTAR landar på 8. Fokus framåt blir på att säkerställa att alla verktyg som är framtagna blir handling i vardagen.

Utveckling av medlemserbjudandet

I skogen har året präglats av hög efterfrågan och fortsatt konkurrens på virkesmarknaden. Södra har gjort sex prisjusteringar under året för att erbjuda konkurrenskraftiga priser för medlemmarnas råvara samtidigt som vi vidareutvecklat medlemserbjudandet genom bland annat lanseringen av skogsägaravtalet och skördarmätning med stamnetto. En tredje och mycket viktig milstolpe, är att vi under 2025 nådde miljömålet om 3 000 hektar naturvårdande skötselåtgärder. Det stärker den biologiska mångfalden och visar med vilket långsiktigt engagemang och ansvar familjeskogsbruket sköter sina skogar. Vårt näringspolitiska arbete har under året haft stort fokus på skogsutredningen och EU:s bioekonomistrategi. Det här viktiga arbetet sker i dialoger och mötesrum där Södra är med vid bordet och bidrar med kunskap och perspektiv i många viktiga frågor. Nu ser vi fram emot att skogsutredningens förslag blir verklighet så att rättssäkerheten för skogsägare stärks samtidigt som både skogsägare och vår industri får ökade möjligheter att bidra än mer till svensk ekonomi och tillväxt. EU:s bioekonomistrategi ligger helt i linje med våra ambitioner att göra mer av varje träd och dess implementering blir ett oerhört viktigt steg för att mobilisera i den gröna omställningen och stärka Europas konkurrenskraft. Vårt näringspolitiska arbete handlar om medverkan både i de stora mötesrummen och viktiga detaljerna, för vi vet att vårt bidrag är viktigt både i riktningen och när lagar och regler formuleras. Södra är från 2020 anslutet till FN:s Global Compact. Vi stödjer dess tio principer för hållbart företagande och redovisar på årlig basis resultatet av vårt arbete.

Ett Södra i balans

Södra ska vara bra för både dagens och morgondagens medlemmar. Med en livskraftig industri som skapar en marknadsdynamik där skogsgårdens värden stärks över tid. Det kräver finansiell styrka som möjliggör utveckling och investeringar. Och ett väl avvägt samspel mellan konkurrenskraftiga virkespriser och en lönsam industri så att vi fortsatt kan hantera förutsättningar som snabbt skiftar. I skogen och i omvärlden. Och lika avgörande är våra medarbetare. Deras kompetens och förmåga att utveckla både arbetssätt och affärer är en bärande del av vår långsiktiga styrka. I grunden handlar det om styrkan i föreningen. Om ett Södra i balans där vi – medlemmar, industri och medarbetare – skapar kraften tillsammans.

Så här skapar Södra värde — från en familj till en annan

Medlemsägd skog Industri

Skogliga tjänster | Forskning och innovation | Inköp av varor och tjänster från leverantörer

Förnybara produkter med lågt klimatavtryck

Virkesråvara

Värdekedja

Kolsänka i skogen

Träden i medlemmarnas skogar tar upp och lagrar koldioxid från atmosfären.

Biologisk mångfald

Samhällsnytta

Vinstdelning till skogsägare/medlemmar

Utsläpp i värdekedjan

De fossila utsläppen i vår värdekedja som kvarstår.

Ansvarsfullt skogsbruk

Naturvårdande skötsel, generell miljöhänsyn och frivilliga avsättningar.

Inkomstkälla | Arbetstillfällen & kompetens | Infrastruktur

Slutprodukter

Biobränsle

Biokemikalier

Träprodukter

Substitution

När våra förnybara produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning skapas en potentiell substitutionseffekt och fossila utsläpp undviks.

Biomaterial

Pappersmassa

Byggsystem

Dissolvingmassa

Plantor Värme

Kunder som vidareförädlar och säljer slutprodukter

Södras totala klimateffekt

Skogens nettolagring av koldioxid, minus våra fossila utsläpp, plus våra skogsprodukters ersättning av produkter med högre klimatbelastning ger oss en positiv total klimateffekt.

Samarbeten & samhällsengagemang

Skogsgårdens lönsamhet i Södra på rekordnivå

typgårdens lönsamhet som är vårt sätt att titta på skogsgårdens ekonomiska resultat, är i dag 1 465 kronor per hektar högre än för tio år sedan. Det här är en positiv utveckling som bygger på hög efterfrågan på råvaran i kombination med det förädlingsvärde industrin har levererat de senaste åren. Det är detta Södra i grund och botten handlar om – att förädla och förnya skogsgårdens värden.

Vi beräknar varje år lönsamheten på skogsgården. Beräkningen bygger på en fiktiv typgård på 100 hektar där vi utgår från en grön skogsbruksplan och följer Södras skötselinriktning. I typgårdens lönsamhet ingår även styrelsens förslag till vinstdelning.

Vinstdelning för typgården

Typgårdens lönsamhet uppgick till 2 920 kr per hektar (ha) för 2025 jämfört med 2 680 kr föregående år. Lönsamheten beräknas genom att summera skogsnettot (skogsgårdens intäkter minus kostnader) med utdelningen på både virkesleveranser och insatskapital (se tabellen nedan).

Skogsnetto — 2 659 k r per hektar

På typgården avverkades 550 skogskubikmeter, varav 34 procent var gallring. Vi beräknar intäkterna från virkesförsäljningen

på ett genomsnittligt virkespris för årets medlemsleveranser. Kostnaderna består av summan av avverkningskostnader, skogsvård och övriga kostnader som vägunderhåll och försäkringar. Avverkningskostnaden är baserad på ett genomsnittligt pris för alla avverkningar i Södra. I beräkningen ingår även en bedömning av viltbetets påverkan på lönsamheten med 131 kr 1) per hektar (räknat på de skador som överstiger skogsbrukets mål att minst 7 av 10 stammar ska vara oskadade).

Utdelning — 261 k r per hektar

För typgården räknar vi med det genomsnittliga insatskapitalet per medlemshektar. Utdelningen på virkesleveranser beräknas utifrån typgårdens avverkning (550 skogskubikmeter, varav 34 procent gallring). Vinstdelningen, baserad på styrelsens förslag till utdelning för 2025, består av:

» Utdelning på virkesleveranser - 261 kr/ha fördelat på

Normaltimmer: 87 kr kr/m³fub

Massaved: 45 kr kr/m³fub

Övriga sortiment: 6 % på levererat virkesvärde.

Insatsemission — 20 k r per hektar

Utöver den utbetalda utdelningen på insatskapitalet sker ytterligare vinstdelning, så kallad insatsemission. Genom den ökar medlemmens insatskapital som växer vidare i Södras verksamhet och bidrar till framtida utdelningar. Insatsemissionen för 2025 är 2 procent av medlemmens inbetalda insatskapital vid årets slut. Det innebär 20 kronor per hektar för typgården.

TYPGÅRDENS LÖNSAMHET 2025 2)

Skogsnetto

2 659 SEK /ha (2 138)

Utdelning på virkesleveranser 261 SEK /ha (452)

Utdelning på insatskapital 0 SEK /ha (90)

Summa

SEK Skogsnetto + vinstdelning, SEK

2 920 SEK /ha (2 680)

Insatsemission på inbetalt insatskapital 20 SEK /ha (45)

1) Ökningen av kostnaden för viltbetesskador beror främst på högre virkespriser.

Nivån av viltbetesskador har minskat vad gäller andelen skadade tallar.

2) Beräkningen baseras på den av styrelsen föreslagna vinstdelningen för 2025.

Styrelsens förslag till vinstdelning

Som medlem i Södra fortsätter råvarans värde att växa också när den lämnar skogsgården, eftersom du som ägare av industrin får del av föreningens värdeskapande. Vinstdelningen beräknas på dina virkesleveranser och ditt insatskapital i Södra.

Den kooperativa affärsmodellen utgår från medlemmarnas deltagande och engagemang. Genom att leverera virke bidrar du till att försörja de gemensamt ägda industrierna och på så sätt till Södras ekonomiska resultat.

En välinvesterad och konkurrenskraftig industri är en viktig förutsättning för en effektiv förädling av medlemmars skogsråvara. En del av förädlingsvärdet från industrin går därför till investeringar och utveckling för att hålla Södra finansiellt starkt.

Södras vinstdelningspolicy

Enligt Södras vinstdelningspolicy ska vinstdelningen långsiktigt vara 50 procent av resultatet. De senaste tio åren har

vinstdelningen i genomsnitt uppgått till 52 procent. Styrelsens förslag till vinstdelning för 2025 består av:

» Utdelning på virkesleveranser

» Insatsemission på inbetalt insatskapital.

Efter inspel från ägardialogen 2024 och motioner från stämman 2025 har Södras styrelse gjort en översyn av policyn. I denna föreslogs att lägga till insatsemission på virkesleveranser som ytterligare en möjlig fördelningsbas vilket en extrastämma beslutade om den 25 november 2025.

Utdelning på virkesleveranser

I en marknad med ett strukturellt råvaruunderskott blir medlemmarnas virkesleveranser till föreningen än viktigare. Grunden är ett marknadsmässigt virkespris. Vi har under 2025 fortsatt sett högre prisnivåer vilket avspeglas i typgårdens lönsamhet.

Utöver virkespriset har Södra möjlighet att premiera virkesleveranserna genom utdelning. Under lång tid har utdelningen på virkesleveranser utgjorts av ett procentuellt tillägg på det levererade virkesvärdet. Stadgarna ger även möjligheten att beräkna utdelningen i kronor per levererad kubikmeter, vilket precis som 2024 nu föreslås för normaltimmer och massaved.

Föreslagen vinstdelning för 2025 för beslut vid stämman 2026

Utdelning på virkesleveranser:

– Normaltimmer: 87 kr/m³fub 190 MSEK

– Massaved 45 kr/m³fub 162 MSEK

– 6 % på värdet av övriga virkesleveranser 208 MSEK

2 % insatsemission på inbetalt insatskapital 56 MSEK

Total utdelning 616 MSEK

Vinstdelning och insatsemissioner

3

2

2

1

Utdelning på virkesleveranser Insatsemission

Utdelning på insatskapital Extra utdelning på inbetalt insatskapital

Föreslagen vinstdelning

Vinstdelning kr/medlem

Vinstdelning kr/medlemshektar

Södras gemensamma strategi

Från en familj till en annan

Södra är bron mellan skogsgården och konsumenten. Vi strävar hela tiden efter att maximera både värdet av skogen och kundnyttan från produkterna och tjänsterna vi skapar. På så sätt förädlar och förnyar medlemmar och medarbetare tillsammans skogsgårdens värden.

Varje skogsgård får del av det mervärde vi skapar och vår kooperativa ägarform innebär unikt engagemang och långsiktighet. Vår gemensamma strategi handlar om hur vi knyter ihop skogsägare med kunder och konsumenter inom fem huvudområden — från en familj till en annan

Strategiskt ramverk med fem huvudområden

DEN NATURLIGA PARTNERN

INKLUDERANDE

INNOVATIONSDRIVEN KULTUR

OPTIMERAD VÄRDEKEDJA FRÅN SKOGSÄGARE TILL KUND OCH KONSUMENT

EN OPTIMERAD VÄRDEKEDJA

DEN NATURLIGA PARTNERN

STÄRKT SKOGSÄGARSKAP OCH LÖNSAMHET FÖR SKOGSGÅRDEN

Mål

Typgårdens lönsamhet

Mål

Soliditet

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

MÄNNISKOR OCH KULTUR I CENTRUM

ETT ATTRAKTIVT ERBJUDANDE

EN OPTIMERAD VÄRDEKEDJA

LEDANDE ERBJUDANDE TILL VÅRA KUNDER OCH KONSUMENTER

Mål

Kundnöjdhet

Mål

Arbetsskadefrekvens — LTAR

EN OPTIMERAD VÄRDEKEDJA ETT ATTRAKTIVT ERBJUDANDE PARTNERN

HÅLLBART BRUKANDE AV SKOGEN OCH JORDENS RESURSER

Mål

Fossila utsläpp i värdekedjan

VÄRDEKEDJA ETT ATTRAKTIVT ERBJUDANDE HÅLLBART SKOGSBRUK

SÖDRA

Vår strategi ligger fast i en föränderlig omvärld

Geopolitik & handel

Världen förändras snabbt. Geopolitiska spänningar och nytt handelsklimat gör att flöden av varor och råvaror har blivit mer osäkra. Den globala utvecklingen har ändrat hur länder och företag agerar och handlar, vilket öppnar för att nya marknader kan få större betydelse. Trippeleffekten av svag global efterfrågan, valutaförändringar och obalansen mellan råvarupris och försäljningspris driver också ökad substitution och konkurrens från andra aktörer. Utvecklingen kräver att vi:

» Ser till att verksamheten är robust och produktportföljen är anpassad till nya behov och snabba förändringar

» Stärker motståndskraften i leveranskedjor och håller kostnader under kontroll.

Vi fortsätter att stärka vår förmåga att hantera snabba förändringar, skapa stabilitet och ökad konkurrenskraft.

Klimat & miljö

Klimatförändringar påverkar leveranskedjor, affärsmodeller och finansiella system. Företag behöver förstå klimatrisker och hantera dem – klimatanpassning och motståndskraft är avgörande för en långsiktigt stark konkurrenskraft. EU lyfter skogens roll för klimatneutralitet, men olika synsätt skapar osäkerhet om framtida regler och affärsmodeller. Kraven på cirkularitet, hållbar resursanvändning och bevarandet av biologisk mångfald blir en allt viktigare fråga för både lagstiftning och marknad. Det gör det viktigt att:

» Fortsätta arbeta proaktivt för klimatanpassning och cirkulära lösningar

» Utveckla metoder för att mäta, följa upp och rapportera klimat­ och miljöpåverkan.

Vi stärker vår förmåga att möta omvärldens krav och skapa lösningar som håller i längden.

Teknologi & innovation

Digitalisering och AI fortsätter att omforma skogsindustrin i snabb takt. Värdedriven digitalisering och smart användning av AI skapar nya möjligheter till analys, automatisering och beslutsstöd. Under året har bioekonomin fått en starkare position i EU:s strategi, vilket ger oss goda möjligheter att vara en del i utvecklingen framåt. Vi satsar på:

» Digitala verktyg, automatisering, hög cybersäkerhet och kompetensutveckling

» Utveckling av biometanol, lignin, tannin och andra produkter baserade på skogsråvara, samt utvecklingsprojekt inom framtidens kolaffär. Med dessa satsningar stärker vi vår roll i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Vi investerar för att ligga i framkant och skapa nya värden för framtiden.

Samhälle & kompetens

Förändringar i demografi och ökad urbanisering påverkar både arbetsmarknaden och skogsägandet. Bristen på affärskritisk kompetens blir allt tydligare. Samhällets förväntningar på skogens roll har ökat – den ska bidra till klimatnytta, råvaruförsörjning och biologisk mångfald. Det skapar målkonflikter och mer polariserade åsikter. Vi arbetar för att:

» Utveckla strategier för kompetensförsörjning och livslångt lärande

» Stödja balansen mellan skogens ekonomiska, miljömässiga och sociala värden

» Skapa trygghet och långsiktig lönsamhet för medlemmarna i Södra.

Vi tar ansvar i dialogen för att hitta lösningar som håller över tid.

Människor och kultur i centrum

Säkerhet, ledarskap och inkludering i fokus

Södra handlar om människor. Därför jobbar vi med att stärka hälsa och säkerhet, utveckla värderingsstyrt ledarskap och främja mångfald, jämställdhet och inkludering. Med tydliga initiativ och gemensamma arbetssätt skapar vi förutsättningar för lärande, delaktighet och respekt. Det bygger en trygg och hållbar arbetsplats.

Hälsa och säkerhet

På Södra strävar vi efter en arbetsmiljö där varje stund präglas av trygghet, omtanke och säkerhet. Det är grunden för att vi ska kunna bedriva en hållbar verksamhet – både för medarbetare och skogsägare. Under året har vi tagit flera viktiga steg för att stärka vår säkerhetskultur och skapa en mer sammanhållen struktur för hälsa och säkerhet.

Ett av de mest betydelsefulla initiativen har varit implementeringen av uppgiftsfördelning, det vill säga skriftlig delegering av ansvar och befogenheter för arbetsmiljöarbetet, som skapar tydlighet och möjliggör ett mer systematiskt arbetssätt. Det är en viktig pusselbit för att nå vårt långsiktiga mål att sänka arbetsskadefrekvensen (LTAR) – ett mål som kräver att vi arbetar säkert, eller inte alls. Årets utfall på LTAR ligger i nivå med 2024 och visar på vikten av ett ständigt och proaktivt arbetsmiljöarbete.

V i har samlat våra resurser genom att slå samman HR , hälsa och säkerhet till en gemensam funktion. Det ger bättre förutsättningar för samverkan och helhetssyn, och stärker vår förmåga att ta hand om både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.

Under året har vi utvecklat ett Södragemensamt arbetssätt för beteendebaserad säkerhet (BBS). Det är ett konkret exempel på hur vi tillsammans kan skapa lösningar som gör skillnad i vardagen. Genom att fokusera på beteenden och attityder i arbetsmiljön kan vi förebygga risker och bygga en kultur där säkerhet är en självklar del av arbetet.

Framåt kommer vi att arbeta vidare med att:

» Slutföra pågående aktiviteter inom området

» Implementera det beteendebaserade säkerhetsarbetet fullt ut

» Utveckla arbetet med organisatorisk och social hälsa.

Vi kommer även att fortsätta utveckla Säker medlem, ett initiativ som ger stöd och kunskap till alla som arbetar i skogen. Genom att fortsätta bygga en stark säkerhetskultur skapar vi en tryggare arbetsmiljö – och ett mer hållbart Södra.

Läs mer om vårt arbete med Hälsa och säkerhet på sidan 3.

Värderingsstyrt ledarskap och kompetensförsörjning

För att möta framtidens krav och stärka konkurrenskraften har Södra under året fortsatt att utveckla ett värderingsstyrt ledarskap och en affärsdriven kompetensförsörjning med stark förankring i vår kooperativa grund. I en tid där kompetens är en avgörande strategisk resurs och ledarskap är nyckeln till förändring, har vi tagit viktiga steg för att utveckla detta arbete.

V i har infört en gemensam modell för strategisk kompetensförsörjning, där varje affärsområde har kartlagt sina nyckelroller och områden där kompetensen behöver stärkas. Resultatet är gemensamma successionsplaner för hela koncernen – planer som gör att vi i god tid kan förbereda nästa generations ledare och därmed stärka vår långsiktiga förmåga. Samtidigt har vi

lanserat ett nytt ramverk som tydliggör vad gott ledarskap innebär på Södra – värderingarna som grund, fokus på uppdraget och människor och kultur i centrum.

Under året har närmare 300 chefer deltagit i regionala ledarskapsdagar, där erfarenheter och dilemman delats för att omsätta ramverket i praktiken. Ledarutvecklingsprogrammet Grow har fortsatt att vara en hörnsten, med över 460 deltagare sedan starten. V i har också stärkt samarbeten med akademin, bland annat genom samverkan med IKEA och Linnéuniversitetet i The Bridge. Det har lett till nya utbildningar och forskningsprojekt som utvecklar framtidens skogskompetens.

Vår förmåga att rekrytera har förbättrats genom ett mer datadrivet arbetssätt och starkare arbetsgivarvarumärke. Traineeprogrammet som startade 2024 har avslutats och deltagarna har delat de nya tankesätt och metoder de fått med sig under programmet med kollegor och chefer. I medarbetarundersökningen får meningsfullhet och delaktighet samt relationen till kollegor och chef högst skattning – tecken på att vår kulturförflyttning ger resultat.

Genom åtgärdsprogrammet Södraklivet och fortsatt fokus på förändringsledning, intern rörlighet och lärande bygger vi vidare. Människor och kultur i centrum är inte bara en värdegrund – det är vår väg framåt. Kompetenta och engagerade medarbetare och ledare, som agerar utifrån våra värderingar, kan leverera högre värde och skapa produkter och tjänster som gör skillnad och stärker både kund­ och medlemsnytta.

Mångfald, jämställdhet och inkludering Södra ska vara en arbetsplats och förening där alla känner sig välkomna, respekterade och uppskattade. Under året har vi fortsatt att bygga en inkluderande kultur där mångfald ses som en styrka, inkludering är en självklarhet och jämställdhet är en grundförutsättning. Det är avgörande för vår långsiktiga konkurrenskraft och vår förmåga att attrahera kompetens, och för att vi ska vara relevanta för medlemmar och medarbetare.

Totalt har omkring hundra utbildningstillfällen för medarbetare och förtroendevalda genomförts runt om på Södras enheter samt digitalt. Den digitala utbildningen Södras syn på mångfald, jämställdhet och inkludering har lanserats. Vi har också deltagit i Prideevenemang och uppmärksammat viktiga dagar som internationella kvinnodagen, mansdagen och veckan mot våld i nära relationer.

Föreningens valberedningar har fått utbildning i rekrytering och vi arbetar aktivt för att minst 40 procent av våra förtroendevalda ska vara kvinnor. En enkät visar att medarbetare har stort förtroende för sina chefer i frågor som rör mångfald, jämställdhet och inkludering, även om kvinnor generellt ger lägre betyg för jämställdheten än män. Vi ser också att en trygg och inkluderande arbetsmiljö stärker den psykosociala säkerheten. Under året har vi tagit fram ett koncerngemensamt direktiv med tillhörande riktlinjer som stärker vårt arbete mot diskriminering och för lika rättigheter. Vi har också blivit nominerade till Svenska Jämställdhetspriset och lyfts fram som ett gott exempel av Industriarbetsgivarna.

Mål 2025

» Arbetsskadefrekvens – LTAR: mindre än 6

Utfall

» Arbetsskadefrekvens – LTAR: 8

LTAR: Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.

Strategiområden som ingår

» Hälsa och säkerhet

» Värderingsstyrt ledarskap och kompetensförsörjning

» Mångfald, jämställdhet och inkludering

Struktur och säkra beteenden bygger säkerhetskulturen

Vi arbetar säkert – eller inte alls. Under året har vi utvecklat arbetet med beteendebaserad säkerhet (BBS) för att skapa säkerhet. Alla risker kan inte byggas bort och hur vi agerar påverkar vår egen och andras arbetsmiljö. Jenny Gotthardsson, platschef för Södra

Cell Värö, har lett projektet tillsammans med en tvärgrupp med bred representation inom Södra och nu är metoden redo att rullas ut i hela Södras verksamhet.

Metoden har testats i flera pilotprojekt och bygger på att chefer och medarbetare tillsammans identifierar riskfyllda moment, kommer överens om vilka gemensamma beteenden som gör arbetet säkert och följer upp att de fungerar i praktiken. Arbetet omfattar utbildning för ledare och nyckelpersoner samt träning av BBS ­ coacher som stöttar grupperna i processen.

– När vi uppmärksammar och förstärker bra säkerhetsbeteenden så hjälper vi varandra att minska riskerna och vi får en tryggare arbetsmiljö, säger Jenny Gotthardsson.

Nästa steg är implementeringen, som startar i februari 2026 och pågår under året. Målet är att varje sekund på våra arbetsplatser ska präglas av omtanke, trygghet och säkerhet – för alla.

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

Gemenskap som ger kraft till skogen och affären

Södras uppdrag är att förädla och förnya skogsgårdens värden. Som medlem är du inte bara skogsägare utan också delägare i den industri som förädlar råvaran. Det är ett väl avvägt samspel mellan konkurrenskraftiga virkespriser och en lönsam industri. Det ska vara attraktivt att vara medlem och leverera virke till Södra. genom att skapa fler möjligheter till engagemang, kunskap och inflytande hjälper vi människor, kooperationen och skogsgårdens värden att växa.

Framtidens kooperation 2025utsågsavFNtillkooperationensår.Södraskavaraenföreningsomengagerar,därmedlemmarkännersigdelaktigaoch därdetärenkeltattbidra.Underåretharvitillsammansmed förtroendevaldautvecklatarbetssättsomstärkerdenlokala kooperativaverksamhetenochskaparbättreförutsättningar församverkanmellanmedlemmarochdenoperativaorganisationen.

Vihartagitviktigastegförattförtydligaroller,ansvaroch förväntningaridetkooperativaarbetet.Ettnyttförslagtill arbetsordningförförtroenderådeniskogsbruksområdenahar tagitsframochvaritutepåremiss.Samtidigtharfleraprojekt pågåttförattförbättramöjligheternaattverkasomförtroendevald,blandannatgenomatttaframengemensamdigital arbetsytaochettnyttarvoderingssystemsomberäknasvara klartunder2026.

MedlemmarnasbehovstyrutvecklingenavSödraskunskapserbjudande.InomSödraskolanharkursenihyggesfritt skogsbruksnabbtblivitpopulär,ochenutbildningiföreningsteknikärpågång.

UnderhösteninleddesettarbeteförattgöraSödramodellen,vårekonomiskamodell,mertillgängligochlättattförstå. Måletäratttaframpedagogiskaverktygsompåettenkeltsätt förklararvadmodelleninnebärochhurdenfungeraripraktiken. DetskastärkaförståelsenförhurSödradrivsochhurvarje medlemkanpåverka.

Den kooperativa utvecklingsresan fortsätter. Målet är att under 2026 fatta beslut om den föreslagna inriktningen och därefter stötta förtroenderåden i att arbeta enligt de nya strukturerna.

Skogsgårdens erbjudande och affär

Vi vill tydliggöra värdet av att vara medlem, ägare och affärspartner till Södra. Det är grunden för ett starkt engagemang och en långsiktig relation. Under året har vi fortsatt att utveckla ett konkurrenskraftigt och framtidsinriktat erbjudande som stärker skogsägarskapet och skapar nytta för medlemmarna.

Som medlem möter du Södra genom bland annat rådgivare, skogsägarsupport och andra nyckelpersoner. Med vägledande principer som bygger på trygghet, delaktighet och inspiration har vi utvecklat bemötandet och tjänsterna för att skapa ännu större värde för just dig och din skogsgård. Ett viktigt steg är lanseringen av skogsägaravtalet, där medlemmens styrning av skogsgården stärks genom strukturerade målsamtal, planering och uppföljning med stöd av coachutbildade rådgivare.

V i har infört en ny affärsform vid slutavverkning – skördarmätning med stamnetto. I affärsformen baseras såväl kostnad som ersättning på de avverkade trädens diameter och mätning sker direkt när träden passerat skördaraggregatet.

För att ytterligare stärka tilliten har reklamationsprocessen kvalitetssäkrats. Som medlem ska du känna dig trygg i dina affärer med Södra och veta att vi tar ansvar för att rätta till eventuella brister.

Under 2026 fortsätter vi att utveckla erbjudandet och stärka kopplingen mellan medlemserbjudandet och råvaruförsörjningen till Södras medlemsägda industri.

Vitala skogar med hög tillväxt

En växande skog är grunden för både lönsamhet och klimatnytta. När skogen växer och brukas binder den koldioxid, och ju högre tillväxt desto större klimatnytta – både genom kolinlagring i skog och produkter och genom möjligheten att ersätta fossila material.

Under året har vi fortsatt arbetet med att stärka skogens tillväxt genom flera viktiga satsningar. Inom det branschgemensamma projektet Föryngringskollen har vi fått en tydlig bild av kvaliteten i planteringstjänsten. Det ger oss bättre beslutsunderlag för framtida förbättringar.

Vårt utvecklingsprojekt BraSatt är nu i slutskedet. Vi har tagit fram ett aggregat för inversmarkberedning, en metod där torvan vänds så att mineraljord hamnar överst för bättre planteringsförutsättningar, samt ett digitalt verktyg för smart planteringslogik. Tillsammans med koordinatsatta plantor gör detta planteringsarbetet mer effektivt och lägger grunden för framtida mekanisering och självkörande maskiner.

Flera av BraSatts resultat tas nu vidare i det nya projektet AutoSatt, som drivs av maskintillverkare i samarbete med bland andra Södra. Under 2026 planerar vi att testa vårt beslutsstöd för planteringslogik även vid manuell plantering – ett steg mot ännu mer livskraftiga skogar.

Inom NFA ­projektet (Nordic Forestry Automation) har vi utvecklat ett digitalt stöd för gallring som ger skördarföraren realtidsdata om beståndets täthet. Det hjälper skördarföraren att göra ett lämpligt gallringsuttag och möjliggör bättre återkoppling till skogsägaren. Systemet är nu i drift på två maskiner i Södra och funktion och k valitet utvärderas löpande inför en möjlig storskalig implementering under 2026.

Skogsträdsförädlingen har tagit ett stort kliv framåt. Tall och gran i vår egen produktion kommer från tredje generationens förädling, vilket i snitt ger 22 procent högre tillväxt för tall och 25 procent högre för gran. På sikt ger detta skogsägaren en ökad skogstillväxt samtidigt som förädlingskostnaden är låg i förhållande till insatserna.

V i vill öka kunskapen om hur skogsskötsel och viltstammar hänger ihop och hur flerartsförvaltning kan skapa balans. Det innebär att ta hänsyn till flera viltarter samtidigt, vilket ger en mer hållbar förvaltning och minskar skador på skogen. Olika sätt att skydda skog och att mäta skador ska också studeras. För att utveckla området skog och vilt tog Södra initiativ till ett viltforskningsprogram som ska drivas av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk. Första fasen omfattar fältstudier, därefter kopplas doktorander in för att använda insamlade data från fält.

Mål 2025

» Typgårdens lönsamhet: 1 987 kr/hektar

Utfall

» Typgårdens lönsamhet: 2 920 kr/hektar

Typgårdens lönsamhet: Läs mer på sidan 12.

Strategiområden som ingår

» Framtidens kooperation

» Skogsgårdens erbjudande och affär

» Vitala skogar med hög tillväxt

Teknik som förändrar gallringen

MedNFA(NordicForestryAutomation)tarSödraett stortstegmotettmerdatadrivetskogsbruk.Dennya tekniken,somsnartärredoförimplementering,gör gallringenbådemerexaktochmerlönsam.

–NFAärbådeetttekniskthjälpmedelochettsätt attskapastarka,växtligaskogarförframtiden.Genom attgeförarnabästamöjligastödkanvarjebesluti skogenblirätt,vilketgynnarbådemedlemmarnas ekonomiochskogensutveckling,sägerJonasHafmar, projektledareförNFA­projektet.

EntreprenörernafåriNFAettförarstödsomgör jobbetenklareochroligare.MaxBengtsénoch Klas­ErikAndersson,gallringsskördarförareiteam OskarströmpåSödraAvverkning,hartestatsystemeti tvåårochtyckerattdetärettbrastödbådeiplanering ochproduktion.

–Jagsparartidimanuellplaneringtackvare stickvägsstödet,sägerMax.

–MedNFAfårvidirektettkvittopåomjobbetblir rättgjort,sägerdeKlas­Erik.

Bådatvåkännerattdeharbidragittillframtidens gallringochserframemotattflerförarefåruppleva sammatrygghetochprecisioniskogen.

SÖDRA

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

Kommunikation och innovation skapar värde

Skogen har många värden som förverkligas genom vår värdekedja. genom ett nära förhållningssätt som visar hur skogen och dess produkter berikar kunder, konsumenter och samhället i stort, lyfter vi hur engagemanget i skogen blir lösningar som gör skillnad – från hemmet till den gröna omställningen. Med nya digitala verktyg, innovativa produkter som pappersmassan blue S och initiativ för att minska fossila bränslen i transporter bygger vi förtroende, ökar värdet från skogen och skapar möjligheter för framtiden.

Kundanpassat erbjudande

Viskavaraenlångsiktigochproaktivpartnertillvårakunder.Genom attsäkerställaenproduktportföljsomanpassastillnyabehovoch snabbaförändringarstärkervivårkonkurrenskraftochmöterkundernasbehov.Dethandlaromattutvecklahållbaraaffärsmöjligheter, produkter,tjänster,processerochmetodermedskogenochskogens råvaroricentrum.Underåretharvifördjupatsamarbeteninom teknik,innovation,hållbarhetochkommunikation–alltidmedskogen somutgångspunkt.

ViharfortsattutvecklingenavblueS–enpappersmassaavmassavedochrestprodukterfrånjordbruksproduktion Tvåpilotkörningar hargjortsochproduktenharskickatstillkunderglobaltförutvärdering.Ambitionenärattskalauppproduktionenunderkommandeår. Detärettexempelpåhurviskaparmervärdefrånskogsråvaranoch stärkerlönsamhetenförmedlemmarna.Vimåstefortsattanpassaoch utvecklamassaaffärenförattmötadenglobaltökandekonkurrensen avandrafiberalternativ.

Underåretharvierbjuditvårakunderinompappersmassaoch bioproduktertjänstenConsciousdelivery–ettinitiativförsmartarelogistiklösningarochminskadanvändningavfossilabränslenför transporter.Genomsamarbetemedkunderochtransportörerservi attvikanminskaklimatavtrycketfråntransporteriEuropamed 50–85procent.

Viharocksåarbetatmedattutbildaochstärkakunskapenhos kunder och samarbetspartners om familjeskogsbruket. Genom skogsbesök har vi visat hur Södra ser på skogsbruk och biologisk mångfald. Det har varit särskilt viktigt i dialogen med byggsektorn,

där hyggesfria metoder ofta lyfts fram som enda lösning. Vi har visat att det finns flera metoder för ett hållbart brukande av skogen.

Intresset för hållbart skogsbruk ökar. Vi ser möjligheter att utveckla en premiumprodukt inom korslimmat trä baserad på Södras familjeskogsbruk. Detta kan skapa ytterligare incitament för skogsägare att arbeta med hållbart brukande av skogen samtidigt som vi tillgodoser kundernas efterfrågan på virke med högre hållbarhetsprestanda.

Inom trävaror har vi fokuserat på att öka sågutbytet, den del av timmerstockens volym som blir sågade trävaror, vilket ger mer värde till skogsgården och bättre matchning mot kundernas behov. Vi har också standardiserat förpackningsstorlekar, vilket lett till effektivare logistik och minskat klimatavtryck.

Hållbarhetsfrågor, särskilt kopplade till avskogningsförordningen EUDR, har varit i fokus under året. Vi har stöttat kunderna genom seminarier och dialog, och ser att behovet av kommunikation kommer att öka framöver.

Byggstarten av en ligninanläggning i Mönsterås och en tanninanläggning i Värö är två satsningar som stärker vår position i den gröna omställningen. Lignin och tannin, som utvinns ur skogsråvaran, öppnar nya möjligheter för fossilfria material, och intresset från marknaden är stort. Vi nådde även försäljningsrekord för biometanol, som bidrar till att minska kundernas klimatpåverkan.

Under året fortsatte vi leverera dissolvingmassa även till specialprodukter som MCC (mikrokristallin cellulosa) som används i läkemedel. OnceMore®, dissolvingmassa som tillverkas av skogsråvara kombinerat med återvunnet textilavfall, välkomnade under 2025 två nya samarbetspartners, Selected och Pinewood.

Kommunikation och position

I en tid när både teknik och samhälle förändras snabbt spelar kommunikationen en avgörande roll för att stärka Södras konkurrenskraft. Under 2025 har vi tagit viktiga steg för att tala med en tydlig och samlad röst – nära medlemmarna, kunderna och konsumenterna, bland annat genom att utveckla gemensamma budskap och visuellt uttryck.

Under slutet av året påbörjade vi arbetet med kommunikationskonceptet NÄRA som visar hur engagemanget i skogen blir till hållbara lösningar som gör skillnad – i hemmet, i samhället och i den gröna omställningen. Konceptet bygger på närhet, ansvar och relevans, och gör det möjligt att förena familjeskogsbruken med dem som använder våra produkter. Det stärker förtroendet och gör Södra lättare att känna igen – både i Sverige och internationellt. Konceptet lanseras under 2026.

De senaste åren har vi arbetat målmedvetet för att skapa en mer samlad och strategisk kommunikation, bland annat genom en ny produktorienterad hemsida. Den erbjuder ökad användarvänlighet, tydligare erbjudanden och gör det enklare att bygga relationer och driva affärer. Vi har under året genomfört en varumärkesundersökning som visar att kunskapen om familjeskogsbruket är låg, men att inställningen är positiv när förståelsen ökar. Det ger oss en tydlig riktning framåt – att fortsätta berätta och skapa engagemang hos konsumenter.

Samarbetet med Scouterna är ett exempel på hur vi stärker kopplingen mellan skogen och samhället. Genom att stötta deras stödfond ger vi fler barn och unga möjlighet att uppleva svensk skog – ett initiativ som förenar hållbarhet, samhällsnytta och framtidstro.

På den internationella marknaden har vi lanserat kampanjen Keep calm and choose family forestry, riktad till konsumenter i fem storstäder. Kampanjen lyfter hållbarhet, familjeskogsbruk och omställningen till fossilfrihet, och har nått en bred publik.

Resultatet av årets arbete syns i ökad medvetenhet och engagemang kring våra gemensamma budskap. Vi har lagt grunden för att arbeta mer datadrivet, vilket gör att vi kan kommunicera mer relevant och individanpassat. Digitaliseringen förändras snabbt och AI är en stark drivkraft. Det öppnar nya möjligheter att kommunicera och nå rätt målgrupper, men innebär också utmaningar.

Södra handlar om människor. Familjeskogsbrukarens engagemang möter kundens och konsumentens behov i en värdekedja som bidrar till klimatlösningar, biologisk mångfald och ett fossilfritt samhälle. Allt börjar i skogen och hos familjeskogsbrukaren – och slutar i hemmet, hos familjen som lever, bygger och använder det som skogen ger. Nära skogen, nära kunden, nära dig.

Mål 2025

Kundnöjdhet:

» Södra Wood: 80

» Södra Cell: 85

Utfall

Kundnöjdhet:

» Södra Wood: 80

» Södra Cell: 84,8

Kundnöjdhet: Index som mäter kundnöjdhet.

Strategiområden som ingår

» Kundanpassat erbjudande

» Kommunikation och position

Södras massa blue S –innovation för cirkularitet

Blue S är en ny typ av pappersmassa utvecklad av Södra, där traditionell massaved kombineras med lokala restprodukter från jordbruksproduktion för att skapa en resurseffektiv och hållbar produkt som stärker lönsamheten för familjeskogsbruket och bidrar till ett mer cirkulärt samhälle.

Vår framtida produktportfölj består av fem huvudsakliga affärer:

Sågade trävaror – effektivare och högre förädling av tillgänglig medlemsråvara i en lönsam och modern produktion med realiserade skalfördelar.

Massa – fortsatt en världsledande leverantör av barr­, löv­ och dissolvingmassa.

Byggsystem – bas i lönsam affär inom bland annat korslimmat trä (KL), samt utvecklade partnerskap med standardiserade lösningar för både projekt och industri.

Energi och kemikalier – största möjliga värde av hela råvaran genom förädling till biokemikalier och energi, vilket ger ett tydligt bidrag till skogsgårdens lönsamhet.

Kol – en drivande aktör i klimatomställningen och kol från medlemmarnas skogar fångas in vid skorstenarna i vår industri och används eller lagras i produkter (bio ­ CCUS)

Intresset för den nya massan är stort och Södra samarbetar kring den med flera kunder inom olika segment.

– V i har fått många förfrågningar. Arctic Paper Munkedal var den första kunden att använda den nya massan i sin produktion och allt har fungerat utmärkt, vilket känns fantastiskt, säger Maria Staxhammar, försäljningsdirektör Södra Cell.

– Körningen gick mycket smidigt och produktkvaliteten är lika god som vid användning av traditionell massa. blue S ­massan har dessutom en förbättrad dragstyrka, säger Tobias Jacobsson, inköpschef för Sverige på Arctic Paper.

Papperet som Arctic Paper Munkedal producerat av blue S användes för att trycka årets andra nummer av medlemstidningen Södrakontakt.

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

Digital kraft och industriell styrka

2025 har vi tagit stora kliv för att stärka konkurrenskraften och framtidssäkra värdekedjan –från familjeskogsbrukare till konsument. genom effektivitet och digital växtkraft skapar vi smartare arbetssätt, ökad digital kompetens och robusta digitala lösningar. Med samarbete, innovation och trygghet i förändring bygger vi en starkare industri och ett digitalt landskap som skapar mer värde för medlemmar och kunder.

Digital växtkraft

Digital växtkraft är ett strategiskt område som stärker hela värdekedjan – från familjeskogsbruk till konsument – genom ett sammanhållet digitalt landskap. Under 2025 har Södra tagit viktiga steg för att öka den digitala förmågan, med fokus på säkerhet, effektivitet och framtidens teknik.

Året har präglats av en tydlig omställning där informationssäkerhet, kompetensutveckling och effektivisering varit centrala. En samordnande funktion med nya roller har etablerats för att driva den digitala helheten. Genom åtgärdsprogrammet Södraklivet har flera initiativ för kostnadsoptimering genomförts, bland annat omförhandling av avtal, konsolidering av leverantörer och avveckling av system.

Informationssäkerheten har stärkts med rutiner, utbildningar och ett proaktivt arbete mot nya hot. Information ses som verksamhetens viktigaste tillgång – vi har därför prioriterat informationshantering. Samtidigt har portföljstyrningen för digital utveckling förbättrats, det vill säga hur vi prioriterar och styr våra digitala projekt för att nå största möjliga affärsnytta. Det ger bättre kontroll och samordning.

Under året har vi levererat flera konkreta lösningar:

» Utvecklade affärsformer och villkor för skogsgårdens erbjudande och affär

» Integration av Viol 3 (system för virkeshandel och logistik) med Södras affärssystem för korrekt redovisning till medlemmar och industri

» Förstärkt massaprodukt med kvalitetsdata (Q ­ data)

» Stöd för att hantera avskogningsförordningen EUDR

» Digital utbildningsadministration inom kooperationen. Resultatet är ökad säkerhet, bättre styrning och mer effektiv resursanvändning. Organisationen har stoppat flera potentiella cyberhot i tid, vilket stärker förtroendet för vår skyddsförmåga. Processmognaden har ökat genom utbildningsinsatser och mer processorienterade arbetssätt. Samordningen kring arbetsflöden och resurser har förbättrats, vilket lett till en mer effektiv verksamhet.

Framåt fortsätter arbetet med att fördjupa den digitala transformationen. Fokus ligger på datadrivna lösningar, smartare AI ­förmågor och höjd digital kompetens i hela Södra. En gemensam målarkitektur för våra system ska stödja de strategiska förflyttningarna, och vi utvecklar portföljstyrningen för att maximera värdet. Informationssäkerhet och regelefterlevnad är fortsatt prioriterade områden, liksom effektivisering och automatisering för att frigöra resurser och öka verksamhetens robusthet.

Konkurrenskraftig industri

För att möta en allt tuffare konkurrens om virkesråvara och samtidigt stärka lönsamheten, har Södra under året fortsatt att utveckla den industriella konkurrenskraften. Snabb förändring på massamarknaden ställer också krav på anpassning av affären.

Genom Effektivitet i världsklass, vårt arbete med ständiga förbättringar och effektiviseringar, har vi skapat förutsättningar för ett mer systematiskt och faktabaserat förbättringsarbete som genomsyrar hela verksamheten.

Under 2025 har vi flyttat fokus från enskilda enheter till helheten. Genom samarbete mellan olika delar av organisationen har vi kunnat ta större kliv. Ett tydligt exempel är råvaruflödet, där gemensamma initiativ mellan affärsområde Skog och Södras funktioner har lett till stora effektiviseringar.

Effektivitet i världsklass har utvecklats med fler uppdragstyper och ett starkare tvärfunktionellt samarbete. Södras funktion Digital och Tech har nått uppsatta mål genom ett fokuserat förändringsarbete. På sågverken har vi gjort förbättringsåtgärder med fokus på ökad råvaruoptimering – särskilt inom sågutbytet (den del av timmerstockens volym som blir sågade trävaror)

För att lyckas med förändring behöver vi stärka vår förmåga att driva den tillsammans. Därför har vi fortsatt att satsa på att stärka medarbetarnas förmåga att leda och leva i förändring. Inkludering och samverkan har varit centralt, och sedan starten har över 700 medarbetare varit involverade i Effektivitet i världsklass.

Resultatet är tydligt: 518 miljoner kronor i förbättringspotentialer har implementerats under året. Vid årsskiftet pågick närmare 200 initiativ med över 1 600 aktiviteter. Men det handlar inte bara om siffror – vi ser också en kulturförflyttning där digitalisering, förbättringsarbete och trygghet i förändring blivit en naturlig del av vardagen.

Framåt fortsätter vi att fokusera på det vi själva kan påverka. Vi accelererar arbetet med Effektivitet i världsklass och satsar på AI och helhetsperspektiv för att skapa ännu mer värde. Genom tvärfunktionella insatser och riktade AI ­satsningar effektiviserar vi arbetssätt och processer. Vi utvecklar medarbetarnas digitala kompetens och analysförmåga, och bygger vidare på en inkluderande förändringskultur där samarbete och erfarenhetsutbyte står i centrum.

Målet är tydligt: Södra ska vara branschens mest konkurrenskraftiga företag – och vi ska vara redo att snabbt anpassa oss och ta tillvara nya affärsmöjligheter.

Mål 2025

» Soliditet: mer än 55 %

» Avkastning på sysselsatt kapital: 10%

Utfall

» Soliditet: 56 %

» Avkastning på sysselsatt kapital: −5 %

Soliditet: Andel av tillgångarna som finansieras av eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE): Mäter hur effektivt ett företag använder sitt kapital. Beräkningen visar den vinst som genereras av varje krona som används.

Strategiområden som ingår

» Digital växtkraft

» Konkurrenskraftig industri

Smartare planläggning med AI och ny app

Planläggning är grunden för skogsbruksplanen – ett centralt verktyg för att planera och fatta beslut om skogen. Nu tar Södra ett tekniksprång tillsammans med AI ­bolaget Terra Labs för att ge medlemmarna bättre och mer aktuell information om sin skog.

En ny planläggarapp för surfplatta effektiviserar arbetet och minskar behovet av mätning i fält. Appen kombinerar fjärranalys och automatiserad skoglig data med AI ­modeller som tränats i nära samarbete med Terra Labs. Det ger hög träffsäkerhet och tät uppdatering av data – en helt ny nivå av precision.

– Att stärka medlemmarna i deras skogsägarskap och beslutsfattande är en viktig del av vårt uppdrag och vi vill skapa ett ännu bättre beslutsunderlag för skogsägare, säger Peter Karlsson, affärsområdeschef Södra Skog. Satsningen gör det möjligt att:

» Effektivisera planläggningen med digitala verktyg

» Få automatiserad skoglig data med hög kvalitet

» Tillgängliggöra mer information via Min skogsgård.

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

Skogen i hjärtat av den gröna omställningen

Skogen är mer än råvara – den är livsmiljö, klimatlösning och framtidshopp. genom att värna biologisk mångfald och driva omställningen mot klimatneutralitet och cirkularitet skapar vi ett hållbart skogsbruk som står starkt i förändringens tid. Med engagemang, innovation och samverkan bygger vi värden för både naturen, kunder, medarbetare och medlemmarna i Södra.

Klimatneutralitet och cirkularitet

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar som påverkar både samhället, skogsbruket och våra industrier. För att klara omställningen krävs snabba utsläppsminskningar och en cirkulär och effektiv användning av resurser. Skogen är en nyckelspelare – den binder koldioxid och ger råvara till produkter som ersätter fossila material. Genom att ta ansvar i hela värdekedjan bidrar vi till ett mer hållbart samhälle.

Under året har vi tagit viktiga steg mot klimatneutralitet. Som en av Sveriges största transportköpare och elproducent har vi en unik möjlighet att driva elektrifieringen framåt. Vår första eldrivna flisbil har levererats och laddinfrastruktur har byggts på flera anläggningar. Elflisbilen ingår i Skogforsks forskningsprojekt TREE, som ska bidra till att hälften av alla nya lastbilar i skogsbranschen är elektrifierade senast 2030. Det är ett konkret exempel på hur vi tillsammans med andra aktörer skapar lösningar som gör skillnad.

V i har också påbörjat byggnationen av en sulfatligninanläggning i Mönsterås. Lignin är en biobaserad råvara som kan användas i plaster, lim, kolfiber och batterikomponenter. Den öppnar nya möjligheter för våra kunder att minska sina utsläpp och stärker vår roll som leverantör av material med lågt klimatavtryck. Samtidigt har vi fortsatt utveckla Conscious delivery – ett samarbete med leverantörer och kunder för att minska fossila bränslen i logistikkedjan. Genom dessa initiativ skapar vi värde både för klimatet och för medlemmarna i Södra.

Resultaten visar att våra direkta utsläpp och indirekta utsläpp från inköpt energi har minskat jämfört med basåret 2020 på grund av lägre förbrukning av fossila bränslen och inköp av fossilfri el för en del av de utländska bolagen. Våra övriga indirekta utsläpp har ökat jämfört med basåret. En anledning är förändrade krav kring reduktionsplikt, det vill säga lagkravet att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel för att minska klimatpåverkan. Dessutom påverkas utsläppen av förändringar i geografiska marknader för Södras produkter, eftersom utsläpp från transporter är en betydande del. Vi strävar efter att fördjupa samarbetet med våra kunder för att stödja dem i deras ambition att minska sina utsläpp av växthusgaser i vår gemensamma värdekedja. Varje affärsområde har en uppdaterad klimathandlingsplan med tydliga initiativ för att nå målen. Vi deltar i samarbetsprojekt och bygger kunskap för den systemomställning som krävs. Det är ett långsiktigt arbete där vi kombinerar innovation med praktiska lösningar.

Under året höll vi en serie hållbarhetswebbinarier som riktade sig till kunder och medarbetare. De hade tre olika teman – Södras hållbarhetsarbete, klimatarbete och ansvarsfullt brukade skogar (naturvård).

Framåt fortsätter vi arbetet med elektrifiering, energieffektivisering och substitution. Vi utvecklar fossilfria avverkningar och stärker samarbetet med leverantörer för bättre datakvalitet och gemensamma klimatambitioner. Genom att agera

nu skapar vi förutsättningar för ett klimatneutralt och cirkulärt skogsbruk – och en framtid där skogen gör skillnad.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ett hållbart skogsbruk och för att vår affärsmodell ska vara långsiktigt hållbar. När vi bidrar till klimatomställningen med förnybara produkter måste vi samtidigt ta ansvar för att arter som finns i skogslandskapet idag också finns kvar för kommande generationer. Ett starkt naturvårdsarbete gör skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar och stärker konkurrenskraften i en tid där bevarandet av naturvärden blir allt viktigare.

Arbetet med biologisk mångfald utgår från medlemmarnas frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel och den miljöhänsyn som tas vid alla skogliga åtgärder. Skogsmarken i södra Sverige har en stor variation av naturtyper, vilket skapar rika livsmiljöer. Många av dessa värden är beroende av aktiv skötsel för att bevaras och utvecklas. Därför har vi satt som mål att genomföra 3 000 hektar naturvårdande skötsel (NS) varje år. Under 2025 har insatserna ökat jämfört med föregående år, och det har gett resultat – under 2025 genomfördes 3 086 hektar NS. Södra och medlemmarna har med detta arbete gjort en viktig insats för den biologiska mångfalden.

Vi har också fördjupat arbetet med ansvarsarter – arter som kräver särskild hänsyn. 340 arter har identifierats och deras livsmiljökrav har sammanställts. Nästa steg är att gruppera dem utifrån behov och utveckla vår miljöhänsyn därefter. Analys av prioriterade biotoptyper pågår. Det ger oss bättre underlag för att rikta insatser där de gör störst nytta.

För att skapa nya möjligheter har vi inom Swedish Biocredit Alliance bidragit till att utveckla en standard för biodiversitetskrediter – värdebevis kopplade till insatser för att bevara och stärka biologisk mångfald. Under året har arbetet gått vidare med krav för uppföljning, rapportering och tredjepartsgranskning – en viktig del för att bygga en trovärdig marknad. Detta öppnar för affärsmodeller som gör det lönsamt att investera i biologisk mångfald.

Kunskap och samverkan är avgörande. Under våren höll vi ett hållbarhetswebbinarium för att visa hur vi arbetar med naturvård och skapa dialog med kunder (ingick i en serie på tre hållbarhetswebbinarier). Dessutom har vi tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU fått medel för en samverkansdoktorand som ska studera effekter av olika brukningsformer på känsliga arter. Syftet är att kartlägga vilka miljöfaktorer som påverkar arternas respons och ge oss bättre beslutsunderlag. Vi deltar även i ett standardiseringsarbete inom ISO för att utveckla mått på biologisk mångfald i brukade skogslandskap. Syftet är att skapa en gemensam och trovärdig metod för att mäta och följa upp biologisk mångfald, så att skogsbruket kan jämföras och förbättras på ett transparent sätt.

Under 2026 tar vi fram ett naturvårdsprogram som konkretiserar handlingsplanen för en rikare biologisk mångfald. Vi kommer också att jobba med att förankra arbetet med ansvarsarter hos myndigheter, forskare och miljöorganisationer för att skapa bred samsyn.

Det här är ett långsiktigt arbete som kräver engagemang från alla delar av verksamheten. Genom att kombinera frivilliga insatser, forskning och nya affärsmodeller kan vi bidra till att skogen fortsätter vara en livsmiljö för många arter – idag och i framtiden.

Mål 2025

» Fossila direkta utsläpp och indirekta utsläpp från inköpt energi: 77 kt CO 2e

» Engagemangsmål för kunder: 50%

» Fossila övriga indirekta utsläpp: 650 kt CO 2e

Utfall

» Fossila direkta utsläpp och indirekta utsläpp från inköpt energi: 73 kt CO 2e

» Engagemangsmål för kunder: 38%

» Fossila övriga indirekta utsläpp: 733 kt CO 2e

Totala fossila utsläpp i värdekedjan: 2,5 Mt CO 2e

Strategiområden

som ingår

» Klimatneutralitet och cirkularitet

» Biologisk mångfald

Klimathandlingsplaner som gör skillnad

Skogen är en nyckel i den gröna omställningen. Den binder koldioxid och ger råvara till produkter som lagrar koldioxid och ersätter fossila material. Södra har klimatmål i linje med Parisavtalet: halvera direkta och indirekta utsläpp av fossila växthusgaser till 2030 jämfört med 2020. För att nå dit har varje affärsområde en klimathandlingsplan som konkretiserar åtgärder och uppdateras årligen.

– Planerna beskriver vilka åtgärder som ska genomföras för att minska utsläppen och uppdateras varje år. På så sätt blir klimatarbetet en naturlig del av affärsoch taktiska planer, säger Agata Andersson, sammankallande för Södras klimatteam.

Några exempel på insatser:

» Elektrifierade fordon – flisbil och interna arbetsmaskiner

» Omkring 450 laddpunkter vid anläggningar och kontor

» Energieffektivisering och förnybara bränslen

» Samarbete med leverantörer för lägre utsläpp.

Medlemmarna får också rådgivning och utbildning för klimatanpassning av skogen – från trädslag till metoder som stärker kolsänkor och biologisk mångfald.

Affärsområden för dagens och framtidens affärer

Vi utvecklar tjänster och produkter inom biobränsle, biokemikalier, biomaterial, byggsystem, dissolvingmassa, el, pappersmassa, plantor, träprodukter och värme — allt baserat på medlemmarnas skogsråvara. Vi erbjuder även skogliga tjänster till medlemmar. Södra har fem affärsområden — Skog, Wood, Cell, Building Systems och Bioproducts.

Södra Skog

» Skogliga tjänster och rådgivning till medlemmar i Södra

» Köper in skogsråvara från medlemmarna och levererar den till Södras industrier

» Skogsskötsel‑ och entreprenörsutveckling

» Förvaltning av Södras skogar

» Extern handel med virkesråvara

» 24 lokala medlemsteam

» Två plantskolor med försäljning av plantor

» Åkeri

Anläggningstillgångar per segment

Södra Skog 35%

Södra Wood 10 %

Södra Cell 51 %

Södra Wood

» Träprodukter – sågade, hyvlade, impregnerade och målade

» Produktion av biobränsle, biomaterial och värme

» Sju sågverk i Sverige och Finland

» Två impregneringsverk och ett hyvleri i Sverige

» Fyra impregneringsverk i Storbritannien och Irland

» Sliperi

Södra Building Systems 4 %

Övrigt 0 %

Omsättning per affärsområde

Södra Skog 23 %

Södra Wood 23 %

Södra Cell 53 %

Södra Building Systems 1 %

Övrigt 0 %

Omsättning per affärsområde. Totalt 28 302 MSEK exklusive internleveranser.

Södra Bioproducts ingår inom övriga affärsområden med 3 553 MSEK

Södra Cell

» Produktion av pappersmassa, dissolvingmassa, biobränsle, biokemikalier, biomaterial, grön el och värme

» Försäljning av pappersmassa

» Tre svenska massabruk

» Hamn

Södra Building Systems

» Byggsystem för trästomme – KL trä och limträ

» Träprodukter för fasad och interiör

» Fabrik för korslimmat trä i Värö

Södra Bioproducts Försäljning av:

» Biobränsle, biokemikalier och biomaterial

» Dissolvingmassa

» Grön el och värme

”Året har präglats av svag efterfrågan på marknaderna för våra produkter, där trippeleffekten av snabba valutaförändringar, utmanande marknadsförhållanden och en obalans mellan råvarupriser och produktpriser har påverkat resultatet kraftigt negativt. Givet den osäkerhet som råder i omvärlden, förväntas återhämtningen ta tid. Bedömningen är därför att även 2026 blir ett fortsatt utmanande år.”

Lotta Lyrå Vd & koncernchef

Nettoomsättning, MSEK

Rörelseresultat, MSEK

Avkastning på operativt kapital

Södra Bioproducts intäkter ingår inom övriga affärsområden med 3 553 MSEK (3 818)

Tillsammans för ett hållbart och lönsamt skogsbruk

Som medlem i Södra finns tillgång till skogliga tjänster, rådgivning och digitala verktyg som gör det enklare att ta hand om skogen på ett ansvarsfullt och lönsamt sätt. tjänsterna täcker hela skogens livscykel – från plantering och gallring till avverkning och långsiktig planering av skogsgårdens skötsel och förvaltning. Det kooperativa arbetet ger medlemmarna inflytande och möjlighet att påverka genom föreningsdemokratin. tillsammans skapar vi trygghet och stärker förutsättningarna för ett hållbart familjeskogsbruk över generationer.

Medlem i Södra

Den kooperativa utvecklingsresan har pågått under året för att stärka kooperationen och tydliggöra de lokala förtroenderådens uppgifter och arbetssätt inom fyra områden: samlande mötesplatser, aktivt lärande, gemensam påverkan och medlemsdemokrati.

52 262

2,86

miljoner hektar medlemsareal* antal medlemmar

821

kursdeltagare i Södraskolan

450

lokala aktiviteter i skogsbruksområdena

Kort om året – skogliga tjänster

» Sex prisjusteringar på virke.

» Långsiktiga samarbetsavtal där Skogsägaravtalet ger ökade möjligheter att utveckla skogsägandet.

» Införande av skördarmätning med stamnetto.

» Ny skogsägarsupport med hög medlemsnöjdhet.

» Utveckling av skogsbruksplaner med AI och fjärrdata.

Virkesomsättning

Massaved & Cellulosaflis 61 %

Timmer 28 %

Biobränslen 11 %

Mer än hälften av virkesomsättningen avsåg massaved och cellulosaflis.

*Vi undersöker möjligheten att använda fjärranalysdata för medlems arealen. I samband med detta kan definitionen av skogsmark förändras och det kan ge effekter på beräkningen.

Exempel på tjänster

» Skoglig rådgivning

» Skötselåtgärder

» Hyggesfri avverkning

» Rådgivning ägarskifte

Tillväxt i Södras skogar

Miljoner m³sk Sverige Baltikum Totalt

Ingående volym 2024 1,4 16,9 18,3

Tillväxt 0,1 1,1 1,2

Förvärv/avyttringar

Södras egna skogar består av 136 619 hektar produktiv skogsmark i Sverige och Baltikum.

Värdet som växer i skogen och industrin

Som medlem i Södra står du stadigt på två ben – din skogsgård och förädlingsvärdet som skapas i våra gemensamma industrier.

Du som är medlem i Södra är en del av något större. Genom din skogsgård och värdet som skapas i våra industrier står du stadigt på två ben. När skogen växer ger den trygghet och långsiktig avkastning. Samtidigt förädlas råvaran till produkter som efterfrågas på en global marknad. Det betyder att du får värdet från båda sidor.

Under året har virkespriserna varit höga, vilket har stärkt lönsamheten för skogsgården. Industrin har däremot mött utmaningar med svagare marknad och pressade marginaler.

Finansiell styrka

Vi har fortsatt att investera för framtiden och hålla fokus på att skapa värde och bygger ekonomisk styrka genom att:

» Säkerställa konkurrenskraftiga priser på virke och en stabil avkastning från din skogsgård

» Förädla råvaran i våra gemensamma industrier för att skapa ett högre värde som du får del av

» Investera i innovation och effektivitet som stärker lönsam heten på lång sikt

» Bygga en robust ekonomi som ger trygghet även i tider av förändring.

När vi kombinerar skogens tillväxt med industrins förädlings kraft skapar vi en unik modell som ger dubbel styrka. Det är grunden för att du ska kunna känna framtidstro och se din skog som en långsiktig och lönsam investering.

Förädlingsvärde som delas

När virket lämnar skogen börjar nästa steg – förädlingen. Här ligger kärnan i Södramodellen. Du får del av hela värdekedjan, från skog till färdig produkt. Skogsråvaran är unik och mångsi dig – den kan bli trävaror till hus och byggnader, pappersmassa för förpackningar, textilmassa till kläder och en lång rad andra produkter som ersätter fossila alternativ. Vi arbetar hela tiden för att skapa mer värde ur varje träd.

Investeringar för framtiden

Vi investerar i industrin för att skapa värde – inte bara idag, utan för kommande generationer. Under året har vi tagit viktiga steg, bland annat med planeringen av investeringen i sågverket i Kinda och ligninfabriken som byggs i Mönsterås. Dessa satsningar gör att vi kan utnyttja skogens potential fullt ut och utveckla nya produkter som möter framtidens behov. Det stärker industrin och ger dig som medlem en tryggare helhetsaffär.

Nära och långsiktigt

Medlemskapet i Södra handlar om mer än ekonomi och föräd lingsvärde – det stärker skogsgården på flera sätt:

» Inflytande över föreningens utveckling och framtida satsningar

» Tillgång till rådgivning, tjänster och nätverk som gör skogs bruket mer lönsamt och hållbart

» Trygghet i att ha en stabil affärspartner som tar ansvar för hela kedjan – från skog till marknad

» Gemensamma satsningar på innovation och naturvård som stärker skogens roll i den gröna omställningen

» Aktiv näringspolitisk påverkan som driver frågor för ett konkurrenskraftigt och hållbart familjeskogsbruk.

Södra skapar värde i skogen, i industrin och för dig som skogs ägare – nära i vardagen och långsiktigt för framtiden.

Södramodellen stärker

skogsägarskapet

Du som är medlem och levererar till Södra får inte bara betalt för ditt virke, utan är också ägare med möjlighet till extra avkastning från våra gemensamma industrier. Sett över en konjunkturcykel är du, tillsammans med alla andra medlemmar, med och delar på hälften av vinsten i industrin. Den andra hälften av vinsten går till investeringar och utveckling för att hålla Södra finansiellt starkt och skapa fortsatt tillväxt.

1. Medlemmarnas samlade virkesaffär

Medlemmarnas virkesaffär med Södra till marknads mässiga priser lägger grunden till att skapa förädlingsvärde i industrin och därmed vinstdelning. 2 eller 4 procent (varje medlem väljer själv nivå) av virkespriset går till ditt inbetalda insatskapital som byggs upp över tid.

2. Förädlingsvärdet

Ditt virke levereras till Södras industrier där det förädlas till förnybara produkter som massa, trä, byggsystem, energi och biokemikalier.

3. Vinstdelning och industriinvesteringar

50 procent av vinsten över tid går till medlemmarna som vinstdel ning. Den andra halvan blir till investeringar och utveckling av våra gemensamma industrier.

Vinstdelningen baseras på de leveranser du gjort under året eller tidigare år och kan vara i form av utdelning (betalas ut direkt) eller insatsemission (läggs till insatskapitalet och står kvar i Södra).

Södras styrelse lägger förslag till vinstdelning som förenings stämman sedan beslutar om.

Investeringar och utveckling för framtiden

Vinstdelningen kan fördelas med olika verktyg:

4a. Vinstdelning årets leveranser

Vinstdelning beräknat på värdet och/eller volymen av de skogsprodukter som du levererat under året:

» Utdelning i procent eller kronor på värdet eller voly men av dina leveranser

» Insatsemission, vinstdelning som ger dig emitterat insatskapital. Nytt verktyg som inte kommer att användas förrän tidigast vid vinstdelningen för 2026.

4b. Tidigare leveranser (insatskapital)

Vinstdelning på ditt insatskapital, som byggts upp av tidigare leveranser:

» Utdelning i procent på ditt inbetalda insatskapital

» Utdelning i procent på ditt emitterade insatskapital

» Insatsemission som ger dig emitterat insatskapital.

Insatsemission är överföring av gemensamt ägt kapital i Södra till individuellt kapital som medlem har rätt till utdelning på.

Vardagsprodukter från familjeskogsbruken

I vardagen finns många produkter från skogen. toalettpapper, hygienartiklar, trätrall, rengöringsmedel, kläder, höga hus i trä och drivmedel är några exempel på vad man kan tillverka av den fantastiska skogsråvaran när vi tar tillvara hela trädet. många av våra produkter säljs till kunder runt om i världen som vidareförädlar dem, medan andra möter slutkonsument i samma form som när de lämnar Södra.

1,9+1,6

Massabruken producerade 1,9 miljoner ton pappers och dissolvingmassa och sågverken 1,6 miljoner kubikmeter sågade trävaror.

19,7 mdr SEK

I exportvärdet ingår förädlade produkters nettoomsättning, geografiskt fördelade där vi har våra slutkunder.

Biobränsle

— till värme, förnybar el och biodrivmedel

Biobränsle från familjeskogbrukens skogsråvara används för att tillverka värme, förnybar el och biodrivmedel. Det gör att vi kan göra mer av varje träd, i hela kedjan från skogen till våra sågverk och massabruk.

Fastabiobränslen

Fasta biobränslen tas tillvara på flera sätt i Södras värdekedja. Grot (grenar och toppar) är en produkt från avverkning och används som bränsle i värmeverk. Bark från massabruken används både för intern energi produktion och säljs på marknaden som biobränsle. Sågverken bidrar med bark, flis och spån. Diagrammet visar fördelningen mellan biobränslen från skogen respektive från industrin, totalt omkring 3 500 GWh

Exempel på produkter

» Biometanol

» Bränsleved

» Pellets

» Träbriketter

500

Kort om året

» Fler destinationer med Conscious delivery, vårt erbju‑ dande för att minska klimat påverkan från transporter.

» Under året har vi haft ökade leveranser av biometanol och även gjort våra första leve ranser till en båt som servar vindkraftverk utanför norra Tysklands kust.

Biokemikalier

— till rengöringsmedel och kosmetika

Biokemikalier från skogen kan ersätta fossila råvaror och bidra till att industriprocesser och slutprodukter kan miljöcertifieras. Det innebär att de kan spela en avgörande roll i omställningen till produkter med låg klimatpåverkan. Biokemikalier kan även ingå vid tillverkning av till exempel rengöringsmedel och kosmetika samt inom lukt- och smakindustrin.

35 000 ton biokemikalier producerade

Kort om året

» Genomfört kundundersökning

» Byggstart för både tannin och ligninfabrikerna.

Försäljningsvolymer flytande bioprodukter

Exempel på produkter

» Biometanol

» Dissolvingmassa

» Tallolja

» Terpentin

Biomaterial

— strö, byggskivor och täckbark

Produkterna inom biomaterial kommer främst från våra sågverk. Inom detta produktområde producerar vi bland annat ströprodukter för djurhållning, sågspån till pelletsoch skivmaterialindustrin samt bark till täckmaterial.

Exempel på produkter

» Bark

» Flis

» Kutterspån

» Sågspån

0,4 miljoner ton biomaterial levererat

Kort om året

» Södras satsning på sågverket och en ny pelletsfabrik i Kinda kommer ge cirka 25 000 ton mer pellets per år.

Byggsystem

— till bostäder, industrier och offentliga byggnader

Våra byggkomponenter i korslimmat trä (kL-trä) gör det möjligt att bygga högt och stort i trä, oavsett om det är bostäder, industrifastigheter eller offentliga byggnader. Södras kL-trä är uppbyggt av hyvlat virke av gran från familjeskogsbruken som fingerskarvats och limmats ihop till lameller. Dessa är sedan korsvis lagda i skikt till ett starkt och styvt byggelement som bearbetas efter kundens önskemål till exakt tillskurna byggdelar.

Exempel på produkter

» Korslimmat trä

» Produkter för fasad och interiör

24 000 m³ produktionsvolym

Kort om året

» Levererat KL trä till två av de största byggnationerna i Göte borg med fokus på hållbarhet.

» Inlett samarbete med ledande industriaktörer för att driva hållbar utveckling inom byggnation.

» Ökat produktionstakt och råvarunyttjandet i KL trä–fabriken.

Dissolvingmassa

— till textilier

Dissolvingmassa, eller textilmassa, från Södra kommer till största delen från björk och används främst i textilindustrin för att tillverka materialen viskos och lyocell. I vår oncemore®produkt blandar vi även in textilavfall som består av en bomulls- och polyesterblandning. I processen separerar vi polyestern från bomullen och kan återvinna bomullen som sedan kombineras med träfiber.

Exempel på produkter

» OnceMore®

» Södra orange

» Södra purple

» Södra purple F

0,16

miljoner ton dissolvingmassa producerad

Kort om året

» Nya OnceMore®‑samarbeten med varumärkena Pinewood och Selected.

» OnceMore® visades under Milano Fashion Week i samar bete med Avavav.

El

— grön el och medlemsel

Södra är en stor producent av grön el från biomassa, vind och vatten och bidrar därmed till utbudet av el i södra Sverige. Det totala elöverskottet som vi levererar motsvarar förbrukningen av hushållsel för drygt 50 000 småhus under ett år eller ett års genomsnittlig bilkörning för drygt 120 000 elbilar.

Elanvändning och elproduktion

Elproduktionen överstiger fortsatt elanvändningen, nettoleveranserna av el var 254 GWh

Exempel på produkter

» Grön el

» Stödtjänster för elnätet

» Ursprungsgarantier (anger var elen kommer ifrån)

1 700 GWh el producerad

Kort om året

» Södra anslutet till stödtjänst marknaden för el, där det nya batteriet i Orrefors ingår.

» Beslut att avveckla vår elaffär till konsument (medlemsel) och utveckla långsiktigt partner skap med Jämtkraft.

Pappersmassa

— till mjukpapper, förpackningar och specialpapper

Våra massabruk producerar barr­ och lövmassa av högsta kvalitet. Den största andelen går till mjukpapper, men massan används även till exempelvis specialprodukter, skriv­ och tryckpapper samt förpackningar. Varje dag underlättar produkter med vår massa människors vardag.

Världens största producenter av blekt barrsulfatmassa (exklusive fluffmassa)

Källa: AFRY

(Chile)

Exempel på produkter

» Södra black

» Södra blue

» Södra gold birch Z

» Södra green

1,8 miljoner ton pappersmassa producerad

Kort om året

» Fabriksförsök för att producera pappersmassa med massaved och lokala jordbruksrester (Södra blue S)

» Kunderbjudandet Conscious delivery för att minska klimatpåverkan vid transporter.

» Samarbeten med kunder inom hållbarhet, innovation, kommunikation och teknik.

Plantor

— gran, tall och andra barr- och lövträd

I mer än femtio år har vi arbetat med plantproduktion och investerat både i forskning om plantmaterial och utveckling av verksamheten för att få fram de bästa plantorna för sydsvenska förhållanden. Plantskolorna i Södra erbjuder plantor som är robusta, ger snabb tillväxt med hög virkeskvalitet och hög överlevnadsgrad. Plantorna är i huvudsak gran och tall, men även andra barrträd och lövträd av olika slag.

Försäljning av plantor

Den totala försäljningen av plantor var 35,3 miljoner (36,9). Av dessa var i stort sett samtliga försedda med mekaniskt plantskydd.

Exempel på produkter

» Täckrotsplantor

» PluggPlusEtt-plantor

» Barrotsplantor

35 miljoner plantor sålda

Kort om året

» Mer än en miljon sålda lövplantor och var tredje täckrotsplanta är tall.

» Drönarteknik för löpande odlingsutvärdering.

» Andelen biologiska växtskyddsmedel har ökat.

» Ny såddlinje vid plantskolan i Falkenberg möjliggör maskinell hantering av fler frösorter.

Träprodukter

— konstruktionsvirke, trall och ytterpanel

huvuddelen av vår försäljning är konstruktionsvirke, men trävaror har många användningsområden. kunderna finns främst inom bygg-, emballage- och träförädlingsindustrin. Södra är en av europas ledande producenter av träprodukter och vi har sju sågverk i Sverige och Finland där vi producerar träprodukter av hög kvalitet. Samtliga sågverk har hög förädlingsgrad och flera har integrerade hyvlerier och måleri.

1,6 miljoner m³ sågade trävaror producerade

Försäljning per marknad

Sverige 20 %

Nederländerna 12 %

Storbritannien 27 %

Danmark 9 %

Irland 8 %

Övriga Europa 12 %

Asien 5 %

Övriga världen 7 %

Exempel på produkter

» Konstruktionsvirke

» Sågade träprodukter

» Trall

» Ytterpanel

Kort om året

» Beslut om investering och expansion för sågverket i Kinda. Första upphandlingarna genomförda.

Värme

— fjärrvärme till närmiljön

Fjärrvärme från Södra består till största delen av energiöverskott från våra industrier. Vi levererar fjärrvärme till orter nära våra industrier som motsvarar värmebehovet till närmare 25 000 villor.

Externa fjärrvärmeleveranser

Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Hamina till närliggande orter. De externa fjärrvärme leveranserna var 450 GWh under 2025. Knappt två tredjedelar av den externt levererade fjärrvärmen utgörs av restvärme från industriproduktionen. Fjärrvärme leve reras även internt inom Södra. Massabruken i Mönsterås och Värö förser kombinaten med fjärrvärme.

Exempel på produkt

» Fjärrvärme

450 GWh leverans av fjärrvärme

Kort om året

» I och med Södras satsning på sågverket i Kinda säkrar vi leveranser av fjärrvärme till närområdet tillsammans med vår kund Tekniska Verken i Linköping.

Ekonomisk redovisning

Rörelseresultat:

1 290 miljoner

södra redovisar ett rörelseresultat om −1 290 miljoner kronor (2 630) för 2025 och nettoomsättningen uppgick till 28 302 miljoner kronor (29 487) det försämrade rörelseresultatet beror främst på ofördelaktig valutakursutveckling i kombination med högre råvaru kostnader. detta kompenseras delvis av lägre omkostnader som en effekt av åtgärdsprogrammet som initierades från halvårsskiftet. resultatutvecklingen speglar utmaningarna och den fortsatta osäkerheten på marknaden vad gäller den geopolitiska utvecklingen, det ekonomiska läget och ett råvaruunderskott. vinstdelningen föreslås uppgå till 616 msEk

56 %

Södra står stabilt med en soliditet på 56 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet på 55 procent.

5 %

Avkastningen på sysselsatt kapital ligger under det långsiktiga målet på 10 procent.

616

MSEK

Föreslagen vinstdelning för 2025 för beslut vid stämman 2026.

Innehållsförteckning

NOTER

Not 1 Övergripande redovisningsprinciper, ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

Rapport

Flerårsöversikt

MSEK

förändring

Rörelseresultat före av‑ och nedskrivningar,

och nedskrivningar, MSEK

MSEK

(snittpris

1) OmklassificeringavtillgångarsamtskulderienlighetmedIFRS® 5harintebeaktatsiberäkningen.Beräkninggörspåhelakoncernen.

2) Frånochmedinnevaranderäkenskapsårberäknasdetgenomsnittligasysselsattakapitaletutifråninnevarandesamttidigarefyrakvartal.Jämförelsesiffrorförtidigareperioderäromräknade.

3) Frånochmedinnevaranderäkenskapsårberäknasdetgenomsnittligasysselsattakapitaletutifråninnevarandesamttidigarefyrakvartal. Justeratrörelseresultatberäknaspåinnevarandesamttidigaretrekvartal.Jämförelsesiffrorförtidigareperioderäromräknade.

4) LTA(losttimeaccident):antalarbetsskadormedfrånvaro

5) LTAR(losttimeaccidentrate):antalarbetsskadormedfrånvaropermiljonarbetadetimmar.

6) Föreslagenvinstdelninginklusiveinsatsemission.

7) Viundersökermöjlighetenattanvändafjärranalysdataförmedlemsarealen.Isambandmeddettakandefinitionenavskogsmarkförändrasochgeeffekterpåberäkningen.

8) Nydefinitionfrån2024:omfattarfaktiskarbetadtiddelatmedplaneradtidförenanställdsomarbetarheltid.Jämförelsesiffrorför2023ärjusterade.

Alternativa nyckeltal

Södra styr verksamheten genom analys av nyckeltal. Vissa av dessa finansiella nyckeltal är definierade eller anges i tillämpliga regler för finansiell information eller framgår av andra gällande lagar. Andra benämns alternativa nyckeltal. Södra använder följande alternativa nyckeltal och anser att dessa ger värdefull kompletterande information för att bedöma Södras utveckling. Effekten av verksamhet som innehas för försäljning är beaktad i Rapport över totalresultatet för koncernen och Rapport över finansiell ställning för koncernen. Effekten av verksamhet som innehas för försäljning är ej beaktad i Rapport över kassaflöden för koncernen samt för beräknade nyckeltal vilka inte direkt framgår av presenterad resultat‑ och balansräkning då Södra styr all verksamhet genom denna uppföljning. Jämförelsesiffror tidigare år är ej omräknade med hänsyn till ovan effekt, det vill säga från 2019 och bakåt utan de är avstämbara mot historiska rapporter.

NETTOOMSÄTTNING, FÖRÄNDRING

MSEK

Förklaring

Visar Södras tillväxt.

Definition Årets nettoomsättning i relation till föregående års nettoomsättning.

RÖRELSERESULTAT FÖRE AV‑ OCH NEDSKRIVNINGAR

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

Rörelseresultat −1 290 2 630 2 226 7 805 5 316 Av‑ och nedskrivningar −1 642 1 525 1 451 1 331 1 495

Rörelseresultat före av‑ och nedskrivningar 352 4 155 3 677 9 136 6 811

Förklaring

Ett komplement till rörelseresultatet som förenklat visar vad i resultatet som är kassaflödespåverkande.

Definition

Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar.

RÖRELSERESULTAT FÖRE AV‑ OCH NEDSKRIVNINGAR MARGINAL

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

Rörelseresultat före av‑ och nedskrivningar 352 4 155 3 677 9 136 6 811

Nettoomsättning 28 302 29 487 28 896 33 367 27 060

Rörelseresultat före av‑ och nedskrivningar marginal 1 % 14 % 13 % 27 % 25 %

Förklaring

Rörelseresultat före av‑ och nedskrivningar marginal visar det procen tuella överskott som varje omsättningskrona ger efter avdrag för rörelsens kostnader men exklusive av‑ och nedskrivningar. Detta mått ger en övergripande uppfattning om vilket kassaflöde som genereras. Måttet är lämpligt både för en översiktlig trendanalys över utvecklingen i Södra och vid en jämförelse med andra företag.

Definition

Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar i procent av nettoomsättningen.

RÖRELSERESULTAT

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

Nettoomsättning

Övriga intäkter och resultat från andelar i intresseföretags resultat

Rörelsens kostnader

Av‑ och nedskrivningar

Rörelseresultat inkl innehav för försäljning

Förklaring

Rörelseresultatet visar det överskott som varje omsättningskrona ger efter avdrag för rörelsens kostnader inklusive av‑ och nedskrivningar. Detta är ett väsentligt mått för trendanalys över utvecklingen i Södra och vid en jämförelse med andra företag.

Definition

Nettoomsättning och övriga intäkter reducerat med rörelsens kostnader inklusive av‑ och nedskrivningar.

RÖRELSEMARGINAL

MSEK 2025 2024 2023 2022 2021

Rörelseresultat −1 290 2 630 2 226 7 805 5 316 Nettoomsättning 28 302 29 487 28 896 33 367 27 060 Rörelsemarginal −5 % 9 % 8 % 23 % 20 %

Förklaring

Rörelsemarginalen visar det procentuella överskott som varje omsätt ningskrona ger efter avdrag för rörelsens kostnader inklusive avskriv ningar. Detta överskott ska täcka räntekostnader och skatt samt ge en acceptabel vinst. Måttet är lämpligt både för en översiktlig trendanalys över utvecklingen i Södra och vid en jämförelse med andra företag.

Definition

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

MSEK

Eget

Eget kapital UB 24 910 27 803 26 083 27 065 21 088

Genomsnittligt eget kapital 26 357 26 943 26 574 24 077 18 924

Resultat före

Schablonskatt

Förklaring

Avkastning på eget kapital är ett mått på hur Södra förräntar eget kapital.

Definition

Resultat efter finansnetto med avdrag för schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

NETTOSKULD

MSEK 20252024202320222021

Räntebärande skulder 12 684 10 205 8 878 7 108 5 990

Finansiella fordringar −13 −9 000

Kortfristiga placeringar och likvida medel −10 917−11 728 −9 723 −10 737 −5 322

Nettoskuld* 1 754 −1 532 −845 −3 629 668

*Omklassificering av tillgångar samt skulder i enlighet med IFRS® 5 har inte beaktats i beräkningen av Nettoskuld. Beräkning görs på hela koncernen.

Förklaring

Visar Södras finansiella styrka genom relationen kortfristiga placeringar och likvida medel jämfört med upplåningen.

Definition

Utgörs av räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar och likvida medel.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

ggr 2025 2024 20232022 2021

Nettoskuld 1 754 −1 532 −845 −3 629 66 8

Eget kapital 24 910 27 80326 08327 06521 088

Skuldsättningsgrad* 0,1 −0,1 0,0 −0,1 0,0

*Omklassifcering av tillgångar samt skulder i enlighet med IFRS ® 5 har inte beaktats i beräkningen av Skuldsättningsgrad. Beräkning görs på hela koncernen.

Förklaring

Skuldsättningsgraden visar Södras finansiella styrka och är till sammans med soliditeten ledningens mest använda mått för att följa skuldsättningsnivån.

Definition

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

SYSSELSATT KAPITAL

MSEK 20252024202320222021

Tillgångar 44 634 45 03440 494 41 433 33 429

– Överskott i fonderade pensionsplaner −448 −298 −138 −221

– Finansiella tillgångar −10 974 −11 781 −9 762 −10 8 84 −5 461

– Avsättningar 1) −533 −527 −540 −529 −381

– Skatt 1) −2 275 −2 119 −1 9 44 −2 287−2 141

– Rörelseskulder −4 191 −4 380−3 024−4 420 −3 586

Sysselsatt kapital 2) 3) 26 215 25 92925 08623 09221 860

Genomsnitt 25 965 25 163 23 766 22 227 21 306

1) Beaktas ej i beräkning av Operativt kapital.

2) Omklassificering av tillgångar samt skulder i enlighet med IFRS 5 har inte beaktats i beräkningen av Sysselsatt kapital. Beräkning görs på hela koncernen

3) Från och med innevarande räkenskapsår beräknas det genomsnittliga sysselsatta kapitalet utifrån innevarande samt tidigare fyra kvartal. Jämförelsesiffror för tidigare perioder är omräknade.

Övriga definitioner

Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Eget kapital

Eget kapital i koncernen är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen av obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. Eget kapital består av medlemsinsatser, såväl inbetalda som emitterade samt den intjäning som skett ackumulerat under årens lopp och som inte utdelats till medlemmarna.

Operativt kapital

Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och från och med 2014 även med koncernbidrag.

Förklaring

Sysselsatt kapital visar vilket kapital som används i Södra och utgör en komponent i Avkastning på sysselsatt kapital.

Definition

Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och nettoskatteskuld.

Alternativt uttryckt som tillgångar (balansomslutningen) minskat med finansiella tillgångar, avsättningar, skatt och rörelseskulder.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

MSEK 20252024202320222021

Genomsnittligt sysselsatt

kapital 25 965 25 163 23 766 22 227 21 306

Rörelseresultat −1 290 2 6302 2267 8055 316

Avkastning* −5 %10 %9 %35 %25 %

*Från och med innevarande räkenskapsår beräknas det genomsnittliga sysselsatta kapitalet utifrån innevarande samt tidigare fyra kvartal. Justerat rörelseresultat beräknas på innevarande samt tidigare tre kvartal. Jämförelsesiffror för tidigare perioder är omräknade.

Förklaring

Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på hur Södra förräntar det kapital som binds i verksamheten.

Definition

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

SOLIDITET

MSEK

20252024202320222021

Eget kapital 24 910 27 80326 08327 06521 088 Tillgångar 44 634 45 03440 494 41 433 33 429 Soliditet 56 %62 %64 %65 %63 %

Förklaring

Ett etablerat och centralt mått på Södras finansiella styrka. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som har kunnat finansieras med eget kapital. Måttet visar betalningsförmågan på lång sikt då eventuella kommande förluster avräknas mot det egna kapitalet.

Definition

Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.

Utdelning I utdelningen ingår utdelning på inbetalt insatskapital, utdelning genom insats och utdelning på virkesleveranser.

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Nedskrivning av goodwill är ej kassaflödespåverkande.

Förvaltningsberättelse

s tyrelsen och verkställande direktören för södra skogsägarna ekonomisk förening, organisationsnummer 729500 3789, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025.

Ett utmanande år för Södra

2025 var ett år som utmanade södra. orsaken är en trippeleffekt med snabba valutaförändringar, utmanande marknadsförhållanden och en obalans mellan råvarupris och priset på våra produkter. det påverkade resul tatet kraftigt negativt. nettoomsättningen för helåret uppgick till 28 302 msEk (29 487) med ett rörelse resultat om −1 290 msEk (2 630). Avkastningen på sysselsatt kapital var 5 procent (10) soliditeten uppgick per 31 december 2025 till 56 procent (62)

södra innovation redovisades tidigare som ett affärsområde och innefattade verksamheten för byggsystem i trä samt forskning och utveckling. Från och med i år redovisas verksamheten för byggsystem i trä under affärsområde södra Building s ystems och resterande verksamhet under koncerngemen samma funktioner. Jämförelsesiffror för tidigare perioder är omräknade. södra Bioproducts följs enbart på omsättning och levererade volymer för bioprodukter. omsättning, kostnader och resultat för bioprodukter ingår fortsatt inom övriga affärsområden.

OM SÖDRA

Södra är en medlemsägd global skogsindustrikoncern och Sveriges största skogsägarförening med 52 262 medlemmar, där cirka 80 procent av de förädlade produkterna går på export.

Södras övergripande uppdrag är att trygga avsättningen för medlemmarnas skogsråvara och att främja skogsgårdens lönsamhet. Genom råd och stöd underlättar Södra för medlemmarna att bruka och sköta sina skogar på ett långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart sätt. Virket från medlemmarna förädlas vid Södras industrianläggningar, framför allt till sågade trävaror och avsalumassa. Södra har en av Europas största sågverksrörelser och är en av de största producenterna av barrsulfatmassa i Europa. Dessutom tillverkas dissolvingmassa av lövträ. Vidareförädling av skogsråvaran sker också genom produktion av bland annat biometanol och korslimmat trä (KL trä). Vid sina massa bruk, vindkraftverk och vattenkraftverk producerar Södra knappt 2 TWh el samt levererar råvara till andra energiproducenter.

MARKNADSLÄGET

2025 inleddes med motvind för världsekonomin, bland annat till följd av att Trump administrationen införde omfattande tullar. Under

Valutakurser

EUR/SEK

GBP/SEK (snittkurs) (snittkurs) (snittkurs)

Diagrammet visar årlig genomsnittlig valutakurs.

Källa: ECB

Massapriser

våren eskalerade handelskonflikten snabbare än väntat och föränd rade förutsättningarna för en global konjunkturåterhämtning. Under sommaren började dock vissa orosmoln skingras. I juli kunde USA och EU enas om grunderna för ett nytt handelsavtal, och även mellan USA och Kina förbättrades tonen något. På inflationsfronten kom dessutom välbehövliga tecken på lättnad. För flera länder resulterade detta i att den ekonomiska nedgången inte blev så stor och att tillväx ten blev något bättre än vad som befarades i början av året.

Under 2025 saktade den amerikanska ekonomin ner till ett mer måttligt tempo. Inbromsningen i BNP tillväxten var framför allt kopp lad till företagens investeringar och tillverkningsindustrin som påver kades negativt av osäkerheten kring den globala handeln. Även den amerikanska bostadsmarknaden visade tecken på avmattning under året. En ljusglimt var hushållens konsumtion som var relativt god tack vare en fortsatt stark arbetsmarknad. I takt med att prisuppgångarna bromsade in kunde den amerikanska centralbanken (FED) fortsätta att sänka räntan under det andra halvåret.

Europas ekonomi lyckades undvika större nedgång under 2025. Euroområdet uppvisade en svagt positiv tillväxttakt under året som helhet. Arbetsmarknaden förblev en ljuspunkt där arbetslösheten

Leveransmedelpriser sågade trävaror

Priset på blekt barrsulfatmassa räknat i USD steg under året. Diagrammet visar genomsnittspriser på barrsulfatmassa levererade till europeiska kunder.

Källa: Foex PIX och Södra

Diagrammet visar leveransmedelpriser för sågade trävaror i de väsentligaste valutorna.

Källa: Södra

i EU föll till den lägsta nivån på flera decennier. Tysklands ekonomi hade fortsatta problem till följd av strukturella problem inom indu strin, inte minst fordonssektorn. Det medförde att Tysklands tillväxt halkade efter och drog ned euroområdets genomsnitt.

I början av året låg svenska kronan nära historiska bottennivåer mot både euron och dollarn. I turbulensen under våren stärktes dock kronan, som annars tenderar att försvagas vid global osäkerhet. Kronan gynnades av att omvärldens räntor, framför allt i USA , föll till baka. Samtidigt underbyggdes även kronförstärkningen av Sveriges statsfinanser som stod sig starka i en internationell jämförelse.

Dollarn (USD), euron (EUR) och pundet (GBP) försvagades gentemot den svenska kronan, mätt som genomsnittskurs under 2025, jämfört med föregående år. Valutautvecklingen påverkar Södra. Dollarn är relevant för priserna på massaprodukterna, och det brittiska pundets utveckling är av stor betydelse för sågverksrörelsen då Storbritannien är en stor exportmarknad för trävaror.

Virkesförsörjningen

Efterfrågan på massaved var god under året. För timmer var efterfrå gan god på helåret, men sjunkande under andra halvåret. De skogliga aktiviteterna var på en hög nivå och utbudet i Götaland var i nivå med föregående år. För energisortimenten bränsleved och skogsflis var efterfrågan sjunkande under året. Virkesvolymen för helåret låg på en något lägre nivå än föregående år, kopplat till efterfrågan på timmer och energisortiment.

Marknaden för träprodukter

Under första halvåret ökade priserna för sågade trävaror som en följd av höjda råvarupriser och ökad efterfrågan på marknaden. Under andra halvan av året utvecklades marknadspriset negativ, vilket var en effekt av den minskade efterfrågan på sågade trävaror på flera av våra huvudmarknader. Totalt för året ökade leveransmedelpriserna med drygt 5 procent. Svensk bygghandeln låg under året på en stabil låg nivå, men med sjunkande inflation och räntor beräknas efterfrå gan stiga något in i 2026. Marknaderna Polen och Nederländerna var under året fortsatt starka. Som ett resultat av lägre efterfrågan och stort inflöde av varor från nordiska sågverk, var läget på vår största marknad UK utmanande under året. Den amerikanska marknaden stagnerade som en följd av svag byggmarknad. I samband med USA :s införande av höjda tullar gentemot Kanada och EU ökade importen och det skapades på så vis ett överutbud. Aktiviteten i Kina var på en låg nivå och trävarumarknaden dominerades av export från Ryssland. Kostnaderna för råvaror ökade under året på grund av utbudssituatio nen på marknaden för grantimmer.

AFFÄRSOMRÅDEN

Massamarknaden

Efterfrågan på pappersmassa var relativt svag i slutet av året, och det förväntas ta tid innan den är uppe på en hög nivå igen. I kombination med minskat globalt utbud, på grund av nedläggning av massaka pacitet och förlängda underhållsstopp i flera massabruk, ledde det dock till en förbättrad marknadsbalans. Det i sin tur ledde till att snittpriset för barrsulfatmassa under året steg något jämfört med 2024. Massamarknaden var inte lika konjunkturkänslig som markna den för sågade trävaror till byggbranschen. Den globala konjunktu ren fortsatte vara osäker under året. Trippeleffekten av svag global efterfrågan, valutaförändringar och obalansen mellan råvarupris och försäljningspris drev ökad substitution och konkurrens från andra aktörer på marknaden. Leveransvolymerna var under året högre än föregående år.

Marknaden för bioprodukter Efterfrågan på energiprodukterna el och fjärrvärme var ungefär på samma nivå som förra året, men elleveranserna ökade i slutet av året. Marknaderna för biometanol och terpentin var starka och för tallolja stigande från en låg nivå. För flytande bioprodukter var marknaden i linje med föregående år.

För dissolvingmassa var efterfrågan god och leveranserna något högre än förra året. Leveranserna av oförädlade energiprodukter var lägre än förra året som en följd av minskad efterfrågan. Leveranserna av pellets ökade dock med dryga 11 procent under året.

NETTOOMSÄTTNING

Koncernens nettoomsättning uppgick till 28 302 MSEK (29 487). Den negativa omsättningsutvecklingen för helåret förklaras främst av en ofördelaktig valutakursutveckling, men också en negativ marknads prisutveckling.

RESULTAT

Rörelseresultatet uppgick till −1 290 MSEK (2 630). Södra levererade ett försämrat rörelseresultat, främst beroende på ofördelaktig valu takursutveckling i kombination med högre råvarukostnader. Detta kompenseras delvis av lägre omkostnader som en effekt av åtgärds programmet som initierades från halvårsskiftet. Resultatutvecklingen speglar utmaningarna och den fortsatta osäkerheten på marknaden vad gäller den geopolitiska utvecklingen, det ekonomiska läget och ett råvaruunderskott på marknaden.

Årets skattekostnad var 117 MSEK (240). Koncernens finansnetto uppgick till 84 MSEK (98). Avkastningen på sysselsatt kapital var −5 procent (10)

Nettoomsättning Rörelseresultat

MSEK 2025 jan–dec 2024 jan–dec 2025 jan–dec 2024 jan–dec

Södra Skog 6 606 6 817 −14 513

Södra Wood 6 458 6 258 −463 23

Södra Cell 14 919 16 121 −258 2 867

Södra Building Systems 235 207 −168 −157 Övrigt 84 84 −387 −616 Koncernen 28 302 29 487 −1 290 2 630

Södra Bioproducts intäkter ingår inom övriga affärsområden med 3 553 MSEK (3 818)

Omsättning per affärsområde

Södra Skog 23 %

Södra Wood 23 %

Södra Cell 53 %

Södra Building Systems 1 %

Övrigt 0 %

Totalt 28 302 MSEK exklusive internleveranser.

Södra Bioproducts ingår inom övriga affärs områden med 3 553 MSEK

Nettoomsättning och rörelsemarginal Rörelseresultat

Förvaltningsberättelse, forts.

Södra Skogs rörelseresultat uppgick till −14 MSEK (513) inklusive omvärdering av biologiska tillgångar. Omvärderingseffekten för biolo giska tillgångar uppgick till 52 MSEK (631). Omsättningen uppgick till 6 606 MSEK (6 817), vilket är en effekt av prisökningar på timmer och massaved, samt en något minskad volym under året.

Totala utleveranserna av timmer, massaved och energiprodukter uppgick till 16,7 miljoner m³fub (17,5) fördelat på 61 procent massa ved, 28 procent timmer och 11 procent biobränsle.

Virkesvolym

Resultatutvecklingen påverkades av något lägre volymer främst från försäljning av energiprodukter. Efterfrågan på timmer och massa ved var hög och stabil under året, om än minskande mot slutet av året med undantag för grantimmer. Södras biologiska tillgångar påverkades av något högre pris på skogsmark och skogsråvara, högre kostnader för avverkning och skogsvård, bedömda avverkningsnivåer samt negativa valutaeffekter.

Nettoomsättning och rörelsemarginal

Rörelseresultat och avkastning på operativt kapital

Södras hanterade volymer var i nivå med föregående år.

Nettoomsättning, MSEK Rörelsemarginal, %

Södra Woods rörelseresultat uppgick till −463 MSEK (23) Omsättningen uppgick till 6 458 MSEK (6 258), vilket förklaras av högre leveransmedelpriser men lägre leveransvolym under året.

Totala produktionsvolymen av sågade trävaror uppgick till 1 642 tusen m³sv (1 770). Utleveranserna av sågade trävaror uppgick till 1 761 tusen m³sv, att jämföra med 1 872 tusen m³sv föregående år.

Produktions‑ och leveransvolym sågade trävaror

Resultatutvecklingen förklaras av högre leveransmedelpriser, lägre produktions och leveransvolym samt av väsentligt högre timmerkostnader.

Nettoomsättning och rörelsemarginal

Rörelseresultat och avkastning på operativt kapital

Produktionsvolym, tusen m³sv

Leveransvolym, tusen m³sv

Nettoomsättning, MSEK Rörelsemarginal, %

Södra Cells rörelseresultat uppgick till 258 MSEK (2 867). Omsättningen uppgick till 14 919 MSEK (16 121), vilket är en effekt av ofördelaktig valutakursutveckling, trots stabila marknadspriser i USD, och en högre leveransvolym.

Totala produktionsvolymen av avsalumassa uppgick till 1 906 tusen ton (1 842) fördelat på 1 667 tusen ton (1 599) barrsulfatmassa, 83 tusen ton (93) lövsulfatmassa och 156 tusen ton (150) dissolvingmassa.

Produktions‑ och leveransvolym avsalumassa

Utleveranserna av avsalumassa uppgick till 1 895 tusen ton, att jämföra med 1 820 tusen ton föregående år.

Resultatutvecklingen under året förklaras främst av ofördelaktig valutakursutveckling samt ökade råvarukostnader.

Elproduktionen vid massabruken, vindkraftverken och vatten kraftverk uppgick under året till 1 686 GWh (1 683). Elöverskottet uppgick till 373 GWh (397). Överskottet motsvarade cirka 22 procent av produktionen och såldes inom Södra samt på öppna marknaden.

Nettoomsättning och rörelsemarginal

Rörelseresultat och avkastning på operativt kapital

Produktionsvolym, tusen

Leveransvolym, tusen

Södra Building Systems rörelseresultat uppgick till 168 MSEK (−157) Omsättningen uppgick till 235 MSEK (207) med ökande försäljning av egenproducerade produkter och minskande försäljning av inköpta varor. Totala produktionsvolymen av korslimmat trä uppgick till 24 159 m³ (13 327). Utleveranserna av korslimmat trä uppgick till 21 094 m³ (13 178).

Produktions‑ och leveransvolym korslimmat trä

Resultatutvecklingen förklaras främst av ökade råmaterialkostnader som delvis kompenseras av prisökningar, högre faktureringsvolymer och fortsatt god kostnadskontroll. Korslimmat träs andel av omsätt ningen och orderstocken har ökat jämfört med motsvarande period föregående år och vid årets början.

Nettoomsättning och rörelsemarginal

Rörelseresultat och avkastning på operativt kapital

Förvaltningsberättelse, forts.

Södra Bioproducts omsättning uppgick till 3 553 MSEK (3 818)

Omsättningen på fasta bioprodukter minskade medan ökningar på flytande bioprodukter samt el och fjärrvärme skedde under året.

Leveransvolym av bioprodukter

1

Utleveranserna av dissolvingmassa var något högre i år än före gående år, men priskonkurrensen belastar intäkterna.

Leveransvolym av bioprodukter

tusen ton

Försäljning av bioprodukter

Flytande bioprodukter 8%

Fasta bioprodukter 46 %

Dissolvingmassa 34%

El & fjärrvärme 12 %

bioprodukter, GWh El & fjärrvärme, GWh

KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET

Fasta bioprodukter, tusen ton

Flytande bioprodukter, tusen ton

Dissolvingmassa, tusen ton

Kassaflödet före investeringar uppgick till 242 MSEK (3 547) och efter investeringar till −1 921 MSEK (1 820). Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick vid årets utgång till 10 632 MSEK (11 728)

INVESTERINGAR, FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR

Investeringarna uppgick till 2 248 MSEK (1 948), varav 138 MSEK (253) inom Södra Skog, 339 MSEK (348) inom Södra Wood, 1 734 MSEK (1 290) inom Södra Cell och 23 MSEK (46) inom Södra Building Systems. Investeringarna var främst inriktade på energi, produktivitet och miljö.

Kassaflöde efter investeringar

INNOVATION, FORSKNING OCH UTVECKLING

Koncernens kostnader för forskning och utveckling uppgick till 161 MSEK (178) motsvarande 1 procent (1) av rörelsekostnaderna. I detta belopp ingår kostnader för den egna verksamheten och stöd till externa forskningsprojekt. Innovation, forskning och utveckling bedrivs inom områdena skogsbruk, trävaror, papper, textil, kemika lier samt energi. Kunskapsutveckling genom forskning sker främst i samarbeten med forskningsinstitut, högskolor och universitet, medan utveckling och innovation sker både internt och i externa samarbeten och nätverk tillsammans med företag som ofta finns längre fram i olika värdekedjor.

Inom skogsbruk och trävaror är de övergripande målen att verka för ett kvalitetssäkrat, effektivt och variationsrikt skogsbruk som är

FINANSIELL STÄLLNING

Eget kapital uppgick den 31 december 2025 till 24 910 MSEK (27 803) varav inbetalt och emitterat insatskapital svarade för 6 842 MSEK (6 476) Balansomslutningen minskade till 44 634 MSEK (45 034)

Soliditeten per den 31 december 2025 uppgick till 56 procent (62) Södras upplåning utgjordes av inlåning från medlemmarna på 12 433 MSEK (9 755) och ett lån från Nordic Investment Bank på 68 MSEK (200) med förfall i april 2026. Södra har ett kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att fram till december 2030 låna upp till 3 000 MSEK . Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 ggr (−0,1)

ANVÄNDNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditets och finansieringsrisk. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av styrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.

Se vidare not 24 för finansiell riskhantering.

långsiktigt hållbart samt utveckling av lösningar för enkel och hållbar användning av trä. Inom de övriga områdena är inriktningen både på produkt och processutveckling inom befintlig affär och utveckling av för Södra nya affärer. Inom nya affärer arbetar Södra med allt från biometanol och textilåtervinning till nya hållbara biokemikalier såsom lignin, tannin och koldioxid.

Södra stödjer även forskning genom Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning. Stiftelsen delar ut anslag till forskningsprojekt och utbildningar som ska främja skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. Forskningsstiftelsen har under året delat ut 16 MSEK till 17 olika projekt.

REGLERAD VERKSAMHET

Av Södras nettoomsättning omfattas 78 procent (80) av tillstånds eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Södra bedrev vid slutet av året 50 (55) tillstånds eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Till tillståndspliktiga verksamheter räknas Södras massabruk, såg verk, impregneringsverk, torvtäkter, hamnen i Mönsterås samt Karlshammars vattenkraftverk. Anmälningspliktiga verksamheter är virkes och biobränsleterminaler samt vindkraftverk. Tillstånden innehåller villkor för att få bedriva verksamhet, till exempel nivåer för utsläpp till luft och vatten samt buller.

Under 2025 avyttrades en torvtäkt (Drakamyr) och verksamheten vid terminalerna Stilleryd och Rävsmåla avslutades. Sågverket i Kinda lämnade in en ansökan om utökad produktionsvolym av sågade och vidareförädlade trävaror, inklusive inköpta halvfabrikat och målning av trävaror, till mark och miljödomstolen i Växjö. Ansökan omfattade även uppförandet av en pelletsfabrik samt en ny fastbränslepanna. Sågverket i Orrefors återkallade sitt ändringstillstånd avseende utökat verksamhetsområde och justerade drifttider. Verksamheten i form av hyvleri, snickeri och bygghandel i Torsås avyttrades. Massa bruket i Mönsterås påbörjade processen för att ansöka om ett nytt verksamhetstillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Hallands län fattade beslut om att medge utvinning av tannin vid massabruket i Värö som en del av verksamhetens fortsatta utveckling. Under 2024 hölls huvudförhandling gällande slutliga villkor för utsläpp till vatten och kväveoxider till luft för massabruket i Värö vid mark och miljö överdomstolen i Stockholm. Domen meddelades och Södra valde att överklaga och ansöka om prövningstillstånd hos Högsta domstolen. I slutet av 2025 meddelade Högsta domstolen att prövningstillstånd inte medges. Södra arbetar nu med utredningar för att minska utsläp pen till vatten och kväveoxider till luft. Inga övriga större förändringar av tillstånden skedde under 2025.

HÅLLBARHETSRAPPORT ENLIGT ÅRSREDOVISNINGSLAGEN

Södra har upprättat en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten innehåller väsentlig information om Södras arbete och resultat inom miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. I enlighet med årsredovisningslagen 6 kap. 11 § har Södra Skogsägarna ekonomisk förening valt att upprätta en hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen skild rapport. Hållbarhetsrapportens omfattning framgår på sidan 142.

HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG

Se not 43

ANSTÄLLDA

Medelantal anställda uppgick till 3 234 (3 195), varav 25 procent kvinnor (24)

Massapriserna utvecklades svagare under fjärde kvartalet på grund av lägre efterfrågan. Den säsongsjusterade efterfrågan i Europa var lägre än tidigare år. Prisnivån i USD bedöms vara relativt stabil framöver, med indikationer på en viss uppgång. Prisbilden för sågade trävaror var fortsatt svag under kvartalet, särskilt i vissa geografiska marknader, medan andra uppvisade en mer stabil utveckling. Ökade råvarukostnader samt ett utbud som nu bättre motsvarar efterfrågan bidrar till bedömningen att prisnivåerna inte förväntas sjunka ytterli gare. Det finns dock en ökad efterfrågan att bygga i trä. Det operativa resultatet påverkades negativt under kvartalet. Orsakerna var starkare svensk valuta och svag efterfrågan, vilket ledde till negativ prisutveckling. Det finns en stor osäkerhet kring efterfråge och prisutvecklingen framåt i Europa, Asien och Ame rika. Det som kan påverka varuflödena är bland annat osäkerheten i konjunkturutvecklingen och införande av tullar. I det längre perspek tivet bedöms utsikterna för Södras huvudprodukter som goda. Den underliggande efterfrågan på hållbara, skogsbaserade produkter gynnas av den globala ekonomins tillväxt. Skärpta klimatmål driver också på omställningen mot en mer hållbar bioekonomi.

MODERFÖRETAGET

Resultat

Nettoomsättningen minskade till 26 038 MSEK (27 326) och rörelse resultatet minskade till −1 739 MSEK (1 698). Resultatet efter finansiella poster uppgick till −1 538 MSEK (1 816)

Väsentliga händelser under året

Under året har en fusion genomförts där Södra Silva Holding AB gått upp i moderföretaget. Syftet med fusionen är att förenkla koncern strukturen och effektivisera administrationen. Fusionen har inte medfört några väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning eller resultat.

Medlemmar

Medlemsantalet var 52 262 (52 116). Den anslutna medlemsarealen ökade med cirka 27 000 hektar och uppgick till 2,86 miljoner hek tar (2,83). Insatsåterbetalning 2026 till medlemmar som avgått per 31 december 2025 uppgår till 41 MSEK (57)

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 6 337 338 514 SEK disponeras på följande sätt:

Total utdelning på virkesleveranser enligt nedan uppgår till 559 493 460 SEK Utdelningen beräknas på värdet av medlemmarnas virkesleve ranser 1 januari 2025 till 31 december 2025 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot.

Till medlemmarna utdelas 87 kr/m³fub normal timmer utgörande 189 609 775 SEK

Till medlemmarna utdelas 45 kr/m³fub massaved utgörande 161 474 881 SEK

Till medlemmarna utdelas 6 procent av värdet av övriga virkesleveranser utgörande 208 408 804 SEK

Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission 56 080 502 SEK

Insatsemissionen utgör 2 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2025

FRAMTIDSUTSIKTER

Inflationstakten och därmed också räntenivån var relativt stabil under det fjärde kvartalet. Osäkerheten kring ränteutvecklingen framåt har ökat något, men förväntningarna på inflationen är relativt stabil. En lägre ränta påverkar den ekonomiska tillväxten och efterfrå gan positivt, om än från en låg nivå. Elpriset var högre under kvartalet i jämförelse med föregående kvartal och fortsätter vara mer stabilt än under de senaste åren. Det är dock svårt att uppskatta hur priserna långsiktigt kommer utvecklas.

I ny räkning balanseras

5 721 764 552 SEK

6 337 338 514 SEK

Rapport över totalresultat för koncernen

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Rapport över förändring i eget kapital för koncernen

EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE

MSEK

För kompletterande uppgifter se not 23 Eget kapital och not 11 beträffande övrigt totalresultat.

Rapport över kassaflöden för koncernen

Den löpande verksamheten

före skatt

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar

Nedskrivningar av anläggningstillgångar

Värdeförändring biologisk tillgång

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

Övriga ej kassaflödespåverkande poster

inkomstskatt

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Förändring av

Investeringsverksamheten

För kompletterande uppgifter avseende förändring av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten, se not 25.

Resultaträkning för moderföretaget

Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat.

Balansräkning för moderföretaget

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

anläggningstillgångar

Balansräkning för moderföretaget, forts.

För information om moderföretagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 39 – 40.

Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Vinstdisposition

För kompletterande uppgifter, se not 23 Eget kapital. Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat.

Kassaflödesanalys för moderföretaget

Den löpande verksamheten

efter finansiella poster

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan

Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar

Övriga ej kassaflödespåverkande poster

Betald inkomstskatt

från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Förändring av Varulager (ökning −)

(ökning −)

Kassaflöde

den löpande verksamheten

Investeringsverksamheten

Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar

För kompletterande uppgifter avseende förändring av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten, se not 25.

Noter

Not 1 | Övergripande redovisningsprinciper, ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar

ALLMÄN INFORMATION

Södra Skogsägarna ekonomisk förening (org.nr 729500 -3789) är en svenskregistrerad ekonomisk förening med säte i Växjö. Adressen till huvudkontoret är Skogsudden, Växjö. Koncernredovisningen för 2024 består av moderföretaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet.

Södra är en skogsindustrikoncern som erbjuder skogliga tjänster, sågade trävaror, byggsystem i trä samt massa för avsalumarknaden. Koncernen består av fem affärsområden; Södra Skog, Södra Wood, Södra Cell, Södra Building Systems och Södra Bioproducts. Årsredovisningen och koncernredovisningen avseende verksamhetsåret 2025 har godkänts för utfärdande av styrelsen och verk ställande direktören den 11 februari 2026. Koncernens rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för beslut om fastställande av föreningsstämman den 2 juni 2026.

Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga väsentliga redovisningsprinciper redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor som är moderföretagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i MSEK om inte annat anges.

Alla siffror i rapporten har avrundats till närmsta miljontal om inte annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror i rapporten tillsammans inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS®) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB ®) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC®) Europeiska kommissionen med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari 2024. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Angivna redovisningsprinciper har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har konsekvent tillämpats av koncernföretag och intresseföretag.

Moderföretaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper.

VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDET

AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde, antingen via övrigt totalresultat eller via resultaträkningen, består av derivatinstrument, kortfristiga placeringar samt övriga aktier och andelar.

ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR Nya eller ändrade redovisningsstandarder som tillämpas När den första tillämpningen av en ny eller ändrad IFRS® har effekt på den aktuella perioden, en tidigare period eller kan ha effekt på framtida perioder, ska företaget upplysa om detta enligt IAS® 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar samt fel. Nedan anges de ändringar som tillämpas för första gången i koncernens finansiella rapporter under räkenskapsåret som började 1 januari 2025.

Nya krav har införts i IAS 21 vad avser bedömning om när en valuta inte är växlingsbar och hur en uppskattad växelkurs ska fastställas. Södra har bedömt att detta inte har någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapportering. Tidigare ändringar i IAS 1 avseende klassificering av skulder som kort- eller långfristiga samt upplysningskrav om låneskulder med kovenanter fortsätter att tillämpas. Södra har sedan tidigare konstaterat att dessa inte har någon väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen.

I december 2021 publicerade OECD ett ramverk (Pillar Two): Inclusive Framework on BEPS. Dessa regler är utformade för att säkerställa att stora multinationella koncerner inom ramen för reglerna betalar en minimiskatt på inkomster som uppkommer under en viss period i varje jurisdiktion där de är verksamma. Södra har valt att tillämpa de av OECD och Inclusive Framework framtagna lättnadsregler som ska gälla under en övergångsperiod. För Södra innebär det att aktuell och uppskjuten skatt beräknas på samma sätt som tidigare. Bedömningen av koncernens exponering av Pillar Two baserat på senaste finansiella rapporter per land är att det inte föreligger någon väsentlig exponering för extra beskattning 2026.

Nya och ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Koncernen har ännu inte kunnat bedöma den fulla effekten av dessa standarder och tolkningar på de finansiella rapporterna vid första tillämpning, men kommer att utvärdera detta inför kommande räkenskapsår. Under våren 2024 publicerade IASB ® IFRS® 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements som förväntas ersätta IAS® 1 för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2027 eller senare. Det uttalade syftet med den nya standarden är att öka jämförbarhet mellan finansiella rapporter för olika företag och samtidigt göra finansiella rapporter mer användbara genom att säkerställa både att tillräcklig detaljerad information lämnas och att väsentlig information inte döljs av oväsentlig information. Samtidigt med att IFRS® träder i kraft genomförs även vissa ändringar i IAS® 7 Rapport över kassaflöden samt IAS® 34 Delårsrapportering.

I maj 2024 publicerades ändringar i IFRS® 9 och IFRS® 7 avseende klassificering och värdering av finansiella instrument. Ändringarna tydliggör bland annat tidpunkten för bortbokning av finansiella skulder och ytterligare vägledning vid elektroniska betalningar. Ändringarna tydliggör även bedömningen av karaktären på avtalsenliga kassaflöden hos finansiella tillgångar med särskilda villkor bland annat kopplat till hållbarhetslänkade avtal. Därutöver innebär ändringarna tillkommande upplysningskrav för finansiella instrument

forts. not 1

med särskilda villkor och eget kapital-instrument som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ändringarna ska tillämpas för perioder som påbörjas den 1 januari 2026.

IASB har dessutom publicerat IFRS® 19 Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures, som ger möjlighet till förenklade upplysningskrav för dotterbolag utan offentligt ansvar. Denna träder i kraft den 1 januari 2027.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Ett inflytande uppstår när koncernen har befintliga rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksamheten, det vill säga den verksamhet som i väsentlig grad påverkar företagets avkastning. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

FÖRÄNDRINGAR AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderföretagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande.

UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK , till valutakursen på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt.

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både underliggande fordran eller skuld och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs, och valutakursförändring redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen.

Moderföretaget

REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS® och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen, och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS® som ska göras.

SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföretaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i moderföretagets finansiella rapporter.

KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER

Moderföretagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Detta innebär bland annat att tillgångar som är tillgängliga för försäljning och skulder hänförliga till en sådan avyttringsgrupp inte särredovisas som en enskild post i moderbolagets balans- och resultaträkning. Särredovisning av dessa poster görs endast i koncernredovisningen, i enlighet med IFRS® 5.

DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas dotter- eller intresseföretagets återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när dottereller intresseföretagets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och risken som är förknippad med det specifika dotterföretaget och intresseföretaget.

FUSION

Fusionen har redovisats enligt tillämpliga regler i årsredovisningslagen och god redovisningssed. Fusionen har genomförts enligt koncernvärdemetoden, vilket innebär att tillgångar och skulder har övertagits till bokförda värden från det överlåtande bolaget. Eventuell skillnad mellan det övertagna nettotillgångarnas bokförda värde och det bokförda värdet på aktierna i det överlåtande bolaget har redovisats som en justering av eget kapital. Inga omräkningar till verkligt värde har gjorts.

Not 2 | Rörelsesegment

Södras verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur föreningens högsta verkställande beslutsfattare följer verksamheten. Rörelsesegment är en väsentlig del av koncernen som bedriver verksamhet som genererar intäkter och ådra sig kostnader vilket rapporteras som fristående finansiell information. Uppföljningen av segmenten fokuserar på nettoomsättning, rörelseresultat, rörelsemarginal, operativt kapital och dess avkastning, kassaflöde efter investeringar samt investeringar.

Koncernen rapporteras i fem huvudsakliga affärsområden; Södra Skog, Södra Wood, Södra Cell, Södra Building Systems och Södra Bioproducts. Koncernens affärsområden utgör rapporterade rörelsesegment med undantag enligt IFRS® 8 för Södra Bioproducts, där uppföljning sker enbart på omsättning och levererade volymer av bioprodukter. Omsättning, kostnader och resultat hänförliga till bioprodukter redovisas fortsatt inom övriga segment.

Södra Innovation redovisades tidigare som ett affärsområde och innefattade verksamheten för byggsystem i trä samt forskning och utveckling. Från och med i år redovisas verksamheten för byggsystem i trä under affärsområde Södra Building Systems och resterande verksamhet under Koncerngemensamma funktioner. Jämförelsesiffror för tidigare perioder är omräknade.

Södra Skog köper in skogsråvara från medlemmarna och levererar till Södras industri samt bedriver extern handel med virkesråvara och biobränslen. Södra Skog erbjuder skogliga tjänster och sköter på uppdrag medlemsskogar genom hela kretsloppet från plantering och skogsvård till föryngringsavverkning, markberedning och återplantering för framtida generationers skogsbruk.

Södra Wood, med sågverk i Sverige och Finland, producerar sågade och hyvlade träprodukter för högkvalitativa ändamål. Kunderna återfinns inom bygghandel, husindustrier, emballageindustrier och

träförädlingsindustrier.

Södra Cell är med sina tre massabruk i Värö, Mörrum och Mönsterås en av Europas ledande tillverkare av massa för avsalumarknaden. Produktsortimentet inom pappersmassa omfattar både barr- och lövmassa.

Södra Building Systems producerar byggsystem i korslimmat trä (KL-trä) samt produkter för fasad och interiör.

Extern nettoomsättning per segment

Södra Skog 23 %

Södra Wood 23 %

Södra Cell 53 %

Södra Building Systems 1 %

Övrigt 0 %

Förändring av verkligt värde

Södra Bioproducts ansvarar för försäljning och marknadsföring av de kol-, kemikalie- och energiprodukter som Södra producerar vid sina industrianläggningar eller direkt från familjeskogsbruket.

Allt annat, benämnt Övrigt, innefattar Koncerngemensamma funktioner samt övriga verksamheter som inte inkluderas i segmentsrapporteringen.

De svenska verksamheterna i Södra Skog, Södra Wood, Södra Cell och Södra Building Systems ingår i moderföretaget.

Anläggningar per segment

Södra Skog 35%

Södra Wood 10 %

Södra Cell 51 %

Södra Building Systems 4 % Övrigt 0 %

Anläggningar per geografisk marknad

Sverige 72 %

Lettland 24 %

Estland 3 %

Övriga 1 %

1) Operativt kapital genomsnitt = Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder. För koncernen gäller sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital = Operativt kapital minskat med nettoskatteskuld.

FÖRDELNING PER SEGMENT

I segmentens resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster. Högsta verkställande beslutsfattare följer upp rörelseresultat, avkastning på operativt kapital och kassaflöde per segment.

Tillgångarna och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är geografiskt fördelade på var tillgångarna finns. Investeringarna innefattar materiella och immateriella anläggningstillgångar samt biologiska tillgångar. Som anläggningstillgång redovisas tillgångar som avses att innehas eller brukas i rörelsen under minst tolv månader.

Anläggningstillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige 16 395 MSEK (15 923), Finland 124 MSEK (146)

och Storbritannien 47 MSEK (56) och Danmark 14 MSEK (15). Tillgångar som innehas för försäljning i enlighet IFRS® 5 är fördelade på de geografiska marknaderna Lettland 5 550 MSEK (5 561) och Estland 706 (703). Investeringarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige 2 176 MSEK (1 810), Lettland 23 MSEK (87), Storbrittanien 7 (3) och Finland 3 MSEK (30)

MODERFÖRETAGET

Moderföretaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning på moderföretagets intäktsslag och geografiska marknader.

från externa kunder

Resultat

Not 3 | Nettoomsättning

Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av timmer, avsalumassa, energiprodukter, korslimmat trä samt sågade, hyvlade och impregnerade trävaror. Barr-, löv- och dissolvingmassa redovisas när köparen erhåller kontroll över en tillgång (vara eller tjänst). Kontroll erhålls när köparen kan styra användningen av tillgången och erhåller all framtida nytta av den. Intäkter från tjänsteuppdrag, huvudsakligen omfattande skogliga tjänster såsom avverkning, transporter, skogsbruksplaner, markberedning med mera, redovisas i årets resultat enligt samma princip som för försäljning av varor det vill säga när kunden får kontroll över tjänsten. Varje löfte om att överföra en tillgång till en kund som är distinkt från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestationsåtagande. Varje distinkt prestationsåtagande redovisas för sig och ett åtagande anses uppfyllt när kunden erhåller kontrollen över tillgången.

Överföring av kontroll över varor och tjänster till köparen kan ske både över tid eller vid en viss tidpunkt. Fastställande sker vid kontraktsstart huruvida varje distinkt prestationsåtagande i ett avtal kommer att uppfyllas över tid eller vid viss tidpunkt. Vid försäljning av skogliga tjänster redovisas intäkter över tid då kunden erhåller och förbrukar fördelarna som tillhandahålls samtidigt. Vid försäljning av företagets övriga huvudsakliga verksamheter redovisas intäkter vid viss tidpunkt. Södra bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal.

Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även pengars tidsvärde vid längre avtal. Transaktionspriset justeras inte för kundens kreditrisk utan en eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS® 9 och kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen. För de prestationsåtaganden där intäkter ska redovisas över tid bedömer Södra att i huvudsak är en produktionsmetod mest lämplig för att mäta färdigställande grad och därmed hur mycket intäkter som ska redovisas per bokslutsdagen. Som en praktisk lösning, då det i allt väsentligt leder till korrekt mätning av färdigställande grad, redovisa intäkter till det belopp som företaget har rätt att fakturera.

Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Några finansieringslösningar finns inte inom Södra koncernen.

Nettoomsättningen innefattar intäkter avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för el och fjärrvärme, sålda och levererade elcertifikat, utsläppsrätter, ersättningar för leveranskostnader och försäljningskommissioner.

Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen räkning utan agerar ombud för staten.

KONCERNENS NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

Tabellen visar total extern nettoomsättning enligt fakturamottagarens geografiska lokalisering.

KONCERNENS NETTOOMSÄTTNING AV FÖRÄDLADE PRODUKTER PER SLUTKUNDS GEOGRAFISKA MARKNAD

Tabellen visar nettoomsättning av förädlade produkter från försäljning till de länder där Södra har sina slutkunder.

GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Som nettoomsättning per geografisk marknad presenteras intäkterna fördelade på var fakturamottagaren finns.

MODERFÖRETAGETS NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

NETTOOMSÄTTNING UPPDELAD PER INTÄKTSKATEGORI: 2025

Nettoomsättning

Extern nettoomsättning per intäktskategori

Avsalumassa 50 %

Träprodukter 22 %

Virkesråvara 10 %

Skogliga tjänster 7 %

Energiprodukter 9 %

Transporter 1 %

Övrigt 1 %

Not 4 | Övriga intäkter

Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, övriga ersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar.

I övriga intäkter ingår vidare valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs, vinst på derivat som inte säkringsredovisas samt förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar när effekten tillgodoförs Södras resultat.

ÖVRIGA INTÄKTER PER INTÄKTSSLAG Koncernen

Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar 52 631

Valutakurseffekt 218 216

Försäkringsersättning 47 3 47 3

Statliga stöd 33 16 26 12

Realisationsvinster 32 51 11 17

Tjänster 27 54 43 65

Hyresintäkter 6 6 5 5

Varuförsäljning

Övrigt statligt stöd ingår i koncernen med 33 MSEK (16) och avser huvudsakligen bidrag hänförligt till skogsvård 7 MSEK (4), personal 1 MSEK (1) samt forskning och utveckling 25 MSEK (9)

Not 5 | Personalkostnader och anställda

PERSONALKOSTNADER

Löner och ersättningar 2

Dotterföretag

Ledningsgrupper < 30 år

LÖNER, ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

Löner och ersättningar

Styrelse och vd Övriga anställda Styrelse och vd Övriga anställda

Moderföretaget 25 2 046 18 2 039

Dotterföretag 13 104 12 89

Totalt 38 2 150 30 2 128

och ersättningar

kostnader Löner och ersättningar

kostnader

Moderföretaget 1) 2 071 1 042 2 057 988 (varav pensionskostnader i rörelseresultat) 2) (307) (295)

Övriga koncernen 123 −29 101 −18 (varav pensionskostnader) (14) (−10)

Totalt 2 194 1 013 2 158 970 (varav pensionskostnader i rörelseresultatet) 3) (320) (306)

1) Styrelsearvoden redovisas som förvaltningskostnader och ingår i Övriga kostnader.

2) Av moderföretagets pensionskostnader avser 6 MSEK (5) nuvarande och tidigare verkställande direktör (vd). Utestående pensionsförpliktelser till tidigare vd uppgår till 1 MSEK (1)

3) Av koncernens pensionskostnader avser 6 MSEK (6) nuvarande och tidigare verkställande direktör (vd) och styrelse. Utestående pensionsförpliktelser till tidigare vd uppgår till 1 MSEK (1)

LÖNER, ERSÄTTNINGAR OCH

2025, KSEK

Stämmovalda

styrelseledamöter i

FÖRMÅNER TILL STYRELSE OCH KONCERNLEDNING

Styrelsearvoden Lön 3) Pensionskostnad 4) Förmåner 5) Totalt fasta 1) rörliga 2)

Södra Skogsägarna ekonomisk förening 4 455 1 069 5 524

Vd Ann - Charlotte Lyrå 13 245 6 005 822 19 109

Koncernledning, övriga * 38 137 13 623 968 50 558

Totalt 4 455 1 069 51 382 19 628 1 790 69 667

* Varav beräknad rörlig ersättning 2,6 MSEK (2)

1) Med fasta styrelsearvoden avses arvoden som fastställts av föreningsstämman.

2024, KSEK

Styrelsearvoden Lön 3) Pensionskostnad 4) Förmåner 5) Totalt fasta 1) rörliga 2)

Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening 3 689 973 4 662

Vd Ann - Charlotte Lyrå

Koncernledning, övriga *

2) Rörlig ersättning till styrelseledamöter avser tim- och dagarvoden enligt ersättningsnivåer fastställda av föreningsstämman.

3) Lön inklusive semesterersättning, förändring av semesterlöneskuld och uppskattad rörlig ersättning för koncernledning.

4) Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt.

5) Förekommande förmåner är bilförmåner, städförmåner och bostadsförmåner.

Årlig total ersättningskvot mellan koncernens högst betalda individ och median för alla övriga anställda 21 21 Kvot mellan procentuell förändring av årlig total ersättning till koncernens högst betalda individ och median procentuell förändring för alla övriga anställda 1,1 8,2

I beräkningarna ingår alla anställda med utbetald bruttolön under året. Löner och ersättningar ingår, avdrag görs för sjukfrånvaro, tjänstledighet samt föräldraledighet.

ARVODEN TILL STÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

Styrelsearvoden Totalt 2025, KSEK fasta rörliga

Magnus Hall (ordförande)

2024, KSEK

1 112 80 1 192

Paul Christensson (vice ordförande) 556 159 715

Kristina Alsér

Hannele Arvonen

Hans Berggren

Pål Börjesson

Håkan Larsson

Mikaela Johnsson

Carina Olson

Charlotte Eriksson

Leif Hultman

334 125 459

220 35 254

334 144 478

334 95 429

334 181 515

334 99 433

305 74 379

198 33 231

198 44 242

Totalt 4 455 1 069 5 524

Inga ersättningar utgår för utskottsuppdrag.

Inga styrelsearvoden för dotterföretag har utgått för 2024 eller 2025.

LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses dels koncernledningen bestående av verkställande direktören (vd) tillika koncernchef, affärsområdeschefer samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterföretag. Ledande befattningshavare uppgår 2025 till 10 personer (11)

Rörlig lön/pensioner

Vd/koncernchef har endast fast lön. Övriga ledande befattningshavare har utöver fast lön, rörlig ersättning enligt koncerngemensam princip (högst en månadslön). Vd/koncernchef har en individuell pensionslösning medan övriga ledande befattningshavare har en premiebaserad pension enligt ITP 1 med en kompletterande individuell pensionsförsäkring som kompensation för inkomsttaket i ITP 1 eller ITP 2.

Berednings‑ och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till ledande befattningshavare Ersättnings- och arvodesutskottet, som utses av styrelsen, består av minst tre styrelseledamöter, men inte verkställande direktören. Utskottet ska förutom att bereda frågor om principer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen även regelbundet godkänna sammanställningar av styrelsens, styrelseordförandens och styrelsens vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna kostnader.

Avgångsvederlag/uppsägning Mellan Södra och vd/koncernchef samt för ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid från företagets sida på sex månader och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Södras sida erhålls uppsägningslön samt ett avgångsvederlag på tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska avräknas vid ny anställning.

Not 6 | Övriga kostnader

Koncernen 2025 2024

Reparations-, underhålls- och övriga

driftsomkostnader

Övriga tjänster och inhyrd personal

Fordonskostnader

Rese - och försäljningsomkostnader

Förvaltningskostnader

Lokal- och fastighetskostnader

Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader

Forskning- och utvecklingskostnader

Hyra av anläggningstillgångar

Valutakurseffekt

Övriga kostnader

229

127

111

105

63

28

62 Totalt 3 311 3 397

Forskning- och utvecklingskostnader ingår också bland annat i personalkostnad med 68 MSEK (89) och i avskrivningar med 27 MSEK (26) I övriga kostnader ingår kostnader för planerade underhållsstopp på koncernens massabruk med 315 MSEK (528).

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

12

LEASINGAVTAL DÄR SÖDRA ÄR LEASINGTAGARE Moderföretaget Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Av moderbolagets framtida leasingavgifter avser 84 MSEK (137) timecharterfartyg, 61 MSEK (67) maskiner och inventarier samt 27 MSEK (24) hyror. Storleken på de framtida leasingavgifterna vad gäller lokalhyror baseras på konsumentprisindex. I övrigt förekommer inga variabla avgifter.

Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal uppgår till:

ARVODE TILL REVISORER Koncernen

revisionsuppdrag

revisionsverksamhet utöver

uppdrag

revisionsuppdrag 2 1 skatterådgivning

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter.

Ovan angivna arvode avser följande: PwC Sverige, revisionsuppdrag 3 979 KSEK (3 563) samt övriga tjänster 580 KSEK (842)

Not 7 | Avskrivningar och nedskrivningar

Nedskrivningar

Koncernens redovisade tillgångar bedöms löpande för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS® 36 tillämpningsområde återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Återföring görs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Avskrivningar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att de enskilda komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och andra tekniska anläggningar består av komponenter med olika nyttjandeperioder. De redovisas och skrivs därför av

som separata komponenter. Industribyggnader utgör två komponenter med huvudindelning byggnad respektive mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad.

BERÄKNADE NYTTJANDEPERIODER

Koncernen Nyttjanderättstillgångar

Vindkraftverk 20 år

Massafabriker 17–25 år

Fabriksbyggnader 20 –25 år

Administrationsbyggnader 20 –50 år 1–7 år

Bostäder 25 –50 år

Markanläggningar 20 år

Sågverk 10 –25 år

Maskiner 5 –13 år 3 –5 år

Inventarier 3 –15 år 3 –5 år

Koncernens huvudkontor består av komponenter med olika nyttjandeperioder enligt nedan:

Stomme

Stomkompletteringar, innerväggar med mera

Installationer: värme, el, VVS, ventilation med mera

Yttre ytskikt: fasader, yttertak med mera

Inre ytskikt, maskinell utrustning med mera

50 år

25 år

25 år

25 år

25 år

Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid slutet av varje räkenskapsår.

Koncernen

Goodwill

2025 2024

Avskrivningar Nedskrivningar 1) Totalt Avskrivningar Nedskrivningar 1) Totalt

Övriga immateriella anläggningstillgångar 1 1

Byggnader 216 3 219 215 215

Mark 4 4 3 3

Markanläggningar 66 66 63 63

Maskiner 924 11 935 910 910

Inventarier 417 417 334 334 Totalt 1 628 14 1 642 1 525 1 525

Not 8 | Andelar i intresseföretag

Intresseföretag i vilka Södra har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att koncernens andel av resultatet i intresseföretag redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen, justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Resultatandelarna minskade med erhållen utdelning från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av redovisat värde på andelar i intresseföretag.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärde för innehavet och ägarföretagets andel av verkligt nettovärde av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.

När koncernens andel av redovisad förlust i intresseföretag överstiger redovisat värde på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förlust sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas bara om koncernen har lämnat garantier för att täcka dem. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till dess betydande inflytande upphör.

Nedanstående uppgifter avser intresseföretag i sin helhet.

SPECIFIKATION AV INTRESSEFÖRETAG /SAMARBETSARRANGEMANG

Moderföretaget

2025 2024 Avskrivningar Nedskrivningar 1) Totalt Avskrivningar Nedskrivningar 1) Totalt

Goodwill 0 0 1 1

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Byggnader 189 2 191 185 185

Mark

Markanläggningar 66 0 66 62 62

Maskiner 906 11 917 890

1) Bristande lönsamhet har initierat en beräkning som visar att tillgångarnas redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats enligt principerna som anges i not 16.

Andel i intresseföretags resultat 74 −13

Utdelning −25 −13

Avyttring andelar i intresseföretag −2 −2

Omräkningsdifferens −1 1

Exclusive Homes Ltd Storbritannien

Uppgifterna är baserade på de rapporter som var tillgängliga vid Södras rapporttillfälle. Under året har andelarna i Prestige Exclusive Homes Ltd avyttrats och Södras resultatandel fram till avyttringstillfället uppgår till 0 MSEK

Not 9 | Resultat från finansiella poster

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter och omvärderingar avseende vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde samt realiserade och orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till finansverksamheten.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader för skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när utdelningen har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Emissionsutgifter och uppläggningsavgifter för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. För värderingsprinciper se not 13 Finansiella instrument.

FINANSNETTO

Koncernen 2025 2024

Finansiella intäkter

Nettovinst

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet 42 10

Utdelning 16 7

Ränteintäkter på förmånsbestämd pensionsförpliktelse 14

Övriga ränteintäkter

316 414

Netto valutakursförändringar 2

Övriga finansiella intäkter 0 388 433

Finansiella kostnader

Innehas för handel 0

Nettoförlust

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet −35

Netto valutakursförändringar −24 −8

Nedskrivning av långfristiga rörelsefordringar

Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse −3 −5

Övriga räntekostnader −205 −301

Resultat från andelar i intresseföretag −4

Förlust vid försäljning av andelar i andra företag -17

Övriga finansiella kostnader −16 −21 −304 −335

Totalt 84 98

Varav:

Ränteintäkter från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

316 414

Räntekostnader från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde −205 −301

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INSTRUMENT SOM REDOVISAS I RÖRELSERESULTATET

Koncernen 2025 2024

Valutakurseffekt av rörelsekaraktär

Värdeförändringar för säkringsinstrument som avser säkring av verkligt värde har påverkat resultatet med MSEK ( ) för derivat samt med MSEK ( ) för säkrade poster.

218

218

Moderföretaget I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs)

FINANSNETTO

Moderföretaget

Resultat från andelar i koncernföretag

av andelar i koncernföretag

av aktier i koncernföretag

Resultat från andelar i intresseföretag

Ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning på andelar

och liknande resultatposter

från koncernföretag

från övriga

Förlust vid försäljning av kortfristiga placeringar Övrigt

Värdet på aktier i koncernföretag prövas för nedskrivning. När eget kapital i koncernföretaget understiger aktiernas värde och en framtida intjäning inte kan påvisas föranleder detta en nedskrivning av moderföretagets värde på aktierna.

Not 10 | Skatter

Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Vid beräkning av aktuell skatt har reglerna för ekonomiska föreningar tillämpats. Dessa innebär att årets förslag till utdelning för verksamhetsåret (som kommer att utbetalas efterföljande år) är avdragsgill vid beskattningen redan innevarande år och har avdragits vid beräkning av aktuell skatt. Avdraget har påverkat den redovisade skattekostnaden i årets resultat.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna

AVSTÄMNING

Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget

Effekt av särskilda skatteregler för ekonomiska föreningar 1)

Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag

Ej avdragsgilla kostnader inkl omstruktureringskostnader

Ej skattepliktiga intäkter

Andelar i intresseföretags resultat

Omvärdering av underskottsavdrag 2) / temporära skillnader

Schablonränta på periodiseringsfond

Skatt hänförlig till tidigare år

Redovisad effektiv skatt

skattefordringar reduceras när det inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Koncernen har skattemässiga underskottsavdrag om 2 345 MSEK ( 103 MSEK) för vilka ingen uppskjuten skattefordran har redovisats, då det inte bedöms som sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Detta inkluderar inte underskottsavdrag i utländska dotterbolag eftersom skattemässiga underskott i utländska dotterbolag inte kan utnyttjas inom koncernen. Underskotten kan härledas till respektive koncernenhet, i enlighet med Skatteverkets vägledning för Pillar Two-beräkningar. Underskotten saknar förfallodatum. Observera att kraven kan vara strängare i andra jurisdiktioner.

Bedömningen av koncernens exponering av Pillar Two baserat på senaste finansiella rapporter per land är att det inte föreligger någon väsentlig exponering för extra beskattning 2026.

Moderföretaget

I moderföretaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderföretaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

REDOVISAD SKATTEKOSTNAD

1) Enligt beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar är lämnad utdelning år 2 (avseende år 1) avdragsgill vid beskattningen år 1.

Detta innebär att av styrelsen föreslagen utdelning som kommer att utbetalas efterföljande år har beaktats som avdrag vid beräkning av aktuell skatt innevarande år.

2) Underskotttsavdrag kan utnyttjas utan tidsbegränsning.

I not 11 Övrigt totalresultat redovisas skatt hänförlig till Övrigt totalresultat.

forts. not 10

FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH

UNDERSKOTTSAVDRAG

Koncernen 2025 Vid årets början

Redovisat över resultaträkningen

Koncernen 2024 Vid årets början

över

Not 11 | Övrigt totalresultat

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och är för försäljning, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, se not 13 Finansiella instrument. Förändringar i redovisat värde redovisas via övrigt totalresultat, med undantag för redovisning av ränteintäkter, valutakursdifferenser och nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen. När den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, omförs den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen.

Omräkningsdifferenser vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven inom eget kapital, se not 13 Finansiella instrument. Vid avyttring av utlandsverksamhet omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justering vid samma tidpunkt som vinst eller förlust på försäljningen redovisas.

Koncernen 2025

Omräkningsreserv Omvärderingsreserv Verkligtvärdereserv Aktuariell vinst / förlust 1)

Vid årets början 680 24 −18 −11

Omräkningsdifferenser −385

Förändring skogsmark 175

Förändring i verkligt värde på säkringsredovisade derivat 24

Aktuariella vinster och förluster 40

Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat −22 −5 −10

Omklassificering −1 −2 4 −1

Redovisat värde vid periodens slut 294 175 5 18

1) Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel.

OMRÄKNINGSRESERV

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter som upprättats i annan valuta än den som används i koncernens finansiella rapporter. Moderföretaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

OMVÄRDERINGSRESERV

Omvärderingsreserven avser omvärderingseffekt för skogsmark i Sverige.

VERKLIGTVÄRDERESERV

Verkligtvärdereserven inkluderar ackumulerad nettoförändring av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning.

Koncernen 2024

Omräkningsreserv Omvärderingsreserv Verkligtvärdereserv Aktuariell vinst / förlust 1)

Vid årets början 440 3 −20 −118

Omräkningsdifferenser 240

Förändring skogsmark 22

Förändring i verkligt värde på säkringsredovisade derivat 3

Aktuariella vinster och förluster 135

Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat −1 −1 −28

Redovisat värde vid periodens slut 680 24 −18 −11

1) Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel.

Finansiell ställning

Not 12 | Förvärv/avyttring av rörelse

Rörelseförvärv

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.

Överförd ersättning vid förvärvet inkluderar inte betalning som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Sådan reglering redovisas i resultatet.

Villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall villkorad köpeskilling klassificeras som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa detta. Alternativen är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar eller att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande görs inom Södra förvärv för förvärv.

Vid förvärv som sker i steg, fastställs goodwill den dag bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Affärsområde Rörelse

Vid avyttring som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav, värderas innehavet till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.

Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör.

I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.

Förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande trots att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.

Tillgångsförvärv

Distinktionen mellan huruvida ett förvärv är ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv baseras på antaganden och bedömningar av företagsledningen vid förvärvstillfället. En avgörande faktor för bedömningen är om avkastningen från förvärvet till övervägande del kommer från den förvärvade verksamheten eller de förvärvade tillgångarna.

FÖRVÄRV/AVYTTRING 2025

Den 6 maj förvärvade Södra samtliga utestående aktier och erhöll därigenom kontroll över Smartt Timber Holding B.V. samt tillhörande dotterbolag.

Uppgift om köpeskilling, förvärvade nettotillgångar och goodwill framgår nedan. Den 2 oktober såldes SLH No 1 Ltd och SLH No 2 Ltd

De redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för försäljningen framgår nedan.

FÖRVÄRV/AVYTTRING 2024

Inga materiella förvärv eller avyttringar har skett under räkenskapsåret.

Förvärvsdatum Årliga intäkter MSEK Antalet anställda Södra Wood Smartt Timber Holding B.V 2025 - 05 - 06 159 3

Total köpeskilling uppgår till 29 MSEK medan nettoeffekten på likvida medel uppgår till 21 MSEK . Den tidigare ägarandelen i Smartt Timber Holding B.V. har omvärderats till verkligt värde till följd av förvärvet av samtliga utestående aktier. Totalt antal aktier i Smartt Timber Holding B.V. uppgår till 30 000. Ingen villkorad köpeskilling ingår i transaktionen. Den förvärvade rörelsen bidrog med intäkter på 99 MSEK och nettovinst på -8 MSEK till koncernen för perioden 7 maj till 31 december 2025. Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2025 hade rörelsen bidragit med intäkter på 159 MSEK och en nettovinst på -4 MSEK för helåret 2025.

MSEK

Smartt Timber Holding B.V.

Redovisat värde i förvärvad rörelse

Verkligt värde justering

Verkligt värde redovisat i koncernen

Immateriella anläggningstillgångar 26 26

Materiella anläggningstillgångar 0 0

Varulager 2 2

Kortfristiga fordringar 13 13

Likvida medel 7 7

Avsättningar −4 −4

Räntebärande skulder

Icke räntebärande skulder −10 −10

Identifierbara nettotillgångar 8 26 34

Koncernmässig

MSEK

Avyttrande företags tillgångar vid avyttringstidpunkten SLH No 1 Ltd SLH No 2 Ltd Kortfristiga fordringar 6 Likvida medel 4 3

Identifierbara nettotillgångar 10 3

Justering för rearesultat −10 −3 Försäljningspris 0 0

Avgår

Kassa (avyttrad) −4 −3 Netto kassaflöde −4 −3

innehav utan

Not 13 | Finansiella instrument

Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Klassificering

De finansiella tillgångar klassificeras i kategorierna finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde antingen via övrigt totalresultat eller via resultaträkningen och finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För investeringar i egetkapitalinstrument, som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen vid instrumentets anskaffningstidpunkt gjort ett oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrumentet till verkligt värde via övrigt totalresultat eller ej.

Värdering

Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke

marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen.

Investeringar i skuldinstrument

Södra klassificerar investeringar i skuldinstrument i tre värderingskategorier:

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som baserat på Södras affärsmodell initialt placerats i denna kategori. I sistnämnda undergrupp ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktieindexcertifikats verkliga värden genom

Koncernen 2025 Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde

Finansiella placeringar

Långfristiga skulder

Lån från banker och

Kortfristiga

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.

2) Av de totala likvida medlen om 2 548 MSEK per balansdagen utgör 285 MSEK likvida medel som ingår i tillgångar som innehas för försäljning. Av de totala skulderna om 19 725 MSEK per balansdagen utgör 22 MSEK skulder som ingår i tillgångar som innehas för försäljning.

information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument, utdelningsintäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat.

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och är för försäljning värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förändringar i redovisat värde redovisas via övrigt totalresultat, med undantag för redovisning av ränteintäkter, valutakursdifferenser och nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen.

När den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, omförs den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen.

VÄRDERING TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. I denna kategori redovisas bland annat lånefordringar och kundfordringar, som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad.

Koncernen 2024

Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde

Rörelsefordringar

Långfristiga

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.

Övriga aktier och andelar består av aktier och andelar i utomstående företag.

Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar med en löptid överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten, aktieindexobligationer, aktieindexcertifikat och aktier i börsnoterade bolag.

Likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt tre månader från anskaffningstidpunkten med obetydlig risk för värdefluktuation och obetydlig ränterisk.

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten som redovisas i tabellen ovan:

AKTIER OCH ANDELAR SAMT KORTFRISTIGA PLACERINGAR

För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Potentiella transaktionskostnader beaktas inte heller vid avyttring av en tillgång.

För onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde, eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas, används redovisat värde som indikator på verkligt värde i ovanstående tabell.

DERIVAT

För valutaderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas verkligt värde genom diskontering av skillnaden mellan

avtalad terminskurs och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för återstående kontraktsperiod. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Verkligt värde på massaprisderivat, oljeprisderivat och trävaruprisderivat baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. Kassaflödena baseras på företagsledningens bästa bedömning.

KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses redovisat värde reflektera verkligt värde.

ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.

RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE

Diskontering har gjorts utifrån aktuell statslåneränta plus relevant räntespread.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer.

Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Koncernen 2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar 44 44 LTFP 1), kortfristiga 1 1

Kortfristiga placeringar 8 369 8 369 Summa tillgångar 8 369 45 8 414 Derivat, långfristiga

Koncernen 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument.

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3).

Tillgångar

Övriga aktier och andelar Derivat

Skulder

Koncernen 2025

Vid årets början 44 21

Totalt redovisade vinster och förluster:

– redovisat i årets resultat

– redovisat i övrigt totalresultat −15

Förvärv 1 1

Avyttrat och förfallet −3

Redovisat värde vid periodens slut 44 1 4

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt.

Koncernen 2024

Tillgångar

Skulder

Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat

Vid årets början 39 1 25

Totalt redovisade vinster och förluster: – redovisat i årets resultat – redovisat i övrigt totalresultat 2 Förvärv

1) Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt.

Not 14 | Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. För tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod görs avskrivning linjärt över respektive tillgångs beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioderna omprövas varje år. Direkta utvecklingsutgifter aktiveras endast i samband med större projekt om de bedöms ge upphov till en identifierbar tillgång som kontrolleras av koncernen, och som bedöms medföra framtida ekonomiska fördelar.

Koncernen 2025 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt

Anskaffningsvärde

Vid årets början

Investering 26 4 30

Avyttring och utrangeringar −41 −41

Tillgångar som innehas för försäljning

Omräkningsdifferenser

Avskrivningar

Vid årets början

Avyttring och utrangering 41 41

Tillgångar som innehas för försäljning 5 5

Årets avskrivningar enligt plan

Nedskrivningar

Vid årets början −211 −211

Avyttring och utrangeringar

Redovisat värde vid periodens slut 26 68 94

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Södra Wood är den kassagenererande enhet på vilka väsentlig goodwill har fördelats. Förvärvade verksamheter integreras efter förvärven i koncernens befintliga affärsområden för att därigenom generera avsedda synergieffekter. Integrationen avser även hänförliga kassaflöden. I de fall förvärvade kassagenererande enheter har integrerats med befintliga affärsområden genomförs prövningen av nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå eftersom det är på denna nivå som goodwill följs upp internt.

Affärsområdenas återvinningsvärden bygger på nyttjandevärden baserade på kassaflödesprognoser där respektive affärsområdeslednings prognoser avseende intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar ligger till grund för diskontering av kassaflödena. Därefter har en tillväxt i kassaflödena med 2 procent (2) per år antagits. Tillväxttakt och rörelsemarginaler har bestämts utifrån historiska

Som immateriella anläggningstillgångar redovisas även större investeringar i IT-system och licenser. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar.

MODERFÖRETAGET

Forskning och utveckling Samtliga utgifter för vetenskaplig forskning och utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Koncernen 2024 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt

Anskaffningsvärde

enligt plan

Nedskrivningar

Vid årets början

Avyttring och utrangeringar

Omräkningsdifferenser

erfarenheter och bedömning av de kommande konjunkturutveckling baserad på såväl externa som interna källor. Kassaflödesdiskontering har gjorts med i snitt cirka 7,3 procent (7) före skatt. Den väsentligaste värderingsparametern är diskonteringsräntan och om denna skulle ändras med ± 0,25 procentenheter skulle värdet av den underliggande tillgången påverkas med −129/+144 MSEK För övriga kassagenererande enheter bedöms inga förändringar i väsentliga antaganden vid beräkning av nyttjandevärden kunna leda till något nedskrivningsbehov.

GOODWILL PER KASSAGENERERANDE ENHET

Södra Building Systems

Moderföretaget 2025

Anskaffningsvärde

Vid

Avskrivningar

Vid årets början

Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt

Not 15 | Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till att bringa tillgången på plats och i skick att utnyttja i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering /avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt /kostnad.

Prövning av nedskrivningsbehov av materiella anläggningstillgångar sker när det finns indikation på att en materiell anläggningstillgång minskat i värde. Under året har indikation på eventuellt nedskrivningsbehov identifierats inom affärsområde Södra Wood och Södra Building Systems, vilka är kassagenererande enheter där nedskrivningsprövning utförts under fjärde kvartalet. Baserat på kassaflödesprognoser har återvinningsvärdet beräknats genom en diskontering av dessa kassaflöden med cirka 7,3 procent före skatt. Beräkningen av nyttjandevärden har inte föranlett någon generell nedskrivning. För information om känslighetsanalys se not 14.

TILLKOMMANDE UTGIFTER

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade

Moderföretaget 2024

Anskaffningsvärde

Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt

med tillgången ska komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyte av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs vid utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

LEASING

Koncernens leasade tillgångar består i huvudsak av fartyg, lokaler/ byggnader och fordon. Koncernen redovisar nyttjanderätter och leasingskulder hänförliga till alla leasingavtal i balansräkningen med tillämpande av de förenklingsregler som IFRS® 16 stipulerar. Denna modell innebär att vid hyresavtalets början får leasetagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig att betala för den rätten. Vid utvärdering av hyresavtal separeras leasekomponenter från icke-lease komponenter och vid fastställande av leasingperioden beaktas förekommande rättigheter att förlänga eller säga upp avtalet i förtid.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av hyresbetalningarna som inte är betalade på startdatum, diskonterade med koncernens marginella låneränta. Hyresbetalningar som ingår i skulden utgörs av fasta betalningar, rörliga betalningar som baseras på index eller nivå, restvärden och straffavgifter för uppsägning av kontrakt.

Nyttjanderätten värderas initialt till upplupet anskaffningsvärde vilket är samma belopp som för den initiala värderingen av skulden. Koncernen tillämpar undantaget att exkludera hyresavtal med kort löptid liksom för hyresavtal där de underliggande tillgångarna har lågt värde vilket innebär att dessa hyresavtal kostnadsförs linjärt över hyresperioden.

Uppskjuten skatt redovisas netto i såväl balansräkning som i tilläggsupplysningar.

För moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

forts. not 15

BYGGNADER OCH MARK

Koncernen 2025

Byggnader Leasade byggnader

1) Omvärdering redovisad i Övrigt totalresultat, se not 11 och not 23.

2) Omklassificeringar avser till övervägande delen aktiverade pågående arbete vilka betraktas som investeringar.

Årets

1) Omvärdering redovisad i Övrigt totalresultat, se not 11 och not 23.

2) Omklassificeringar avser till övervägande delen aktiverade pågående arbete vilka betraktas som investeringar.

Anskaffningsvärde

1) Omklassificeringar avser till övervägande delen aktiverade pågående arbete vilka betraktas som investeringar.

Moderföretaget

Avskrivningar

Anskaffningsvärde

PRINCIPER FÖR NYTTJANDERÄTTSAVTAL

Södra redovisar tillgångar och skulder för operativa leasingavtal där Södra är leasetagare. Kostnaden för dessa avtal redovisas som avskrivning för nyttjanderättstillgångar och räntekostnader för leasingskulder. Uppskjuten skatt beaktas på temporära skillnader för nyttjanderättsavtal. För beskrivning av uppskjuten skatt på nyttjanderättsavtal se not 1.

INVESTERINGSÅTAGANDEN

Koncernen

Under 2025 har koncernen slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 833 MSEK (2 661). Södra förnyar kontinuerligt leasingavtal i den omfattning som verksamheten bedömer är ändamålsenliga.

Moderföretaget

Under 2025 har moderföretaget slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 824 MSEK (2 661)

Not 16 | Biologiska tillgångar

Skogstillgångarna delas upp på rotstående skog och marktillgångar. Rotstående skog redovisas som en biologisk tillgång enligt IAS® 41 Jord‑ och skogsbruk. Marktillgångar redovisas som materiell anläggnings tillgång enligt IAS® 16 Materiella anläggningstillgångar.

Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i Sverige utförs en marknadsvärdering för att fastställa det verkliga värdet på det svenska skogsinnehavet. Marknadsvärderingen innebär att det totala skogsvärdet baseras på skogsmarkstransaktioner i de områden Södra äger skogstillgångar. Marktillgångarna redovisas till verkligt värde enligt den så kallade omvärderingsmetoden i IAS® 16 p.31 för det svenska innehavet. Värdeförändringen avseende mark redovisas som övrigt totalresultat och påverkar inte årets resultat. I Baltikum redovisas rotstående skog värderad till verkligt värde genom diskontering till nuvärde av framtida förväntade kassaflöden från den rotstående skogen. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad.

Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i Baltikum beräknas nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden före skatt baserat på aktuella avverkningsplaner och bedömningar av tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader. Dessa framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader, diskonteras med bedömd genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC) avseende en produktionscykel på 100 år. Framtida pris‑ och kostnads utveckling har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts.

MODERFÖRETAGET

Biologiska tillgångar och skogsmark värderas enligt årsredovisnings lagen. Det innebär att biologiska tillgångar och skogsmark klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.

VÄRDERING

Södras skogsinnehav uppgick per 31 december 2025 till 136 619 hektar (137 200) produktiv skogsmark. Volymen rotstående skog var 18,9 mil joner m³sk (18,3). Det totala värdet på skogsinnehavet var 7 229 MSEK (7 220). Av detta värde avsåg 1 797 MSEK (1 865) skogsmark. Av det totala värdet på skogsinnehavet härrör sig 1 025 MSEK till det svenska innehavet och 6 204 MSEK till det baltiska innehavet. Värdeföränd ringen på rotstående skog uppgick till 52 MSEK (631) under året, vilket redovisas i resultaträkningen. Av värdeförändringen avser 295 MSEK (490) förändring av verkligt värde och 243 MSEK (141) omräkningsdif ferenser.

Värderingen i Baltikum grundas på bedömda avverkningscykler baserade på Södras avverkningsvolymer och sortimentsfördelning samt antaganden om tillväxt enligt aktuella avverkningsplaner. Framtida pris‑ och kostnadsutveckling har bedömts till 2 procent (2) per år och avsättningar till miljöhänsyn har gjorts.

Vid beräkning av kassaflöden för skogstillgångar i Estland har diskontering gjorts med en ränta på 6,5 procent (6,5) efter skatt och

i Lettland har diskontering gjorts med en ränta på 6,5 procent (6,4) efter skatt. Södra anser att denna ränta bör beskriva den långsiktiga kapitalkostnaden för en investering i skogstillgångar och inte påverkas av kortfristiga variationer i marknadsräntor. Vid diskontering av framtida kassaflöden i Baltikum har en tidsperiod på 100 år använts. För skogsinnehavet i Baltikum har en avverkningscykel på 70 år till lämpats. Avsättning till uppskjuten skatt beräknas i enlighet med IAS® 12 på värdet av den biologiska tillgången enligt IAS® 41. Uppskjuten skatt beräknas på skillnaden mellan fastigheternas bokförda värde och dess skattemässiga värde.

Värderingen i Sverige baseras på samtliga försäljningar de senaste fem åren i de områden Södra äger skogstillgångar där köpeskillingen som härrör till skogsmark som överstiger 75 procent av den totala köpeskillingen. Urvalet exkluderar även fastigheter under 50 hektar då Södra bedömer att rationaliteten i marknaden minskar. Vidare ska de skogliga parametrarna vara kända genom prospekt för att inkluderas i urvalet. Det framräknade marknadspriset är baserat på skogsmarkstransaktioner under de fem senaste åren. Marknadspriset utgör ett vägt snittpris som för år 2025 uppgår till 726 kr/m³sk (750) och ligger till grund för det totala genomsnittliga värdet per m³sk på Södras skogstillgångar i Sverige. Värdet på marktillgångar har värde rats till 20 procent av totalvärdet. Det totala värdet på marktillgång arna uppgår till 205 MSEK (157)

Förändringen av värdet på den rotstående skogen kan delas upp på följande komponenter:

2025 2024

Koncernen

Vid årets början 5 355 4 650

Köp av växande skog 30 74

Avyttring av växande skog −5 0

Förändring av verkligt värde

300 490

Omräkningsdifferenser −248 141

Tillgångar som innehas för försäljning −4 612

Redovisat värde vid periodens slut 820 5 355

Nedanstående känslighetsanalys visar hur värdet på den rotstående skogen påverkas om de väsentligaste värderingsparametrarna skulle åsättas andra värden än de som ligger till grund för den aktuella värderingen.

Variabel Förändring Värdeförändring efter skatt, MSEK

Diskonteringsränta Baltikum ± 0,25 % enheter −115/+115

Virkespris Baltikum ± 2 % realt ± 92

Marknadspris m³sk Sverige ± 2 % ±16

Valutakursförändring EUR ± 0,25 öre ±155

Skogsbeståndets virkesvolym 0,8 miljoner m³sk ± 228

Not 17 | Finansiella placeringar

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Klassificering

Finansiella tillgångar klassificeras i kategorierna finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde antingen via övrigt totalresultat eller via resultaträkningen och finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen av investeringar i skuldinstrument beror på Södras affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden. Koncernen omklassificerar skuldinstrument endast i de fall då koncernens affärsmodell för instrumenten ändras. För investeringar i egetkapitalinstrument, som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen vid instrumentets anskaffningstidpunkt gjort ett oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrumentet till verkligt värde via övrigt totalresultat eller ej.

Värdering

Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen.

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som baserat på Södras affärsmodell initialt placerats i denna kategori. I sistnämnda undergrupp ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktieindexcertifikats verkliga värden

Not 18 | Långfristiga rörelsefordringar

genom information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument, utdelnings intäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat.

Omsättningstillgångar

Andra kortfristiga placeringar

– varav omklassificerat till likvida medel

Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar består av onoterade aktier och andelar vilka är värderade till anskaffningsvärde eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas. I de fall det fram kommer objektiva bevis på värdenedgång och nedskrivning därmed erfordras har detta beaktats. Södra har inte beslutat att avyttra några av de finansiella anläggningstillgångarna under 2025.

De finansiella tillgångarna företagscertifikat och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde via årets resultat för koncernen eftersom syftet enligt Södras affärsmodell är att aktivt omsätta instrumenten Verkligt värde för dessa tillgångar bestäms med hjälp av noterade marknadspriser vid handel på en aktiv marknad.

Räntebärande värdepapper som värderas till verkligt värde via resultatet har en fastställd ränta på mellan 1,95 procent (2,52) och 3,24 procent (4,27). Fordringarna förfaller inom fem år.

Moderföretaget 2025 2024

Kortfristiga finansiella placeringar

Andra kortfristiga placeringar

Not 19 | Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skatte mässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter‑ och intresse företag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värde ringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar

Koncernen

eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

För nyttjanderättstillgångar och leasingskuld redovisas uppskjuten skatt i enlighet med IAS® 12. Se vidare not 1.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skatteskulder

Moderföretaget

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skatteskulder

Av koncernens uppskjutna skatteskulder hänförs 1 529 MSEK (1 527) till avskrivningar utöver plan.

Not 20 | Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffnings värdet för varulager beräknas genom tillämpning av Först In Först Ut‑metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

ELCERTIFIKAT

2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige i syfte att främja använd ning av förnybara energikällor för elproduktion. Anläggningar som omfattas av systemet erhåller elcertifikat vederlagsfritt från Svenska Kraftnät i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. Inga tilldelade elcertifikat har sålts på termin för framtida leverans. Lager av tilldelade elcertifikat som inte bedöms behövas för att täcka koncernens kvotplikt hade på balansdagen ett marknadsvärde på 0 MSEK (2024: 0, 2023: 0, 2022: 0)

UTSLÄPPSRÄTTER

Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar tilldelas utsläppsrätter vederlagsfritt av Naturvårds verket. Tilldelade utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter redovisas som varulager under omsättnings tillgångar till anskaffningsvärde med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar.

Så länge eget innehav av utsläppsrätter täcker egna åtaganden avseende utsläpp görs ingen värdemässig avsättning avseende skuld för gjorda utsläpp. Om utsläppsåtagande överstiger eget innehav av utsläppsrätter görs skuldavsättning motsvarande erforderligt antal rätter värderade till marknadsvärde. Värdet av utsläppsrätter som inte bedöms behövas för att täcka gjorda utsläpp redovisas till noll och hade på balansdagen ett marknadsvärde på 728 MSEK (2024: 464, 2023: 301, 2022: 212). Inga utsläppsrätter har sålts på termin för framtida leverans.

Koncernen Moderföretaget 2025 2024 2025 2024

Råvaror och förnödenheter 1 764 1 754 1 643 1 547

Varor under tillverkning

Färdiga varor och handelsvaror

Tillgångar som innehas för försäljning −1 0

Not 21 | Kortfristiga rörelsefordringar

IFRS® 9 innebär att företagets övergripande affärsmodell samt tillgångens karaktär påverkar klassificering och värdering av finansiella tillgångar i form av skuldinstrument, såsom exempelvis kundfordringar, låne fordringar och placeringar i obligationer. Vidare kräver IFRS® 9 att en förlustreserv för förväntade kreditförluster redovisas för fordringar och andra typer av skuldinstrument. För att kunna redovisa de förväntade kreditförlusterna och inte bara de faktiska kreditförlusterna har Södra gjort en bedömning av nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar, vilket inte resulterade i någon väsentlig övergångseffekt jämfört med den tidigare metoden för värdering. Kundfordringar redovisas efter avdrag för beräknade förväntade kreditförluster och konstaterade kreditförluster. Värdering görs till belopp varmed kundfordringar beräknas inflyta. Kundfordringar i utländsk valuta värderas till balansdagskurs. Värdet av osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning.

Kundkreditrisk

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Huvudregeln är att säkerhet krävs för kunder med otillräcklig kredit värdighet eller kredithistorik. I den mån tillräcklig säkerhet ej erhålls sker en individuell prövning i enlighet med finanspolicyn huruvida leverans med tillhörande kreditrisk utförs. Södra beräknar förväntade kreditförluster genom att gruppera kundfordringar utifrån kreditrisk karaktär och baserar beräkningen på kundernas betalningshistorik.

Koncernen Moderföretaget 2025 2024 2025 2024

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 335 290

Kundfordringar

Kundkontrakt 1

Upparbetad men inte fakturerad intäkt

Övriga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tillgångar som innehas för försäljning

Not 22 | Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt kort fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuation.

Av de totala likvida medlen om 2 548 MSEK per balansdagen utgör 285 MSEK likvida medel som ingår i tillgångar som innehas försäljning. Dessa redovisas separat i balansräkningen men ingår i kassaflödes analysens likvida medel.

Koncernen Moderföretaget 2025 2024 2025 2024 Kassa och banktillgodohavanden 1 776 1 560 1 463 1 299

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 772 1 645 772 1 645

Tillgångar som innehas för försäljning −285

Totalt 2 263 3 205 2 235 2 944

I förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för moderföretaget ingår förutbetalda hyreskostnader 8 MSEK (8), förutbetalda försäk ringspremier 19 MSEK (17), upplupna ränteintäkter 47 MSEK (50), upplupna intäkter 10 MSEK (6) och övriga förutbetalda kostnader 212 MSEK (118)

KUNDKREDITRISK

Kundfordringar

för beräknade kreditförluster

Analys av kreditriskexponeringen i kundfordringar

Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna

Kundfordringar som är förfallna

Avsättning för beräknade

Avsättning för osäkra fordringar

Konstaterade kreditförluster

Reservering för beräknade kreditförluster 21 −14

Återföring av ej utnyttjat belopp

Redovisat värde vid årets slut

Not 23 | Eget kapital

Av stadgarna framgår att stämmobeslut ska föregå utbetalning av insatskapital. Södra klassificerar därmed insatskapital som eget kapital.

Virkesinköp från medlemmarna grundas på marknadsmässig prissättning. Utdelning baserad på virkesleveranser klassificeras som utdelning och redovisas i eget kapital. Koncernen Moderföretaget

Inbetalt insatskapital 2 804 2 538 2 804 2 538

Emitterat insatskapital 4 038 3 937 4 038 3 937

Övrigt eget kapital 1) 18 068 21 328 7 750 11 031

Totalt 24 910 27 803 14 592 17 506

1) Omvärdering biologisk tillgång, se not 11 och not 16.

Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla medlemmars, kredit givares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten samtidigt som den långsiktiga avkastningen är tillfredsställande. Med hänsyn till konjunkturmässiga risker som koncernens affärsområden är utsatta för har målet för lägsta nivå på koncernens soliditet satts till 55 procent. Lönsamhets målet är en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent över en konjunkturcykel.

Not 24 | Finansiell riskhantering

Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditets­ och finansieringsrisk. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av styrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till Treasuryfunk tionen inom moderföretaget. Härigenom tillvaratas skalfördelar och synergieffekter. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering samt minimera negativa effekter från marknadsrisker på koncernens resultat. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. Nedan beskrivs de väsentliga delarna av den finansiella riskhanteringen inom koncernen.

MARKNADSRISK

Marknadsrisk innebär risk för att verkligt värde på eller framtida kassa flöden från finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriserna. Risken utgörs av valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är valutarisk och råvaruprisrisk.

Valutarisk

Södra är exponerat för olika typer av valutarisker. Den främsta expone ringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor.

Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och kund­ eller leverantörsskulder, dels

Södra verkar i en konjunkturkänslig bransch, vilket bidrar till resul tatvariationer över åren. Därför kommer även möjlighet och utrymme för vinstdelning att variera enskilda år. En långsiktig avvägning av andelen vinstdelning medför en möjlighet att jämna ut variationer över tid och bidra med en stabilitet för skogsgårdens lönsamhet. Målsättningen är att över tid uppnå en samlad vinstdelning om 50 % av resultatet före skatt. Vid varje enskilt år föreslår styrelsen fördel ning med hänsyn tagen till Södras lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning (soliditet och likviditet). Vinstdelningen ska premiera de medlemmar som deltar i föreningens verksamhet genom att långsiktigt leverera råvara till Södra. Medlem mars möjlighet att leverera råvara varje år skiljer sig åt. Därför behövs en balans i vinstdelningen mellan senaste årets leverans och acku mulerade leveranser från tidigare år, vilka avspeglas i medlemmars insatskapital.

Södra har ett kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlig het att fram till december 2030 låna upp till 3 000 MSEK . Till låneavtalen hör två villkor (Covenanter) dels definierat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuld sättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger.

ÅTERBETALNINGAR

Insatsåterbetalning 2026 till medlemmar som avgått per 31 december 2025 uppgår till 45 MSEK (58)

av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden (transaktionsexponering ) Risk återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags till gångar och skulder till koncernens rapporteringsvaluta (omräknings exponering ). Koncernen är också utsatt för valutarisk med avseende på placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering )

I koncernens resultat ingår valutakursförändringar med −383 MSEK (218) i rörelseresultatet och med −25 MSEK (−5) i finansnettot.

Transaktionsexponering

En väsentlig del av omsättningen relateras till kunder utanför Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i lokal valuta eller USD. Insatsvaror importeras i stor omfattning i utländsk valuta. Dessa förutsättningar medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. Prognostiserade valutaflöden kan säkras med valutaderivat för att hantera den transaktionsexponering Södra nettoexponeras för. Vid årets slut var, i likhet med föregående år, inga av dessa exponeringar säkrade.

Valutaexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. Tillfälligt attraktiva nivåer eller specifika faktorer kan göra det önskvärt att avvika från säkringsnormen. Säkringsintervallet anger det risk mandat som Treasuryavdelningen har att följa vad avser avvikelser gentemot säkringsnormen. I det totala valutariskmandatet inräknas valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer, valutaswappar samt förvärvade valutaoptioner användas för säkringarna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda.

forts. not 24

TRANSAKTIONSEXPONERINGAR 2025 12 31

PER VÄSENTLIG VALUTA 2026 2027

Valuta

Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs

Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs

USD 1) 1 279 1 394 EUR 74 79 GBP 120

Totalt

1) Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden.

TRANSAKTIONSEXPONERINGAR 2024 12 31

PER VÄSENTLIG

Valuta

Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs

USD 1) 1 208 1 263

Totalt

1) Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden.

OMRÄKNINGSEXPONERING Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotter företag. Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. De mest väsentliga omräkningsexponeringarna avser eget kapital och över värden i följande lokala valutor: 131 MEUR (344), 55 MNOK (54), 8 MGBP (7) och 54 MDKK (57). I syfte att säkra delar av koncernens omräkningsexponering i EUR är en valutaswap tecknad motsvarande 3 MEUR (22) Valutaswappen är tecknad med det upptagna lånet med Nordiska Investeringsbanken 67 MSEK (200) som basreferens. Ändamålet med säkringarna är att reducera effekten av en förändrad valutakurs EUR/SEK där en förstärkt krona ger en negativ påverkan på koncernens egna kapital, vilket motverkas av gjord valutaswap. Dessa effekter redovisas i övrigt totalresultat tills tillgången och valutaswappen avyttras. Strategin med denna valutasäkring är att reducera risken för väsentliga omräkningseffekter. Förfallotiden för valutaswapen är 2026 för lånet med Nordiska Investeringsbanken, där amortering påbörjades 2019.

NETTOINVESTERING I UTLANDSVERKSAMHET 2025 2024

Valutaswap banklån EUR −3 −22

Säkrad nettoinvestering i utlandsverksamhet EUR 489 696

Säkringskvot 1:163 1:32

Förändringar i värdet av valutaswap −19 −3

Förändringar i värde av den säkrade posten för att avgöra effektivitet 92 426

Vägda genomsnittet för terminskurser EUR /SEK 10,33 10,33

Bokslutskurs EUR /SEK 10,82 11,46

Ränterisk

Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknads räntor vid olika löptider). Enligt finanspolicyn får differensen i räntebindning på tillgångs och skuldförvaltningen maximalt uppgå till 9 månader Räntebindningstiden på den finansiella skulden uppgick till 3 (3) månader per 31 december 2025. Räntebindningstiden är ett snitt med den frekvens som den finansiella skulden räntejusteras. Räntesatsen för medlemsinlåningen justeras regelbundet efter beslut av vd med beaktande av Riksbankens styrränta. För övriga lån justeras räntesatsen med förändringen i STIBOR för respektive avtalad ränte bindningstid förutom i de fall fast ränta har avtalats. Finanspolicyn möjliggör handel med räntebindande instrument. Per den 31 december 2025 var inga särskilda räntesäkringar gjorda. Per den 31 december 2025 hade Södra en positiv nettoskuld om 1 754 MSEK ( 1 532 MSEK). Räknat på en generell sänkning av mark nadsräntorna med 1 procentenhet på nettokassan skulle koncernens resultat påverkas negativt om 18 MSEK

För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringar fördelas på olika bindningstider. Grundtanken är att förfallostrukturen på ingångna räntepapper ska möta prognostiserade kassaflödessvängningar. Ränte bindningstiden på räntebärande placeringar uppgick till 3 (3) månader per 31 december 2025.

Prisrisk

Med prisrisk avses förändring i pris på produkt eller insatsvara och dess påverkan på resultatet.

Massaprisrisk

Massaprisrisk definieras som risken för att genomsnittligt erhållet massapris avviker negativt från förväntat pris. För att minska massa prisrisken kan Treasuryavdelningen agera med börshandlade massa pristerminer, eller med terminer eller swapavtal på OTC marknaden. Södra arbetar med säkring av två olika typer av massaprisrisk, dels kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion, dels verkligtvärderisk i tecknade kundavtal med fast pris.

Kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion uppstår genom att konjunkturcykliska variationer i massapriset, uttryckt i utländsk valuta, tillsammans med variationer i valutakurser, kan medföra att det massapris Södra erhåller mätt i svenska kronor, avviker negativt från förväntat massapris på lång sikt. Huvudstrategin är att vara restriktiv med denna typ av säkringar och per årsskiftet förelåg inga säkringar.

Verkligtvärderisk uppstår då Södra genom mervärdestjänsten PulpServices Hedging utnyttjar sin finansiella kompetens inom massaprisriskområdet, och erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. För att säkerställa att de med kunderna avtalade fasta priserna inte kommer att avvika negativt från de vid leverans tillfällena rådande marknadspriserna swappas fastprisavtalen till rörligt pris. Fastprisavtal får tecknas med maximalt 50 procent av total leverans volym gentemot respektive kund. Avtalstiden får inte överstiga 24 månader. Konjunkturläge, marknadsprisnivå, efter frågan på fastprisavtal och möjligheten att teckna swapkontrakt med acceptabla villkor är faktorer som över tiden påverkar aktuell säkringsnivå.

MASSAPRISDERIVAT

2025 12 31 2026 2027

Verkligt värdesäkringar, kton 16 0 % 0 %

2024 12 31 2025 2026

Verkligt värdesäkringar, kton 0 % 0 %

forts. not 24

Elprisrisk

Södra har affärsområden med både över­ och underskott av el. Södra Wood löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, vilket leder till sämre marginaler och sämre konkurrenssituation. För Södra Cell, som är nettosäljare av el, blir effekten den motsatta. Även Södra som helhet är nettosäljare av el.

Södras säkringsstrategi förordar löpande hantering genom leverans mot spot på elmarknaden istället för löpande prissäkringar.

För 2025 och framåt finns inga elprissäkringar.

Oljeprisrisk

De flesta inköp är relaterade till spotmarknaden för respektive olje relaterade produkter. Eftersom marknaderna är volatila innebär det risk för oönskade resultatsvängningar. Genom finansiell handel med oljerelaterade produkter har Södra möjlighet att begränsa denna risk. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av terminer och optioner.

Oljerelaterade produkter som får säkras är diesel, fuel oil och brent olja. Säkring får göras för en period av 18 månader med följande andel av inköpsvolymen per 6 ­månadersperiod: 0 – 6 månader 0 –75 procent, 7–12 månader 0 –50 procent och 13 –18 månader 0 –25 procent. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser.

För 2025 och framåt finns inga oljeprissäkringar.

Aktieprisrisk

Södra har under vissa förutsättningar möjlighet att exponera sig mot aktier eller aktierelaterade produkter. För prisrisken gäller innevarande exponering av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder, se not 17 Finansiella placeringar.

KREDITRISK

Finansiell kreditrisk

Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast bör ingås med motparter med hög kredit värdighet och revideras kontinuerligt. För att begränsa motparts risken ytterligare har ISDA avtal (nettningsavtal) ingåtts med flera banker.

Per den 31 december 2025 uppgick Södrakoncernens totala motpartsexponering till 10 632 MSEK (11 728). Per den 31 december befann sig alla motparter inom de ramar som är uppsatta i Södras finanspolicy avseende limiter, löptider och ratingkrav.

Kreditrisk i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkredit risk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysnings företag. Huvudregeln är att säkerhet krävs för kunder med otillräcklig kreditvärdighet eller kredithistorik. I den mån tillräcklig säkerhet ej erhålls sker en individuell prövning i enlighet med finanspolicyn huruvida leverans med tillhörande kreditrisk utförs. Södra beräknar förväntade kreditförluster genom att gruppera kundfordringar utifrån kreditriskkaraktär och baserar beräkningen på kundernas betalnings historik. Kreditriskerna gentemot kunderna beskrivs mer detaljerat i not 18 Långfristiga rörelsefordringar och not 21 Kortfristiga rörelse fordringar.

Maximal kreditrisk

Södras finansiella tillgångar utsatta för kreditrisk fördelas enligt följande:

FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER KATEGORI

Kundfordringar som ej är förfallna

Kundfordringar som är förfallna

Kortfristiga placeringar

Likvida medel

Finansiella placeringar

Kundkontrakt 1

Upparbetad men ej fakturerad intäkt

Övriga rörelsefordringar

kreditriskexponering

Se information i not 21 Kortfristiga rörelsefordringar och uppgift om kreditförlustreserv i kundfordringar 164 MSEK (185)

LIKVIDITETS‑ OCH FINANSIERINGSRISK

Likviditets­ och finansieringsrisk är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernens finansiella planering, som omfattar alla koncernens enheter, används för att identifiera och parera likviditetsrisken samt för att minimera kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan bety dande oförutsebara kostnader. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av Treasuryavdelningen. Likviditetsreserven, som utgörs av lånelöften tillsammans med företagets likvida medel, ska motsvara minst 20 procent av en prognostiserad rullande 12‑månaders omsättning.

Likvida tillgångar placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver kan även placering ske i tillgångar med god likviditet som är omsättningsbara på tre dagar.

För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att det ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden.

En väsentlig del av lånefinansieringen är upplåningen från medlemmar genom medlemskonto och betalningsplan. Södra har ett kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet fram till december 2029 att låna upp till 3 000 MSEK . Till låneavtalet hör två villkor (Covenanter) dels definierat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 (−0,1). Lånelöftet var outnyttjat per balansdagen.

Covenanterna gäller även lånet från Nordiska Investeringsbanken på 200 MSEK . Räntenivån baseras på 6 månaders STIBOR plus ett fast påslag. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven 13 632 MSEK (14 728), motsvarande 48 procent (50) av årsomsättningen för koncernen. Samtliga lånelöften var outnyttjade per balansdagen.

forts. not 24

FÖRFALLOSTRUKTUR KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Förfallotidpunkt

Finansiella placeringar Inom 1 år 1–5

Räntebärande placeringar uppgår till 8 369 MSEK (8 384), varav 100 procent (100) av dessa placeringar har en löptid på upp till ett år, 0 procent (0) har en löptid mellan ett och fem år och 0 procent (0) har en löptid som är längre än fem år. Noterade aktier har ingen fast löptid. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är kortfristiga.

FÖRFALLOSTRUKTUR FINANSIELLA SKULDER

– ODISKONTERADE KASSAFLÖDEN

Finansiella skulder Räntesats 1) Valuta

Lån från medlemmar

1) Avser gällande räntesats på balansdagen.

2) Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga.

KÄNSLIGHETSANALYS

Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunktur­ och valutaberoende. Det är dock främst upp‑ och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå.

Södra Skogs resultat är framför allt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.)

Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet.

Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknadspriset. Några enkla tumregler för att beräkna en ”nettoresultatpåverkan” finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera.

Variabel Förändring

Fiberkostnad för massabruken

m³fub

Effekt på 12‑månaders resultat, MSEK

RESULTATEFFEKT VID FÖRÄNDRING AV BALANSDAGENS VALUTAKURS

Eget kapitaleffekten motsvarar effekten på resultatet.

Not 25 | Finansiella räntebärande skulder

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader.

Finansiell skuld, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts.

Koncernen

Moderföretaget

1) Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga.

Finansiell tillgång och skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen endast när det föreligger legal rätt att kvitta beloppen, och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Not 26 | Rörelserelaterade räntebärande skulder

För principer för leaseredovisning se not 15 Materiella anläggningstillgångar.

redovisad per 1 januari

Not 27 | Pensioner

Inom koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planerna där företagets förpliktelse begränsas till avgifterna företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på avgifterna som företaget betalar till planen eller till ett försäkrings bolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen bär den anställde den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna är otillräckliga för att ge förväntad ersättning ). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar redovisas netto i koncernen.

Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostadsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Aktuariell vinst och förlust redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningen i en plan förbättras, redovisas andelen av den ökade ersättningen som hänför sig till tjänstgöring under tidigare perioder, som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen, linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningen är helt intjänad. Om ersättningen är intjänad fullt ut redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas inte.

Nettot av ränta på pensionsskuld och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar med antaganden om diskonterings ränta, framtida löneökning, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis. Förändringar i dessa antaganden påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och redovisat eget kapital i koncernen.

De flesta tjänstemän i Sverige och i det närmaste samtliga anställda i Tyskland omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. De flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension och för vissa kategorier sjuk­ och familjepension.

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom en pensionsstiftelse med från Södra avskilda tillgångar men också genom avsättningar i Rapport över finansiell ställning. Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska åtaganden. Pensionsstiftelsens styrelse ansvarar för förvaltningen av stiftelsens förvaltningstillgångar. Avkastningskravet i stiftelsen ligger på 2,9 procent realt och detta ska matcha skuldutvecklingen av pensionsförpliktelsen. Södras förmånsbestämda pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen lyder under Lag om tryggande av pensionsutfäs telse med mera.

Pensionsåtagandena i Sverige är dessutom kreditförsäkrade hos PRI Pensionsgaranti.

Förmånsbestämda planer utsätter Södra för olika typer av risker, hänförliga till ökad livslängd, inflation och löneökningar. Förvaltningstillgångarna påverkas av värdeförändringar framför allt på aktie marknaden.

ITP 2­planen som utgör den absoluta majoriteten av redovisade förmånsbestämda planer är en förmånsbestämd plan vars förmån styrs av den anställdes slutlön. ITP 2 är den pensionsplan som tillämpas för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Ålderspensionen är 10 procent av lön under 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 inkomst basbelopp och 32,5 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.

AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

För de avgiftsbestämda pensionsförpliktelserna betalas försäkrings premier. Storleken på premien baseras på lönen.

Totala kostnaden för Södras pensionsförpliktelser framgår nedan.

PENSIONSKOSTNAD

Förmånsbestämda planer Kostnad för pensioner intjänade under året

Kostnad förmånsbestämda planer i årets resultat 1 16 Kostnad avgiftsbestämda planer

Kostnaden

AVKASTNING FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

ÅTAGANDEN OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

FÖR DE FÖRMÅNSBASERADE PLANERNA

Koncernen 2025 2024

Förmånsbestämda planer och värdet av förvaltningstillgångar

Helt eller delvis fonderade förpliktelser

Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde

Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser −427 −322

Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 22 25

Netto (överskott − / förpliktelser +) före justeringar −405 −297

Nettobeloppet redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen under rubriken: Överskott i fonderade pensionsplaner (tillgång ) − / Avsättning för pensioner (skuld) +

Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen (överskott − / förpliktelser +)

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige −427 −322

Tyskland 22 25

Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen (överskott − / förpliktelse +)

NETTOBELOPP I RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN 2025 2024

Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens början −297 −113

Kostnad förmånsbestämda planer

Nettokostnad redovisad i årets resultat −1 16 Utbetalning av ersättningar −67 −66

Aktuariella vinster och förluster redovisade i Övrigt totalresultat −39 −135

Valutakursdifferens −1 1

Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens slut (överskott − / förpliktelse +) −405 −297

NUVÄRDET AV FÖRPLIKTELSEN FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

2025 2024

Koncernen

Vid årets början 1 395 1 419

Kostnader för tjänstgöring 10 19

Utbetalda ersättningar −67 −66

Räntekostnad 49 47

Aktuariella vinster och förluster 1) −44 −25

Valutakursdifferenser −1 1

Redovisat värde vid periodens slut 1 342 1 395 1) Varav förändring av demografiska antaganden 0 MSEK (0), finansiella −61 MSEK (−12), erfarenhetsbaserat 16 MSEK (13) och särskild löneskatt 0 MSEK (−26)

FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE

Koncernen 2025 2024

Vid årets början 1 692 1 533

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna 59 50

Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning −5 109

Redovisat värde vid periodens slut 1 746 1 692

FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE

Koncernen

Tabellerna nedan omfattar den svenska skulden, vilken utgör 98 procent av redovisad pensionsskuld.

AKTUARIELLA ANTAGANDEN

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar (vägda genomsnittsvärden)

Koncernen

Diskonteringsränta

Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenhet från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis.

För de svenska pensionsplanerna tillämpas DUS23.

KÄNSLIGHETSANALYS AV PENSIONSFÖRPLIKTELSEN

Antagande Förändring

Skuldförändring MSEK

Diskonteringsränta 0,5 % +131/−117

Inflation 0,5 % −96/+105

Livslän gd 1 år −62

Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan övriga antaganden hålls oförändrade. Detta är en förenklad metod då övriga aktuariella antaganden vanligtvis är korrelerade. Metoden visar pensionsförpliktelsens känslighet för förändringen av ett enskilt antagande. Durationen är 15 år (15). De förväntade pensions utbetalningarna under nästföljande år uppgår till 65 MSEK (64)

PENSIONSSKULD NEDBRUTEN

KOSTNAD AVSEENDE PENSIONER

genom försäkring

AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER

2025 2024

Aktierelaterade värdepapper 703 729

Hedgefonder och obligationer 400 354

Övriga räntebärande värdepapper 512 434

Fastigheter 39 33

Likvida medel 92 142

Redovisat värde vid periodens slut 1 746 1 692

Aktierelaterade värdepapper samt hedgefonder och obligationer utgör tillgångsklasser som i huvudsak har noterats på en aktiv marknad.

Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar som är redovisade under finansiella tillgångar −12 −11

Netto

I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas inte det överskjutande beloppet. Per 2025 uppgår det ej redovisade överskottet i pensionsstiftelsen till 448 MSEK (404)

forts. not 27

FÖRÄNDRINGAR AV NETTOSKULDEN

Moderföretaget 2025 2024

Vid årets början 11 11

I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter 66 63

Pensionsutbetalning −65 −63

Redovisat värde vid periodens slut 12 11

Förväntade pensionsutbetalningar under 2025 beräknas till 65 MSEK (66)

FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE

Moderföretaget 2025 2024

Aktierelaterade värdepapper 703 729

Hedgefonder och obligationer 400 354

Övriga räntebärande värdepapper 512 434

Fastigheter 39 33

Likvida medel 92 142

Förvaltningstillgångarnas värde 1

Överskjutande värde

Redovisat värde vid periodens slut 1 298 1 289

ANTAGANDEN FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA FÖRPLIKTELSER

Moderföretaget

ITP planen enligt PRI grunder

MODERFÖRETAGET

Förmånsbestämda planer

I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmåns bestämda planer än de som anges i IAS® 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS® 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökning, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Not 28 | Avsättningar

Avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillför litlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. När effekten av tidpunkten för betalning är väsentlig, beräknas avsättning genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt, som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde.

Koncernen 2025

Omstruktu reringsreserv Övriga avsättningar Totalt

Vid årets början 592 558

Avsättningar som gjorts under perioden 24 24

Belopp som tagits i anspråk under året −84 −84

Redovisat värde vid årets slut 533 533 varav långfristiga avsättningar 533 533 varav kortfristig avsättning, se not 30 0 0

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt baserat på tillgänglig information.

Med Södras omfattande affärsverksamhet är det ofrånkomligt att

Moderföretaget 2025 Omstruktu reringsreserv Övriga avsättningar Totalt

Vid årets början 592 592

Avsättningar som gjorts under perioden 24 24

Belopp som tagits i anspråk under året −83 −83

Redovisat värde vid årets slut 533 533 varav långfristiga avsättningar 533 533 varav kortfristig avsättning, se not 30

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Ovan beskrivna Övriga avsättningar avser även moderföretaget.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Kostnad för ersättning vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbaka dragande, av en formell detaljerad plan att avsluta anställningen före den normala tidpunkten. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas kostnaden om det är sannolikt att erbjudandet accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt.

Koncernen 2024

Omstruktu reringsreserv Övriga avsättningar Totalt Vid årets början 579 579

Avsättningar som gjorts under perioden

Belopp som tagits i anspråk under året −49 −49

Redovisat värde vid årets slut 592 592 varav långfristiga avsättningar 527 527 varav kortfristig avsättning, se not 30

vissa tvister uppstår. I bokslutet har gjorts reserveringar med belopp som bedöms skäliga.

Avsättning för garanti­ och reklamationsåtaganden har gjorts med belopp som erfarenhetsmässigt bedöms skäligt.

Moderföretaget 2024 Omstruktu reringsreserv Övriga avsättningar

Vid årets början 574 574

Avsättningar som gjorts under perioden 62 62

Belopp som tagits i anspråk under året −44 −44 Redovisat värde vid årets slut

varav långfristiga avsättningar

varav kortfristig avsättning, se not 30

Not 29 | Övriga långfristiga rörelseskulder

För valutaderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser.

Koncernen

Totalt 5

Not 30 | Övriga kortfristiga rörelseskulder och avsättningar

För valutaderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser. Verkligt värde på massaprisderivat baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av

beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknads räntan på balansdagen för liknande instrument. Kassaflödena baseras på företagsledningens bästa bedömning.

Mervärdesskatteskuld

Kortfristiga avsättningar 65

Förskott från kunder 22 23 22 23

Derivat 4 16

Kortfristiga skulder hos koncernföretag 58 319

Övriga rörelseskulder 181 200 171 179 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 139 1 258 1 016 1 113

Tillgångar som innehas för försäljning −22

Not 31 | Tillgångar som innehas för försäljning

Per balansdagen har koncernen klassificerat följande tillgångar samt relaterade skulder som innehas för försäljning i enlighet med IFRS® 5. Avtal avseende försäljningen av biologiska tillgångar i Estland och Lettland ingicks i oktober 2025 och transaktionen slutfördes per den 29 januari 2026. Påverkan på Södras resultat kommer att redovisas i första kvartalet 2026.

Balansräkning

MSEK 31 dec 2025

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar 2 Materiella anläggningstillgångar

Skattefordringar

Rörelsefordringar

Summa tillgångar som innehas för försäljning

SKULDER

Övriga kortfristiga skulder 22

Summa skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning 22

Nettotillgångar som innehas för försäljning

Moderföretagsspecifika noter

Not 32 | Bokslutsdispositioner

Moderföretaget

Förändring av periodiseringsfond – årets upplösning

– årets avsättning

Förändring av avsättningar utöver plan

maskiner och inventarier

Lämnade koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Koncernen

Not 33 | Koncernföretag

SPECIFIKATION AV MODERFÖRETAGETS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Södra Medlemsel AB

Under året har en fusion genomförts där Södra Silva Holding AB gått upp i moderbolaget.

Under året har Södra Metsad OÜ bildats och aktier i Sodra Latvia SIA (tidigare Sodra Granmark SIA) har förvärvats från Sodra Forest Latvia SIA . Under året har även Smartt Timber Holding B.V. med dotterbolag förvärvats.

AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Moderföretaget 2025 2024

Anskaffningsvärde

Vid årets början 4 485 4 485

Förvärv inkl aktieägartillskott 28

Avyttringar −216

Redovisat värde vid periodens slut 4 297 4 485

Not

34 | Andra långfristiga värdepappersinnehav

I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffnings värdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs)

Not 35 | Fordringar på koncernföretag

RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR HOS KONCERNFÖRETAG

Moderföretaget

Anskaffningsvärde

TRANSAKTIONER SOM ELIMINERAS VID KONSOLIDERING

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster vid transaktioner mellan koncern företag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Not 36 | Obeskattade reserver

Moderföretaget

Ackumulerade avskrivningar utöver plan – maskiner och inventarier

RÖRELSEFORDRINGAR HOS KONCERNFÖRETAG

Moderföretaget

Orealiserade vinster vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster.

Uppskjuten skatt i obeskattade reserver uppgår till 1 513 MSEK (1 518) vilken inte redovisas i moderföretagets balansräkning.

Not 37 | Räntebärande skulder hos koncernföretag

Förfallotidpunkt

Moderföretaget

Moderföretaget

Förfallotidpunkt

Not 38 | Fusionerade dotterbolag

Namn

Södra Silva Holding AB

Organisationsnummer 559164 5816

Fusionsdag 2025 10 02

Fusionerad nettoomsättning

avsättningar och eget kapital Eget kapital

Skulder, avsättningar och eget kapital

Annan information

Not 39 | Ställda säkerheter

I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Övriga ställda panter och säkerheter

Finansiella anläggningstillgångar 1) 12 11 12 11 Totalt 12 11 12 11

1) Kapitalförsäkringar, se not 27.

Not 40 | Eventualförpliktelser

Koncernen

Övriga eventualförpliktelser

Totalt

KONCERNEN

Återställningsförpliktelser

51 51 51

En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan inne bära krav på sanering eller annat återställningsarbete. Detta bedöms ligga långt fram i tiden och eventuella utgifter är inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon avsättning för utgifter görs inte.

Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp enligt bästa bedömning baserat på tillgänglig information.

Not 41 | Närstående

Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter‑ och intresse företag, vilka framgår av not 33 Koncernföretag och not 8 Andelar i intresseföretag.

Av moderföretagets totala inköp och försäljning i MSEK avser 2 procent (2) av inköpen och 8 procent (7) av försäljningen andra företag inom koncernen.

Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södra koncernens Pensionsstiftelse år 2003 och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Genom sin rätt att delta i de beslut som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moderföretaget och är därmed att

Koncernen

Intresseföretag

Moderföretaget

Dotterföretag

Framtida saneringsåtgärder är beroende av flera okända variabler och därför svåra att uppskatta. Det kan därför inte uteslutas att koncernen i framtiden belastas med ytterligare kostnader för dessa åtgärder.

Tvister

Inom ramen för Södras verksamhet uppstår löpande meningsskilj aktigheter mellan företag inom Södrakoncernen och olika motparter avseende ersättningsstorlekar, uppnådda resultat, ansvarsförhållanden med mera. De flesta meningsskiljaktigheter löses på affärsmässiga grunder medan vissa sakförhållanden blir föremål för skiljeförfarande eller domstolsprocess. I bokslutet har reserverats belopp som bedöms skäliga.

MODERFÖRETAGET

Ovan beskrivna eventualförpliktelser avser även moderföretaget.

betrakta som närstående. En styrelseledamot tillika medlem i Södra deltar aktivt i verksamheten genom affärsrelationen med företaget och har från tid till annan omfattande affärsförbindelser med företaget. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksam het i vilken medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp eller försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelseledamöter i finansieringen av föreningen via insatser. Dessa transaktioner har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens pris sättning och villkor i övrigt har tillämpats.

Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående

Övrigt (ränta, utdelning )

Fordran på närstående per 31 december

Skuld till närstående per 31 december

Försäljning av varor/ tjänster till närstående

Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning )

Fordran på närstående per 31 december

Skuld till närstående per 31 december

Upplysningar om löner, avtal avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i ledande ställning har lämnats i not 5 Personal kostnader och anställda. Upplysningar i övrigt avseende mellanhavanden rörande koncernföretag framgår av not 40 Eventualförpliktelser.

Not 42 | Rapport över kassaflöden

Koncernen Moderföretaget 2025 2024 2025 2024

Not 43 | Händelser efter balansdagen

Finansiella poster

Under året erhållna räntor 306

Under året erlagda räntor −203 −288 219 −321

Under året erhållen utdelning 16 7 65 33

Realisationsvinster 69 59 49 25

Realisationsförluster −10 −13 −10 −12

Moderföretaget

Ej likvidreglerade koncernbidrag −3 35

Efter balansdagen har Södra genomfört förändringar i koncernstrukturen avseende verksamheterna i Baltikum. Under perioden har koncernen avyttrat huvuddelen av sina baltiska dotterföretag, med undantag för ett dotterföretag som fortsatt ägs och ingår i koncernen. I samband med avyttringarna har även de biologiska tillgångar som varit hänförliga till dessa verksamheter avyttrats. Det kvarvarande dotterföretaget och det nybildade dotterföretaget i regionen innehar inga biologiska tillgångar.

Dessa händelser utgör icke ­justerande händelser enligt IAS 10 Händel ser efter rapportperioden, eftersom villkoren inte förelåg per balans dagen. Avyttringar och nybildning påverkar därför inte de redovisade värdena i denna finansiella rapport. Effekterna kommer att redovisas i koncernens resultat och balansräkning under räkenskapsåret 2026.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 6 337 338 514 SEK disponeras på föjande sätt:

Total utdelning på virkesleveranser enligt nedan uppgår till 559 493 460 SEK . Utdelningen beräknas på värdet av medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2025 till 31 december 2025 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot.

Till medlemmarna utdelas 87 kr/m³fub normaltimmer utgörande

Till medlemmarna utdelas 45 kr/m³fub massaved utgörande

Till medlemmarna utdelas 6 procent av värdet av övriga virkesleveranser utgörande

Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission

189 609 775 SEK

161 474 881 SEK

208 408 804 SEK

56 080 502 SEK Insatsemissionen utgör 2 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2025

I ny räkning balanseras

5 721 764 552 SEK

6 337 338 514 SEK

Till grund för sitt förslag till vinstdisposition har styrelsen enligt 12 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar bedömt moderföretagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för moderföretaget och koncernens ekonomiska ställning. Den föreslagna vinstdispositionen begränsar inte koncernens investeringsförmåga eller likviditetsbehov, och det är styrelsens bedömning att den föreslagna vinstdispositionen är väl avvägd och försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt med hänsyn till moderföretagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderföretagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderföretaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen har beslutats 2026 02 11 Växjö den dag som framgår av elektronisk signatur

Magnus Hall Ordförande

Charlotte Eriksson Ledamot

Mikaela Johnsson Ledamot

Paul Christensson Vice ordförande

Hans Berggren Ledamot

Ann ­Sofi Petersson Arbetstagarrepresentant

Lotta Lyrå Vd och koncernchef

Kristina Alsér Ledamot

Pål Börjesson Ledamot

Håkan Larsson Ledamot

Teddy Hedlund Arbetstagarrepresentant

Pontus Johansson Arbetstagarrepresentant

Leif Hultman Ledamot

Madeleine Edberg Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska signatur

Erik Bergh Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Anette Westerlund Förtroendevald revisor

Roger Johansson Förtroendevald revisor

Revisionsberättelse

Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr 729500 3789

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo visningen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 102–140. Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 37–97 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS®), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 102–140. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen för föreningen och koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet De auktoriserade revisorernas ansvar respektive De förtroendevalda revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa en väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och våra egna kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömde vi effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE

Värdering och redovisning av immateriella, materiella samt biologiska anläggningstillgångar (se koncernens redovisningsprinciper i not 7 samt 14–16)

Immateriella, materiella samt biologiska anläggningstillgångar redo visas till 22 872 MSEK i rapport över finansiell ställning för koncernen och till 15 344 MSEK i moderföreningens balansräkning per 31 decem ber 2025. Värderingen och redovisning av dessa tillgångar utgjorde ett särskilt betydelsefullt område i vår revision mot bakgrund av de redovisade beloppens materialitet i relation till koncernens och moderföreningens finansiella ställning samt av den komplexitet som investeringsprojekt inom branschen innebär.

Koncernens och moderföreningens investeringar i immateriella, materiella och biologiska anläggningstillgångar under räkenskaps året uppgår till 2 145 MSEK respektive 2 054 MSEK . Koncernen har etablerade processer för investeringsbesluten. Flera av de genomförda investeringarna innehåller såväl flera delprojekt som en gränsdragning mellan vad som ska tillföras balansräkning respektive anses utgöra reparations och underhållskostnader.

Värderingsperspektivet vad gäller de immateriella och materiella anläggningstillgångarna tar sikte på ett eventuellt nedskrivningsbehov. I de fall indikationer på nedskrivningsbehov föreligger prövas de bokförda värdena mot tillgångarnas beräknade återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde varaktigt överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet fastställs genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet och utgörs av nuvärdet av de framtida kassaflödena för enheten. Beräkningen av återvinningsvärdet innehåller flera antaganden och bedömningar bland annat avseende den diskonteringsfaktor som tillämpas samt avseende storleken på de framtida kassaflödena. Inga nedskrivningsbehov föreligger avseende immateriella och materiella anläggningstillgångar enligt genomförda nedskrivningsprövningar. Vad gäller biologiska tillgångar tar värderingsperspektivet sikte på att fastställa ett beräknat marknadsvärde enligt gällande regelverk. Värderingarna avseende de svenska innehaven baseras på observerade marknadspriser i den region som skogsfastigheterna är belägna.

Transaktioner med föreningens medlemmar (se not 23) Koncernen och moderföreningen har under räkenskapsåret 2025 haft en mängd vanligt förekommande transaktioner med medlemmarna i form av inköp av virke och försäljning av skogsvårdstjänster. Vidare har moderföreningen en mängd transaktioner med medlemmarna rörande insatskapital, insatskonto samt utdelningar och efterlikvider. Transaktioner med föreningens medlemmar är väsentliga för verksam heten och det är av vikt att transaktioner sker enligt av styrelse och ledning fastställda riktlinjer samt enligt av årsstämman beslutade fördelningsgrunder.

HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT

BETYDELSEFULLA OMRÅDET

Vi har i vår revision utvärderat föreningens processer för styrning och kontroll av investeringar från styrelsebeslut till genomförande och idrifttagande. Vi har på stickprovsbasis kontrollerat fördelningen mellan vad som redovisas som tillgång och vad som kostnadsförs för att säkerställa en korrekt redovisning. Vi har vidare granskat att de upplysningar som lämnas i årsredovisningens noter speglar de principer som föreningen tillämpar för investeringsprojekt.

Vad gäller nedskrivningsprövningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar har vi utvärderat föreningens beräkningsmodeller och rimligheten i gjorda antaganden. Vi har granskat processen för identifiering av kassagenerande enheter mot fastställda kriterier och jämfört denna med föreningens uppföljning av verksamheten för att verifiera att dessa stämmer överens. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens arbete med nedskrivningsprövningar.

Vad gäller värderingen av biologiska tillgångar och skogsmark har vi utvärderat föreningens värderingsmodell och stickprovsvis granskat transaktioner som bildar underlag för det beräknade marknadsvärdet. Vidare har vi granskat den redovisning som värderingsmodellen ger upphov till och de lämnade upplysningar i samband med den samma.

Vi har i revisionen utvärderat system och processer för hanteringen av transaktioner med föreningens medlemmar. Vidare har vi genomfört en avstämning av utdelningar och efterlikvider till medlemmarna med avseende på fördelning mellan medlemmarna utifrån tillämpade fördelningsgrunder samt årsstämmans beslut. Vi har granskat regelverken för inköp av virke från medlemmarna och försäljning av skogsvårdstjänster till medlemmarna samt hur dessa tillämpas i verksamheten genom stickprov i samband med testning av intäkter och kostnader.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen vilken återfinns på sidorna 1–35 samt 102–164. Den andra informationen innefattar inte årsredovisningen, utöver hållbarhetsrapporten, och vår revisionsberättelse avseende denna. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS®), så som de antagits av EU, och årsredovisnings lagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av föreningens och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka föreningens finansiella rapportering.

DE AUKTORISERADE REVISORERNAS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncern redovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

» identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför gransknings åtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en

väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentlig heter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

» skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omstän digheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

» utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

» drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisions bevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhets faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhets faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

» utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktio nerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

» inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisio nen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de vik tigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

DE FÖRTROENDEVALDA REVISORERNAS ANSVAR

Vi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsre dovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderföreningens och koncernens resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som föreningens och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moder föreningens och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma föreningens och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att föreningens organisation är utformad så att bok föringen, medelsförvaltningen och föreningens ekono miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föreningens bokföring ska full göras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORERNAS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

» företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen

» på något annat sätt handlat i strid med Lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av föreningens vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen, eller att ett förslag till dispositioner av föreningens vinst eller förlust inte är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av föreningens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransknings åtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar.

Årsredovisningen har beslutats 2026 02 11

Växjö den dag som framgår av elektronisk signatur

Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska signatur

Madeleine Edberg

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Anette Westerlund Förtroendevald revisor

Erik Bergh

Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Roger Johansson Förtroendevald revisor

Hållbarhet

Skogsbruket är en viktig nyckel till ett hållbart samhälle och vi har ett stort ansvar när det gäller att tillvarata de tusentals möjligheter skogen ger. Vi arbetar hårt för att hitta nya lösningar för att minska vår klimatpåverkan och använda resurser hållbart. Vi tar hand om skogen för att den ska kunna ta hand om oss, nu och i framtiden. Hållbarhet är integrerat i den gemensamma strategin där vi knyter ihop skogsägare med kunder och konsumenter inom fem huvudområden. Vi fokuserar arbetet till de väsentliga hållbarhetsfrågorna – där vi har störst påverkan på ekonomi, miljö och människor.

Människor och kultur i centrum

Genom att sätta människor och kultur i centrum skapar vi tillsammans Södras framtid. Vi ska erbjuda en trygg, säker och omtänksam arbetsmiljö med en nollvision för arbetsskador.

Vi vill vara en lärande organisation med en nyfikenhet på fram tiden och ha en förmåga att vara i och driva förändring. Engage manget hos våra medarbetare är nyckeln till vår framgång som attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare. Vi jobbar på flera sätt för att bryta traditionella kulturella barriärer genom ökad mångfald, jämställdhet och inkludering. Vi skapar direkt och indirekt sysselsättning och bidrar till en levande landsbygd.

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

Ett stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården lägger grunden för att vi fortsatt ska kunna bedriva en hållbar verk samhet. Vitala skogar med hög tillväxt är en central del där vi arbetar för ett skogsbruk som står starkt inför ett förändrat kli mat, med fokus på motståndskraftiga ekosystem och långsiktig produktionsförmåga. Vi vill skapa den bästa medlemsupplevel sen genom ett relevant, lönsamt och hållbart erbjudande.

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter Skogsråvaran levereras från medlemmarnas skogar och föräd las i våra industrier. Genom befintliga produkter och nya inno vationer möter vi den ökade efterfrågan på hållbara produkter med lågt klimatavtryck i den växande cirkulära bioekonomin. Certifieringar och produktmärkningar blir allt viktigare.

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument Södra är bron mellan skogsgården och konsumenten. Vi lägger stor vikt vid hållbarhet i hela vår värdekedja, i alla delar av vår verksamhet och i samverkan med samhället. Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet har lika stor betydelse. Att vi ställer krav på ansvarstagande hos medarbetare och leveran törer är därför naturligt och självklart. Vi utvecklar hållbar hetsarbetet tillsammans med våra leverantörer och kunder genom fördjupad dialog och samverkan. Vårt hållbarhetsarbete sträcker sig även till lokalsamhället och dess utveckling.

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

För medlemmar i Södra är hållbart skogsbruk självklart. Det finns en vilja att till kommande generationer lämna över en skog som har ett högre värde än idag – ekonomiskt, men också utifrån andra perspektiv. Det krävs balans mellan högre skogs tillväxt, att långsiktigt inte avverka mer än tillväxten, samt att bevara och utveckla biologisk mångfald, kulturmiljö- och sociala värden i skogen. Klimatförändringarna är vår tids största utma ning. Vi behöver anpassa vår verksamhet i skogen och industrin till ett förändrat klimat samtidigt som våra biobaserade produk ter är en del av lösningen på denna utmaning. Lägre utsläpp av fossila växthusgaser i vår värdekedja och arbete mot netto nollutsläpp står högt på agendan. När vi på ett optimalt sätt använder våra resurser minskar vi både vår egen miljöpåverkan och skapar produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ. Fortsatt utveckling av cirkulära värdekedjor är viktigt.

Läs mer om den gemensamma strategin på sidorna 14 –25.

Södra och Agenda 2030

Vi har stora möjligheter att bidra positivt till flera av Fn:s globala mål för hållbar utveckling inom agenda 2030, samtidigt som vi också har en negativ påverkan. Vårt arbete har störst effekt inom sju av målen och vi arbetar kontinuerligt med att integrera dem i hela vår verksamhet. det gäller både att se vad vi måste göra för att minska risken för negativ påverkan och vad vi ska göra mer av för att öka de positiva bidragen till de globala målen. Södras egna mål knyter väl an till agenda 2030.

HÖGRE GRAD AV PÅVERKAN

7 Hållbar energi för alla

8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

11 Hållbara städer och samhällen

12 Hållbar konsumtion och produktion

13 Bekämpa klimatförändringarna

15 Ekosystem och biologisk mångfald

LÄGRE GRAD AV PÅVERKAN

3 God hälsa och välbefinnande

5 Jämställdhet

6 Rent vatten och sanitet för alla

10 Minskad ojämlikhet

14 Hav och marina resurser

16 Fredliga och inkluderande samhällen

17 Genomförande och globalt partnerskap

INDIREKT PÅVERKAN

1 Ingen fattigdom

2 Ingen hunger

4 God utbildning för alla

Siffrorna hänvisar till målens nummer inom Agenda 2030.

FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING PÅVERKAN OCH BIDRAG

HÅLLBAR ENERGI

FÖR ALLA

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

EKOSYSTEM

OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

+ Leveranser av biobaserad energi (el, fjärrvärme, fasta biobränslen) och flytande bioprodukter (tallolja, biometanol), s. 124.

+ Systematiskt arbete för minskad el‑ och värmeanvändning, s. 133 –135.

– Energikrävande industriella processer och transporter, s. 133 –135.

+ Nollvision för arbetsskador – fokus på förebyggande åtgärder, s. 119.

+ Riskvärdering och granskning av leverantörer med fokus på bland annat arbetsvillkor, s. 125 –126.

+ Fortsatta investeringar och fokus på innovation, s. 6 –7, 20 –21, 28, 31–35.

– Arbetsmiljörisker i verksamheten och i leverantörskedjan, s. 119, 126.

+ Effektivt nyttjande av virkesråvaran, s. 133.

+ Framställning av nya, hållbara produkter och tjänster för ett biobaserat samhälle, s. 20 –21, 28, 30 –35.

+ Samarbeten kring affärsutveckling och innovation, s. 20 –21, 31–35.

+ Utveckling av byggsystem i trä, s. 32.

+ Tillgänglighet till friluftsliv och hänsyn till kulturmiljö- och sociala värden i skogen, s. 128-129.

– Risk för negativ påverkan på tätortsnära skogar och kulturlämningar, s. 112–113, 127–129.

+ Systematiskt arbete för minskade utsläpp till luft och vatten från industriell verksamhet, s. 136.

+ Nya användningsområden för Södras produkter, s. 20 –21, 31–35.

– Risk för negativ påverkan på miljön genom utsläpp till luft och vatten från industriell verksamhet, s. 136.

+ Insatser på kort och lång sikt för minskade utsläpp av växthusgaser i värdekedjan, s. 130 –131.

+ Skogsbaserade produkter med låg klimatpåverkan ersätter produkter med högre klimatbelastning, s. 129 –130.

+ Insatser för ökad skogstillväxt, s. 123.

– Industriell produktion och transporter som använder fossila bränslen och drivmedel, s. 134 –135.

+ Hållbart skogsbruk – balans mellan produktion och miljöhänsyn, s. 127–129.

+ Naturvårdande skötsel och avsatta områden för att gynna biologisk mångfald, s. 127–128.

– Risk för negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, s. 112–113, 127–129.

Om Södras hållbarhetsredovisning

Södra Skogsägarna ekonomisk förening har rapporterat i enlighet med GRI (Global Reporting Initiative) Standards för perioden 1 januari 2025 till 31 december 2025. Verksamhetsår är lika med kalenderår. Södras hållbarhetsredovisning är en del av koncernens årliga års- och hållbar hetsredovisning för 2025 som publiceras i februari 2026. Hållbarhets redovisningen har översiktligt granskats av revisorer på uppdrag av styrelsen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening.

Hållbarhetsredovisningens omfattning och innehåll Hållbarhetsredovisningen omfattar hela Södra Skogsägarna eko nomisk förening med dotterföretag, se not 33 för sammanställning över ingående koncernföretag. Intresseföretag ingår inte, se not 8, med undantag för övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (kate gori 3.15 Investeringar). Vid förvärv, avyttring eller nedläggning ingår verksamheter i hållbarhetsredovisningen från förvärvsdatum respektive till datum för avyttring eller nedläggning. Ingen korrige ring av jämförelsesiffror görs. Inom affärsområde Skog avyttrades en torvtäkt och ingen torvtäktsverksamhet bedrevs på kvarstående torvtäkter. Verksamheten vid terminalerna Stilleryd och Rävsmåla avslutades. Som en del i förändringen av industristrukturen inom affärsområde Wood avyttrades den återstående delen av enheten i Torsås. De beskrivna förändringarna påverkar inte väsentligt Södras hållbarhetsredovisning.

Södra bedriver framför allt verksamhet i Sverige. Ur ett håll barhetsperspektiv är verksamheten i Sverige mest väsentlig, både på grund av dess omfattning och dess karaktär. Upplysningar om anställda, antikorruption och konkurrenshämmande aktiviteter redovisas generellt för moderföretaget och dess dotterföretag med anställda, undantag redovisas vid respektive tabell eller diagram. Antal anställda räknas per 2025 12 31. Leverantörsgranskningen omfattar Södras leverantörer, inte underleverantörer (leverantörers leverantörer) eller medlemmar. Se specifik omfattning i avsnittet om leverantörer på sidan 126. Upplysningar om övriga väsentliga hållbarhetsfrågor lämnas för verksamhet med produktion. Påverkan från övrig verksamhet har bedömts vara noll eller försumbar. För beräkningsprinciper, se sidorna 116 –118.

Förändringar och korrigeringar jämfört med tidigare redovisningar Förändringar jämfört med tidigare redovisningar har gjorts i redo visningsprinciper för leverantörsuppföljning och utsläpp av växt husgaser.

» Tidigare var antalet avverkningsuppdrag och leveransvirke baserat på antalet skogsfastigheter. Från 2025 används istäl let antalet medlemmar. En skogsfastighet kan ägas av flera medlemmar.

» Tidigare användes ett generellt avstånd för samtliga anställda för att uppskatta årlig pendlingssträcka med bil mellan hem met och arbetsplatsen. Från 2025 används information från HR system om anställdas boendeadress respektive adress för arbetsställe, automatiserad avståndsberäkning samt anta gande om antalet arbetsdagar på arbetsstället utifrån avstånd

till arbetsställe samt till vilken avtalskategori den anställde tillhör. Jämförelsesiffror har inte räknats om.

Korrigeringar har gjorts för uppgifter för tidigare år. Anledningarna till korrigeringarna är bland annat fel i rapporterade uppgifter och beräk ningar. Samtliga korrigeringar är mindre och påverkar inte väsentligt Södras hållbarhetsredovisning.

» Skogstillväxt har korrigerats för 2024.

» Andelen certifierade produkter har korrigerats för 2023 och 2024.

» Företagsbot om 14 000 000 SEK för olyckan med dödlig utgång på Södras arbetsplats i Orrefors under 2022 betalades under 2024. I hållbarhetsredovisning för 2024 angavs felaktigt att boten ej betalades under året.

» Avverkningnivån har korrigerats för 2024.

» Klimateffekten har korrigerats för 2024.

» Fossila utsläpp i värdekedjan har korrigerats för 2024.

» Andel tjänstebilar som var elbilar eller laddhybrider har kor rigerats för 2024.

» Utsläppen av biogen koldioxid har korrigerats för 2024.

» Värmeanvändningen för massa har korrigerats för 2024.

Väsentliga hållbarhetsfrågor För att identifiera Södras mest väsentliga hållbarhetsfrågor utförs regelbundet en väsentlighetsanalys som identifierar den mest väsentliga påverkan på ekonomi, miljö och människor, inklusive mänskliga rät tigheter. Analysen lägger grunden för inriktningen på hållbarhetsarbetet och hållbarhetsredovisningens innehåll. Den redovisade väsentlighets analysen genomfördes under 2022. De väsentliga hållbarhetsfrågorna för 2025, inklusive avgränsningar, framgår av tabellen på nästa sida. Under 2025 genomfördes en översyn av Södras strategi som ledde till förändringar i strategiområdena. Klimatförändringar, nya krav från kunder och samhälle, ökad konkurrens om råvara och teknikutveckling påverkar våra möjligheter och prioriteringar. Viktiga delar i översynen var utvärdering av strategins framdrift och hur väl vi har nått våra mål inom nuvarande strategiområden, tillsammans med en insikt om ett nytt omvärldsläge med stora geopolitiska spänningar. Uppdateringen av strategin påverkade dels hur de väsentliga hållbarhetsfrågorna hanteras inom Södra, dels nyckeltalet för en väsentlig hållbarhetsfråga. Dessutom förändrades ett koncernövergripande mål med koppling till Södras väsentliga hållbarhetsfrågor. Från och med 2025 ingår det tidigare strategiområdet Klimatanpassade skogar med hög tillväxt, inklusive den väsentliga hållbarhetsfrågan Skogstillväxt, i det strategiska huvudområ det Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården, under det nya strategiområdet Vitala skogar med hög tillväxt. Förändringen genom fördes för att på ett samlat sätt kunna arbeta med klimatanpassning av skogsbruket i syfte att skapa motståndskraftiga skogar med hög tillväxt. Som en följd av den förändringen flyttade den väsentliga hållbarhets frågan Hållbar avverkningsnivå till strategiområde Biologisk mångfald I samma strategiområde placeras även Skogens sociala värden eftersom

strategiområdet Positiv samhällspåverkan togs bort. Strategiområdet Nya och hållbara erbjudanden slogs ihop med Kundanpassat erbjudande Inom den väsentliga hållbarhetsfrågan Mångfald, jämställdhet och inkludering förändrades ett av nyckeltalen. I stället för att följa och redovisa andel kvinnor av nytillsatta ledande befattningar följs och redovisas andel kvinnor i personalledande befattning. Det nya nyckeltalet speglar bättre hur väl Södra lyckas attrahera, behålla och utveckla kvinnliga ledare över tid. Det koncernövergripande målet inom Hållbart brukande av skogen och jordens resurser om Ökad positiv klimateffekt togs bort och ersattes av Fossila utsläpp i värdekedjan. Det nya målet fokuserar på den del av klimateffekten där Södra har störst möjlighet att påverka. Klimateffekten som helhet kommer fortfarande följas och redovisas som ett nyckeltal.

I väsentlighetsanalysen som utfördes under 2022 kartlades Södras värdekedja, aktiviteter och affärsrelationer. Flera olika intressenter intervjuades och Södras faktiska och potentiella positiva och negativa påverkan identifierades genom analys av intern och extern informa tion. Påverkan värderades och prioriterades kvantitativt. Signifikans av positiv påverkan bedömdes baserat på skala och omfattning. Signifikans av negativ påverkan bedömdes baserat på allvarlighetsgrad; en kom bination av skala, omfattning och om den kan återställas eller inte. För potentiell påverkan togs även sannolikhet i beaktande. Väsentliga hållbarhetsfrågor identifierades genom diskussioner med interna och externa hållbarhetsexperter. Validering genomfördes av hållbarhetsled ningsgruppen och HR funktionen

Under 2025 tog föreningsstyrelsen beslut om att Södra frivilligt ska implementera Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR

Människor och kultur i centrum

Hälsa och säkerhet

Hälsa och säkerhet

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Värderingsstyrt ledarskap och kompetensförsörjning

Arbetstillfällen

Kompetensförsörjning

Organisationskultur och värderingar

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

Vitala skogar med hög tillväxt

Skogstillväxt

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

Kundanpassat erbjudande

Hållbara produkter

AKTÖR I VÄRDEKEDJA

Södra, leverantörer

Södra, leverantörer

Södra, leverantörer

Södra, leverantörer, kunder, samhälle

Södra

Södra, leverantörer

Södra, kunder, samhälle

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

Affärsetik och antikorruption

Ansvarsfull värdekedja

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald

Hållbar avverkningsnivå

Skogens sociala värden

Klimatneutralitet och cirkularitet

Avfall

Energi

Klimateffekt

Södra, leverantörer, kunder

Södra, leverantörer, kunder, samhälle

utifrån hur direktivet har införlivats i Årsredovisningslagen, se sidan 143 för mer information.

Redovisning

Södras väsentliga hållbarhetsfrågor redovisas i GRI -index på sidorna 138 –140. Kopplingen mellan Södras väsentliga hållbarhetsfrågor och valda GRI -standarder framgår av tabellen nedan. Egna standarder och upplysningar för väsentliga hållbarhetsfrågor som inte motsvaras av en GRI Standard definieras på sidan 107. GRI:s principer för innehåll (inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och fullständighet) har varit vägledande för hållbarhetsredovisning ens omfattning och innehåll.

Händelser efter rapportperiodens utgång

Efter balansdagen har Södra avyttrat huvuddelen av sina dotterföre tag i Baltikum. Förändringarna påverkar inte årets hållbarhetsredovis ning. För mer information se not 43.

Samverkan för hållbar utveckling

Södra bidrar till en hållbar samhällsutveckling, bland annat genom medlemskap och engagemang i olika initiativ och organisationer samt forskningssamarbeten med universitet och högskolor.

» Södra har förbundit sig att aktivt arbeta med FN:s Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.

» Målen för Södras klimatambition till 2030 är godkända av Science based targets initiative.

GRI STANDARD/ EGEN STANDARD

GRI 403: Hälsa och säkerhet

GRI 405: Mångfald och inkludering

GRI 406: Ickediskriminering

GRI 401: Anställning

GRI 404: Utbildning

Egen: Organisationskultur och värderingar

Egen: Skogstillväxt

Egen: Skogscertifiering och certifierade produkter

GRI 205: Antikorruption

GRI 206: Konkurrenshämmande aktiviteter

GRI 308: Leverantörsbedömning miljöpåverkan

GRI 414: Leverantörsbedömning social påverkan

Södra, leverantörer, kunder, samhälle GRI 101: Biologisk mångfald

Södra

Södra, samhälle

Egen: Hållbar avverkningsnivå

Egen: Skogens sociala värden

Södra, leverantörer, kunder, samhälle GRI 306: Avfall

Södra, leverantörer, samhälle

GRI 302: Energi

Södra, leverantörer, kunder, samhälle GRI 201: Ekonomiskt resultat

Material Södra

Utsläpp av växthusgaser

Utsläpp till luft, mark och vatten

Vatten

Södra, leverantörer, kunder, samhälle

Södra, leverantörer

Egen: Klimateffekt

GRI 301: Material

GRI 305: Utsläpp

GRI 303: Vatten och utsläpp till vatten GRI 305: Utsläpp

Södra, leverantörer, kunder, samhälle GRI 303: Vatten och utsläpp till vatten

Aktörer i värdekedjan

Leverantörer

» Södra är medlem i Fossilfritt Sverige, forskningsnätverket f3 för en hållbar transportsektor, samverkansplattformen Closer för ökad transporteffektivitet samt forsknings- och innova tionsprojektet TREE (Transition to eff icient electrified forestry transport), som koordineras av Skogforsk och syftar till att accelerera elektrifieringen av skogsbrukets vägtransporter. Under året avslutades en accelerator inom nätverket Combient fokuserad på att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3.

» Södra är representerade både i PEFC:s och FSC®:s svenska styrelser.*

» Södra är medlem i Business@Biodiversity Sweden, ett miljö nätverk med fokus på biologisk mångfald för storföretag.

» Södra deltar i samarbetsprojektet Swedish Biocredit Alliance som bland annat tagit fram en global standard för biokrediter i produktionslandskap.

» Södra deltar i EU -projektet Grip on Life med Skogsstyrelsen som huvudansvarig. Syftet är att kombinera aktivt skogsbruk med hänsyn till vatten och våtmarker.

» Södra är medlem i Responsible Shipping Initiative (RSI) för att förbättra arbetsförhållandena, säkerheten och miljöprestan dan för bulktransporter på Östersjön och Nordsjön.

» Södra har en aktiv roll i Skogssektorns jämställdhetsråd och är medlem i Diversity Charter Sweden, världens största nätverk för främjande av mångfald och inkludering i arbetslivet.

Utöver dessa medlemskap och engagemang är Södra aktivt i ett flertal nationella och internationella organisationer som hanterar väsentliga frågor för Södra. Några exempel är LRF Skogsägarna, Skogforsk, Svenskt Trä, Skogsindustrierna, Återvinningsindustri erna, Teko, Energiforsk, Svebio, Bioenergy Europe och Svenska institutet för standarder.

* Södra är certifierat enligt PEFC och FSC®– licensnummer PEFC/05 22 11 och FSC®-C014930.

Dialog med Södras intressenter

Dialog med intressenter

Södras intressenter bidrar till koncernens utveckling. Intressenterna har identifierats genom en strukturerad kartläggning och prioritering. De intressenter som har störst påverkan på och påverkas mest av Södras verksamhet och de beslut som Södra fattar är kunder, ägare/medlemmar, medarbetare, affärs- och samarbetspartners samt ett antal intressenter i samhället. Den kontinuerliga dialogen med intressenterna sker i olika former och med olika frekvens under året, se tabell nedan Södra anordnade under året tre digitala seminarier, med totalt omkring 400 deltagare, för att stärka kunskapen om hållbarhetsfrågor för kunder och medarbetare. Tema för seminarierna var: Södras över gripande hållbarhetsarbete och EU:s avskogningsförordning (EUDR); Skogscertifiering och biologisk mångfald; Klimatmål och handlingsplaner för minskade utsläpp samt klimatanpassning av skogen.

SÖDRAS INTRESSENTER

Andra bolag

Intresse organisationer

Politiker och samhälls organ

Närboende

Kunder

Intressentgrupp Dialog med intressenter 2025 Viktiga frågor från intressenter

Kunder

- Kundkontakter (möten, undersökningar)

- Forsknings‑ och utvecklingsprojekt

- Kunskapsutveckling och samarbeten

Ägare/medlemmar

- Föreningsstämma, förvaltningsrådsmöten, förtroenderådsmöten, medlemsmöten, medlemsundersökningar, ägardialog

Medarbetare - Löpande dialog - Utvecklingssamtal - Medarbetarundersökningar - Facklig samverkan

Affärs- och samarbets partners - Forsknings‑ och utvecklingsprojekt - Facklig samverkan - Uppföljning utifrån leverantörskod

Övriga samhället (kapital marknad, närboende, politiska beslutsfattare och tjänstemän, samhälls organ, intresseorganisa tioner, andra bolag )

- Samverkan och dialog

- Forsknings‑ och utvecklingsprojekt

- Produktprestanda

(kvalitet, säkerhet, pris, utveckling)

- Spårbarhet

- Affärsetik

- Lönsamhet

- Hållbart skogsbruk

- Klimat- och miljöpåverkan

- Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

- Ny lagstiftning

- Lönsamhet och vinstdelning

- Samhällspåverkan och opinion

- Avsättning för virkesråvara

- Skoglig service

- Affärsetik

- Hållbart skogsbruk

- Klimat- och miljöpåverkan

- Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

- Ny lagstiftning

- Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

- Personlig utveckling

- Hållbart skogsbruk

- Klimat- och miljöpåverkan

- Affärsetik

- Hållbarhetskrav i leverantörskod

- Avtalsvillkor

- Lönsamhet

- Hållbart skogsbruk

- Klimat- och miljöpåverkan

- Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter

- Ny lagstiftning

- Hållbart företagande (ekonomiskt, miljö mässigt och socialt ansvarstagande)

- Samhällsengagemang

- Transparens

- Branschspecifika frågor

- Ny lagstiftning

Ägare / Medlemmar

Kapital marknad

Medarbetare

Affärs- och samarbets partners

Södras hantering av frågorna

- Process- och produktutveckling

- Innovation - Samarbeten med utvalda kunder inom hållbarhet

- Verksamhetsledningssystem

- Certifieringar och produktmärkningar

- Policyer inklusive uppförande - och leverantörskod

- Mål och nyckeltal

- Års- och hållbarhetsredovisning

- Mål och nyckeltal

- Näringspolitiska aktiviteter

- Forskning och utveckling

- Utveckling av tjänsteerbjudanden (skoglig service, skogscertifiering )

- Policyer inklusive uppförande - och leverantörskod

- Verksamhetsledningssystem

- Års- och hållbarhetsredovisning

- Policyer inklusive uppförande - och leverantörskod

- Händelserapporteringssystem

- Förmåner

- Utbildningar

- Verksamhetsledningssystem

- Verksamhetsledningssystem

- Händelserapporteringssystem

- Policyer inklusive uppförande - och leverantörskod

- Bedömning och uppföljning utifrån leverantörskod

- Skoglig entreprenörscertifiering

- Policyer, mål, verksamhetsledningssystem, riskhantering

- Arbetsgivare

- Medlemskap och engagemang i olika organisationer och initiativ

- Miljötillstånd för industriell verksamhet

- Års- och hållbarhetsredovisning

Egna väsentliga hållbarhetsfrågor

Samtliga väsentliga hållbarhetsfrågor motsvaras inte av en gri Standard. Södra har då valt att redovisa ett antal egna väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande upplysningar. i några fall har gri Standards kompletterats med egna upplysningar.

GRI 406 Ickediskriminering:

Utbildning i mångfald, jämställdhet och inkludering

Södra ska vara en inkluderande arbetsplats där alla känner sig välkomna, respekterade och uppskattade. Det innebär att visa varandra respekt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller andra liknande personliga faktorer. Varje medarbetare har ansvar för att upp rätthålla nolltolerans mot kränkande särbehandling. Upplysningen innebär redovisning av andelen av Södras medarbetare som genomfört utbildning i Södras syn på mångfald, jämställdhet och inkludering samt från 2025 andel chefer som genomfört utbildning i hantering av misstänkt kränkande särbehandling, diskriminering, hot, våld och utpressning.

Organisationskultur och värderingar:

Medarbetare som rekommenderar Södra Södra arbetar målmedvetet och systematiskt med att bygga en stark organisationskultur där våra värderingar genomsyrar hela verksamheten. Genom att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens skapar vi förutsätt ningar för engagemang, trivsel och långsiktig framgång. Som ett framtidens skogsföretag vill Södra vara en arbetsplats där medarbetare känner meningsfullhet och stolthet, och där ledarskapet präglas av omtanke, inkludering och utveckling. Upplysningen innebär redovisning av eNPS (employee Net Promoter Score) vilket är ett mått på hur sannolikt det är att medarbe tare rekommenderar Södra som arbetsgivare. Det ger värdefulla insikter i hur väl vår företagskultur och våra strategiska satsningar skapar engagemang och lojalitet bland medarbetare.

Skogstillväxt:

Årlig skogstillväxt på medlemsfastigheter Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen och bidrar till att motverka klimatförändringarna. Upplys ningen innebär redovisning av skogstillväxten i skogar som ägs av medlemmar i Södra.

Skogscertifiering och certifierade produkter:

Andel certifierad medlemsareal

Andel certifierade produkter Skogscertifiering är ett viktigt verktyg för ett ansvarsfullt brukande av medlemmarnas skogar. Södra erbjuder produkter av certifierad skogsråvara. Certifieringarna innebär att virkesråvaran kommer från ansvarsfullt skogs bruk och har kontrollerat ursprung. Upplysningen innebär redovisning av andelen medlemsareal i Södra som har skogscertifiering samt andelen certifierade produkter.

Skogens sociala värden:

Främjande av skogens sociala värden

Medlemmar i Södra har i många fall haft sina fastigheter inom familjen över flera generationer. Med det följer starka känslomässiga band till skogen. Skogen är en viktig plats för både skogsägarens och andra människors avkoppling, återhämtning och rekreation. Upplysningen innebär redovisning av Södras aktiviteter för att främja skogens sociala värden.

Hållbar avverkningsnivå:

Avverkningsnivå på medlemmars marker

Skogen är en resurs som ska brukas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. Avverkningen ska vara inom den hållbara avverkningsnivån. Upplysningen innebär redo visning av avverkningsnivån i skogar som ägs av medlemmar i Södra.

Klimateffekt:

Positiv klimateffekt Skogens klimatnytta reduceras ofta till det faktum att växande träd tar upp stora mängder koldioxid. Men när produkter baserade på förnybar skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning – som stål, cement, plast och fossil energi – skapar substitutionen en potential för positiv klimatnytta. Samtidigt finns kvarvarande utsläpp av fossila växthusgaser i värde kedjan. Upplysningen innebär redovisning av Södras positiva klimateffekt.

Styrning och organisation för hållbarhet

Ramverk för hållbarhet

Södras värderingar – hur vi agerar:

» Fötterna på marken

» Örat mot omvärlden

» Blicken framåt

Värderingarna, tillsammans med uttalade kompetenser för både medar betare och ledare, finns för att hjälpa oss att agera i takt med en förän derlig omvärld. Vi är trygga i vad vi som organisation och medarbetare vill åstadkomma genom visionen Med rötterna i skogen skapar vi framtiden. Alla medarbetare ansvarar för att agera i linje med värderingarna.

Södra har sex koncernövergripande mål. De har tagits fram för att balansera omtanken för människor genom lägre arbetsskadefrekvens, värnandet om medlemmarna genom typgårdens lönsamhet, önskan om att leverera ett ledande erbjudande till kunder genom kundnöjdhet, säkerställande av en finansiellt hållbar värdekedja genom avkastning på sysselsatt kapital och soliditet samt omtanken för planeten genom lägre utsläpp av fossila växthusgaser. Prioriterade områden inom hållbarhet med långsiktiga mål är nollvision för arbetsskador, fler kvinnor i perso nalledande befattning, ökad skogstillväxt, främjande av biologisk mång fald och minskade utsläpp av fossila växthusgaser, se sidorna 119 –120, 123, 127 och 131.

Hållbarhetspolicyn styr och vägleder hållbarhetsarbetet inom Södra och omfattar strategiskt viktiga områden:

» Omsorg om människor i hela värdekedjan

» Ansvarsfulla affärer

» Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

» Transparens och öppen dialog

Vi utgår från försiktighetsprincipen för att förebygga och motverka miljöpåverkan.

Även uppförandekoden och leverantörskoden är viktiga delar i Södras ramverk för hållbarhet. Södras policyer, koder, direktiv och riktlinjer gäller för alla som arbetar för Södra. Södras föreningsstyrelse beslutar om policys och förnyar dessa en gång per år. Anställda och affärspartners får information om dessa dokument genom intranät och sodra.com, där även större förändringar kommuniceras.

Södras ramverk för hållbarhet är inspirerat av flera principer och normer: FN:s Global Compact, Sveriges nationella miljömål, regeringens handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Södra undertecknade 2020 Global Compact. När det gäller övriga ovannämnda externa stadgar, principer och initiativ strävar Södra efter att följa dessa även om de inte är undertecknade. Även Parisavtalet och EU:s gröna giv med politiska initiativ för en grön omställning i EU påverkar inriktningen på ramverket. Södras mål inom hållbarhet är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Läs mer på sidan 103. Ramverket ses över regelbundet för att säkerställa dess relevans.

Organisation för hållbarhet

Södras gemensamma hållbarhetsfunktion ingår i funktionsklustret för Medlem och Strategi. Chef för Medlem och Strategi ingår i koncernled ningen. Centralt består hållbarhetsfunktionen av hållbarhetschef och sex medarbetare som ansvarar för att samordna koncernens hållbar hetsarbete, driva och stödja utvecklingsfrågor och -projekt, arbeta med

hållbarhetspolicyn samt följa upp mål inom prioriterade områden. Led ningsgruppen för hållbarhetsfunktionen består av hållbarhetschef och representanter från affärsområdena samt kommunikation. Gruppens uppdrag är att leda och utveckla Södras hållbarhetsarbete. Arbetet med hållbarhetsfrågor sker i hela Södras organisation – inom såväl affärsområden som funktioner. Det direkta ansvaret för håll barhetsfrågor är i linjeorganisationen delegerat från vd till respektive affärsområdeschef. Södras mål följs löpande upp av koncernledningen och en fördjupad uppföljning sker halvårsvis. Vid uppföljning tas beslut om ytterligare åtgärder.

Ett innovationsprojekt för implementering av systemstöd för håll barhetsinformation pågår. Systemet hanterar Södras direkta utsläpp av växthusgaser samt indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt energi. Implementering av systemet för verksamhetens övriga indirekta utsläpp av växthusgaser pågår. Automatiserad insamling och beräkning av hållbarhetsinformation syftar till att uppnå mer effektiva processer, ökad informationskvalitet och tätare informationsuppdatering, vilket är en förutsättning för detaljerade analyser. Det handlar om att enklare kunna inkludera hållbarhet i både beslutsfattande och uppföljning. Under året slutfördes även en förstudie för att utreda möjligheterna till en gemensam intern plattform för all hållbarhetsinformation där ana lyser, modellering och rapportering av hållbarhetsdata kan genomföras för att efterleva interna och externa krav.

Människor och kultur i centrum

I Södra ska varje sekund präglas av trygghet, säkerhet och omtanke om varandra för att skapa en trygg, hälsosam och säker arbetsmiljö. Södra ska vara en lärande organisation med en inkluderande kultur som säkrar mångfald och kompetensförsörjning. Södras värderingar är vägledande för hur vi agerar. Alla medarbetare har lika värde och samma rättigheter och skyldigheter. Södras policyer, direktiv och riktlinjer inom socialt ansvar omfattar hälsa och säkerhet, lön och ersättning, kompetensför sörjning samt mångfald, jämställdhet och inkludering. Arbetet inom HR, hälsa och säkerhet bedrivs sammanhållet via en gemensam funktion.

Hälsa och säkerhet

Hälsa och säkerhet är en central del av Södras hållbarhetsarbete. Södra har en uttalad nollvision för arbetsskador och målet är att skapa en arbetsmiljö som är hållbar ur ett fysiskt, psykiskt, organisatoriskt och socialt perspektiv. Samtliga enheter inom Södra formulerar egna arbetsmiljömål som är kopplade till verksamhetens inriktning, krav och behov. Utgångspunkten är Hälsa och säkerhetspolicyn samt gemen samma mål och nyckeltal. Under året fastställdes direktiv och riktlinjer inom området och organisationen förtydligades. En tydligt delegerad uppgiftsfördelning finns från vd till chefer med personalansvar samt per soner och roller med särskilt ansvar. För verksamheten finns sakkunnigt stöd genom funktionen HR/Hälsa och säkerhet samt företagshälsovård. För samordning inom Södra har ledningsgruppen för funktionen inrättat särskilda råd. Rådet för personlig skyddsutrustning ska säkerställa rätt skyddsutrustning utifrån verksamhetens risker. Ett råd (IA-rådet) finns för att samordna frågor kring rapportering av arbetsmiljöhändelser och det processverktyg som Södra använder.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs enligt gällande lagkrav (AFS 2001:1) och omfattar undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning i samverkan med medarbetare och skyddsombud för att förebygga hälsa och olycksfall och uppnå en god och tillfredsställande arbetsmiljö. För att säkerställa detta har Södra flera former av lednings

system som omfattar samtliga medarbetare. Affärsområdena använder sig av verksamhetsledningssystem som samlar rutiner och processer. Systemen hänvisar till Södras HR-portal som innehåller koncernövergri pande information, policyer och riktlinjer inom bland annat hälsa och säkerhet. Ledningssystemen syftar till att möjliggöra planering, genom förande, kontroll, uppföljning samt utvärdering och är en förutsättning för Södras ständiga förbättring av arbetsmiljön. Affärsområde Cell är certifierat enligt ISO 45001. Årets interna och externa revisioner identifierade förbättringsområden särskilt kring uppföljning av åtgärder, dokumentation och systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett genomgående intryck är att säkerhetsarbetet har en fortsatt hög prioritet och att princi pen arbeta säkert eller inte alls är väl förankrad i organisationen.

Arbetsmiljöfrågor hanteras nära verksamheten genom lokala skydds kommittéer och skyddsronder. Frågor som inte kan lösas lokalt lyfts till affärsområdesråd eller koncerngemensam skyddskommitté. Detta säkerställer att strategiska frågor hanteras i dialog mellan arbetsgivare och fackliga parter. Södra har samordningsansvar enligt arbetsmiljöla gen (AML). Alla aktiviteter på arbetsplatsen planeras för att minimera risker för anställda, konsulter och entreprenörer. Verktyget SSG On site används för att ge aktuell säkerhetsinformation. En entreprenör har alltid arbetsgivaransvar för sina egna medarbetare vilket innebär att de ska vidta de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Utsedda personer fungerar som en länk mellan uppdragsgivare och entreprenör för att samordna arbetet i dessa frågor. Genom leverantörs koden ställer vi krav på att leverantörer tillhandahåller en säker arbets miljö. Läs mer om leverantörskoden på sidorna 111–112. För att identifiera, anmäla och hantera tillbud, olyckor, skador och risker i arbetsmiljön använder Södra det koncernövergripande web baserade processverktyget IA (Informationssystem om arbetsmiljö, AFA Försäkring). Varje arbetsmiljöhändelse rapporteras och följer sedan ett förutbestämt flöde som hanterar både det reaktiva (inträffade händel ser) och det proaktiva (planerade aktiviteter, till exempel skyddsron der och riskanalyser) arbetsmiljöarbetet. Utbildning i IA systemet är obligatoriskt för alla chefer med arbetsmiljöansvar. Delar i IA systemet standardiserades under året för att få likriktad händelserapportering och för ett förbättrat nyttjande av statistik. Medarbetare och entreprenörer uppmuntras att rapportera in arbetsmiljöhändelser med tyngdpunkt på riskobservationer. Inrapportering av riskobservationer är en del av den rörliga ersättningen för medarbetare. Medarbetare är skyddade mot repressalier enligt styrande dokument. Verksamheten använder en riskmatris med konsekvens och sannolikhet för att göra bedömningen av händelsernas allvarlighetsgrad. Händelser kan registreras på flera olika sätt, bland annat via Södras intranät, i samband med en skyddsrond eller via en app i mobilen. Systemet tillhandahåller även tydliga handlingspla ner på olika nivåer vilket ger möjlighet till riskanalys. Detta säkerställer att alla ärenden hanteras systematiskt och möjliggör förbättringsarbete. Medarbetare har möjlighet att ge förslag på åtgärder och lämna synpunk ter på de åtgärder som genomförs. Det förebyggande hälsoarbetet sker både koncernövergripande och på lokal nivå. Alla medarbetare erbjuds förebyggande hälsovård och rehabilitering via företagshälsovård som är både inbyggd och extern. Insatser omfattar stöd i rehabiliteringsarbetet och i det förebyggande hälsoarbetet genom riskbedömningar, ergonomiska genomgångar av arbetsplatsen, hälsosamtal och lagstadgade undersökningar. Samtliga medarbetare erbjuds regelbunden hälsoundersökning för att skapa motivation till att stärka hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag, samtalsstöd och sjukvårdsförsäkring, liv-, olycksfalls- och barnförsäk ringar erbjuds. Ett nytt nyckeltal för hälsa som är baserat på tre områden i medarbetarundersökningen infördes. Det tas fram utifrån en sam manvägd bedömning av medarbetarnas svar om hur de upplever hälsa, arbetsbelastning och förekomst av kränkningar. Syftet är att ge en sam lad bild av den psykosociala arbetsmiljön och identifiera riskområden. Utbildningar inom hälsa och säkerhet genomförs regelbundet och hanteras i koncernens kompetensverktyg. Utbildningarna kan vara kopplade till den fysiska arbetsmiljön, till exempel kemikaliehantering, produktionsstopp, personlig skyddsutrustning och brandsäkerhet eller till den sociala arbetsmiljön med frågor som arbetsbelastning, stress och

arbetstider. För chefer med arbetsmiljöansvar finns ett antal obliga toriska utbildningar inom hälsa och säkerhet, till exempel inom Bättre arbetsmiljö (BAM) och Beteendebaserad säkerhet (BBS). Andelen chefer med godkänd utbildning inom BAM var 75 procent. Totalt genomförde Södras medarbetare 24 000 timmar utbildning inom hälsa och säkerhet under 2025, vilket motsvarar 7 utbildningstimmar per anställd. Utbild ningar som kategoriserats som hälsa och säkerhet i Södras kompe tensverktyg ingår. Se även information om utbildning i Södras uppfö randekod på sidan 125.

Arbetet med att förstärka vår säkerhetskultur genom beteendeba serad säkerhet utvecklades under året för att bli en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vartannat år genomförs mätning av säkerhetskulturindex. Syftet är att få en bild av Södras säkerhetskultur för att möjliggöra och följa en strategisk för flyttning. Mätning av säker hetsobservationer infördes i stora delar av organisationen under året. Mångfald, jämställdhet och inkludering Mångfald, jämställdhet och inkludering är en förutsättning för en god arbetsmiljö, trivsel och hållbar tillväxt. Ambitionen är att uppmuntra nya perspektiv och ta tillvara varje individs potential. Södra ska känneteck nas av en jämlik och inkluderande kultur där alla känner sig välkomna, respekterade och uppskattade. Arbetet stärker konkurrenskraften och stöder målet att vara en attraktiv arbetsgivare och en god samhälls aktör. Alla medarbetares kompetens och resurser ska tillvaratas på bästa möjliga sätt under likvärdiga förutsättningar oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller liknande personliga faktorer. Södras arbete inom mångfald, jämställdhet och inkludering tar sin utgångspunkt i medarbetarpolicyn och komplet teras med direktivet för mångfald, jämställdhet och inkludering, som beslutades av koncernledningen under året. Direktivet beskriver ambi tion, riktning och omfattning av arbetet samt hur Södra följer diskrimi neringslagen och andra relevanta lagar. Under året implementerades även riktlinjer för aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen, facklig samverkan och hantering av misstänkt kränkande särbehandling, diskri minering, hot, våld och utpressning. Utbildning i mångfald, jämställdhet och inkludering är en del av Södras introduktionsprogram. Programorga nisationen för strategiområdet mångfald, jämställdhet och inkludering fortsatte under året att arbeta över hela värdekedjan – från medlem till konsument. Organisationen består av en programledare och en arbets grupp och programmet har en talesperson i koncernledningen.

Medlemsorganisationen arbetar för att öka andelen kvinnor bland de förtroendevalda. Under 2025 genomfördes en utbildningsinsats för Södras valberedningar inom rekrytering med fokus på mångfald. Södra har en aktiv roll i Skogssektorns jämställdhetsråd och under året genomfördes forskningsöversikten Genus och skogsägande – kunskap för vägar mot ett jämställt skogsägarskap för att främja jämställt enskilt skogsägande.

Årligen görs ett arbete kring aktiva åtgärder samt lönekartläggning. Regleringen om aktiva åtgärder handlar om att motverka diskriminering på en generell och strukturell nivå. Diskrimineringsförbud i lagen syftar till att motverka diskriminering vid konkreta handlingar i individuella fall och de aktiva åtgärderna är pådrivande för förebyggande arbete mot diskriminering samt främjar lika rättigheter och möjligheter för samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder sker kontinuerligt i partsgemensamma grupper. Lönekartläggningen för året visade fem befattningar med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och den försenade lönekartläggningen för 2024, som slutfördes under 2025, visade 17 befattningar. För de identifierade avvikelserna togs åtgärdsplaner fram och implementerades. Under året påbörjades förberedelser för att möta EU:s krav på lönetransparensdirektivet, inklusive nytt systemstöd.

Värderingsstyrt ledarskap och kompetensförsörjning

Södras ledarskap bygger på att vi sätter säkerheten först, visar omtanke och skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Ledare ska tillvarata varje individs potential genom återkoppling och kontinuerligt lärande. För att ge ledarna både strukturella och kulturella förutsätt

ningar erbjuds ledarskapsutveckling, coachning och nätverksträffar. Varje affärsområde och funktion genomför årligen organisatoriska utvecklingssamtal för att identifiera behov av stöd för struktur, kultur och kompetens och stärka affärsdriven kompetensförsörjning med fokus på ökat värde. Under året förenklades stödet med utökat ägarskap i verk samheten och bättre kalibrering tvärs Södra. Strategiskt viktiga områden visualiserades, vilket resulterade i fler identifierade talanger och färre gap i Södras successionsplan. Under året vidareutvecklades ramverket för ledarskap med tydligare förväntningar, roller och en långsiktig ambi tion. Ramverket är integrerat i rekrytering, ledarskapsutveckling och kompetensplanering. Individuell utveckling uppmuntras genom dialog mellan chef och medarbetare, bland annat via utvecklingssamtal som följs upp i kompetensverktyget.

Södra har gemensamma kompetenser för både medarbetare och ledare. Dessa kompetenser är en viktig utgångspunkt för den individuella och organisatoriska utvecklingen. Södras kompetensmatris användes under året för att identifiera kritiska befattningar och framtida kom petensbehov kopplat till strategisk för flyttning. Arbetet omfattar även externa samarbeten och prognoser för utbildning och arbetsmarknad. Fokus har varit att framtidssäkra kompetenser genom hela värdekedjan och stärka Södras arbetsgivarvarumärke. Kompetensutveckling sker genom både externa och interna utbildningar och digitala lärresurser som stärker både yrkeskompetens och ledarskap.

Södra erbjuder olika typer av stöd vid avslutning av anställning. För medarbetare som går i pension erbjuds rådgivning och planering för övergång till ett liv utanför arbetslivet. Vid avslut av anställning av andra skäl än egen uppsägning erbjuds omställningsstöd via de aktörer som Södra är anslutet till. Stödet är individuellt anpassat och kan omfatta karriärrådgivning, jobbsökartjänster, kompetensutveckling, samtalsstöd samt andra insatser utifrån behov.

Ledarutvecklingsprogrammet Grow är fortsatt en kärna i Södras ledarskapsutveckling där ledare rustas för att hantera förändring och driva utveckling i linje med strategin. Under året påbörjade ytterligare 25 ledare programmet, vilket innebär att fler än 460 ledare har deltagit sedan starten 2021. Grow bygger på lärande i vardagen och reflektion inom tvärfunktionella lärgrupper. Programmet vidareutvecklades under året med Södras syn på ledarskap och stöd i förändringsledning och transformation.

Södras traineeprogram är ett strategiskt initiativ som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket, organisationen och bidra till kompetens försörjningen inom Södra. Under året avslutades Södras traineeprogram som startade 2024 och deltagarna har delat de nya tankesätt och meto der de fått med sig under programmet med kollegor och chefer.

Södra arbetar vidare i det strategiska samarbetet för forskning och kunskapsutveckling The Bridge med IKEA och Linnéuniversitetet. Sam arbetet har bland annat lett till två masterprogram, Innovation genom ekonomi, teknik och design samt Skogsbruk för grön hållbar utveckling. Fokus framåt är behovsdriven kunskapsutveckling kopplad till skogens värdekedja, hållbarhet och innovation. Södras medarbetare medverkar vid arbetsmarknadsdagar, håller föreläsningar och erbjuder studiebesök, praktik och examensarbeten med fokus på de regioner där verksamhet bedrivs. Dessa insatser stärker långsiktig kompetensförsörjning och arbetsgivarvarumärket. Genom en satsning på digitala mässor finns möjlighet för studenter att träffa Södra oavsett var de befinner sig. Medarbetarundersökningar i form av pulsmätningar genomförs årligen. Syftet är att kontinuerligt få återkoppling på medarbetarnas upplevelse av sin arbetssituation och av Södra samt att identifiera utvecklingsområden. Medarbetarundersökningen är ett av de viktigaste verktygen för att få del av medarbetarnas åsikter. Resultaten används för att identifiera förbättringsområden och vidta åtgärder på både generell och individuell nivå. Resultat kan följas digitalt över tid.

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården Ett stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården lägger grunden för att vi fortsatt ska kunna bedriva en hållbar verksamhet. Variationsrika skogar med hög tillväxt som är anpassade till klimatförändringarna är viktigt i vår rådgivning.

Vitala skogar med hög tillväxt

En ökad skogstillväxt bidrar till att behålla och utveckla flera av skogsgår dens värden inklusive dess lönsamhet. I Södras färdplan för ökad skogs tillväxt identifieras viktiga områden: högre plantöverlevnad, effektiv beståndsvård, skogsträdsförädling, ståndortsanpassning (skogsskötsel anpassad efter förutsättningarna på respektive växtplats, till exempel val av trädslag) och skademinskning. Fortsatta satsningar på forskning och utveckling krävs för att genomföra förändringarna.

Södra arbetar långsiktigt med att utveckla skogsskötselmetoder för en högre skogstillväxt och med rådgivning till medlemmar om ett aktivt skogsbruk. Skogsbruket måste klimatanpassas för att klara den pågå ende globala uppvärmningen. Ståndortsanpassning är ett viktigt verktyg för att anpassa skogsbruket till ett varmare och torrare klimat och innebär bland annat att medlemmarna i Södra ökar andelen föryngringar med tall och minskar andelen med gran. Tall har en motståndskraft mot torka och stormar, vilket gör tallskogar mer resilienta i ett förändrat klimat. Tall är också en nyckelart för främjande av biologisk mångfald. Genom att kombinera ökad tallandel med naturvårdande skötsel stärks både ekosystemens robusthet och deras biologiska värden. För att sprida riskerna i en mer osäker framtid verkar vi också för att fler trädslag används i skogsbruket. Åtgärder måste alltid gå hand i hand med en viltstam som är anpassad efter den fodermängd som finns. Genom att aktivt utnyttja skogsträdsförädling uppnås en snabbare anpassning till ett varmare klimat med längre torrperioder men förädlingsarbetet kan också på längre sikt bidra till att ta fram odlingsmaterial som har en högre motståndskraft mot torka och sjukdomar. Kunskap och lärande är väsentligt för att medlemmarna ska vara rustade för att fatta välgrun dade beslut om sitt skogsbruk.

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter Södra ska leverera ett starkt och ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter. Genom att erbjuda produkter av hög kvalitet, med lågt klimatavtryck, certifieringar och produktmärkningar skapar vi största möjliga nytta av medlemmarnas skogsråvara. Vi utför hållbarhetsbe dömning av investeringar och nya produkter och tjänster.

Kundanpassat erbjudande

Södra arbetar med ett flertal olika certifieringar och produktmärkningar. Spårbarhetscertifiering säkerställer spårbarhet för virkesråvara och produkter från skogen genom värdekedjan och produktmärkningar är ett verktyg för att säkerställa hög miljö - och hållbarhetsprestanda för Södras processer och produkter. Livscykelanalyser och miljövarudekla rationer kommer vara fortsatt prioriterade områden för Södra, inte minst baserat på efterfrågan från kunder.

Större investeringar och nya produkter och tjänster bedöms med avseende på hållbarhet genom att positiv och negativ påverkan för ett antal hållbarhetsaspekter identifieras och kvantifieras: ansvarsfullt skogsbruk, materialeffektivitet, energieffektivitet, vattenanvändning, avfall och återvinning, cirkulär och biobaserad ekonomi, kemikaliean vändning, utsläpp till mark och vatten, utsläpp till luft, utsläpp av växt husgaser med fossilt ursprung, lag- och regelefterlevnad i värdekedjan, hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsvillkor samt affärsetik och korrup tion. Både direkt påverkan från Södras egen verksamhet och indirekt påverkan i värdekedjan bedöms. Om negativ påverkan förekommer i någon del av värdekedjan ska, om möjligt, åtgärder vidtas för att minska denna och därefter följas upp. För investeringar beräknas även påverkan på Södras klimateffekt som förändringar i nettoinlagring av koldioxid i skogen, utsläpp av fossila växthusgaser i värdekedjan samt potential för undvikna fossila utsläpp genom substitution. En fördjupad bedömning utförs kopplat till hälsa och säkerhet vid investeringar. I bedömningen analyseras inrapporterade riskobservationer och tillbud för att säker ställa att hänsyn tas till befintliga risker i verksamheten.

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument Södra lägger stor vikt vid hållbarhet i alla delar av verksamheten och ställer krav på ansvarstagande hos medarbetare och leverantörer genom

policyer, koder, direktiv och riktlinjer. Under året fortsatte arbetet med att vidareutveckla arbetssättet för analys, rapportering och uppföljning av risker. Arbetssättet innefattar riskvärdering relaterat till regelefterlev nad, inklusive affärsetik.

Affärsetik och antikorruption

Södras affärsetiska program, med uppförandekoden som bas, ger med arbetarna ramar inom affärsetiska frågor. Programmet baseras på ett antal grundläggande byggstenar som tillsammans beskriver processen för att identifiera och hantera legala och affärsetiska risker kopplade till identifierade nyckelområden inom Södras verksamhet. Detta är en stän digt pågående process och programmet uppdateras regelbundet utifrån förändrade lagkrav men även utifrån utvärderingar, revisioner och utred ningar som genomförs för att säkerställa att programmet är och förblir effektivt i förhållande till Södras affärsetiska risker. I det affärsetiska programmet ingår flera direktiv, riktlinjer och affärsprocesser. Syftet är att hjälpa medarbetare att förstå varför och hur vi ska förhålla oss till vår omvärld på ett sätt som gör att vi säkrar vår kultur och därmed når våra målsättningar samtidigt som vi lever efter våra värderingar. En viktig byggsten i programmet är dialog och utbildning, och nyckelpersoner inom Södra erhåller fördjupad utbildning i konkurrensrätt, antikorrup

tion, intressekonflikter, ekonomiska sanktioner och penningtvätt. Under året var det ett särskilt fokus på intressekonflikter och behandling av personuppgifter. Koncernledningen beslutade om ett intressekonflikts direktiv för att förtydliga Södras hantering av intressekonflikter. Samtliga medarbetare erbjöds en webbutbildning i integritetsskydd och GDPR. Under nästa år kommer ytterligare riktlinjer och processer tas fram och utbildningsinsatser genomföras.

Uppförandekoden tar våra värderingar vidare till konkreta riktlinjer och beteenden. Den gäller för alla som arbetar för Södra och vi förväntar oss att de som representerar oss och våra affärspartners har värderingar och regler som motsvarar Södras. Uppförandekoden sammanfattas så här:

» Visa omsorg om människor i hela värdekedjan

» Gör ansvarsfulla affärer med fötterna på marken

» Skydda Södras tillgångar och intressen

» Bruka skogen och jordens resurser med blicken framåt

» Ha örat mot omvärlden genom öppen dialog

Uppförandekoden innehåller vägledning inom hälsa och säkerhet, diskri minering och trakasserier, arbetsvillkor och föreningsfrihet, barnarbete

och tvångsarbete, antikorruption, konkurrensrätt, handelsregler och restriktioner, intressekonflikter, skydd av konfidentiell information, Södras tillgångar, informationssäkerhet och skydd av personuppgifter, miljö, klimat och cirkulära flöden, hållbart skogsbruk samt samhällsen gagemang och dialog med intressenter. Förmodade avvikelser från upp förandekoden ska i första hand rapporteras till närmaste chef, annan person i ledande ställning, HR avdelning eller facklig representant.

Medarbetare, medlemmar och andra personer med en arbetsmäs sig relation till Södra kan använda Södras visselblåsarfunktion för att rapportera om missförhållanden relaterade till Södras verksamhet. Vis selblåsarfunktionen består av en webbaserad rapporteringskanal som hanteras av en oberoende, extern part tillsammans med utsedda interna mottagarpersoner. Via rapporteringskanalen går det att rapportera skriftligt, muntligt eller genom att boka ett fysiskt möte. Anmälaren har alltid rätt att vara anonym. Visselblåsarfall kommuniceras till Södras föreningsstyrelse genom revisionsutskottet.

För förtroendevalda i Södra finns en kooperativ etisk kod som fung erar som en vägledning för deras arbete i Södra. Den kooperativa etiska koden sammanfattas så här:

» Vi verkar utifrån kooperativa principer om långsiktig medlemsnytta, demokrati, samverkan och likabehandling

» Vi visar omtanke om varandra genom fokus på trygghet, inkludering och bemötande

» Vi är företrädare och förebilder och verkar för Södras intressen

» Vi utvecklar och lär tillsammans

Dessutom betonar koden Södras nolltolerans mot diskriminering och trakasserier. Koden ingår som en naturlig del i bland annat valberedning arnas arbete, i introduktionen av nya förtroendevalda, i dialogen mellan förtroendevalda och i en årlig uppföljning i förvaltningsrådet. Södras kooperativa etiska råd finns till som stöd i särskilt svåra situationer och för att ge rekommendationer och vägledning i frågor av principiell karaktär. På samma sätt som för medarbetare och andra personer med en arbetsmässig relation till Södra kan förtroendevalda använda Södras visselblåsarfunktion för att rapportera om missförhållanden relaterade till Södras verksamhet.

Ansvarsfull värdekedja

Södra arbetar aktivt för att säkerställa en ansvarsfull värdekedja genom riskbedömning och uppföljning av leverantörer samt kunder för att möta både interna och externa hållbarhetskrav samt lagstiftning. Södra har processer för att säkerställa att leverantörer och kunder inte är föremål för ekonomiska sanktioner. Södra kartlägger om produkter som köps och säljs omfattas av särskilda regler eller restriktioner för export eller importkontroll och genomför riskbaserade kontroller för att leva upp till tillämplig lagstiftning.

Leverantörskoden innehåller riktlinjer för skyldigheter och ansvar för Södras leverantörer inom samma områden som uppförandekoden. Södras leverantörer riskbedöms utifrån utvalda hållbarhetskriterier: geografisk risk, leverantörskedjans komplexitet samt bedömd förmåga hos leverantören att efterleva Södras leverantörskod. Leverantörer med hög bedömd risk för avvikelser mot kraven i Södras leverantörskod utvärderas minst en gång under en treårsperiod genom självutvärdering eller hållbarhetsrevision. Efter en hållbarhetsrevision sker återkoppling till leverantören genom en rapport och vid behov tas en åtgärdsplan fram och åtgärder följs upp. Självutvärderingar som verktyg används även som en del av kontrollprocessen (due diligence) vid större upphandlingar och vid introduktion (onboarding) av nya leverantörer. Flertalet av Söd ras utländska bolag omfattas också av denna process. För fartygsrevisio ner sker uppföljning av rederier inom ramen för nätverket Responsible Shipping Initiative (RSI) Södra köper in stora volymer virkesråvara från medlemmarna. De är privata skogsägare vars leveranser, avverkningsuppdrag och leverans virke, inte omfattas av den generella leverantörskoden. Under året tog styrelsen beslut om en leverantörskod för medlemmar. Koden gäller för medlemmar och andra skogsägare/brukare av skog som levererar skogs

råvara till eller köper tjänster av Södra. Koden är förenklad jämfört med den generella leverantörskoden, men innehåller ändå tydliga riktlinjer för skyldigheter och ansvar gentemot Södra. Koden gäller även för eventu ella underleverantörer som skogsägaren/brukaren anlitar. Medlemmar nas leveranser av virkesråvara granskas också utifrån certifieringskraven i PEFC respektive FSC®-standarderna. Det gäller både certifierade och ickecertifierade medlemmar som levererat virke till Södra under året. Som en del i Södras arbete med tillbörlig aktsamhet i värdekedjan utför Södra löpande riskanalyser av kunder. Analyserna utgår från offentligt tillgänglig information och fokuserar på kundernas hållbarhets arbete. Syftet med analyserna är att kartlägga om det finns hållbarhets relaterade risker kopplade till relationer nedströms i Södras värdekedja.

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

Södra ska vara ledande i samhällets resa till klimatneutralitet, arbeta för ökad cirkularitet och ett effektivt resursnyttjande och vara drivande för rikare biologisk mångfald som skapar värde för framtida generationer.

Biologisk mångfald

Medlemmar i Södra har ett stort engagemang för hållbart skogsbruk och Södra bidrar med en rad rådgivnings- och servicetjänster kring skogs gårdens skötsel och förvaltning. Skogscertifieringarna PEFC och FSC® är viktiga verktyg för ett ansvarsfullt brukande av skogen. Skogsägare kan ansluta sig till Södras gruppcertifikat där skogsägaren åtar sig att följa certifieringskraven och uppföljning sker genom årliga revisioner. Certi fieringen innebär extra åtaganden eftersom skogsägaren tar mer hänsyn till skogens alla värden än det som lagen kräver. Som ersättning betalar Södra därför en särskild certifieringspremie vid leverans av virke till Södra.

Bland våra erbjudanden finns också Södraskolan vars syfte är att öka kunskapen om hållbart skogsbruk och inspirera till aktivt brukande av skogen för ökad tillväxt och lönsamhet samtidigt som skogens samlade värden beaktas och värnas. Södraskolan utvecklas efter medlemmarnas behov av information och utbildning. Under året togs en utbildning inom aptering och virkestillredning för skogsägare fram. Syftet är att ge själv verksamma skogsägare ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar virkesvärdet vid avverkning och hur värdet kan maximeras genom rätt hantering. Aptering innebär att stockarna kapas och sorteras på ett sätt som ger högsta möjliga värde (längd, dimension och kvalitet) och virkestillredning avser den process där virket hanteras och förbereds efter avverkning (till exempel kvistning och sortering). En aktiv dialog med medlemmarna, bland annat kring naturvårds- och hänsynsarbete, skogsbrukscertifiering och skogens sociala värden, sker genom olika kommunikationskanaler samt medverkan på medlemsträffar, skogsda gar och skogskvällar.

För avvägningen mellan produktion, ekonomi och natur , kulturmiljö och social hänsyn i skogsbruket finns riktlinjen Miljöhänsyn Södra Skog – strategisk inriktning. Riktlinjen omfattar den rådgivning och de skogliga åtgärder som Södra utför men specificerar också vad som gäller för virke som levereras till Södra både från medlemmar men också från externa virkesleverantörer inklusive import. Södras strategiska inriktning om en rikare biologisk mångfald i Götaland ligger i linje med det övergri pande målet i Kunming–Montreal Global Biodiversity Framework (GBF), att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Södra stödjer arbetet inom GBF med att minska hoten mot biologisk mångfald samt att säkerställa människors behov genom hållbart nyttjande av natur resurser. Merparten av Södras policydokument är dock framtagna innan GBF beslutades och dessa hänvisar därför inte till de mål som är listade där. Södras strategiplan för en rikare biologisk mångfald fokuserar på fyra huvudområden: aktiv skötsel för att främja naturvärden, nya affärsmodeller för ökad biologisk mångfald, utvecklade mätmetoder för att värdera positiv och negativ påverkan samt samverkan med olika intressenter. Under 2026 kommer en färdplan sammanställas i ett natur vårdsprogram. Utbildning av Södras medarbetare sker kontinuerligt genom den interna utbildningen Miljöhänsyn Södra där tillämpningen av riktlinjen med samma namn ingår. Under året fortsatte även utbildning

av Södras medarbetare i naturvårdande skötsel och i hänsyn till kulturoch fornlämningar.

För en stor del av medlemsarealen finns Södras gröna skogsbruks planer upprättade. Skogsbruksplanen anger långsiktiga skötselmål för varje skogsbestånd. Målen är indelade i fyra klasser med detaljerade beskrivningar för varje avdelning. De gröna skogsbruksplanerna bidrar till att balansera värdefull virkesproduktion med bevarande eller nyska pande av biologisk mångfald och social hänsyn. De innefattar även blå målklasser där vattendrag värderas och ambitionen för hänsyn till vat tenmiljö anges. För skogsägare med en produktiv skogsmarksareal större än 20 hektar är en grön skogsbruksplan ett krav för skogscertifiering. Vid upprättandet av skogsbruksplaner använder Södra skogliga naturvär desregioner som ett strategiskt verktyg för att integrera landskapsper spektivet i skogsbruket. Dessa regioner är indelade utifrån naturgivna förutsättningar (flora, fauna, biotoper) och fungerar som planeringsun derlag för naturvårdsprioriteringar ur ett landskapsperspektiv på den enskilda fastigheten. Syftet är att se både helheten och de ingående delarna samtidigt, vilket är särskilt viktigt i familjeskogsbruk där ägandet är småskaligt.

I alla skogliga åtgärder tillämpar Södra en generell miljöhänsyn för att kombinera produktion med naturvårds-, kulturmiljö- och sociala värden. Detta innebär att skogliga åtgärder planeras och utförs med hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljöer och människors behov. Skogens sociala värden lyfts fram och förstärks både för skogsägaren och för andra människors behov. Några exempel på generell miljöhänsyn är:

» Hänsynskrävande biotoper som vattendrag, rasbranter och andra områden med höga naturvärden bevaras och utvecklas

» Kantzoner mot sjöar och vattendrag där lövträd och buskar läm nas för att skapa skiktade och olikåldriga miljöer

» Naturvärdesträd och död ved sparas och gynnas för att främja arter som är beroende av dessa strukturer

» Skador på kulturmiljöer och kulturlämningar förhindras

» I tätortsnära skogar samt vid stigar och leder anpassas skötseln för att främja bevarandet av värden kopplat till friluftsliv och rekreation.

För att möta skogsägarnas intresse för olika skötselmetoder och för att främja fler värden än virkesproduktion finns sedan 2024 tjänsten Hyggesfri avverkning. Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsatte Södra under året en industridoktorand med fokus på arters respons på trakthygges- och hyggesfritt skogsbruk.

För Södra är bevarandet av skogar med höga naturvärden viktigt. Skogsägare har olika förutsättningar i det arbetet beroende på brukan dehistorik, markens beskaffenhet och fastighetens förutsättningar. Det innebär att många skogsägare avsätter en större andel av sin fastighet för naturvårdsändamål än vad certifieringsreglerna anger. För att pre miera värdet av dessa medlemmars bidrag till den biologiska mångfal den tillämpar Södra en naturvårdspremie, vilken innebär en extra bonus vid virkesuttag på hela fastigheten. Naturvårdspremien ökar med andel avsättningar och uppgår som mest till 25 kronor extra per kubikmeter fast under bark. Naturvårdspremien infördes 2022 och Södra märker ett ökat intresse för att öka andelen frivilliga avsättningar.

Biokrediter är en möjlighet för näringslivet att främja biologisk mång fald samtidigt som det skapar nya affärsmöjligheter för markägare. Södra har sedan 2024 deltagit i samarbetsprojektet Swedish Biocredit Alliance med det övergripande målet att skapa ett ramverk och marknadsförut sättningar för hållbara och transparenta investeringar från näringslivet i biologisk mångfald. Projektet har tagit fram en global standard för biokrediter anpassad för produktionslandskapet, utvecklat och testat granskningsprocesser samt skapat riktlinjer för validering och verifiering av biokreditprojekt. Projektet avslutades vid årsskiftet, men samarbete fortsätter i annan form.

I naturvårdsarbetet har Södra historiskt arbetat med olika miljöer, substrat och strukturer för att värna olika arter kopplat till skogliga miljöer. Den senaste tiden har fokus på enskilda arter och hanteringen av

dessa ökat. Analys av prioriterade biotoptyper pågår. Södra har utvecklat ett verktyg för att kunna inkludera kända artförekomster i naturvårdsar betet. Vi har även fortsatt arbetet med att identifiera särskilda ansvars arter vilka definieras som skogliga nära hotade eller hotade arter som har en stor del av sitt utbredningsområde i Götaland. För att stärka fältperso nalen genomfördes kalibreringsövningar avseende naturvärdesbedöm ningar. En studie kring vilken miljöhänsyn som behövs för att knäroten ska fortleva vid en avverkning inleddes under 2023 tillsammans med SLU. Ett antal avverkningsobjekt med knärot följs under några år framåt för att se hur den klarar sig vid olika skogliga åtgärder och påverkas av den miljöhänsyn som lämnas. Det är i nuläget för tidigt att dra några slutsat ser från studien.

Entreprenörer som utför skogliga åtgärder för Södras räkning ska uppfylla krav enligt PEFC:s och FSC®:s standarder. Entreprenörernas medarbetare ska ha kompetens om den miljöhänsyn som ska lämnas i skogsbruket. För skogliga arbeten i vattenmiljöer, till exempel dikesrens ning, krävs även kompetens om hantering av vattenmiljöer i skogen. Affärsutvecklingssamtal med entreprenörer syftar bland annat till att utveckla entreprenörerna inom både miljö-, kulturmiljö- och sociala frågor. Södra utbildar kontinuerligt den skogliga fältpersonalen och entreprenörer, i exempelvis de branschgemensamma målbilderna för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn ger vägledning om hur miljöhänsyn bör tas vid planering och genomförande av skogsbruksåtgärder i produktions skog. Målbilderna är framtagna i bred samverkan med utgångspunkt i rådande skogspolitik och bästa tillgängliga kunskap för praktisk använd ning i skogsbruk.

I Södras hänsynsuppföljning Grönt bokslut revideras och betygsätts årligen utförda föryngringsavverkningar, gallringar, naturvårdande skötselåtgärder och föryngringsåtgärder gällande lämnad hänsyn. Från 2025 ingår även ungskogsröjningar. Även hanteringen av grot (grenar och toppar) bedöms eftersom det är en attraktiv livsmiljö för många arter, framför allt insekter och svampar. Uppföljning vid föryngringsinsatser görs ett till två år efter avverkningen, då bland annat utförd markbered ning, plantering och hänsynstagande till kulturlämningar, kantzoner och hänsynskrävande biotoper granskas. Fältarbetet utförs av Södras skogsrevisorer.

Södras skogliga verksamhet granskas årligen genom interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet. Under ledningens genomgång utvärderas årets resultat och åtgärder vidtas för ständig förbättring. Vid extern revision av skogsbrukscertifikat för PEFC och FSC® besöktes drygt 70 slumpmässigt utvalda skogsägare. Fyra större avvikel ser noterades för gruppcertifikatet som helhet och fyra större avvikelser noterades mot enskilda skogsägare. Avvikelserna handlade om bristande hänsyn i kantzoner, körskador, urval/klassning av naturvårdsavsätt ningar, bristande kompetens och att skogsbruksplanen inte lever upp till kraven i standarderna. De observationer och mindre allvarliga avvikelser som identifierades handlade främst om brister i administrativa delar och i den generella hänsynen. Korrigerande och förbättrande åtgärder i form av ändrade rutiner och arbetssätt genomfördes.

Ansvarsfullt och hållbart skogsbruk bygger på viktiga grundläggande principer för virkeshantering och virkesfångst. Skogen är en resurs som ska brukas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. En hållbar avverknings nivå är en förutsättning för att långsiktigt behålla och öka nettoinlag ringen av koldioxid i skogen. Södra kontrollerar vedens ursprung och accepterar inte leveranser av virke från olagliga avverkningar, skogs områden där traditionella eller mänskliga rättigheter kränks, skogar där höga bevarandevärden hotas, skogar som storskaligt omvandlas till plantager eller annan markanvändning eller från genmodifierade träd. Detta gäller för alla virkesinköp från medlemmar och externa leveran törer i Sverige samt för import. En genmodifierad organism, enligt FSC® (FSC® POL 30 602 FSC® Interpretation on GMO (Genetically Modified Orga nisms)), är en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. SÖDRA

Klimatneutralitet och cirkularitet

Södras totala påverkan på klimatet åskådliggörs i en modell med tre ingående parametrar: nettoinlagring av koldioxid i skogen, utsläpp av fossila växthusgaser i värdekedjan och potential för undvikna fossila utsläpp genom substitution. Modellen synliggör skogens och skogs produkters hela klimatpåverkan. Substitutionseffekten ska ses som en potential för minskade utsläpp, där minskningen sker i andra sektorer. Substitutionseffekten uppstår när skogsbaserade produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning. En internationell standard för modellen togs fram under 2025 och Södras implementering kommer ske under 2026. Genom att använda resurser på ett optimalt sätt mins kar miljöpåverkan. Det medför också att vi ökar vår konkurrenskraft, effektivitet och lönsamhet. Genom att arbeta med effektiviseringar för väntas leveranserna av grön energi och olika typer av biokemikalier och biomaterial att öka framöver. Forskning och utveckling ger nya produkter som kan ersätta produkter med högre klimatpåverkan.

Klimatmålen, som godkänts av Science based targets initiative, innebär ett omfattande arbete som är förankrat i styrelse och koncern ledning, och gemensamma aktiviteter samordnas genom en central arbetsgrupp. Södras handlingsplan för minskade utsläpp av växt husgaser bygger på tre delar: effektiviseringar inom produktion och logistik, substitution till förnybar energi i stället för fossil energi samt strategiska systemförändringar, som till exempel storskalig elektrifiering av arbetsmaskiner och lastbilar. Aktiviteter inom dessa delar förväntas ge positiva resultat på både kort och lång sikt och generera både nya affärsmöjligheter i samhällets omställning och attraktiva kunderbjudan den. Forskning och utveckling behövs inom alla delar. Varje affärsområde har en klimathandlingsplan för minskade utsläpp som uppdateras årli gen. Ett internpris på koldioxid används för att sätta ett finansiellt värde på klimatpåverkan vid större investeringar och utvalda inköpskategorier. Omställningen är en omfattande process som kräver långsiktiga, externa samarbeten kring utbud och efterfrågan på biobränslen och biodrivme del samt politisk påverkan. Genom erbjudandet Conscious delivery sam arbetar vi med våra kunder för att minska utsläpp av fossila växthusgaser från logistikkedjan.

Det finns flera styrmedel som syftar till att minska växthusgasutsläpp och gynna produktion av förnybar el. Affärsområde Cell deltar i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid (EU ETS 1). Syftet med handels systemet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska Europas växthusgas utsläpp. Södra tilldelas en mängd utsläppsrätter där varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton fossil koldioxid. Eftersom Södras massabruk till största delen drivs av biobränslen har Södra ett överskott av utsläpps rätter som säljs inom handelssystemet. Handelssystemet är under förändring och från 2026 ingår Södra inte längre i ETS 1 och får därmed ingen gratis tilldelning av utsläppsrätter. Detta beror på att Södras andel biogena utsläpp är högre än maxtaket inom systemet, 95 procent. Istället kommer Södra ingå i EU ETS 2, där anläggningar som åker ur ETS 1 ham nar. Systemet kommer starta 2028. Affärsområde Cell tilldelas elcertifikat för en del av elproduktionen. Elcertifikatssystemet är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el. Elproducenter av förnybar el kan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där köparna är aktörer med kvotplikt som är skyldiga att köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Ursprungsgarantier är ett elektroniskt certifikat som används för att garantera ursprunget på el. Elproducenter, inklusive Södra, tilldelas certifikat av staten för varje producerad megawattimme el. Certifikaten kan sedan handlas på en öppen marknad. Elförbrukningen för Södrakoncernen och för kunder till Södra Medlemsel täcks av gröna eller fossilfria ursprungsgarantier. Miljötillstånd styr en stor del av den industriella verksamheten, bland annat avseende utsläpp till luft och vatten, och verksamhetsledningssys tem används för att säkerställa att verksamheten efterlever tillstånden. Samtliga industrier med råvattenuttag är underställda vattendomar som reglerar uttaget och säkerställer att verksamheten inte medför väsentliga negativa effekter. Södras verksamhet styrs av många lagar och regler, särskilt viktiga är skogsvårdslagen, miljöbalken och kemika lielagstiftningen. Försiktighetsprincipen samt övriga allmänna hänsyns regler i miljöbalken tillämpas av Södra vid tillståndsprövningar och i det kontinuerliga miljöarbetet. Lag- och tillståndsefterlevnad kontrolleras regelbundet av myndigheter och Södra rapporterar händelser enligt

rutin. I verksamhetsledningssystemen finns rutiner för hur miljörelate rade händelser eller olyckor ska hanteras. Läs mer om reglerad verksam het på sidan 47.

Södras arbete med miljö- och energifrågor utgår från hållbarhets policyn, som tillsammans med mål och riktlinjer styr koncernens insatser på området. Inom affärsområde Cell finns grupperingar som samordnar frågor kring miljö, energi samt kemikalier. Miljö- och ener gifrågor hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen för respektive affärsområde. De flesta av koncernens miljöledningssystem är certifierade enligt ISO 14001. Massabrukens energiledningssystem är certifierade enligt ISO 50001. Spårbarhetscertifiering enligt PEFC och FSC® tillämpas för de flesta av Södras fysiska produkter. Interna och externa revisioner av ledningssystemen utförs årligen. Varje affärsområde arbetar med mål inom valda områden för ständig förbätt ring av miljö- och energiprestanda. Målen följs upp inom affärsområden och enheter. Ledningens genomgång görs regelbundet för att säkerställa ledningssystemens fortsatta lämplighet, tillräcklighet och verkan. Inom affärsområde Skog noterades inga allvarliga avvikelser men ett antal mindre avvikelser vid extern revision av ISO 14001. Avvikelserna var främst kopplade till hantering av avvikelser. Utöver det noterades avvi kelser kring beaktande av klimatförändringar samt risker och möjligheter kring miljöaspekter. En avvikelse var riktad mot att ett kontrollprogram saknades vid en plantskola och en handlingsplan saknades för miljömål i ett medlemsteam. Avvikelserna hanterades genom utveckling av rutiner och arbetssätt och inom plantskolan upprättades också ett kontroll program.

Inom affärsområde Wood noterades två mindre avvikelser kopplade till rutiner och utbildningskrav vid extern revision för spårbarhet (PEFC och FSC®). De två avvikelserna åtgärdades genom uppdaterade rutiner och en ny digital utbildningsplan. Organisationen förstärktes med en ansvarig för spårbarhet. Vid extern revision av ISO 14001 noterades inga avvikelser. Revisionsbolagets benchmark visade förbättringar inom led ning, hantering av korrigerande åtgärder och kontinuerliga förbättringar. Revisionen lyfte även fram högt engagemang, ökad medarbetarinsikt, gott samarbete och ett tydligt fokus på säkerhet.

Inom affärsområde Cell fortsatte årets interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemen att identifiera förbättringsområden, särskilt kring uppföljning av åtgärder och dokumentation. Riktade insatser pågår för att stärka dessa områden, bland annat genom ökad samordning, erfarenhetsutbyte och utveckling av rutiner och instruk tioner. Revisionerna visade på en stark förändringsvilja och ett aktivt engagemang för ständiga förbättringar i det dagliga arbetet, där både ledning och medarbetare bidrar till att utveckla verksamheten mot upp satta mål.

Inom affärsområde Building Systems noterades inga avvikelser vid extern revision för spårbarhet (PEFC och FSC®). Inom ISO 14001 noterades en mindre avvikelse gällande processen för dokumentation vid hante ring av avvikelser. Avvikelsen hanterades genom utvecklade rutiner och arbetssätt.

Vattentillgång och vattenanvändning är centrala frågor för Södra. För att utnyttja vatten på ett resurseffektivt sätt använder massabruken ett flertal vattenbesparande metoder vid massatvätt. De flesta sågverk recirkulerar vattnet vid timmerbevattning. Vattenhushållning sker med hjälp av effektiva klimatstyrningssystem som reglerar vattenmängden efter avdunstningen. Affärsområde Cell redovisar varje år ett Water foot print för sina massaprodukter. Södra är medlem i vattenorganisationer runt om i Götaland, vars syfte är att intressenter i respektive vattenom råde ska hjälpa myndigheter med kunskap och utföra föreslagna åtgär der på lokal nivå. Utsläpp till luft och vatten regleras av miljötillstånd och egenkontrollprogram upprättas för att säkerställa efterlevnad av tillståndsvillkoren.

Genom att skapa nya lösningar för material- och energiåtervinning minimeras mängden avfall från Södras verksamhet. Den största delen av avfallet från Södra uppstår i massabruken. Från pannorna kommer oor ganiskt material, till exempel grönlutslam, aska och mesa, som läggs på egna deponier. Övrigt avfall tas om hand av mottagare som har tillstånd av länsstyrelse för detta, om tillämpligt, eller har gjort en anmälan till länsstyrelse där så krävs.

Sammanfattning av Södras styrning inom hållbarhet

Område Varför är detta viktigt för Södra?

Så här styr Södra Människor och kultur i centrum

- Hälsa och säkerhet

- Mångfald, jämställdhet och inkludering

- Värderingsstyrt ledarskap och kompetens försörjning

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

- Vitala skogar med hög tillväxt

Södra vill ha engagerade medarbetare med rätt kompetens som tar ansvar för inkludering, utveckling och arbetsmiljö. Södra arbetar därför med en trygg, hälsosam och säker arbetsmiljö och en lärande organisation med en inkluderande kultur som säkrar mångfald och kompetensförsörjning. Värderingarna samman fattas: Fötterna på marken, Örat mot omvärlden, Blicken framåt

Ett stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården lägger grunden för att vi fortsatt ska kunna bedriva en hållbar verksamhet. Variationsrika skogar med hög tillväxt som är anpassade till klimatförändringarna är viktigt i vår rådgivning.

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

- Kundanpassat erbjudande

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

- Biologisk mångfald

- Klimat neutralitet och cirkularitet

Allt fler kunder och konsumenter efterfrågar spårbarhet och kräver att råvaran kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk. Produkter med lågt klimatavtryck, certifieringar och produktmärkningar bidrar till vårt kunderbjudande och tillsammans med hållbarhetsbedömning av investeringar och nya produkter och tjänster skapar vi största möjliga nytta av medlemmarnas skogsråvara.

Södra ställer höga krav på sina medarbetare och leverantörer vad gäller affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö. Sund affärsetik och hög integritet gör Södra till en attraktiv och trovärdig affärspartner.

Ett hållbart skogsbruk är grunden för Södras verksamhet. Genom ett ansvarsfullt brukande av skogen säkerställs återväxten för kommande generationer och framtida behov. Hänsyn vid skogliga åtgärder är en förutsättning för att bevara och utveckla skogens olika värden. Södra bedriver ett strategiskt innovationsarbete för att kunna till godose samhällets växande behov av mer hållbara produkter baserade på den förnybara, åter vinningsbara och nedbrytbara skogsråvaran. Den växande skogen, användningen av trä och leveranser av grön energi har stor betydelse för att motverka klimat förändringarna och att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Ett effektivt nyttjande av resurser bidrar till att stärka Södras konkurrenskraft och lönsamhet. Detta gynnar samtidigt samhället och minskar negativ påverkan på klimat och miljö.

- Gemensam strategi

- Uppförandekod

- Affärsetiskt program

- Hållbarhetspolicy

- Hälsa och säkerhetspolicy

- Medarbetarpolicy

- Mål: nollvision för arbetsskador och fler kvinnor i personalledande befattning

- Hållbarhetsbedömning av investeringar och i innovationsprocessen och fördjupad bedömning hälsa och säkerhet

- Gemensam strategi

- Uppförandekod och leverantörskod

- Affärsetiskt program

- Hållbarhetspolicy

- Mål: ökad skogstillväxt

- Färdplan för ökad skogs tillväxt

- Hållbarhetsbedömning av investeringar och i innovationsprocessen

- Rådgivning och service till medlemmar

- Gemensam strategi

- Uppförandekod

- Affärsetiskt program

- Hållbarhetspolicy

- Investeringspolicy och inköpspolicy

- Forskning och utveckling inom skogsbruk, trävaror, papper, textil, kemikalier samt energi.

- Gemensam strategi

- Uppförandekod och leverantörskod

- Affärsetiskt program

- Visselblåsarfunktion

- Hållbarhetspolicy

- Inköpspolicy

- Gemensam strategi

- Uppförandekod och leverantörskod

- Affärsetiskt program

- Hållbarhetspolicy

- Miljöhänsyn Södra Skog – strategisk inriktning

- Mål: främjande av biologisk mång fald och minskade utsläpp av fossila växthusgaser

- Handlingsplan för minskade utsläpp av växthusgaser

- Investeringspolicy och inköpspolicy

- Hållbarhetsbedömning av investeringar och i innovationsprocessen

- Rådgivning och service till medlemmar

- Förebyggande arbete för bättre hälsa och arbetsmiljö

- Projekt och initiativ för ökad mångfald, jämställd het och inkludering

- Utbildning av medarbetare

- Verksamhetsledningssystem

- Affärsområdesmål och lokala mål

- Grön skogsbruksplan

- Näringspolitisk påverkan

- Samarbeten med universi tet, forskningsinstitut och företag i värdekedjan

- Utbildning för medlemmar och medarbetare

- Verksamhetsledningssystem

- Affärsområdesmål

- Hållbarhetsbedömning av investeringar och i innovationsprocessen

- Certifieringar och produktmärkningar

- Utbildning av medarbetare

- Verksamhetsledningssystem

- Utbildning av medarbetare och entreprenörer

- Verksamhetsledningssystem

- Affärsområdesmål och lokala mål

- Skogscertifiering enligt PEFC eller FSC®

- Certifierings- och naturvårdspremie

- Grön skogsbruksplan

- Näringspolitisk påverkan

- Samarbeten med kunder, universitet, forskningsinstitut och företag i värdekedjan

- Miljötillstånd för industriell verksamhet

- Europeiska styrmedel för växthusgaser och förnybar el

- Utbildning för medlemmar och medarbetare

- Verksamhetsledningssystem

- Affärsområdesmål och lokala mål

Beräkningsprinciper

Information till hållbarhetsredovisningen samlas in på olika sätt. Funktionen för HR/Hälsa och säkerhet ansvarar för medar betardata och ekonomifunktionen samlar in information om köns- och åldersfördelning i styrelser och ledningsgrupper. Information om leverantörer samlas in av respektive inköps organisation och sammanställs centralt av inköpsfunktio nen. Affärsområde Skog ansvarar för skogstillväxt, biologisk mångfald, hållbar avverkning och nettoinlagring av koldioxid i skogen. Information om råvaror, energi, produkter, utsläpp till luft och vatten samt avfall samlas in i Södras årliga miljöinven tering och sammanställs centralt av hållbarhetsfunktionen. De direkta utsläppen av växthusgaser, indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt energi samt delar av övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (kategorier 3.2 Kapitalvaror, 3.3 Upp ströms utsläpp från produktion och distribution av bränslen, drivmedel och energi, 3.6 Tjänsteresor, 3.7 Anställdas pendling, 3.11 Kunders användning av sålda energiprodukter och 3.15 Investeringar) följs upp med hjälp av ett systemstöd.

Medarbetare

Information om medarbetare samlas in via det centrala HR systemet som omfattar Södras samtliga enheter i Sverige. Arbetsmiljöstatistik redovisas i Sverige i IA systemet (Informa tionssystem om arbetsmiljö, AFA Försäkring ) och samman ställs. Utländska enheter rapporterar via digitala formulär. Anställda redovisas i hållbarhetsredovisningen som antal anställda vid årets slut. I årsredovisningen redovisas anställda även som medelantal anställda. Information om inhyrd personal (personer som arbetar åt Södra och där Södra har ett arbetsmiljöansvar, men som inte är anställda av Södra) samlas in genom affärsområdenas och enheternas HR chefer. Redovisning av hälsa och säkerhet gäller Södras anställda. Hälsa och säkerhet för entreprenörer hanteras av respektive arbetsgivare. Dock rapporteras arbetsskador och tillbud för entreprenörer i Södras händelserapporteringssystem för att möjliggöra bättre arbetsmiljö på Södras arbetsplatser. Södra redovisar LTAR (lost time accident rate), antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Frånvarodagar räknas som arbetsdagar, exklusive skadedagen och redovisas som antal frånvarodagar per arbetsskada. Frånvaro till följd av arbetsrelaterade sjukdomar ingår inte i frånvarodagar för arbetsskador.

Styrelser och ledningsgrupper

Information om köns- och åldersfördelning i styrelser och ledningsgrupper, not 5, samlas in genom registreringsbevis för respektive koncernföretag, not 33, samt genom förfrågningar till affärsområdena.

Skogstillväxt

Skogstillväxt baseras på statistik från Riksskogstaxeringens provytor belägna på medlemsfastigheter. Kartunderlaget uppdaterades under 2022. Skogstillväxt för 2025 avser avsatt tillväxt och är ett medelvärde av årsringarna från 2019 –2023.

Leverantörer

Information om Södras leverantörer hämtas från leverantörsav tal och fakturor i Södras ekonomisystem. Leverantörer riskbe döms av ansvarig inköpare och kategoriseras utifrån geografisk risk, bedömd komplexitet i leverantörskedjan samt bedömd förmåga hos leverantören att efterleva Södras leverantörskod.

Biologisk mångfald

Information om skyddade områden och åtgärder för att bevara och främja den biologiska mångfalden, till exempel hänsyn vid föryngringsavverkning och naturvårdande skötselåtgärder, tas fram utifrån off iciell statistik, skogsbruksplaner, medlemssta tistik, produktionsuppföljningssystem och Grönt bokslut

Hållbar avverkning

Avverkningsnivå baseras på statistik från Riksskogstaxeringen för Götaland. Avverkningsnivå för 2025 är ett medelvärde för tre säsonger, från knoppsprickning 2021 till knoppsprickning 2024. Den långsiktigt hållbara avverkningsnivån beräknas utifrån de skogliga konsekvensanalyser som Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomför. Den senaste analysen gjordes 2022 och Södra valde scenariot Dagens skogsbruk efter som det bäst speglar Södras skogsskötselstrategi.

Klimateffekt

Södras påverkan på klimatet beräknas i en modell med tre ingående parametrar: nettoinlagring av koldioxid i skogen (positiv påverkan), utsläpp av fossila växthusgaser i värdekedjan (negativ påverkan) och potential för undvikna fossila utsläpp genom substitution (positiv påverkan). Nettoinlagringen av koldioxid i skogen beräknas för skogsmark på medlemsfastigheter och på Södras skogsinnehav i Baltikum som en årlig ökning i virkesförråd. Hänsyn tas till biologisk tillväxt, uttag av biomassa genom avverkning och förluster genom biologiska processer och skogsbränder. För medlemmar i Södra används statistik från Riksskogstaxeringens provytor belägna på medlemsfastigheter och en linjär trend för tio år av femårsmedelvärden för virkesförrådet. Kartunderlaget uppdaterades under 2022. För Södras skogsinnehav i Baltikum används interna årliga data.

Utsläpp av fossila växthusgaser i värdekedjan inkluderar scope 1, 2 och 3 med samma avgränsning som beskrivs i avsnittet om Utsläpp av växthusgaser. Tillägg görs för utsläpp av fossila växthusgaser från skogliga åtgärder kopplade till skogsråvara som används av medlemmarna själva eller säljs av medlemmarna till andra skogsindustrier.

Substitutionseffekten av Södras produkter uppstår när de ersätter produkter med högre klimatbelastning. Den beräknas utifrån producerade och sålda produkter samt en substitutions faktor i följande produktkategorier: virkesråvara, biomaterial, sågade trävaror, pappersmassa, dissolvingmassa, samt energi och biokemikalier. Substitutionsfaktorerna är baserade på veten skapliga publikationer inom området och ger en konservativ uppskattning av substitutionseffektens potential. Det finns en

stor variation i faktorernas storlek mellan olika publikationer och faktorerna kommer justeras i takt med att nya forsknings resultat blir tillgängliga. En internationell standard för model len togs fram under 2025 och Södras implementering kommer ske under 2026.

Utsläpp av växthusgaser

Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser redovisas med basår 2020, samma basår som i Södras mål om minskade utsläpp av växthusgaser i enlighet med Science based targets initiative. Utsläppen är beräknade enligt Greenhouse gas protocol (GHG protokollet). Avsteg redovisas nedan under beskrivningen av respektive scope. Från 2021 används Global Warming Potential (GWP) enligt IPCC 2021: 29 för metan och 273 för lustgas. Jämförelsesiffror för tidigare år är beräknade med äldre versioner av GWP. Köldmedier inkluderas i utsläppen och GWP för köldmedier hämtas från köldmedierapporter för de kyl- och frysanläggningar som Södra använder. Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) omfattar direkta utsläpp från de verksamheter där Södra har finansiell kontroll, inklusive leasade fordon. Utsläpp från förbränning i pannor, arbetsmaskiner och fordon beräknas utifrån bränsle- och drivmedelsförbrukning med hjälp av värmevärden och emissions faktorer. Utsläpp från transporter där uppföljning av förbrukad mängd bränsle eller drivmedel saknas beräknas utifrån transport slag, transporterad mängd och transportavstånd. Utsläpp från leasade tjänstebilar beräknas utifrån körd sträcka, drivmedels förbrukning, värmevärden och emissionsfaktorer. Utsläpp av metan och lustgas från massabruken schablonberäknas enligt branschgemensamma emissionsfaktorer. Processutsläpp från kalcinering och biorening beräknas för massabruken. Flyktiga utsläpp av köldmedier beräknas som påfylld mängd köldmedium i kyl- och frysanläggningar. I scope 1 ingår köldmedier för externa frysanläggningar för plantor fram till och med 2023, därefter används inga externa frysanläggningar för plantor. Södra är nettoleverantör av el till marknaden och elproduktion sker främst i massabruken. Utsläpp av växthusgaser från elproduktion ingår därför i scope 1. El som köps inom Södras elhandelsavtal och där Södra använder egna gröna ursprungs garantier bidrar inte med några ytterligare utsläpp av växthus gaser. För den el där Södra köper fossilfria ursprungsgarantier beräknas indirekta utsläpp kopplat till inköpt energi (scope 2) med marknadsbaserad metod utifrån inköpt mängd el och emissionsfaktorer för elen. För övrig el används emissionsfak torer för residualmix i respektive land. Utsläpp från leasade tjänstebilar beräknas utifrån körd sträcka, elförbrukning och emissionsfaktorer. Utsläpp beräknade med lokaliserings baserad metod redovisas som jämförelse. Utsläpp av växthus gaser från inköpt fjärrvärme beräknas utifrån mängd fjärr värme och emissionsfaktorer. Inköpt el och fjärrvärme till mindre enheter inom Södras verksamhet, till exempel kontor, är delvis inkluderat i scope 2.

Intensitet i utsläpp av växthusgaser avser utsläpp av fossil koldioxid från produktion och arbetsmaskiner och redovisas per ton massa.

Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser i värdekedjan (scope 3) omfattar kategorierna inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, uppströms utsläpp från bränslen, drivmedel och energi, uppströms och nedströms transporter, avfall, tjänste resor, anställdas pendling, vidareförädling av sålda produkter, användning av sålda energiprodukter, avfallshantering av sålda produkter samt investeringar. Urvalet inom scope 3 har genom

förts enligt kriterierna i GHG protokollet, däribland möjligheten att påverka utsläppen.

» 3.1 Utsläppen från produktion av inköpta varor och tjänster beräknas utifrån förbrukad mängd vara eller tjänst samt emissionsfaktorer (livscykelutsläpp). Inköpta varor och tjänster avgränsas till skogliga och övriga entreprenörs tjänster, externa virkesinköp, produktionskemikalier och förpackningsmaterial.

» 3.2 Utsläppen från produktion av kapitalvaror beräknas utifrån total investering (MSEK) och emissionsfaktor.

» 3.3 Uppströms utsläpp från produktion och distribution av bränslen, drivmedel och energi beräknas utifrån bränsle-, drivmedels , el och fjärrvärmeförbrukning, värmevärden och emissionsfaktorer.

» 3.4 och 3.9 Utsläppen från uppströms och nedströms transporter beräknas utifrån bränsle-, drivmedels-, och elförbrukning, transportslag, transporterad mängd, transportavstånd samt emissionsfaktorer. Utsläpp från produktion och distribution av bränsle, drivmedel och el ingår. Ingen uppdelning görs i uppströms respektive nedströms transporter.

» 3.5 Utsläppen från avfall beräknas utifrån avfallsmängd och emissionsfaktorer för avfallshantering. Utsläpp från transport av avfall inkluderas.

» 3.6 Tjänsteresor inkluderar utsläpp från tjänsteresor med hyrbil och egen bil i tjänsten, tåg och flyg. Utsläppen beräknas utifrån körd respektive rest sträcka, drivmedelsoch elförbrukning, värmevärden, emissionsfaktorer eller, från 2024, direkt genom utsläppsvärden från resebyrå. Utsläpp från produktion och distribution av drivmedel och el ingår. Från 2024 ingår utsläpp från hotellövernattningar i tjänsteresor. Utsläppen beräknas utifrån antal övernattningar på hotell och emissionsfaktorer.

» 3.7 Utsläpp från anställdas pendling beräknas utifrån antal anställda, uppskattad årlig pendlingssträcka med bil mellan hemmet och arbetsplatsen, statistik om bilflottan i Sverige, drivmedels och elförbrukning, värmevärden och emissionsfaktorer. För att uppskatta årlig pendlings sträcka med bil mellan hemmet och arbetsplatsen används från 2025 information från HR system om anställ das boendeadress respektive adress för arbetsställe, automatiserad avståndsberäkning samt antagande om antalet arbetsdagar på arbetsstället utifrån avstånd till arbetsställe samt till vilken avtalskategori den anställde tillhör.

» 3.10 Vidareförädling av sålda produkter inkluderar utsläpp från vidareförädling av pappersmassa och dissolvingmassa. Utsläppen beräknas utifrån såld massa inom olika kategorier och representativa utsläpp i scope 1 och 2, för respektive kategori, för vidareförädling av massan hos kund.

» 3.11 Kunders användning av sålda energiprodukter inkluderar utsläpp från användning av fasta biobränslen, energitorv och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer. Utsläppen beräknas utifrån bränsle- och drivmedelsvolym, värme värden och emissionsfaktorer. Inom kategori 3.11 har utsläpp från användning av torv för materialändamål inte inkluderats i inventeringen. Utsläppen för 2020 och 2021 var 70 000 ton CO2e, för 2022 90 000 ton CO2e, för 2023 60 000 ton CO2e, för 2024 50 000 ton CO 2e och för 2025 0 ton CO 2e. Efter som Södras torvverksamhet ska avslutas särredovisas

utsläppen från 2020 –2025 istället för att inkluderas i den övriga inventeringen. Under 2025 avyttrades en torvtäkt och ingen torvtäktsverksamhet bedrevs. För kvarvarande torvtäkter pågår arbete med återvätning eller diskussio ner om avyttring.

» 3.12 Utsläpp från avfallshantering av sålda produkter beräknas utifrån volymen produkter, ett uppskattat avstånd till avfallshantering och emissionsfaktorer för transport av avfall.

» 3.15 Investeringar inkluderar utsläpp i scope 1 och 2 från Södras intresseföretag. Utsläppen beräknas utifrån intresseföretagens utsläpp samt av Södra ägd andel.

Omräkningstalen har olika källor, bland annat erfarenhetstal, leverantörer, kunder, NTM (Network for transport measures) och Naturvårdsverket.

Fossil koldioxid från produktion och transporter Utsläpp av växthusgaser enligt scope 1, 2 och 3 redovisas från 2020. På sidan 131 redovisas även tio års data för fossil koldioxid från produktion och transporter enligt tidigare redovisningsprincip. Fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter samt övriga transporter omfattar en begränsad del av de utsläpp som ingår i redovisningen av utsläpp av växthus gaser i scope 1, 2 och 3. Följande ingår inte i redovisningen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter samt övriga transporter i tabellen på sidan 131:

» Utsläpp av metan, lustgas och köldmedier

» Utsläpp från massabrukens biorening

» Utsläpp från produktion av inköpt el utanför Södras elhandelsavtal och produktion av fjärrvärme

» Utsläpp från produktion av inköpta varor och tjänster utöver skogliga och övriga entreprenörer som arbetar på Södras uppdrag

» Utsläpp från produktion av kapitalvaror

» Uppströms utsläpp från produktion av externa bränslen, drivmedel och energi

» Uppströms utsläpp från produktion och distribution av drivmedel som används för transporter och tjänsteresor

» Utsläpp från transport av massa där Södra inte ansvarar för transporten

» Utsläpp från extern avfallshantering

» Utsläpp från anställdas pendling

» Utsläpp från vidareförädling av sålda produkter

» Utsläpp från användning av energiprodukter hos kund, undantaget externt sålt drivmedel från Södras tank stationer

» Utsläpp från avfallshantering av sålda produkter

» Utsläpp från investeringar

2021 genomfördes förändringar i redovisningsprinciper för fossil koldioxid från produktion och transporter. Från 2021 och framåt ingår därför utsläpp från transport av massa till kund där Södra inte ansvarar för transporten. Dessutom skedde en förändring i beräkning av utsläpp från drivmedelsanvändning. Tidigare beräknades utsläppen baserat på inblandning av biodrivmedel beroende på drivmedelstyp. Från 2021 och

framåt beräknas utsläppen baserat på en medelinblandning av biodrivmedel alternativt för ett rent biodrivmedel.

Energi

Uppgifter om energianvändning inom och utanför Södra tas fram på olika sätt: direkta mätningar av el och värme, beräkningar utifrån uppmätt eller schablonberäknad bränsle-, drivmedelsoch elförbrukning, beräkningar utifrån transportslag, transporterad mängd och transportavstånd eller beräkningar utifrån körd eller rest sträcka. Omvandlingstalen har olika ursprung och varierande säkerhet: mätning av biobränslens värme värden, specifika värmevärden från leverantörer, generella värmevärden från Naturvårdsverket, branschgemensamma faktorer, transportfaktorer från transportörer samt schablon värden för transportfaktorer från NTM och Naturvårds verket. Internt genererad värme och kyla redovisas endast som bränsleanvändning. Energianvändning utanför organisationen avgränsas till skogliga och övriga entreprenörer som arbetar på Södras uppdrag (motsvarande en del av kategori 3.1 för utsläpp av växthusgaser), uppströms och nedströms transporter (kategorier 3.4, 3.9), transport av avfall (en del av kategori 3.5), tjänsteresor (kategori 3.6) samt externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (en del av kategori 3.11). Uppströms energianvändning för produktion och distribution av bränslen, drivmedel, el och fjärrvärme ingår inte.

Energiintensitet, el och värme, redovisas per ton massa och per m³ sågade trävaror och avgränsas till energianvändning inom Södra.

Utsläpp till luft Övriga utsläpp till luft (kväveoxider, svavelföreningar, stoft samt flyktiga organiska ämnen) redovisas som direkta och indirekta utsläpp. Direkta utsläpp motsvarar scope 1 avseende utsläpp av växthusgaser och indirekta utsläpp motsvarar scope 3 avse ende utsläpp av växthusgaser med samma avgränsning som energianvändning utanför organisationen. Utsläppen baseras på uppmätta värden samt beräkningar utifrån bränsle-, drivmedels , och elförbrukning, transportarbete eller körd eller rest sträcka. Uppgifter från transportörer och schablonvärden för emissionsfaktorer från NTM och Naturvårdsverket används.

Vatten och utsläpp till vatten

Vattenuttaget mäts och följs upp av respektive vattenförbrukande enhet. Utsläpp till vatten mäts och analyseras på massabruken med olika frekvens. Både kontinuerliga och manuella mätningar i form av stickprov förekommer. Brukens ackrediterade labora torium ansvarar för mätningar och analyser och en del analyser utförs av externa laboratorier.

Avfall

Avfallsmängden avser mängden avfall som tas om hand, antingen på egen deponi eller av en extern part. Mängderna följs upp av respektive verksamhet genom registrering av avfall som läggs på egen deponi samt uppföljning från externa avfallsmottagare. Avfallsmängder som tillfälligt lagras i verksamheten i väntan på borttransport följs inte på koncernnivå. Icke-farligt avfall delas in efter behandlingsmetod: materialåtervinning, energiåtervinning och deponi. Avfall till materialåtervinning inkluderar avfall till återanvändning, återvinning och kompostering. All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning där el och/eller fjärrvärme produceras. Farligt avfall delas inte in efter behandlingsmetod.

Människor och kultur i centrum

Genom att sätta människor och kultur i centrum skapar vi tillsammans Södras framtid. Varje sekund ska präglas av trygghet, säkerhet och omtanke om varandra. Vi jobbar för att bryta traditionella kulturella barriärer genom ökad mångfald, jämställdhet och inkludering.

Hälsa och säkerhet

Hälsa och säkerhet för våra medarbetare är högsta prioritet. Frisknärvaron under året var 97 procent (97). Södra ska erbjuda en trygg och säker arbetsmiljö för medarbetare och entreprenörer med en nollvision för arbetsskador. Antalet arbetsskador med frånvaro var 41 (44) och arbetsskadefrekvensen mätt som antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar var 8 (8)

Det systematiska arbetsmiljöarbetet med proaktiva åtgärder, utredningar och ett kontinuerligt lärande är ett löpande arbete som ständigt behöver vara i fokus. Arbetet med en förstärkt säkerhetskultur genom beteendebaserad säkerhet (BBS) i syfte att minska olyckor och ohälsa fortsatte under året. Utbildningsinsatser genomfördes, bland annat inom organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), och månadens OSA -fråga infördes för att stimulera dialog om hälsa och välmående.

Ett nytt nyckeltal infördes för hälsa baserat på tre områden i medarbetarundersökningen. Nyckeltalet tas fram utifrån en sammanvägd bedömning av medarbetarnas svar om hur de upplever hälsa, arbetsbelastning och förekomst av kränk-

ARBETSSKADOR — MÅL OCH RESULTAT

Vi har en nollvision för arbetsskador och målet är att arbetsskadefrekvensen (LTAR) ska vara mindre än 6 under 2025 och lika med eller understiga 2 till 2032. Under 2025 hade Södra 41 arbetsskador med frånvaro (LTA) (44) och LTAR var 8 (8). Ett flertal initiativ och insatser för att nå en hälsosam arbetsplats fri från skador pågick under året.

Arbetsskador

ningar. Resultatet normaliseras till en femgradig skala, där fem är högsta värdet. Resultatet var 4,0 (3,9) och en nedbrytning av nyckeltalet visar att samtliga områden är fortsatt prioriterade utvecklingsområden.

Vi fortsatte arbetet med utvecklingen av digitala verktyg inom Hälsa och säkerhet, där AI -boten Jörgen är ett exempel. Jörgen hjälper ledare och medarbetare i det viktiga arbetet att analysera data, ge insikter och trender och på så vis förutspå och undvika olyckor. En app för ensamarbete – med namnet Tryggve – utvecklades under året. Ambitionen är att Tryggve kommer finnas tillgänglig från 2026 för de som arbetar ensamma i skogen eller tillbringar mycket tid på vägarna. En av appens funktioner kommer vara möjligheten att aktivera en timer för riskfyllda arbetsmoment. Avslutas timern inte i tid skickas ett larm med koordinater till personens valda nödkontakter. Inom initiativet Säker medlem ger vi stöd och kunskap om säkrare skogsarbete till medlemmar och andra som själva är aktiva i sitt skogsbruk.

* LTA (lost time accident). Antal arbetsskador med frånvaro.

** LTAR (lost time accident rate). Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.

Årets resultat visar på vikten av ett ständigt och proaktivt systematiskt arbete med hälsa och säkerhet för att minska arbetsskadorna och nå nollvisionen för arbetsskador. Arbetsskador sker oftast vid driftstörningar som leder till underhållsåtgärder. Under 2026 kommer Säkert arbetsorderflöde implementeras brett i Södra. Syftet med initiativet är att systematisera riskhantering vid driftstörningar.

Kommentarer

» Frisknärvaro och arbetsskador med frånvaro för anställda inom Södra Bioproducts ingår under Södra Cell.

» Några av de vanligaste riskerna i arbetsmiljön som kan orsaka olyckor är fall i samma nivå, slag mot fasta föremål och akut överansträngning. De vanligaste riskerna för olyckor som lett till sjukfrånvaro under 2025 var fall i samma nivå, fall från höjd och kontakt med vasst föremål.

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Vi fortsätter arbetet med att bryta traditionella kulturella barriärer och öka mångfald, jämställdhet och inkludering (MJ&I) Under året låg fokus på att höja kunskapsnivån i organisationen kopplat till området. En ny digital utbildning i Södras syn på mångfald, jämställdhet och inkludering lanserades till alla medarbetare under året och 73 procent av medarbetarna genomförde utbildningen. Utbildningen ger grundläggande förståelse för begreppen och kopplar till vardagssituationer. Chefer erbjöds två utbildningstillfällen på svenska och engelska med fokus på att hantera misstänkta kränkningar, diskriminering, hot, våld och utpressning. Andelen chefer som genomförde utbildningen var 7 procent. Fler utbildningstillfällen kommer erbjudas under 2026. Programgruppen för MJ&I genomförde workshops och föreläsningar i organisationen under medarbetardagar i bland annat Mönsterås, Mörrum, Varberg och Växjö och på avdelningsmöten runt om i verksamheten. Totalt genomfördes omkring hundra workshops och utbildningstillfällen för medarbetare, chefer och ledare samt förtroendevalda under året. Ett brett utbud av webbinarier erbjuds dessutom kontinuerligt genom intern produktion samt genom de regionala och nationella samarbeten Södra deltar i.

Under året deltog Södra i flera externa sammanhang för att sprida vårt arbete med MJ&I: presentation för studenter vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, verksamhetsbesök av Industriarbetsgivarna, medverkan vid Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och ickebinära i skogsbranschens årliga konferens samt panelsamtal med jägmästarstudenter i Skinnskatteberg.

I arbetet mot diskriminering och ökad inkludering av HBTQI -personer (homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation) på arbetsplatsen genomfördes kunskapshöjande workshops och deltagande i prideparaderna i Växjö, Sölvesborg, Varberg och Kalmar. Internationella dagen mot homofobi uppmärksammades. I samband med internationella kvinno- samt mansdagen hölls

Medarbetare

ANDEL KVINNOR I PERSONALLEDANDE BEFATTNING — MÅL OCH RESULTAT

Södra har som mål att öka andelen kvinnor i personalledande befattning till 35 procent 2028. Målet syftar till att långsiktigt öka jämställdheten inom Södra. För 2025 var målet 28 procent och resultatet var 28 procent (27). Årets resultat är en effekt av ett rekryteringsarbete som präglas av ett tydligt fokus på mångfald, jämställdhet och inkludering.

Andel kvinnor i personalledande befattning

Andel kvinnor i personalledande befattning.

Hälsa och säkerhet 2025

Hälsa

Frisknärvaro 1)

Hälsoindex 2)

Arbetsmiljö, antal

Tillbud, inklusive riskobservationer 6 847 7 181 6 904

Arbetsskador utan frånvaro 328 337 354

Arbetsskador med frånvaro (LTA) 3) 41 44 38

Olyckor med dödlig utgång 0

Frånvarodagar per skada 9 9 10

Arbetade timmar (miljoner) 5 5 5

Arbetsskadefrekvens (LTAR) 4) 8 8 7

Information avseende hälsa och säkerhet redovisas för Södras anställda.

1) Frisknärvaro definieras som 100 % minus sjukfrånvaro.

2) Ett viktat medelvärde för upplevd hälsa, arbetsbelastning och förekomst av kränkningar, normaliserat till en femgradig skala, där fem är högsta värdet.

3) LTA (lost time accident): antal arbetsskador med frånvaro.

4) LTAR (lost time accident rate): antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.

föreläsningar på temat Jämställdhet på arbetsplatsen. Södra uppmärksammade även Internationella veckan mot våld i nära relationer genom att sprida kunskap och uppmana till agerande vid misstanke om att en kollega är utsatt för våld.

Södra strävar efter en jämnare könsfördelning i organisationen och under året togs nya mål fram av programgruppen tillsammans med olika delar av verksamheten. Målet är att andelen kvinnor i personalledande befattning ska vara 35 procent 2028. För att nå dit ser Södra en stegvis utveckling med ett mål om 28 procent för 2025. Under 2025 var andelen kvinnor i personalledande befattning 28 procent (27). Målet för Södras medlemsorganisation är att minst 40 procent av de förtroendevalda ska vara kvinnor. Andelen kvinnor i skogsbruksområdenas förtroenderåd var under 2025 34 procent (33). Andelen medarbetare med utländsk bakgrund följs vart tredje år. Senaste uppföljningen genomfördes 2024 med resultatet 7,4 procent.

2023

Antal anställda 1) 3 486 3 525 3 503

– män 2 577 2 609 2 600 – kvinnor 909 916 903

Andel kvinnor 26% 26% 26%

Andel kvinnor i personalledande befattning 28% 27% 26%

Andel anställda med kollektivavtal, alla anställda2) 98% 98% 98%

Andel anställda med kollektivavtal, Sverige 100% 100% 100%

Personalomsättning 3) 6% 6% 7%

Löner inkl sociala kostnader, MSEK 3 201 3 159 2 841

1) Antal anställda avser antal anställda vid årets slut. Säsongsvariationer i antal anställda är drygt 0,5 procent av det totala antalet anställda.

2) För anställda utan kollektivavtal bestäms anställningsvillkor och förmåner utifrån lagstiftning i respektive land, koncerngemensamma riktlinjer och individuella anpassningar.

3) Personalomsättning beräknas som nyanställda plus avgångar, dividerat med två och dividerat med det genomsnittliga antalet anställda.

Kommentar

» Som en del i åtgärdsprogrammet Södraklivet minskade Södra under året organisationen med totalt 180 tjänster. Effekten kommer synas för 2026. Dessutom avslutades ett flertal kontrakt för inhyrd personal (där Södra har ett arbetsmiljöansvar). Vid årets slut uppgick den inhyrda personalen till 49 personer (155). Inhyrd personal arbetar bland annat med produktion, lokalvård och projektledning. Avtalen är både långtids- och korttidsavtal.

Södra har nolltolerans mot kränkande särbehandling och alla former av diskriminering. Vid årets medarbetarundersökning som genomfördes i mars svarade 164 medarbetare (177), motsvarande sex procent (6) av antalet svarande, att de inte kan säga sig vara fria från mobbning eller kränkande särbehandling. Svarsfrekvensen var 84 procent (79)

Enkätundersökningen Din röst om mångfald, jämställdhet och inkludering genomfördes under oktober med en svarsfrekvens på 55 procent (60). Undersökningen visar att 79 procent (77) av de svarande uttrycker stort förtroende för att deras chef kan hantera dessa frågor. Det som särskilt framträder är att män generellt upplever jämställdheten mer positivt än kvinnor, att exkluderande jargong fortsatt upplevs som ett problem av 11 procent (12) av de svarande samt att 5 procent (5) upplever

snäva sociala normer. I undersökningen svarade 2 procent (2) att de inte upplever sig fria från sexuella trakasserier.

Södra är fortsatt medlem i Diversity Charter Sweden, ett nätverk som främjar mångfald och inkludering i arbetslivet genom att erbjuda kunskap och stöd till företag och organisationer. Samtliga medarbetare kan ta del av en kunskapsbank samt nya föreläsningar varje månad. Södra deltar också i jämställdhetsnätverk i Blekinge och Kalmar län för erfarenhetsutbyte och för att bidra till det lokala jämställdhetsarbetet.

Södra nominerades till Svenska jämställdhetspriset som utses av Forum Jämställdhet. Svenska Jämställdhetspriset är en nationell utmärkelse som årligen delas ut till en aktör som genom sin verksamhet bidragit till ett mer jämställt samhälle.

Anställningsform 2025

Tillsvidare 96 %

Tidsbegränsad 4 %

Tillsvidare: 3 353 anställda (3 367), varav 75 % (75) män och 25 % (25) kvinnor.

Sverige: 3 186 anställda (3 189), övriga länder: 167 anställda (178)

Tidsbegränsad: 133 anställda (158), varav 53 % (54) män och 47 % (46) kvinnor.

Sverige: 132 anställda (157), övriga länder: 1 anställd (1)

Åldersfördelning

Heltid/deltidsanställda 2025

98 %

Deltid 2 %

Heltid: 3 403 anställda (3 419), varav

75 % (75) män och 25 % (25) kvinnor.

Sverige: 3 244 anställda (3 244), övriga länder: 159 anställda (175)

Deltid: 83 anställda (106), varav 45 % (58) män och 55 % (42) kvinnor.

Sverige: 74 anställda (102), övriga länder: 9 anställda (4)

Nyanställda och avgångar

Andel avser andel av genomsnittligt antal anställda under året, totalt samt för män respektive kvinnor separat. Under 2023 genomfördes ett byte av lönesystem. Uppgifter för 2023 är därför beräknade utifrån uppföljning juni–december.

Kompetensförsörjning

Att attrahera, utveckla och behålla kompetens är avgörande för Södras framgång och förmåga att möta framtidens utmaningar. Under året har vi fortsatt att bygga en lärande organisation där människor och kultur är i centrum. Vår ambition är att skapa förutsättningar för utveckling i vardagen och ge medarbetare möjlighet att ta ledarskap för sin egen kompetensutveckling.

För att stärka ledarskapet och koppla det tydligare till våra värderingar har vi under året förtydligat Södras syn på ledarskap genom ett uppdaterat ramverk med långsiktig ambition, ledarskapsidé och tydliga förväntningar. Ledarskapsdagar

Utbildning och utvecklingssamtal

genomfördes för chefer med fokus på värderingsstyrt ledarskap, beteendebaserad säkerhet och inkluderande kultur.

Under 2025 hade 72 procent (63) av Södras anställda utvecklingssamtal. Syftet med utvecklingssamtalet är att det ska vara ett enkelt stöd för fortsatt lärande och att det ska stärka kopplingen mellan strategi och vardag för varje medarbetare. Digitalisering och ökad utvecklingstakt i samhället ökar behovet av kompetensutveckling även för de medarbetare som stannar i samma roll. Antalet utbildningstimmar per anställd var 14 (14) under året.

Andel av anställda som genomfört

Utbildningstimmar avser utbildningstimmar som registrerats i Södras kompetensverktyg. Utvecklingssamtal för 2025 avser samtal genomförda och registrerade under september 2024 till mars 2025. Motsvarande gäller för 2024 och 2023.

Organisationskultur och värderingar

Södra strävar efter att skapa en arbetsplats där människor och kultur står i centrum och det innebär att vi främjar samarbete, engagemang och att våga tänka nytt för att skapa förutsättningar att vara långsiktigt konkurrenskraftiga i en omvärld präglad av osäkerhet och förändring.

Resultatet från den medarbetarundersökning som genomfördes i mars visar på fortsatt högt engagemang bland Södras medarbetare. Undersökningen visar högst skattning inom

meningsfullhet och delaktighet, relationen till kollegor och chef och lägst skattning inom området hälsa. Ledarindex ligger stabilt på 4,1. Employee Net Promoter Score (eNPS), som mäter hur sannolikt det är att medarbetare rekommenderar Södra som arbetsgivare, var 16 vilket är en positiv utveckling från föregående år (15). Ett resultat över 0 indikerar en god medarbetarupplevelse och benchmarkvärdet för andra företag som använder samma verktyg är 12.

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården

Södras uppdrag är att stärka skogsägarskapet och öka lönsamheten för skogsgården. Genom att erbjuda fler möjligheter till engagemang, kunskap och inflytande vill Södra göra medlemskapet mer attraktivt. Vitala skogar med hög tillväxt är grunden för både lönsamhet och klimatnytta. Vi arbetar för ett skogsbruk som står starkt inför ett förändrat klimat med fokus på motståndskraftiga ekosystem och långsiktig produktionsförmåga.

Skogstillväxt

Södra har som mål att den årliga skogstillväxten på medlemsfastigheterna ska vara 20 procent högre år 2050 än basåret 2015. Vi gör många insatser för att öka skogstillväxten på ett ansvarsfullt sätt:

» Arbetar med skogsträdsförädling för att anpassa framtidens skogar till ett förändrat klimat, högre tillväxt och ökad resistens mot skadegörare.

» Utvecklar koncept för näringsåterföring med bioaska från Södras industrier och från externa värmeverk.

» Utvecklar framtidens system för en effektiv och skonsam föryngring.

» Stödjer forskning inom skogsvård och skogsteknik för ökad effektivitet och skonsamhet.

» Erbjuder rådgivning och tjänster till medlemmar där effektiv skogsskötsel med kontroll av skador på skogen är viktiga delar.

» Arbetar strategiskt och långsiktigt med skog och vilt.

» Arbetar med klimatanpassning vid val av trädslag vilket leder till en ökad andel tall, gran på lämpliga ståndorter och välskötta skogar med målsättningen att vara bättre rustad för ett varmare klimat med längre torrperioder.

Viktiga aktiviteter under året:

» Leverans av tall- och granplantor från högförädlat material tack vare satsningar på egna fröodlingar som nu ger goda skördar. För den framtida tallskogen ger det på sikt en ökad tillväxt jämfört med naturlig föryngring med frön från växtplatsen.

» Fortsatta satsningar på fröodlingar i växthusplantage med syfte att öka den genetiska variationen och utnyttja egenskaper som resistens mot sjukdomar och skador samt ökad tillväxt.

» Fortsättning av projekt kopplat till vegetativ förökning som syftar till att snabbare kunna utnyttja den senaste kunskapen inom växtförädling.

SKOGSTILLVÄXT — MÅL OCH RESULTAT

Södra har som mål att den årliga skogstillväxten på medlemsfastigheterna ska vara 20 procent högre år 2050 än basåret 2015. Variationen från år till år är stor och påverkas av extremt väder, som till exempel den varma och torra sommaren 2018 och efterföljande skador av granbarkborren. Tillväxten är också starkt beroende av nederbördsmängden under vegetationsperioden. Därför är det viktigt att följa trenden under en längre tidsperiod. Skogstillväxten på nationell nivå har minskat under de senaste 10 –15 åren. För medlemsfastigheter i Södra har detta varit synligt de senaste fem åren. Årets statistik från Riksskogstaxeringen visar på en svag tillväxtökning jämfört med föregående år vilket indikerar att de senaste årens nedåtgående trend i tillväxten kan ha brutits.

» Beräkning av den ekonomiska vinsten för skogsägare som använder förädlat plantmaterial. I jämförelse med att använda oförädlat plantmaterial visar beräkningarna på stora vinster i form av ökad virkesvolym och ekonomiskt värde. Förädlat plantmaterial började användas av Södra i stor skala under början av 2000-talet.

» Ökad kunskap om kvaliteten i planteringstjänsten genom deltagande i det branschgemensamma projektet Föryngringskollen.

» Dialog med Skogforsk om ett fördjupat samarbete för framtidens plantmaterial i södra Sverige. Syftet är en klimatanpassning av skogsbruket för att säkerställa en hög tillväxt i framtida skogar, till exempel genom att testa plantor av tall och gran i Centraleuropa där klimatet påminner om det framtida klimatet i södra Sverige. Sedan förra året pågår även ett doktorandprojekt i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveaskog inriktat mot skogsskötsel av Douglasgran – ett intressant trädslag i ett varmare klimat.

» Fortsatt utveckling av en effektivare föryngringsteknik inom projektet BraSatt som under året gick in i en slutfas. Samverkan med maskintillverkare, skogsföretag och teknikföretag fortsatte för att möjliggöra nästa steg med målsättningen att utveckla några av de tekniska framstegen som gjorts tillsammans med olika partnerföretag. För att arbeta med mekanisering av föryngringsarbetet startade projektet Autosatt i samverkan med maskintillverkare och skogsföretag. Sedan tidigare deltar Södra även i samverkansprojektet Autoplant tillsammans med tio aktörer inom skogsbranschen med syftet att utveckla en autonom markberedning och plantering.

» Fortsatt utveckling av beslutsstöd för gallring. Ny teknik som använder laserradar (LIDAR: light detection and ranging) ger skördarförarna data om skogen i realtid. Utrustningen testas på två av Södras skogsmaskiner. Syftet är att virkesuttag vid gallring ska styras med högre precision och därmed minska risken för att göra för stora uttag vilket leder till en minskad skogstillväxt efter gallring, eller för små uttag som påverkar ekonomin negativt. Utrustningen kommer implementeras stegvis för samtliga entreprenörer som utför gallring åt Södra.

Skogstillväxt

Tillväxten för 2025 avser den genomsnittliga tillväxten under 2019 –2023 vilket är det senast tillgängliga värdet. Skogstillväxten är baserad på uppgifter från Riksskogstaxeringen för medlemsfastigheterna.

Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter

Medlemmarnas skogsbruk är grunden för Södras verksamhet och vårt kunderbjudande. Genom certifieringar säkerställer vi spårbarhet från virkesråvara till färdig produkt och produktmärkningar gör det möjligt för våra kunder och konsumenter att göra medvetna val. tillsammans bidrar vi till ett mer hållbart samhälle.

Hållbara produkter

Allt fler kunder och konsumenter efterfrågar spårbarhet och kräver att råvaran kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk. Att ha kontroll över ursprunget till virkesråvaran är därför något som har blivit allt viktigare i våra kontakter med både leverantörer och kunder. Södra erbjuder produkter av certifierad skogsråvara med spårbarhetscertifikat från PEFC

Produkter och tjänster från Södra 2025 2024 2023

Produkter från Södra1)

Plantor milj st 26 29 29

Virkesråvara milj m³fub 1,8 1,9 1,9

Biobränsle (från skogen och industrin) GWh 3 543 3 681 3 710

Torv för materialanvändning 2) 1 000 m³s 0 121 160

Sågade trävaror3) 1 000 m³ 1 586 1 723 1 713

Korslimmat trä 1 000 m³ 24 14 19

Biomaterial4) 1 000 ton 390 439 402

Cellulosamassa 1 000 ton 1 906 1 842 1 893 El GWh 254 272 432

Fjärrvärme GWh 451 440 453

Tallolja 1 000 ton 28 34 36

och kalk 1 000 ton 40 52 47

Skoglig service från Södra Avverkning5) milj m³fub 7,8 8,8 9,0

Skogsvård6) 1 000 ha 143 144 137

1) Produkter avser produkter producerade inom Södra avsedda för extern leverans.

2) Torv för materialanvändning avser strötorv, växttorv och blocktorv.

3) Sågade trävaror redovisas exklusive legotillverkning.

4) Biomaterial avser flis och spån som används för materialändamål.

5) Avverkningsvolym avser avverkat rundvirke från fältorganisationerna i Sverige och Baltikum.

6) Skogsvård avser skogliga åtgärder exklusive föryngringsavverkning.

Certifierade produkter enligt PEFC eller FSC® 2025 2024 2023

Andel certifierade produkter enligt PEFC eller FSC® 59 % 62 % 57 %

Andel av Södras intäkter från extern försäljning av fysiska produkter som kommer från försäljning av produkter certifierade enligt PEFC eller FSC®. Andelen certifierade produkter var under 2025 lägre jämfört med föregående år på grund av att marknader utanför Europa och USA har en lägre efterfrågan på certifierade produkter, men stod för en större total andel av försäljningen under 2025.

EXTERNA UTVÄRDERINGAR

Det franska företaget EcoVadis, som genomför företagsutvärderingar inom hållbarhet, utvärderade Södra och placerade företaget i topp tre procent inom samtliga företag som EcoVadis har utvärderat. 2025 fick Södra 81 poäng (80) av 100 möjliga och därmed en guldmedalj. De senaste fyra åren har Södra fått en platinamedalj och varit bland topp en procent av samtliga utvärderade företag. Årets resultat visar ändå att Södras hållbarhetsarbete utvecklats i en positiv riktning under året i och med en högre poäng jämfört med föregående år.

eller FSC®. Andelen certifierade produkter enligt PEFC eller FSC® var 59 procent (62) under 2025. Andelen certifierade produkter är dels beroende av att certifierad virkesråvara finns tillgänglig, dels av att kunden efterfrågar certifierade produkter. Medlemmar i Södra levererar virkesråvara till Södra och andelen certifierad medlemsareal i Södras gruppcertifikat redovisas på sidan 128.

ÖVRIGA PRODUKTMÄRKNINGAR

» Miljövarudeklarationer ger information om produktens miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv och finns för flera av Södras produkter: sågade, hyvlade, målade och impregnerade trävaror, pellets och korslimmat trä. Miljövarudeklarationen för korslimmat trä uppdaterades under året.

» Affärsområde Wood har byggvarubedömningar för trävaror och produkterna finns registrerade i Basta och Sunda Hus – verktyg som verkar för att möjliggöra hållbara val av byggprodukter.

» Affärsområde Cells olika kvaliteter av pappersmassa är godkända för produktion av miljömärkta pappersprodukter enligt Svanen och EU - Blomman samt certifierade enligt Asthma Allergy Nordic, en internationell allergimärkning. All pappersmassa är också godkänd för produktion av papper och kartong som kommer i kontakt med livsmedel, enligt tyska (BfR) och amerikanska (FDA) livsmedelsnormer. Som en del i kunderbjudandet redovisar affärsområde Cell årligen vedråvarans ursprung och miljödata, inklusive koldioxidutsläpp och vattenavtryck, på produktnivå.

» Södra är certifierat enligt Recycled Claim Standard (RCS) och kan producera och sälja certifierad OnceMore® dissolvingmassa. Certifieringen används för att visa att produkten innehåller minst fem procent återvunnet material. Södra är certifierat av Control Union, CU 1059293.

» Södras korslimmade trä är från 2025 CE-märkt enligt ETA -24/1212.

» Tallolja och biometanol från Södras massabruk har certifiering enligt ISCC (International Sustainability and Carbon Certification) EU. Certifieringen innebär att tallolja och biometanol uppfyller legala hållbarhetskrav och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för hållbara bränslen enligt EU:s förnybartdirektiv (REDIII) Certifieringen innehåller också ytterligare ekologiska och sociala krav.

» Södra är certifierat enligt Sustainable Biomass Program (SBP) och levererar certifierade fasta biobränslen från skogen och Södras industrier. Certifieringen används för att visa att det fasta biobränslet kommer från legala och hållbara källor.

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument

Södra är bron mellan skogsgården och konsumenten. Vi lägger stor vikt vid hållbarhet i alla delar av verksamheten och i hela vår värdekedja. Vi ställer krav på ansvarstagande och utvecklar hållbarhetsarbetet genom fördjupad dialog och samverkan.

Affärsetik och antikorruption

Södras uppförandekod gäller för alla som arbetar för Södra och tar våra värderingar vidare till mer konkreta riktlinjer och beteenden. Varje medarbetare ska genomföra en obligatorisk webbutbildning för att öka förståelsen för uppförandekoden. Vid utgången av 2025 hade 87 procent (71) av Södras medarbetare och 100 procent (69) av Södras koncernledning fullföljt webbutbildningen för uppförandekoden. I tillägg till webbutbildning ska särskilt utpekade roller på Södra genomföra en obligatorisk lärarledd fördjupningsutbildning i affärsetik med fokus på konkurrensrätt, antikorruption och intressekonflikter. Vid utgången av 2025 hade omkring 650 medarbetare genomfört utbildningen sedan starten 2023.

Under 2025 inkom 16 anmälningar till visselblåsarfunktionen om potentiella allvarliga missförhållanden i Södras verksamhet. Sju av de inkomna anmälningarna bedömdes initialt som potentiella visselblåsarärenden. Efter utredning bedömdes inget av dessa sju ärenden vara ett visselblåsarärende. Samtliga anmälningar som inkommit har efter utredning hanterats i verksamheten eller lämnats utan åtgärd. Under 2024 inkom tolv anmälningar. Ett av dessa ärenden, som avsåg avvikelse från riktlinjer och lagar, utgjorde ett visselblåsarärende och åtgärder vidtogs av visselblåsarfunktionen. Samtliga övriga ärenden hanterades i verksamheten.

Under 2025 inträffade ingen arbetsmiljörelaterad händelse som medförde rättslig påföljd under året. Under 2024 inträffade en händelse som medförde rättslig påföljd under 2025. Ett utsläpp av klordioxidvatten vid massabruket i Mörrum där arbetstagare exponerades för klordioxidgas och klorgas till följd av utsläppet medförde en företagsbot om 300 000 SEK som betalades under 2025. Under 2024 betalades en företagsbot om 14 000 000 SEK för olyckan med dödlig utgång på Södras arbetsplats i Orrefors under 2022 samt ytterligare 15 000 SEK i sanktionsavgift för en händelse som inträffade under 2023.

Inom yttre miljö inträffade två händelser (2024: fyra händelser) som ledde till rättslig påföljd i form av företagsböter och miljösanktionsavgifter om totalt 160 000 SEK (2024: 81 000 SEK), vilka betalades under året. Båda fallen berörde Södras industriverksamheter: utsläpp av olja och sen avfallsrapportering.

En utredning om arbetsmiljöbrott pågår gällande en olycka med dödlig utgång på Södras arbetsplats i Värö under 2022. Haverikommissionen har avlämnat rapport och Arbetsmiljöverket har slutfört inspektion med anledning av olyckan.

Under året genomfördes en riskvärdering, inklusive korruptionsrisker. Riskvärderingen omfattade hela Södras verksamhet och genomfördes av koncernledningen. Inga signifikanta risker för korruption identifierades i riskvärderingen.

Under 2025 inträffade inget bekräftat fall där kontrakt med en affärspartner avslutades på grund av en korruptionsrelaterad överträdelse, samma resultat som för 2024.

Under 2025 pågick eller avslutades inga rättsliga åtgärder mot Södra kopplat till konkurrenshämmande aktiviteter eller monopol, samma resultat som för 2024.

Ansvarsfull värdekedja

Vi ställer höga krav på våra leverantörer och Södras leverantörskod innehåller riktlinjer för hur de ska agera för att vårt samarbete ska fungera. Leverantörskoden ska ingå i samtliga leverantörsavtal och finns översatt till svenska, engelska, estniska och lettiska. De flesta av våra leverantörer och avtalsparter finns i Sverige eller EU och det underlättar både utvärdering och kontroll. Utbildning i leverantörskoden sker kontinuerligt för inköpsansvariga och en digital utbildning finns på både svenska och engelska.

Andelen leverantörer som undertecknat Södras leverantörskod var 98 procent (89) motsvarande 96 procent (95) av inköpsvärdet. 100 procent (100) av leverantörerna riskbedömdes. 84 procent (96) av leverantörerna som bedömdes ha hög risk genomgick leverantörsbedömning genom självutvärdering eller uppföljning på plats.

Inköp och leverantörer – inköpskategori Antal leverantörer

Virkesråvara (sågtimmer, massaved och sågade trävaror)

Skogliga entreprenadtjänster (fristående entreprenörer)

Transporttjänster 2) (transporter av virkesråvara och produkter)

Insatsvaror 2) (processkemikalier, bränslen, drivmedel, energi och förpackningsmaterial)

Indirekt material och tjänster 2) (investeringar, driftmaterial, fordon, IT, resor, kontorsmaterial och tjänster)

I tabellen ingår leverantörer med aktiva avtal.

Inköpskostnader per geografisk lokalisering för avtalspart

32 525 1) 89 % Sverige, 6 % övriga Norden och 5 % övriga Europa.

492 91 % Sverige och 9 % övriga Europa.

133 68 % Sverige, 8 % övriga Norden och 24 % övriga Europa.

62 50 % Sverige, 14 % övriga Norden och 36 % övriga Europa.

326 93 % Sverige, 2 % övriga Norden och 5 % övriga Europa.

1) 20 046 avverkningsuppdrag, 12 355 leveransvirke och 124 externa leverantörer. Avverkningsuppdrag och leveransvirke omfattas inte av Södras generella leverantörskod. Från 2025 finns en leverantörskod även för medlemmar som täcker avverkningsuppdrag och leveransvirke. Antalet avverkningsuppdrag och leveransvirke är högre för 2025 jämfört med tidigare år.

Det beror på att utsökning görs på medlemmar istället för skogsfastigheter. En skogsfastighet kan ägas av flera medlemmar.

2) För centralt inköp samt Södras verksamhet i Finland omfattas leverantörer med en årlig omsättning hos Södra över

1 000 000 SEK

Granskning av leverantörer med avseende på miljö- och social påverkan

Antal granskade leverantörer med avseende på

leverantörer med avvikelser

– andel leverantörer med överenskommelse om åtgärd

– andel leverantörer där granskningen resulterade i avslutat samarbete

Leverantörskod, riskbedömning och utvärdering av leverantörer baserat på risk

Andel leverantörer som har undertecknat Södras leverantörskod

Andel av Södras inköpsvärde där leverantörskoden är undertecknad av leverantör

Andel av Södras inköpsvärde där riskbedömning av leverantörer gjordes

Antal leverantörer med bedömd hög risk utifrån riskbedömningen

– andel som utvärderades genom leverantörsbedömning (självutvärdering)

– andel som följdes upp på plats (hållbarhetsrevision)

Kommentarer

» Södras största inköpskategorier är virkesråvara, entreprenad- och transporttjänster, insatsvaror samt indirekt material och tjänster.

» Under 2025 implementerades processer för leverantörsuppföljning gällande leverantörer, leverantörskod och riskbedömning för Södras verksamhet i Finland. För 2025 ingår Building Systems och Södras verksamheter i Storbritannien, Irland, Estland och Lettland i samtliga nyckeltal kopplat till ansvarsfull värdekedja. Södras verksamhet i Finland ingår i nyckeltal för leverantörer och leverantörskod. För 2024 ingår Building Systems och Södras verksamheter i Storbritannien, Irland, Estland och Lettland i nyckeltal för leverantörer och leverantörskod men inte i nyckeltal för utvärdering av leverantörer. För 2023 ingår Building Systems och Södras utländska bolag inte i några nyckeltal kopplat till ansvarsfull värdekedja.

» Avtalsparter för Södras leverantörer finns främst i Sverige och EU. Under 2025 skedde mindre för flyttningar mot en högre andel europeiska leverantörer.

Kommentarer

» Årets granskningsarbete hade fokus på leverantörers kravställning på underentreprenörer och underleverantörer i värdekedjan. Ett större granskningsarbete gjordes på underentreprenörer inom kategori ställningsbyggnation.

» Totalt granskades fler leverantörer under 2025 jämfört med 2024 och avvikelse upptäcktes för en leverantör. Avvikelsen var kopplad till leverantörens interna rutiner för alkohol- och drogkontroll.

» Från 2024 ingår leverantörsbedömning genom självutvärderingar av leverantörer utan hög risk i granskningarna. Affärsutvecklingssamtal ingår endast för 2023.

Kommentarer

» En stor andel av Södras inköp görs från leverantörer som har undertecknat Södras leverantörskod.

» Antal leverantörer med bedömd hög risk för 2025 avser riskbedömning utförd i slutet av 2024. Motsvarande gäller för 2024 (slutet av 2023) och 2023 (slutet av 2022)

» I tabellen redovisas andelen leverantörer med bedömd hög risk som har utvärderats genom självutvärdering eller hållbarhetsrevision. Utvärderingar genomförda de senaste tre åren ingår.

Hållbart brukande av skogen och jordens resurser

Gemensamt för medlemmar i Södra är viljan att kunna lämna över något som har större värde till nästa generation – inte bara ekonomiskt, utan även avseende natur-, kulturmiljö- och sociala värden. Våra biobaserade produkter är en del av lösningen som möjliggör den globala klimatomställningen, samtidigt som vi fortsatt kommer att behöva anpassa vår verksamhet i skogen och industrin till ett förändrat klimat. lägre utsläpp av växthusgaser och effektiv resursanvändning står högt på agendan.

Biologisk mångfald

Många av skogens naturvärden i Götaland är beroende av återkommande störningsprocesser, till exempel bete och naturliga bränder. För att bevara och utveckla dessa värden krävs kunskap och att vi fortsätter att sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt. Genom en helhetssyn där vi hela tiden väver samman produktion, miljö-, kulturmiljö- och sociala värden så mycket som möjligt kan vi gynna skogen, skogsägaren och samhället. Exempel kan vara hänsynsytor eller naturvårdsbestånd med skötselbehov där gran måste hållas efter för att natur-, kulturmiljöoch sociala värden ska kunna bevaras och utvecklas. Arealen naturvårdande skötselåtgärder behöver vara i nivå med åtgärdsbehovet i de frivilliga avsättningarna med målklass naturvård skötsel i medlemmarnas skogsbruksplaner. Målet är att utföra 3 000 hektar naturvårdande skötselåtgärder per år 2025. Resultatet för 2025 var 3 086 hektar (2 310) vilket innebär att målet uppnåddes. Ett ökat utförande av naturvårdande skötselåtgärder har varit i fokus de senaste åren och flera insatser för att höja kunskapen och förändra arbetssätt har genomförts. Under året kartlades framgångsrika arbetssätt och resultatet visar bland annat att en god dialog med skogsägaren

samt en aktuell skogsbruksplan och en långsiktighet i planeringen är viktiga delar. Vidare är entreprenörens engagemang och intresse för naturvårdande skötsel en framgångsfaktor i arbetet. Sedan några år tillbaka arbetar Södra med coachning av entreprenörer för att främja god miljöhänsyn i skogsbruket. För att öka fokus på och kvaliteten i utförandet av naturvårdande skötselåtgärder utbildades under året omkring 100 personer från egen fältorganisation och entreprenörer.

Södra gör varje år ett Grönt bokslut då skogsrevisorer reviderar och betygsätter hur väl föryngringsavverkningar, gallringar, ungskogsröjningar, naturvårdande skötselåtgärder och föryngringsåtgärder uppfyller kraven på hållbart skogsbruk. Totalt kontrollerades 480 trakter (443) i Grönt bokslut under 2025, vilket motsvarar 2 145 hektar (2 685). Målsättningen är att genomföra alla föryngringsavverkningar med godkänt betyg (100 procent) för hänsynskrävande biotoper, impediment, kantzoner och skyddszoner, markoch vattenpåverkan, samt kulturmiljöer. För övriga huvudfunktioner är målsättningen 95 procent godkänt betyg. Rapporten för Grönt bokslut finns tillgänglig på sodra.com.

FRÄMJANDE AV BIOLOGISK MÅNGFALD — MÅL OCH RESULTAT

Södra arbetar för att bevara och främja den biologiska mångfalden – ett arbete under ständig utveckling. Ambitionen är att Södra ska vara drivande för en rikare biologisk mångfald för framtida generationer. I Götaland är naturvårdande skötsel viktigt för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

Södra har som mål att arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder ska vara 3 000 hektar per år 2025. Resultatet för 2025 var 3 086 hektar (2 310). För 2026 kvarstår mål om 3 000 hektar naturvårdande skötselåtgärder. Fler nyckeltal för att kunna mäta effekten av åtgärder för att bevara och främja den biologiska mångfalden är under utveckling.

Hänsyn vid föryngringsavverkning

Huvudfunktion

Hänsynskrävande biotoper

och skyddszoner

vid förröjning

2025 2024 2023 2022 2021 Andel godkända huvudfunktioner

Andel godkända trakter i Grönt bokslut, där huvudfunktionen bedömts, för respektive huvudfunktion. Det finns fortfarande utmaningar i att nå målsättningen om godkända betyg i Grönt bokslut. Under året intensifierades arbetet med kompetensutveckling av entreprenörer för att säkerställa en hög kunskapsnivå inom hänsynsarbete i skogen. Ett utbildningsprogram med regelbunden repetition kommer att införas under 2026. Dessutom kommer lokala handlingsplaner tas fram för att förbättra utförandet samtidigt som coachning av entreprenörer kommer att fortgå.

Naturvård

Areal naturvårdande skötselåtgärder. Målnivån för arealen naturvårdande skötselåtgärder är satt utifrån en analys av åtgärdsbehovet för de frivilliga avsättningarna med målklass naturvård skötsel (NS) som finns i medlemmarnas skogsbruksplaner.

Certifierad medlemsareal i Södras gruppcertifikat 2025 2024 2023

Den certifierade medlemsarealen är stabil. Enskilda skogsägare ser mervärdet med skogscertifiering. Certifierad virkesråvara innebär att leverans av certifierade produkter är möjlig till kunder som efterfrågar certifierade produkter. Andelen certifierade produkter redovisas på sidan 124. Den certifierade arealen för 2025 var högre jämfört med 2024 på grund av att fler skogsägare anslutit sig till Södras gruppcertifikat. Dessutom har arealer som ingår i Södras gruppcertifikat men befinner sig utanför Södras verksamhetsområde och arealer som tidigare missats av systemtekniska skäl inkluderats. Under 2024 genomförde Södra en analys där ett antal medlemsfastigheter med överskattad areal identifierades. Orsaken till den överskattade arealen var fel i fastighetsdata från Lantmäteriet. Arealerna för tidigare år är inte tekniskt möjliga att korrigera i systemen.

Hänsynsarealer – arealer i Götaland på fastigheter som tillhör medlemmar i Södra 2025 2024 2023

Trädbärande impediment 1) areal 2), ha 189 000 188 000 178 000 andel av trädbevuxen skogsmark

Formellt områdesskydd (reservat, biotopskydd) areal, ha

andel av produktiv skogsmark 3,4

Frivilliga avsättningar (NO/NS) 3) areal, ha

andel föryngringsavverkningsmogen skog

andel av

Målklass K (kombinerade produktionsoch miljömål utöver generell hänsyn) 4) areal, ha

andel av produktiv skogsmark

Generell hänsyn vid föryngringsavverkningar andel av produktionsbestånd 5,3 % 4,6 % 4,8 %

1) Trädbärande impediment är lågproduktiva marker och har till viss del höga naturvärden.

2) Samma andel trädbärande impediment som i Götaland som helhet har antagits.

3) Arealen frivilliga avsättningar avser medlemmar med skogscertifiering. NO avser naturvård orört och NS avser naturvård skötsel. Inom frivilliga avsättningar finns cirka 3 000 hektar som är skyddade via tidsbegränsade Naturvårdsavtal.

4) Arealen med målklass K avser medlemmar med skogscertifiering. Inom målklass K är 60 procent av arealen beskriven som produktionsmål och 40 procent beskriven som naturvårdsmål.

26 %

Hänsynsarealer 2025

Produktionsbestånd 74%

Generell hänsyn 4 %

Reservat, biotopskydd 3 %

NO/NS 8 %

K-bestånd 4 %

Trädbärande impediment 7%

Produktiv skogsmark 93 %

26 procent av den trädbevuxna skogsmarken har en annan huvudsaklig målsättning än produktion.

VÄRDE PÅ SKOGSMARK, FRIVILLIGA AVSÄTTNINGAR 2025

Arealen frivilliga avsättningar för naturvård (NO/NS) på PEFC-certifierade medlemsfastigheter uppgår till 159 000 hektar. Det totala värdet på denna skogsareal uppgår till 33 miljarder SEK , med en variation mellan 21– 45 miljarder SEK . Prisspannet är baserat på medelpriser för skogsmark enligt prisstatistik från Ludvig & Co och medelpriset för inlöst mark (biotopskydd) från Skogsstyrelsen.

Skogscertifiering är ett viktigt verktyg för ansvarsfullt brukande av medlemmarnas skogar. Skogsägaren kan ansluta sig till Södras gruppcertifikat. Då tecknas avtal där skogsägaren åtar sig att följa certifieringskraven. Kraven innebär bland annat att en grön skogsbruksplan ska upprättas. Uppföljning sker genom årliga revisioner.

Södra är certifierat enligt PEFC och FSC med licensnummer:

PEFC/05 -22-11

PEFC/05 -35 - 48

PEFC/05 -32-20

PEFC/05 -35 -306

FSC®- C014930

FSC®- C006947

FSC®- C015771

FSC®- C197323

Fördjupning hänsynsarealer

Trädbevuxen skogsmark består dels av produktiv skogsmark, dels av trädbärande impediment. Den produktiva skogsmarken växer med minst en kubikmeter per hektar och år medan trädbärande impediment är lågproduktiva trädbevuxna marker som inte brukas för virkesproduktion. Den produktiva skogsmarken består dels av produktionsbestånd, områden där virkesproduktion är det primära målet och där det lämnas en generell hänsyn vid åtgärder, dels av områden med olika typer av naturvårdsändamål. Formella områdesskydd är naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Naturreservat bildas av länsstyrelse eller kommun för att skydda ett sammanhängande område. Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark bildas av Skogsstyrelsen eller länsstyrelse och används för skydd av mindre områden. Vid förekomst av naturreservat, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal på en medlems fastighet finns avtal mellan enskild medlem och Skogsstyrelsen eller länsstyrelse. För formellt skyddade områden finns föreskrifter som beskriver bakgrunden till områdesskyddet och eventuella skötselåtgärder. Vid alla skogliga åtgärder lämnas en generell hänsyn. Exempel på det kan vara kantzoner, hänsynskrävande biotoper och trädgrupper. Utöver den generella hänsynen lämnar skogsägarna frivilligt bestånd för att bevara och utveckla naturvärden. Dessa bestånd ska uppgå till minst fem procent av fastigheten, enligt krav i skogscertifieringen. NO (naturvård orört) är områden där naturvärden bäst bevaras och utvecklas om skogen lämnas för fri utveckling. NS (naturvård skötsel) är områden där särskild skötsel krävs för att bevara och utveckla naturvärdena. Dessutom finns K-bestånd (kombinerade mål) där det både finns mål för virkesproduktion och för naturvård, och där naturvärdena utgör en större andel av beståndet än i produktionsbestånd. Tillsammans bidrar formella skydd, frivilligt avsatta bestånd och den generella hänsynen till det nationella miljömålet om levande skogar. I den gröna skogsbruksplanen för respektive medlemsfastighet finns beskrivningar med mål och åtgärder för hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas.

Skogens sociala värden

Skogen är en viktig plats för människors avkoppling, återhämtning och rekreation. Vi arbetar kontinuerligt med skogens sociala värden och står bakom de branschgemensamma målbilderna för god miljöhänsyn. Det innebär att vi utifrån varje områdes särskilda förutsättningar arbetar med att bevara framkomlighet och skogens upplevelsevärden. God kommunikation med användarna av området är en nyckel i det arbetet.

I skogen finns spår av människans historiska brukande av skogen i form av bland annat odlingsrösen, husgrunder, tjärdalar och kolbottnar. För att undvika skador på dessa lämningar i samband med skogliga åtgärder används 1,3 meter höga kulturstubbar som markörer. Vi följer hänsynen till kultur- och fornlämningar i Grönt bokslut. Hänsynen försvåras av att många lämningar inte är registrerade i kartmaterial, men ny teknik kan ge bättre möjligheter i framtiden. Under 2025 genomfördes en omfattande utbildningsinsats inom hänsyn till kulturlämningar för omkring 1 100 personer, både Södras medarbetare och entreprenörer.

Södra och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

Typ av ekosystemstjänst

Stödjande tjänst

Grundläggande funktioner som möjliggör andra tjänster: fotosyntes, jordmånens bildning, livsmiljöer

Försörjande tjänst Direkta nyttigheter: mat, dricksvatten, trä, bioenergi

Reglerande tjänst

Kulturell tjänst

Naturens sätt att balansera och rena: pollinering, vattenrening, klimatreglering

Upplevelser och värden: rekreation, friluftsliv, natur- och kulturarv

Exempel på Södras arbete

Generell hänsyn och naturvårdande skötsel för att bevara och främja livsmiljöer och biologisk mångfald. Rådgivning och service till medlemmar inklusive skogscertifiering.

Biobaserade produkter med lågt klimatavtryck från hållbart brukade skogar där virkesråvaran nyttjas effektivt. Hänsyn till vattenmiljöer i skogsbruksplaner och vid skogliga åtgärder.

Kolsänka i medlemmarnas skogar och potential för undvikna fossila utsläpp när Södras produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning. Hänsyn till vattenmiljöer i skogsbruksplaner och vid skogliga åtgärder.

Anpassad skötsel i tätortsnära skogar och friluftsområden för att främja rekreation. Hänsyn till kultur- och fornlämningar vid skogliga åtgärder.

Våtmarker är multifunktionella miljöer som bidrar med bland annat biologisk mångfald, vattenrening, buffert vid skogsbränder och klimatreglering. Alla är viktiga ekosystemtjänster som vi människor är beroende av. Människan har under en lång tid dikat våtmarker och rätat ut naturligt slingrande vattendrag med syftet att underlätta för jord- och skogsbruk, men också dämt upp vatten för att skapa konstgjorda vattenmagasin. Sammantaget har detta lett till att opåverkade våtmarker och orörda bäckar har blivit alltmer sällsynta. Under året startade två projekt för återvätning hos Södras medlemmar i samarbete med Vattenriket i Kristianstad. För att sprida kunskap om och skapa intresse för skogsbruk och vatten inklusive återvätning genomfördes också en digital skogskväll tillsammans med övriga svenska skogsägarföreningar. Södra deltar också i EU -projektet Grip on Life med Skogsstyrelsen som huvudansvarig. Syftet är att kombinera aktivt skogsbruk med hänsyn till vatten och våtmarker. Inom projektet sker restaurering av våtmarker och vattendrag och kunskapsspridning genom utbildning och demonstrationsområden. Hos medlemmar i Södra har det bland annat tagits fram vattenslingor som används vid aktiviteter med vattentema för medlemmar, exkursioner med andra intressenter och för skolklasser.

Hållbar avverkningsnivå

Skogen är en resurs som ska brukas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. Grundläggande är att avverkningsnivån över tid inte är högre än skogstillväxten. Den hållbara avverkningsnivån för medlemmar i Södra är 5,8 –7,1 m³sk per hektar och år, vilket motsvarar totalt 14 –17 miljoner m³fub per år, beräknat på nuvarande medlemsareal. Södras avverkningsnivå för 2025 var 5,4 m³sk per hektar och år (5,9) Avverkningsnivån har varit hög under flera år på grund av högkonjunkturen för sågade trävaror. I takt med att konjunkturen mattats av har också avverkningsnivån minskat. Avverkningsnivån för 2025 var lägre än vad Södra definierar som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå för ett optimalt nyttjande av medlemmarnas skogsråvara.

Hållbar avverkningsnivå

7 8 9

5 6

m³sk/ha och år

Avverkningsnivå

23 22 21 20 19 18 17 16 25 24 Högre hållbar avverkningsnivå

Lägre hållbar avverkningsnivå

2025 avser medelvärde för 2021–2023, på samma sätt för övriga år. Den hållbara avverkningsnivån är från och med 2022 baserad på den skogliga konsekvensanalys från 2022 (SKA 22) som utfördes av Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet. Avverkningsnivån är baserad på uppgifter från Riksskogstaxeringen för Götaland.

Klimateffekt

Södras totala påverkan på klimatet åskådliggörs i en modell med tre ingående parametrar: nettoinlagring av koldioxid i skogen, utsläpp av fossila växthusgaser i värdekedjan och potential för undvikna fossila utsläpp genom substitution.

Växande skog binder koldioxid, särskilt när den sköts på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Den långsiktiga trenden i Sverige är att skogstillväxten ökar och vi har idag större virkesförråd än någonsin tidigare även om tillväxttakten börjar plana ut något. Ståndortsanpassning (skogsskötsel anpassad efter förutsättningarna på respektive växtplats, till exempel avseende val av trädslag) och att vara aktiv och göra rätt åtgärder, är viktigt för att möta klimatförändringarna och samtidigt gynna biologisk mångfald.

Våra industriella verksamheter förädlar skogsråvaran till biobränslen, biokemikalier, biomaterial, byggsystem, dissolvingmassa, el, träprodukter, pappersmassa, plantor och värme.

Dessa produkter har mycket små nettoutsläpp av koldioxid och när produkter baserade på den förnybara skogsråvaran

Virkesförråd på medlemsfastigheter

23 22 21 20 19 18 17 16 25 24

Virkesförrådet på skogsmark på medlemsfastigheterna baseras på statistik från Riksskogstaxeringen. Virkesförrådet har ökat under lång tid. Skogsägarnas höga ambitioner gällande skogsskötselåtgärder samt forskning och utveckling har bidragit till hög tillväxt. Tillväxten har varit lägre de senaste åren, vilket Riksskogstaxeringen också visar för hela Götaland, samtidigt som avverkningsnivån har varit på en hög nivå men nu minskar något. En förklaring till den lägre tillväxten kan vara den extrema torkan 2018 och efterföljande effekter men även på nationell nivå har tillväxten minskat under de senaste 10 -15 åren. Årets statistik från Riksskogstaxeringen visar på en svag tillväxtökning jämfört med föregående år vilket indikerar att de senaste årens nedåtgående trend i tillväxten kan ha brutits. Marginalen mellan tillväxt och avverkning i Götaland kommer framåt inte att vara lika stor som tidigare vilket kan medföra ett minskat virkesförråd och därmed ett nettoutsläpp av koldioxid för enskilda år. Över tid kommer det dock fortsatt vara en nettoinlagring av koldioxid i skogen

ersätter produkter från fossila råvaror eller produkter som kräver fossil energi vid produktionen bidrar de genom substitution till lägre klimatpåverkan. Genom innovationer och förädling av våra produkter möter vi den ökade efterfrågan på hållbara och förnybara produkter i den växande cirkulära bioekonomin. Resultatet 2025 var en positiv klimateffekt på 8,5 miljoner ton CO2e (10,2). Resultatet är en effekt av en lägre nettoinlagring av koldioxid i skogen och lägre leveranser av sågade trävaror jämfört med tidigare år.

Klimateffekt

Skogens nettoinlagring av koldioxid minus våra fossila utsläpp i värdekedjan plus våra skogsprodukters ersättning av produkter med högre klimatbelastning, ger oss Södras totala klimateffekt.

NETTOINLAGRING AV KOLDIOXID I SKOGEN

Tack vare ambitiös skogsskötsel har tillväxten i skogen, och därmed också koldioxidinbindningen, ökat på medlemsfastigheter sedan början av 1900-talet. De senaste åren har däremot tillväxten avtagit samtidigt som avverkningsnivån varit på en hög nivå. I takt med att konjunkturen mattats av har också avverkningsnivån minskat. Nettoinlagringen av koldioxid är beroende av tillväxten och avverkningsnivån. Variationer mellan åren påverkas därför både av väderleken och efterfrågan på Södras produkter. Bedömningen är att nettoinlagringen av koldioxid kommer att öka de närmaste åren eftersom avverkningsnivån minskar och tillväxten ökar. Den långsiktiga trenden är ett koldioxidupptag på i

genomsnitt 2,5 miljoner ton CO 2e per år (4,0) i medlemmarnas skogar, räknat som en linjär trend för tio år av femårsmedelvärden. För 2025, räknat som skillnaden mellan de två senast tillgängliga femårsmedelvärdena för virkesförrådet, minskade virkesförrådet vilket ledde till ett nettoutsläpp på 8,1 miljoner ton CO 2e per år (föregående år nettoutsläpp på 3,9). Virkesförrådet 2025 var dock fortfarande högre än 2019. För detaljer om utvecklingen av virkesförrådet, se diagram sidan 129. Nettoinlagringen av koldioxid i koncernens skogar var 0,5 miljoner ton CO 2e (0,5)

FOSSILA UTSLÄPP I VÄRDEKEDJAN

De fossila utsläppen i värdekedjan redovisas på sidorna 131–132. I klimateffekten ingår dessutom utsläpp av fossila växthusgaser från skogliga åtgärder kopplade till skogsråvara som används av medlemmarna själva eller säljs av medlemmarna till andra skogsindustrier. De totala utsläppen var oförändrade jämfört med tidigare år.

SUBSTITUTION

När produkter baserade på förnybar skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning – som stål, cement, plast och fossil energi – skapar substitutionen en positiv klimatnytta. Potentialen för undvikna fossila utsläpp genom substitution var 8,0 miljoner ton CO 2e (8,2). Resultatet är en effekt av lägre leveranser av sågade trävaror jämfört med tidigare år.

Kolsänka i skogen

Träden i medlemmarnas skogar tar upp och lagrar koldioxid från atmosfären.

Utsläpp i värdekedjan

De fossila utsläppen i vår värdekedja som kvarstår.

Substitution

När våra förnybara produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning skapas en potentiell substitutionseffekt då fossila utsläpp undviks.

Modellen för klimateffekt synliggör skogens och skogsprodukters hela klimatpåverkan och visar vikten av ett aktivt skogsbruk. Substitutionseffekten ska ses som en potential för undvikna utsläpp där minskningen sker i andra sektorer. Substitutionsfaktorerna är konservativt framtagna baserade på vetenskapliga publikationer och det finns en stor variation mellan olika publikationer. En internationell standard för modellen togs fram under 2025 och Södras implementering kommer ske under 2026. Implementeringen kan innebära en justering av substitutionsfaktorerna. Läs mer om metoden för beräkningarna i rapporten på www.sodra.com.

Utsläpp av växthusgaser

Södras mål om minskade utsläpp av växthusgaser är godkända i enlighet med Science based targets initiative (SBTi). Målen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till 2030, jämfört med basåret 2020. För utsläpp från vidareförädling av sålda produkter har vi ett engagemangsmål som innebär att kunder motsvarande 70 procent av utsläppen ska ha satt egna mål enligt SBTi till 2027. Nästa steg är mål för nettonollutsläpp samt för FLAG (Forest, Land and Agriculture). Ambitionen var att sätta dessa mål under 2025, men SBTi har tillfälligt pausat valideringen för FLAG -mål inom timmer och träfiber. Valideringsprocessen beräknas kunna inledas under 2026.

Våra produktionsprocesser drivs till största delen med biobränslen. Egna arbetsmaskiner och fordon inom industrin och i skogen drivs i stor utsträckning på HVO, ett biobaserat alternativ till fossil diesel och vi jobbar för att i högre utsträckning elektrifiera till exempel truckar. Under året driftsattes en eldriven intern arbetsmaskin på sågverket i Värö. De utsläpp av fossila växthusgaser som finns kvar i Södras industrier kommer från fossil eldningsolja som främst används vid underhålls-

Produkt från skogen

Södras totala klimateffekt

Skogens nettoinlagring av koldioxid minus våra fossila utsläpp plus våra skogsprodukters ersättning av produkter med högre klimatbelastning, ger oss en positiv total klimateffekt.

Substitutionsfaktor, ton fossilt kol som ersätts per ton biogent kol i produkten från skogen

Virkesråvara 0,5

Biomaterial (flis och spån för materialändamål) 0,9

Sågade trävaror 1,5

Pappersmassa 0,7

Dissolvingmassa 1,0 Energi och biokemikalier 0,7

stopp och driftstörningar, men också från användningen av insatsvaror i massabruken. Förbränning av biobränslen ger, som all förbränning, upphov till utsläpp av metan och lustgas som bidrar till negativ klimatpåverkan.

Genom olika samarbeten arbetar vi aktivt för att minska utsläppen från godstransporter, till exempel genom att ersätta lastbilstransporter med transporter på järnväg och att stimulera teknikutveckling. Satsningar på utveckling och produktion av biodrivmedel genom biometanol och SunPine bidrar till att både volymen och alternativen av biodrivmedel ökar.

Utsläpp från inköpta varor och tjänster uppstår vid produktion av insatsvaror som behövs för produktion av massa, men också vid entreprenörstjänster för skogliga åtgärder. Partnerskap i värdekedjan tillsammans med utvärdering och val av varor och tjänster med låg klimatpåverkan är viktiga åtgärder för att minska dessa utsläpp.

För att underlätta pendling med elbil finns idag omkring 450 laddpunkter vid våra anläggningar och kontor. Under 2025 installerades omkring 70 laddpunkter. Inom Södras tjänstebilsreglemente erbjuds anställda ett brett utbud av elbilar och

laddhybrider, där elbilar ska väljas i första hand. Under året leasades cirka 180 nya elbilar och laddhybrider. Av det totala antalet tjänstebilar var 100 procent (96) elbilar eller laddhybrider i slutet av 2025.

Pappers- och dissolvingmassa används av våra kunder som råvara till en mängd olika produkter. Utsläppen som uppstår vid användning av fossila bränslen och el i kundernas förädlingsprocesser stod för två tredjedelar av Södras totala utsläpp av fossila växthusgaser 2025. Vi strävar efter att fördjupa samarbetet med våra kunder för att stödja dem i deras ambition att minska sina utsläpp av växthusgaser i vår gemensamma värdekedja. Under året tillfrågades Södras kunder av pappersoch dissolvingmassa om sina utsläpp av växthusgaser samt om ambitioner och mål för att minska dessa.

Ett fortsatt fokus på effektiviseringar, substitution och strategiska systemförändringar är av största vikt för att nå målen om minskade utsläpp av växthusgaser. Under året genomfördes flera aktiviteter som på kort och lång sikt kommer leda till lägre utsläpp av växthusgaser inom Södra och i vår värdekedja:

» Effektivisering av paketering på sågverket i Värö vilket ger ett minskat behov av interna transporter samt lägre förbrukning av plast.

» Byte till skumdämpare baserad på biobaserade och återvunna material på Södras tre massabruk.

» Byte till ammoniumsulfat som kvävekälla i bioreningen vid massabruket i Mörrum. Ammoniumsulfat är en kvävekälla

med ett lägre klimatavtryck jämfört med dagens nitratkväve. Provkörningar pågår vid massabruket i Värö.

» Implementering av ett avtal för fossilfri avverkning för en medlem med större skogsinnehav.

» Deltagande i projektet Massbalansprincip på transportmarknaden – Återvändsgränd eller effektiv metod för att accelerera omställningen till fossilfria godstransporter? Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och finansieras av Triple F – Fossil Free Freight, en forsknings- och innovationssatsning från Trafikverket.

» Fortsatt utveckling av erbjudandet Conscious delivery tillsammans med leverantörer och kunder. Initiativet syftar till att minska användningen av fossila bränslen i logistikkedjan till kund.

» Södras första eldrivna flisbil driftsattes i september. Elflisbilen är en del av TREE-projektet och kör ordinarie rutter i Blekinge och östra Småland. Laddinfrastruktur är uppbyggd på flera av Södras enheter – Orrefors, Långasjö, Mönsterås och Mörrum, med stöd från Energimyndigheten. I Orrefors investerades samtidigt i ett batteri som är kopplat till stödtjänstmarknaden för el.

» Uppstart av pilotprojekt för att testa Svante Technologies teknik för infångning av koldioxid (bio- CCUS; bioenergy with carbon capture, utilization and storage) vid massabruket i Värö. Projektet genomförs med stöd från Energimyndigheten genom Industriklivet.

FOSSILA UTSLÄPP I VÄRDEKEDJAN — MÅL OCH RESULTAT

» De totala utsläppen av fossila växthusgaser i scope 1, 2 och 3 var 2 486 kton CO 2e (2 474)

» Målet är att utsläppen av växthusgaser i scope 1 och 2 ska vara 50 procent lägre 2030 jämfört med basåret 2020*. Resultatet för 2025 var 73 kton CO2e (85), en minskning med 7 procent jämfört med basåret 2020. Jämfört med föregående år är utsläppen lägre på grund av lägre förbrukning av fossila bränslen och inköp av fossilfri el för en del av de utländska bolagen.

» Målet är att kunder motsvarande 70 procent av Södras utsläpp av växthusgaser i scope 3 kategori 10 (vidareförädling av sålda produkter) ska ha satt egna mål enligt SBTi till 2027. Resultatet för 2025 var att 38 procent (41) av utsläppen kom från kunder som har satt egna mål enligt SBTi alternativt har gjort ett åtagande om att sätta egna mål. Resultatet är en effekt av att en större andel av pappers- och dissolvingmassan såldes utanför Europa, där andelen kunder som har fastställt egna mål är låg eller där information om sådana mål saknas.

» Målet är att övriga utsläpp av växthusgaser i scope 3 (exklusive kategorier 2 Kapitalvaror och 10 Vidareförädling av sålda produkter) ska vara 50 procent lägre till 2030*. Resultatet för 2025 var 733 kton CO2e (719), en ökning med 18 procent jämfört med basåret 2020. Utsläppen var något högre jämfört med föregående år. En större andel av pappers- och dissolvingmassan såldes utanför Europa, vilket medförde längre transportavstånd och därmed ökad bränsleanvändning och ökade utsläpp.

* Målet omfattar landrelaterade biogena utsläpp från biomassa som förbränns och upptag från produktion av biomassa som förbränns. Dessa utsläpp och upptag antas ta ut varandra baserat på att vi har en nettoinlagring av koldioxid i Sveriges skogar samt att inköpta fasta och flytande biobränslen och biodrivmedel har hållbarhetsbesked.

Fossil koldioxid från produktion och transporter

Fossil koldioxid, kton

Fossil koldioxid från produktion

Fossil koldioxid från transporter

Fossila utsläpp i värdekedjan

CO 2e, kton 2025 2024 2023 2022 2021 2020

Totala utsläpp 2 486 2 474 2 432 2 121 2 051 2 160

Scope 1, direkta utsläpp 73 80 92 79 83 76

Scope 2, indirekta utsläpp från inköpt energi 0,3

Scope 3, övriga indirekta utsläpp 2

Utsläppen inkluderar fossil koldioxid, metan, lustgas och köldmedier. För scope 2 har marknadsbaserad metod använts för el.

I fossil koldioxid från produktion ingår utsläpp från produktion, arbetsmaskiner (inklusive externa skogliga och övriga entreprenörer som arbetar på Södras uppdrag) och interna transporter. I transporter ingår utsläpp från övriga transporter inklusive Södras eget åkeri. Produktion och transporter omfattar en begränsad del av de utsläpp som ingår i redovisningen av utsläpp av växthusgaser i scope 1, 2 och 3. Se beräkningsprinciper sidorna 116 –118 för detaljer.

Koldioxidekvivalenter (CO 2e) är en måttenhet för växthusgaser. Olika växthusgaser har olika stark klimatpåverkan. När utsläppen anges i CO2e är alla växthusgaser räknade som om de vore koldioxid. Scope 1 avser direkta utsläpp av växthusgaser från de verksamheter där Södra har finansiell kontroll. Scope 2 avser indirekta utsläpp kopplat till inköpt energi. Scope 3 avser övriga indirekta utsläpp.

Utsläpp av växthusgaser

CO 2e, kton 2025 2024 2023

Scope 1 73 80 92

– varav fossil koldioxid 48 55 66

– varav övriga växthusgaser 25 25 26

Scope 2 0,3 4,8 2,7

– varav fossil koldioxid

– varav övriga växthusgaser

Scope 3 2 413 2 389 2 337

– varav fossil koldioxid

– varav övriga växthusgaser

Biogen koldioxid 6 557 6 347 6 505

– varav scope 1 5 158 4 894 4 997

– varav scope 2

– varav scope 3 1 399 1 453 1 508

Övriga växthusgaser inkluderar metan, lustgas och köldmedier. För scope 2 och 3 är uppdelning av utsläpp i fossil koldioxid och övriga växthusgaser inte möjlig på grund av direkt redovisning i koldioxidekvivalenter för många inköpta varor. Ingen uppföljning av biogen koldioxid i scope 2.

Utsläpp av växthusgaser i scope 1, direkta utsläpp

CO 2e, kton 2025 2024 2023

Scope 1 73 80 92

– varav fossil koldioxid från fossila bränslen 33 39 53

– varav fossil koldioxid från användning av insatsvaror 15 16 13

– varav från övrigt 25 25 26

Scope 1 avser direkta utsläpp av växthusgaser från verksamheter där Södra har finansiell kontroll, inklusive leasade fordon.

Utsläpp av växthusgaser i scope 2, indirekta utsläpp från inköpt energi

CO 2e, kton 2025 2024

Scope 2

– varav från inköpt el inom utländska bolag

– varav från övrig inköpt el samt fjärrvärme

Scope 2 avser indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt energi. Marknadsbaserad metod har använts för el. Om lokaliseringsbaserad metod används blir utsläppen 1,1 kton (0,8) i scope 2.

Utsläpp av växthusgaser i scope 3, övriga indirekta utsläpp

CO 2e, kton 2025 2024 2023

Scope 3 2 413 2 389 2 337

– 3.1 Inköpta varor och tjänster 246 262 251 – 3.2 Kapitalvaror 80 70 70 – 3.3 Uppströms utsläpp bränslen, drivmedel och energi 20 20 22 – 3.4, 3.9 Uppströms och nedströms transporter 409 367 335

3.5 Avfall 0,3 0,2 0,2

3.6 Tjänsteresor 0,8

– 3.7 Anställdas pendling 7,0 12 11

– 3.10 Vidareförädling av sålda produkter 1 600 1 600 1 600

– 3.11 Kunders användning av energiprodukter 43 48 38 – varav från försäljning av fossila bränslen 21 26 15

– 3.12 Avfallshantering av sålda produkter 7,6 7,8

3.15 Investeringar 0,2

Scope 3 avser övriga indirekta utsläpp av växthusgaser i utvalda kategorier. Urvalet har genomförts enligt kriterierna i GHG -protokollet. Marknadsbaserad metod har använts för el inom 3.3. Om lokaliseringsbaserad metod används blir utsläppen 20 kton (20) i scope 3.3. De totala utsläppen i scope 3 påverkas inte.

Utsläpp av fossil koldioxid från produktion och arbetsmaskiner 2025 2024 2023

Utsläpp av fossil koldioxid från produktion och arbetsmaskiner, kg fossil CO 2/ton massa 16 18 22

Exklusive utsläpp för produktion av såld el och fjärrvärme.

Vid produktionen av sågade trävaror används fasta biobränslen som bränsle. Fossil diesel används i mindre mängder i arbetsmaskiner. Utsläppen av fossil koldioxid per kubikmeter sågade trävaror är därför mycket låga.

Kommentarer

» Södra använder främst biobränslen i produktionsprocesserna och utsläppen av biogen koldioxid är därför högre än utsläppen av fossil koldioxid och övriga växthusgaser i scope 1, 2 och 3.

Utsläpp av växthusgaser i scope 1 2025

Fossila bränslen 46 %

Insatsvaror 20 %

Övrigt 34 %

De direkta utsläppen av växthusgaser i scope 1 kommer från användning av fossila bränslen och insatsvaror i massabruken och transporter av ved och massa med fordon som ägs eller leasas av Södra. Dessutom uppstår utsläpp av övriga växthusgaser vid förbränning av biobränslen.

Kommentarer

Kommentarer

» Användningen av fossil eldningsolja i massabruken var lägre under 2025 jämfört med föregående år på grund av färre driftstörningar. Även utsläppen från användning av insatsvaror och leasade fordon var lägre.

» De indirekta utsläppen av växthusgaser i scope 2 är små till följd av att Södra i stor utsträckning är självförsörjande på energi. Utsläppen från el- och värmeproduktion ingår därmed i scope 1.

» För 2025 köpte Södra fossilfria ursprungsgarantier för en del av elen som förbrukades av de utländska bolagen vilket ger lägre utsläpp i scope 2.

Utsläpp av växthusgaser i scope 3 2025

Inköpta varor och tjänster 10 %

Kapitalvaror 3 %

Uppströms utsläpp, bränslen, drivmedel och energi 0,8 %

Uppströms och nedströms transporter 17 %

Avfall < 0,1 %

Tjänsteresor < 0,1 %

Anställdas pendling 0,3 %

Vidareförädling av sålda produkter 67 %

Kunders användning av energiprodukter 2 %

Avfallshantering av sålda produkter 0,3 %

Investeringar < 0,1 %

Kommentarer

» I kategori 3.1 är produktion av insatsvaror till massabruken samt skogliga entreprenörstjänster betydande. Utsläppen från produktion av insatsvaror till massabruken var lägre under 2025 jämfört med tidigare år på grund av förändrade emissionsfaktorer.

» I kategori 3.4, 3.9 står fartygstransporter av produkter till kund för den största delen av utsläppen. Utsläppen för transporter var högre jämfört med tidigare år på grund av att en större andel av pappers- och dissolvingmassan såldes utanför Europa vilket medförde längre transportavstånd och därmed ökad bränsleanvändning och ökade utsläpp.

» Utsläppen i kategori 3.10 står för två tredjedelar av Södras totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är uppskattade baserat på representativa utsläpp för olika typer av vidareförädling av massa hos kund. För 2025 användes en högre andel kundspecifika emissionsfaktorer jämfört med tidigare år, vilket leder till en högre noggrannhet i uppskattningen av utsläppen i denna kategori.

Material

Vid produktionsprocesserna i industriverksamheterna använder vi framför allt följande råvaror: virkesråvara, sågade trävaror, kemikalier, förpackningsmaterial och vatten. Ett effektivt nyttjande av råvaror medför lägre miljöbelastning och kostnader, vilket stärker lönsamheten. Det är därför ett område som är viktigt för att vi ska bli ännu mer konkurrenskraftiga och en viktig del av strategin att göra mer av varje träd. Det pågår flera forsknings- och utvecklingsprojekt som är inriktade på att skapa större nytta och mer värde ur material- och energisynpunkt av den alltmer begränsade skogsråvaran, både i befintliga och i framtida produktionsprocesser.

Förutom sågade trävaror och massa genererar våra industrier en rad andra produkter från hela trädet. De används bland annat i byggmaterial, som biobränslen, för produktion av biodrivmedel och som råvara inom kemikalieindustrin. Biometanol, som ett exempel, utvinns av den råmetanol som bildas vid produktion av massa. Råmetanolen vid massabruket i Mönsterås användes tidigare som ett internt bränsle och säljs nu i stället som renad biometanol vidare till kund. Ett annat exempel är att en del av bioaskan som kommer från massabrukets tillverkningsprocess tas tillvara genom näringsåterföring till skogen vilket gynnar tillväxten. Inom nya material och processer för den cirkulära bioekonomin finns OnceMore®, där vi storskaligt återvinner textil som annars hade blivit avfall. Det används i stället till produktion av nya textilier.

Vi deltar också i kompetenscentrumet BioGlue Centre som syftar till att påskynda utvecklingen av biobaserat lim. Under året påbörjades byggnation av den nya ligninanläggningen vid kombinatet i Mönsterås. Idag används ligninet till att generera energi. Med den förädlingsprocessen Södra nu investerar i kommer en del av ligninet i vedråvaran till användning som ersättning för fossila material i bland annat lim, batterier, gummi, plaster och ligga till grund för nya biostimulanter. Satsningen kommer dessutom möjliggöra nya energieffektiviseringar vid massabruket och ge möjlighet till cirkulär tillverkning av andra kemikalier från restströmmar. Vid kombinatet i Värö fortsatte implementeringen av en produktionslinje för att skapa ett vegetabiliskt garvämne från bark – tannin –en produkt som kan användas för att bearbeta läder.

Vatten

De senaste åren har södra Sverige upplevt perioder med mindre nederbörd än normalt med låga flöden i vattendragen och låga grundvattennivåer som följd. Vatten är en strategisk resurs som kommer att få ett ökat fokus framöver. Vattentillgång och vattenanvändning är centrala frågor för Södra. Den största delen av det vatten som används i vår verksamhet är färskvatten från ytvatten, men även grundvatten och kommunalt vatten används i mindre omfattning. Vatten kommer även in i våra processer genom virkesråvaran och med kemikalier.

trävaror3)

1) Virkesråvaran och sågade trävaror är förnybara råvaror medan kemikalier, förpackningsmaterial och övriga råvaror i stor utsträckning har fossilt ursprung. Mätning och uppföljning på förnybar andel saknas för kemikalier och förpackningsmaterial.

2) Virkesråvara inkluderar sågtimmer, massaved, bränsleved och grot som används i Södras industri.

3) Sågade trävaror avser externa inköp som i olika omfattning vidareförädlas inom Södra.

4) Kemikalier avser inköpta kemikalier. Förbrukningen sker främst i massabruken, i kokeri och blekeri. De alkaliska kokkemikalierna återvinns nästan helt samtidigt som energi genereras. Kemikalier för blekning tillverkas delvis på plats och köps delvis in löpande. Kemikaliernas klassificering varierar, vanligast förekommande är frätande, oxiderande samt hälsofarliga.

Energi

Vi är i det närmaste självförsörjande när det gäller energi för den egna industrin. Energin genereras i våra massabruk och sågverk och har sitt huvudsakliga ursprung i virkesråvaran. Vid behov kompletteras energibehovet genom köp av biobränsle samt, i begränsad omfattning, fossila bränslen. Våra olika industriverksamheter producerar ett stort överskott av grön energi till externa kunder i form av förnybar el, fjärrvärme och biobränslen. Årets elproduktion översteg elanvändningen och vi har levererat ett stort överskott av el till lokalsamhället.

Kommentarer

» Massabruken använder ytvatten från Emån, Mörrumsån och Viskan. Endast en mindre andel (< 1 procent) av Södras vattenuttag kommer från grundvatten eller kommunalt vatten. Vattenanvändningen har varit stabil de senaste åren.

» Vatten kommer också in i Södras processer genom inkommande råvaror, främst med virkesråvara och kemikalier, totalt 6 miljoner m³ (6)

erbjuds att behålla sina nuvarande avtalsvillkor med el från Södras produktionsanläggningar, som direktkunder hos Jämtkraft. För att säkerställa att elen är förnybar och producerad av Södra, köper Jämtkraft ursprungsgarantier från Södras produktion. Under året påbörjades montage av en ny kondensturbin vid massabruket i Mörrum. Kondensturbinen möjliggör en ökad elproduktion och ett högre energiutbyte i processen där mer el kan produceras från samma mängd råvara. Massabruket i Mönsterås påbörjade montaget av ett nytt ställverk för att komplettera befintlig elinfrastruktur. Investeringen möjliggör ökad elektrifiering med hög tillgänglighet. Ställverket använder teknisk luft som isolation i stället för växthusgasen svavelhexafluorid. Råvaruanvändning1)

Genom Södra Medlemsel har medlemmar, medarbetare och samarbetspartners kunnat köpa grön el från Södras massabruk, vindkraftverk och vattenkraftverk. I slutet av året togs beslut om att avveckla elaffären till konsument vid årsskiftet. Kunderna

Bränsle - och drivmedelsanvändning, GWh

Förnybara bränslen och drivmedel, totalt

returlutar (inom Södra)

Interna fasta och flytande biobränslen (inom Södra)

Inköpta fasta och flytande biobränslen samt biodrivmedel

– för produktion (inom Södra)

– för arbetsmaskiner och transporter (inom Södra)

– för skogliga och övriga entreprenörer (utanför Södra)

– för transporter, tjänsteresor och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (utanför Södra)

Fossila bränslen och drivmedel, totalt

Eldningsolja (inom Södra)

drivmedel

– för arbetsmaskiner och transporter (inom Södra)

– för skogliga och övriga entreprenörer (utanför Södra) 152 173 145

– för transporter, tjänsteresor och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (utanför Södra)

Övriga fossila bränslen (inom Södra)

Bränsle- och drivmedelsanvändning sker inom och utanför Södra. Inom Södra omfattar produktion, arbetsmaskiner och transporter (motsvarande scope 1 för utsläpp av växthusgaser). Utanför Södra omfattar skogliga och övriga entreprenörer (en del av kategori 3.1), transporter (kategorier 3.4, 3.9), transporter av avfall (en del av kategori 3.5), tjänsteresor (kategori 3.6) och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (en del av kategori 3.11). Se beräkningsprinciper sidan 118 för detaljer.

Kommentarer

» Södra är rapporteringsskyldiga enligt Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen (2010:598) och redovisar därför geografiskt ursprung för använda biobränslen.

» Interna returlutar och fasta biobränslen (interna och inköpta) har till mer än 99 procent svenskt och mindre än en procent norskt ursprung för det som förbrukas i Sverige. Förbrukningen i Sverige utgör mer än 99 procent av den totalt förbrukade mängden. Mindre än en procent utgörs av förbrukning i Finland och det har till 100 procent finskt urspung. Bränslena tillhör kategorierna skogsbiomassa, inklusive restprodukter från skogsbruk samt annan restprodukt eller avfall

» Interna flytande biobränslen har svenskt ursprung och tillhör kategorierna råtallolja och råmetanol.

» Inköpta flytande biobränslen tillhör kategorierna tallbeckolja, blandade fettsyror (MFA; mixed fatty acids) och cashewnötsskalolja (CNSL; cashew nut shell liquid). Det geografiska ursprunget redovisas i diagrammet nedan.

Bränsleanvändning för produktion 2025

Interna returlutar 85,3 %

Interna fasta och flytande biobränslen 11,3 %

Inköpta fasta och flytande biobränslen 2,8 %

Fossila bränslen 0,6 %

Södra förbrukade bränsle motsvarande 14,8 TWh för industriell produktion. 0,6 % av bränslet var fossilt, främst eldningsolja. I övrigt användes biobränslen, varav största delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i tillverkningsprocessen på massabruken. Massabruken återvinner kokkemikalier för massaproduktionen samtidigt som energi genereras. Sågverken förbränner bark och andra biobränslen som genererar värme till virkestorkning.

El och fjärrvärme, GWh

– för produktion, arbetsmaskiner och transporter (inom Södra)

– för transporter och tjänsteresor

Inköpt

– för

Andel grön el

Fjärrvärme 2)

och tjänsteresor (utanför Södra)

Inköpt fjärrvärme, totalt (inom Södra)

från ånga

från sekundärvärme 3)

Såld fjärrvärme, totalt

– från ånga

– från sekundärvärme

Geografiskt ursprung för inköpta flytande biobränslen (biooljor) 2025

Finland 29 %

USA 19 %

Lettland 13 %

Frankrike 11 %

Sverige 6 %

Brasilien 4 %

Spanien 4 %

Vietnam 4 %

Italien 3 %

Nederländerna 2 %

Övriga länder 5 %

Totalt förbrukades 387 GWh inköpta flytande biobränslen (biooljor) under året. Biooljorna hade ett geografiskt ursprung i ett flertal länder där Finland, USA och Lettland dominerade. Kategorin övriga länder utgörs av Belgien, Danmark, Egypten, Elfenbenskusten, Indonesien, Irland, Island, Malaysia, Marocko, Portugal, Serbien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike.

Kommentarer

» Södras elproduktion kommer från förnybara energikällor till mer än 99 procent. El produceras vid massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö, i sex vindkraftverk placerade i Mönsterås, i ett vattenkraftverk i Karlshammar samt genom solceller på huvudkontoret i Växjö.

» Elproduktionen under 2025 var i nivå med föregående år. Tillgängligheten i två av massabrukens turbiner var låg. Elanvändningen var samtidigt högre jämfört med tidigare år på grund av högre massaproduktion. Totalt ledde detta till lägre externa leveranser av el jämfört med tidigare år.

» Fjärrvärmeleveranserna var högre jämfört med 2024. Efterfrågan, och därmed leveranserna, är väderberoende.

1) Elanvändning och inköp av el sker inom och utanför Södra. Inom Södra omfattar produktion, arbetsmaskiner och transporter (motsvarande scope 1 för utsläpp av växthusgaser). Utanför Södra omfattar skogliga och övriga entreprenörer (en del av kategori 3.1), transporter (kategorier 3.4, 3.9), transporter av avfall (en del av kategori 3.5), tjänsteresor (kategori 3.6) och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (en del av kategori 3.11). Se beräkningsprinciper sidan 118 för detaljer.

2) Fjärrvärme avser externa inköp och extern försäljning.

3) Sekundärvärme är restvärme från processen. Inget extra bränsle behöver tillsättas.

Elanvändning och elproduktion

Elproduktionen överstiger fortsatt elanvändningen, nettoleveranserna av el var 254 GWh. Nettoleveranserna av el beräknas som skillnaden mellan elproduktion och elanvändning eller skillnaden mellan elförsäljning och inköpt el inom Södra, se tabell på sidan 134.

Energianvändning inom och utanför Södra, GWh

El‑ och värmeanvändning — Massa

kWh/ton massa 2025 2024 2023 2022 2021 El 689 699 701 700 711

Värme 3 452 3 210 3 199 3 113 3

Elanvändningen för massa var lägre jämfört med tidigare år tack vare effektiviseringsåtgärder. Värmeanvändningen var högre på grund av driftstörningar i turbiner vid massabruken samt produktion av mer värmekrävande produkter.

El‑ och värmeanvändning — Sågade trävaror

kWh/m³ sågade trävaror 2025 2024 2023 2022 2021 El 65 64 66 63 61

Värme

Värmeanvändningen för sågade trävaror var lägre jämfört med tidigare år. Orsaken är att den lägre produktionsvolymen möjliggjorde en större andel torkning i mer värmeeffektiva torkar samt att såglinjen vid sågverket i Klevshult stängdes.

Energi används inom och utanför Södra. Inom Södra omfattar produktion, arbetsmaskiner och transporter (motsvarande scope 1 för utsläpp av växthusgaser). Utanför Södra omfattar skogliga och övriga entreprenörer (en del av kategori 3.1), transporter (kategorier 3.4, 3.9), transporter av avfall (en del av kategori 3.5), tjänsteresor (kategori 3.6) och externt sålt drivmedel från Södras tankstationer (en del av kategori 3.11). Södra levererar även energi externt i form av el och fjärrvärme. Se beräkningsprinciper sidan 118 för detaljer.

Kommentarer

» Förnybara bränslen och drivmedel används främst inom Södra i massabrukens verksamhet.

» Fossila bränslen och drivmedel används främst utanför Södra för transporter av råvaror till industri och produkter till kund.

» Förbrukningen av fossila bränslen och drivmedel var högre under 2025 jämfört med föregående år. En större andel av pappers- och dissolvingmassan såldes utanför Europa vilket medförde längre transportavstånd och därmed ökad bränsleanvändning.

Externa energileveranser, GWh

Fasta biobränslen (skogsbränsle, bark, spån och pellets för energiändamål)

De externa energileveranserna 2025 var totalt omkring 4 200 GWh

Fasta biobränslen 2025

skogen 58 %

Fasta biobränslen tas tillvara på flera sätt i Södras värdekedja. Grot (grenar och toppar) är en produkt från avverkning och används som bränsle i värmeverk. Bark från massabruken används både för intern energiproduktion och säljs på marknaden som biobränsle. Sågverken bidrar med bark, flis och spån. Diagrammet visar fördelningen mellan fasta biobränslen från skogen respektive från industrin, totalt omkring 3 500 GWh

Externa fjärrvärmeleveranser 2025

Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Hamina till närliggande orter. De externa fjärrvärmeleveranserna var 451 GWh under 2025. Knappt två tredjedelar av den externt levererade fjärrvärmen utgörs av restvärme från industriproduktionen. Fjärrvärme levereras även internt inom Södra. Massabruken i Mönsterås och Värö förser kombinaten med fjärrvärme.

Utsläpp till luft, mark och vatten Effektivt resursnyttjande innebär ett målmedvetet arbete för att hela tiden minska miljöpåverkan från utsläpp till luft, mark och vatten. Utsläppen till luft kommer främst från massabruk och transporter. Utsläppen till vatten kommer framför allt från massabruken och avloppsvatten renas i brukens interna vattenreningssystem. Lukt, damm och buller från de industriella och skogliga verksamheterna kan förekomma i närområdet. Vid massabruket i Mönsterås finns en forskningsanläggning för odling av mikroalger. Anläggningen är en del av ett forskningsprojekt som drivs av

Utsläpp till luft, ton 2025 2024 2023

NOX (kväveoxider räknat som NO 2) 9 651 8 347 8 619

– varav direkta utsläpp 2 979 2 819 2 990

– varav indirekta utsläpp 6 672 5 528 5 629

S (gasformigt svavel räknat som SO 2) 4 650 3 919 4 026

– varav direkta utsläpp 584 644 638

– varav indirekta utsläpp 4 066 3 275 3 388

Stoft 942 932 960

– varav direkta utsläpp 409 499 510 – varav indirekta utsläpp 533 433 450

VOC (flyktiga organiska ämnen) 2

– varav direkta utsläpp 2 182 2 070 2 198

– varav indirekta utsläpp 116 107 108

Direkta utsläpp motsvarar scope 1 avseende utsläpp av växthusgaser samt energianvändning inom Södra. Indirekta utsläpp motsvarar delar av scope 3 avseende utsläpp av växthusgaser samt energianvändning utanför Södra. Se beräkningsprinciper sidan 118 för detaljer.

Linnéuniversitet med stöd från Södra. Syftet är att undersöka potentialen hos mikroalger som lösning för cirkulära restströmmar från ett massabruk. Upptag av koldioxid och kväveoxider från mesaugnens rökgaser undersöks tillsammans med möjlighet att rena olika slags processvatten från kväve och fosfor. Upptaget sker när algerna växer och biomassan som produceras kan vidareförädlas till djur- eller fiskfoder eller till biobränsle.

Kommentarer

» Massabruken står för den största delen av de direkta utsläppen till luft av kväveoxider, svavelföreningar, stoft och flyktiga organiska ämnen. Utsläppen av kväveoxider var högre jämfört med tidigare år på grund av högre produktion av massa. Utsläppen av svavelföreningar var lägre på grund av minskad fackling av starkgaser. Utsläppen av stoft var lägre på grund av ökat fokus på underhåll av utrustning för rökgasrening.

» De indirekta utsläppen av dessa ämnen kommer främst från transporter av produkter till kund. Under 2025 såldes en större andel av pappers- och dissolvingmassan utanför Europa vilket medförde längre transportavstånd och därmed ökad bränsleanvändning och ökade utsläpp till luft.

kg /ton massa (exklusive utsläpp för produktion av såld el och fjärrvärme)

Utsläpp till luft från produktion och arbetsmaskiner

NOX (kväveoxider räknat som NO 2)

S (gasformigt svavel räknat som SO 2)

Utsläpp till vatten 2025 2024 2023

Avloppsvatten 1 000 m³ 78 100 75 900 81 700

AOX (halogenerade organiska föreningar) ton 86 81 83

TOC (totalt organiskt kol) ton 6 632 6 870 7 549

COD (kemisk syreförbrukning ) ton 18 592 19 195 21 052

BOD 7 (biokemisk syreförbrukning ) ton 1 050 1 211 1 019

Susp GF/A (totalt suspenderade ämnen) ton 1 036 1 151 1 402

Total- N (kväve) ton 172 218 211

Total- P (fosfor) ton 19 20 21

Klorat ton 68 88 87

Utsläpp till vatten från massabruken redovisas i tabellen. Avloppsvatten renas främst i brukens interna vattenreningssystem. Renat avloppsvatten håller god kvalitet och uppfyller kraven i EU:s industriutsläppsdirektiv. Efter rening släpps avloppsvattnet ut i Kattegatt respektive Östersjön och återanvänds inte. En mindre andel (< 1 %) av avloppsvattnet går till kommunala avloppsreningsanläggningar.

Kommentarer

» Utsläppen av organiska ämnen (TOC och COD) och klorat var lägre jämfört med föregående år på grund av bättre balans i de biologiska vattenreningsanläggningarna.

» Utsläppen av suspenderade ämnen, kväve och fosfor var lägre jämfört med föregående år på grund av ett ökat fokus på reningsanläggningarnas funktion samt byte av kvävekälla på ett av massabruken.

Utsläpp till vatten

Avfall

Effektivt resursnyttjande innebär också ett arbete för att minska avfallsmängderna och i stället skapa nya lösningar för materialoch energiåtervinning. Det avfall som ändå uppstår tas om hand för att minimera miljöpåverkan. Miljöpåverkan som kan uppstå består av lakvatten från egna deponier vid massabruken, utsläpp till luft från förbränning av avfall hos extern mottagare och utsläpp till luft från transporter av avfall. Under året fortsatte arbetsgruppen för restströmmar vid massabruken att arbeta för ökad cirkularitet och minskad deponering. Några aktiviteter som genomfördes är undersökning av återvinningslösningar tillsammans med externa partners, test av restströmmar som råvara för nya verksamheter och branscher, utveckling av arbetet med näringsåterföring till skogsmark samt utredning av möjligheter till förbättrad hantering av tungmetaller i massabrukens processer.

Avfall, kton 2025 2024 2023

Icke-farligt avfall

– varav avfall till materialåtervinning 15 19 17

– varav avfall till energiåtervinning

– varav deponerat avfall, vått

avfall

All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning.

SANERING AV FÖRORENAD MARK

Södra äger, eller har ägt, fastigheter som har förorenats av tidigare industriell produktion, främst nedlagda sågverk och tidigare impregneringsanläggningar. Saneringsåtgärder prioriteras utifrån risk för människors hälsa och miljön. Saneringsåtgärder i olika efterbehandlingsstadier pågick under året på flera fastigheter:

» Vid den nedlagda plantskolan i Brattfors (Ockelbo kommun) upptäcktes det att föroreningssituationen av DDT var mer omfattande än förväntat. Ytterligare provtagningar planeras.

» Vid de nedlagda sågverken i Lidhult (Ljungby kommun) och Hjortsberga (Alvesta kommun) genomfördes kompletterande provtagningar i mark och vatten samt åtgärdsförberedande aktiviteter inför den kommande saneringen av klorfenoler i mark och grundvatten.

» Vid det före detta sågverksområdet med tillhörande barkdeponi i Fagered (Falkenbergs kommun) godkändes utförd sanering av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ställde ytterligare krav på sanering av PCB och dioxiner i ett närliggande dike, vilket sanerades under hösten. Godkännande från tillsynsmyndigheten kvarstår innan objektet kan anses avslutat.

» Vid det tidigare sågverksområdet i Korsberga ( Vetlanda kommun) meddelade tillsynsmyndigheten att genomförda undersökningar anses tillräckliga i nuläget.

» Vid det nedlagda sågverksområdet i Långasjö (Emmaboda kommun) genomfördes ytterligare kompletterande provtagningar av DDT och metaller i mark och grundvatten, efter tillsynsmyndighetens krav.

» För det tidigare sågverksområdet i Bolmen (Ljungby kommun) beviljades medel från Naturvårdsverket och åtgärdsförberedelser inleddes.

» I samband med avvecklingen av Södras impregneringsanläggning i Åtvidaberg genomfördes sanering av koppar, krom och arsenik på delar av fastigheten. Ytterligare åtgärder kommer genomföras.

» Vid den före detta impregneringsanläggningen i Hultsfred genomfördes åtgärdsförberedande aktiviteter i syfte att kunna ta beslut om vilken åtgärdsmetod som ska användas för att sanera de kreosotföroreningar som finns djupt i marken.

» För de tidigare massa- och pappersbruken i Strömsnäsbruk (Markaryds kommun) och Delary (Älmhults kommun) godkändes provtagningsplanerna av tillsynsmyndigheten och provtagning utfördes på båda platserna.

» För det tidigare pappersbruksområdet med tillhörande sedimentationsdammar samt deponier i Emsfors (Oskarshamns kommun) erhölls under slutet av året en preliminär ansvarsutredning.

Avfallshantering 2025

Icke-farligt deponerat avfall, vått 66 %

Icke-farligt avfall till materialåtervinning 22 %

Icke-farligt avfall till energiåtervinning 5 %

Farligt avfall 7 %

Det icke-farliga deponerade avfallet läggs främst på egna deponier och består av oorganiskt material, till exempel grönlutslam, aska och mesa från massabruken. Farligt avfall utgörs främst av oljehaltigt avfall. Den totala vikten avfall för Södra var 68 045 ton under 2025. Årets resultat visar en för flyttning mot mer deponerat avfall och mindre avfall till materialåtervinning. Orsaken är variationer mellan åren och möjligheten till sluttäckning av deponier. Mängden farligt avfall var högre jämfört med tidigare år på grund av sanering av förorenade massor på ett av massabruken samt större volymer oljehaltigt vatten än normalt på grund av driftstörningar vid ett av massabruken.

» För det tidigare massa- och pappersbruket i Fridafors (Tingsryds kommun) utarbetades provtagningsplan vilken lämnades in till och godkändes av tillsynsmyndigheten.

» Vid den före detta hustillverkningsanläggningen i Hultsfred inkom tillsynsmyndigheten med föreläggande gällande framtagning av provtagningsplan för området.

KLAGOMÅL

» Södras industriella verksamhet mottog under året 36 (39) externa klagomål. Merparten gäller buller och lukt från affärsområde Cells tre massabruk. Klagomålen hanteras inom ramen för verksamheternas miljöledningssystem. Återkoppling sker till den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till berörd tillsynsmyndighet.

» Södras skogliga verksamhet fick under året 90 (107) externa synpunkter, främst kopplat till förekomst av rödlistade eller skyddade arter enligt artskyddsförordningen. Dialogmöten med myndigheter och intresseorganisationer har arrangerats vid några tillfällen under året.

VILLKORSÖVERSKRIDANDEN

Miljötillstånden för Södras industriella verksamhet reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten samt buller genom riktvärden, gränsvärden och/eller begränsningsvärden. Överskridanden av riktvärden måste rapporteras till tillsynsmyndigheten och en åtgärdsplan för att undvika framtida överskridanden måste presenteras. Överskridanden av gränsvärden är förenat med straffansvar. Ett begränsningsvärde är att betrakta som ett gränsvärde från första stund vid ett överskridande. Under året överskreds 13 riktvärden (15) för Södras verksamhet. Inget begränsningsvärde överskreds, samma resultat som föregående år. Södra Skog överskred riktvärde för utsläpp av suspenderade ämnen till vatten på fyra torvtäkter, riktvärde för utsläpp av biokemisk syreförbrukning till vatten vid en terminal, och riktvärden för utsläpp av kväve och fosfor till vatten vid en tankstation. Södra Wood Långasjö överskred riktvärden för utsläpp av kväveoxider och kolmonoxid till luft. Södra Wood Mönsterås överskred riktvärde för buller nattetid. Södra Cell Mörrum överskred riktvärde för utsläpp av suspenderade ämnen till vatten samt buller.

Utöver dessa överskridanden anmäldes ett antal andra miljöhändelser till berörd tillsynsmyndighet under 2025; bland annat brand, utsläpp av olja och kemikalier samt driftstörning i reningsutrustning.

GRI‑index

GRI 1: Grund 2021

Södra Skogsägarna ekonomisk förening har redovisat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari 2025 till 31 december 2025.

GRI Standard Upplysning Beskrivning Hänvisning Avsteg Organisationen och dess redovisningsprinciper

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2-1

Organisationsprofil 59, 64, 148–152

2-2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsredovisning 94, 104

2-3 Redovisningsperiod, frekvens och kontaktuppgifter 2, 104, 164

2- 4 Förändringar av information 104

2-5 Extern granskning 104, 141

Aktiviteter och medarbetare

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2- 6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer

1, 5–7, 10–11, 26–27, 30–35, 62, 67, 105, 126

2-7 Anställda 64, 116, 120–121 Avsteg på upplysningar om timanställda, uppföljning saknas.

2- 8 Arbetare som inte är anställda 116, 120 Styrning

GRI 2: Generella upplysningar 2021

2-9 Styrningsstruktur 148–152, 158–159 Följer svensk praxis avseende redovisning av styrelsens sammansättning.

2-10 Nominering till och val av det högsta styrelseorganet 109, 149–152

2-11 Ordförande för högsta styrelseorganet 150

2-12 Det högsta styrelseorganets roll i att övervaka hanteringen av påverkan 108, 150–151, 153

2-13 Ansvarsdelegering för hantering av påverkan 108, 150–151

2-14 Högsta styrelseorganets roll inom hållbarhetsredovisningen 104, 150–151

2-15 Intressekonflikter 111, 151–152, 156, 158–159

2-16 Kommunikation av kritiska frågor 112, 125, 153

2-17 Gemensam kunskapsnivå inom det högsta styrelseorganet 125, 150–151, 156

2-18 Utvärdering av högsta styrelseorganets prestation 149–150, 152

2-19 Ersättningspolicyer 65, 109, 151–152

2-20 Process för att fastställa ersättning 151–152

2-21 Årlig total ersättningskvot 65

Strategi, policy och praxis

GRI 2: Generella upplysningar 2021

Intressentengagemang

2-22

2-23

Uttalande kring strategi för hållbar utveckling 8–9

Policyåtaganden 108, 111–112

2-24 Förankring av policyåtaganden 108, 125

2-25 Processer för att åtgärda negativ påverkan 108–115, 137

2-26

Processer för att söka råd och lyfta problem 112

2-27 Lag- och regelefterlevnad 125

2-28 Medlemskap i organisationer 105–106

GRI 2: Generella upplysningar 2021 2-29

Metoder för intressentdialog 105–106 2-30 Kollektivavtal 120

Väsentliga hållbarhetsfrågor

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -1

Process för att bestämma de väsentliga frågorna 104–105 3 -2 Lista över de väsentliga frågorna 105

Biologisk mångfald

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 112–113, 115, 127, 137, 154–155

GRI 101: Biologisk mångfald 2024 101-1 Policyer för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald 112–113, 127 101-2 Hantering av påverkan på biologisk mångfald 112–113, 128–129, 137 Avsteg på arealer som restaureras eller har restaurerats, information om kompensationsåtgärder samt identifikation av områden med störst påverkan på biologisk mångfald, ej tillämpligt. Kvalitativ redovisning av områden där sanering av förorenad mark pågår.

101- 4 Identifiering av påverkan på biologisk mångfald 112–113

101-5 Platser med påverkan på biologisk mångfald 112–113, 126–128 Avsteg på lokalisering och areal för områden med störst påverkan på biologisk mångfald samt aktiviteter på dessa områden och huruvida dessa områden ligger nära ekologiskt känsliga områden, ej tillämpligt. Redovisning sker för medlemsfastigheter.

GRI Standard Upplysning Beskrivning

Hänvisning Avsteg 101- 8 Ekosystemtjänster

129 Avsteg på ekosystemtjänster per område, ej tillämpligt. Redovisning sker för medlemsfastigheter.

Ekonomiskt resultat

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 201-2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationen som en följd av klimatförändringen

84–87, 106, 113–115, 129–131, 148–152, 154–155

82, 84–87, 110, 113–114, 123, 129–132, 154–155 Avsteg görs gällande kvantifieringen av eventuella framtida intäkter och kostnader till följd av de risker och möjligheter Södra står inför som en följd av klimatförändringen, data saknas. I den gemensamma strategin är Södras möjligheter och risker till följd av klimatförändringen ett prioriterat område, vilket innebär ökade insatser för att öka positiv påverkan och minimera negativ påverkan, framtagande och kvantifiering av data samt redovisning och rapportering.

Antikorruption

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 111–112, 115, 125, 154–155

GRI 205: Antikorruption 2016 205 -1 Verksamheter som har riskbedömts avseende korruption 125, 155

205 -2 Kommunikation och utbildning i policyer avseende antikorruption

108, 111–112, 125 Avsteg på andel av föreningsstyrelse som genomgått webbutbildning, data saknas. Avsteg på uppdelning per medarbetarkategori, data saknas. Avsteg på uppdelning per region, ej väsentligt.

205 -3 Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder 125

Konkurrenshämmande aktiviteter

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 111–112, 115, 125, 154–155

GRI 206: Konkurrenshämmande aktiviteter 206 -1 Rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande aktiviteter och monopol 125

Material

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 114–115, 133, 154–155

GRI 301: Material 2016 301-1 Materialanvändning 133 Energi

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 114–115, 130–133, 154–155

GRI 302: Energi 2016 302-1 Energianvändning inom organisationen 118, 134–135

302-2 Energianvändning utanför organisationen 118, 134–135

302-3 Energiintensitet 118, 135 Vatten och utsläpp

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 114–115, 133, 136, 154–155

GRI 303: Vatten och utsläpp 2018 303 -1 Interaktioner med vatten som gemensam resurs 114, 133, 136

303 -2 Hantering av påverkan relaterat till utsläpp till vatten 114

303 -3 Vattenuttag 118, 133

303 - 4 Vattenutsläpp 114, 118, 136–137 Utsläpp

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

GRI 305: Utsläpp 2016 305 -1

Styrning av väsentliga frågor 106, 108, 114–115, 130–132, 154–155

Direkta utsläpp av växthusgaser, scope 1 117–118, 131–132

305 -2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt energi, scope 2 117–118, 131–132

305 -3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser, scope 3 117–118, 131–132

305 - 4 Utsläpp av växthusgaser, intensitet 117, 132

305 -7 Kväveoxider (NOX), svaveloxider (SOX) samt andra väsentliga utsläpp till luft 118, 136 Avfall

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 114–115, 137, 155

GRI 306: Avfall 2020 306 -1 Genererat avfall och betydande avfallsrelaterade effekter 114, 137

306 -2 Styrning av betydande avfallsrelaterade effekter 114, 118, 133, 137

306 -3 Genererat avfall 118, 137

Leverantörsbedömning miljöpåverkan

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 112, 115, 125, 155

GRI 308: Leverantörsbedömning miljöpåverkan 2016

308 -2 Negativ miljöpåverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder 126

GRI -index, forts.

GRI Standard Upplysning Beskrivning

Anställning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

GRI 401: Anställning 2016 401-1 Nyanställda och personalomsättning

Hälsa och säkerhet

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

GRI 403: Hälsa och säkerhet 2018 403 -1

403 -2

Styrning av väsentliga frågor

Ledningssystem för hälsa och säkerhet

Hänvisning Avsteg

106, 109–110, 115, 155

116, 120–121

106, 108–109, 115, 119, 155

108–109

Riskidentifiering, riskbedömning och utredning av händelser 3, 16, 109, 119

403 -3 Företagshälsovård

Avsteg på uppdelning i ålder, data saknas. Avsteg på uppdelning i region, ej väsentligt.

109

403 - 4 Anställdas deltagande, samråd och kommunikation kring hälsa och säkerhet 109

403 -5 Utbildning i hälsa och säkerhet 109

403 - 6 Främjande av anställdas hälsa 109

403 -7 Förebyggande och begränsande av påverkan på hälsa och säkerhet direkt kopplat till affärsförbindelser

109–112, 155 Avgränsas till påverkan hos Södras leverantörer och från Södras produkter och tjänster, övriga data saknas.

403 -9 Arbetsskador 109, 116, 119–120

Redovisning av arbetsskador och antal arbetade timmar gäller endast Södras anställda, inte inhyrda och entreprenörer, avsteg på grund av ej tillämpbart. Avsteg görs på redovisning av antal arbetsskador som uppstått vid transport från eller till arbetet, ej tillämpbart. Kompetensförsörjning

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor

GRI 404: Utbildning och kompetensutveckling 2016

Mångfald och jämställdhet

106, 109–110, 115, 155

404 -1 Genomsnittlig tid för utbildning per anställd och år 122

404 -2 Kompetensutveckling, stöd vid avslutad anställning 110, 122

404 -3 Andel anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av prestation och karriärutveckling 122

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor 106, 109, 115, 120–121, 155

GRI 405: Mångfald och jämställdhet 2016 405 -1 Mångfald inom styrelse, ledning och personalstyrka 64, 120–121

Ickediskriminering

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor 106, 109, 115, 120–121, 125, 155

GRI 406: Ickediskriminering 2016 406 -1 Fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder 109, 120–121, 125 Egen Utbildning i mångfald, jämställdhet och inkludering 107, 109, 120

Leverantörsbedömning social påverkan

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 112, 115, 125, 155

GRI 414: Leverantörsbedömning social påverkan 2016 414 -2 Negativ social påverkan i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder 126

Organisationskultur och värderingar

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 109–110, 115, 155

Egen: Organisationskultur och värderingar Egen Medarbetare som rekommenderar Södra 107, 122

Skogstillväxt

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 110, 115, 154

Egen: Skogstillväxt Egen Årlig skogstillväxt på medlemsfastigheter 107, 116, 123

Skogscertifiering och certifierade produkter

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3 Styrning av väsentliga frågor 106, 112–115, 154–155

Egen: Skogscertifiering och certifierade produkter Egen Andel certifierad medlemsareal 107, 128 Egen Andel certifierade produkter 107, 124

Skogens sociala värden

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor 106, 112–113, 115, 128–129, 154

Egen: Skogens sociala värden Egen Främjande av skogens sociala värden 107, 128–129

Hållbar avverkningsnivå

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor

106, 113, 115, 154

Egen: Hållbar avverkningsnivå Egen Avverkningsnivå på medlemmars marker 107, 116, 129

Klimateffekt

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3 -3

Styrning av väsentliga frågor 106, 108, 110, 113–115, 129–130, 154

Egen: Klimateffekt Egen Positiv klimateffekt 107, 116–117, 129–130

Granskningsrapport

revisors rapport över översiktlig granskning av Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning

Till Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr 729500 -3789

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Södra Skogsägarna ekonomisk förening att översiktligt granska Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning för år 2025. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 2 i detta dokument.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tilllämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna 104 –105 och 107 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och

att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management 1) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Södra Skogsägarna ekonomisk förening enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Växjö 2026

den dag som framgår av elektronisk signatur

Madeleine Edberg

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Erik Bergh

Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen

Södra har upprättat en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten innehåller väsentlig information om Södras arbete och resultat inom bland annat miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption.

Den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar följande sidor och områden:

» Affärsmodell: s. 10 –11

» Risker och riskhantering: s. 153 –155

» Hållbarhetsfrågor: s. 108 –115, 119 –137

Policyer och styrning: s. 108 –115

Resultat: se tabellen nedan

» Övriga hållbarhetsupplysningar (inklusive väsentlighetsanalys): s. 104 –107, 116 –118

För ytterligare information om var olika hållbarhetsrelaterade upplysningar återfinns, se GRI -index på sidorna 138 –140.

Hållbarhetsfrågor

Miljö

Sociala förhållanden och personal

Respekt för mänskliga rättigheter

Motverkande av korruption

Hänvisning

Stärkt skogsägarskap och lönsamhet för skogsgården: s. 123 Ledande erbjudande till våra kunder och konsumenter: s. 124 Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument: s. 125 –126 Hållbart brukande av skogen och jordens resurser: s. 127–137

Människor och kultur i centrum: s. 119 –122 Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument: s. 125 –126

Människor och kultur i centrum: s. 119 –122

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument: s. 125 –126

Rapporteringen avseende respekt för mänskliga rättigheter avser Södras verksamhet och värdekedja utifrån arbetet med uppförandekod och leverantörskod.

Optimerad värdekedja från skogsägare till kund och konsument: s. 125 –126

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr 729500 -3789

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2025 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Växjö 2026 den dag som framgår av elektronisk signatur

Madeleine Edberg Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Öhrlings

PricewaterhouseCoopers AB

Anette Westerlund Förtroendevald revisor

Erik Bergh Auktoriserad revisor Öhrlings

PricewaterhouseCoopers AB

Roger Johansson Förtroendevald revisor

Södras arbete med CSRD

Södra som ekonomisk förening omfattas inte av lagkravet att implementera Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) men gör bedömningen att direktivet ger goda förutsättningar för Södra att stärka och effektivisera hållbarhetsarbetet. Årsredovisningslagen (ÅRL) tillåter företag att frivilligt upprätta en hållbarhetsrapport även om det inte omfattas av krav på rapportering. En hållbarhetsrapport innebär att företaget tilllämpar och redovisar i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och EU:s taxonomiförordning. En frivilligt upprättad hållbarhetsrapport ska även granskas översiktligt av en auktoriserad revisor utsedd av föreningen på årsstämman.

Föreningsstyrelsen fattade i början av 2025 beslut om att Södra frivilligt ska implementera CSRD från räkenskapsåret 2026 utifrån hur direktivet har införlivats i ÅRL . Samtidigt fastställdes Södras väsentliga hållbarhetsfrågor utifrån den dubbla väsentlighetsanalys som utfördes under 2024. Dessutom fastställdes ett antal informativa frågor som är viktiga för Södra och våra intressenter men som inte bedömdes utgöra väsentliga hållbarhetsfrågor. Den dubbla väsentlighetsanalysen bekräftar resultaten från tidigare väsentlighetsanalys.

Under 2025 skedde betydande förändringar i EU:s regelverk, främst genom det så kallade Omnibus-paketet som EU -kommissionen presenterade i februari. En central del av paketet är ”stop the clock”-direktivet som innebär att tidplanen för rapportering skjuts fram för vissa företag. Södras dotterföretag i Finland, Södra Wood Ab, omfattas av CSRD i enlighet med finsk rätt. Tidigare var kravet att implementeringen av direktivet skulle ske under 2025 men med förändringen senarelades detta till 2027. På grund av dessa förändringar fattade föreningsstyrelsen i januari 2026 beslut om att senarelägga den frivilliga implementeringen av CSRD till räkenskapsåret 2027. Södra Wood Ab kommer inkluderas i Södras koncerngemensamma tidplan för hållbarhetsrapportering enligt CSRD

Aktiviteter under 2025 för att implementera CSRD inkluderar:

» Etablering av en projektgrupp med bred tvärfunktionell kompetens för att säkerställa en effektiv implementering. Kopplat till projektet finns en styrgrupp med medlemmar från koncernledningen.

» Fortsatt identifiering och beskrivning av Södras hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter och var i värdekedjan de uppstår.

» Gapanalys kopplat till såväl styrning som processer samt specifika upplysningskrav i ESRS. Utifrån denna analys kommer en handlingsplan tas fram för att stänga identifierade gap.

» Intensifiering av arbetet med att integrera klimatrisker i strategi och rapportering. Utifrån IPCC:s klimatscenarier kartläggs såväl fysiska risker som omställningsrisker i hela värdekedjan på kort och lång sikt. Analysen inkluderar risker kopplat till biologisk mångfald och råvaruförsörjning.

Under 2026 kommer Södra att fortsätta implementeringen av CSRD. Där ingår en analys av de förändringar som införts genom Omnibus-paketet och justeringarna i CSRD och ESRS som en viktig del.

EU:s taxonomiförordning syftar till att identifiera miljömässigt hållbara verksamheter. Under 2022 påbörjades en kriterieanalys för hur identifierade taxonomiaktiviteter påverkar taxonomins två första miljömål: begränsning av klimatförändringar samt anpassning till klimatförändringar. Kvarstår gör analys av resterande fyra miljömål: hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Arbetet kommer att integreras med Södras implementering av CSRD

Koncernens styrning

Goda förutsättningar för lönsamt och

Vi förädlar och förnyar skogsgårdens värden. i snart hundra år har vi samverkat i södra för att värdet av skogen ska växa.

52 262 skogsägare var medlemmar i Södra vid årsskiftet.

36 Medlemmarna är organiserade i 36 skogsbruksområden.

2,86 miljoner

Tillsammans äger medlemmarna cirka 2,86 miljoner hektar skog.

Ett Södra i balans stärker skogsgården

Södra finns för familjeskogsbruket

Vår uppgift är att skapa den dynamik på virkesmarknaden som gynnar familjeskogsbruket långsiktigt och att driva de frågor som är viktiga för skogsgården så att alla vi medlemmar kan bedriva ett ansvarsfullt, lönsamt och långsiktigt skogsbruk, idag och i framtiden. Över tid har det uppdraget lett fram till att vi byggt upp en industri i världsklass som vi äger och driver tillsammans i föreningen. Det är medlemmarnas industri, och balansen mellan skogen och industrin, är en grundläggande del av Södras styrka.

Stort förädlingsvärde

Det här samspelet mellan skogsgårdens ekonomi och föreningens resultat, är en bärande princip för hur vi bygger långsiktigt värde både idag och i framtiden. Typgårdens lönsamhet som är vårt sätt att titta på skogsgårdens ekonomiska resultat, är i dag 1 465 kronor per hektar högre än för tio år sedan, och levererande medlemmar har under de senaste fem åren tagit del av en ökning av virkesvärdet om 10,7 miljarder kronor. Det här är en otrolig utveckling och ett resultat av hög efterfrågan på råvaran i kombination av att industrin under samma period genererat ett stort förädlingsvärde.

Flera tidsperspektiv

Under 2025 blev dock läget ett helt annat och föreningen sattes på prov. Vår bedömning är att det här kan fortsätta en tid framöver. I det sammanhanget är det avgörande att vi håller ihop helheten och tänker i flera tidsperspektiv i vårt arbete. Därför behöver styrelsen alltid balansera föreningens och industrins långsiktiga stabilitet och skogsnettot när vi fattar stora beslut och utformar vårt förslag om utdelning till medlemmarna. Tre relevanta exempel på just detta under 2025 är:

» Vi har valt att hålla fast vid vårt avkastningskrav och prioritera framtidsinvesteringar som bygger konkurrenskraft. Investeringsbeslutet i Kindasågen och byggstarten av ligninfabriken följer vår strategi om att göra mer av varje träd och stärker industrins förmåga att leverera värde till skogsgården över tid.

» Vi behöver säkerställa att Södras kapital hanteras på bästa möjliga sätt, där beslutet om att avyttra skogsinnehavet i Baltikum både levererar på vårt uppdrag att fokusera på medlemmarnas skogar och, när affären slutligen färdigställts, stärker vår balansräkning.

» Vi vill fortsätta främja medlemmarnas aktiva deltagande i föreningens värdeskapande, både den som skett under året och den som byggt oss över tid. Efter extrastämmans majoritetsbeslut förstärker vi den möjligheten ytterligare med möjligheten att ge insatsemission på värdet på och/eller volymen av de skogsprodukter som medlemmarna levererat och fått inmätt, till föreningen under det senaste räkenskapsåret eller de två senaste räkenskapsåren.

Långsiktig balanspunkt

Vi går nu in i ett 2026 som fortsatt präglas av osäkerhet. Den trippeleffekt vi såg under 2025 med snabba valutaförändringar, utmanande marknadsförhållanden och en obalans mellan råvarupris och priset på våra produkter fortsätter att påverka oss. Det innebär att vi förväntar oss en svagare lönsamhet i industrin. Samtidigt behöver satsningar på konkurrenskraft, inte minst genom utveckling av produktportföljen, fortsätta och det kräver kapital. Vår uppgift nu handlar därför om att hitta en långsiktigt hållbar balanspunkt där skognettot förblir attraktivt och industrin samtidigt får bra betalt för det vi producerar. I slutänden handlar det om att värna Södras resiliens över tid: att fortsätta vara kraften som förädlar vår råvara och en garant som finns för medlemmarna vid en kris.

Årets vinstdelning

Mot denna bakgrund har styrelsen gjort en samlad avvägning som handlar om att optimera förslaget till utdelning där vi tar ansvar för både stabilitet och situation. Vi har därför lagt ett förslag om 616 miljoner kronor i utdelning fördelat på 560 miljoner på virkesleveranser (87 kr per kubikmeter normaltimmer, 45 kr per kubikmeter massaved och 6 % på övriga virkessortiment) samt 56 miljoner på insatsemission (2 procent på inbetalt insatskapital). Det betyder att vi värnar stabilitet i virkesleveranser och inte gör avkall på vikten av aktivt deltagande i föreningens värdeskapande samtidigt som vi också fördelar värde till medlemmarna och värnar Södra i en ansträngd situation.

Näringspolitik kärnuppdrag 2026 blir också ett viktigt år näringspolitiskt. Att driva skogsgårdens viktiga frågor är ett kärnuppdrag för Södra som får

extra betydelse ett år då vi både går till val och angelägna beslut för skogen väntar. Vi behöver verkstad av Skogsutredningen för att säkra framtidens råvaruförsörjning och hållbar produktion. Utredningen visar att vi kan skapa balans mellan produktion och miljömål och förslagen om stärkt äganderätt, likabehandling och ersättning är helt avgörande för framtidens investeringar. För oss skogsägare handlar det om trygghet och rättssäkerhet. För samhället handlar det om jobb, välfärd och ett fortsatt driv i den gröna omställningen. Vi behöver politiska beslut som gör skillnad, och vi arbetar aktivt för Södra ska vara en stark medspelare i dessa frågor.

Säker medlem

På Södra sätter vi säkerheten först. Det skapar trygghet för människor och förutsättningar för ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk. Under året har vi fortsatt att utveckla Säker medlem, ett initiativ som ger bra stöd och kunskap till alla oss som arbetar i skogen. Det är ett arbete som vi gör tillsammans där var och en behöver ta ansvar.

Händelserikt år

Vi summerar ett år där det hänt mycket i Södra. Det är i sådana här lägen som vår kraft prövas. Stora insatser har gjorts och behöver fortsätta när vi går in i ett nytt år som kommer rymma både möjligheter och utmaningar. Men när vi håller ihop, tar ansvar och fortsätter driva på, skapar vi det handlingsutrymme som behövs för att vända utvecklingen. Södras kraft finns i det vi gör tillsammans.

Magnus Hall

Styrelseordförande

Föreningsstyrningsrapport

god företagsstyrning och intern kontroll utgör viktiga komponenter i en framgångsrik organisation och är en förutsättning för att kunna upprätthålla förtroende bland medlemmar, kunder, myndigheter och andra intressenter. god företagsstyrning går i grunden ut på att skapa systematiska beslutsprocesser med tydlig ansvarsfördelning mellan de olika beslutsorganen. s tyrelsen och övriga företagsorgan behöver tillsammans säkerställa god styrning och ledning av företaget. s tyrningen av södra utgår från föreningens stadgar och lagen om ekonomiska föreningar.

Södra tillämpar de särskiljande kooperativa principerna Syfte och medlemsnytta, Demokratiska processer samt Medlemmarnas deltagande i företagets värdeskapande i Svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag. Södra följer också, i tillämpliga delar, Svensk kod för bolagsstyrning, eftersom koden bygger på den svenska modellen för bolagsstyrning och ger vägledning i vad som anses vara god företagsstyrning.

Föreningens ändamål

Södra Skogsägarna ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket bland annat innebär att bedriva handel med och förädling av skog och skogsprodukter från huvudsakligen föreningens medlemmar samt bedriva produktions­, industri­ eller finansieringsverksamhet. Föreningen ska också söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser, verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur­ och kulturvårdshänsyn, stödja och utveckla medlemmarnas skogsbruk bland annat genom tjänster och utbildningar, öka förståelsen för den kooperativa företagsformen samt driva näringspolitiska frågor. Uppdraget sammanfattas i Vi förädlar och förnyar skogsgårdens värden.

Struktur och organisation

Södra Skogsägarna ekonomisk förening är moderföretag i en skogsindustrikoncern som erbjuder skogliga tjänster samt produkter inom massa, trä, byggsystem, energi och kemikalier. Verksamheten bedrivs i fem affärsområden: Södra Skog, Södra Wood, Södra Cell, Södra Building Systems och Södra Bioproducts. Dessutom finns ett

antal dotterföretag, se förteckningen på sidan 94.

Ägare och medlem

Södra ägs av fler än 50 000 skogsägare i södra Sverige. Ägare är medlem i den ekonomiska föreningen och ska delta med insatskapital om en insats för varje hektar produktiv skogsmark, men behöver inte delta med fler än 200 insatser. En insats är 900 kronor. Varje medlem har en röst oavsett insatskapital och skogsfastighetens storlek. Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet till 52 262, en ökning med 146.

Skogsbruksområden och årsmöten

Medlemmarna i Södra är organiserade i 36 skogsbruksområden och medlemmarnas möjligheter till direkt påverkan är störst inom skogsbruksområdet. Medlemmarnas talan förs i övrigt via förtroendevalda representanter. Varje skogsbruksområde utser vid sitt årsmöte ett förtroenderåd och en valberedning. Årsmötena utser även fullmäktige till den årliga föreningsstämman. Medlem kan skriva motioner till årsmötet, som kan besluta att lämna motionen vidare till föreningsstämman. Medlem kan också föra motion till stämman oavsett vad årsmötet beslutat. Alla medlemmar har dessutom möjlighet att lämna skrivelser direkt till förtroenderådet eller till styrelsen. På årsmötet går förtroenderådet igenom det gångna årets verksamhet och presenterar en verksamhetsplan för innevarande år.

Ordinarie årsmöte i skogsbruksområdet hålls senast tre månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till ordinarie årsmöte eller extra årsmöte ska ske skriftligt senast en vecka före

mötet och det är respektive förtroenderåd som svarar för kallelsen. Under vecka 12–14 2025 höll Södras 36 skogsbruksområden sina lokala årsmöten.

Skogsbruksområdenas valberedningar

Skogsbruksområdenas valberedningar utgör ett viktigt led i Södras demokratiska organisation och i föreningsstyrningen. Årsmötets val av ledamöter i skogsbruksområdets förtroenderåd och av fullmäktige till stämman ska beredas genom en strukturerad process som skapar förutsättningar för väl underbyggda beslut.

De lokala valberedningarnas huvuduppgift är att bereda dessa val. Valberedningens ledamöter ska ha goda insikter om Södra, kooperationens grunder och värderingar samt brett kontaktnät inom skogsbruksområdet. Föreningsstämman har fastställt en instruktion för valberedningarna i skogsbruksområden. Enligt instruktionen ska valberedningarna bland annat arbeta aktivt för att öka mångfalden bland förtroendevalda i syfte att framtidssäkra Södra och möta förändringar i medlemskåren och omvärlden. En jämn könsfördelning ska eftersträvas i förtroenderåden, valberedningar och fullmäktige. I sina förslag till val ska valberedningarna särskilt beakta Södras kooperativa etiska kod. Valberedningarnas uppdrag och arbete fördjupas också genom valberedningsforum och kompletterande handledning för valberedningarna.

Förtroenderåd

Varje skogsbruksområde väljer vid årsmötet ett förtroenderåd som ansvarar för den kooperativa verksamheten i skogsbruksområdet. I detta ingår bland annat medlemsaktiviteter, utbildningar

Medlem kan nominera till förtroenderåd, fullmäktige och valberedning.

Valberedning

Revisorer

Motioner från medlemmar tas upp från sbo:nas årsmöte och föreningsstämman.

Fullmäktige

200 representanter varav 36 är förtroenderådsordförande.

Stämma

36 skogsbruksområden (sbo:n)

Nomineringar

Valberedning

36 förtroenderåd Ansvarar för den lokala kooperativa verksamheten. Väljs på årsmötet /sbo.

Förvaltningsråd 36 förtroenderådsordförande.

Fullmäktige 200 representanter.

Styrelse

Styrelsen utser vd och hanterar långsiktiga och strategiska frågor.

och lokal näringspolitik. Förtroenderådet utser också särskilda ombud som driver angelägna frågor, exempelvis säkerhetsombud, naturvårdsombud och viltombud. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i dialogen med medlemmarna och i utvecklingen av Södra. Förtroenderådet ska ha lägst fem och högst tolv ledamöter. För större skogsbruksområden kan ytterligare ledamöter väljas, dock som mest 15.

Förvaltningsråd

Förtroenderådens 36 ordförande bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och föreningsstämman i bland annat strategiska frågor. Förvaltningsrådet ska även verka för att Södras strategiska riktning och beslut är väl förankrade hos medlemmarna och ska lämna yttrande över styrelsens vinstdelningspolicy. I arbetet möter förvaltningsrådet Södras styrelse och ledning för fördjupande information och öppen dialog, bland annat genom arbete i olika grupper och forum.

Vd

Beredningsgrupp

Rådgivande

Ordförandena i förtroenderåden bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och förankrar viktiga beslut hos medlemmarna.

Förvaltningsrådet utser inom sig ledamöterna i förvaltningsrådets beredningsgrupp. Beredningsgruppens uppgift är bland annat att bereda stämmans val av ledamöter i stämmovalberedningen. Förvaltningsrådet hade fyra fysiska möten och tio kortare digitala möten under 2025.

Föreningsstämma

Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman består av de 200 fullmäktige som väljs på årsmötena och som har var sin röst. Förvaltningsrådets ledamöter ingår alltid i fullmäktige. Stämman fastställer bokslut och vinstdisposition, utser ledamöter i styrelsen, revisorer och stämmovalberedning. Styrelsens ledamöter, verkställande direktören och revisorerna har rätt att delta i överläggningarna på stämman och framställa förslag.

Ordinarie stämma hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till stämma eller extra stämma ska ske genom skriftligt meddelande till varje fullmäktig tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman.

Föreningsstämman 2025 genomfördes i Växjö den 3 juni. Stämmoförhandlingarna sändes via Södras webb.

Stämman beslutade om vinstdisposition och behandlade 34 motioner, som diskuterades av fullmäktige på digitala motionstorg innan stämman. Motionerna berörde bland annat skog och vilt, Södras vinstdelning, vidareförädling av lövträ och främmande trädslag samt certifiering.

Valberedningens förslag 2025 innebar tio stämmovalda ledamöter i styrelsen. Den 25 november 2025 hölls en digital extra föreningsstämma. Extrastämman tog ställning till styrelsens förslag på ändring i punkt 36.2 (insatsemission) i stadgarna. Stämman fastställde stadgarna med den ändring som styrelsen föreslog.

Föreningsstämmans valberedning

Föreningsstämmans valberedning ger bland annat förslag på styrelseledamöter, ordförande i styrelsen och revisorer. Dessutom föreslår valbe -

Koncernens

Föreningsstämman 2025 genomfördes i Växjö.

redningen ekonomisk ersättning till styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige, förtroendevalda och revisorer. Förvaltningsrådets beredningsgrupp bereder stämmans val av ledamöter till valberedningen. Föreningsstämmans valberedning, som ska bestå av fem till sju ledamöter, ska vara sammansatt så att den kan utvärdera styrelsens sammansättning, förmågor och arbete samt styrelseledamöternas personliga bidrag till styrelsearbetet.

Valberedningens arbete pågår under hela året och innebär bland annat att inhämta kunskap om föreningens utveckling och framtid och om hur styrelsearbetet fungerar samt att analysera behov av förändringar. Valberedningen tar också del av den styrelseutvärdering som genomförs regelbundet med hjälp av extern part. Utifrån detta identifieras och värderas lämpliga kandidater. Medlemmar och förtroendevalda kan löpande ge förslag till valberedningen på kandidater, både externa och medlemmar.

Vid föreningsstämman 2025 omvaldes Magnus Johansson, Christer Andersson,

Maria Åkesson, Gunnar A Johansson (avgick i september 2025) och Sonny Schön samt nyvaldes Jesper Bengtsson. Vid valberedningens första möte valdes Magnus Johansson till ordförande.

Styrelsens sammansättning och arbete

Styrelsen ska bestå av sju till tio ordinarie ledamöter som väljs av föreningsstämman och tre ledamöter som utses av arbetstagarna. Av de stämmovalda styrelseledamöterna ska minst två tredjedelar vara medlemmar i föreningen och styrelsens sammantagna kompetens ska svara mot föreningens behov. Styrelsen ska ha en sammansättning som säkerställer dess förmåga att förvalta föreningens angelägenheter med integritet och effektivitet. Styrelsen ska ha en, med hänsyn till den kooperativa ägarformen och föreningens verksamhet, industristruktur, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och

Styrelseledamöter från och med föreningsstämman i juni 2025

Ledamöter Funktion Invald Närvaro

Magnus Hall Ordförande

Paul Christensson Vice ordförande

Kristina Alsér Ledamot

Hans Berggren Ledamot

Pål Börjesson Ledamot

Charlotte Eriksson Ledamot

Leif Hultman Ledamot

Mikaela Johnsson Ledamot

Håkan Larsson Ledamot

Carina Olson (till augusti 2025) Ledamot

Arbetstagarrepresentanter

Teddy Hedlund Arbetstagarrepresentant

Pontus Johansson Arbetstagarrepresentant LO

Ann ­Sofi Petersson Arbetstagarrepresentant

16/17

17/17

16/17

9/9

16/17

bredd avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Styrelsens kompetens utvecklas kontinuerligt genom exempelvis utbildningar och studiebesök. Verk ställande direktören ingår inte i styrelsen.

Styrelsen förvaltar Södras angelägenheter i koncernen utifrån ägarnas intresse och svarar för att det finns ändamålsenliga mål, planer, strategier och policyer så att ägarnas krav och förväntningar kan uppfyllas. Styrelsen ska fortlöpande följa upp och utvärdera företagets prestationer och bedöma den ekonomiska situationen i koncernen. Styrelsen ska se till att medelsförvaltning, intern kontroll och riskhantering är betryggande och ansvarar för att organisationen är ändamålsenlig.

Styrelsen ska utöver det konstituerande mötet hålla minst sex möten under året. Under 2025 hade styrelsen 17 möten, varav ett konstituerande möte. Nya affärer, strategi och affärs­

Utbetalt arvode (TSEK) Medlem

Insatskapital per den 31 dec 2025 Utskott

3 767 kr Ersättning och arvode

Kooperativa

Ja 103 026 kr Ersättning och arvode

319 043 kr Revision

Ja 1 577 197 kr Revision

0 Kooperativa

0 Ersättning och arvode/ Revision

Kooperativa

1 507 915 kr Kooperativa

0 Revision

planer samt investeringsbeslut är exempel på viktiga styrelsefrågor under 2025. Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman utses styrelsens vice ordförande.

Styrelsen har en utförlig arbetsordning som bland annat beskriver styrelsens uppgifter och sammanträden samt vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma. Dessa beskrivs i ett årshjul, se längre ner på denna sida. För att bereda frågor har styrelsen också utsett tre utskott.

Utskott

Styrelsen har inom sig utsett tre utskott och fastställt skriftliga arbetsinstruktioner för dessa:

» revisionsutskottet

» ersättnings­ och arvodesutskottet

» kooperativa utskottet

Revisionsutskottet övervakar och granskar bland annat finansiell rappor-

December

November

» Åtgärdsprogrammet Södraklivet

» Södra Skog ­ uppföljning råvarustrategi

» Kooperativa utvecklingsresan

» Extra stämma

Oktober

» Q3 ­rapport

» Stadgeändring insatsemission beslut

September

» Investeringsbeslut Trimmer

Södra Wood Mönsterås

» Investeringsbeslut turbin

Södra Cell Mönsterås

» Beslut vinstdelningspolicy

» Styrelseresa Tyskland

» TEMA: Skog

Augusti

» Investeringsbeslut Kinda X

» Implementeringsplan Vinstdelningspolicy

Juli

» Q2­rapport

» Åtgärdsprogrammet Södraklivet

» Långsiktig finansiell analys

tering, intern kontroll, riskhantering och hållbarhetsrapportering samt följer och utvärderar regelefterlevnad, informationssäkerhet och visselblåsarärenden. I utskottet ingick under 2025 Hans Berggren, Pål Börjesson, Hannele Arvonen (del av året), Carina Olson (del av året) och Leif Hultman (del av året).

Ersättnings‑ och arvodesutskottet bereder frågor om principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av de principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor som styrelsen fastställt och ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i företaget. I utskottet ingick under 2025 Magnus Hall, Kristina Alsér (del av året), Mikaela Johnsson (del av året) och Leif Hultman (del av året).

Kooperativa utskottet bereder kooperativa utvecklingsfrågor och beslut för

» Södra Cell framtidens produktportfölj

» Affärsplan 2026 ­2028 inklusive fastställande av investeringsramar

» Successionsplanering koncernledning

» Fastställande av uppförandekod och leverantörskod

» Fastställande samtliga policyer

2025

vidare hantering i styrelsen. Frågorna omfattar bland annat utvärdering av företagets kooperativa samverkan och Södramodellen, behov av ändringar i stadgarna, utveckling av styrelsens arbete med förvaltningsrådet samt rekommendationer kring föreningsstyrningsrapporten och hantering av motioner till stämman. I utskottet ingick under 2025 Paul Christensson, Mikaela Johnsson (del av året), Kristina Alsér (del av året), Charlotte Eriksson (del av året) och Håkan Larsson.

Oberoende

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska majoriteten av ledamöterna i styrelsen och dess revisionsutskott samt i stämmovalberedningen vara oberoende i förhållande till företaget. Ersättningsoch arvodesutskottet ska bestå av oberoende ledamöter, med undantag för styrelseordföranden om denne ingår i utskottet. Omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska

Januari

» Förslag till beslut vinstdelning

Februari

» Q 4 ­rapport /årsbokslut

» Beslut om förslag vinstdelning

» Kinda X

» Uppföljning investering biometanol i Mönsterås

Mars

» Vinstdelningspolicy

April

» Genomgång motioner

» Vinstdelningspolicy

» Baltikum Projekt Faunas

» Industristruktur Södra Wood och Kinda

» FSC®

» Q1­rapport

» Råvaruförsörjningsstrategiaffärsvillkor medlemmar beslut

» Valberedningens rapport

Maj

» Baltikum Projekt Faunas

» Vinstdelningspolicy

Juni

» Stämma

» Konstituerande möte

» TEMA : Södra Wood

» Södra Skogs förändringsresa

» Uppföljning stämman

» Omvärldsanalys

» Riskhantering inom koncernen

» Föreningsstyrelsepolicy beslut

mellanhavanden med företaget är en av omständigheterna som vägs in i bedömningen om en ledamots oberoende. Styrelsen ska till två tredjedelar utgöras av medlemmar, revisionsutskott och ersättnings­ och arvodesutskott kan därmed i sin helhet komma att utgöras av medlemmar. Valberedningen utgörs i regel av ledamöter i förvaltningsrådet, som alltså är medlemmar. Som medlem deltar man aktivt i verksamheten genom affärsrelationen med företaget och både ledamöter i styrelse och valberedning har från tid till annan omfattande affärsförbindelser med företaget. Kravet på oberoende kan i det avseendet alltså inte uppfyllas. Styrelsens arbetsordning innehåller tydliga regler om intressekonflikter. Avtal mellan Södra och styrelseledamöter respektive för valtningsrådsledamöter ingås i särskild ordning.

Utvärdering, arvoden och ersättningar

Utvärdering av styrelse och vd har genomförts under fjärde kvartalet med hjälp av extern part. Riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare fastställdes av föreningsstämman.

Koncernledning

Koncernledningen samlas normalt en gång i månaden och består av verkställande direktören, affärsområdeschefer och funktionsklusterchefer. Återkommande frågor på dagordningen är hälsa och säkerhet, strategi, ekonomi och kooperativa frågor. Planer och uppföljning bearbetas dessutom vid kvartalsvisa möten för respektive affärsområde och funktion. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis-

ningar. Styrelsen har fastställt en skriftlig vd­instruktion.

Kontrollfunktioner

Riskkontroll – Södras riskkontrollfunktion ansvarar för struktur och samordning avseende rapporteringen av företagets strategiska risker. Södras ekonomi­ och finansfunktion ansvarar för hantering av finansiella risker utifrån bland annat Södras finanspolicy.

Intern kontroll – Södras ekonomi- och finansfunktion fungerar som koncernens interna kontrollfunktion och rapporterar till koncernledning och revisionsutskott. Funktionen arbetar med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar.

Regelefterlevnad – Södra driver ett affärsetiskt program som bland annat innefattar en strukturerad hantering av och uppföljning inom området med särskilt fokus på konkurrens, antikorruption, intressekonflikter och sanktionsfrågor.

System för intern kontroll och riskhantering

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i lagen om ekonomiska föreningar. Den interna kontrollprocessen ger styrelse, ledning och andra medarbetare rimlig säkerhet för att företagets mål ska nås när det gäller verksamhetens ändamålsenlighet, den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet samt efterlevnaden av tillämpliga lagar och förordningar.

Vd och koncernchef

Funktioner

Affärssupport: HR , Hälsa och säkerhet, Kommunikation, Effektivitet i världsklass, Sales and operations planning (S& OP) Ekonomi & finans: Ekonomi, Inköp, Juridik, Compliance & Risk Digital & Tech: IT, Data & analytics, Projektkontoret, ERP, Säkerhet Medlem & strategi: Kooperation, Näringspolitik, Hållbarhet, Innovation & strategi

Södra arbetar med intern styrning och kontroll kopplat till de processer som utmynnar i den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, men även att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på ekonomiska föreningar.

Riskbedömning hos Södra syftar till att identifiera och utvärdera de mest väsentliga riskerna, inklusive risk för bedrägeri och risker vid betydande förändringar, som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens företag, affärsområden och processer. Riskbedömningen uppdateras årligen och resultatet rapporteras till revisionsutskottet, styrelsen och koncernledningen.

Revisorer

Revisorerna utses av föreningsstämman. Revisorernas övergripande ansvar är att granska års­ och hållbarhetsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de fyra ordinarie revisorerna är förtroendevalda.

Vid stämman 2025 valdes revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisor samt Roger Johansson (omval) och Anette Westerlund (nyval)som förtroendevalda revisorer. Stämman har fastställt en instruktion för de förtroendevalda revisorerna.

Övrigt

Södrakoncernens pensionsstiftelse Stiftelsen för forskning, utveckling och utbildning

Risker och riskhantering

Södra verkar på en global marknad och påverkas av geopolitik, klimatförändringar, konjunkturutveckling, valutaförändringar samt bransch ­ och bolagsspecifika faktorer. Med målet att skydda koncernen mot skador, osäkerhet och uteblivna möjligheter har Södra ett systematiskt arbetssätt för riskhantering. Riskhanteringsprocessen följer ett årshjul i samverkan med strategi­ och affärsplaneringsprocesser. Riskramverket omfattar ett riskuniversum, gemensam värderingsmodell samt struktur för åtgärdsuppföljning.

Arbetet med identifiering, värdering och hantering av risker är en integrerad och viktig del av Södras verksamhetsstyrning. Strategiska risker bedöms och hanteras i styrelsen, koncernledningen, strategifunktionen och affärsplaneringsprocessen. Södras ekonomi­ och finansfunktion hanterar finansiella risker enligt en finanspolicy fastställd av styrelsen. Mer information finns i Not 24, sidan 84. Arbetet med operativa risker styrs av vd, koncernledning och medarbetare i verksamheten enligt koncernens policyer, direktiv och riktlinjer.

Riskuniversum

Strategiska risker

Operationella risker

Efterlevnadsoch regulatoriska risker

Informations- och kommunikationsrisker

Finansiella risker

Årshjul ordinarie riskhanteringsprocess

» Riskavsnitt i års­ och hållbarhetsredovisning

» Riskinspel till verksamhetsplaneringen

» Uppföljning av åtgärder för att minska risker

» Uppföljning av åtgärder för att minska risker

» Riskinventering affärsområde/funktion

» Koncernledningen kalibrerar koncernens riskkarta

» Riskrapport till styrelse

Strategiska risker

Strategiska risker är kopplade till affärsutveckling, långsiktig planering och Södras konkurrenskraft. Värderingen av de strategiska riskerna görs av styrelsen och koncernledningen inom ramen för strategiarbetet och vid viktiga affärsbeslut.

Klimat och natur. Klimatförändringar påverkar Södras verksamhet genom fler extrema vädersituationer, minskad vattentillgång, fler skadedjur, ökad brandrisk och förändrade odlingsförhållanden.

Biologiska risker som viltskador och svampangrepp drabbar skogsägare och i förlängningen även Södra. Skogsskötselåtgärder som ståndortsanpassning, gallring i rätt tid samt stubbehandling mot rotröta minskar konsekvenserna och kommuniceras med skogsägarna. Stora utbildningsinsatser görs genom Södraskolan. Södra har en krisorganisation och flexibel logistik för att möta stormfällningar och andra extraordinära händelser. Skogsägarna försäkrar rotstående virke mot brandskador. Industrin gör riskvärderingar kopplade till klimatförändringar vid investeringsprojekt och säkrar lokalt tillgången på färskvatten till massabruken. Gradvisa förändringar bemöts med anpassningar i skogsfröodlingar och rådgivning till skogsägare. Insatser för att begränsa granbarkborreskador och nationellt arbete med viltskadefrågor ingår också. Södra arbetar för att minska sin egen klimatpåverkan genom mål för ökad skogstillväxt och minskade utsläpp av växthusgaser.

Konjunktur. Södras resultat påverkas starkt av konjunkturen vilket visar sig i förändrade priser och försäljningsvolymer. Negativa förändringar i ekonomin kan påverka Södras omsättning och resultat i samma riktning. En mer globaliserad marknadsinriktning med försäljning till många länder minskar sårbarheten. Parallellt med satsningar på huvudmarknader utvecklas sortiment för att vara attraktiva på nya marknader. Innovation och strategiska satsningar inom energi, kemikalier och byggsystem fortsätter vara i fokus.

Konkurrens. Massabranschen och branschen för sågade trävaror är hårt konkurrensutsatta. Prispressen ökar vid ökad produktionskapacitet, ökad konkurrenskraft från andra fiberalternativ eller svag konjunktur. Inom vissa segment förstärks detta ytterligare av förändrade konsumtionsmönster, som ökande

Operationella risker

I det dagliga arbetet finns risker som hanteras i den operativa verksamheten. Dessa operationella risker går ofta att påverka och styrning och hantering regleras med policyer och riktlinjer. Operationella riskområden omfattar bland annat materiella tillgångar, organisation och personal och riskerna är i många fall försäkringsbara.

Råvaru- och försörjningsrisker. Södras industriella kapacitetsbehov och marknadskonkurrens kräver effektivt skogsbruk och hög leveranstrohet från medlemmarna. Flödet av vedråvara från medlemmar kompletteras med externa virkesinköp inklusive importved och är beroende av en fungerande logistikkedja. Konkurrenskraften i huvudprodukterna massa och sågade

digitalisering och efterfrågan på förpackningsmaterial. Inom byggsektorn påverkar konkurrens från andra material än trä. Samhällsomställningen för att hantera klimatförändringen sätter också nya spelregler. Strategin Från en familj till en annan styr Södras utveckling mot ökad konkurrenskraft. Satsning på ökad effektivitet i kärnverksamheten stärker Södras marknadsposition. Fokus på innovation och nya affärer säkrar framtida konkurrenskraft. Vidareutveckling av strategiska kundrelationer genom längre avtal minskar sårbarhet och förbättrar långsiktig planering.

Politiska risker. Södra verkar i en bransch med hög grad av reglering, där politiska beslut om bland annat skatter, miljölagar och skogspolitik direkt kan påverka verksamheten. Risker för negativ opinionsbildning finns också. Södra arbetar aktivt med näringspolitiska insatser för att säkerställa goda villkor för familjeskogsbruket och den kooperativa företagsformen, i samarbete med Skogsindustrierna, LRF Skogsägarna och CEPF (Confederation of Forest Owners). Under 2025 har fokus legat på skogsbruket och skogens produkter som möjliggörare i den gröna omställningen, liksom vikten av ökad konkurrenskraft för Sverige och Europa. Södra har varit aktiva och genomfört flera högnivåmöten med beslutsfattare i Sverige och på EU ­nivå. Sakpolitiskt har det näringspolitiska arbetet kretsat kring 2024 års skogsutredning, artskyddsutredningen, avskogningsförordningen samt implementeringen av naturrestaureringsförordningen.

Informationssäkerhet och IT. Samhällets och Södras beroende av IT och digitala verktyg i produktionen och kommunikationen gör koncernen sårbar för IT­/cyberrelaterade risker. Hot som skadlig kod, systemavbrott, datakvalitetsbrister och informationsläckor kan leda till stora kostnader, ökad arbetsbelastning och förlorat förtroende. Administrativa och tekniska kontroller uppdateras kontinuerligt för att upprätthålla digital säkerhet. Redundanta miljöer och ett modernt backup ­system är implementerade, och utbildning i cybersäkerhet erbjuds till alla anställda. Krishanteringsförmågan hålls aktuell genom metodikutveckling och praktiska övningar. Strategiska planer för digital utveckling finns också.

trävaror är beroende av skogsråvarans PEFC­ och/eller FSC®certifiering. Södra innehar skogsbruks­ och spårbarhetscertifikat för PEFC (PEFC/05 -22-11) och FSC® (FSC® - C014930). Priser på insatsråvaror påverkas av marknaden och har stark inverkan på konkurrenskraften. Skoglig rådgivning och aktiv medlemsdialog samt utbildningstjänster stöder medlemmarna i skogsbruket. Södra arbetar för att säkra transportkapacitet och robusta logistikkedjor. Skogsbrukscertifikat och spårbarhetskrav säkerställs genom uppföljning. Priserna på insatsråvaror följs löpande och centrala inköp görs med indexbaserade avtal.

Anläggningar. Oförutsedda händelser kan skada anläggningar, orsaka produktionsbortfall och skada varor under transport.

Produktionsanläggningarna har adekvat skalskydd. Förebyggande underhåll utförs systematiskt. Egendoms­ och avbrottsförsäkring skyddar produktionsanläggningar till återanskaffningsvärdet. Avbrottsförsäkring ger ekonomiskt skydd vid produktionsbortfall, och varor under transport är försäkrade till aktuellt värde. Skogsfröodlingarnas värde säkras genom geografisk spridning och korsvis ägande.

Hälsa och säkerhet. Södras verksamhet har anläggningar vars fysiska och psykosociala arbetsmiljö kan innebära risker för hälsan. Inom koncernen bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete under devisen "Säkerheten först" med fokus på ständiga förbättringar och ökad säkerhet. Massabruken är arbetsmiljöcertifierade (ISO 45001). Södras företagshälsovård och friskvårdsinsatser bidrar till en hälsosam arbetsplats, och medarbetarundersökningar genomförs regelbundet. Uppförandekod och leverantörskod innehåller riktlinjer för arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, och BAM ­utbildning (Bättre Arbetsmiljö) ges till både chefer och medarbetare.

Säkerhet och beredskap. Södra påverkas, som alla företag, av ökade hot som drivs av ett försämrat geopolitiskt läge, aktörers hybridkrigföring och organiserad brottslighet. Riskerna omfattar bland annat sabotage och arbetslivskriminalitet, vilket kan påverka både den fysiska tryggheten i verksamheten och förmågan att upprätthålla en stabil drift. Under 2025 genomfördes en bredare säkerhetsanalys, och en säkerhetsgrupp har inrättats för att stärka samordning och strategisk styrning. Dessutom är arbetet med beredskaps­ och kontinuitetsplanering avgörande för att säkerställa verksamhetens motståndskraft vid störningar och kriser.

Miljörisker. Miljöpåverkan sker genom förbrukning av vatten, energi och råvaror samt utsläpp vid transporter. Utsläpp till luft, vatten och mark påverkar miljön och lokalsamhällen. Södra följer miljölagkrav och arbetar kontinuerligt med energieffektivisering. Leverantörskod (som inkluderas i leverantörsavtal) och uppförandekod innehåller riktlinjer och krav inom miljö. Fokus ligger på förebyggande arbete, försiktighetsprincipen tillämpas. Ansvar tas för sanering av förorenad mark och ekonomiska medel avsätts för detta. Många initiativ minskar Södras miljöpåverkan, exempelvis fossilfri drift inom massatillverkningen och elektrifiering av fordonsflottan.

Produktsäkerhet. Södras produkter för livsmedels­ och byggindustrin följer strikta säkerhets­ och ansvarsregler. Eventuella produktbrister kan påverka kunder och konsumenter. Samtliga affärsområden jobbar med kvalitetsfrågor inom sina respektive verksamhetsledningssystem. Södra Cell är certifierat enligt ISO 9001. Produkterna har godkännanden för livsmedelsindustrin (FDA , BfR) och byggindustrin (CE­märkning). Det finns rutiner för information och återkallelse vid fel. En global ansvarsförsäkring täcker produktansvar.

Kompetensförsörjning. Södra är beroende av att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Brist på rätt kompetens påverkar verksamheten negativt. Södras strategi sätter människor och kultur i centrum, vilket ökar företagets attraktionskraft. Resurser satsas på rekrytering, lärande, HR­kommunikation, program för mångfald, jämställdhet och inkludering samt ett traineeprogram för framtida ledare.

Efterlevnads- och regulatoriska risker

Södra omfattas av stränga miljö­ och myndighetskrav. Införande av nya lagar, regler och förordningar eller nya eller strängare regulatoriska krav kan påverka koncernens rörelseresultat och kvaliteten på dess finansiella rapportering. Efterlevnads­ och regleringsrisk omfattar både intern efterlevnad av styrdokument och extern efterlevnad av lagar, regler och förordningar. Under året har koncernens policyramverk vidareutvecklats.

Affärsetik. Södra verkar på en nationell och internationell marknad via flera olika köp ­ och säljkanaler. Korruptionsriskerna varierar men är alltid närvarande. Södras uppförandekod, leverantörskod samt affärsetiska policy ställer tydliga krav på affärsetik. Inköp hanteras av koncernens inköpsavdelningar och alla leverantörer ska omfattas av leverantörskoden. Kopplat till leverantörskoden finns en leverantörsuppföljningsprocess. Det finns även en leverantörskod för medlemmar. Agenter på säljsidan följer också uppförandekoden. Intern kontroll och visselblåsar funktion finns på plats. Södras affärsetiska program inkluderar hantering av affärsetik, import­ och exportkontroll, konkurrens samt antikorruption.

Informations- och kommunikationsrisker

Informations­ och kommunikationsrisker är risker som är förknippade med Södras rapportering (både finansiell och icke ­finansiell). Externa kommunikationsrisker hänger samman med finansiell information, såsom delårsrapporter och årsredovisningar, samt icke ­finansiell information som hållbarhetsinformation och annan extern kommunikation. Interna informations­ och kommunikationsrisker omfattar system

och processer som bidrar till att information identifieras, distribueras och dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt för de anställda att utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Extern­ och internkommunikation stöds av varumärkespolicyn. En mer detaljerad beskrivning av Södras arbete med intern kontroll över den finansiella rapporteringen finns i föreningsstyrningsrapporten.

För information om finansiella risker och känslighetsanalys hänvisas till not 24, sidan 84.

Utveckling av kooperationen

södra följer de särskiljande kooperativa principerna i svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag — syfte och medlemsnytta, Demokratiska processer och Medlemmarnas deltagande i företagets värdeskapande.

» Syfte och medlemsnytta Styrelsen ska säkerställa att företagets syfte, värdegrund och strategier utgår från medlemmarnas mening och att företaget långsiktigt levererar medlemsnytta. Styrelsen ska säkerställa att företaget har en öppen kommunikation med medlemmar, medarbetare och andra intressenter, lägga fast riktlinjer för företagets uppträdande i samhället och ange vilka regelverk och principer som företaget följer.

» Demokratiska processer Kooperativa företag har demokratiska processer där medlemmarnas mening får ett tydligt genomslag. Processerna ska på ett öppet och transparent sätt främja medlemmarnas medverkan i olika forum och ge möjlighet till påverkan och insyn i verksamheten. Medlemmarna utser också representanter till de högsta beslutande organen. Styrelsen ska kontinuerligt utvärdera företagets demokratiska organisation och vid behov initiera förändringar.

» Medlemmarnas deltagande i företagets värdeskapande Den kooperativa affärsmodellen utgår från att medlemmarna deltar i företagets värdeskapande genom två roller, en affärsrelation och en ägarrelation. Styrelsen ska säkerställa att dessa relationer är utformade så att de främjar medlemmarnas ekonomi, engagemang och lojalitet.

De insatser som gjorts under året med särskild koppling till de kooperativa principerna redovisas nedan.

Ägardialog och extra stämma

Under hösten 2024 genomfördes en ägardialog och under 2025 har arbetet fortsatt med de synpunkter och förslag som inkom. Södramodellen och Södras vinstdelning engagerar många medlemmar i form av motioner till föreningsstämman, skrivelser till styrelsen och i dialoger på års­ och medlemsmöten. Styrelsen beslutade därför att se över vinstdelningspolicyn. Detta arbete har löpt under 2025. Resultatet blev att styrelsen ansåg att policyn behöver justeras och att Södramodellen skulle behöva utvecklas. Styrelsen har stämt av olika alternativ med en referensgrupp från förvaltningsrådet och dessa alternativ har senare diskuterats i hela förvaltningsrådet. Styrelsens slutliga förslag var att virkesleveranser – i tillägg till inbetalt insatskapital – skulle kunna utgöra grund för insatsemission. För att detta ska vara möjligt krävs en förändring i föreningens stadgar. Med anledning av detta valde styrelsen att kalla till extra föreningsstämma den 25 november för att behandla förändring av punkt 36.2 i stadgarna. Inför extrastämman hölls två informationstillfällen med fullmäktige för att ge möjlighet till frågor och diskussion. Vid extrastämman beslutades med 80 procents majoritet att stadgarna skulle ändras i enlighet med styrelsens förslag.

För att på ett tydligare sätt beskriva Södramodellen har ett arbete inletts med att se över kommunikationen kring modellen. En arbetsgrupp med representation från förvaltningsrådet arbetar med att ta fram olika redskap för att på ett tydligt och pedagogiskt sätt förklara hur Södramodellen fungerar.

Kooperativ utvecklingsresa

Arbetet med den kooperativa utvecklingsresan har pågått under året för att tydliggöra förtroenderådens uppgifter och arbetssätt med en arbetsordning för varje förtroenderåd. En ram för denna arbetsordning har tagits fram. Den kooperativa utvecklingsresan har fyra huvudområden som förtroenderåden ska arbeta med lokalt: samlande mötesplatser, aktivt lärande, gemensam påverkan och medlemsdemokrati.

Samlande mötesplatser handlar om att genomföra medlemsaktiviteter och träffar. Aktivt lärande beskriver arbetet med lärande och kunskapsdelning. Gemensam påverkan rör den lokala näringspolitiken och medlemsdemokrati handlar om medlemmens demokratiska rättigheter, till exempel årsmöte och möjlighet att påverka föreningen. En samordningsansvarig ska utses i förtroenderåden för varje område som kan hålla ihop arbetet och se till att rätt förutsättningar finns för att driva frågor.

» Den kooperativa etiska koden beslutades under 2024 av styrelsen. Efter det startade det viktiga arbetet med att implementera koden i den kooperativa organisationen. Förtroenderåden arbetar med koden vid möten och sammankomster. Förvaltningsrådet lyfter koden årligen, vid valberedningsforum lyfts koden och ledamöterna diskuterar olika fall de stått inför och hur koden kan hjälpa dem i det dagliga arbetet. Södra har också inrättat ett kooperativt etiskt råd. Rådet finns som stöd i särskilt svåra situationer och för att ge rekommendationer och vägledning i frågor. Under 2025 har det etiska rådet haft två möten. Rådet består av en representant från föreningsstyrelsen, två från förvaltningsrådet, en ledamot som utses av vd och en ledamot som utses av medlems­ och strategichef. Carina Olson har varit utsedd av föreningsstyrelsen som ordförande i rådet fram till augusti och därefter utsågs Kristina Alsér.

» Förvaltningsrådet har en rådgivande roll och en förflyttning pågår för att rådet ska kunna ta större del i de strategiska frågorna och flera arbetsgrupper har varit aktiva under året. Exempel på frågor som hanterats i arbetsgrupper är utvecklingen av affärsformer och affärsvillkor, likabehandlingsprincipen, organisationsförändringen inom affärsområdet Södra Skog och arbetet med förtroenderådens uppdrag och arbetssätt.

» Valberedningarna var fortsatt i fokus under 2025. Bland annat genomfördes valberedningsforum i september. Särskilt fokus har lagts på frågor om mångfald, jämställdhet och inkludering.

» Under året har motionshanteringen förtydligats och en motionsperiod har införts. Perioden sträcker sig från 1 oktober till 31 januari. Tidigare har medlemmar kunnat lämna in motioner löpande under året vilket gjort att en motion har kunnat komma i februari som sedan ska behandlas på årsmötet året efter. Ämnet motionären tar upp kan då vara inaktuellt eller redan hanterat.

» Under året har en leverantörskod för medlemmar tagits fram i samarbete med förvaltningsrådet. Koden godkändes av styrelsen den 9 december. För mer information kring leverantörskoden se sidan 112.

Viktiga regelverk

Externa:

» Lagen om ekonomiska föreningar

» Svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag

» Svensk kod för bolagsstyrning

» Årsredovisningslagen

» Aktiebolagslagen

Interna

» Föreningens stadgar

» Beslut av föreningsstämma

» Arbetsordning för styrelsen

» Instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelse och vd

» Instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen

» Koder, policyer, direktiv och riktlinjer

Revisors yttrande om föreningsstyrningsrapporten

Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr 729500 -3789

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 148 –157.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av föreningsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört

med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En föreningsstyrningsrapport har upprättats. Vi anser att informationen i föreningsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisning för 2025

Årsredovisningen har beslutats 2026 - 02-11

Växjö den dag som framgår av elektronisk signatur

Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska signatur

Madeleine Edberg

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Erik Bergh

Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Styrelse

Magnus Hall

Ordförande. Född 1959.

Ledamot styrelsen 2020 och ordförande 2022. Mandattiden utgår 2026. Tidigare koncernchef Vattenfall. Ordförande Höganäs AB, mediagruppen NTM och Göta Kanalbolaget. Ledamot Byggpartnergruppen.

Skogsinnehav: 1) 66 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 3 757 kronor.

Pål Börjesson

Född 1962.

Ledamot styrelsen 2017. Mandattiden utgår 2026. Agronom och professor i miljö ­ och energisystem vid Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet. Ledamot Kungl. Skogsoch Lantbruksakademien.

Skogsinnehav: 136 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 1 577 197 kronor.

Kristina Alsér Född 1956.

Ledamot styrelsen 2020. Mandattiden utgår 2026. Delägare och ledamot i Mercatus Engineering. Ordförande Arkitektbolaget AB och Familjen Kamprads stiftelse. Ledamot Kungl. Ingenjörs vetenskapsakademien. Hedersdoktor vid Linnéuniversitetet.

Skogsinnehav: 1) 31 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 103 026 kronor.

Paul Christensson

Vice ordförande. Född 1959.

Ledamot styrelsen 2010. Mandattiden utgår 2026. Vice ordförande LRF:s förbundsstyrelse och Svensk kooperation samt ordförande LRF Skogsägarna.

Skogsinnehav: 1) 203 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 1 098 157 kronor.

Hans Berggren Född 1956.

Ledamot styrelsen 2015. Mandattiden utgår 2026. Agronom. Tidigare koncernchef och vd Sveriges Stärkelseproducenter ekonomisk förening. Ordförande SolEdits AB, ledamot SLU Holding.

Skogsinnehav: 1) 397 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 319 043 kronor.

Charlotte Eriksson

Född 1976.

Ledamot styrelsen 2025. Mandattiden utgår 2026. Vd Generate Group.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor.

Innehav av totalt insatskapital avser förhållandena den 31 december 2025.

1) Delägt.

Teddy Hedlund Född 1968.

Suppleant styrelsen 2015, ordinarie ledamot 2023. Arbets tagarrepresentant för PTK . Ordförande Unionen vid Södras huvudkontor.

Ledamot Södras koncernråd.

Ledamot Unionens branschdelegation Industri Industriarbetsgivarna.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor.

Mikaela Johnsson Född 1982.

Ledamot styrelsen 2022. Mandattiden utgår 2026. Lantmästare. Ledamot LRF:s riksförbundsstyrelse. Äger och driver lant­ och skogsbruksfastighet.

Skogsinnehav: 1) 478 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 80 899 kronor.

Leif Hultman

Född 1960.

Ledamot styrelsen 2025. Mandattiden utgår 2026. Ordförande Inter IKEA Systems B.V. Holland.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor.

Håkan Larsson Född 1967.

Ledamot styrelsen 2024. Mandattiden utgår 2026. Ordförande svenska PEFC . Konsult inom strategi och ledningsgruppsutveckling.

Skogsinnehav: 162 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 1 507 915 kronor.

SUPPLEANTER — ARBETSTAGARREPRESENTANTER

1) Delägt.

Robert Andersson Född 1968.

Suppleant styrelsen 2023. Arbetstagarrepresentant för PTK . Ordförande för

SSF-Ledarna Södra Skog.

Ledamot i Södras koncernråd.

Pontus Johansson Född 1980.

Suppleant styrelsen 2015, ordinarie ledamot 2017. Arbets tagarrepresentant för LO. Klubbordförande i GS vid Södra Wood Mönsterås. Ledamot Södras koncernråd.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor.

Ann-Sofi Petersson Född 1974.

Ledamot styrelsen sedan 2023. Arbetstagarrepresentant för LO Ordförande i Pappers avd 34.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor..

Patrik Birgersson Född 1970.

Suppleant styrelsen 2023. Arbetstagarrepresentant för LO. Klubbordförande i GS vid Södra Wood/SBS Värö. Ledamot i Södras koncernråd.

Jan-Åke Friskvik

Född 1964.

Suppleant styrelsen 2024. Arbetstagarrepresentant för LO. Ordförande Pappers avdelning 9 vid

Södra Cell Värö. Ledamot i Södras koncernråd.

Koncernledning

Lotta Lyrå

Vd och koncernchef. Född 1975. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Anställd 2020. Ingår i koncernledningen sedan 2020.

Tidigare erfarenheter: McKinsey, ledande befattningar i Södra och inom IKEA ­gruppen. Senast vd och koncernchef för Clas Ohlson.

Övriga uppdrag: Ordförande Skogsindustrierna, ordförande GreenIron.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Johannes Bogren

Affärsområdeschef Södra Bioproducts. Född 1979.

Teknologie doktor i skogsindustriell kemiteknik, Chalmers. Civilingenjör i kemiteknik, Chalmers. Anställd 2008. Ingår i koncernledningen sedan 2024.

Tidigare erfarenheter: Olika befattningar inom Södra Cell och Södra Innovation.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Henrik Andersson

Medlems­ och strategichef. Född 1969.

Jägmästare, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och Ludwig Maximilian Universität, München. Anställd 2021. Ingår i koncernledningen sedan 2021.

Tidigare erfarenheter: Sågverkschef och platschef, Kährs i Nybro. Affärsområdeschef för sågverk, komponent och möbelfabriker, IKEA Industry och senast divisionschef Solid Wood, IKEA Industry.

Skogsinnehav: 220 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 196 066 kronor.

Emil Dahlin

IT­ och digitaliseringschef (CDIO) Född 1974.

Systemingenjör, IHM Master in Management, MBA ­studier, HeriotWatt University. Anställd 2025. Ingår i koncernledningen sedan 2025.

Tidigare erfarenheter: CIO Bravida Group, CIO Svevia samt ledande befattningar på PostNord, Norsk Hydro och Unilever.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Andreas Berge

Affärsområdeschef Södra Building Systems. Född 1975.

Civilingenjör Lunds tekniska högskola. Anställd 2022. Ingår i koncernledningen sedan 2024.

Tidigare erfarenheter: Accenture och olika befattningar inom Kährs Group, senast som CCO för det kommersiella segmentet.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Catrin Gustavsson

Affärsområdeschef Södra Cell. Född 1970.

Teknologie doktor i massateknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör i kemiteknik, Chalmers. Anställd 2014. Ingår i koncernledningen sedan 2017.

Tidigare erfarenheter: Affärsområdeschef Södra Innovation, process teknisk chef Södra Cell Värö, produktionschef BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, laboratoriechef Kvaerner Pulping och forskningsingenjör Stora Enso.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Innehav av totalt insatskapital avser förhållandena den 31 december 2025.

Peter Karlsson

Affärsområdeschef Södra Skog. Född 1976.

Civilekonom. Anställd 2016. Ingår i koncernledningen sedan 2019.

Tidigare erfarenheter: Olika befattningar inom Södra, bland annat ekonomi­ och finansdirektör, chef för Södra Interiör, CFO Elajo Invest samt ledande ekonomibefattningar inom tillverkningsindustrin.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Magnus Örnberg

Ekonomi­ och finansdirektör Född 1965.

Handelshögskolan i Stockholm. Anställd 2023. Ingår i koncernledningen sedan 2023.

Tidigare erfarenheter: CFO på SAS och Saab AB samt CFO och andra finansiella roller inom ABB

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Caroline Leifson

Sekreterare och vd­assistent. Född 1972.

Anställd 2021. Ingår i koncernledningen sedan 2021.

Tidigare erfarenheter: Mångårig erfarenhet som administratör och gruppchef på P wC . Tidigare anställd inom hotellbranschen, Nordic Choice Hotels.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Isabella Wärvik

Affärssupportchef. Född 1982. Personal­ och beteendevetare, inriktning mot organisationspsykologi. Anställd 2022. Ingår i koncernledningen sedan 2022.

Tidigare erfarenheter: Chefsroller inom HR , ledarskaps- och organisationsutveckling, bland annat inom HK Scan och Ballingslöv AB

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Marcus Åsgärde

Affärsområdeschef Södra Wood. Född 1977.

Civilingenjör från Chalmers i Göteborg och MBA från Handelshögskolan i Stockholm. Anställd 2005. Ingår i koncernledningen sedan 2023.

Tidigare erfarenheter: Olika roller på flera affärsområden inom Södra, däribland platschef för Södra Cell Värö samt Södra Wood Värö.

Skogsinnehav: 0 ha. Totalt insatskapital i Södra: 0.

Förändringar under året

Stewen Nilsson lämnade sin befattning.

Emil Dahlin, CDIO från 1 mars 2025.

Isabella Wärvik ny roll som affärssupportchef från 1 januari 2025.

Henrik Andersson ny roll som medlems­ och strategichef från 1 maj 2025.

Södras ABC — ord och uttryck

Avsalumassa

Se Marknadsmassa.

Biobränsle

Biobränslen kan vara fasta, flytande och gasformiga. Exempel på fasta biobränslen är brännved, flis, pellets och briketter. Exempel på flytande biobränslen är etanol, metanol, biodiesel och bioolja. Till gasformiga biobränslen hör biogas, dimetyleter och biometan.

Biodrivmedel

Fordonsbränslen som produceras från förnybar biomassa, till exempel biodiesel, HVO ­ diesel.

Bioekonomi

Bioekonomi handlar om all ekonomisk aktivitet som kommer av kunskap om biologiska processer och bioteknologi och syftar till ett hållbart sätt att leva utan att förbruka jordens ändliga resurser.

Biogen koldioxid

Biogen koldioxid innehåller kol som ingår i det biologiska kretsloppet. Fossil koldioxid innehåller däremot kol från fossila inlagringar.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Hög biologisk mångfald innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arter. För ytterligare förklaring, se FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD)

Biomassa

Biomassa är enligt EU:s förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG) den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk – liksom den nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Bioprodukter

Södras bioprodukter inom affärsområde

Bioproducts innefattar biobränsle, biomaterial, biokemikalier, el, dissolvingmassa och värme.

Blå målklasser

Blå målklasser innebär att vattendrag värderas och att ambitionen för hänsyn till vattenmiljöer anges med målklasser i den gröna skogsbruksplanen.

Dissolvingmassa (Textilmassa)

Dissolvingmassa, ibland även kallat textilmassa, tillverkas huvudsakligen av björkved och används bland annat för textila ändamål vid tillverkning av viskos och lyocell. Begreppet kommer från engelskan ”dissolve” (lösa upp) Vid produktion av textilfibrer löses cellulosan i massan upp.

Elcertifikat

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.

Energimåttenheter 1 Terawattimme (TWh) = 1 000 Gigawattimmar (GWh) = 1 000 000 Megawattimmar (MWh) = 1 000 000 000 kilowattimmar (kWh)

eNPS

Employee net promoter score. Mäter hur sannolikt det är att ett företags medarbetare skulle rekommendera sin arbetsgivare till en vän. Resultatet delar upp medarbetare i tre grupper: ambassadörer, passiva och kritiker där eNPS beräknas på skillnaden mellan ambassadörer och kritiker.

Fossila bränslen

Till skillnad från förnybara bränslen nybildas fossila bränslen långsamt, till exempel kol, olja och naturgas.

FSC®

Forest Stewardship Council® är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar och har utvecklat principer för certifiering av skogsförvaltning.

Föryngringsavverkning

Avverkning av nästan alla äldre träd i ett skogsbestånd med syfte att ge plats för en ny generation skog. Kallas också slutavverkning.

GRI — Global Reporting Initiative

GRI är ett globalt ramverk med riktlinjer för hållbarhetsredovisning med krav på transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan.

Grot

Förkortning av ”grenar och toppar”, en produkt som tas tillvara vid avverkning. Används som biobränsle, till exempel i kraftvärmeverk.

Grön el I dagligt tal el som produceras av förnybara källor som exempelvis biobränslen, vind­ och vattenkraft.

Grön skogsbruksplan

Grön skogsbruksplan är ett viktigt verktyg och stöd för ett ekonomiskt och miljöanpassat skogsbruk som kombinerar miljöhänsyn med produktion. Den gröna skogsbruksplanen innehåller även blå målklasser för vattenmiljöer. Används även vid certifiering av skogsfastigheten.

Grönt bokslut

Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Södra Skogs revisorer kontrollerar hur föryngringsavverkningar, gallringar, naturvårdande skötselåtgärder och föryngringar lever upp till skogscertifieringssystemen PEFC:s och FSC®:s krav på generell hänsyn, men också hur Södra följer egna policyer och rutiner för miljöhänsyn.

Ha

Hektar. En yta motsvarande 10 000 kvadratmeter.

Hänsynskrävande biotop

Område i naturen som på grund av sina särskilda egenskaper utgör en livsmiljö för vissa växt­ eller djurarter.

Insatskapital

Kapital som föreningens medlemmar bidrar med genom insatser.

ISO 14001

En internationell standard för miljöledningssystem.

ISO 45001

En internationell standard för ledningssystem för arbetsmiljö.

ISO 50001

En internationell standard för energiledningssystem.

Kemikalier

Ett samlingsbegrepp för de kemiska produkter som används i Södras verksamhet.

KL-trä (korslimmat trä)

Ett starkt och styvt byggelement med hög formstabilitet. Södras KL­trä består av PEFC och/eller FSC®­ certifierad råvara och är typgodkänt för svenska marknaden.

Kokkemikalier

Kemikalier som används i massabrukens kokerier för att lösa ut lignin.

Koldioxidekvivalenter

En måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Olika växthusgaser har olika stark klimatpåverkan. När utsläppen anges i koldioxidekvivalenter är alla växthusgaser räknade som om de vore koldioxid.

Kolsänka

Upptag av koldioxid, till exempel i en växande skog.

Lignin

Lignin är det ämne som fungerar som bindemedel och binder ihop cellulosafiber i ved.

Värdefull produkt vid massatillverkning som kan ersätta fossila material i bland annat lim, batterier, gummi, kompositer och ligga till grund för nya biobränslen och biostimulanter.

LTA

Lost time accident.

Arbetsskada med frånvaro.

LTAR

Lost time accident rate.

Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.

m³fub

Fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vanligen som mått vid avverkning och handel.

m³s

Kubikmeter stjälpt mått. Avser materialets yttre mått och används bland annat för flis.

m³sk

Skogskubikmeter. Avser volymen av hela trädstammen ovan stubbskäret inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används vanligen som mått på rotstående skog.

m³sv

Kubikmeter sågad vara.

Marknadsmassa

Södra producerar pappersmassa, dels barrsulfatmassa, dels lövsulfatmassa men också textilmassa (dissolvingmassa) som säljs på marknaden för avsalumassa till kunder globalt.

Miljövarudeklaration

(EPD, Environmental Product Declaration) Information om en produkts miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. Miljövarudeklarationer publiceras av ett EPD ­program och är verifierade av en oberoende tredje part.

OnceMore®

Dissolvingmassan som produceras i OnceMore® ­processen består av cellulosa som kommer från två olika källor där en del är uttjänt textil och en del är trä från hållbara skogar.

PEFC

Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell organisation som arbetar för ett hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering.

Processkemikalier

Kemikalier som används i produktionsprocesser i Södras industri.

Recycled Claim Standard (RCS)

Syftet med RCS är att öka användningen av återvunna material. Produkter som är certifierade enligt RCS innehåller återvunnet material som har verifierats i varje steg av leveranskedjan, från källan till slutprodukten. Genom RCS ­ certifiering kan Södra producera och tillverka RCS ­ certifierad OnceMore®dissolvingmassa.

Scope (1, 2, 3)

Standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser (GHG Protocol) delar upp företagens utsläpp i tre delar: Scope 1 – direkta utsläpp av växthusgaser från de verksamheter där företaget har finansiell kontroll, Scope 2 – indirekta utsläpp kopplat till inköpt energi och Scope 3 – övriga indirekta utsläpp.

Skoglig konsekvensanalys (SKA)

Skogsstyrelsen gör, i samarbete med SLU, skogliga konsekvensanalyser (SKA) regelbundet. Utifrån ett antal olika scenarier, där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknas vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om tillståndet i skogen. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning. Den senaste skogliga konsekvensanalysen gjordes 2022 och kallas för SKA 22.

Ståndortsanpassning

Skogsskötsel anpassad efter förutsättningarna på respektive växtplats, till exempel val av trädslag.

Substitution

Substitution innebär att ersätta med något annat. Substitution skapar en positiv klimatnytta när produkter baserade på förnybar skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning, som stål, cement, plast och fossil energi.

Substitutionsfaktor

Substitutionsfaktorn skiljer sig åt mellan olika material. Det vi mäter är mängden utsläpp av fossilt kol som ersätts per enhet biogent kol i skogsprodukterna.

Tallolja

Produkt från massabruken som kan ersätta fossila råvaror. Används bland annat för produktion av råtalldiesel och kemikalier.

Textilmassa

Se Dissolvingmassa.

Ursprungsgarantier

Ursprungsgarantier utfärdas av staten och visar vilken typ av energikälla elen kommer ifrån. Ursprungsgarantierna kan sedan säljas av elproducenter på öppna marknaden.

Vinstdelning

Södras modell för vinstdelning ger medlemmarna avkastning dels på det virke som levererats, dels det insatskapital medlemmarna bidrar med. Begreppet innefattar således utdelning på virkesleveranser och insatskapital men innebär även insatsemission. Insatsemissionen ökar medlemmarnas insatskapital och är en särskild form av värdeöverföring som omvandlar kollektivt ägt eget kapital till individuellt ägt medlemskapital.

Växthusgas

Gaser som påverkar växthuseffekten, till exempel koldioxid, metan och lustgas.

Finansiell information

Rapportdatum

Följande datum gäller för publicering av rapporter:

Kvartal 1 22 april 2026

Kvartal 2 17 juli 2026

Kvartal 3 22 oktober 2026

Kvartal 4 / Bokslutskommuniké februari 2027

Föreningsstämma avseende verksamhetsåret 2025 äger rum 2

Rapporterna och mer information om Södra finns att läsa på sodra.com/finansiellt

fler uppgifter finns på webben: sodra.com/kontakt

SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING

Postadress: 351 89 Växjö

Besöksadress: Skogsuddevägen 40, Växjö 0470 ­ 890 00 info@sodra.com

Frågor om års­ och hållbarhetsredovisningen besvaras av: CFO Magnus Örnberg Telefon: 0470 ­ 891 88 E­post: magnus.ornberg@sodra.com

Bilden på framsidan:

Skogsbilvägar gör skillnad

Skogsbilvägar är avgörande för att sköta och vårda skogen och för att skapa en trygg arbetsmiljö. De gör det möjligt att transportera virke och ger tillgång till jakt, friluftsliv och naturupplevelser. Men skogsbilvägarnas betydelse sträcker sig längre än så. Vid bränder, olyckor eller kriser är de en del av Sveriges beredskap och gör det möjligt att snabbt nå fram med människor, fordon och utrustning. Skogsbilvägar är mer än vägar i skogen.

De är en del av ett starkt och väl fungerande samhälle.

Detta är Södra

Med rötterna i skogen skapar vi framtiden. Södra bildades 1938 ur idén om att vi är starkare tillsammans. I dag är

Södra Sveriges största skogsägarförening med fler än 50 000 familjeskogsbrukare som medlemmar. Tillsammans äger medlemmarna i Södra en världsledande industri som förädlar skogsråvaran till förnybara produkter inom massa, trä, byggsystem, energi och biokemikalier.

Produktion: Södra i samarbete med Ny Studio.

Tryck: Taberg Media Group, inlaga Amber Graphic 130 g, omslag Amber Graphic 300 g. Papper kommer från Södras kund Arctic Paper.

Foto: Malin Arnesson, Sofia Ernerot, Kennet Johansson, Fredrik Syrén, Johan Claesson, Daniel Wengel, Joel Dittmer, Martin Olofsson, Alexander Hall.

Södra Skogsägarna ekonomisk förening

adress 351 89 Växjö telefon 0470 ­ 890 00 e­post info@sodra.com hemsida sodra.com