Årsfestkomposten 2020 (Soc&komposten 3/2020) by Soc&komposten

I LXXV I VIILXX XXVIILXXV VIILXXVIIL I V XXV X L I X I L V I L X I I X I X ILXXV VIILXXVIIL LXXVIILXXV IILXXVIILX LXXVIIL VII VII XXV LXX I X L X I I X I X V L L V I X I I I X X V V X ILXX X I L X I X V I X L L X V I I I I X X IILXXV XXVIIVIILX XXVIILXXV VIILXXVIIL VIILXX IIL IIL LXX LXX I I V X IILXXV LXXVIILXXV XVIILXXVII LX XVII I I X V L I X I I I X X V V IL IL ILXX I V VIILXX XXVIILXXVI XVIILXXVI X XXVI X L L I I I I X V V L L I X X IILX V LXXVI XVIILXXVII IILXXVIILX X XVII X X L L I I I I X V V V IL ILXX ILXX ILXX I I I V V V LXXVI X X X X X X XVIIL L L L I X I I I I L I I V V I V X X V X X XVIILX VIILXXVIILX XVIILXXVIIL IILXXVIILXX IILXXVII X LX ILXXV XXVIILXXV XVIIL I V XVIILX XVIILXXVII X X VIIL VIIL IILX X ILX X V I X X X V L L X I X I I I L X XV IL XV XV VII X X X X L L I L X I I I I L I V I V I V X V X XX XVIILX VIILXXVIILX IILXXVIILXX XVIILXXVIIL XVIILXX XX IILX IILX XXV L I V L V I I X I X V X V X X L L X I X LXXV VI VII I ILX I X I X V X V X X L L I X I I X I X V IL XXVIIL ILXXVIILXXV IILXXVIILXX XXVIILXXVI VIILXXV IIL VI XV V X X X X L ILXX I I X L I I L V I V I I X V X V IILX X X X V L L I I X X I I L I V X V I L X X V I X X X XVI X L I XXVIIL VIILXXVIILX VIILXXVIIL I V VIILX X X X X L X X I I I I X X LXXV XXVIILXXV XXVIIL I XXVIIL VIILXXVIIL I V X VIIL VIIL VIILX LXX X X X X X X L L L I I I I I I XXVII VIIL V V V X X X X X X X X L L L L I I I I I I I I V V ILXX I IILXXV LXXVIILXXV LXXVIILXX LXX V I I X V X L X I I I I X I I L V IILXXV LXXVIILXXV LXXVIILXX XVIILXXVII XXVIILX VII VII VIIL IILX VIILXX IILXXVIILXX XXVIILXXV ILXXVIILXX XVIIL X L I I I L V I V V I X VIILX XXVIILXXV ILXXVIILXX ILXXVIILXX XXVIILX IL VI VI VIIL X X L LXXVI ILXXVIILXX ILXXVIILXX I I V VIIL X X X X I L I L I I V I V I V X X V XVIILX VIILXXVIILX IILXXVIILXX ILXXVIILXX IILX V X X L X VI XV XVII X L I XVIILX IILXXVIILX ILXXVIILXX I XVI V X X L I X I L V V I I X I V IILXX LXXV V I XX XVIILX ILXXVIILXX I X L I V X I L X I V I X X V L I V VII IILX ILXX V I X V X X VIILXX LXXVIILXX L X XVI I I L X I V I L I X V I I X X V I X ILXX XVIIL I X XX V IILXXV VIILXXVIIL L L X I I V X V X L I X X I X X ILX VIILX LXXV I X I X V XXVIIL XVIILXXVI L X ILX I I I X V V L I X X I X X X V X IL VIIL VIIL X X X X L L LXXVI VIILXXVIILXSTUDORG I I IILX I LXXVII I V V V X X X X X X L L L X I I I I I I XVIILX XXVIILXXV XXVIILXXV XXVIILXXV VIILXXV IIL IIL IIL V V V IILXX X X X V X X X L X L L I I X L VI VII I XVIIL

Ã…rsfestkomposten

Chefredaktör Belén Weckström Redaktionssekreterare Moa Ketonen Layout Belén Weckström och Moa Ketonen Pärmbild (Henrik Hägglund) Anni Reenpää Ansvarig redaktör Anna Backström, ordförande för Studentorganisationen vid Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet r.f. Kontakt sockomposten@gmail.com sockompostentidning.wordpress.com facebook.com/sockomposten @sockomposten Tryckeri KTMP

Lösningarna till pysselhörnan på s. 44 –45:

Utgiven i Helsingfors i december 2020. Soc&komposten är Studorgs medieprodukt, producerad av studenter på Soc & kom. Studorg får tidningsstöd av studentkåren vid Helsingfors universitet.

Innehållsförteckning 4 Årsfestmaskalkernas hälsning 5 What the årsfest? 6 Vett och etikett 8 Årsfestveckan, Måndag: Baklängessits 10 Tisdag: Halarmärkestorg 11 Onsdag: Syfiilis och spelkväll 12 Torsdag: När börjar spexet? 14 Fredag: Årsfest 16 Ordförandes tal 18 Kuratorns tal 20 Understödsföreningens tal 22 Talet till människan 24 Årsfesttalare: Michaela von Kügelgen 27 Årets halarmärke 28 Rekorns tal 30 Årets föreläsare: Henrika Zilliacus-Tikkanen 34 Årsfesten som inte var 36 Funktionärstack 39 Mimas hemliga låda 40 Sagt på Jodel 42 Spexspecial 44 Pysselhörna 46 Horoskop 50 Sillisbladet

Årsfestmaskalkarnas hälsning Elin Nyqvist och Matilda Lindfors

Välkommen till Årsfestkomposten, en kombination av Årsfestbladet och Soc&komposten! Lite annorlunda att ni inleder ert läsande med att läsa en hälsning av årsfestmarskalkarna istället för chefredaktören, men man kan ju inte säga att året på något sätt skulle varit normalt. Den här tjockare versionen av Komposten kommer innehålla allt från vanliga texter, Mimas hemliga låda och årsfesttal till sillisblad. Jo, man kan säga att här finns allt du behöver. Vi kan lätt påstå att vårt studieår flugit förbi helt för snabbt och att vi upplevt en massa. 4

Mycket sådant som man inte förväntade sig att uppleva under sin studietid: döden av mexikanska ungskorven, portförbud från Nypolen och för att inte tala om dagens undantagssituation. Hur fixar man en årsfest då? Det är en ypperligt bra fråga. Ärligt sagt så vet vi inte om någondera av oss kan svara på det men om du frågar oss hur man inte ordnar en årsfest så är vi de rätta personerna att kontakta. Som marski emerita sade så har vi också gått igenom

de faser man borde gå igenom som en marski – nämligen glädjen att bli vald, val av årsfestlokal, skräck och stress vid pandemi, lite gråt när saker går åt skogen, skumpa, lite mer skumpa, nytt hopp, planering, plötsliga tekniska problem och strul och sedan slutligen en bra årsfest och en desto bättre fylla med några glädjetårar. Ganska lyckat på sitt sätt kan man ju säga. Medan ni läser det här bladet så hoppas vi att ni ser tillbaka mot gångna årsfester eller drömmer om kommande festligheter. Skål på det!

What the årsfest? I år är det vi som har fått äran att fungera som era årsfestmarskalkar. Med andra ord är det vi som planerar och organiserar årsfesten och allt som har med årsfestveckan att göra. När vi insåg att en traditionell årsfest inte kunde ordnas hade vi ingen aning om hur man skulle kunna förverkliga den på distans. Men något vi visste var att vi på något sätt ändå ville uppmärksamma årsfestveckan. Vi satt och knådade våra geniknölar flera kvällar i rad och då oktober närmade sig så hade vi färdigställt ett någorlunda roligt årsfestveckoprogram. Men vad är egentligen en årsfest då? Jo, det är en extra fin och högtidlig fest där det gångna verksamhetsåret firas. Festdeltagarna klär sig i högtidsdräkt, det vill säga frack eller långklänning. Under självaste festsupén avnjuter man en trerättersmiddag och tar till sång. Festligheterna avslutas med akademiska danser och därefter styr man stegen mot Nypolen för efterfest. Om du ska representera (reppa) en förening eller nation styrs stegen innan middagen mot Solenna akten på Nypolen. Solenna går ut att alla inbjudna gäster framför hälsningar, gratulationer och ger eventuella presenter till föreningen. Som StudOrgs årsfestmarskalkar 2020 vill vi önska hela vår förening och alla underbara medlemmar en fantastisk 77:e årsdag! Hur ni än har firat hoppas vi att ni har haft en bra upplevelse och överlevt den händelserika årsfestveckan. Vi ses i dimman under kommande årsfester.

Deleece Cook/Unsplash

Vett och etikett De här etikettsreglerna kan vara bra att lägga bakom örat inför nästa årsfest.

Avecen sitter bredvid eller mittemot dig, ifall du har anmält en sådan. Om man vill sitta med sina vänner bör man framföra det som önskemål i anmälan. Det är också fullständigt okej att komma på årsfest utan avec! Akademiska danser avslutar kvällen. Den sista dansen är i allmänhet reserverad för din avec. Under årsfestveckan ordnas en dansövning för alla som känner att deras danskunskaper är något rostiga.

Banketten går enligt föreningens allmänna sitsregler. Årsfesten fortlöper enligt

programmet som hittas på programbladet och därför är det inte lämpligt att ta in till exempel tempo eller sånger på eget initiativ. Cocktailtillfället börjar oftast klockan 18. Årsfesten inleds exakt en timme senare – kom i tid! Under cocktailtillfället bjuds det på en välkomstdrink och du har möjlighet att mingla med de övriga deltagarna. Efterfesten äger traditionsenligt rum på Nypolen i Nya studenthuset. Där råder inga etikettsregler förutom föreningens allmänna festregler. Huvudsaken är att alla kan festa loss och ha det roligt.

Frack är den rekommenderade festdräkten men kan också ersättas med mörk kostym. Fracken ska vara svart, med vit väst och fluga. Med frack ska man även ha vita hängslen och mörka strumpor. Armbandsur ska inte bäras med frack. Honnörsbordet finns till för festtalare, rektor, kurator och föreningens styrelse samt hedersgäster. Stå upp tills honnörsgästerna har tågat in och satt sig. Håret bör vara uppsatt i en prydlig frisyr och inte röra axlarna.

Jamie Coupaud/Unsplash

Klänningen ska vara lång. Före klockan 18 ska dekolletaget och axlarna täckas med en tunn sjal om klänningen är öppen. Till aftonklänning bär man inte heller armbandsur. Handväskan ska inte placeras på bordet. Väska med axelband kan hängas på stolen, väska utan band kan placeras i famnen eller på golvet. Skorna ska helst täcka tårna. Kårbandet i föreningens färger gult, svart och grönt bärs frivilligt och finns till salu i StudOrg. Kårbandet ska inte röra bar hud, och den gula färgen ska vara överst. På klänningen ska kårbandet sys till en rosett och bäras

på vänstra bröstet. Till fracken bärs kårbandet från höger axel snett neråt över skjortbröstet. Mobilen ska hållas avstängd eller ljudlös. Respektera ditt bordssällskap och årsfesttalarna och låt mobilen vara under banketten. Måltiden påbörjas då alla i bordet fått sin mat. Med varm mat räcker det med att det närmaste bordssällskapet har fått mat. Plåten ska endast bestå av akademiska heders- och förtjänsttecken. Om du bär sådana ska du inte ha

näsduk i bröstfickan. Sillisen … när börjar den?! Endast årsfestdeltagare och efterfestfixare kan delta på sillisen. Där bjuds på krabbismat, snaps och ytterst krapulant umgänge – det vill du inte missa. Klädkoden är galen hatt, halare och annan rolig klädsel. Under sillisen kan du också läsa det nyaste numret av Sillisbladet. Snapsvisor tas endast in av sångledarna. På årsfest sjunger man inte extra verser utan följer sångbladet.

Måndag: Baklängessits Alexander Beijar, klubbmästare

Kris, kaos och karatefylla Det är väl de tre ingredienserna som vanligtvis utgör en baklängessits. Det går snabbt, det går hårt, och framför allt går det baklänges. Med tanke på hur året hittills har varit så var det inte svårt att komma fram till att det är en självklarhet att det ska ordnas en baklängessits, om än på distans. Med en raljerande pandemi så kändes det som om ”Äh, vad kan egentligen gå fel?”. Sitsen var, ja, kris, kaos och karatefylla vill jag hävda. Trots att alla satt hemma vid datorn, endera ensam eller i sällskap, så gick det hårt. Det var ingen skillnad om man var gulis, gamyl eller sångledare, i det skedet som sista (eller första?) punschvisan sjöngs, med eller utan åsnebrygga, så var alla borttappade. Just så som det ska vara

på en baklängessits. Att få maten klar i tid var svårare än man kunde tro, och om någon verkligen lyckades få alla tre rätter på bordet under sitsens gång så vill festutskottet gratulera och lyfta på våra virtuella partyhattar. Sen, om någon för framtiden undrar hur länge det tar att sjunga Helan går, och hur mycket tid man ska reservera för det: inte två minuter. Om inte man är intresserad av att sitta och ha-chi-chia i en och en halv. Men, man lär sig av sina misstag, och om än det var en rolig fest, så tror jag att vi alla hoppas att nästa baklängessits kan ordnas helt som ”vanligt”, med stress i köket och kaos i stora salen på Nypolen. Kan man inte det, så har vi i alla fall lärt oss någonting från i år, hoppas vi.

Den ocensurerade versionen:

Pasta, ciabatta och raketfylla För den som varit på baklängessits någon gång så kommer det knappast som en överraskning att det går snabbt och hårt. Vanligtvis finns det ett helt köksteam som sliter för att de berusade sitsdeltagarna ska få mat framför sig. När man ska göra allting på egen hand finns det en överhängande risk att det inte går som på Strömsö. Av något skäl så är det ju alltid en bra idé att inleda efterfesten (eller blir det att avsluta efterfesten, den första drinken?) med en drink som är rätt så stark, och sen dricka hela punschen efter första (eller ja, sista då) punschvisan. Då blir risken överhängande att det blir svårt att uppskatta hur länge det tar att koka pasta, eller att skära körsbärstomater till huvudrätten.

Om man dessutom då borde vara den som har koll på Zoomen, klockan, att se till att alla är på mute eller ingen är på mute, så kan det bli ganska hektiskt, trots att sitsen bara är på distans, tydligen. I det skedet som pastan äntligen kokat klart och den kommer på bordet så sjunger vi redan halvankaren, och i det skedet inser vi att det inte är värt att försöka hinna göra någon bruschetta (av ett bröd som jag senare under morgonnatten tappar bort och ännu en vecka senare söker i min lägenhet, bara för att få veta att det redan är uppätet). Nåväl, en hektisk och stundvis kaosartad sits utlovades, och det blev det, på gott och ont. Ha-chi-chi på det bara!

Tisdag: Halarmärkestorg Julia Rehn, programutskottets ordförande

På tisdagen under årsfestveckan ordnades ett halarmärkestorg utomhus i Kajsaniemiparken. StudOrgs nyaste märke, Det mås bra, som designades av Ania Séraphin och vann halarmärkestävlingen i våras såldes för första gången. En hel del äldre märken som grävts fram ur Studdes mörkaste gömmor fick också se dagsljuset för första gången på många år och vi var glada över att se att också många av de märkena fick nya ägare. De nyare märkena såldes för en liten slant, medan till exempel horrorjaktens märken från tidigt 2000-tal och gamla sillismärken delades ut gratis. Vissa besökare tog sig till och med tillfället i akt att sälja märken av egen 10

design! Stämningen kring vårt lilla bord i parken var på topp med musik såväl som en och annan spontan lek. Sammanlagt besöktes halarmärkestorget av över 60 personer, och få gick hem tomhänta. Ifall man inte hittade några tilltalande märken fick man åtminstone ta med sig lite snacks för hemvägen. Halarmärkestorget verkade vara uppskattat av föreningsmedlemmarna och en hel del ivriga gulisar fick nu sina första märken att sy på sina nya halare.

Onsdag: Syyfilis och spelkväll

Anna Backström, StudOrgs ordförande

Den traditionella pysselkvällen byttes ut mot syfiilis och spelkväll på Zoom, och lika mysigt var det som att sitta på Nypolen och sy en massa kårband inför spexpremiären. Några ivrigare sömmare samlades framför kameran och snackade dittan och dattan medan halare fick fler märken på sig och ett och annat kårband förvandlades till en finfin rosett. Att sy en rosett av en bit band är lättare än vad det ser ut. Du behöver cirka 40 centimeter av det trefärgade bandet, lite

sytråd, en nål och följa några enkla steg. Första steget är att vika bandet så att det formar en liten rektangel (se bild 1). Nästa steg är att vika bandet till en lite större rektangel under den första rektangeln (se bild 2). Det tredje steget är att vika en ännu större rektangel under de två första rektanglarna och lämna kvar ett stycke av bandet (se bild 3). Till slut gäller det att använda biten som blev kvar och vira runt alla tre rektanglar och sy ihop dem på baksidan av rosetten (se bild 4).

Det gäller att pröva sig fram med hur mycket du behöver vika för varje rektangel. Det kan kännas lite yrt i början, men med lite fiilis ska det nog bli en rosett till slut.

Torsdag: När börjar spexet? Det är sent i oktober 2018. Salen i Lärkan är proppfull och spänningen är påtaglig. StudOrg ska för första gången ha ett spex på en ordentlig scen, passligt till jubileumsåret. Efter att spexansvariga Sara Haapalahti och Anna Hellberg sagt sina välkomnande ord börjar salen att ropa ”när börjar spexet”! Jag kommer ihåg att jag satt i publiken och kramade min skumpaflaska. Jag visste inte riktigt vad man skulle förvänta sig. Men framför allt så var man otroligt spänd på föreställningen. Snart gick de första skådespelarna på scen välkomnandes av flygande skumppakorkar. StudOrgs spex har haft anspråkslösa rötter. Det hela började med enstaka föreställningar på preårsfesten på Nypolen. Spexet försvann för en stund men fick sin mycket kära återkomst år 2017 med Mima Ekelund som spexansvarig. Det årets spex hette Rödluvan och vargen och handlade om en studerande som måste fixa pengar, klänning och en avec för årsfesten. 12

I spexet figurerar bland annat en kokainberoende mommo, Donald Trump och Pokemon go. Förutom premiären så visades Rödluvan och vargen ännu två gånger på Nypolen. Som gulis 2018 fanns det mycket att ta in. Studielivet kändes nästan överväldigande men det var skönt att ha mycket fritid att man kunde prova på det mesta. Men då jag hörde om det här med spexbootcamp tänkte jag att ”nej det måste nog vara jobbigt, det är inget för mig”. Det hade inte gått många veckor förrän man började höra en massa inside jokes om spexet och man kunde bara stå där bredvid som ett frågetecken och undra vad det hela handlade om. StudOrgs jubileumsspex eller Nora du har förlorat eller Som man ligger får man bädda eller Kvevlax pilksällskap handlade om StudOrgaren Nora som misstänker att hon blivit gravid, men hon vet inte vem pappan är. Spexet går ut på att Nora och hennes kompisar försöker luska ut det. Alla sånger

Pro tip: drick inte en hel skumppaflaska under spexet ifall ni vill följa med handlingen!

i spexet var såklart baserade på Abba. Då den sista sången i spexpremiären 2018 hade sjungits fylldes salen av applåder. Spexet hade varit en absolut succé, det var det ingen frågan om. Spexet skulle ännu ha två föreställningar till. Jag bestämde mig för att se det ännu en gång på sista föreställningen, dels för att det var så otroligt bra och dels för att försäkra mig om att jag verkligen inte hade missat något. Pro tip: drick inte en hel skumppaflaska under spexet ifall ni vill följa med handlingen! Efter själva spexpremiären hade jag blivit fast besluten att nästa spex inte ska upplevas från publiken utan på scen. Så roligt verkade själva föreställningen med alla sångnummer, vitsar och improvisationer. Ifall gulisen år 2018 var högst skeptisk mot att gå med i spexet så var det ingen frågan om saken när tutor 2019 deltog i bootcampen. Efter en knapp månad så var man på scen som ”kelatant” och gjorde nu åtminstone ett hederligt försök att dansa och sjunga. Det spexet hette Kela på Röfen eller

Hoxhox i en box eller Spex on the beach. Det handlade om fyra studerande som blir skickade till en hemlig ö. De har blivit förvandlade till djur på grund av att deras studier har gått dåligt. Efter fyra föreställningar och många omstarter var spexet 2019 slut. Fastän man var trött så var det definitivt en höjdpunkt och en oförglömlig del av mitt studieliv. Det var också roligt att följa med hur mycket entusiasm och tid som alla orkade sätta på spexet, utan den insatsen skulle det inte ha blivit till någonting. Jag hoppas verkligen att alla studorgare i framtiden får en ordentlig möjlighet att antingen själva medverka i spexet eller sitta i publiken och ropa omstart medan skumpakorkarna flyger. Lucas Hasselblatt

Fredag: Årsfest hemma StudOrgs 77:e bemärkelsedag skulle ju förstås firas, även om omständigheterna inte var de gynnsammaste och dimensionerna något mindre än tidigare år. Det stoppade inte oss, ett litet gäng StudOrgare och några utisar, från att dra fram finkläderna och ordna en middag årsfesten till ära. Med mig som sångledare var åsnebryggorna hackiga och skakiga. Men maten var bra, sällskapet ännu bättre och stämningen bäst! Festligheterna fortsatte ända tills

småtimmarna, men av uppenbara skäl var resten av kvällens händelser något vaga. Även grannen under fick ta del av festligheterna och lät oss förstå att han trodde att taket skulle falla ner då Boney M:s Rasputin med tillhörande dans dånade på efterfesten. Med några stackars timmar sömn i bagaget spenderades sedan lördagen i sillisens tecken, påklädda gula halare och med ädelt brännvin till morgonmål. En riktig succé med andra ord. Grattis StudOrg 77 år! Oscar Suomela

Vi bestämde med ett litet gäng att vi ville fira StudOrg på något sätt, så vi slog ihop våra kloka huvuden och ordnade en miniårsfest av rang. Alla hade var sitt ansvarsområde (mat, sprit, dekorationer och så vidare) och tillsammans fixade vi den bästa möjliga festen man kan ordna utan att vara på Nypolen. Sillisen ingick naturligtvis. Kalle Grönroos 15

Ett annorlunda år Anna Backström, StudOrgs ordförande 2020

Än en gång har vi fått njuta av en rolig årsfestvecka och firat StudOrg 77 år, på ett minst sagt annorlunda sätt än vad vi är vana vid. Tack vare våra fantastiska årsfestmarskalkar Matilda och Elin, fick vi ta del av mångsidiga program under hela veckan. Trots ett mycket annorlunda verksamhetsår har StudOrg ändå hunnit med ett och annat. Verksamhetsåret inleddes med utskottsmöten och planering av vårens program. Internationella utskottet träffade sina nya utbytesstuderande och StudOrg idrottar satte igång med sähly som första idrottsgrenen. Det första större evenemanget som ordnades var den inledande sitsen på Nylands nation i slutet av januari, eftersom vi fortfarande hade festförbud på Nypolen. I den inledande sitsen deltog 73 festglada StudOrgare och nästan dubbelt fler deltog i efterfesten. 16

Efter ett långt jullov var det roligt att få se StudOrgare igen och med spänning väntade vi på det kommande året. I februari fortsatte såklart StudOrg idrottar med vår duktiga idrottsansvariga Jessica. StudOrg idrottar funderade bland annat på hur man kunde locka nya och glada idrottare till Gumtäkt. Därför ordnades StudOrg idrottar med bastu och våfflor efteråt. Evenemanget lockade rekordmånga idrottare och ännu fler våffelentusiaster. Februari må vara den kortaste månaden på året, men för StudOrgs del var det nog en av de mest händelserika månaderna. Efter att vi äntligen blev av med vårt portförbud på Nypolen ordnades ”Back to Nypolen” där deltagarna fick spela olika cup games och känna av det klippiga golvet som vi alla saknat. Vi hann även med valentinhockey tillsammans med TF, vändagskaffe i Studde, konstkväll på Nypolen, bullbak och syfiilis.

Ett annat minnesvärt evenemang var såklart fastlagstisdagen i Brunnsparken. För tredje året i rad deltog StudOrg i studenternas legendariska pulkatävling. Inför tävlingen behövdes såklart en pulka som skulle klara av att åka nerför en backe utan snö. Därför ”lånade” två energiska PU-are (vågar inte nämna namn) en kundvagn av Arabias köpcentrum. De som spatserade 4,1 kilometer med vagnen för att komma fram till Studde i Kronohagen. Där fortsatte sedan dessa energiska PUare att förvandla kundvagnen till en vacker mås som döptes till Måses. Det visade sig att en kundvagn var ett ypperligt val och Måses rullade fint nerför den långa backen. Till vår stora förvåning blev Måses utsedd till publikens favorit vilket givetvis firades hela natten lång och minnet kommer hänga kvar i många många år. Februari avslutades med Skåttissitsen på självaste skottdagen. I gula halare fick vi äntligen sitsa på Nypolen, efter några månaders paus. Till vår stora ära hade vi även en svensk gäst från Samhällsvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet med oss, som fick uppleva en äkta finlandssvensk sits med ”Heja Sverige” som tema. Mars började lugnt med lite smått program här och där. I tankarna fanns den traditionella SF-sitsen, där vi i år skulle få sitsa på Nypolen med ett gäng studerande från Statsvetenskapliga klubben vid Åbo Akademi. Allt var planerat, deltagarna var anmälda och maten var beställd då covid-19 plötsligt vände på smeten ett dygn innan sitsen. Jag kommer nog aldrig att glömma torsdagen 12.3, då regeringen beslöt om de första rekommendationerna för att bromsa spridningen av coronaviruset och läget i Finland blev allvarligt.

Styrelsen satt på ett krismöte sent på kvällen och bestämde att inhibera sitsen med SF-klubben. Det var ett mycket tråkigt men viktigt beslut som StudOrg fattade. Senare beslöt vi även att inhibera alla vårens evenemang och bedriva verksamheten på distans. I det här skedet levde ännu hoppet om att vi till hösten kunde ha en normal verksamhet och få känna av det klibbiga golvet på Nypolen medan Don’t Stop Believin’ spelas i bakgrunden. Hösten kom och läget såg lite bättre ut än vad det gjorde under våren och plötsligt var det dags för introduktionsveckan för våra nya gulnäbbar och utbytesstuderande. GU och IU hade förberett mångsidiga och nya evenemang för att integrera och bygga upp en gemenskap bland våra nya medlemmar. Som en gammal GU-are kan jag säga att evenemangen var mycket lyckade och jag hoppas våra gulisar och utisar har knutit nya vänskapsband och fått nya upplevelser och minnen. Det har minst sagt varit ett annorlunda år för StudOrg. Jag är tacksam för att ha en styrelse som är ivriga, flitiga och påhittiga när världen vänds upp och ner. Tänk att vi fått sitsa, spela spel, haft arbetslivskvällar, syfiilis och annat kul via en datorskärm. Jag är tacksam för alla våra fantastiska extraordinära funktionärer som bland annat sett till att vi får idrotta, får läsa Soc&komposten, har årsfestprogram och ett spex framför oss. Jag är även tacksam för alla funktionärer som varit med och förverkligat vår verksamhet, ni är guldvärda. Till slut vill jag tacka alla föreningsmedlemmar som tagit del av StudOrgs aktiviteter in real life och på distans, tack vare er finns StudOrg och lever kvar i många många år till. 17

Kuratorns tal Titus Wahlgren

Ärade rektor, ärade ordförande för USF, ärade ordfröken för StudOrg, ärade hedersmedlemmar, ärade årsfestalare, ärade gäster, ärade Måsen, kära StudOrgare! När jag nu står här framför er och talar, tänker jag tillbaka på hur vi firade vårt 76:e verksamhetsår. Det var ju ganska likadant som i år, förutom att de inte alls var så. Vi firade med en baklängessits, hade syfiilis, dansövning, fick se på ett hejdundrande spex och hade en otroligt fin middag på restaurang Bank. I år har vi tyvärr inte haft möjlighet att fira på samma sätt men programmet har ju varit helt sjukt bra med tanke på omständigheterna. Jag vill redan nu tacka er, Matilda och Elin, för ett jättebra jobb och hur fyndigt ni planerat trots att hela er show blev stulen av covid-19. Då jag började skriva det här talet så måste jag sitta och fundera på vad jag riktigt vill säga en lång stund. Fastän jag redan vistats länge på högskolan, enligt vissa helt för länge, kommer jag ihåg första gången jag gick igenom dörren till Soc&kom, hösten 2016. Jag kände mig nervös inför att börja studera men var samtidigt taggad på att få lära känna nya människor och börja ett nytt kapitel i mitt liv. Gulishösten kom och gick, programmet var ganska likadant som nu, fastän det var mycket mera fokus på att doka än på att ha program. Så småningom fick man hum om hur det var att börja studera och hur det var att vara gulis. Back in the day var det nog lite annan meno, gamylerna jävlades med gulisarna, man fick extra poäng om man klädde av sig och var naken på gulisintagnings punkterna och det fanns 18

alltid kalja i StudOrg-rummets kylskåp. Studierna rullade nu på där vid sidan om och allting var precis som det skulle. Hur kommer det då sig att jag står här framför er idag o paasar? Jag har ett svagt minne av att frågade någon frågat mig om jag ville ställa upp som klubbis på jatkona under herrmiddagen 2016. Jag tvekade lite och sa att jag måste tänka på saken men att jag var positivt inställd till det. Jag hade redan tidigare lovat mig själv att inte vara med i någon verksamhet, utan jag ville hellre bara kunna komma på plats och njuta. Jag vet egentligen inte varifrån den här tanken kommit men jag höll hårt fast vi den, som ni märker. Ett par dagar innan höstmötet 2016 bestämde jag mig att ”okej kanske jag vill ställa upp som klubbis”. Det kan också ha att göra med att Joel övertalade mig att ställa upp som klubbis och att ifall jag gjorde det så skulle han ställa upp som sitsvärd. Nå vad blev resultatet då? Typ den mest legendariska duon som StudOrg någonsin skådat. Nå, kanske inte riktigt, men roligt hade vi det och min tid som klubbis är något jag tänker på med värme. Allt roligt tar slut i något skede, även klubbisskapet och jag tänkte mig än en gång då höstmötet närmade sig att ”fan heller jag ska inte ta

nån styssenakki, nu ska ja bara studera och bli färdig”. Med facit på hand så gick det inte igen heller som jag planerat utan jag ställde upp som jubileumskoordinator för vårt 75-års jubileum. Jag fick chansen att sitta i styssen ännu ett år till och lära mig allt det jag missat under första omgången. Det var spännande att från föregående styrelseår få se hur annorlunda styrelsen var uppbyggd och hur man skötte liknande problem på ett annat sätt, hur olika ledarstilarna för bland annat ordförandena var och hur det var att jobba i grupp med helt andra människor. Jubileumsåret kom och gick, det ordnades evenmang längs med året som uppmärksammade jubileet, det var halarmärke- & ”studorgromu”-utställning, StudOrg var med i Laskiasreiha för första gången och åkte ner för Observatorieparkens backe med vårt gamla kylskåp och ett Jubbespex ordnades för första gången på Lärkan istället för att bara uppträda på Nypolen och spexet var ju en jättesuccé. Då det äntligen blev dags för höstmöte, kände jag mig vemodig över att det var dags att sluta. Eller var det? Det var inte förrän på vårmötet då StudOrg skulle få en ny kurator då tanken växte till att att ”tja, kanske jag sen också har något att komma med”, men inte tänkte jag på riktigt ställa upp. Tills dåvarande ordförande Viola övertalade mig på cirkus tre minuter. För övrigt var vårmötet då man valde en ny kurator typ det mest stressiga någonsin, eftersom valet till slut måste avgöras genom att singla slant! Att få verka kurator för StudOrg är bland det bästa jag varit med om. Tack vare ert förtroende fått göra saker jag aldrig ens kunnat drömma om! Ett av de bästa minnena under min tid som kurator var att förra vintern gästa våra svenska vänner på Samhällsvetenskapliga föreningen tillsammans med före detta ordförande Viola, då de ordnade den officiella efterfesten

för Nobelgalan. Det här var då en semikort, eller någon sorts summering över vad som hänt under de senaste fyra åren. Fastän man gett blod, svett och tårar för förening är det inte något jag skulle ändra på. Jag är så otroligt tacksam över att jag har kunnat få vara med och se hur StudOrg andan fortfarande lever vidare och mår bra! Ännu några ord om nuläget: Bästa gulisar, jag kan inte ens tänka mig hur det är att vara gulis under corona-hösten! Det är ändå väldigt uppmuntrande att se hur bra ni varit med. Ni har med era egna insatser gjort det bästa av en skitig situation. Vi hoppas såklart att vi så snabbt som möjligt kan återgå till en normal situation och att ni också ska få uppleva hur ett normalt studieliv ser ut! Bästa andra, tredje och n:te årets studerande: Jag vet att vissa av er sitter där och kämpar med att skriva kandin eller med statistikkursens inlämningsuppgifter eller någon jobbig föreläsningsdagbok som ni inte orkat skriva under kursen utan lämnat till sista dagen. Kom ihåg att inte stressa sönder er utan också reservera tid för er själva, om till och med jag klarar av de tre ovannämnda, så kan ni också göra det! Nu påriktigt sist men inte minst! Kära styrelse! Jag kan inte ens tänka mig hur ni har känt er under det gånga året. Fastän jag fått vara med och jobba med och för er har ni nog burit den tyngsta bördan för ett riktigt olycksår. Ni har kämpat igenom ett tungt år, utan att få njuta av de få förmåner som styrelseåret medför. Alla ni har gjort ett otroligt jobb och det har varit ett sant nöje att få fungera som er kurator! Till sist vill jag ännu gratulera StudOrg på vårt 77:e verksamhetsår och höja en skål för allas vår förening! 19

Understödsföreningen Saara Haapalahti USF:s ordförande 2020 och StudOrgs ordförande 2017

Bild: Wilhelm Lindgren

Kära StudOrgare, Jag skulle så gärna vilja inleda med att säga att ”det är så härligt att se så många festglada årsfestdeltagare här ikväll”. Men vi får väl alla inbilla oss lite. Jag önskar ändå att du firar StudOrg med lite bubblande dryck och trevligt sällskap också på distans. Ja, senast jag höll tal, på StudOrgs årsfest 2017, lovade jag mig själv att aldrig göra det igen. Jag var så nervös. Nå, på sätt och vis har jag hållit mitt löfte, eftersom jag skriver ett tal istället. Det är mycket spännande att skriva ett tal på papper (läs: Google docs), som ska som sådant publiceras i ett årsfestblad. 20

Det känns mera naket än att hålla ett muntligt tal. Det känns som att alla som läser min text kommer att märka mina språkfel och reagera på mina ordval eller sätt att beskriva saker. Och dessutom har alla möjlighet att läsa talet på nytt – flera gånger. Det är ju så att jag tidigare inför tal har tröstat mig själv (och andra) med att tänka att efter årsfesten så kommer ingen att komma ihåg vad som sagts i årsfesttalen. I år är det annorlunda. Vi lever i väldigt speciella tider. Tänk, att ett virus kan ha så stor påverkan på hela världen och på så många enskilda människors liv. Tänk, att en finlandssvensk studerande

i Helsingfors inte kan närvara på sina kurser fysiskt eller delta på studieevenemang på grund av någonting som fått sin början på andra sidan jordklotet. Tänk, hur snabbt ett virus kan spridas runt hela världen och hur mycket arbete som samhället får göra för att försöka kväva smittspridningen. Tänk, att det är naturen som till slut bestämmer över mänskligheten. Det är lätt att skämta om coronaviruset och trotsa rekommendationer genom att gå ut och festa och se alla sina kompisar i tur och ordning. Man är ung bara en gång. Det är ändå bra att ta ett steg tillbaka och förstå att

Jag är stolt över att StudOrg trots omständigheterna klarar av att upprätthålla verksamheten och hålla uppe god min

det är många människor som kämpar med en mångfaldig sjukdom och som i värsta fall leder till att en del går bort på grund av att de inte kunnat kämpa mot ett virus som en ung frisk studerande kan. Jag beklagar sorgen för er som har gått miste om någon. StudOrgs styrelse 2020 har fått fatta många tuffa beslut. Styrelsemedlemmarna valdes på höstmötet 2019 och var så ivriga på att få ordna evenemang och ha ansvar för StudOrg tillsammans under ett verksamhetsår. Istället har styrelsen fått fatta många tuffa beslut om huruvida evenemang ska ordnas eller ej, hur gulisar kan tas emot och fås in i studielivet samt om årsfesten ska ordnas eller inte.

Tuffa val, som att skjuta på en del gulisevenemang och spexet till senare är ett bevis på ansvarstagande. Jag är väldigt stolt över hur årets styrelse och funktionärer har fått året att rulla på trots omständigheterna. Jag deltog för första gången i en distanssits, vilket för en gamyl kändes väldigt bekvämt att inte ta sig hemifrån överhuvudtaget. På våren fick vi också delta i en talangtävling på distans. Gulisarna fick ha sitt program utomhus i form av olympiad och till och med en traditionell intagning runt om Helsingfors centrum. På hösten har vi fått möjlighet att delta i en distansfrågesport. Styrelsen har till och med gjort sitt allt för att få fira

StudOrg 77 år. Jag tycker årsfestveckan har varit lyckad – bra jobbat! Jag är stolt. Jag är stolt över att StudOrg trots omständigheterna klarar av att upprätthålla verksamheten och hålla uppe god min. Jag är stolt att så många studerande fortfarande är ivriga på att vara aktiva inom studielivet och inom föreningar och nationer. Jag hoppas att läget idag inte påverkar de nya studerandenas målsättningar i sina studier och möjligheter att lite senare få ta del av det som kommer att vara den roligaste tidsperioden av livet. Studielivet är så speciellt, ta vara på det.

Talet till människan Kalle Grönroos

Ärade ordförande, kurator, inbjudna gäster, StudOrgare. Kära årsfestdeltagare, var ni än må vara. I somras då jag jobbade på en liten kiosk ute i vackra 22

Åbolands skärgård, så hade jag minst sagt en hel del dötid. Förutom då jag tittade på identiska mem om och om igen, fick jag faktiskt läst ett par böcker, tro det eller ej. Nåja, intellektuell som jag

är, så var en av böckerna jag läste Yuval Noah Hararis 21 lessons for the 21st century, som jag varmt rekommenderar för alla som vill verka smartare än vad de är.

Riktigt i början av boken konstateras det att människor tänker i berättelser, snarare än faktuellt eller logiskt på något sätt. Den meningen fick mig att tänka på vad man kommer att komma ihåg från det här året, förutom det kanske mest självklara. Och jag hoppas i alla fall själv att det som vi mest kommer att minnas av det här året är vilka gemenskaper som har varit viktigast för oss. Då man kan gå på sitsar, barrundor och årsfester blir alla lätt ens bästa vänner för en kväll, men jag vill att vi alla tar och tänker lite på de vänner vi umgåtts med under den här våren och hösten. De som man ha suttit och druckit vin med på Zoom trots att det laggar och skiter sig hela tiden. De som man riskerar att åka ohygienisk virusfylld kollektivtrafik för bara för att man vill ses på plats och ställe, men också de som man då och då bara hör av sig till för att kolla att allt är bra. Jag skulle kunna prata ungefär hur länge som helst om hur vänskap och gemenskap båda två är helt jättehejsan, men hur jag än

formulerar mig, kommer jag aldrig att slå den tidlösa textraden ur Spice Girls hitsingel Wannabe från 1996. ”Friendship lasts forever, friendship never ends”. Jag behöver knappast analysera betydelsen av den frasen desto mera, men jag tycker ändå att man kan fundera på vad det faktiskt innebär när läget är vad det är. Tänk om ”friendship lasts forever, friendship never ends” egentligen är ett motiverande citat i stil med ”never give up, never surrender” eller ”dream, believe, work hard, succeed”? Visserligen är sliskfaktorn ganska hög på alla dessa citat, men ifall man faktiskt tolkar ”friendship lasts forever, friendship never ends” som ett motiverande citat, vad får man ut av det då? I och med att det inte direkt är en så komplicerad fras, så tror jag att svaret är ganska klart. Om det är frågan om ett motiverande citat, måste det väl betyda att vänskap kräver jobb. Och jag tror inte att det någonsin förut har varit klarare för oss än nu.

man ska stanna hemma och undvika kontakt med människor, är det lätt att falla ihop till en apatisk pöl vars enda livstecken är att man försäkrar Netflix om att man fortfarande tittar och att man då och då öppnar ytterdörren för att ta in sin beställning av Wolt. Det är alltså nu om någonsin det gäller att faktiskt ta till sig Spice Girls visdomsord och se till att friendship lasts forever, friendship never ends. Regeringen kan stänga barerna, studentkåren kan slänga ut oss från Nypolen, men ingen kan hindra oss från att vara goda vänner och medmänniskor för varandra. Och sådana tror jag inte att det kan finnas för många av. Jag vill nu utbringa en skål till alla goda vänner och medmänniskor som läser det här, var ni än är och vad ni än dricker. Skål.

När så gott som varenda myndighet jomar om att 23

Årets årsfesttalare

Michaela von Kügelgen, författare, företagare och frilansjournalist StudOrgs ordförande 2008

Ärade rektor, ärade kurator, kurator emerita och emeritus. Ärade StudOrgare. För ganska exakt femton år sedan gick jag på min första årsfest. Några månader innan hade jag börjat studera journalistik på Soc&kom för att jag ”tycker om att skriva”. I våras släpptes min andra roman Nationen som handlar om fiktiva Västra Nylands Nation. Det är en hyllning till min egen studietid. Eller som jag brukar säga: ett sätt att återuppleva min studietid utan att dricka riktigt lika mycket snaps som då. Fastän jag inte själv har studerat på närmare tio år blir jag fortfarande glad och lycklig när jag tänker tillbaka till mina år på Soc&kom och universitetet. För mig är min studietid en av de mest roliga och 24

Bild: Niklas Sandström

sorglösa perioderna i mitt liv. Jag var bortskämd och bodde hemma med mina föräldrar under hela kandidatperioden och behövde inte bekymra mig för min ekonomi, vilket betydde att jag helhjärtat kunde dyka in i världen av sitsar, sillisar och föreningsliv. Fastän jag i början av mina studier trodde att det där med StudOrg inte är något för mig har jag gjort det mesta som går att göra inom föreningen. Jag har varit föreningens första värdinna, eller då hette det sitshövding. Året därpå blev jag årsfestmarskalk och till slut ordförande år 2008. Jag har gått på StudOrg idrottar, ordnat

skiftesmiddagar med TF, skrivit för Komposten, moppat klibbiga golv, ordnat horrorjakt och varit med om att skapa gulismoj. Till min stora glädje ser jag att också vår idé med baklängessitsen fortfarande lever kvar. Den hittade vi på till årsfestveckan när StudOrg fyllde 65 år. Jag tror att det också var då som kossufontänen gjorde entré på sillisen. När jag nyligen blev intervjuad av en svensk nationstidning ville de att jag skulle berätta om mitt bästa minne från studietiden. Det är omöjligt att välja bara ett. Jag kunde ha nämnt den där gången när vi hyrde Casa, fixade rekvisita för 600 (!) euro och lyckades söndra mixerbordet under efterfesten och var tvungna att spela musik från en boomblaster. Eller kanske alla gånger jag deltagit i Ylonz, vappen och första maj. Men jag berättade faktiskt om när jag och mina gulisvänner på journalistiken ordnade J-fest på Kupolen. Vi hade kryssningstema, täckte Kupolens golv med heltäckningsmatta och lärde känna varandra på riktigt senast där 6–7-tiden på morgonen när vi städade upp spyor längs med spiraltrappan och moppade golv. Det är så klart inte spyorna eller moppandet jag minns med värme, utan alla de där fantastiska människorna jag hade äran att lära känna under min studietid. Jag firar fortfarande vappen med mina studiekompisar och många av dem är mina viktigaste och bästa vänner. När vi började studera blev vi utlovade guld och gröna skogar. 2005 pratades det mycket om att de stora generationerna snart ska pensionera sig och att det kommer att finnas hur mycket journalistjobb som helst för oss. Som 25

utexaminerade journalister kommer vi att få välja och vraka. Ja, vi vet ju alla hur det sedan gick – finanskrisen kom och inget av det där vi utlovades blev sant. I år har coronaviruset skakat om hela världen. Vi är fortfarande inne i en pandemi som ingen med säkerhet vet när den kommer att sluta. Covid-19 har stängt ner samhället och studiefesterna. Jag ömmar verkligen för er som i teorin lever er bästa tid, men i stället för att ikväll fira i en festlig salong sitter vid skärmar och höjer en skål eller två. För oss som började studera för femton år sedan var världen en helt annan. Vi var lyckligt ovetande och ganska naiva om hur världen kommer att se ut när vi ramlar ut i arbetslivet. Eller åtminstone jag. Tyvärr tror jag att den naiva inställningen har försvunnit från studerande för länge sedan. Ni som studerar i dag är i allra högsta grad medvetna om att ni har vuxit upp i en föränderlig värld där inget är säkert. Däremot är en sak säker. Alla de människor ni har lärt känna och kommer att lära känna i framtiden är människor ni inte vill släppa taget om. Det är människor som kommer att ha varit med om de galnaste upptågen och festerna, men också denna mycket märkliga period i livet som vi alla nu går igenom.

Tänk på alla härliga människor som just du lärt känna under din studietid. De vänskapsband som nu skapas på Soc&kom kommer förhoppningsvis att följa med dig resten av livet. Din studiekompis kanske blir din framtida chef eller så startar ni upp ett företag tillsammans. Eller så fortsätter ni fira vappen tillsammans, precis som jag och mina studiekompisar. Men en sak är säker. Det är människorna ni kommer att minnas fortfarande om tio, tjugo och femtio år. Jag vet att jag antagligen borde uppmana er att satsa på era studier, skaffa bra vitsord och verkligen ge ert allt till det akademiska, men det tänker jag inte göra. Det får ni höra helt tillräckligt ändå. Och jag vill på inget sätt förringa betydelsen av utbildning, men jag vill framhäva att det finns något som är mycket viktigare. Hur ni behandlar varandra, hur ni antingen hjälper eller stjälper era studiekompisar och hurdana vänskapsband ni nu bygger. Det är det som har verklig betydelse i långa loppet. Hoppas vi och ni snart får festa tillsammans igen. Sådär på riktigt. En stor skål för StudOrg!

PSST! Kugges andra roman Nationen är inspirerad av studielivet och utspelar sig delvis på Soc&kom!

Årets halarmärke

Årets halarmärke har designats av Laura Törnroos. ”Det var hård prokrastinering som plötsligt blev ett märke”, säger hon.

Rektorns tal

Johan Bärlund, rektor vid Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Kära StudOrgare, alltså du som denna gång sitter framför en skärm och inte i en sal full av förväntansfulla årsfestfirare! Mitt årsfesttal blir därför både annorlunda och kortare denna gång.

I mitt inskriptionstal i slutet av augusti beklagade jag mig redan över att sensommarens ökade fall av coronasmitta innebar att inskriptionen hölls på distans. Nu nästan två månader senare är smittläget dramatiskt sämre och en del av våra studenter på Soc&kom har drabbats av epidemin. Jag hoppas att du som har haft oturen att insjukna, redan har återhämtat dig eller återhämtar dig i rask takt och utan bestående men.

Jag berömmer ledningen för StudOrg för att ni har fattat det svåra beslutet att inte arrangera en traditionell årsfest. Att studentsammanslutningen vid Soc&kom, StudOrg, nu uppnår en ålder av 77 år är ändå värt att fira också så här på distans. Jag tycker att det är en strålande idé att banda årsfesttalen, så att också våra nya studenter får ett litet hum om hurdana talen är på en årsfest. I olika sammanhang brukar jag betona att ni studenter är universitetets viktigaste resurs. Så är det också under coronapandemin, eftersom det är ni som samlar studiepoäng och avlägger examina och alltså ser till att universitetet får sina inkomster av ministeriet. För er utgör ju studierna, trots att de går på distans, en kompetensutveckling på er väg mot experter i samhällsvetenskap. Det är säkert bra att komma ihåg att ni ju ändå studerar för det kommande arbetslivet och i det perspektivet, hoppas jag, blir denna tid med distansstudier bara en kort parentes. Men som läget nu ser ut, får vi nog kämpa på med distansstudier hela våren. Däremot har jag stora förhoppningar om att nästa läsår blir mer normalt. Jag hoppas också att ni studenter på olika sätt lyckas hålla kontakten med varann, nu när det är sordin på de normala fritidsaktiviteterna i anslutning till studielivet. Ni har nämligen en bättre förutsättning att se till att ingen av era studiekamrater blir lämnade helt ensamma i dessa tider av distansaktiviteter och min förhoppning är att årets gulisar ända har lyckats skapa en någon slags gruppanda trots de exceptionella tiderna.

Det är också viktigt att vi alla fortsättningsvis tar säkerhetsföreskrifterna på allvar. Har vi de minsta symptom på en luftvägsinfektion eller känner vi oss annars sjuka, stannar vi hemma och låter bli att träffa andra. När vi träffas kommer vi ihåg både handhygienen och tillräckligt långt avstånd till de andra. Munskyddet har ju nu blivit allt mer frekvent till och med i gatubilden, så munskydd bär vi, om vi inte kan hålla tillräckligt avstånd till andra. På detta sätt drar vi vårt lilla strå till stacken vad gäller förhindrande av smittspridningen. Det är ett sätt att bry sig om andra! Jag ska inte ta av er tid längre än så här. Nu i slutet av oktober finns det alltså all anledning att glädja oss åt och fira att Studentorganisationen vid Soc&kom nu alltså har uppnått åldern av 77 år. I och med att ni, dagens studenter, är begåvade och ansvarstagande individer, mår StudOrg ändå trots omständigheterna utomordentligt bra och det finns säkert inga tecken på att det blir en ändring på den punkten i framtiden. Det kan bara bli bättre när coronapandemin släpper sitt grepp om oss. Så länge det finns svenskspråkig samhällsvetenskaplig utbildning vid Helsingfors universitet i Soc&koms regi, kommer även StudOrg att finnas och må bra! Jag föreslår att vi höjer en skål för den 77-åriga jubilaren! Skål mina vänner!

Årets föreläsare

Henrika ”Nika” Zilliacus-Tikkanen, universitetslektor i journalistik

Kära studenter! Jag blev mycket glad och överraskad över utmärkelsen som årets föreläsare. Det är en utmärkelse som jag, och många av mina kolleger, värderar högt. Det känns också som en mycket fin och värdig avslutning på en över trettio år lång period som lärare vid Soc&kom. Det har varit en oerhört lärorik period för mig, det finns inget effektivare sätt att lära sig nya saker än att ansvara för en kurs! De positiva och negativa följderna av att Soc&kom är en liten enhet, med få lärare i olika ämnen, är att det inte är ovanligt att lärare får ansvar för områden långt utanför den egna specialkompetensen. Jag minns tydligt när jag hade kommit från Radions nyhetsredaktion till min första anställning som lektor och höll min första kurs i kommunikationsteori. Den inläsning i ämnet jag hade gjort i augusti var snabbt avverkad och en minnesvärd gång hade jag före pausen avverkat veckans 30

material – men jag minns inte helt hur jag löste slutet på lektionen. Med tiden började jag tycka att kommunikationsteori var riktigt intressant, och ofta kunde tillämpas i praktiken. Under många år inleddes grundkursen med citatet: ”Det finns inget så praktiskt som en bra teori!” En bra teori löser många praktiska problem på en gång – vad kan vara bättre? Kombinationen av teori och praktik har varit en av Soc&koms starka sidor. Det var också en utmaning att i kommunikationskursen försöka koppla teorier till konkret vardag – vi diskuterade nonverbal kommunikation genom att fundera på hur mänskor beter sig i bussar och på hållplatser. Vi fyllde i egna publikenkäter och planerade forskningsprojekt. Semiotik lät sig också exemplifieras i en diskussion om vad annonstexter egentligen säger och inte säger, men menar.

Jag lärde mig en hel del under alla år med grunderna i kommunikationsteori, men jag är inte överraskad över att inga utmärkelser för lysande föreläsningar utdelades. En kurs i högskolepedagogik gav insikten att föreläsningar egentligen hör hemma i en tid när det var ont om böcker, alla inte kunde läsa och det var nödvändigt att berätta vad som stod i böckerna. Fortfarande är föreläsningar populära hos oss, men mer och mer består de av annat än talande huvuden. Jag tror absolut att man lär sig mer om man är aktiv själv, inte bara för att man hålls bättre vaken, utan också för att aktivitet leder till engagemang, som leder till inlärning. Smocka-produktionen, som engagerar så gott som alla journalistikstuderande på Soc&kom, och ibland också grupper från Arcada, brukar få mycket positiv feedback, för att alla lär sig så mycket. Det är en glädje att som lärare följa med hur individer växer med ansvar. Nyckeln är aktivitet och engagemang. Jag brukar tipsa studenter att satsa lika mycket engagemang också i alla andra kurser, då lär de sig definitivt mer. Jag har mina aningar att förklaringen till utmärkelsen mindre har att göra med föreläsandet, och mera med att fixa, trots allt. Det var spännande tider i våras, när allting stängde, en vecka in i period IV. För Smocka betydde det att alla föreläsningar i ett slag flyttade till Zoom, och vi hade två veckor på oss att tillsammans planera en månads produktion av radio, tidningsmagasin, nyhetssändningar, webbnyheter och sociala medier – utan att kunna vistas i Redaktionen med alla våra arbetsredskap. 31

Alternativet att slopa alltihop fanns aldrig, varken för oss lärare eller för de äldre studerande som skulle leda produktionen. I en ovanlig situation måste medierna fungera, allt annat skulle ge en fruktansvärt fel signal. Vi funderade på att göra om produktionen till en krisövning, men sist och slutligen blev produktionen inte så annorlunda än vanligt, sett till slutresultatet. Ett tidningsmagasin skrevs, ombröts och printades varje vecka, en podd sändes via Zoom, och lades upp på sajten, tre dagliga telegramnyhetssändningar skrevs och lästes upp hemma av reportrar, och sändes med hjälp av Mats Söderman i radiostudion. Flera videor per vecka publicerades, och inslag publicerades på Instagram och Facebook. Allt presenterades på smocka.fi, och finns där ännu. Vi levde på Zoom en månad. Ironiskt nog fungerade alla våra externa stödpersoner och redskap utmärkt, den största utmaningen var att övertyga universitetets helpdesk att bistå. En snabb rundkoll med de nordiska kollegerna visade att det var enkelt att fixa licenser för distansarbete i de högskolor som hade en förstående IT-avdelning. Efter flera veckors intensivt bombarderande av helpdesk, universitetets ledning och alla möjliga och omöjliga potentiella hjälpkrafter ordnade det sig med erbjudna gratislicenser till några studerande som fick möjlighet att ombryta tidningsmagasinet på sina hemmadatorer. Det illustrerar den största utmaningen för journalistutbildningen vid Soc&kom just nu. Att gå med i universitetets centraliserade förvaltning och avstå från vår egen flexibla 32

stab av tjänstepersoner var inte ett val som gjordes med lätt hjärta när det begav sig. Vi som då satt i ledningsgruppen hade inga illusioner om att allt skulle fungera som hittills, men det fanns helt enkelt inte så många andra möjligheter. De olika gemensamma system Soc&kom ingår i är många, och det var inte ett alternativ att frigöra sig och bygga upp egna system för allting. Det handlar förstås också om att vi bör lära oss att använda de gemensamma systemen på ett bättre sätt, och göra vissa saker på ett nytt sätt. Men väldigt mycket tid går åt till att få systemen att beakta vår situation. Det var till exempel en nyhet för några ledande personer inom universitetet att det finns en journalistutbildning på campus. Särskilt professionsutbildningarna har det ganska kämpigt inom universiteten idag. Inom Soc&kom är det journalistik och socialt arbete som har mest kontakt med respektive bransch och utbildar personer direkt för arbetslivet. Men det finns andra utbildningar, till exempel farmaceuterna, som har liknande problem. Problemet är att alla strukturer är så fokuserade på forskning att det är svårt att få in kompetenta lärarresurser för de andra behov som kvarstår. Eftersom alla positioner förutsätter doktorsexamen, förutom universitetslärarna som alltid särskilt måste motiveras, är det nödvändigt att det finns tillräckligt mycket resurser för timlärare från branschen. Praktiska färdigheter måste undervisas av personer som dagligen jobbar med respektive redskap eller metod. Det hindrar inte att satsningen på forskning och höjning av den akademiska nivån inom Soc&kom har varit

Jag har mina aningar att förklaringen till utmärkelsen mindre har att göra med föreläsandet, och mera med att fixa, trots allt

välkommen och positiv. Inom Smocka har vi varje år forskande kolleger som kommenterar produktionen ur sin synvinkel. Varje praktisk kurs bygger på litteratur och expertföreläsningar. Både journalister och forskare ställer frågor, samlar material, analyserar sitt material, kollar med andra experter och formulerar slutsatser – det är egentligen bara den tillgängliga tiden som skiljer sig. Det finns alltså ingen motsättning mellan teori och praktik, tvärtom, båda behövs. Ett konkret exempel är kursen Data Journalism, inom magisterprogrammet, som handlar om hur man som journalist kan bearbeta och analysera stora datamaterial, och till exempel kolla hur representativt ett visst case är, hitta nyheter i statistiskt material eller kolla upp påståenden som framförs av politiker. Samma metoder är högst användbara i forskningen, där man också behöver fundera på hur man överblickar ett stort material, säkra att alla uppgifter är insamlade på samma sätt och hitta trender.

Soc&kom har lyckats bra med balansgången, också om tyngdpunkten varit olika under olika perioder. När jag studerade på 1970-talet övervägde den praktiska undervisningen, och få lärare hade disputerat. Under flera decennier har högskolan målmedvetet satsat på sin forskning och på rekrytering av akademiskt meriterad personal. Till exempel inom mitt ämne har samtliga lärare idag doktorsexamen, vilket är utmärkt. Det gäller bara att se till att det finns sätt att ta in de bästa, erfarna krafterna från branschen för att garantera kvaliteten och branschens förtroende. Det här har man insett också inom universitetet, då satsningen på arbetslivsorientering har stärkts. Det hoppas jag man förstår också inom Soc&kom, för att ge er studenter bästa möjliga förutsättningar för ert kommande arbetsliv. Både i teorin och i praktiken! Tack än en gång för utmärkelsen, och tack till er alla för givande dialoger och konstruktivt samarbete, jag har lärt mig mycket av er! 33

Årsfesten som inte var Leo Larjanko

Årsfesten kunde inte ordnas i år, men om den kunde ha ordnats, hur skulle den ha sett ut? För er som har varit på årsfester tidigare är det kanske inte så svårt att föreställa er hur den skulle ha sett ut. Årsfester som evenemang kan vara ganska likadana, även om årsfestmarskalkarna såklart sätter sin egen prägel på dem. Men för er som inte haft turen och möjligheten att delta, föreställ er de gamlas dans men med större fokus på middagen än på dansandet, eller en sits med finare kläder. Förhoppningsvis får ni chansen att delta på en årsfest nästa år! Här följer nu en recension av en person som deltagit i årsfesten som inte var. Det händer varje år att man festar, men bara en gång om året årsfestar man. Det är tal, god mat, pris och festligheter. Egentligen ordnas det en hel vecka med festligheter, men det hela kulminerar i årsfesten, årets höjdpunkt och en fest som planerats i ett helt år av årsfestmarskalkarna. Årsfeststämningen är något helt annorlunda. Klädkoden är en av de synligare sakerna som skiljer årsfesten från en vanlig sits, årsfesten liknar mera en bal. Även om de flesta frackar såg ganska likadana ut fanns det en stor variation bland långklänningarna, det kändes som att folk satsade extra mycket i år. Årsfestmiddagen ordnades på restaurang 34

Sipuli, ganska nära Uspenskijkatedralen. Med ett tak av glas hade man fin utsikt hela kvällen, även om det var mörkt ute. Det kändes som att sitta ute fast man var inne, med tegelväggar och glastak, men några klagade på att det var kallt. Som tur regnade det i alla fall inte, även om det kanske skulle ha sett fint ut att se regndroppar landa på glastaket. Att sitta kring runda bord istället för längs med långbord skapade också en annorlunda känsla. Man kunde tala till alla som satt vid ens bord istället för bara de som satt bredvid en. Akustiken i salen var dock sådan att det blev en hel del hössel, men det är som sig bör vid årsfester. Människor skulle ha kunnat vara lite tystare vid några av de längre talen, det hördes nog vilka bord som hellre fortsatte sina egna diskussioner. Trots detta var stämningen under middagen god, och talen var bra även om de sinsemellan skilde sig från varandra. Maten var också god, med soppa till förrätt, kyckling till huvudrätt och pannacotta till efterrätt. Jag dricker inte vin, men tydligen var vinet extra gott. Det är alltid lite si och så med att bli mätt när man äter på en fin restaurang, ibland hör det till att man får portioner som ser bra ut på tallriken men inte är så mättande. Portionernas visuella framställning kunde man i varje fall inte klaga på. Blir man inte ”full” på maten så får man hitta andra

sätt att bli full på, personligen blev jag full på stämningen men det var nog inte det vanligaste sättet att bli full på under kvällens lopp. Det var trevligt latt promenera från Uspenskij tillbaka till Nypolen för efterfesten, även om några valde att ta taxi. Jag valde att promenera, men så led jag inte heller av den vanligt förekommande sociala plågan kallad klackskor. Vill man vara fin får man lida pin, sägs det, och det stämmer definitivt när det gäller klackskor. Efterfesten var brukligt efterfestlig, med dansande, festande och allmänt god stämning. För att inte återuppleva förra årets portförbud (Oh, en tid då portförbud var den stora frågan som upptog föreningens tid – det problemet känns så mycket mindre nu) upprätthölls strikt disciplin med balkongen, och fönstren i lilla salen hade egen övervakning. Som tur verkade inget ha fallit ner i år, eller i alla fall dök inte våra vänner från Securitas upp. För att det var så många anmälda till efterfesten dansades det i stora salen. Soffor i lilla salen passade bra för både danssugna och icke-dansare. Det är otroligt hur mycket energi gömmer sig i festliga drycker, människor höll på och dansade ända tills sent på natten. Hur de orkar förstår jag inte.

efter gårdagens festligheter hittas olika former av kurer, i olika former av flaskor. Det kan vara lite svårt att förstå varför människor tycker om att festa på morgonen, det är lite svårt att förklara varför det är roligt, men det innehåller definitivt ett element av ”fuck it why not”. Att välja mellan att spendera dagen hemma med huvudvärk och i värsta fall lite social ångest eller att säga fuck it och festa en dag till är för vissa ett lätt val. Själv kan jag rekommendera sillisar också för nyktra; det är ett roligt socialt evenemang var människor hittar på roliga saker. Och alla mår lika ”bra”, efter att sovit en god morgonsömn på några timmar. Mot slutet av sillisen fylldes kossufontänen med vatten, och som vanligt var det ingen som märkte det. De tappra själarna i städteamet var de sista som var kvar på Nypolen, och efter en lång dag av städande fick också de dra hemåt. Det är otroligt hur det ser ut på Nypolen efter en sits, för att inte tala om hur det ser ut efter en sillis, så om du någon gång känner att du vill dra ditt strå till stacken och hjälpa till – anmäl dig till städteamet. Man får definitivt ett annat perspektiv, så stort tack till alla som städade efter sillisen!

Sist och slutligen ger jag den imaginära årsfesten en god 8/10. Det var mycket som kunde gå fel, men Årsfestsillisen är ett märkligt tillfälle då inte gjorde det, antagligen för att den bara lite vad som helst kan hända. Folk har ordnades i fantasin. halare, roliga hattar och är på ett ännu Visst är det synd att vi inte kunde årsfesta roligare humör, och bus och spratt kan i år, men personligen anser jag att det var hända lite vem som helst. Maten är på sitt ett gott beslut av styrelsen med tanke på sätt lika god som årsfestmiddagen, fastän rådande omständigheter. den är helt annorlunda – godis, chips, Nästa år får vi helt enkelt fira dubbelt så pasta och hamburgare smakar speciellt gott mycket. efter att ha festat så länge. För de med en begynnande huvudvärk

Bild: Joanna Kosinska/Unsplash 35

Funktionärstack tack till dig fina funktionär du som alltid funnits där tidning, spex o sport för medlemmarna all sorts komfort mässa, möten, internationell grej tillsammans har vi ordnat en massa ståhej sits, pulka eller årsfest ni är helt enkelt bara bäst ni hjälper alltid till i nöd utan er skulle det va föreningens död speciellt nu i dessa svåra tider ni är alla härliga individer! nu vill vi er så hjärtligt tacka för att ni alltid föreningen backa Styrelsen 2020

Årets funktionärer (bilder i den här ordningen): Amanda Lindqvist (FU) Senja Haapalainen (FU) Julia Lindholm (FU) Ina Petersen-Dyggve (FU) Alexandra Alasara (FU, ÅFK) Zaida Söderström (FU) Denjah Leinson (FU, IU, jämlikhetsansvarig) Agnes Lindberg (FU, IU) Ronja Huhtamäki (FU) Sofia Westerberg (FU) Sara Björklund (spexansvarig) Elin Nyqvist (Andra årsfestmarskalk, PU) Emilia Brusas (PU, ÅFK) Selja Taipale (GU, PU) Viola Mickos (GU) Cleménce Habiyakare (IU) Ida Ekman (IU) Ania Séraphin (IU) Nathalie Holmlund (IU) Alexandra Häggblom (IU) Vera Lindén (IU) Eleonora Anttila (ÅFK) Sophia Buss (ÅFK) Benjamin Lindström (ÅFK) Katarina Heikkinen (ÅFK) Titus Wahlgren (ÅFK, hustomte) Belén Weckström (chefredaktör) Moa Ketonen (redaktionssekreterare) Alma Lüttge (KU) Leo Larjanko (KU) Oscar Suomela (miljöansvarig) Kenny Mäkikara (SAU) Jessika Berglund (idrottsansvarig) Linnéa Lang (spexansvarig)

Mimas hemliga låda n lishöste u g r a n . Jag sak otroligt lt e h något en är inte g a J . s P gulis.

Såg ing en handhy gie irish pu n på Old b koff va men 2,95 för bra

r det här året ha a varit det sämst någonsin, när börjat 2021?

höstmöte kord slog tidsre IGEN

jag tyck er att en gulis är söt. vil ken ålderssk illn för cree ad börjar bli py? h. gam yl (des svä

rre)

s att Jag hoppa et att de styrelsen v b ttefint job gjort ett jä r fö tacksam r Ä 3 < r å i en it förening att de håll ! coronaskite r e d n u v li i

hörde r yk om att ten p visitera olisen de en v iss efterfe st

gulisarna,ni e helt otroliga! Ni ha vari bäst s hela hösten trot a! omständihetern

nika e bäst

ja sak n ena j ar dendär ättes n unica fetan älla ten < 3

Sagt på Jodel

Menkää v***u töihin.

Kan man höra ti IT-salen om nån skiter på funkis WCn?

StudOrg är inte en plats för konteporary art. Skaffa långt hår o gå till Kiasma om ni ska va smutsiga hippien.

Vill du ha Kalja 20,8 % 5 sp 50% Glass 10,4% Fred i världen 18,8%

Yle x3m gör mig arg

HUS skriver om Nypolen: ”Aiempina vuosina esiintynyt yksittäisiä epäonnistumisia tilojen käytön suhteen” :D

#JärjestötoimintaaOnKivaa 40

Alltså Alltså hur hur fan fan ska ska man man klara klara av av KSV101-kursen … KSV101-kursen …

Extraordinär Extraordinär funktionär funktionär plenipotentiär plenipotentiär dessvärre. dessvärre. Mvh. Kabinetten Mvh. Kabinetten

Who Who would would win: win: Studentorganisationen Studentorganisationen vid vid SocialSocial- och och kommunalhögskolan kommunalhögskolan vid vid Helsingfors universitet Helsingfors universitet Två Två pantburkar pantburkar

If If you you can’t can’t handle handle me me at at my my ”Samhällsvetenskaper vid ”Samhällsvetenskaper vid Soc&kom” Soc&kom” you you don’t don’t deserve deserve me at my ”Statsvetenskap me at my ”Statsvetenskap vid vid Helsingfors universitet” Helsingfors universitet”

Va Va e e dehär dehär intro intro till till statistik statistik för för en pilipalikurs vem vet int int en pilipalikurs vem vet int int hur hur man man räknar räknar medelvärde medelvärde #isthisajoke #isthisajoke

SLUUUUTAAA SLUUUUTAAA

Yle: Yle: StudOrg StudOrg är är ondskan ondskan själv själv eftersom dom har gulisar eftersom dom har gulisar o o sätta sina kläder i ett sträck sätta sina kläder i ett sträck på på marken marken Also Also Yle: Yle: kolla kolla på på den den här här videon där vi sätter alla videon där vi sätter alla våra våra kläder i ett sträck på marken! kläder i ett sträck på marken!

Alltså Alltså saamari, saamari, varför varför finns finns det det inte en Soc&Kom fanfic??? inte en Soc&Kom fanfic???

KAN KAN NI NI PÅRIKIT PÅRIKIT SLUTA SLUTA VA VA SÄ VITUN SKITFITTIGA MOT SÄ VITUN SKITFITTIGA MOT ALLA ALLA OSS OSS NYA NYA FÖRSTÅR FÖRSTÅR NI NI INT ATT NÅN KAN TA ILLA INT ATT NÅN KAN TA ILLA OPP OPP E E DE DE SEN SEN KIVA KIVA VA VA NÄR NÄR NÅN PÅRIKIT BÖRJAR MÅ NÅN PÅRIKIT BÖRJAR MÅ ILLA ILLA NÄR NÅN MOBBAR SÅHÄR NÄR NÅN MOBBAR SÅHÄR PÅRIKTIGT PÅRIKTIGT HÄR HÄR PÅ PÅ JODEL JODEL V***U SLUTA ERA AS V***U SLUTA ERA AS

Mmm Mmm kalja kalja De De bäst bäst rådet rådet jag jag någonsin någonsin fått fått ii soc&kom var att fa på jobb, soc&kom var att fa på jobb, de de har har ändra ändra mitt mitt liv liv totalt. totalt. Bara makaroner och ketchup, Bara makaroner och ketchup, aldrig aldrig mer! mer! #sockomconfessions #sockomconfessions 41

Spexet som inte blev / Att vara eller icke vara / Sprid spexkärlek inte corona Linnéa Lang Skumpaflaskor, kultur och humor under bältet – en hejdundrande musikal producerad av studerande för studerande med talanger av varierande grad. Vad är bättre än det? Välkommen med på en resa genom spexet som inte blev av hösten 2020 men som förhoppningsvis blir av våren 2021 istället (lite som det brukar gå med att få kandipappren från Soc&kom) med spexansvariga Linnéa och Sara som era guider. StudOrgs höstmöte ordnades i november 2019 – en lång kväll fylld av hetsiga diskussioner bland annat om huruvida det skulle finnas öl i Studdes kylskåp eller inte. Mellan varven av vinglas och baguetter bestämde sig Sara och Linnéa för att ställa upp som spexansvariga. Kanske det var vinet, kanske det var i brist på andra frivilliga. Ingen vet. Men ett spontant beslut 42

var det i alla fall, och ett bra sådant. Deadlinen för stipendieansökningarna kom emot snabbare än KSV-101-tenten i början av gulishösten och vi insåg att vi faktiskt blir fullt ansvariga för detta spextakel lite tidigare än vi tänkt oss. Men vi var ivriga och blev ännu ivrigare då vi tilldelades en stor del av de ekonomiska bidrag vi hade ansökt om. I början av 2020 inleddes manusprocessen med planeringsmöten i Studde där vi diskuterade idéer mellan himmel och jord, mumsandes på vindruvor och chips. Kring vårt då nyfunna koncept började vi sedan skriva manus. Det ödesdigra avbrottet i vår skrivflow kom dessvärre lika plötsligt som en StudOrgare som bjuder in en på kaffepaus till Studde mitt i ens studiesession. Spexet hade officiellt drabbats av coronaviruset.

Ett virus skulle inte stoppa oss tänkte vi, och vi fortsatte vår skrivprocess via Zoom. Vi löste upp knutar i den röda tråden, valde ut de återstående låtarna och gav karaktärerna mera karaktär. Vi vill här passa på att rikta ett enormt tack till vår kära manusgrupp som har jobbat otroligt hårt i sina lägenheters ensamma mörker och producerat ett helt fantastiskt manus. Under sommaren gick vi spexansvariga vidare i planeringsprocessen. Vi diskuterade scenografi, kostymer, koreografi, mera stipendieansökningar, bokningar, övningstidtabell och införskaffandet av nya mikrofoner (är det kanske dags att tillsätta en spexkommitté snart?). Någonstans i bakhuvudet gnagde dock tanken om att inte kunna uppföra spexet under planerad tid och tyvärr gick vi sedan detta öde till mötes. Under en vacker sommardag i augusti fick vi besked av styrelsen att StudOrgs spex 2020 flyttas till våren 2021.

Spexets framtid kändes mörk och avlägsen och vi var nu tvungna att möta ”Introduktion till statistik” och alla andra kurser som vi hade skjutit upp till senare perioder

Besvikelse. Uppgivenhet. Sorg. Det värsta var dock att måsta boka om Lärkan efter att vi äntligen, efter samtal med kanslister, rektorer, Helsingfors stad och en kamp med det eländiga system som bokningarna sker via (ett system som för övrigt säkert inte har förnyats sedan vissa gamyler inlett sina studier på Soc&kom) lyckats få bokningen gjord. Vi deltog på gulisevenemang under hösten och presenterade oss lite nervöst som spexansvariga 2020, ”eller borde vi säga 2021, hehe”. För att vara helt ärliga så beskriver de tidigare nämnda adjektiven ganska bra hur vi kände oss och som tröst skrev vi även en spexlåt om denna tillvaro som man kan lyssna på i

StudOrgs Facebookgrupp. Spexets framtid kändes mörk och avlägsen och vi var nu tvungna att möta ”Introduktion till statistik” och alla andra kurser som vi hade skjutit upp till senare perioder. Nostalgin sköljde över oss under årsfestveckan då vi snopet sneglade på den överstrukna texten ”SPEXPREMIÄR” i almanackan. Vi ordnade ändå en lyckad filmkväll där, hör och häpna, fler än fyra stycken deltog (bättre än under vår spexfilmkväll i april), och tittade på jubileumsspexet 2018 i coronavänligt sällskap via Zoom med skumpaglasen i högsta hugg. Vi hoppas och ber till coronagudarna att de låter oss ha vårt spex på våren

2021. Och till alla gulisar: kom med i spexet! Trots denna lite deppiga text vill vi ändå understryka hur fantastiskt roligt det är att producera och delta i ett spex. Och till alla äldre studerande och gamyler: this is your chance att göra din studietid ännu roligare än förra årets sillis blev efter att ha avnjutit några supar för mycket ur kossufontänen! Utan att avslöja desto mer om spextaklet avslutar vi med några inbjudande ord: gräv fram finklänningen och polera skorna för ni är härmed bjudna på bröllop! Much love, Spexansvariga 2020 (eller 2021?) Linnéa och Sara

Pysselhรถrna Susanna Johansson Lundberg

LĂśsningarna finns pĂĽ sidan 2. 45

(23.11-21.12) [Sagittarius Årsfestis] HALLÅ?! Det brinner, det brinner! Nääää, det var ju bara Skyttens årsfestklänning/frack som står i brand. Hoppas i alla fall att dina vänner har med sig brandsläckare, eftersom Jupiter är extra föränderlig detta år, så har du stor chans att fatta eld. Årsfesttips: Var försiktig kring Väduren, hen är extra on fire och kan smitta.

Stenbocken

(22.12-19.1) [Capricornus Årsfestis] Strunt i doktorn och recepten, medicin och farmacepter, sluta opp å känna efter! Nej, men ärligt talat Stenbocken, get your shit together och sluta oroa dig för om du ska ta helan på helan eller inte. Månen är i sitt sjätte hus, och vi vet ju alla vad det betyder … GÅ PÅ FEST! Årfesttips: Eftersom du är ett jordtecken ska du undvika Internationalen. (du vet, mera jordar kring Månen) och svaga drycker.

Vattumannen

(20.1-18.2) [Aquarius Årsfestis] P.A.N.I.K!!! Vattumannen har inte hittat sin halare till sillisen på grund av en sen kväll efter gulisintagningen då hen försökte komma in på Jones (och i fyllan och på hyllan slängde halaren åt skogen). No stress, kära Vattuman! Som tur är du ju ännu gulis och har inte fått din halare, så sillis blir det nog ändå! Det är kanske större panik för den som du kastade halaren för. Årsfesttips: Venus visar sig i både ditt första, andra och tredje hus under årsfesten. Passa på att ta av dig alla kläder under ”Don’t Stop Believin’”!

Fiskarna

(19.2-20.3) [Pisces Årsfestis] Kära Fisk, du är nog kreativ, men att sy en egen frack/årsfestklänning? Det var nog lite för ambitiöst, speciellt eftersom Neptunus inte är fixerad. Dessutom borde du inte ha köpt de där tio litrarna vodka till kossufontänen, för se nu vad som hände! Troligtvis kommer det här sluta i ännu större katastrof än när du hånglade med ett Lejon på Vappen. Årsfesttips: Undvik för alla planeter och stjärnors skull karaoke i alla former! (Och det där med Lejonet, men det är väl ändå omöjligt.) 46

OPHOROSKOPHOROSKOP

Skytten

SKOPHOROSKOPHOROSKO

Bild: Jesse Collins/Unsplash

Väduren

(21.3-19.4) [Aries Årsfestis] Hejsan hoppsan så var det dags med tersen, eller var det kvinten? Efterfesten gick ganska hårt, eller är du redan på sillisen? Kvällens minnen kommer att flyta ihop en hel del i dimman, och akta dig för hala trappuppgångar. Även om du själv inte kommer att minnas så hemskt mycket av kvällen/morgonen/nästa dag, så kommer andra nog minnas dig! På gott och ont ... Årsfesttips: På sillisen ska du hålla hårt i dina halarmärken, för Vågen har tappat några av sina och kan försöka ”hitta” dem på din halare.

Oxen

(20.4-21.5) [Taurus årsfestis] Sakta i backarna! Ibland lönar det sig att skynda långsamt, och det gäller särskilt under årsfestveckan, då det kan kännas som att tiden, minnen och pengarna bara springer iväg. Oxen är ett jordligt tecken, och ibland gäller det att hålla sig grundad i verkligheten. Undvik allt för galna idéer, som att klättra upp för stuprännor, men för all del följ med Skorpionen på efterefter-efterfest. Årsfesttips: Att ta det lugnt betyder inte att man inte får ha roligt! Försök att inte bränna ut dig. Ta’t lugnt, men ta det lugnt med måttlighet.

Tvillingarna

(22.5-21.6) [Gemini Årsfestis] En fest är ett bra tillfälle att träffa nya människor. Vem vet, kanske man träffar någon som man tycker extra mycket om? Eller så träffar man på någon som man helst inte skulle vilja se. Inte efter förra årsfesten i alla fall. Eller kanske det går bättre den här gången? Årsfesttips: Att festa är alltid roligare tillsammans. Håll koll på vart vännerna tar vägen, särskilt Fiskarna, för de kan komma på alla möjliga crazyiga idéer. Det behövs någon med lite eftertänksamhet som kan övervaka dem. Eller se på hur det går.

Kräftan

(22.6-22.7) [Cancer Årsfestis] Din årsfest kommer att bli en av de roligaste bara du släpper loss. Ibland gör man bort sig och då kan det vara bra att kunna skratta åt sig själv. Livet behöver inte vara hundra procent seriöst från morgonen till sena natten. Ett gott skratt förlänger livet, eller hur? Årsfesttips: Klä dig bekvämt till sillisen! Du kommer troligtvis att gunga iväg med Fiskarna på dansgolvet och då är rörligheten viktigare än annat.

(23.7-22.8) [Leo Årsfestis] Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Låt inte de stela kläderna och formaliteterna distrahera dig från faktumet att det ska firas på årsfesten! Kom också ihåg att ta andra i beaktande. Att få uppmärksamhet är alltid roligt men att ge uppmärksamhet är minst lika viktigt.

OPHOROSKOPHOROSKO

Lejonet

Årsfesttips: Att försova sig är aldrig kul. Att försova sig från årsfestsillisen är därför lite extra tråkigt. Festa lagom dagen före sillisen och för allt i världen, glöm inte att ställa in alarmet innan du somnar!

Jungfrun

(23.8-22.9)[Virgo Årsfestis] Årsfestveckan är lång, bränn därför inte ut dig redan på baklängessitsen. Tänk dig ett marathon, inte ett 100-meterslopp. Det tar tid att återhämta sig och du behöver din styrka för att kunna få maximalt mycket ut av festligheterna! Det brukar ändå bli roligare senare på kvällen. Kanske det lönar sig att festa lugnt i början av veckan och sedan festa loss den sista kvällen. Årsfesttips: Se upp för flygande drickor under årsfestefterfesten! Kräftan kan vara väldigt klumpig.

Vågen

(23.9-22.10) [Libra Årsfestis] Hen som ingenting vågar hen ingenting förlorar. Men hen som någonting vågar, hen någonting riskerar. Beroende på hur stora vågorna är. Tyvärr kan höstvindarna blåsa upp till storm i år! Det gäller att akta sig, både på årsfest och till sjöss. Men hen som vågar mycket, kanske vinner hela stycket? Framtiden är osäker, så det kan vara skönt att leva i nuet. Årsfesttips: Att kasta sin oro vind för våg kan kännas svårt, men den som vågar vinner! Och vågorna kan gå höga också i snapsglaset ...

Skorpionen

(23.10-22.11) [Scorpio Årsfestis] Ibland sker det missförstånd och då är det viktigt att hålla huvudet kallt och lösa situationen på bästa vis. Kom ihåg att ha en öppen attityd när du festar, man vet aldrig vem det är som man stöter på, kanske är det en ny vän eller kanske är det en kossufontän? Årsfesttips: Se till att du har dansstegen i skick innan du ger dig ut och valsar in i dimman. Felsteg kan resultera i icke-önskvärda konsekvenser och pinsamma situationer. 48

Men den viktigaste frågan är

NÄR BÖRJAR SILLISEN?

SILLISBLADET PRESENTERAR: BEST OF VF 2017/2018