Fokus Vård och omsorg

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS VÅRD & OMSORG TRYGGHET OCH EFFEKTIVITET

APRIL 2015

SCREENING

Upptäck sjukdomen i tid

ANNONS

RICKARD BRACKEN

E-HÄLSA

Våga prata om psykisk ohälsa

Självklarhet i modern sjukvård

Framtidens cancervård Jä

m

Standardiserad & sammanhållen

Personlig assistans

f

fa ör

kturakö

p!

p Spara up till 40%

e

.s www kturum . fa

För ett självständigt liv

Sjuksköterskeyrket Så ökas attraktiviteten

Profilintervju

GABRIEL WIKSTRÖM Svensk sjukvård ska vara världsledande & jämlik

Läs intervjun med profilen i mobilen!

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

PLASTIKKIRURGI – En väg till ökad livskvalitet

info@plastikkirurgen.com www.plastikkirurgen.com Tel 08-210101

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Anders Olsson

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Läs mer om...

Från sängbunden till Paralympicsvinnare Ett antal olyckliga omständigheter i vården gjorde simmaren Anders Olsson rullstolsbunden. Han förblev sängliggande och morfinberoende i sju års tid tills vändningen kom. Idag är Anders flerfaldig Paralympics medaljör och världsmästare i handikappsimning. Här berättar han sin historia.

Anders Olsson, simmare och flerfaldig guldmedaljör i Paralympics

1995 och 1997 råkade jag ut för en rad olyckliga omständigheter i vården som skulle komma att påverka hela min tillvaro och ledde till att jag blev förlamad från midjan och nedåt och dessutom halvera min lungkapacitet. Min huvudsakliga behandling bestod av morfintabletter och mediciner. Det dröjde inte länge förrän jag utvecklade ett morfinberoende som blev min följeslagare i sju års tid innan jag lyckades vända situationen på egen hand. Jag förblev sängliggande i sju års tid och förlorade mycket av min livslust. Jag bollades ständigt mellan olika läkare som valde den enklaste utvägen och skrev ut morfintabletter på löpande band. Det skulle dröja till 2002 innan jag träffade en läkare som verkligen såg mig och engagerade sig i min långsiktiga hälsa. Samma år presenterade en vän en ordentlig utmaning. Han föreslog att vi skulle utmana varandra genom att delta i det årliga Vansbrosimmet. Först tänkte jag att det var omöjligt, hur skulle jag, som inte ens kunde borsta klä på mig eller borsta tänderna själv kunna ställa upp i en av Sveriges tuffaste simtävlingar? Läkarna avrådde mig och varnade mig för att jag helt enkelt var i ett för dåligt skick för att kunna tillgodogöra mig någon form av rehabiliteringsträning. Jag vägrade lyssna på dem, läkarnas motstånd

Läs ledaren i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

gjorde mig bara ännu mer taggad att anta utmaningen och ta mig igenom Vansbrosimmet. Det visade sig att Vansbrosimmet var en knuff i rätt riktning. Ett år senare hade jag ökat min dagliga träningsdos från tjugo minuter till fem timmar. Jag upptäckte snabbt att de endorfiner som producerades i min kropp hade en minst lika god smärtstillande effekt som morfin.

En av mina starkaste drivkraſter har varit att motbevisa läkarna. Sedan dess har jag kämpat hårt. Simningen hjälpte mig att bemästra mina smärtor och jag har skördat många framgångar ibland annat Paralympics. En av mina starkaste drivkrafter under min simmarkarriär har varit att motbevisa alla de läkare som inte trott på min förmåga till rehabilitering och aldrig trott att jag skulle kunna skörda framgångar som simmare på elitnivå. Jag är guldmedaljör i Paralympics 2004 och 2008 och världsmästare i handikappsimning. Jag har förbättrat mina

oscar.morild@smartmediapublishing.com

Vd Jim Rosengren Redaktionschef Pål Johansson

världsrekord 59 gånger och just nu innehar jag nio aktuella världsrekord. Utöver simningen satsar jag även på triathlon. Att ständigt leta nya utmaningar driver mig framåt som idrottsman och människa. För mig är mina två dagliga träningspass ett måste för att hålla smärtorna i schack och kroppen och sinnet i trim. Idag delar jag med mig av mina erfarenheter genom att föreläsa för sjukvårdspersonal. Det känns viktigt att få berätta min historia om konsekvenserna av felaktiga beslut i vården, men också att berätta hur jag, med hjälp av mina egna inneboende resurser, lyckades vända min situation, trots att läkarna direkt dömde ut min satsning. Det känns viktigt att bidra till en ökad patientsäkerhet och förebygga att andra råkar ut för en felaktig vård. Mitt råd till andra patienter är att våga ifrågasätta läkaren, våga begära den vård du förtjänar och att söka dig till en annan läkare om du inte känner förtroende för den läkare du mött. Tidigare litade jag blint på läkarens omdöme och expertis, idag ger jag mig inte förrän jag hittar en läkare jag verkligen känner förtroende för, en läkare som kan sin sak och dessutom visar prov på ett genuint engagemang som sträcker sig betydligt längre än att enbart skriva ut smärtstillande tabletter till en patient i behov av långsiktig rehabilitering. n

05

14

04 Assistans för ett drägligt liv 05 Så blir sjuksköterskeyrket attraktivt 06 Framtidens cancervård 08 Upptäck sjukdom innan symptom 10 Profilintervju Gabriel Wikström 12 Datahantering på patientens villkor 14 Expertpanel 16 Ökad delaktighet i framtidens journalsystem 18 Krönika Rickard Bracken

Trevlig läsning! Oscar Morild Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS VÅRD & OMSORG Projektledare Oscar Morild

ANNONS

Text Annika Wihlborg, Birgitta Stolt Omslagsbild Kristian Pohl/Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Svenska Dagbladet, april 2015 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusvårdochomsorg.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com

Himlen, var god dröj. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten drabbas årligen hundratusentals svenskar av cancer, diabetes 2 och hjärtkärlsjukdomar. Sjukdomar som går att upptäcka och behandla om åtgärder sätts in i tidigt skede. Läkarmottagningen Vegatus utför omfattande hälsoundersökningar med bland annat magnetkamera i syfte att förebygga sjukdom, förlänga liv och främja sunda levnadsvanor. Hos oss kan du alltid räkna med ett gott omhändertagande av specialistläkare och erfarna sjuksköterskor. Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra idag. Ring 08-122 000 20 eller läs mer på www.vegatus.se.

100% ekologiska kläder från Smila. En hel kollektion som gör skillnad. Vi på Smila är oerhört stolta över att, som en av de första i Sverige, kunna erbjuda en hel kollektion certifierad enligt GOTS. Snyggt skurna modeller med fina detaljer. Skön kvalité i 100% bomull. Klä upp perso­ nalen och få ett profilerat snyggt utseende. GOTS är en världsledande standard för textilproduktion med organiska fibrer, De kontrollerar att vi följer strängaste standard för ekologisk bomull. Från odling till färdigt plagg och distribution. Vill du veta mer om GOTS så gå gärna in på global­standard.org och fördjupa dig. Slittåliga kläder som kan tvättas i höga temperaturer. Vi levererar snabbt och enkelt direkt från vårt lager.

Mode | Komfort | Slitstyrka | Ekologi

Se alla våra kollektioner på www.smila-workwear.se

CMT Andreasson certified by IMO, Switzerland

Snygg på jobbet www.smila-workwear.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

4 Möjligheter Personlig assistans

PlaymÄkers ger seniorer tillgång till kultur via surfplattan PlaymÄkers är en verksamhet inom Södertälje kommun där så kallade PlaymÄkers besöker seniorer på vård- och omsorgsboenden, i hemtjänsten eller i dagverksamheten. Där tar de reda på vad de äldre är intresserade av och erbjuder dem att aktivt delta i eftermiddagens program, med den digitala tekniken i form av surfplattan i fokus. – Det bästa med PlaymÄkers är att lyfta den äldre vi möter, aktivera sinnena och överraska den äldre med vad vi kan erbjuda genom den nya kulturtekniken; surfplattan. Att få glömma bort nuet ibland och fly in i något lustfyllt, säger Gustav Gälsing, som är en PlaymÄkers. – Vi ser att ungas intresse för äldreomsorg ökar samtidigt som de är katalysatorer för nya upplevelser för och med de äldre. Vi har också märkt att PlaymÄkers fungerar som ett stöd för övrig personal i andra aktiviteter, det känns mycket positivt, säger projektledaren och Kulturmäklaren Lars Ahlin. PlaymÄkers startade 2007 och är idag ett av flera delprojekt inom Södertälje kommuns verksamhet Kultur 365. Då användes TV-spel som verktyg, idag surfplatta. Södertälje har många äldre med ursprung från olika delar av världen. Internet är ett enkelt sätt att kommunicera med sin egen kultur, vänner och barnbarn. Det var så Kultur 365 tänkte när PlaymÄkers tog steget mot internet och surfplattor.

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Det var ju inte min man som jag alltid kunnat luta mig mot, istället fick jag hjälpa honom med allt. Britten

”Din man kommer inte att leva över natten” En vanlig dag på jobbet för femton år sedan började Bernt känna sig olustig. Det blev ambulans till Karolinska innan allt blev svart. ”Din man kommer inte att leva över natten” var beskedet till hans fru, Britten. Idag lever de livet med personliga assistenter en stor del av dygnet. TEXT JONATAN ARENIUS FOTO HÅKAN FLANK

Bernt överlevde stroken men allt blev annorlunda. Han undviker rullstol så mycket han kan men stöder sig tungt på sin käpp. Hans dåliga syn gör att han inte ser ojämnheter eller rörelser i sin väg vilket gör att skogspromenader inte är att tänka på längre. Han kan inte

läsa tidningen eller se på TV mer än korta stunder, allt bara rör sig och även ljud är jobbigt. – Om du ska få mig till IKEA får du hota mig med pistol, säger han och ler. Att vara självständig och få tid för sig själv var viktigt för Bernt, något som är i princip omöjligt idag. Britten är en av tre assistenter som finns vid hans sida en stor del av dygnet. Samtidigt är de förutsättningen för att över huvud taget kunna ha ett drägligt liv. Varje dag när vädret och väglaget tillåter går han promenader med hunden och assistenterna är duktiga på att veta när de behövs nära och när de ska backa ett steg. – Det är det bästa med en bra assistent, de ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självständig för en stund.

”Har hjärnan kvar” Efter en månad på intensiven och 2,5

De ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självständig för en stund. Bernt

månad på rehabiliteringen fick han komma hem. Brittens svar på frågan hur det var att få hem Bernt kommer lika snabbt som överraskande. – Det var jättejobbigt! Det var ju inte min man som jag alltid kunnat luta mig mot, istället fick jag hjälpa honom med allt. I efterhand har hon insett att även hon borde ha tackat ja till den hjälp som erbjöds. Att anpassa sig till ett nytt liv är svårt och inte alla i omgiv-

ningen har hanterat det så bra. – Många bekanta stack helt enkelt huvudet i sanden och undvek mig, säger Bernt. Till sist skrev jag en insändare i lokaltidningen där jag talade om att jag har hjärnan kvar.

Ett liv som fungerar Femton år senare har de en vardag som fungerar helt okej. Det är tydligt att de trivs med varandra samtidigt som båda gör sina utflykter på egen hand för att få värdefull egentid. Även assistansen rullar bra. De har nu varit kunder hos Humana i fem år och är nöjda med det stöd, kunskap och hjälp de får. – Vi träffade Ulrika Hanusek (idag Distriktschef på Humana i Stockholm) och hon informerade tydligt om Humanas arbetssätt vilket direkt skapade en stor trygghet. Vi får välja assistenter själva, det är tryggt, och har fått hjälp att söka timmar så att vi idag även kan ha en fritid, det är toppen!

Sätter du i halsen eller har sura uppstötningar? Ny svensk forskning visar att det är möjligt att träna sig fri från sväljsvårigheter och snarkning på 1,5 minuters aktiv träning per dag.

Dalagatan 10, Stockholm Vardagar 08.00 – 16.00 www.barnortopedi.se

Det finns flera orsaker till sväljproblem. Upp till 50 % av de som får stroke drabbas av sväljsvårigheter, dysfagi. Dysfagi vid stroke ger nedsatt muskelfunktion i ansikte, mun och svalg, vilket leder till sväljsvårigheter med framförallt flytande konsistenser. Med åldern blir även känseln i munhålan sämre och ger en försämrad sväljfunktion. Bland Sveriges friska befolkning lider 10 % av sväljsvårigheter med framförallt fasta konsistenser som kan ge symtom som rethosta, klumpkänsla, sura uppstötningar/kräkningar och smärta, samanfattningsvis esofagial dysfagi. Utöver sväljproblem och mekaniska problem i matstrupen har det kliniskt visat sig att även personer som lider av snarkning och symtom på sömnapné kan använda IQoro med goda resultat. Studier visar att IQoro stärker, ökar spänsten (tonus) i muskulaturen i de övre luftvägarna, vilka på så sätt förhindras från att kollapsa och orsaka andningsuppehåll.

Enkel användning

IQoro är effektiv, enkel att använda och kräver endast 1,5 min träning/dag, oftast i 5-13 veckor för att uppnå resultat. IQoro skadar inte och är enkel att använda i hemmet samt passar alla bett.

• • •

Lä kun s om erf der vår myoarenh s egn a rofa eter a ce.c på om

LÄTT ATT ANVÄNDA 1,5 MIN TRÄNING/ DAG VETENSKAPLIGT BEVISAD EFFEKT

Köp IQoro på www.myoroface.com Tel: 0650 40 22 37 samt hos utvalda återförsäljare.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

Sjuksköterskebrist Utmaning 5

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Öka sjuksköterskeyrkets attraktivitet Enligt Johan Larson på Vårdförbundet har bristen på utbildade sjuksköterskor i grunden skapats av för låga löner. Antalet utbildade sjuksköterskor är fler än någonsin men många väljer att lämna yrket eſtersom lönen, arbetsvillkoren och arbetsmiljön inte alltid är långsiktigt hållbara. TEXT ANNIKA WIHLBORG

våra löner, säger Vårdförbundets vice ordföranden Johan Larson. Han menar att alltför låga löner och en dålig löneutveckling för sjuksköterskor utgör grunden till mycket av den problematik som finns i vården idag och påminner om att både månadslönen och livslönen generellt sett är lägre för sjuksköterskor än för jämförbara yrken i andra sektorer. Han betraktar moderna och mer flexibla arbetstider som ytterligare en

förutsättning för att sjuksköterskor och barnmorskor ska få ett hållbart yrkesliv. På flera arbetsplatser inom vården är det fortfarande vanligt att medarbetarna arbetar i skift, utan möjlighet att påverka eller anpassa sitt schema utifrån sin livssituation. Moderna och mer flexibla arbetstider som bidrar till att sjuksköterskor blir långvariga i yrket är därför en viktig förutsättning för framtiden.

FOTO ULF HUETT

Enligt Vårdförbundet är bra lön, god löneutveckling, karriärmöjligheter och bättre arbetsmiljö de fyra grundfaktorer som är i särklass mest avgörande för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i sitt yrke och för att sjuksköterskeyrket även fortsättningsvis ska kunna betraktas som ett intressant och attraktivt karriärval. Alla dessa faktorer har även ett nära samband med patientsäkerheten, när sjuksköterskorna trivs och mår bra på jobbet ökar det förutsättningarna för att kunna leverera en patientsäker och kvalitativ vård. Vårdförbundet har presenterat fem åtgärder som kan bidra till att förbättra situationen för Sveriges sjuksköterskor. En sådan åtgärd är personcentrerad vård, en övergång från dagens vårdmodell där patienten är det passiva målet för medicinsk behandling till en modell där patienten istället deltar aktivt i planeringen och genomförandet av den egna vården. – Det är ett arbetssätt som inte bara genererar högre kvalitet i vården, det bidrar dessutom till en smartare resursanvändning, vilket innebär att det i förlängningen även finns mer pengar över till att höja

Arbetssättet bidrar dessutom till en smartare resursanvändning. Johan Larson

Journalia

IT-system i vården som förenklar och följer upp AK för antikoagulationsbehandling CytoBase för cytostatikabehandlingens vårdkedja www.journalia.se

En god yrkesintroduktion och handledning från erfarna sjuksköterskor betraktar Johan Larson som ytterligare en framgångsfaktor för att bibehålla sjuksköterskeyrkets framtida attraktivitet. Många sjuksköterskor efterlyser möjligheter att bättra på sin kliniska erfarenhet i början av sin karriär. Runtom i landet har satsningar på kliniska basår, som stärker sjuksköterskornas kliniska kompetens initierats, men ytterligare satsningar behövs för att fler nyutexaminerade sjuksköterskor ska kunna ta del av den här typen av yrkesintroduktionsprogram. –En fråga som vi driver och har viss framgång i är sjuksköterskors möjlighet till akademisk specialisttjänstgöring, AST, det vill säga betald specialistutbildning inom ramen för anställningen. I dagsläget är det inte självklart att sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig får betalt under sin utbildningstid. Om akademisk specialisttjänstgöring introduceras på bred front blir en specialistsjuksköterskeutbildning ett attraktivt och praktiskt genomförbart alternativ för fler, säger Johan Larson. –Ett problem i vården är att rörligheten bland sjuksköterskor har ökat markant på senare år. Tidigare stannade många sjuksköterskor i många år hos samma arbetsgivare, men idag byter många jobb med jämna mellanrum, ofta av löne- och arbetsmiljöskäl. Det är ingen ovanlighet att arbeta ett halvår på en avdelning, för att därefter söka sig till en annan arbetsgivare. Det innebär att kvaliteten i vården sänks eftersom det råder brist på erfarna medarbetare med lång erfarenhet från en och samma arbetsgivare, säger Johan Larson. – Det måste bli möjligt att få en bra lön utan att byta arbetsgivare om vi ska få en för vården hållbar rörlighet.

E-learning och klinisk forskning På senare år har introduktionstakten för globala läkemedelsnyheter avtagit i den svenska sjukvården. I takt med att en ny generations avancerade läkemedel lanseras ökar behovet av att kontinuerligt kompetensutveckla vårdpersonal i hur de nya läkemedlen fungerar och bör användas. – Framtidens patienter kommer i ökad omfattning röra sig mellan olika vårdformer och en ökad andel specialiserad vård bedrivs utanför specialistsjukhusen. Det ställer dels krav på en ökad samverkan mellan vårdaktörer och dels på kontinuerlig läkemedelsutbildning i takt med att nya typer av läkemedel introduceras, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Vårdpersonal har sällan tid att gå längre kurser eller vara borta från verksamheten i flera dagar. Apotekarsocieteten och flera andra aktörer erbjuder därför läkemedelsutbildning via digitala plattformar med innehåll som vårdpersonalen kan tillgodogöra sig vid en tidpunkt och på en plats de själva valt. – Vi anser vidare eller även att vården bör få ett tydligt uppdrag att bedriva klinisk forskningsverksamhet. Den kliniska forskningen utgör i mångt och mycket fundamentet för spridningen av och kompetensen kring nya läkemedel, säger Karin Meyer.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Framtid Cancervård

Kikarsikte med radiosändare ökar träffsäkerheten Prostatacancerpatienter som strålbehandlas råkar ofta ut för strålning även på organ som inte är cancerdrabbade, vilket kan leda till biverkningar resten av livet. En svenskutvecklad teknik som nu befinner sig i en kommersialiseringsfas ökar strålbehandlingens träffsäkerhet genom att rikta strålningen till den del av prostatan där den kan göra mest nytta. – Vi har utvecklat ett kikarsikte, ett tillbehör till strålbehandlingsapparatur som kan förkorta behandlingstiden och samtidigt möjliggöra en effektivare vård. Raypilot som produkten heter har utvecklats på Chalmers Innovation sedan 2003 och används i dagsläget på flera cancerkliniker runtom i Europa, säger Tomas Gustafsson, vd på Micropos Medical. Produkten består av en radiosändare som detekterar exakt var prostatacancertumören befinner sig för tillfället. Radiosändaren kommunicerar i sin tur med en mottagare som tar emot signaler och styr strålbehandlingen i rätt riktning. – Intresset för den här typen av lösningar, som kan minska antalet behandlingstillfällen och minska risken för komplikationer är stort, vår innovation är en del av nästa generations prostatacancerbehandling, som gynnar såväl cancervården som den enskilde patienten, säger Tomas Gustafsson.

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Framtidens cancervård ska bli mer sammanhållen och standardiserad Enligt Regionalt Cancercentrum passerar en genomsnittlig cancerpatient 26 övergångar mellan olika vårdenheter. Eſtersom övergångarna inte är samordnade genererar det oſta en oregelbunden vårdupplevelse. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Med utgångspunkt från Socialdepartementets nationella cancerstrategi formulerar Regionalt Cancercentrum därför en regional cancerstrategi och en plan som säkerställer att strategins mål uppnås. Cancerplanen tydliggör hur cancervården kan vidareutvecklas för att cancerpatienter ska kunna ta del av en sammanhållen och processorienterad cancervård. En av Regionalt Cancercentrums främsta uppgifter är att utveckla en likvärdig, trygg, säker och effektiv vård för samtliga cancerpatienter. Ett processorienterat arbetssätt, som innebär att patientens vård hålls ihop med ett gemensamt ansvar för kvalitet och effektivt resursutnyttjande minimerar risken att cancerpatienter ”ramlar mellan stolarna”.

Standardiserade vårdförlopp introduceras i år – Det finns många cancerkliniker och enheter som bedriver en välfungerande cancervård, men utmaningen ligger i att det saknas en helhetssyn

för hela vårdprocessen och att patientperspektivet kan stärkas ytterligare. I Stockholms och Gotlands län införs under 2015 standardiserade vårdförlopp för cancerpatienter, med målsättningen att en cancerpatient inte ska behöv vänta längre än nödvändigt på utredning och behandling, säger Roger Henriksson, professor och chef för Regionalt Cancercentrum Stockholm- Gotland.

Immunförsvaret- en gemensam nämnare för cancer och allergi Syftet med det standardiserade vårdförloppet är att minska väntetiderna och istället optimera tiden från misstanke om cancer, remiss och cancerdiagnos till behandlingsstart. Under 2015 ska vårdförlopp introduceras för fem pilotdiagnoser; prostatacancer, blodcancer, cancer i urinblåsa och övre urinvägarna samt

Vår närmiljö har direkt inverkan på vårt immunförsvar. Jelena Jovanovic

Utmaningen ligger i att det saknas en helhetssyn. Roger Henriksson

matstrups- och magsäckscancer. Liknande initiativ pågår även på andra regionala Cancercentrum i landet. Immunförsvaret är en gemensam nämnare för cancer och allergi. När det gäller allergi blir immunförsvaret överkänsligt för ett eller flera specifika ämnen, vilket orsakar en inflammation och allergiska symtom. När det gäller cancer reagerar ofta immunförsvaret inte tillräckligt starkt eftersom cancerceller är celler med ett skadat DNA som inte följer friska cellers livsförlopp.

Inflammationsframkallande ämnen i din närmiljö Medicinska experter tror att mer än hälften av alla cancerfall beror på vår närmiljö och livsstil och därmed är relaterade till faktorer som kost, rökning, övervikt och för lite motion. Risken för cancer kan därmed minskas genom att individen väljer en hälsosam livsstil och omgivning. – Vår närmiljö har direkt inverkan på vårt immunförsvar och kan förorsaka inflammation, som är direkt kopplat till cancer och allergi. Carcinogena ämnen förekommer ofta i livsmedel, tobak, hygienprodukter, plastprodukter och mycket annat. Vi utsätter dagligen våra kroppar för en kombination av olika inflammationsframkallande ämnen, men genom att ta hand om dig själv, bygga upp ditt immunförsvar och vara uppmärksam på ämnena som finns i din närmiljö kan du minska inflammationsrisken, säger Jelena Jovanovic på Cancer- och Allergifonden.

Rehabilitering till en bättre vardag ” Som cancerpatient ska man alltid kunna få den www.1177.se rehabilitering man behöver.” Vi erbjuder på uppdrag av Stockholms och Jönköpings läns landsting cancerrehabilitering under 12 dagar. Välj gärna Vidarkliniken för din rehabilitering. Läs mer på Vårdguiden 1177.

PlaymÄkers – generationsmöten med ny kulturteknik PlaymÄkers är en verksamhet inom Södertälje kommun där så kallade PlaymÄkers besöker seniorer på vård- och omsorgs-boenden, i hemtjänsten eller i dagverksamheten. Där tar de reda på vad de äldre är intresserade av och erbjuder dem att aktivt delta i eftermiddagens program. Projektet PlaymÄkers syfte är att skapa en generationsbrygga, att unga intresserar sig för äldreomsorgen och samtidigt vara en katalysator för nya upplevelser med ny kulturteknik för äldre. Kanske kan PlaymÄkers bli en ny yrkesroll inom äldreomsorgen. PlaymÄkers är ett samarbete med Telge Tillväxt AB (som anställer och hjälper ungdomar att komma ut i arbetslivet) med stöd av Kulturrådets satsning ”Kultur för äldre”. Kultur 365 – Vi vill skapa nya perspektiv och synsätt för fysisk aktivitet, social tillvaro och kulturellt tänkande för seniorer.

www.sodertalje.se/k365

Kontakta oss för mer information Remiss- och patientservice Tel 08-551 509 07 E-post inskrivning@vidarkliniken.se Även patienter från andra län är välkomna till oss för rehabilitering vid cancer, långvarig smärta och stressrelaterad psykisk ohälsa.

ANNONS

ad upphandling. ck ly en r gö an m r om hu Vi vet inte bara allt kan lära dig det. Vi vet också hur du

Oskar Höllgren, Ulf H Fröberg och Timothy Hallgren

Bättre patientsäkerhet när juridiken blir rätt Det händer mycket inom medicinsk juridik just nu, men alltför många sjukvårdsanställda saknar helt kunskap på området. – Läser du tidningen Svensk Medicinsk Rätt hänger du med i de viktigaste frågorna, säger Ulf H Fröberg, chefsjurist vid IMR. Institutet för Medicinsk Rätt (IMR) har som målsättning att öka de juridiska kunskaperna bland sjukvårdspersonal. IMR anordnar bland annat utbildningar, erbjuder konsulthjälp och ger ut tidningen Svensk Medicinsk Rätt med fyra nummer per år. Tidningen läses av läkare, tandläkare och övrig sjukvårdspersonal, men också allmänheten. Den innehåller aktuell information om ny lagstiftning och nya

regelverk, med mera. Det finns mycket att skriva om. Det har kommit flera nya lagar de senaste åren och vid årsskiftet trädde den nya patientlagen i kraft, IMR arrangerar därför en utbildning om den på flera platser i landet. Dessutom får allt fler patienter möjlighet att läsa sina journaler via nätet, vilket ställer nya krav på dokumentationen. Patienterna blir också mer pålästa. – Vår ambition är att stötta läkare och annan sjukvårdspersonal, säger Ulf H Fröberg. Kan du din lagstiftning blir det också en garanti för patientsäkerheten.

Erbjudande! Teckna prenumeration på tidningen Svensk Medicinsk Rätt innan 15 maj 2015 till rabatterat pris – 200 kr exkl. moms för helårsprenumeration. Ange kampanjkod Säker2015 vid beställning.

www.imrab.se

Läs mer om våra utbildningar som lär dig genomföra affärsmässigt bra upphandlingar på www.sklkommentus.se

ANNONS

Vivoline räddar liv och effektiviserar transplantationsklinikers verksamhet Vivoline Medical utvecklar utrustning för att transportera, reparera och evaluera donerade organ. Just nu utvecklar Vivoline Medical ett system för donerade hjärtan som förlänger tidsfönstret från det att hjärtat lämnar donatorn till transplantation från fyra till tjugofyra timmar. Idag används endast drygt 25 procent av de hjärtan som finns tillgängliga för transplantation. Ett viktigt skäl till det är att hjärtat av logistiska skäl inte hinner transplanteras inom fyra timmar. Genom att förlänga det tidsfönstret revolutionerar Vivoline Medical hjärttransplantationer genom att försäkra sig om att betydligt fler hjärtan kan transplanteras, vilket innebär att betydligt fler patienter kan få behandling av sin livshotande hjärtsjukdom. 2010 lanserade Vivoline Medical sitt första lungevalueringssystem, Vivoline® LS1 och 2014 lanserades den andra generationen av systemet. Evalueringssystemet baseras på professor Stig Steens forskning från tidigt 1990-tal kring behandling av lungor innan transplantation och har sålts till transplantationskliniker i flera världsdelar. Varje år dör minst 300 000 människor i världen av lungsjukdomar. Även om

Läs mer på www.vivoline.se

merparten av dessa patienter skulle vara hjälpta av en transplantation får mindre än en procent den möjligheten. Vivoline Medicals system för att evaluera lungor används för att återställa donerade lungors syresättningsförmåga, om de inte når upp till kriterierna för att kunna transplanteras direkt. I systemet cirkuleras och ventileras lungorna utanför kroppen efter avlägsnande från donatorn och eventuella problem hos organet kan åtgärdas. Utvecklar system som syresätter hjärtat utanför kroppen – Vi har hittills fokuserat på lungtransplantation och hjälpt patienter med lungsjukdomar. Vi ser nu fram emot att kunna bidra till ett ökat antal hjärttransplantationer. Varje år dör 7-10 miljoner människor till följd av hjärtsjukdom. Prekliniska studier visar på mycket goda resultat, och under 2015 kommer studier på humana hjärtan inledas. Möjligheten att transportera organ längre sträckor skulle innebära att inga organ behöver gå till spillo till följd av att ingen lämplig mottagare finns inom fyra timmars avstånd. Våra system bidrar till att fler organ kan tillvaratas för transplantation, säger Vivoline Medicals vd Patrick Greatrex.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Möjligheter Screening

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Alla är överens om att dödligheten skulle minska om vi upptäckte fler tumörer i tid.

Stora Sköndal ger äldre möjlighet att skapa sitt eget aktivitetsutbud På Stora Sköndals vård- och omsorgsboenden pågår projektet IDA, Inflytande, Delaktighet, Aktivitet, som ger de boende möjlighet att själva välja vilka aktiviteter som ska arrangeras. IDA ska leda till ökat inflytande och större tillfredsställelse med de dagliga aktiviteterna för de boende. Förhoppningen är att IDA, som än så länge befinner sig i en inledningsfas, ska bidra till att de äldre upplever större delaktighet och självbestämmande över sin egen livssituation. Många aktörer inom äldreomsorgen idag erbjuder olika aktiviteter på sina boenden för äldre, men de äldre får sällan vara med och påverka aktivitetsutbudet. Bakgrunden till IDA är att personalen på Stora Sköndal vill att de boende själva ska kunna bestämma vad de vill syssla med. – Det är enbart de äldre själva som kan definiera vilka aktiviteter som ger dem ett gott liv. Äldre vill själva vara med och bestämma vad de faktiskt vill ägna sin tid åt, snarare än att någon annan gör det åt dem. Under våren samlas de boende som vill engagera sig i brukarråd som bygger på de äldres aktiva deltagande. I brukarråden definierar, planerar och utvärderar deltagarna aktiviteter utifrån sina önskemål och behov, säger Carin Alvant, projektledare för IDA på Stora Sköndal.

Kan spridas till andra delar av landet Genom IDA erbjuds de boende på Stora Sköndal en konkret kanal för inverkan och inflytande över sina egna liv. Projektet inleds på två av Stora Sköndals vård- och omsorgsboenden och sprids därefter till hela verksamheten om försöksprojektet visar sig vara framgångsrikt. Om IDA blir framgångsrikt kan satsningen även spridas till vård- och omsorgsboenden i andra delar av landet. – Det behöver inte vara särskilt komplicerat att genomföra den här typen av projekt. De äldre uppskattar möjligheten att påverka sin vardag, även om det förstås känns lite ovant i början, säger Carin Alvant.

Jörgen Boëthius

Hitta sjukdomen innan symptomen framträtt Neurokirurgen Jörgen Boëthius brinner för att hitta cancer och andra sjukdomar innan symptomen framträtt. Idag driver han sedan fem år tillbaka kliniken Vegatus, som undersöker friska människor, för att upptäcka cancer och andra sjukdomar redan innan det gett symptom. TEXT BIRGITTA STOLT

Jörgen Boëthius är docent vid Karolinska institutet. Han var tidigare överläkare och under en kort tid klinikchef på Karolinska Sjukhuset. Idag driver han Vegatus i centrala Stockholm. − Jag har hållit på med cancer under större delen av mitt liv. Vid Karolinska sjukhuset var jag ansvarig för de mest elakartade hjärntumörerna. Arbetet gav inte bara erfarenheter om hjärntumörer utan också en känsla för tumörproblem i allmänhet. Man måste hitta tumörerna så tidigt som möjligt. I dag väntar vi tills patienterna får symptom. Då kan man behandla cirka 50 procent av dem. Jag tänkte att det måste gå att undersöka folk som inte har symptom så att det skulle gå att hitta tumörer tidigare och bota fler patienter berättar Jörgen.

Vegatus - den friske År 2010 startade Jörgen Boëthius, Vegatus (som betyder frisk och kry) tillsammans med några andra läkare, sjuksköterskor och sin dotter Victoria, som i dag är vd på företaget. Visionen var att gå bort från

dagens sätt att behandla allvarliga sjukdomar, där man oftast sätter in behandlingen först när symptomen visat sig. Vegatus vill i stället oftare använda screening av symptomfria människor för att aktivt söka efter tidiga sjukdomstecken, innan patienten själv känt av några symptom.

Hjärtinfart - dödsorsak nummer ett Undersökningarna börjar med ett läkarbesök med samtal för att ge Jörgen och hans kollegor en helhetsbild av patientens hälsotillstånd, livssituation och problem. Undersökning-

arna kan vara av större eller mindre omfattning, beroende på vad man väljer för typ av hälsoundersökning. Man fortsätter undersökningen genom att ta blodprover. Resultatet blir en allmän screening som till exempel är inriktad på att upptäcka tidiga tecken på diabetes och fettomsättningsrubbningar. På så sätt får man en möjlighet att minska hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt vilket är dödsorsak nummer ett i Sverige.

Magnetkameraundersökning På Vegatus kan man även göra hel-

SÄKRARE PROSTATACANCERBEHANDLING RayPilot® kan liknas vid ett GPS-system där man kontinuerligt kan lokalisera prostatan under strålbehandling med hög precision. Vid dagens strålbehandling måste man ta hänsyn till att prostata rör sig under behandlingen. Det innebär att man strålar ett större område än nödvändigt. Vetenskapliga studier visar att om behandlingen anpassas efter tumörens rörelse

kan behandlingsområdet minskas och biverkningarna reduceras markant. Vår målsättning är att RayPilot® skall ge minskade biverkningar, ökad patientsäkerhet och snabbare behandlingar till gagn för patient och vårdgivare. Micropos Medical AB (publ) är listat på AktieTorget under symbolen MPOS. Läs mer på www.micropos.se

kroppsundersökningar med magnetkamera för att hitta cancer i ett tidigt stadium. Vegatus har i samarbete med Aleris börjat använda magnetresonanskamera (MR) för screening. Hälsoundersökningen bör helst upprepas vart tredje år, enligt Jörgen och hans bedömning är att den skall göra Vegatus patienter friskare. Det här skulle även vara kostnadseffektivt för samhället, menar Jörgen. Socialstyrelsen och landstinget har ju kritiserat er verksamhet för att inte det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd, och att det kan leda till onödig oro och fortsatta undersökningar, om man börjar med sådana här hälsoundersökningar? − Det är mycket som inte är vetenskapligt bevisat. En patient kan oftast inte vänta på att all behandling ska bli vetenskapligt bevisad, för när det har hänt kan han eller hon redan vara död. Därför tycker jag att kritiken är svår att begripa säger Jörgen. – Alla är överens om att dödligheten skulle minska om vi upptäckte fler tumörer i tid. Vi gör ju redan undersökningar på friska människor för att undvika bröstcancer, livmoderscancer, prostata och annat. Bland de 2000 patienter som vi tagit emot, så har vi upptäckt cancer hos cirka 20 personer som har kunnat skickas vidare till en tidigare och förhoppningsvis effektivare cancerbehandling. Det är också självklart att oron är betydande, men för den som har en tumör är det nog viktigast att behandlingen kommer så fort som möjligt. Jag är därför övertygad om att man genom hälsoundersökningar kan få ett friskare liv, avslutar Jörgen Boëthius.

SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅN

Osteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa.

I Sverige drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos. Men det går att förebygga. Vänta inte tills du drabbas.

Vänd dig till sjukvården vid smärta och om du har frakturer. Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärtklinik.

Hjälp oss att sprida kunskapen om osteoporos. Berätta för dina släktingar och vänner att skörheten kommer inifrån.

Samtal Tala med en läkare

ROP

Test

Få din benskörhet undersökt

Vård

Osteoporos går

att behandla

De av osteoporos drabbade är 500 000 i Sverige!

Skaffa dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-505 805 74 eller osteoporos.org och möt oss på Facebook För ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

Har du svårare att höra alla toner på sista raden? Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss Försämrad hörsel kan bero på flera olika faktorer: ärftliga förändringar, ålder, sjukdomar eller buller. Men det finns professionell hjälp och stöd att få. Bra Hörsel har två hörselkliniker i Stockholm och en i Göteborg. Hos oss finner du hörapparater med den absolut senaste tekniken. Vi erbjuder även fri konsultation med hörseltest och 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

Danderyd: 073-964 39 12 | Globen: 070-796 97 76 Göteborg: 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Profilintervju Gabriel Wikström

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Sjukvårdsminister med visioner om jämlikhet Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikströms mål är att den svenska sjukvården ska vara världsledande, med god tillgång till de mest avancerade behandlingsmetoderna, till den senaste kunskapen och till snabb hjälp från professionella medarbetare, utifrån patientens behov. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Hans vision är att vården ska vara jämlik, både mellan olika delar av landet, mellan könen och mellan olika befolkningsgrupper. – Utmaningarna för svensk hälsooch sjukvård är många, men om jag ska ta ett urval handlar det om demografi, jämlikhet i hälsa och vård, kompetensförsörjning, effektiva ITsystem samt att hälso- och sjukvården behöver bli mer patientcentrerad. Vi lever allt längre, vilket leder till flera saker som påverkar vården. Antalet icke yrkesaktiva blir fler i förhållande till dem som arbetar och betalar skatt. Behoven av vård ökar, vilket ger en delvis annan sjukdomsbild när fler blir allt äldre. Fler hinner exempelvis utveckla kroniska sjukdomar, säger Gabriel Wikström. Han betraktar skillnader i livslängd och sjuklighet mellan socioekonomiska grupper som en av sjukvårdens och välfärdssamhällets viktigaste utmaningar och understryker att det finns oförklarade skillnader i vård och behandling mellan olika socioekonomiska grupper, yngre och äldre, män och kvinnor samt svensk- och utlandsfödda – Min målsättning är att skapa jämlikhet i hälsa och jämlik vård. Tillgång till hälso- och sjukvård av

På flera områden tror jag att vi kan öka effektiviteten. god kvalitet är i hög grad beroende av tillräcklig tillgång till personal med rätt kunskap. Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården är en stor utmaning både för staten och för landstingen. Jag vill att staten ska bli en tydligare aktör när det gäller vårdens kompetensförsörjning, säger Gabriel Wikström.

Tar ett samlat grepp kring vårdens IT-system En fråga som diskuteras mycket är vårdens IT-system, som alltför ofta tar mycket tid i anspråk från användarna. Gabriel Wikström betraktar en utvecklad digitalisering av vården och IT som en viktig pusselbit för att digitalisera vården. Dubbelregistrering, att man måste fylla i samma uppgift i flera olika system för att de inte kan kommunicera med varandra, är exempelvis vanligt förekommande. Regeringen har därför påbörjat ett arbete med att

förnya e-hälsostrategin med ambitionen att ta ett samlat grepp kring just vårdens IT-system. – Införandet av IT har haft stor påverkan på det administrativa arbetet inom sjukvården, men det har inte inneburit de effektiviseringar man hoppas på. Personer som arbetar i vården vittnar om att dagens IT-stöd inte är anpassade för personalens behov samt att en stor del av tiden vid datorerna går åt till administration, säger Gabriel Wikström.

Digitala integritetslösningar för vården behövs Några områden som han ser att Regeringen behöver fokusera på framöver är bland annat ökad samordning kring användning av gemensamma begrepp, förbättrade möjligheter att tekniskt kunna utbyta information samt en översyn av de krav som staten eller huvudmännen ställer på rapportering av olika slag. Om det blir möjligt att enklare på ett enklare sätt utbyta information mellan enheter eller kliniker så kommer också behovet av rapportering minska, exempelvis genom onödiga dubbel- eller trippelregistreringar. – Ytterligare en fråga rör den personliga integriteten som varit om-

MÄNNISKAN I FOKUS På Stora Sköndal hittar du ett tryggt och personligt äldreboende nära vatten och vackra promenadstråk. Här välkomnar vi personer över 65 år med biståndsbeslut. Vi har även boende för personer med Parkinsondiagnos eller med psykogeriatriska behov.

På området ryms flera av våra verksamheter såsom vård- och omsorgsboende, högskola, förskola, neurologisk rehabilitering och restaurang. Varmt välkommen att besöka oss eller ring på 08-400 29 102. Du tar dig enkelt hit på 10 minuter med buss från Gullmarsplan.

Läs mer på www.storaskondal.se

Stora Sköndal är en stiftelse som utan vinstsyfte bedriver vård, omsorg, utbildning och forskning. Vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för människor i olika situationer.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

ANNONS

Gabriel Wikström Profilintervju 11

Staten ska bli en tydligare aktör när det gäller vårdens kompetensförsörjning. Läs intervjun i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

diskuterad länge när det kommer till just informationshantering i vården. Vi ska inte släppa på kraven eller offra en hög integritet, men vi måste jobba hårdare för att hitta lösningar. Telekomindustrin har gjort det, bankerna kan det och så det finnas förutsättningar även för vården att klara detta, säger Gabriel Wikström.

Vårdarbetet har ”kidnappats” av detaljregleringar – Vården måste ständigt arbeta med att bli mer effektiv. Samtidigt behövs insatser från såväl stat som landsting för att utveckla viktiga områden. På flera områden tror jag att vi kan öka effektiviteten genom att förbättra det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Det är oftast enklare att hjälpa människor tidigt, innan besvär växt sig allvarliga. Ett exempel är psykisk ohälsa, där tidiga insatser och förebyggande arbete kommer att vara i fokus i den översyn vi gör under året av statens insatser. Genom att förebygga sådant som orsakar ohälsa, exempelvis rökning, kan också samhällets kostnader minska, säger Gabriel Wikström. Han påpekar att vårdens viktigaste resurs, dess medarbetare, inte upplever att de har möjligheter att göra sitt jobb på bästa sätt. De vittnar bland annat om att arbetet har ”kidnappats” av detaljregleringar av olika slag. – Om vi ger personalen rätt förutsättningar att göra sitt arbete kommer vården också att effektiviseras. I budgetpropositionen för 2015 lanserades ”Professionsmiljarden” som var avsedd för att främja initiativ som minskar den administrativa bördan och skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektiv användning av hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens. På detta sätt frigörs mer tid för arbete med patienten och för att utveckla vården.

Insatserna bidrar också till att öka kvaliteten och effektiviteten i vården samt till en bättre och mer jämlik hälsa, säger Gabriel Wikström.

Tillsätter kommission för jämlik hälsa Ett av regeringens mål är de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas under en generation. Regeringen tillsätter under april en kommission för jämlik hälsa som ska lämna förslag på hur målet kan uppnås och om vad som behöver göras på kort, medellång och lång sikt. Kommissionen behöver tillämpa ett tvärsektoriellt samhällsekonomiskt perspektiv, då hälsan påverkas av en stor mängd samhälleliga faktorer. Den kommer att få ett par års tid för sitt arbete men ska redan under arbetets gång presentera förslag och andra resultat av arbetet. En ökad samverkan mellan sektorerna står högt upp på ministerns agenda. Tidigare utredningar har visat att det behövs ett ekosystem för Life Science, med samverkan mellan näringsliv, forskare, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Gabriel Wikström menar därför att arbetet för Life Science handlar därför om att ge goda förutsättningarna för respektive sektor, men också att främja kommunikation och samverkan mellan sektorerna. n

Smart Fakta Ålder: 30 år Bor: Västerås Yrke: Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Drivkraft: Jag vill skapa ett mer jämlikt samhälle och tror att jag kan bidra till det.

Barnortopediskt Centrum ger specialistvård utanför sjukhusen Barnortopedi är en mycket viktig pusselbit i den specialiserade öppna sjukvården. Den fordrar erfarenhet, speciellt omhändertagande och stor bredd vad det gäller bedömningar för att inte neurologiska eller barnmedicinska åkommor skall missas. Barnortopediskt centrum och dess team erbjuder spetskompetens inom området barnortopedi i öppen vård för att kunna möta barns skiftande och komplexa behov. – Vi ser till hela människan och samarbetar med många olika specialister inom barnsjukvården. Till oss kan man komma med eller utan remiss, säger Lennart Sandberg, läkare, ortopedspecialist med över tjugo års erfarenhet av barnortopedi och verksamhetschef på Barnortopediskt centrum, som ligger centrala Stockholm. Barnortopedi omfattar bland annat idrottsrelaterade problem hos barn- och ungdomar, kontroller efter frakturer, av- och omgipsningar, fötter, knä, höft, ryggproblem och skolioser samt gångrubbningar. Även smärtproblematik och tillväxtproblem, exempelvis benlängdsskillnader, ingår i barnortopedins specialistområde. Den första januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Den ger dig som patient rätt att välja öppen specialistvård i hela Sverige, vilket inkluderar Barnortopediskt Centrum.

Från innovation till mätbar nytta Vi på Chorus har två riktmärken för vårt arbete: Att göra det komplexa enkelt och attraktivt samt att arbeta inom områden där vi tror att nya idéer får störst genomslag. Chorus kombinerar nytänkande med förmågan att leverera resultat som skapar direkt och mätbar nytta. Men vi tar också totalansvar för drift och förvaltning av våra lösningar för att säkra att allt fungerar från start – i alla led. Vi brinner för att förbättra och utveckla. Inte minst i vårt arbete inom vården, där nya e-tjänster effektivt ger vårdpersonal och patienter en helhetsbild, här och nu.

Från innovation till mätbar nytta

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Fördjupning E-hälsotjänster

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Nödvändig symbolförståelse I den svenska vården används uppemot en halv miljon olika typer av medicintekniska produkter, från plåster till pacemakers. Vårdpersonalen saknar ofta tillräckligt kompetens kring de symboler som ersätter delar av bruksanvisningens text på medicintekniska produkter, vilket kan riskera patientsäkerheten. – Alla företag som i eget namn säljer medicintekniska produkter inom EU måste säkerställa att produkterna uppfyller alla gällande regelverkskrav innan de får distribueras ut på marknaden. Ett sådant krav gäller etiketter och bruksanvisningar, där EU:s medlemsländer har givits möjlighet att kräva sitt eget nationella språk. För att råda bot på detta och minska antalet språkvarianter har EU utarbetat en harmoniserad symbolstandard, EN-980, som numera är ett krav från Läkemedelsverket, säger Tomas Camnell, marknadschef på Symbioteq. Merparten av alla medicinteknikföretag i Sverige har bra koll på vad de olika symbolerna i den harmoniserade standarden betyder, men de som verkligen behöver förstå dem, vårdgivarna och patienten, har i många fall ingen aning om vad symbolerna betyder.

Behandla åderbråck utan kirurgiska ingrepp Drygt trettio procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av åderbråck. De orsakas av defekta venklaffar och är i allmänhet är helt ofarliga. Många väljer ändå att avlägsna dem, av estetiska skäl. Åderbråck kan behandlas skonsamt och effektivt utan narkos eller bedövning och utan att efterlämna några ärr. Eko-skleroterapi är en metod som på senare år upptäckts av allt fler svenska patienter. Ultraljud används för att identifiera åderbråckets ursprung, vilket gör att behandlingen får långvariga effekter. – Den här metoden identifierar åderbråckens ursprung med hjälp av ultraljud och man behandlar dem därefter med hjälp av skuminjektioner. Det är en effektiv metod som kan avlägsna även större åderbråck på drygt tjugo minuter. Patienten kan återgå till sitt normala liv direkt efter behandlingen, säger Brigitte Galland Perhard, läkare och specialist på kärlsjukdomar, verksam på Läkarhuset Hötorg City i Stockholm.

Anders Henriques

Casper Winsnes

Hantera patientdata på patientens villkor Utvecklingen på e-hälsoområdet gör snabba framsteg. Runtom i Sverige utvecklas många smarta tjänster som dels underlättar vårdens arbete och dels gör patienten mer delaktig i sin egen vård genom lätt tillgänglig information om bland annat diagnoser och vårdkontakter. E-hälsotjänsterna är en självklar del av framtidens sjukvård och effektiv informationshantering är en viktig pusselbit. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Ett av de största samverkansprojekten inom e-hälsoområdet är ”Mina vårdflöden” med invånartjänsten Vårdhändelser, som gör det möjligt för patienten och i vissa fall även dess anhöriga att själva följa sin hälsa online genom att visa historik, nuläge och framtida vårdkontakter. Mina vårdflöden bygger på en öppen teknisk plattform, vilket maximerar möjligheten att tillvarata entreprenöriella teknikföretags idéer och innovativa tjänster med fokus på e-hälsa. När patienten själv äger, följer och förvaltar sina vårdflöden genererar det intressanta affärsmöjligheter för mjukvaruutvecklare att ta fram appar och andra e-hälsotjänster som är anpassade för sjukvårdens övergripande teknikplattform för invånar-

tjänster, ”Mina vårdkontakter”. Ambitionen att engagera patienten är en övergripande trend. Merparten av de aktörer som utvecklar framtidens ehälsotjänster verkar för att inkludera patienten i sin egen vård samt att vården och patienten ska ha tillgång till samma informationsunderlag från exempelvis patientjournaler.

”Vårdhändelser ” ger patienten full kontroll När patienten enkelt kan överblicka sina historiska och planerade vårdkontakter kan de när som helst gå in och läsa vad läkaren sa vid senaste läkarbesöket, när nästa vårdkontakt ska äga rum eller var i vårdkedjan en remiss befinner sig. Det gör att de har full kontroll på händelseförloppet och slipper ringa för att exempelvis kolla väntetider och liknande, vilket spar tid för såväl patienten som sjukvården. – Ytterligare ett stort e-hälsoprojekt är den nya nationella patientöversikten. Den ersätter den tidigare versionen och fokuserar på att öka prestanda och inkludera fler funktioner och möjligheter. Det övergripande syftet är att vårdgivare lättare ska kunna överblicka de vårdkontakter en patient haft hos olika vårdgivare oavsett journalsystem, säger Casper Winsnes, vd och teknikansvarig på Chorus. Många teknikföretag vill utveckla framtidens e-hälsotjänster Health Innovation Platform, HIP, är en annan nationell satsning inom ramen för Mina Vårdflöden som lanserats under våren 2015 på www. hip.se. HIP illustrerar vårdens behov

Vårdgivare ska lättare kunna överblicka de olika vårdkontakter en patient haſt. Casper Winsnes

och intresse av att involvera innovativa teknikbolag i arbetet med att skapa framtidens e-hälsotjänster. Via HIP kan dessa ta del av API:er som ger åtkomst till öppen och patientbunden data, med syftet att sänka trösklarna för aktörer som vill skapa innovativa e-tjänster som svarar upp till vårdens framtida behov. – En intressant trend är att en växande grupp teknikföretag som aldrig tidigare varit verksamma i vårdsektorn nu visar intresse för att utveckla e-hälsotjänster. Sverige befinner sig långt fram vad gäller utvecklingen av nya e-hälsotjänster, vilket kan ha bidragit till att attrahera fler företags intresse, säger Anders Henriques, marknadsansvarig på Chorus. En av de största strukturförändringarna i samband med att allt fler e-hälsotjänster lanseras är det faktum att patienter i allt större utsträckning äger och disponerar sitt eget patientdata. Smarta appar, klockor och andra tjänster gör det möjligt för patienter att praktisera självmonitorering genom att mäta och föra statistik över alltifrån kost och

träning till aktuella blodvärden och andra kroppsmätningsvärden som kan indikera ett vårdbehov. En framtida utmaning för våren är därför att anpassa sig till var patienten föredrar att lagra sitt patientdata, oavsett om det är i vårdens egna system eller i appar och andra e-hälsolösningar som patienten själv administrerar. – Idag inriktas nya appar och tjänster främst mot gruppen ”the worried well”, en grupp som är intresserade att följa och förbättra sin hälsa utan att själva vara sjuka. Men med en ökad befolkningsandel som lider av en eller flera kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt eller reumatiska problem, kommer behovet att öka kraftigt under kommande år. Därför blir de nya möjligheterna att kunna kombinera hälsodata från vården med egna observationer speciellt intressant. Allt fler kommer att vilja samla och sammanställa information som man själva ansvarar för och delar med utvalda vårdgivare och nära anhöriga säger Anders Henriques.

Smart Fakta En trend som utmärker de svenska satsningarna är att de bygger på öppna lösningar och integration av system. På så sätt ökar möjligheterna att få vårdens många system att samverka utan att tvingas byta ut dessa mot stora lösningar från enskilda leverantörer.

FARMACEUTER PÅ APOTEK BEHÖVER OCKSÅ SEMESTER! Under 4 veckor kampanjar vi för apoteksfarmaceutens rätt till 4 veckors sammanhängande sommarsemester. Följ kampanjen på www.facebook.com/4veckor

HEMTJÄNST OCH HEMSJUKVÅRD

FÖRENKLA PLANERINGSPUSSLET — VÅRA KUNDER GÖR MER ÄN 6 MILJONER HEMBESÖK PER ÅR. ENKELT PLANERADE, TRYGGT GENOMFÖRDA OCH SÄKERT DOKUMENTERADE

Safe Care Svenska AB är den största leverantören av dokumentationssystem till privata vårdgivare i Sverige och har en god förankring i den kommunala sektorn. Safe-Doc är den största produkten och vårt verksamhetssystem för frisk- och sjukvård, äldre och handikappomsorgen, psykiatri samt vid individoch familjeomsorg. Safe-Doc är modulbaserat vilket innebär att ni kan välja de moduler som passar in i er verksamhet.

Söker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus på kvalitetssäkring? Tveka inte att höra av dig till oss!

SCHEMA, PLANERING, UTFÖRD TID OCH JOURNAL LÄS MER PÅ MOBILOMSORG.SE

Safe-Care Svenska AB 040-6430320 www.safecare.se

ANNONS

InnovatIv teknIk bIdrar tIll trygghet, aktIverIng och stImulans på äldreboenden I Västerås stad, som sedan 2013 inkluderat e-hemtjänst som en permanent del av sitt omsorgserbjudande, testas sedan hösten 2013 ny teknik på några av kommunens äldreboenden. Surfplattor, moderna trygghetslarm och cyklar som tar med de äldre på en virtuell minnesresa är några av de teknikinslag som ökar tryggheten, stärker kommunikationen och förgyller vardagen i omsorgen. –Västerås stad ligger i framkant vad gäller implementation av ny teknik i vård och omsorg. Bland annat genom att utveckla framtidens trygghetslarm i eget boende och Mis- tel, ett kompetenscenter för innovationer som bidrar till självständighet och välbefinnande vilket medverkar till en god omsorg för målgruppen äldre personer och personer med funktionsnedsättning säger Ulrika Stefansson, Västerås stads projektledare för Välfärdsteknologi på äldreboenden. –Vi använder även den digitala cykelsimulatorn jDome

BikeAround, där de boende kan bege sig ut på en virtuell cykeltur var som helst i världen via Google Maps. Det är mycket uppskattat och framkallar ofta positiva känslor och minnen. Numera betraktar vi ny teknik som en naturlig del av vardagen, ett sätt att aktivera de boende, säger Joakim Kokko, undersköterska på Klockarkärlekens gruppboende för personer med demenssjukdom. Surfplattor aktiverar sinnena och återupplivar minnen I hemtjänsten används nattkameror som ett framgångsrikt sätt att erbjuda äldre tillsyn nattetid utan att gå in och störa dem. Många äldre uppskattar möjligheten att känna sig trygg nattetid utan att nödvändigtvis väckas. Surfplattor används som ett verktyg för aktivering och kognitiv stimulans, ett välkommet komplement till andra aktiviteter och stimulans. –Många av de äldre upptäcker nya världar när de introduceras till surfplattan. De kan lyssna på musik, lösa korsord, måla, titta på bilder, ha kontakt med släkt och vänner. Numera dokumenterar vi också verksamheten mer löpande

genom att fotografera med surfplattan när vi genomför aktiviteter med de boende. Det aktiverar minnen och gör anhöriga delaktiga i deras vardag, säger Carin Näslund, pedagog på gruppboendet Tre små hus. På Klockarkärlekens gruppboende har man även testat en ny typ av trygghetslarm som både ökar tryggheten för de boende och bidrar till att förstärka personalens egna resurser med smarta tekniska tillämpningar.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Expertpanel

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Experterna har ordet Elisabeth Sjöberg

Ylvali Gerling

Elisabeth Erixon

Elisabeth Storch

LEGITIMERAD AUDIONOM OCH

VD,

LEGITIMERAD AUDIONOM OCH

BARNMORSKA OCH VERK-

KLINIKCHEF, BRA HÖRSEL

MYOROFACE

UTBILDNINGSANSVARIG,

SAMHETSCHEF,

PHONAK

PRIVATA BARNMORSKOR

Varför bör individer med hörselnedsättning söka professionell hjälp? – Kommunikation är viktigt, både hemma och på arbetet. Det är ansträngande att höra dåligt och det kan leda till missförstånd och irritation, helt i onödan. Många väntar alldeles för länge med att söka hjälp. Börjar man tidigt med hörapparater, anpassar sig hjärnan lättare till nya ljud och hörselsystemet stimuleras för att bevara taluppfattbarheten. På vilket sätt har de senaste årens teknikutveckling bidragit till smidigare hörapparater som kan anpassas till användarens livsstil? – Idag byggs mycket teknik på liten yta vilket gör hörapparaterna mindre, en del till och med osynliga i hörselgången. Ny teknik ger bättre ljudkvalitet och hörbarhet även i stökiga ljudmiljöer och du kan ansluta trådlösa tillbehör som strömmar exempelvis telefonsamtal och TV-ljud direkt till hörapparaterna. En stor nyhet är hörapparater kompatibla med smartphones. Via en app får du en fjärrkontroll och du kan strömma telefonsamtal och annan media direkt till hörapparaterna. Du kan också göra egna miljöprogram, spara och geotagga. Hörapparaterna fungerar alltså som ett trådlöst headset. Vilken skillnad kan en bra hörapparat göra för livskvaliteten? – Bättre hörande kan öka livskvaliteten otroligt mycket. Många kan åter delta i sociala aktiviteter, det blir färre missförstånd, mindre irritation från omgivningen och tröttheten på grund av spänningar minskar. Forskning visar på samband mellan hörselnedsättning, försämrat långtidsminne och demens, man vet också att livskvaliteten blir sämre bland annat på grund av känslan av utanförskap. Ofta märker man först när man provat hörapparater hur mycket man har missat.

Vad är dysfagi och vilka problem kan det orsaka? – Dysfagi är ett samlingsnamn för olika typer av sväljsvårigheter. Man räknar med att drygt en miljon svenskar drabbas årligen. Förutom svårigheter med sväljprocessen samt dåligt näringsupptag, orsakar dysfagi smärta och andra fysiska obehag såsom sura uppstötningar och kräkningar. Sammantaget begränsas ofta dessa människors livskvalité, då många undviker sociala sammanhang där mat och dryck ingår. På vilket sätt kan er forskningsbaserade produkt hjälpa dysfagipatienter? – Vi har utvecklat en medicinteknisk produkt med tillhörande behandlingsmetod, som hjälper patienter att återfå förmågan att kunna äta och svälja. Metodens effekt är vetenskapligt bevisad, 97 procent förbättrar sin sväljförmåga, varav 71 procent uppnår en normaliserad sväljkapacitet. Forskning vid Uppsala Akademiska Sjukhus och Stroke Center vid Umeå Universitetssjukhus, visar därtill att patientens återvunna sväljförmåga kvarstår över tid. Tidigare förespråkades ofta operation för dysfagipatienter. Ni hävdar att neurologisk träning är det bästa alternativ. Hur fungerar det? – Genom stimulering av de nervbanor som finns i munnen kan kroppen, via vår munskärm, träna upp sin förlorade sväljförmåga. Metoden stärker hela muskelkedjan från mun till magsäck, och hjärnan reparerar och återskapar de sväljfärdigheter som tidigare inte fungerat. Metoden, som är utan biverkningar, kan även användas i förebyggande syfte.

Utbildningar inom hela läkemedelsområdet • för yrkesverksamma • för alla nivåer

En del av Apotekarsocieteten

Personer med hörselnedsättning kan ha stor hjälp i vardagen av smarta produkter till sin hörapparat. Vilken typ av tillbehör finns? – Det finns ett stort utbud av tillbehör som utformats för att underlätta tillvaron i skolan, på jobbet eller på fritiden. Eftersom en hörapparat har en genomsnittlig räckvidd på drygt 1,5 meter krävs ofta extra mikrofoner för att ljudet ska nå fram i exempelvis klassrumsmiljö, på ett möte eller i andra sammanhang där flera människor medverkar. Genom att fästa mikrofoner på talaren eller placera ut mikrofoner på mötesbordet kan en person med hörselnedsättning delta på lika villkor som de övriga deltagarna. Hur får personer med hörselnedsättning tillgång till smarta hörselprodukter? – En bra början är att höra dig för med din audionom angående vilka tillbehör som kan vara aktuella för dig. Personer med fast anställning har i allmänhet rätt att få hörseltillbehör som underlättar arbetet finansierade via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Rehab och skolelever har rät till hörselprodukter via landstinget eller kommunen. När det gäller tillbehör som underlättar tillvaron hemma, exempelvis hjälpmedel för telefonen eller en adapter som förmedlar ljud från tv:n via Bluetooth så finansierar användare över 20 år dessa själva. Vilka andra produkter finns för personer med hörselnedsättning? – Det finns en mängd olika tillbehör och applikationer, exempelvis babyalarm, väckarklocka, brandlarm och många andra tillbehör som gör att vardagen flyter på bättre, även för dig med hörselnedsättning.

Ni erbjuder era patienter regelbundna barnmorskebesök från graviditetsvecka 15. Vilka fördelar medför det för patienten? – Många barnmorskemottagningar kallar blivande mödrar till sitt första besök först i graviditetsvecka 20 eller senare, men vi väljer att börja tidigare än så för att ha gott om tid att erbjuda individuellt anpassad vård och rådgivning. När de blivande mammorna får svar på många av sina frågor och funderingar redan tidigt i graviditeten bidrar det till att de blir lugnare och känner sig tryggare. Vad gör ni mer för att skapa trygghet och anpassa vården utifrån patienten? – En viktig faktor för en trygg och säker mödravård är att samma barnmorska följer patienten under hela graviditeten. Det bidrar till en kontinuitet och en personlig kontakt som de flesta uppskattar. En löpande dialog under hela graviditeten och en hög tillgänglighetsgrad, som innebär att det är lätt för patienterna att nå sin barnmorska så snart frågor och funderingar dyker upp, betyder mycket för patientens nöjdhet och trygghetsfaktor. Ett nätverk med psykologer, sjukgymnaster och andra kompetenser gör att vi snabbt kan förmedla kontakter till blivande mödrar med särskilda behov. Vilka råd vill du dela med dig av till blivande mammor som vill ha en trygg och lugn graviditet? – Jag vill uppmuntra blivande mödrar att ha tilltro till sin egen kropp och dess förmåga att genomgå en graviditet och föda barn. Många blivande mammor har relativt lågt självförtroende inför föräldrarollen, men man klarar i allmänhet mycket mer än man tror, så ha tilltro till din egen förmåga att hantera föräldraskapets utmaningar och bli en bra förälder.

Framåt i karriären med Dedicare Nurse! Dedicare Nurse växer och just nu har vi stor efterfrågan på sjuksköterskor till många spännande uppdrag i hela Sverige. Vi matchar de norska lönerna och erbjuder dessutom bra arbetsvillkor, sommarbonus, betalar försäkringar och pension till alla våra sjuksköterskor. Hos oss bestämmer du när och var du vill jobba!

Känner du en duktig sjuksköterska?

Ta då del av vår rekryteringsbonus och tipsa oss om den personen! Du får 3.000 kronor för varje sjuksköterska som blir anställd och jobbar för oss.

Somma bonus!rvecka 2

6-33

Kontakta oss idag så berättar vi mer! Kontakta oss på telefon 08–555 656 40, maila oss på nurse@dedicare.se eller besök oss på www.dedicare.se/nurse

1INBJUDAN1

Till dig som är läkare, sjuksköterska eller har annan medicinsk bakgrund och arbetar under ansvarig läkare. Utbildning för nybörjare och auktoriserade i fillerbehandling med Uma Jeunesse och Z Fill. Vi på Beauty profession Sweden har närmare 20 års erfarenhet av att arbeta med hudfillers och det är med glädje som vi nu kan erbjuda denna utbildning med long lasting filler som ger mest volym, har en lång hållbarhet och ger bäst resultat jämfört med andra typer av hudfillers! Uma Jeunesse tillverkas av det välrenommerade Cambridge Medical Aesthetics Limited från United Kingdom och Z Fill av Zimmer MedizinSysteme Germany. Vi erbjuder utbildning måndag-torsdag kl. 12-18, med löpande startdatum. Du bokar in dig på tider och dagar enligt dina önskemål. I kurspriset ingår: • Tre kurser på usb-sticka • Teorimaterial • Fem fillersprutor • Upp till 20 timmars praktik (valfritt) beroende på dina förkunskaper i injektionsteknik

Läs mer på www.beautyprofession.se

Vi utbildar endast läkare, tandläkare , sjuksköterskor samt undersköterskor, tandsköterskor och hudterapeuter som har ansvarig läkare på sin klinik.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Aktuellt Journalsystem FOTO SOL-BRITT SUNDVALL

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Jag tror på en framtid där patienterna är med och påverkar journalens utformning.

Tidig diagnos och rätt behandling förebygger osteoporos Uppskattningsvis en halv miljon svenskar har benskörhet, osteoporos, vilket resulterar i drygt 70 000 frakturer per år. Varannan kvinna och var fjärde man drabbas av osteoporos, men sjukdomen märks sällan förrän patienten råkar ut för sin första fraktur. – En tidig diagnos och rätt behandling i ett tidigt skede minskar risken för att osteoporospatienter ska råka ut för fler frakturer som kan försämra livskvaliteten. Det är viktigt att kunskapen om vad osteoporos är och hur frakturer kan förebyggas och behandlas ökar bland såväl patienter som vårdpersonal. Vi ägnar oss därför mycket åt informationsverksamhet, säger Lisa Keisu, ordförande i Riksföreningen Osteoporotiker, med 1900 medlemmar. Ett sådant exempel är de osteoporosskolor som organiseras i samverkan med landstingen. Där utbildas patienter hur de, med hjälp av läkemedel och egenvård, kan förebygga och bromsa sin egen osteoporos. – Vårdens osteoporoskompetens varierar, vilket innebär att vårdkvaliteten för dessa patienter är ojämn. Vi arbetar för att samtliga landsting ska införa sammanhållna frakturvårdskedjor med osteoporoskoordinatorer, som koordinerar behandlingsinsatserna för varje enskild patient. Vi informerar också om osteoporospatienternas rätt att kräva en diagnosticering med en DXA-mätare, säger Lisa Keisu.

ANNONS

Anna Ramebäck

Framtidens journalsystem ökar patientens delaktighet Hur kan journalsystemen bli mer användarvänliga, effektiva och samordnade utan att kompromissa med patientsäkerheten? I framtiden vill man också öka patienternas delaktighet genom att erbjuda dem möjligheten att ta del av sin elektroniska patientjournal. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Flera landsting erbjuder numera sina patienter möjligheten att ta del av hela eller delar av sin patientjournal via nätet. Utvecklingen har stöd av den politiska reform som säger att alla patienter i Sverige senast 2018 ska ha tillgång till sin patientjournal via nätet. Syftet med reformen är förstås att öka patienternas delaktighet i vården och gör det lättare för dem att hålla sig uppdaterade kring sina vårdkontakter och sin behandling. För närvarande pågår forskningsprojektet DOME, där forskare bygger upp en kunskapsbank kring införande och användning av e-hälsotjänster ge-

Välkommen till Privata Barnmorskors Mödravårdscentral Välkommen till Privata Barnmorskors MVC på Värtavägen 30 i Stockholm. Hos oss får du kostnadsfri mödravård och preventivmedelsrådgivning. Vi tar hand om dig! Boka tid på tel 08-661 59 50. www.privatabarnmorskor.se

nom att studera olika e-hälsoprojekt. DOME-projektet pågår sedan 2011 bedrivs i samverkan mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde och Uppsala Universitet och ska bland annat resultera i rekommendationer för införande av nya eller förbättrade e-hälsotjänster inom hälso- och sjukvården. Uppsala läns landsting var ett av de första landstingen som erbjöd sina patienter att ta del av sina patientjournaler via nätet. Satsningen har mer än fördubblat antalet patienter som läser sin journal, vilket visar att tillgängligheten via nätet gör det intressant för en större patientgrupp att ta del av journalen jämfört med om de behöver beställa en papperskopia. För att digitala patientjournaler ska bli tillgängliga för patienter i hela Sverige krävs dels att vården är öppen för och intresserad av att tillämpa ny teknik och dels att de nya journalsystemen implementeras på ett sätt som anpassats utifrån vårdens verksamhet, behov och villkor. Utöver projekt där ny teknik testas ute i verksamheten har även

Satsningen har mer än fördubblat antalet patienter som läser sin journal. antalet leverantörer av journalsystem blivit fler på senare år. Bland annat har antalet mobila patientjournalsystem, som möjliggör journalföring samtidigt som vårdpersonalen har patienten närvarande i rummet blivit fler. Undersökningar har visat att mobila patientjournalsystem bidrar till att spara mycket tid för såväl läkare och sjuksköterskor, vilket frigör mer tid till patientkontakter. – Jag tror på en framtid där patienterna är med och påverkar journalens utformning. Med hjälp av visuella gränssnitt som till stor del baseras på olika bilder och symboler kan patienten och vårdpersonalen använda sig av samma system och därmed också läsa och skriva patientjournaler utifrån ett gemensamt gränssnitt. Dagens patientjournaler

är ofta långa och svårlästa, vårdpersonalen behöver ta sig igenom relativ stora mängder text för att få en samlad bild av en patients vårdstatus. Ett visuellt gränssnitt som baseras mer på symboler och bilder än på text är lättare för andra vårdenheter att ta till sig, även internationellt. Det bidrar också till att journalerna får en mer enhetlig utformning, säger Anna Ramebäck, vd på Journalia. Hon betonar vikten av att framtidens journaler styr och strukturerar användaren till att använda ett kortfattat, koncist och lättförståeligt språk. – Det är viktigt att hälso- och sjukvården upphandlar patientjournalsystem som baseras på en öppen infrastruktur som dels underlättar informationsöverföring mellan olika system och dels möjliggör anpassningar och nya implementeringar i takt med att nya vårdriktlinjer eller nya regelverk för sjukvården introduceras. Den här typen av system har dessutom generellt sett längre livslängd än system som inte utformats för att snabbt kunna anpassa sig till nya krav från en föränderlig omvärld, säger Anna Ramebäck.

SMS:a

72970

Cancera 50,100 eller 200

Stöd de som drömmer idag. Ge en minnesgåva för de som levt i ljuset.

Plusgiro 900 360 – 9 Bankgiro 900 – 3609

www.cancerochallergifonden.se Stöd forskning

Stöd de som drabbats

Ditt bidrag gör skillnad! ANNONS

Bättre samverkan gör äldre mer nöjda Hägersten-LiLjeHoLmens stadsdeL, Stockholms stad, var en av de aktörer inom vård och omsorg av äldre som 2010 tilldelades medel från staten för att driva förbättringsarbete i samverkan med Stockholms läns landsting och privata aktörer. Arbetet har varit framgångsrikt och väckt stort intresse. VÅRA MÅL FÖR DIG SOM ÄLDRE • Att du ska känna dig nöjd med de insatser du har • Att förebygga dina behov av akut sjukhusvård • Att säkerställa att du har rätt läkemedelsanvändning • Att öka din trygghet genom förbättrad information och mer riskförebyggande arbete FÖR PERSONALEN • Att öka kvaliteten i möten mellan medarbetare från olika organisationer • Att förbättra samverkan mellan deltagande aktörer • Att öka förståelsen för andra aktörers verksamhet FÖR VERKSAMHETERNA • Att bättre utnyttja resurserna så att vården och omsorgen i högre grad utgår från den äldres behov

VI SOM DELTAR HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING • Beställarenheten (biståndsbedömare) • Hägersten-Liljeholmens hemtjänst STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

• • • •

Axelsbergs vårdcentral Gröndals vårdcentral Liljeholmens vårdcentral Akutmottagningen Karolinska universitetssjukhuset Huddinge • Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset Huddinge • ASIH Långbro Park PRIVATA AKTÖRER Fruängens vårdcentral, Aleris Rehab, Attendo hemtjänst, PR-vård, Hemstyrkan, Petras hemtjänst, Omsorgshuset, Vård- och Omsorgskompaniet, Humana

Bättre samverkan – Bättre liv! handlar om att förbättra vården och omsorgen av de mest sjuka äldre, genom att förenkla informationsöverföringen och förbättra samarbetet mellan vård- och omsorgsgivare. Här har hela vårdkedjan funnits med från början och man har utgått ifrån 170 olika problem som deltagande verksamheter har identifierat med Lean-metodik. Problemen har samlats under 7 rutinområden. Man arbetar nu enligt de nya rutinerna och genom att ta vara på erfarenheter utveckla dem vidare samt hitta nya utvecklingsområden t ex inom demensområdet. arBetet har varit framgångsrikt och den grupp äldre som omfattas av satsningen säger att de är mer nöjda med sin vård och omsorg nu än innan förbättringsarbetet startade. De verksamheter som deltar uppger att de har ökat sin förståelse för de övriga aktörernas verksamhet och situation. satsningen har nu fått fortsatt ekonomiskt stöd från kommun och landsting för att driva arbetet vidare. Målet är att säkerställa att de nya rutinerna implementeras i det dagliga arbetet och att sprida lärdomar. Genom att ta vara på erfarenheter för att följa upp och förfina arbetssätten och vidta åtgärder finns möjlighet att skapa och upprätthålla en långsiktligt hållbar vård- och omsorg som är mer kostnadseffektiv samt håller en högre kvalitet.

För vidare information kontakta projektledare Marie Bergström: marie.h.bergstrom@stockholm.se 076-122 35 41

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Krönika Rickard Bracken

Våga prata om psykisk ohälsa i vården ”Bipolär patient med magproblem stod det på remissen”. Min vän Carin hade sökt vård för smärtor i magen och i kontakten med läkaren passade hon på att informera om att hon medicinerade till följd av sin psykiska ohälsa. Hon tänkte att det kunde vara bra för läkaren att känna till vilka mediciner hon redan åt. TEXT RICKARD BRACKEN, RIKSFÖRBUNDET HJÄRNKOLL

Carin har många gånger upplevt en förändring i bemötande från anställda inom hälso- och sjukvården när hon informerar om sin psykiska ohälsa. Hon upplever att hon ofta blir misstrodd till skälen för vårdkontakten. Magsmärtan blir lätt till en del av den psykiska ohälsan eller kanske till ett skäl för en förmodat ensam och utsatt människa att få social kontakt. Det är så att säga som om ordet ”psyk” ställer sig i vägen för den somatiska åkomma som hon faktiskt sökte för. Man kan ju tro att det här är isolerade och enskilda företeelser som inte har så stor betydelse i det stora hela. Men tyvärr är det inte så. Det är tvärtemot en fråga om liv och död. Jämlik vård gäller tyvärr inte för alla människor i Sverige. Socialstyrelsens siffror visar att personer med psykisk ohälsa får sämre vård och oftare dör i vanliga sjukdomar som cancer,

ANNONS

FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Genom att lyſta på locket och prata med varandra om våra erfarenheter kan vi bidra till en förändring. FOTO KJELL PERSSON

diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Ett konkret exempel är att personer som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har psykisk ohälsa inte får ballongutvidgning av hjärtats kranskärl i samma omfattning som övriga patienter. Riksförbundet Hjärnkoll genomför studier där vi frågar människor som lever med psykisk ohälsa om sina erfarenheter av diskriminering. Resultaten var nedslående och i förhållande till hälso- och sjukvården uppgav nära varannan person att man under de senaste två åren upplevt sig orättvist behandlad i till följd av sin psykiska sjukdom i kontakten med hälso- och sjukvåden. Är då anställda inom hälso- och sjukvården en särskild sorts människoplågare? Nej, inte det heller. Svaret ligger i vår brist på kunskap och våra föreställningar om psykisk ohälsa. Frågor om psykisk ohälsa väcker än idag rädsla och fördomar. Och hör och häpna – det gäller oss allesammans. Ändå är psykisk ohälsa något som berör de flesta av oss. Närmare bestämt 74 procent, lever med psykisk ohälsa, antingen egen eller via familj, vänner och arbetskamrater. Genom att lyfta på locket och prata med varandra om våra erfarenheter kan vi bidra till en förändring. Jag tycker att ledningen inom Hälso- och sjukvården ska satsa på att ta del av den kunskap som kommer från människor med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och deras närstående. De har liksom Carin viktiga erfarenheter av vad det är som begränsar den självklara rätten till lika och god vård för alla människor. n

Läs krönikan i mobilen! FOKUSVÅRDOCHOMSORG.SE

Inflytande. Valfrihet. Livskvalitet. herlinwiderberg.com

Åderbråck och ådernät

Foto: Hans Berggren/Johnér

Skuminjektion med ultraljud Effektiv behandling av åderbråck utan operation eller narkos. (Ingen sjukskrivning krävs)

e. r a t t ä l t e v i l öra Medicin sk a g icerat. pl rar hälsan inte Mer kttostM m ofta försäm so m le b ro p rt o edel kan läkem ng är e omgångar av Felmedicineri en g na et för d un b el reg ch förbättra liv o n e g n ri e hos äldre. Med in edic rätta med felm vi komma till l! ska vi se til de äldre. Det

Läkarhuset Hötorgcity Tel 08-55 80 80 00

www.åderbråck.nu

Störande bakgrundsljud och långa avstånd gör det ofta svårt för personer med nedsatt hörsel att höra vad andra säger. Utnyttja hörapparaterna på bästa sätt genom att komplettera dem med hörselprodukter som minskar störande bakgrundsljud och långa avstånd. Och visste du att hörselprodukter är arbetshjälpmedel som man kan söka bidrag för? Kontakta oss så berättar vi mer!

Upplev skillnaden! Besök comfortaudio.se/prova

spfseniorerna.se

Många behöver mer än en hörapparat, vi vet varför!

Bactiguard flyttade in i nytt huvudkontor i Flemingsberg 2014.

Plats för nästa framgång Vill ni utvecklas i samarbete med världens främsta forskare, ett av Europas största universitetssjukhus och företag inom områden som till exempel cellterapi och odontologi? Stiftelsen Flemingsberg Science ger personlig och skräddarsydd support till företag och organisationer i och kring Life Science-

området. I Flemingsberg finns framstående forskning, innovation och utveckling med kliniskt tillämpning.

Besök vår nya webbplats: flemingsbergscience.se

Flemingsberg – Academia/Healthcare/Business Where you share knowledge, innovation and success

ANNONS

Chef i beredskap uppskattas av chefer, medarbetare och brukare i Eskilstuna kommun Den 1 mars i år inleddes en unik satsning på chef i beredskap på vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Satsningen, som gynnar såväl chefer som medarbetare och brukare, är unik i Sverige och utvärderas löpande. Chef i beredskap innebär att enhetscheferna inom äldreomsorgen och i verksamheter för funktionshindrade inte längre behöver vara i ständig beredskap. Genom att en chef åt gången står i beredskap slipper övriga chefer att vara ständigt tillgängliga. Tolv av förvaltningens åttio chefer har anmält sitt intresse för att dela på beredskapen, som består av tredygnspass och omfattar såväl äldreomsorgen

som LSS-verksamheten. – Chef i beredskap innebär att det alltid finns en chef att kontakta, dygnet runt, varje dag, när som helst på året. Det ger vård- och omsorgsförvaltningens medarbetare tillgång till arbetsledning dygnet runt, vilket stärker deras trygghet. Trygga medarbetare bidrar till att höja verksamhetens kvalitet, vilket förstås även gagnar våra brukare, säger Annasarah Pavasson, områdeschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Utvecklande för chefer och tryggt för medarbetare Genom att ha en chef i beredskap under kvällar, nätter och helger säkerställer förvaltningen att arbetsmiljön förbätt-

Annasarah Pavasson ras för såväl medarbetare som chefer. – Cheferna som varit chef i beredskap tycker att uppdraget är stimulerande och lärorikt eftersom det ger dem möjlighet att handleda medarbetare utanför sitt ordinarie chefsom-

råde och öka kunskapen kring övriga chefers kompetensområden. En chef inom socialpsykiatrin kan exempelvis handleda medarbetare i hemtjänsten eller i LSS-verksamheten, säger Annasarah Pavasson. Under sex veckor hade cheferna i beredskap fått sammanlagt 51 påringningar från medarbetare som behövde stöd. Merparten av samtalen berörde personalärenden, andra berörde brukare. – Vår personal sitter ofta inne på svaret själva, många gånger räcker det att få stöttning och diskutera eller bekräfta en lösning med en chef i beredskap. I början av juni planerar vi att genomföra en mer omfattande utvärdering av tjänsten, säger Annasarah Pavasson.