ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
FORSKNING I FRAMKANT INNOVATIONER FÖR TILLVÄXT
SEPTEMBER 2014
Förnybar energi
– svensk innovation ger el från havsströmmar
Christer Fuglesang – om rymdteknikens betydelse
Thomas Helleday
– om den revolutionerande cancerbehandlingen FÖR FAKTU
RT
ÖP
SMA
AK
fakt
NY
R
M JÄ
ur u m .se
TJÄ
NST
FRÅ
N S MA
RT Erb leda judand nde en f rå fa – ko ctoring n stna dsfri bolag tt!
MED
IA
Lars Anell
– om framtidens forskning
Nanoteknikens palett
– möjligheter för globala utmaningar
Madelene Sandström
– samproducerad forskning
www.pwc.se/pharma-life-sciences
From vision to decision Our advisors help you evaluate your strategic business options, improve management and control and help identify cost saving initiatives.
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
2
LE D A RE
Samproducerad forskning löser problem
FOTO: JOHAN OLSSON
Globaliseringen innebär att svensk forskning står inför nya möjligheter och utmaningar. KK-stiftelsen stödjer vetenskaplig forskning då den utförs i samarbete med näringslivet. Utvärderingar visar att det leder till nya produkter, metoder och processer, effektivare verksamhet, breddning av marknaden, ny kunskap och kompetens samt stimulerar personalen.
Madelene Sandström, Vd, KK-stiftelsen
Forskning och utbildning hänger i högsta grad ihop. Likaså hänger forskning och utbildning ihop med näringslivet. Den samproducerade forskningen leder till kompetensutveckling och den löser problem. Och detta stärker i sin tur samhällets kunskap och kompetens, skapar utveckling och är förutsättningen för tillväxt. Det är genom detta Sverige kan konkurrera, inte med lågkostnadsproduktion och låga löner. Lika viktigt som samproduktion med näringslivet är att lärosätena har en profilering av sin verksamhet. Det går inte att vara nummer ett på allt, men med medel från oss finns det förutsättningar att bli mycket stark inom något eller några områden. I dag ger vi stöd till 18 profilerade forskningsmiljöer, som i många fall inte bara tillhör de bästa i landet utan även kan konkurrera internationellt inom sitt område. Sverige måste utnyttja kraften i denna form av samarbete, genom att uppmuntra och stimulera samverkan i forskningen. Brist på samverkan får inte vara anledningen till att företagens forskning och utveckling lämnar landet. Enligt regeringen (prop. 2011/12:100) är en stark konkurrenskraft en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. McKinseys redovisar i sin rapport Tillväxt och förnyelse i den svenska
ekonomin (2012) att den svenska ekonomiska tillväxten under de senaste 15 – 20 åren överstigit tillväxten i både USA och EU-15. McKinsey konstaterar, att vi för att bibehålla denna tillväxt måste säkra full utväxling på våra FoUinvesteringar och bli ledande inom innovationsproduktivitet.
Waldemar Ingdahl, Annika Wihlborg Textkorrektur Pål Johansson Omslagsbild Kristian Pohl Redaktionschef Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning
Smart Media Publishing AB Layout och repro Martin Isaksson Distribution Dagens Nyheter, september 2014 Tryck
» Sverige måste ut-
nyttja kraften i denna form av samarbete.
Då menar jag är det viktigt att innovationerna utvecklas där förädlingsvärdet kan bli som störst i den svenska, ibland världsledande, industrin. Den svenska basindustrin har oftast sina produktionsanläggningar runt högskolorna och de nya universiteten. Det är här som vi kan få en reell påverkan på FoU-investeringarna. Det är här som vi måste investera. Men tyvärr tycks svensk basindustris behov av samverkan inte stå högt upp på den forskningspolitiska agendan. Ett Nobelpris vart tionde år är inte tillräckligt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa
FORSKNING I FRAMKANT Projektledare Richard Seger Johansson richard.seger.johansson@smartmediapublishing.com
Produktionsledare Daniel Sivertsson Affärsutvecklare Marcus Carloni Text
tillväxt. Elitförespråkarna får inte ens medhåll av Nobelpristagaren Paul Krugman (Krugman, Wells & Graddy, 2008), som skriver att ekonomisk tillväxt skapas även tack vara tusentals modesta innovationer, att viktiga teknologiska framsteg inte ens behöver vara cutting-edge science, och att kunskap måste omvandlas till användbara produkter och processer. Visst är vi kapabla att tillhandahålla både och. KK-stiftelsen gör just detta i sina program. Två decenniers erfarenheter av vad som fungerar och vad som inte fungerar, har gjort att KKstiftelsen är en aktiv - och möjligen krävande - finansiär. Få finansiärer följer förmodligen projekten lika intensivt från start till mål som vi gör. Vi har utvecklat en noga genomtänkt arbetsgång, och har ett långsiktigt perspektiv på den forskning som vi finansierar. Däremot är det lärosätena själva som måste definiera sina mål om våra program ska generera största möjliga nytta för såväl forskare i akademin som medverkande företag. Vi skapar förutsättningar för vetenskaplig forskning tillsammans med näringslivet. Forskning som vi vet utvecklar akademin och leder till stärkt konkurrenskraft för företagen. Jag hoppas att fler aktörer tar intryck och engagerar sig i detta viktiga arbete. Det vinner vi alla på.
DETTA ÄR SMART MEDIA
Bold Printing Stockholm
Smart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mervärden inom deras målgrupper – genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag.
LÄS MER OM...
08
10
04 Rymdtekniken viktig för industrin 05 Nanoteknik – möjliggör globala utmaningar 06 Deep Green förvandlar havsströmmar till el 08 Profilintervju Lars Anell 10 Forskningsprojekt inom informationssäkerhet 12 Expertpanel 14 Krönika
Trevlig läsning! Richard Seger Johansson Projektledare
Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com
” Min dröm är att förhindra uppkomst av cancer. Det här är ett steg i rätt riktning.”
Sverige behöver konkurrenskraftig forskning Naturvetenskaplig forskning bidrar till att lösa samhällsproblem så som åldrande befolkning, pandemier, energibrist och klimatförändringar. Forskning behövs för fortsatt utveckling och tillväxt.
Just nu lanseras ett helt nytt läkemedel mot prostatacancer. Professor Sten Nilsson och hans forskarteam på Karolinska Institutet har varit med om att utveckla detta.Vi är oerhört stolta över att ha bidragit till läkemedlet som förlänger livet på patienter med spridd prostatacancer. Det här är bara ett exempel på hur vårt stöd till forskningen räddar liv. Vi är Sveriges äldsta cancerfonder och har bidragit till forskningen i över hundra år.
Idag är det svårt att vara forskare i Sverige. Det vill vi ändra på.
TILLSAMMANS KAN VI ÖVERLISTA CANCER
GE DITT STÖD PÅ RAHFO.SE www.bms.se Cancerföreningen i Stockholm – Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
Helene Andersson Svahn, professor i Nanobioteknik och medlem i Naturvetarna.
Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.
www.naturvetarna.se
www.bms.se
Vi arbetar för att göra skillnad i patienters liv
Ly f t e r N at u r v e ta r e
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
4
FO KUS
RYMDTEKNIK
»Vi har mycket
att lära av NASA om hur rymden kan kommersialiseras.
Banbrytande ”allergivaccin” förebygger allergi hos spädbarn
Cecilia Hertz
Christer Fuglesang
Rymden redo att lyfta Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i tilllämpningar på jorden. TEXT WALDEMAR INGDAHL
Utforskningen av rymden går framåt men det är svårare att exploatera rymden genom att till exempel anlägga industrier i omloppsbanans mikrogravitation och rymdbebyggelse är ännu långt borta. Det kostar fortfarande lika mycket per kilogram att få upp en last i omloppsbana som när Apollo 11 landade på månen. Entusiasmen har lagt sig, och framgångarna från månlandningarna har bleknat i allmänhetens medvetande. Forskningen och rymdfarten har sett minskade anslag, men utvecklingen av rymdtekniken går framåt. Det talas om ”New Space”, att det våras för rymden. Elektroniken har blivit billigare och mindre, så allt mer datakraft kan sättas in i allt mindre satelliter. Då sjunker uppskjutningskostnaderna. DET HAR GETT en informationsrevolution för data insamlade från rymden, även om antalet satelliter
inte ökat. Den tidigare användningen för telekommunikationer och tvsändningar har minskat, då fibernät är billigare. Det medför mer ledig kapacitet. Fler hyr in sig på en satellit, snarare än skjuter upp sin egen. Rymdstyrelsens satellitstation på rymdbasen Esrange har de senaste tio åren fått sin omsättning sexfaldigad, till cirka 250 miljoner kronor per år. Marknaden för positioneringstjänster som gps växer med 25 procent varje år. Utan vädersatelliternas data skulle det vara svårt för SMHI och andra väderlekstjänster att kunna göra prognoser. Satelliter används för att övervaka jordbruket, havet och klimatet. CHRISTER FUGLESANG, SVERIGES förste astronaut, arbetar nu 80 procent vid KTH och 20 procent vid ESA. Hans uppgift är att vara föreståndare för KTH:s nya rymdcenter. Det finns mycket forskning och undervisning på KTH som kan kopplas till rymden, och högskolan ser nyttan i att samordna dem. Exempel på vad KTH som utvecklar är instrumentering och maskinvara till satelliten SEAM som ska mäta magnetfältet runt jorden och satel-
litprojektet Sphinx som ska mäta hur strålningen från en gammablixt från rymden är polariserad. – Det är viktigt att vi nu får en nationell strategi för rymden genom regeringens enmansutredning och stärker rymdindustri och forskningen, säger Fuglesang. Han menar att vi i Sverige är lite för lite inblandade i själva utforskningen, som i internationella rymdstationen ISS. – Rymden är viktig för att vi inte längre är begränsade som art till bara en planet, om vi lär oss att leva där. På vägen dit löser vi utmaningar som ger ny kunskap och många spinoffer, sammanfattar Fuglesang rymdens betydelse. – Framtidens utmaningar behöver extrema lösningar, inte att kapaciteten förbättras med sju till åtta procent utan 70 till 80 procent. Cecilia Hertz är vd för innovationsoch rymddesignföretaget Umbilical Design. Företaget är den svenska representanten inom ESA:s nätverk för tekniköverföring från rymdindustrin. De lösningar som tagits fram för rymdens extrema förhållanden kan få nya användningsområden inom industrin. Samarbetena med industrin kan gälla alltifrån mate-
Nyhet! Halo
™
rial, teknologier, design, ergonomi, människa–datorinteraktion eller att förbättra arbetsmiljön. – Med Jernkontoret ser vi över hur framtidens kontrollrum på stålverk skulle kunna inspireras av rymdcentret i Houston. De ser över lättviktsmaterial med exempelvis Electrolux och Volvo, berättar Hertz. att synliggöra den relativa nyttan av rymdtekniken. Hon ger ett exempel på en störtloppshjälm som inspirerats av rymdtekniken, den skyddar tio till 15 procent bättre än motsvarande hjälmar. – Vi har mycket att lära av NASA om hur rymden kan kommersialiseras, påpekar hon.
UTMANINGEN LIGGER I
Smart fakta Rymdstyrelsen satsar 900 miljoner kronor per år på rymdverksamhet. Staten ger ytterligare 100 miljoner till forskning vid Institutet för rymdfysik, SMHI och Esrange i Kiruna.
Mellan 30 och 40 procent av alla barn utvecklar någon form av allergi. Forskningsrön från läkemedelsbolaget Swecure tyder på att man kan förebygga allergi hos nyfödda barn genom att behandla dem med proteiner från gula stafylokocker. – I dag finns inga läkemedel som botar allergi, det finns enbart symptomlindrande behandlingar och immunterapi. Även om immunterapi kan ha effekt på somliga individer så behöver man fortsätta behandlingen livet ut. Det ”allergivaccin” vi utvecklar är en engångsbehandling som förhoppningsvis kan förebygga allergier livet ut, vilket förstås innebär att behandlingen har en enorm potential, säger Lars Fahlén, vd på Swecure. Swecure fokuserar på att initiera partnerskap med andra läkemedelsföretag som är intresserade av att satsa på gemensam utveckling av behandlingen. Den baseras på superantigener som finns i proteiner från gula stafylokocker och stärker barnets immunförsvar, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot allergier. – Vårt forsknings- och utvecklingsarbete skiljer oss från andra aktörer eftersom vi i det här fallet utgick från positiva resultat i kliniska observationer i människa. Man kan säga att vi genomför en omvänd forsknings- och utvecklingsprocess, vilket är både intressant och utmanande. Vi bedriver för närvarande fem parallella utvecklingsprojekt med fokus på allergi och IBD.
Prova den hos oss!
Den smarta hörapparaten skapad för iPhone
Globen: 070-796 97 76 Danderyd: 073-595 57 22 Göteborg/Lilla Bommen: 073-595 29 89 www.brahorsel.se
På Bra Hörsel är vi stolta över att få presentera Starkeys senaste innovation som ger dig en förstklassig hörupplevelse helt trådlöst. Med Halo följer en lättanvänd App som gör det möjligt att fjärrstyra volymen, finjustera ljudet samt skapa program som lägger dina olika ljudmiljöer på minnet. En annan finess är att du kan strömma telefonsamtal, musik eller annan media direkt i hörapparaten. Vill du testa den redan idag? Hos oss har du alltid en fri provtid på 2 månader utan förpliktelser.
Halo och TruLink är komplatibla med iPhone 5s, iPhone 5c, iPhone 5, iPhone 4s, iPad Air, iPad 4, iPad mini med Retinaskärm, iPad mini och iPad touch (5:e generationen), “Made för iPod”, “Made for iPhone” och “Made for iPad” innebär att ett elektroniskt tillbehör är designat att anslutas speciellt till iPod, iPhone eller iPad, var för sig, och har blivit certifierat av utvecklaren att möta Apples prestanda. Apple är inte ansvarig för användandet av denna enhet eller dess överensstämmelse med säkerhet och föreskrivna standarder. Observera att användningen av detta tillbehör tillsammans med iPod, iPhone eller iPad kan påverka den trådlösa prestandan. Apple, Appleloggan, iPhone, iPad och iPod touch är Apple inc´s varumärken, registrerade i USA och andra länder. App Store är ett varumärke som tillhör Apple Inc.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
5
NANOTEKNIK
Ö V ERB LIC K
Nanoteknik – materialets minsta byggsten Nanovetenskapen, kunskap om material på atomnivån, är ett av de viktigaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt? TEXT WALDEMAR INGDAHL
Materialvetenskapen studerar hur ett materials underliggande struktur och egenskaper är kopplade till vad materialet kan användas till. Material kan vara naturliga som trä eller konstgjorda som plast. Det finns omkring 300 000 olika kända material och fler tillkommer allteftersom forskningen skapar nya. En nanometer är en millimeter delad en miljon gånger. På nanonivån har material andra egenskaper än när de är en del av en stor struktur. För att beskriva dessa egenskaper får man använda kvantmekanik, den beskrivning som bäst lämpar sig för att förstå hur exempelvis magnetism, ljuspartiklar och elektroner uppför sig. Nanotekniken använder sig av dessa speciella egenskaper i tvärvetenskapliga tillämpningar där kunskaper från fysik, kemi och biologi behövs och är en möjliggörande teknologi. Sveptunnelmikroskopet gör det möjligt att både se och röra atomerna. Det mäter strömmen av elektroner som flyter mellan ett materialprov och en spets, vilket påminner om hur en gammal skivspelare fungerade. Fast i stället för att ”avbilda” ett magnetiskt mönster i en skiva, så ”avbildar” man atomära funktionella strukturer på en yta. EGENSKAPER HOS MATERIAL som hårdhet, formbarhet, ledningsförmåga, magnetism, genomskinlighet eller motståndskraft mot korrosion påverkar råvarans kvalitet för
användning inom industrin, som konstruktionsmaterial eller till mikroelektronik, mediciner och bränsleceller. Små transportörer som levererar medicin på exakt rätt plats i kroppen och i rätt dos, lättare och starkare material, mindre och snabbare datorer och mer miljövänlig tillverkning är några exempel på vad forskningen kan ge. De nya nanomaterialen kan få lika stor effekt som glas, stål och plast fick. i nanoteknologi vid Lunds universitet har varit med från början. 1988 var han med om att starta forskningen vid Nanometerkonsortiet, vilket i dag omfattar fler än 250 forskare vid Lunds Universitet. – Nanotekniken är en ”key
LARS MONTELIUS, PROFESSOR
enabling technology”, den gör annan teknik möjlig. Den kan fungera som en palett av möjligheter för att kunna möta globala utmaningar runt energi, miljö, hälsa och säker IT, förklarar han. av de få länder i världen som inte har en nationell strategi för nanoteknik. – Därmed saknas den viktiga bredden för förståelsen av nanoteknik. Detta även om spetsen finns, och även om svensk forskning är bland de tio bästa i världen på vissa områden. Kunskapen om nanoteknik bland riskkapitalbolagen i Sverige är tyvärr alltför låg. Det kan ta tio år från upptäckt till produkt. Patent är givetvis viktiga för företagen, även om det ibland kan vara en SVERIGE ÄR ETT
»Nanotekniken
kan fungera som en palett av möjligheter för att kunna möta globala utmaningar runt energi, miljö, hälsa och säker IT. Lars Montelius
utmaning att visa vad som särskiljer en produkt som förbättrats med nanoteknik från ett tidigare patent, berättar Montelius. som nödvändigt av tillverkaren att framhäva nanotekniken i sig, i stället framhävs tillämpningarna. En risk med nanoteknik är att det saknas kunskap om hur ämnen reagerar på nanonivån, och att de då kan få farliga egenskaper. Det gör många i allmänheten oroliga, särskilt som kunskapen om nanotekniken minskar då allt färre företag diskuterar den. – Det är fantastiskt att få visa upp den bredd på svenskt nanoföretagande som de här nominerade företagen representerar, säger Åsalie Hartmanis. Hon är vd för SwedNanoTech, en förening för de företag och forskare som arbetar med nanoteknik. Den anordnar mötet NanoForum och delar ut priset Årets Nanoföretag. Vinnaren är Applied Nano Surfaces. De har utvecklat en metod för ytbeläggningar av komponenter i motorer och maskiner med ett nanokomposit av volframdisulfid, vilket minskar friktion och slitage. – Vi vinner för att vi har en unik teknik med stor tillämpning på miljön för att effektivisera bränsleanvändningen och att vi har kommit så långt med produkten och våra kunder, kommenterar Christian Kolár, bolagets tillförordnade vd.
DET UPPFATTAS INTE
Smart fakta Nanotekniken avgränsas till teknik eller tekniska detaljer som är en till 100 nanometer. En nanopartikel är lika stor i jämförelse med en fotboll, som en fotbolls storlek till jordens.
Från data till information Professor Erwin Laure arbetar som föreståndare vid KTH:s avdelning High Performance Computing and Visualization (HPCViz) och chef för superdatorcentret PDC. – PDC tillhandahåller en infrastruktur för att kartlägga vetenskapliga problem, modellera dem och hantera komplexa data, förklarar Laure. Hårdvaran är grunden för arbetet inom Svenskt evetenskapligt forskningscenter (SeRC), där man arbetar med datorbaserad forskning inom många vetenskapliga områden. SeRC kombinerar kraftfulla datorer och system, som görs tillgängliga av PDC och NSC, med en visualiseringsinfrastruktur på Linköpings Visualiseringscenter C och KTH:s visualiseringsstudio för att skapa exempelvis bilder, diagram och animationer. Visualisering åskådliggör komplexa, flerdimensionella sammanhang. En viktig del av arbetet är att skräddarsy och effektivisera vetenskapliga programvaror. – Det handlar om hårdvara, men även om människor. Vi bygger expertis för applikationerna och för att programmera maskinerna. Forskare är själva skickliga på sådana uppgifter men de är inte specialister. Genom vårt arbete, kan de dra bättre nytta av sin tid med att forska än att optimera datakod, säger Laure.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
6
M Ö JLIG HETER
HAVSKRAFT
»Man måste balansera med olika källor,
det är också ett sätt att få ett stabilt elnät, och minska kostnaderna och förlusterna. Anders Jansson
Svenskt havskraftverk levererar snart el till brittiska hushåll I takt med att miljöhotet växer sig allt större spirar nya idéer och innovationer, senast i raden är el från långsamma tidvattenoch havsströmmar. TEXT WALDEMAR INGDAHL
Sedan ett par år tillbaka producerar svenska Minesto, Nordens största miljöteknikföretag inom marin energi, elektricitet utanför Nordirlands kust. Projektet Deep Green skiljer sig från andra havskraftverk på en avgörande punkt – den förnybara energin genereras av långsamma tidvatten- och havsströmmar. – Det är en tuff miljö med saltvatten och väldigt stora krafter, framför allt i och med att vatten har så mycket högre densitet än luft vilket innebär stora påfrestningar som måste hanteras med rätt typ av material och rätt design. Egentligen ligger den stora utmaningen i att det är kapitalkrävande att bygga verksamheten men å andra sidan är elen som produceras vid fullskaliga anläggningar väldigt konkurrenskraftig, säger Minestos vd Anders Jansson. En av de största fördelarna med att generera energi från tidvattenströmmar är att man kan förutsäga hur mycket energi som produceras vid en given tidpunkt, till skillnad från andra förnybara energikällor som sol- och vindkraft som är väderberoende, och den stora fördelen med havsströmmarna är att de är kontinuerliga. – El är en färskvara som måste konsumeras direkt och det här är en väldigt stabil energikälla, vi har
ENERGIFRÅGAN HANDLAR INTE
»Vissa andra länder har inga berg och älvar och kan därför inte använda sig av vattenkraft.
Anders Jansson
samma pålitlighet som ett kärnkraftverk. Vi kan producera konstant från de här strömmarna och det är unikt inom förnybar energi. YTTERLIGARE EN FÖRDEL med vattenkraft är att det är ett kostnadseffektivt sätt att framställa energi på eftersom vatten kan generera mer energi än vind på grund av den höga densiteten. – Med få kraftverk kan vi producera mycket energi, och på så sätt kan vi konkurrera med konventionell elproduktion. Vi är konkurrenskraftiga med olja med dagens oljepris, vilket sannolikt kommer att gå upp, och vi kommer att vara billigare än kärnkraft – utan utsläpp. Under 2014 har Minesto tagit ett stort steg mot den första kommersiella parken, i och med ett avtal med The Crown Estate i Storbritannien. Avtalet innebär att Minesto nu kan förbereda installationen av kommersiella kraftverk nära Holyhead Island
i Wales som på sikt är tänkt att leverera el till 8 000 hushåll. Dessutom har ett MOU-avtal undertecknats med amerikanska partners för att producera el från Golfströmmen och projektförberedelser pågår i både Chile och Taiwan. andra marina kraftverk är Deep Green-kraftverken förhållandevis små med sina 14 ton per megawatt jämfört med konkurrenternas som ligger mellan 150 till 300 per megawatt. – Det här är små och effektiva kraftverk. Materialåtgången är viktigt eftersom materialkostnaderna är relativt höga så vi kan producera mycket el med förhållandevis lite material vilket i slutändan innebär ett lägre elpris. Vi jagar verkligen ören, små skillnader kan göra mycket på elpriset. På Minesto har åtskilliga timmar lagts på miljöfrågan, eller snarare hur kraftverken skulle kunna påTILL SKILLNAD FRÅN
verka den marina miljön. – Det är oerhört viktigt för oss att vi inte har en negativ inverkan på miljön och djurlivet, och det vi har kommit fram till är att vi snarare har en positiv inverkan eftersom fundamenten på botten blir som rev vilket hjälper djurlivet i områdena. En positiv konsekvens är också att man inte kan bottentråla där kraftverken ligger – det blir som en skyddad nationalpark på botten. ljus framtid för förnybar energi men understryker att man måste tänka globalt och inte bara titta på sitt eget land. – I Sverige har vi ju mycket förnybar energi i form av exempelvis vattenkraft och vi befinner oss på en stabil grund om man ser till kärnkraftsäkerhet, men tittar man på andra områden som Chile, Japan och Taiwan där det förekommer många jordbävningar vill man gärna inte ha kärnkraftverk, då blir marknaden väldigt stor.
heller bara om miljö. I dagens politiska klimat kan energi vara synonymt med makt. – Det handlar inte bara om förnybar eller icke förnybar energi, utan det handlar också om nationell säkerhet. Det är väldigt oroligt i flera av de länder som äger de fossila bränslekällorna. Länder som Japan och Taiwan, som importerar mellan 50 till 100 procent av sin energi, skulle kunna få en stabilare nationell säkerhet om de skulle ta tillvara på sina egna resurser i stället för att behöva vara beroende av andra länders energi. Jansson tror på en framtid där en kombination av förnybara energikällor råder, och där varje land tar tillvara på sina resurser. – Varje lands förutsättningar är unika. Vi är extremt priviligierade att vi har så mycket vattenkraft i Sverige men vissa andra länder har inga berg och älvar och kan därför inte använda sig av vattenkraft. Man måste balansera med olika källor, det är också ett sätt att få ett stabilt elnät, och minska kostnaderna och förlusterna. Jag tror på sol, vind och vatten.
JANSSON SPÅR EN
Smart fakta Deep Green
Kraftverket, i form av en drake, rör sig i en bana, formad som en åtta under vattnet. Turbinen är fäst på draken som sitter fast i havsbotten med en förankringslina.
En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull Nanoteknik för en ny skogsindustri – Wallenberg WoodInformation Science Center
annons
O
m man tittar med lupp på änden av ett vedträ kan man se de fibrer som är trädets byggsten. En fiber är ett Äntligen blåser par millimeter lång förändringens och är i sin tur uppbyggd av tiotalsgenom miljonerinternationell s k fibriller. När fibern vindar skapas ordnas fibrillerna ett spiralformat träforskning. Det äri inte längre välordnat mönster som är optimerat för att papper, kartong och fiberskivor trädet ska kunna klara alla påfrestningar utan som dominerar vetenskaplig att falla. Fibrillen är ett exempel på ett naturutveckling, utan material ligt nanomaterial ochhelt kallasnya därför ofta för från träd. och I spetsen Wallenberg nanofibrill runt om igår världen pågår forskning förScience att använda dessa nanofibriller Wood Center (WWSC),som byggsten för framtida avancerade material, t där främst KTH och Chalmers ex nanopapper, textilfibrer, biokompositer för tillsammans har en budget på 400 bil- industrin, förpackningsfilmer från trä, lätta MSEK under år. och oljesanering, bioplastskum för10 isolering miljövänliga plaster, färg och lack mm.
Wallenbergstiftelsen Inom Wallenberg WoodfinansieScience Center (WWSC)och har en ny skapat teknik utveckrar satsningen, har latsforsknings-centrum som kan spinna superstarkamed trådar60 från ett nanofibriller, vatten och vanligtför salt.att Tekniken forskare som samverkar bli använder avancerad strömningsmekanik världsledande. – Det är hög tid och kemi för att kontrollera hur fibrillerna att flytta fokus från materialproär ordnade i tråden, på samma sätt som i duktion till nyaärmaterial, säger ett träd. Tekniken patentsökt och tråden som framställs harBerglund ett flertal möjliga framtida professor Lars på KTH, användningsområden, t ex kan den erbjuda föreståndare för WWSC. Svensk en ersättning till bomull eller en förstärkindustri behöver ny teknologi för ningsfiber i kompositmaterial. Att ersätta att konkurrera med produkter bomull skulle kunna hantera problemet med från snabbväxande Eukalyptus”Peak cotton” som världen står inför, det odlingar. vill säga attWWSC-forskningens odlingen av bomull inte kan öka mer för bomullens krav på bevattning. Som resultat ska stödja utvecklingen av en beståndsdel kompositmaterial skiljer sig nya material isom t ex nanopapper, materialet från t ex glasfiber i och med att textilfibrer, biokompositer för bildet är biodegraderbart, vilket gör att materiindustrin, förpackningsfilmer från alet i princip kan läggas på komposten. trä, lätta bioplastskum för isolering Denoljesanering, nya tekniken har utvecklats i ett och miljövänliga samarbete mellan plaster, färg ocholika lackforskargrupper mm.
inom WWSC och Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) i Hamburg och är ett exempel på att tekniska och vetenskapDagens produktionsinriktade liga genombrott oftast sker när en grupp av skogsindustri ett discipliner begränforskare från olikaerbjuder vetenskapliga sat materialutbud ”på hyllan”. samarbetar i s k tvärdisciplinär forskning. I det dök själva idén uppatt på ett möte – här Enfallet kollega påpekade tiotals mellan kemister och strömningsmekaniker miljoner kubikmeter svensk skog inom WWSC, vilket resulterade i ett gemenanvänds till produkter baserade på samt forskningsprojekt där processen och en och samma materialstruktur de trådar som framställdes vidareutvecklades (fibernätverk), fortsätter Lars Bergmed hjälp av synkrotronljuskällan PETRAIII lund. Modern på DESY. Detta varmaterialforskning steg var nödvändigt för att lyckas, synkrotronljuset gör det möjligt domineras istället av sökandet efter
nya strukturer som kan förbättra produktegenskaperna dramatiskt. Vi diskuterar t ex med WWSC:s materialkemister från Stockholms universitet att använda nanoteknik för lätta och starka byggskivor som är brandtåliga.
att studera processer och material i nanoskala och används t ex för utvecklingen av de flesta avancerade material eller för att förstå Professor Hans Theliander på vad som händer på molekylnivån i celler. Chalmers forskningen Möjligheten ansvarar att göra flerför likande studier inom skogsindustriell processtekkommer öka kraftigt när synkrotronljuskällan MAX- IV invigsuppgift 2016. är forsknik: Våri Lund främsta
ning kopplad till processer för nya Resultaten publicerades nyligen i tidskrifkomponenter från ved, som kan ten Nature Communications, ”Hydrodynamic användas i nya material. Vi kombialignment and assembly of nano-fibrils resulnerar kemioch bioteknik för nya ting in strong cellulose filaments”; Håkansson processvägar, ochCommunications, nya komponenK.M.O. et al; Nature 2014; http://dx.doi.org/10.1038/ncomms5018; ter i form av t ex kemikalier, vedpolymerer och nanofibriller. Hans Theliander är mannen bakom Lignoboost, en industriell teknik för att fälla ut lignin i samband med tillverkningen av pappersmassa. På Chalmers arbetar man också med karbonisering av
En illustration av den nya tekniken att spinna trådar från nanofibriller. Fibriller i vatten pumpas fram i en aerogeler kanal ut där tvånanocellulosa sidoströmmar för möts och accelererar så isolering. att de lägger sig ordnat Ultralätta från användning för fibrillerna t ex termisk Notera att i den blivande trådens riktning. (Samarbete WWSC-DESY, bildrättigheter DESY,RSC, Tyskland) materialet kan innehålla 99% luft. (Samarbete Biomime-WWSC, bildrättigheter England)
vedkomponenter. Karboniserad Vid Wallenberg Wood Science cellulosa kan användas i elektriskt Center (WWSC) pågår intensiv ledande högvärdesprodukter. forskning kring användandet Inom WWSC finns flera exempel av svensk skogsråvara för att på nanoteknisk forskning med tillta fram framtidens material. lämpningar utanför de traditionella Uppbyggnaden av WWSC och de forskningsprojekt som bedrivs marknaderna: filter, högtalarmeminom centrumet har finansieras bran, elektriskt ledande material, genom en papper, satsningoptiskt av Knuttransoch magnetiskt Alice Wallenbergs stiftelse och parenta filmer mm. Forskningen har en budget på 400 miljoner inom WWSC är multidisciplinär, kronor för en tioårsperiod med med nya arbetssätt. Nanoteknik start 2009. Målet med dessa och bioteknik är nya och tio år är att skapa en inslag miljö för man utvecklar internationella forskning i världsklass som allianser. är lockar Viktiga de bästa samarbeten forskarna nationellt ochtill internationellt. WWSC kopplade starka japanska och består huvudsakligen av forskare amerikanska universitet. KTH och Chalmers men ut–från Nanoteknik kan revolutionera ökas gradvis och inkluderar svensk skogsindustri, avslutaräven Lars forskare från Stockholms UniBerglund. WWSC stödjer utveckversitet, Luleå Teknisk Universitet lingen med basforskning kopplad och Umeå Universitet samt från tillolika nya forskningsinstitut. träbaserade nanomaterial. De nya processer som vi utvecklar är ofta småskaliga och mer miljövänliga än dagens metoder.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
8
P R O FILINTERV J U
LARS ANELL
Vetenskapsrådet och forskningens villkor Vi diskuterar myndigheten Vetenskapsrådets uppgifter med dess styrelseordförande Lars Anell. Hur ser forskningens villkor ut framöver? TEXT WALDEMAR INGDAHL FOTO KRISTIAN POHL
Vilken är Vetenskapsrådets uppgift? – VR ska främja forskning med en budget på sex miljarder kronor. Det är det enda forskningsrådet som inbjuder alla svenska forskare vid samtliga akademiska institutioner att forska enligt vetenskaplig kvalitet. Forskaren tar själv initiativ och formulerar sitt projekt, vilket ger frihet, förutsatt att projektet håller kvalitet. Vårt uppdrag är även att höja den genomsnittliga kvaliteten. Det är det viktigaste uppdraget vi fått från regeringen, det har vi bett om och det vill vi ha, säger Lars Anell. – Vi ser över vilka områden vi vill initiera forskning på för att stärka det svenska forskningssystemet. Ett exempel är satsningen som görs på beräkningsmatematisk kompetens. Den bör finnas, då annan forskning har stor nytta av den. Hur ser läget ut för svensk forskning i allmänhet? – I huvudsak bra med hög kvalitet inom givna resurser. Det är viktigt att kvalitetsvärdera anslagen till forskningen. Hur utvärderar VR den forskning ni finansierar? – VR utvärderar årligen de svenska lärosätenas prestationer med hjälp av statistiska mätinstrument, som tar hänsyn till såväl hur mycket som
produceras och genomslaget i citeringar. Forskningsresurser fördelas efter mätningarnas utfall. – Det är stora belopp som beviljas på urval av historiska data, bibliometri, vilket gynnar naturvetenskaperna men är inte lika bra för humaniora och samhällsvetenskaperna. Anslag går på ”track record” – det har ett brett stöd i universitetsvärlden och är mycket säkrare än en ansökningsprocess.
» Det är viktigt
att kvalitetsvärdera anslagen till forskningen. – Stora forskningsprogram rymmer en metodik som ställer särskilda krav på forskningsgruppen. Det gäller att bedöma mervärdet från forskningsprogrammen. Diskussionen, satsa på stora program eller en forskare med en idé, är lika evig som frågan om man ska satsa på grundforskning eller tillämpad forskning.
Hur bör rekryteringen till forskningen gå till? – Universiteten bedömer vem de vill rekrytera. VR bevakar utvecklingen internationellt och stödjer universiteten med att rekrytera framstående forskare. Då kan vi ge en snabb utvärdering av forskaren. – Den viktigaste resursen är forskarens och lärarens tid och den kan mätas till stor del. Meriteringsanställning ger trygghet, men kan den utvärderas med rimliga resultat? De mest framstående forskarna får medel till att bedriva långsiktig forskning genom rådsprofessorsprogrammet som löper på tio år. Universitet nominerar och liknande program finns för framstående yngre forskare. Den strategiska forskningen organiseras genom stödet till Linnémiljöer och de starka forskningsmiljöer som utses till Berzelii Centra, där ger medel ges under en längre tidsperiod. Hur kan forskarnas rörlighet förbättras och dra nytta av internationaliseringen? – Vi ser över mått på rörligheten internationellt. Regeringen har sagt åt oss att vi ska ta hänsyn till det när vi fördelar basanslagen och uppmuntra programmen för internationella postdocstudier.
E-vetenskapen öppnar nya dimensioner för forskningen Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet har samordnat sina resurser inom e-vetenskap till ett gemensamt center: Swedish e-Science Research Center SeRC (Svenskt e-Vetenskapligt forskningscenter, www.e-science.se). Nyligen fick KTH anslag från finansiärerna på 110 miljoner kronor och använder ytterligare 60 miljoner av egna medel för att införskaffa en ny superdator, vilket är den största enskilda investeringen i en forskningsdator som gjorts i Sverige. Det blir Nordens kraftfullaste dator på ungefär två petaflop, vilket är fem gånger så snabb som sin föregångare.
Vetenskapen producerar enorma mängder data, så mycket att det kan vara svårt att samla upp information och kunskap ur materialet. Genom informationsteknikens utveckling kan forskarna ta sig an problem som hittills varit allt för komplexa och omfattande för att kunna avgränsas och studeras. Datorerna kommer allt mer i fokus genom att datorsimuleringar blir mer omfattande samt att det krävs datorer för att hantera de stora datamängderna. Nya samarbeten mellan forskningsfält och forskare i olika världsdelar blir också möjliga vilket främjar ny metodik och nya tillämpningar. Det började med superdatorer hos de naturvetenskaper som hade de största behoven av
beräkningskapacitet. I dag används databaser, visualiseringsverktyg, högpresterande datorer, nätverk och avancerad mjukvara brett inom alla vetenskapliga fält. Men e-vetenskap handlar inte bara om superdatorer och avancerade program, utan även om omfattande avancerat användarstöd där det behövs personal med särskild kompetens. Forskning görs inom SeRC om beräkningar, lagring, databaser, visualisering, interaktivitet och modellering. SeRC tillämpar den forskningen för att förstå sjukdomar som beror på kombinationer av arv och miljö, analysera molekylärbiologiska data, elektronernas rörelser i atomen, strömningsmekaniska beräkningar och att till att bygga klimatmodeller.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
9
LARS ANELL
PRO FILINT ERV JU
» Vi ser över vilka områden vi vill initiera forskning på för att stärka det svenska forskningssystemet.
– Det är lättare att forska på vad som för tillfället är aktuellt vid universitet. Det finns en tendens hos universitet att profilera sig, men om man som forskare inte tillhör den profilen? Utvärderingarna visar var förbättringspotentialen är som störst, för när man är bäst så kan man inte bli så mycket bättre. De forskarna har redan de resurser de behöver.
Hur är det med industridoktorander, någon som doktorerar inom ramen för en annan anställning utanför universitetet? Där beslutade VR att inte dela ut bidrag framöver? – Jag tog upp programmet när jag kom hit för fyra år sedan, det var en oöverskådlig flora av stödformer. Systemet var ohanterligt och kostade mer än universitetens nytta. Universiteten själva är bättre på att bestämma vilka som är meriterade för en tjänst, vilka konferensresor som ska få stöd eller vilka publikationer som ska tryckas. Det är inte rimligt att vi gör det, forskarnas karriärvägar kan bara universiteten lösa. Kommer open access, att vetenskapligt material blir fritt tillgängligt på internet, att bli betydelsefullt för forskningen? – Det har varit viktigt för forskare att publiceras i vetenskapliga tidskrifter men de är mycket dyra då förlagen håller en hög vinstmarginal. Open access kommer att komma, kanske att materialet publiceras på open access efter sex månader. Det får anpassas till forskningsorganisationen bakom publiceringen.
Hur ser du på EU:s roll inom forskningen? – Forskningsdebatten i EU går i rätt riktning. Byråkrati ger rättssäkerhet när många olika system ska fungera ihop, så kritiken är lite orättfärdig. Europeiska forskningsrådet (ERC) är ett rent forskningsråd där vetenskaplig kvalitet är meriterande för anslag till yngre forskare. Problemet är att den stora delen av dessa program har så snäva mål, då man skrivit dem för någon institution och knutit den till en politisk problemformulering. För det behövs en bredare konkurrens och att en större del av EU:s budget går till europeisk forskningsinfrastruktur. Att det varit så svårt för ett så viktigt projekt som European Spallation Source (ESS) att hitta finansiering sätter oss minst tio år efter på området även om Europa i nuläget är ledande.
Smart fakta Namn: Lars Anell. Född: 1941. Familj: Fru och fyra barn. Utbildning: Civilekonom. Yrke: Styrelseordförande i Vetenskapsrådet sedan 2010. Har tidigare varit ambassadör till FN och EU. Chefsförhandlare för European Spallation Source, ESS. Författare till ett flertal böcker om så skilda ämnen som den skotske moralfilosofen Adam Smith och EU.
Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall
www.taurusenergy.eu
Blodprov ersätter fostervattenprov Innovativa metoder för dnaanalys innebär att medicinska tester som tidigare genomförts med biopsi i stället kan genomföras med ett enkelt blodprov. Dessa metoder, som bland annat används på cancerpatienter och blivande mödrar, har använts ett tag runtom i världen. Nu introduceras de även i den svenska sjukvården. – Även när man avlägsnat en tumör hos en cancerpatient finns risk att cancerceller sprids via blodet och ger upphov till nya tumörer; metastaser. Genom att analysera patientens blod kan läkarna upptäcka dessa spridande cancerceller och i bästa fall anpassa behandlingen, säger Mikael Kubista, vd på TATAA Biocenter, som sedan 2001 utvecklar molekylära metoder för dna-analys. I dagarna introduceras blodanalys av blivande mödrar. Metoden baseras på en upptäckt i Hongkong och erbjuder ett alternativ till traditionella fostervattenprov och moderkaksprov, som riskerar att framkalla missfall hos en dryg procent av de patienter som genomgår provet. – Provet genomförs via ett initialt blodprov som kartlägger eventuella trisomier hos fostret. Om provet visar på ett positivt resultat genomförs ett traditionellt fostervatteneller moderkaksprov. Blodprovsanalysen erbjudas via samarbetande vårdcentraler, vår målsättning är att erbjuda ett riskfritt sätt att undersöka fostrets dna.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
10
FR AMTID
INFORMATIONSSÄKERHET
Hälsoappar hett forskningsoch utvecklingsområde
Nya resurser till informationssäkerhetsforskning Ny teknik skapar nya möjligheter men medför ofta också nya risker, inte minst ur ett informationssäkerhetsperspektiv. Forskningsprojekt som kan bidra till att stärka den digitala säkerheten ingår därför som en del av Horisont 2020; EU:s nya ramprogram för forskning och innovation.
»Ett krav för
att beviljas projektfinansiering är att de ansökande forskningsprojekten inkluderar samarbetspartners från minst tre EU-länder.
TEXT ANNIKA WIHLBORG
Horisont 2020 är ett omfattande ramprogram med en samlad budget på 80 miljarder euro och utgör därmed världens hittills största satsning på forskning och innovation. Fokus i Horisont 2020 ligger på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster. Forskningen kan bedrivas på såväl universitet och högskolor som på företag, i offentlig sektor och forskningsinstitut. Eftersom programmet är så omfattande består det av flera fokusområden, flera av utmaningarna kräver tvärvetenskapliga samarbeten.
maritim samt insjöforskning och bioekonomi • Säker, ren och effektiv energi • Smarta, gröna och integrerade transporter • Klimatåtgärder • Europa i en föränderlig värld • Säkra samhällen
fokusområden är samhälleliga utmaningar, som tar ett grepp om de utmaningar såväl EU som övriga världen står inför. Inom fokusområdet samhälleliga utmaningar har sju utmaningsområden pekats ut: • Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande • Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin,
Bidrar till implementering av cybersäkerhetsstrategi I utmaningen säkra samhällen ingår delutmaningen att säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare. Som en del av detta ingår satsningar på digital säkerhet. Inom området digital säkerhet fokuserar Horisont 2020 på aktiviteter som ökar säkerheten i appar, digitala tjänster och tjänster som berör säker
ETT AV PROGRAMMETS
Johan Lindberg
informationshantering, forskning som bland annat kan bidra till att stärka den personliga integriteten och infrastrukturen. En målsättning är att de forskningsprojekt som beviljas finansiering inom detta fokusområde ska bidra till implementeringen av EU:s cybersäkerhetsstrategi. Behovet av ett robust och tillförlitligt informationssäkerhetsskydd ökar i takt med att hela samhället förlitar sig allt mer på IT-lösningar. Det inkluderar förstås kommuner och myndigheter, som lanserar många olika typer av e-tjänster. När allt mer myndighetsutövning sker via nätet krävs förstås tekniska lösningar som minskar systemens sårbarhet. – Ett krav för att beviljas projektfinansiering är att de ansökande
forskningsprojekten inkluderar samarbetspartners från minst tre EU-länder. Ramprogrammet pågår till 2020, med löpande utlysningar. Ett delsyfte är att skapa starka samarbetsallianser mellan olika europeiska länder samt att resultatet av forskningen, nya produkter och tjänster som stärker informationssäkerheten, ska komma hela Europa till del, säger Johan Lindberg, kontaktperson för Horisont 2020 på Vinnova.
Stärker den europeiska ICT-industrin – Våren 2014 utlystes ansökningarna om forskningsmedel från det här området. Drygt 1 600 ansökningar från samverkansprojekt med fokus på ICT har strömmat in från hela Europa, i slutet av september presenteras de forskningsprojekt som beviljats finansiering, säger Johan Lindberg. Universitet, högskolor och storföretag har en lång tradition av att delta i den här typen av forskningsprojekt. Vinnova arbetar med att öka intresset även bland andra offentliga aktörer samt små och medelstora företag. – Ett viktigt syfte med att bevilja finansiering till forskning inom informationssäkerhet är att stärka den europeiska ICT-industrins internationella konkurrenskraft genom att tillföra medel till forskning och utveckling som gör oss mindre beroende av leverantörer från andra delar av världen, säger Johan Lindberg.
Smart fakta Horisont 2020 är ett europeiskt ramverksprogram som pågår till år 2020. Inom ramen för programmet genomförs regelbundet nya utlysningar.
Ett område som är hett just nu ur såväl teknikutvecklingssom investerarperspektiv är olika typer av hälsoappar som hjälper individer att överblicka och följa sin hälsoutveckling. I USA attraherar företagen som utvecklar framtidens hälsoappar mycket riskkapital och intresset ökar även i Sverige, både bland patienter och vårdgivare. – De hälsoappar som utvecklas nu kan grovt delas in i tre kategorier; hälsoappar som vänder sig till friska individer som vill förbättra sin hälsa, appar som vänder sig till patienter med exempelvis kroniska sjukdomar som gör det möjligt för dem att överblicka sin hälsoutveckling över tid samt appar som vänder sig till sjukvården för effektivare arbete inom vården och bättre informationsspridning och delning samt mer patientengagemang exempelvis genom att skapa förutsättningar för patienter att boka egna läkartider och se sin journal, säger Nima Jokilaakso, projektledare för Digital Health Days, en Stockholmsbaserad konferens med fokus på framtidens hälsoappar. Patienterna driver på utvecklingen Han menar att Stockholmsregionen har potential att utvecklas till en av världens ledande utvecklingsregioner för hälsoappar. Här finns många innovativa företag som arbetar med att utveckla hälsoappar för olika målgrupper och med olika inriktningar. – Utvecklingen är delvis teknikdriven, men i första hand är det patienterna själva som driver på utvecklingen av nya smarta hälsoappar. Man kan kalla utvecklingen för en slags gräsrotsrörelse som ger patienten ökad insyn i vården och fler verktyg för att kunna förebygga ohälsa, säger Nima Jokilaakso.
Friktion och slitage orsakar hög energiförbrukning och kostsamma produktionsstopp för många industriföretag. Problemen orsakar varje år skador för tiotals miljarder kronor på produktionsutrustning, bilar och maskiner. I basindustrin är runt hälften av driftskostnaderna relaterade till underhåll på grund av slitage och friktion. Utmaningarna för företagens processer och produkter ökar dessutom ständigt; energiförbrukningen och emissionerna ska minskas kraftigt, andelen förnyelsebara bränslen, smörjmedel och återvunnet material måste öka. De flesta förändringar av de slag som då krävs, leder till tuffare påkänningar för komponenter och verktyg. Det blir högre tryck, högre temperaturer, tunnare smörjfilmer, mindre slitagemån och så vidare. – Allt detta gör tribologin till ett nyckelområde för att möjliggöra att framtidens energisnålare, miljövänligare och resurssnålare teknik kan kombineras med ökad livslängd och prestanda, säger Staffan
Jacobson vid Uppsala universitet. Målet med tribologiforskningen vid Luleå tekniska universitet är att söka svar på tribologiska frågeställningar för att möjliggöra utveckling av nya produkter och processer. Forskarna jobbar nära företagen för att lösa problem relaterade till smörjning, nötning och friktion. Stora samarbetspartners är bland annat Scania, BorgWarner, Volvo Construction Equipment, SKF, Gestamp HardTech, Shell, och Bosch Rexroth. – Nästan alla nya produkter från dessa företag möter ett tribologiskt problem som måste lösas innan de kan användas på ett tillförlitligt och energieffektivt sätt, säger Roland Larsson vid Luleå tekniska universitet. Tribologi är ett tvärvetenskapligt område som kräver breda kunskaper inom fysik, kemi och materialvetenskap liksom inom mer ingenjörsinriktade områden som maskin- och underhållsteknik. Forskningen inriktar sig exempelvis mot grundläggande egenskaper hos smörjmedel, utveckling av beräkningsmodeller, utveckling av nya ytbehandlingar och nya keramiska ytskikt.
www.uu.se / www.ltu.se
FOTO: ULLA-CARIN EKBLOM
FOTO: UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO
Världsledande forskning inom tribologi viktigt för Sverige
Robert Brummer
Unik forskning kring samspelet mellan tarm och hjärna Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än det finns celler i kroppen. Många av dessa bakterier är livsviktiga för oss. På Örebro universitet studerar forskarna samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Målet är att utveckla nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla vanliga åkommor som irritabel tarm (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), depression, autism och ADHD. – Problemet är att trots att vi vet att det finns ett samband mellan kost, tarmflora, hjärnfunktion och många sjukdomar – inte minst hos äldre – så vet vi ännu inte exakt hur samspelet fungerar. Det gör att vi inte kan utveckla effektiva behandlingsmetoder, vilket i sin tur innebär att många människor tvingas leva med kronisk ohälsa och sämre livskvalitet, säger Robert Brummer, professor vid Örebro universitet och specialist inom gastroenterologi och klinisk nutrition. – Med tanke på det ökande antalet depressions- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden så finns det ett växande behov av nya och mer effektiva behandlingar utan läkemedel. Det är genom ett långsiktigt stöd från KK-stiftelsen, som Örebro universitet fått en unik möjlighet att bygga upp forskningsmiljön NGB Interactions Research Centre.
Förutom KK-stiftelsen, Örebro universitet och Örebro läns landsting så bidrar fem företag inom livsmedels- och hälsokostbranschen med både pengar och kunnande till forskningsmiljön; Lantmännen, Valio, BioGaia, Pfizer Consumer Healthcare och Wennström Integrated CD. – Tillsammans med våra partners identifierar och selekterar vi de viktigaste forskningsfrågorna utifrån ett samhälls- och näringslivsperspektiv, och kan på så sätt väsentligt bidra till att våra innovationer snabbt kommer patienter och konsumenter till nytta, säger professor Robert Brummer.
Svensk stålindustris forskning i täten Det välkända svenska stålet har nått sitt rykte tack vare stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Jernkontoret, svensk stålindustris branschorganisation, planerar fortsatt framgång genom innovationsprogrammet Metalliska material. Jernkontoret ägs av de svenska stålverken och har funnits sedan 1747. Organisationen tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Därför är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt, samt arbetar för att öka intresset för de utbildningar som tillgodoser stålindustrins behov. Gert Nilson är teknisk direktör på Jernkontoret. Han ansvarar därmed för att den forskning som industrin gör gemensamt fungerar bra och får bra stöd från finansiärer, och för att det finns bra utbildningar. Huvuddelen av stålindustrins forskning utförs förstås inom de olika stålföretagen, men omkring 10–15%
utförs som gemensam forskning inom Jernkontorets teknikområden. Denna gemensamma forskning är unik i sitt slag. Den bildar ett stort nätverk och är ett effektivt instrument för att föra ut resultat till praktisk användning hos företagen. – Inom den akademiska forskningen är vi starka på grundläggande materialteknik, det vill säga metalllers uppbyggnad och varför de får de egenskaper de får. Vi är också duktiga på många delar i framställningsprocesserna. Svensk metallindustris forskning är helt enkelt världsledande inom flera områden där industrin är aktiv. – Samtidigt är Sverige litet. Vi är inte med överallt, men där vi är med, inom de avancerade materialen, är vi i topp. För ett par år sedan bestämde sig svensk metallindustri för att beskriva vilka möjligheter och utmaningar de ser i framtiden, och vilka steg som måste tas för att man ska hänga med och utvecklas. När regeringen tog initiativ till strategiska program som skulle satsa pengar på viktiga innovationsområden, var Jernkontorets Metalliska material ett av de första.
– Så nu har vi både en agenda, och pengar att driva den med, säger Gert Nilson. Metalliska material ska öka forskningens slagkraft genom att peka ut en färdriktning att gemensamt orientera sig mot. Enligt Gert Nilson ökar programmet möjligheterna att: • Välja rätt. Forskningssatsningar kompletterar varandra istället för att överlappa och leda till dubbelarbete. • Hålla kursen. Alla arbetar mot en gemensam målbild. • ”Bredda och förlänga”. Genom att jobba lite bredare och mer framtidsorienterat än vad företagen själva orkar med, kan forskningen fortsätta att ligga i framkant under en lång tid framöver. Vilken är den största utmaningen? – Forskningsmässigt handlar mycket om att attrahera och utveckla människor så att vi håller uppe kompetens och kreativitet. För stålindustrin som helhet är den stora utmaningen att hantera överkapaciteten i världen, som byggdes upp för att försörja Kinas uppbyggnad av sin infrastruktur men som just nu är lite för stor, säger Gert Nilson.
Gert Nilson Teknisk direktör på Jernkontoret
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
12
E XP ERTPANEL
Experterna har ordet Annette Alaeus
Eva Blom
Anna-Lena Engwall
Kristina Sandström
Medicinsk direktör på Bristol-Myers Squibb i Sverige.
Ansvarig för branschfrågor inom pharmaceuticals och life sciencebranschen på PWC.
Chef för Novartis Onkologi i Norden
Ansvarig för Janssens medicinska avdelning i Norden
Cancervården står inför ett paradigmskifte med immunonkologiska läkemedel. Vad är det? – Allt fler drabbas av cancer i och med att vi lever längre. Tillsammans med kirurgi, strålning och kemoterapi (cytostatika) kan immunonkologiska läkemedel bli en ny hörnpelare i cancervården. Patienter med somliga cancertyper, exempelvis lung- eller hudcancer, responderar ofta dåligt på cytostatikabehandling. Nu utvecklas innovativa immunonkologiska läkemedel, som utifrån den forskning som gjorts ofta visat sig ha en mer gynnsam effekt på dessa tumörer. Hur fungerar de? – Immunförsvaret fyller en nyckelfunktion i behandlingen av specifika cancerformer. Terapiformen innebär att T-cellerna i patientens immunförsvar aktiveras, vilket gör att man bland annat kan hämma den signal som gör att tumörcellerna undviker upptäckt. Vi har sedan en tid tillbaka ett godkänt immunonkologiskt läkemedel mot metastaserande malignt melanom och forskar för närvarande på ett nytt läkemedel vid olika typer av cancer. Vår förhoppning är att dessa läkemedel i framtiden ska kunna användas för patienter med flera olika tumörtyper. Hur ser framtidspotentialen ut för den här typen av läkemedel? – Alla läkemedel har biverkningar, som skiljer sig åt jämfört med cytostatika, vilket kräver utbildningsinsatser i vården. Enligt tidskriften Science är det här den största innovationen inom läkemedelsbehandling på många år, den representerar ett nytt sätt att tänka vad gäller vård och behandling av cancer och ger därmed fler patienter tillgång till en alternativ behandlingsform som kan vara effektfull för just dem.
Vilka globala megatrender påverkar life science-sektorn? – Vi ser i första hand fem globala megatrender som väntas få en stor inverkan på life sciencesektorn: Den demografiska förändringen med en åldrande befolkning, teknologisk utveckling som förändrar vården, klimatförändringarna och en accelererande global urbanisering samt en ökad expansion i världens nya tillväxtländer – en förskjutning av tillväxt från västvärlden till nyare marknader. Vilka konsekvenser har megatrenderna på life science-sektorn? – De globala megatrenderna har en omfattande inverkan på life science-sektorn. Den åldrande befolkningen ökar kraven på sjukvården med krav på ökat värde för pengarna. Svensk life science har med sin starka tradition och position globalt stora möjligheter att möta de framtida utmaningarna. Forskning och utveckling sker i stor utsträckning i innovativa miljöer där förutsättningarna att lyckas nå resultat är högre. En stor utmaning för mindre verksamheter är att finna kapital. Det är en stor fråga för branschen. Hur bör industrin agera för att möta dessa utmaningar? – Genom att se dessa förändringar som en drivkraft i sina verksamheter och anpassa sin vision om hur man vill möta framtidens utmaningar – våga fatta beslut om nya strategier. Använda den position som den svenska life science-branschen har i dag för att samverka och utveckla sina idéer. Att använda teknologi på nya sätt. E-hälsa är ett växande område som kan rationalisera kontakten mellan vårdgivare och patient samt diagnostisering och läkemedelshantering.
Novartis Onkologi är ett forskande läkemedelsföretag med stort fokus på innovation – vad innebär det? – Att vi ständigt flyttar fram positionerna. Vi låter vetenskapen och inte marknadspotentialen leda vår forskning och utveckling. Man måste spränga gränser. Vägen mot verklig framgång är många gånger kantad av misslyckanden – att vara innovativ är att bygga nytt på dessa lärdomar. Vad väntar i er pipeline när det gäller forskning inom cancerområdet? – Massor. Bara under de kommande fem åren räknar vi med att få fram 20 nya behandlingar – för både vanliga och ovanliga former av cancer. Vad har ni för mål och förhoppningar inför framtiden? – Vad gäller tidigare dödliga former av blodcancer är vi redan på gång att förflytta oss från att bromsa sjukdomsförlopp till att faktiskt bota patienter. Nu är målet att ta dessa fantastiska vinster från forskningen vidare till flera olika cancerområden för att förbättra patienters livskvalitet och förlänga liv. Vilken är er största utmaning för att tillgodose de behov som finns? – Att möjliggöra för svenska patienter att ta del av våra innovationer oavsett bostadsort. Vi är måna om att driva forskning också i Sverige och jag önskar att vi kunde ha ett ännu starkare samarbete med akademin kring våra framtida produkter. Vilken är din främsta drivkraft? – Att genom innovativ forskning kunna erbjuda hjälp till svårt sjuka människor. Att aldrig ge upp och alltid göra det där lilla extra. Mitt engagemang började för många år sedan när jag arbetade på ett hospice för cancerpatienter i livets slutskede.
Hur ser förutsättningarna ut för forskande läkemedelsbolag i Norden? – Möjligheter till forskning är överlag goda, både för nyutveckling och forskning på befintliga läkemedel. Norden är en guldgruva sett ur ett datainsamlingsperspektiv, det världsunika nordiska systemet med personnummer gör att vi kan samla och följa data. Här bedrivs mycket innovativ forskning inom bland annat cancerområdet. Samtidigt kämpar de forskande läkemedelsbolagen för utveckla fler samarbeten i regionen. Regionen måste i större utsträckning sätta av resurser som krävs för att bättre utnyttja de möjligheter som finns. Hur har er roll som forskande läkemedelsföretag förändrats? – I dag fokuserar vi på nära samverkan med forskningsvärlden eftersom det ökar sannolikheten att utveckla helt nya typer av läkemedel. Johnson & Johnson gör alla kliniska studier samt all patientinformation tillgänglig för forskning. Detta görs i samarbete med Yale Medical School Open Data Access (YODA) där forskare självständigt kan söka information via en publik webbportal. Vad krävs för att effektivisera det nordiska forskningssamarbetet? – En ökad samverkan mellan läkemedelsföretag, akademin och kliniker är en avgörande framgångsfaktor. Samverkan på ett tidigt stadium gör att vi kan öka förståelsen för hur olika behandlingsformer bör användas och kombineras. Förutsättningslösa samverkansformer där man undersöker hur olika projekt kan utvecklas. Janssen har valt att stötta små nordiska biotechbolag med infrastruktur och expertis som stimulerar till utveckling, något som skapat ett stort intresse.
AMG-SWE-AMG-249-2013- December-P
Innovation i allt vi gör läs mer på www.amgen.se
Minnesvärt
Demenssjukdomar kostar idag svenska samhället ca 63 000 000 000 kronor per år... Lika mycket som cancer, hjärt-/kärl-sjukdomar och stroke tillsammans. Ändå satsas bara 10% av forskningsanslagen på Alzheimers sjukdom – en av våra största folksjukdomar. Hjälp den nya patientnära kliniska forskningen att besegra Alzheimers sjukdom. Ditt bidrag gör skillnad.
Ge din gåva på alzheimerstiftelsen.se Stiftelsen Alois Alzheimer
PG: 90 03 39-3 BG: 900-3393 Kostnadsfri gåvotelefon: 0200-75 17 17 Minst 75% av våra insamlade medel går oavkortat till den nya kliniska, patientnära forskningen om Alzheimers sjukdom. Det garanterar Svensk Insamlingskontroll!
Våra minnesvärdar Andreas Dregen, Pernilla Andersson Dregen, Susanne Reuter, Tomas von Brömssen, Sissela Kyle, Claes Malmberg och Sven Wollter stöder patientnära klinisk forskning kring Alzheimers sjukdom.
Gå gärna in på alzheimerstiftelsen.se för att läsa mer.
Jan G. Smith och Leif Smith
ABIGO Medical AB – ett unikt snabbt växande svenskt läkemedelsföretag Resistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan och behovet av alternativ till den traditionella antibiotikabehandlingen är omfattande. Det svenska läkemedelsföretaget Abigo har utvecklat en innovativ bakteriebekämpningsmetod som erbjuder en långsiktigt hållbar metod för bland annat sårläkning. En av världens största folkhälsoutmaningar är den stadigt ökande antibiotikaresistensen. En stadigt ökande resistens och överanvändning av antibiotiska är ett problem som kan få ödesdigra konsekvenser. Bland annat en ökad spridning av MRSA som är ett välkänt resistent bakteria som ligger bakom flera svårbotade infektioner hos människor. MRSA orsakar stora ekonomiska påfrestningar på sjukhus och vårdhem globalt och dödar årligen 19 000 människor, enbart i USA. Abigo Medical har utvecklat en unik och patenterad
produktlinje, Sorbact, som underlättar sårläkning och stöter bort bakterier, utan att riskera resistensutveckling mot antibiotika. Produktlinjen bygger på den patenterade Sorbactmetoden och distribueras till över 60 länder. Abigo Medical är ett komplett läkemedelsföretag som fokuserat hela sin verksamhet till Sverige, med egen FoU inklusive ett mikrobiologiskt laboratorium på Sahlgrenska Science Park. Produkterna som exporteras till stora delar av världen tillverkas på företagets anläggning i Askersund.
Interagerar med bakterier på ett innovativt sätt
Sorbactmetoden utvecklades ursprungligen av två svenska professorer, Torkel Wadström och Stellan Hjertén. Sorbact avlägsnar effektivt bakterier från huden utan att döda dem, vilket innebär att Sorbact interagerar med bakterier på ett innovativt sätt som skiljer sig från antibiotika.
– Trots att behovet av alternativ till antibiotika är mycket stort i hela världen saknas i dagsläget andra metoder som bygger på likvärdig teknik. Vi ser det därför som vår skyldighet att konsekvent vidareutveckla vår produktlinje och fortsätta tillgängliggöra Sorbact till patienter runtom i världen, säger Mattias Andrup, FoU-ansvarig på Abigo Medical. Abigo Medical har som målsättning är att under de kommande tre till fem åren bli en globalt ledande aktör inom avancerad sårläkning, med ambitionen att lansera mellan två och tre nya produkter per år. Företaget ägs av bröderna Jan G Smith och Leif Smith, som båda är engagerade i den dagliga verksamheten. – Möjligheten att kunna behandla sår och infektioner effektivt utan att behöva använda antibiotika i någon form är ett viktigt steg i arbetet med att hantera en accelererande antibiotikaresistens, säger Mattias Andrup.
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
14
KR Ö NIKA
Cancerläkemedel utvecklas i akademin Vi har tagit fram en ny generell cancerbehandling som skulle kunna revolutionera cancervården. Tidig läkemedelsutveckling sker nu av grundforskare på universiteten i patientnära miljöer. TEXT THOMAS HELLEDAY, PROFESSOR, TORSTEN OCH RAGNAR SÖDERBERGS STIFTELSE, KAROLINSKA INSTITUTET
För att överleva i 100 år behöver människans celler tygla skadliga fria radikaler. Cancerceller har tappat denna förmåga och vi visar nu att de använder sig av ett uråldrigt enzym (MTH1) för att överleva, ett enzym som normala celler inte längre behöver. Detta är ett nytt spännande målprotein för cancerbehandlingar. Efter Astra Zenecas nedläggningar har regeringen satsat på SciLifeLab, där vi byggt upp plattformar för läkemedelsutveckling. Med dessa plattformar har vi gemensamt med forskare vid fem svenska universitet utvecklat ett specifikt läkemedel som bara hämmar MTH1-proteinet. I tidiga studier dödar hämmaren mänskliga tumörer som utvecklat resistens mot all nuvarande behandling, detta utan att ge allvarliga biverkningar eftersom normala celler inte behöver MTH1enzymet. Nästa år kan vi kanske testa konceptet i patienter. VÅR FORSKARGRUPP ÄR med och leder den revolution som nu pågår inom livsvetenskaperna, med helt ny molekylär förståelse om sjukdomar och hur dessa ska kunna angripas. Denna insikt gör att vi står i startgro-
parna till att utveckla helt nya medicinska angreppssätt, vilket kommer förändra hur vi behandlar patienter i framtiden. Numer görs de stora medicinska upptäckterna i akademiska grupper som ofta arbetar i nära anslutning till universitetssjukhusen. NÄR PROJEKT VÄXER längre inom akademin kan nya affärsmodeller prövas, som inte pådrivs av kortsiktigt vinstintresse. I vårt eget fall har vi startat en allmännyttig stiftelse som kan driva den medicinska utvecklingen långsiktigt utan risk för att bli uppköpt av kortsiktiga utländska kapitalister.
August Krogh upptäckte insulinet och startade en allmännyttig stiftelse 1922, utan kortsiktigt vinstintresse. Detta genidrag har gjort att företaget Novo Nordisk A/S inte kunnat bli uppköpt utan istället långsiktigt kunnat fokusera på diabetesforskning i över 90 år. I dag är Novo Nordisk A/S det högst värderade bolaget i Norden, sysselsätter tiotusentals läkemedelsutvecklare i Danmark och stiftelsen delar årligen ut miljardbelopp till forskning.
DEN DANSKE FORSKAREN
SVERIGE HAR UNIKA patientregister, skickliga läkare, spjutspetsforskning och en enorm kompetens inom läkemedelsutveckling. Lärarundantaget ger forskare möjlighet till nya samarbetsformer som öppen innovation och crowdsourcing, där spjutspetsforskare i hela världen kan bidra till att driva projekten framåt. Svenska forskare kan leda det paradigmskifte som sker inom läkemedelsutveckling. I min framtidsspaning kommer omoderna felfokuserade konservativa läkemedelsjättar bli omkörda av forskningsfokuserade nyskapande entreprenörer.
» Vi står i startgroparna
till att utveckla helt nya medicinska angreppssätt.
Ny metod revolutionerar etanolindustrin Taurus Energy utvecklar en innovativ metod för framställning av etanol ur avfallsprodukter från skogs- och jordbruk. Med hjälp av företagets egenutvecklade metod, som omvandlar C5-sockerarter till etanol, kan drygt 40 procent mer etanol utvinnas ur en växt. Resultatet är en potentiell exportsuccé som minskar framställningskostnaden och ger stora miljövinster. Efterfrågan på etanol är hög i USA, här finns 220 aktiva etanolanläggningar som framställer etanol ur majskärnor, som består av C6-socker. Det innebär att man endast tillvaratar en tredjedel av varje växt i framställningen. Med Taurus Energys metod, som omvandlar även hemicellulosans C5-socker till etanol, kan etanolutvinningen från varje växt öka med 40 procent. – I samarbete med etanolproducenter i Indien, USA och Europa testar vi för närvarande produkten som fått namnet Xyloferm, som kan bli en framtida exportsuccé. Med hjälp av molekylärteknik har vi lyckats med det ingen annan hittills lyckats med i övriga världen, nämligen att utvinna etanol ur C5-sockerarter, med en hög jäsningshastighet och utvinningsgrad. Det är en innovation med en omfattande potential, säger Lars Welin, vd på Taurus Energy.
Forskning idag. Business i morgon. Det handlar om antenner som fångar energi ur din kroppsvärme, sensorer som känner av fukt och mögel, blinkande tryckfärg, solceller och millimetertunna batterier. Det handlar om Tryckt elektronik, byggt på världsledande forskning.
Från forskning till produktion
Critical samples. On time. In perfect condition.
I Norrköping finns en unik spetskompetens inom Tryckt elektronik. 50 specialister och en välutvecklad testmiljö gör det möjligt att gå från forskning till produktion.
•
All shipments are placed on the first available flight and monitored until delivery
•
Vi söker drivna entreprenörer, företag och investerare.
Expertise in handling complex documentation and regulatory requirements
•
Är du en av dem som vill vara först på marknaden med Tryckt elektronik?
More than 140 company owned offices in over 50 countries, operating 24 hours a day, 365 days a year
•
Worldwide logistical support for clinical trials
•
IATA accredited Dangerous Goods training for site personnel
•
Specialists in temperature controlled, IATA approved packaging
Var med vid nästa genombrott! www.printedelectronicsarena.com
For contact information visit www.worldcourier.com
Linköpings universitet | Acreo Swedish ICT | Norrköping Science Park
•
Development of Investigator Manuals
Från broms till bot – innovationer för livet
Det viktigaste för Novartis som ett forskande läkemedelsföretag är att utveckla nya läkemedel som förbättrar patienternas hälsa och livskvalitet – och förlänger liv. I skrivande stund har vi omkring 140 innovativa projekt i vår forskningsportfölj, projekt som har potential att utvecklas till just sådana cancerläkemedel. Men intressanta substanser och lovande laboratorieresultat är bara början.
Vi som arbetar inom Novartis Onkologi i Sverige är angelägna om att delar av vår innovativa läkemedelsforskning bedrivs här i vårt land. Var tredje svensk kommer någon gång i sitt liv att drabbas av cancer, och vårt land har världsledande forskare på flera viktiga områden. Därför vill vi att Sverige ska vara med i forskningens framkant, och vi vill agera snabbt. För oss handlar det mer om tid än om resurser – tid som kan rädda liv. Vi vill att den svenska hälso- och sjukvården tidigt får använda och utvärdera nya behandlingar. Vi vill att svenska cancerpatienter får möjlighet att delta i forskningsstudier som kan leda till bättre livskvalitet, ett längre liv och att allt fler kan botas från cancer.
Våra innovationer har bidragit till att förvandla kronisk myeloisk leukemi, KML, från att vara en dödlig sjukdom till en sjukdom som patienterna kan leva med år efter år. Tidigare avled majoriteten av patienterna inom fem år efter diagnos. Tack vare forskningen och den medicinska framgången med ett första bromsläkemedel kan patienterna nu leva i stort sett normala liv.
SE1405214048
Som ett forskningsintensivt företag inom cancerområdet måste vi kunna bedriva kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Det är bara på det sättet som medicinsk spetsforskning kan leda fram till nya behandlingar.
Nu står vi inför nästa steg i utvecklingen där vi undersöker om det går att bota sjukdomen helt med hjälp av en ny generation läkemedel. Vi genomför omfattande prövningsprogram för att utvärdera möjligheten att avsluta behandlingen när det inte längre går att hitta några spår av leukemiceller i blodet. Flera svenska sjukhus deltar i detta angelägna forskningsprojekt. Att kunna bota en tidigare obotlig form av blodcancer – för oss är det ett exempel på innovativ forskning i livets tjänst. Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 Täby Telefon 08-732 32 00. www.novartis.se
ANNONS
Fakta Janssen, som utgör läkemedelsdivisionen av Johnson & Johnson-koncernen, är att av de tio största läkemedelsbolagen i världen med cirka 40 000 anställda på fem kontineter. Företaget är verksamt inom fem terapiområden: neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, onkologiska och hematologiska sjukdomar, immunologiska sjukdomar samt metabola och kardivaskulära sjukdomar. Janssen finns i alla fem nordiska länder med cirka 250 anställda.
Kristina Sandström, Janssens medicinska chef i Norden
Janssens sätter innovation i främsta rummet Läkemedelsbolaget Janssen bidrar aktivt med med forskning inom en rad olika områden. Företaget tillhör Johnson & Johnson-koncernen som under 2013 bland annat initierade fyra nya forskningscentra spridda över flera kontinenter. – Vi arbetar för att lösa viktiga medicinska utmaningar där effektiva terapier idag saknas. Därför är en gedigen satsning på forskning och utveckling avgörande för att lyckas. Idag har vi verksamhet och forskning inom onkologi, immunologi och neuropsykiatri samt infektions-, metaboliska och kardiovaskulär sjukdomar. Vi investerar mer än 20 procent av vår vinst i forskning och utveckling, säger Janssens medicinska chef i Norden, Kristina Sandström. Nya innovationscentra Under 2013 startade Janssen fyra innovationscentra runt om i världen. Syftet var att tydligare koppla företagets verksamhet till akademisk forskning i olika program. Janssen har dessutom ett nätverk av ”forskningsinkubatorer” – laboratoriemiljöer där forskargrupper får hjälp att komma igång med sin verksamhet. – Vår forskning riktar in sig på nya verkningsmekanismer och angreppssätt att bekämpa till exempel cancer. För fem år sedan hade vi 250 substanser i forskning, idag har vi minskat till 150. Poängen är att vi nu har mer
specialiserade substanser och vi lägger mer resurser på färre substanser för att nå bästa möjliga resultat, säger Kristina Sandström. Välkomnar ökad transparens Janssen är övertygad om att klinisk forskning är nödvändig för att utveckla säkra och effektiva mediciner. Forskning och utveckling ska ske i samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården. – Vi måste dra nytta av regionala högkvalitativa forskningscentra, ha omfattande register samt tillgång till epidemiologisk information, säger Kristina Sandström. Janssen står för öppenhet inom klinisk forskning och alla företagets kliniska prövningar finns tillgängliga i externa webbregister. Inom ett år efter avslutad studie publicerar företaget resultatet i vetenskapliga tidskrifter. Johnson & Johnson gör även data från studier tillgänglig för forskning. Detta görs i samarbete med Yale Medical School Open Data Access,YODA. Cancer viktigt terapiområde Ett terapiområde som Janssen lägger
extra stor tonvikt vid är cancer. Företagets vison är omvandla cancer till en sjukdom som går att bota eller kan förebyggas. Målet är att hitta terapeutiska lösningar som förlänger och förbättrar patienters liv via målinriktade behandlingar. − Vi har tidigare haft cancerbehandlingar inom flera områden. Nu expanderar vi inom onkologi och satsar på betydligt fler områden. Det finns ett enormt stort ouppfyllt medicinskt behov. De flesta behandlingar har hittills varit inriktade på principen att förgifta cellerna eller kroppen. Nu finns äntligen teknologin för att ta fram mer riktade behandlingar som är effektiva, medför lägre risk för biverkningar och ökar livskvaliteten för patienterna, säger Kristina Sandström. Rätt till jämlik vård Janssen stödjer nationellt godkännande och introduktion av nya läkemedel. Samtidigt är det viktigt med tidigt införande av nya, innovativa läkemedel genom speciella godkännandeprogram för patienter med särskilda medicinska behov. Janssen anser att läkemedlen bör göras tillgängliga för alla så fort som möjligt efter det att läkemedlet har godkänts för försäljning. – Vi anser att innovativa behandlingar ska bedömas utifrån det värde de tillför patienten, sjukvården och samhället. I ett inledande skede
värderas ett läkemedel enbart utifrån kliniska resultat, men det är viktigt att i samarbete med sjukvården fortsätta att bedöma läkemedlets värde över tid, säger Kristina Sandström. Nära dialog med vården Janssen har haft förmånen att ha hittat bra samarbetspartners och har även kunnat köpa substanser som har varit unika. Företaget strävar efter att fortsätta introducera produkter som är helt nya i sitt slag. För att kunna göra detta krävs kontinuerlig dialog med myndigheter och vård – så att gemensamma modeller kan upprättas för hur läkemedlen bäst ska göra nytta. Ett viktigt styrinstrument för affärsstrategiska beslut är Johnson & Johnsons Credo. På detta dokument vilar vision och strategi och dokumentet såg dagens ljus redan 1943, skrivet av General Robert Wood Johnson. – Vi är inte intresserade av att sälja läkemedel till största möjliga volym, utan hänsyn till nytta för patient och samhälle. Istället vill vi genom att kontinuerligt samla in kunskap, erfarenheter och data om våra produkter skaffa oss insikter om vilka patienter som har bäst nytta av just våra läkemedel. Kunskapsinsamlingen från den kliniska vardagen är ett viktigt inslag i hur vi arbetar. Samarbetet med vården är därför inte bara viktigt utan helt avgörande för patientens bästa, säger Kristina Sandström.