Issuu

FOKUS ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FRAMTIDSREGIONER TILLVÄXT & HÅLLBARHET

SKÅNE

Många fördelar med region

APRIL 2015

ANNONS

LARS WIKSTRÖM Omfamna och omvandla utmaningarna

LOGISTIKNAV

Ett bra läge är inte allt

Näringslivsutveckling Stort utbud avgörande

Brett miljöarbete

Logistik & Transport med Truck-mässan

.s www kturum . fa

Proﬁlintervju

r fö

fakturakö

Nordens största mötesplats

p Spara up till 40%

Jä

Gör skillnad & skapar möjligheter

SVEN-ERIK BUCHT

"Vi måste satsa mer på skog & livsmedelsproduktion" Läs intervjun med proﬁlen i mobilen!

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Utmana morgondagen ... hos en ledande teknikkonsult

grontmij.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Håkan Sörman

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Läs mer om...

Sverige behöver större regioner Sverige behöver större och mer slagkraﬅiga regioner. Det är viktigt för att kunna möta samhällsförändringarna och erbjuda invånarna bästa möjliga service.

Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Urbaniseringen ställer kommunerna och landstingen inför utmaningar. Över hälften av kommunerna har minskat i befolkning de senaste tio åren. Utvecklingen väntas hålla i sig samtidigt som andelen äldre i befolkningen blir allt större. Det får till följd att välfärden blir svårare att finansiera och kompetensförsörjningen växer som utmaning. En annan tydlig utveckling är att vi rör oss över allt större områden och efterfrågar samhällsservice över administrativa gränser. Denna utveckling har ökat samarbetet mellan kommunerna och landstingen. Flera välfärdstjänster kan i dag också ges på distans, vilket inte minst är betydelsefullt i glest bebyggda områden. Men med tanke på de växande utmaningarna är också frågan om det behövs nya lösningar, bland annat förändringar i vår samhällsstruktur. SKL arbetar sedan flera år tillbaka med regionfrågan. Vi vill att regionerna ska bli större och mer slagkraftiga. Fördelarna med större regioner är flera. Med större regioner kan samhällsservice – inte minst planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik – utföras bättre enligt människors vardagsgeografi, alltså bland annat

Läs ledaren i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

erik.lorentz@smartmediapublishing.com

Vd Jim Rosengren Redaktionschef Pål Johansson

04 Stora regioner ett måste till hur vi bor och rör oss. Andra fördelar är att skattekraften växer, befolkningsunderlaget blir större så att fler regioner kan ha specialiserad sjukvård och regionens röst väger tyngre på den nationella och internationella nivån.

Vi rör oss över allt större områden och eﬅerfrågar samhällsservice över administrativa gränser. Men försöken, från SKL och medlemmarna, att få till stånd större regioner har tyvärr inte lyckats. Det har till stor del haft orsaken att den förra regeringen var passiv på området. Nu har dock den nya regeringen tagit ett initiativ till en regionreform. Förhandlingspersoner ska i samarbete med kommunerna, landstingen och regionerna skapa nya större regioner. Detta arbete kan förhoppningsvis falla ut väl. När det gäller den kommunala nivån finns det behov av fördjupad diskussion. Från olika håll förs det

fram förslag om en ny kommunreform där kommuner slås samman. Men än så länge behövs det mer fakta på borden innan vi vet vilken väg Sverige bör ta. SKL startade nyligen ett arbete med att göra en bred genomgång av utmaningarna för vår lokala samhällsstruktur. Vi ska också, bland annat, analysera kommunreformer som genomförts i andra nordiska länder. Arbetet ska inte leda till att vi föreslår lösningar. Syftet är att presentera ett underlag på SKL:s kongress i november där det ligger till grund för en diskussion om hur vi ska jobba vidare på området. Frågan om en ny kommunindelning berördes i regeringsförklaringen i höstas, men skrivningen var mycket vag, och därmed är det svårt att veta vilken inriktning regeringens arbete kommer att ha. Däremot har lokala företrädare för det största regeringspartiet argumenterat för en ny kommunreform på debattplats. Och det kan nog ses som ett tecken för att det finns intresse för frågan även på Rosenbad. Låt oss hoppas att detta intresse kan bidra till ett bra samarbete om Sveriges samhällsstruktur. Vikten av ett bra samarbete är nämligen stor. Ansvaret för frågan är delat mellan den lokala, regionala och nationella nivån. n

05 Skånsk regionbildning med många fördelar 06 Nå längre med ambitiöst miljöarbete 08 Stort utbud nyckeln till framgång 10 Proﬁlintervju Sven-Erik Bucht 12 Det händer på infrastrukturfronten 14 Bra läge inte allt för logistiknavet 16 Säkerställ kompetens med certiﬁering 18 Krönika Lars Wikström

Trevlig läsning! Erik Lorentz Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS FRAMTIDSREGIONER Projektledare Erik Lorentz

ANNONS

Text Fredrik Dhejne, Anders Edström Frejman Omslagsbild Regeringskansliet Graﬁsk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Dagens Industri, april 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusframtidsregioner.se

Typsnitt: GARAGE GOTHIC, BLACK.

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com

PLATSCHEF LÄNGTAR DU EFTER ATT TA ANSVAR I EN PLATT ORGANISATION MED KORTA BESLUTSVÄGAR? LÄS MER PÅ SVEAB.SE

Sand, jord, betong, stål, asfalt, glas, trä, plåt,

bara hus. Men det allra viktigaste är de många

platser. När människan får frihet att bygga

tegel, rör, kablar, elektronik … Beräkningar,

människorna – de som ger staden dess själ. Med

staden är det bara fantasin som sätter gränsen.

tidsplaner, ritningar, konstruktioner, inno-

egna visioner om det goda samhället där barnen

Det är en enastående möjlighet – så låt fantasin

vationer … Det är mycket som behövs för att

ska växa upp. Med brokiga tankar om trygghet,

få vingar!

forma framtidens stad, utveckla väl fungerande

trivsel och samhörighet. Med förhoppningar om

infrastrukturer och bygga funktionella, håll-

ett underbart liv på den bästa av alla tänkbara

Linköpings kommun

linkoping.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Starka regioner

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Därför behövs stora regioner i Sverige Regionbildning är ett sätt att samla ansvaret för viktiga samhällsfunktioner under en gemensam styrning. Här kan stora regioner vara att föredra för att samla resurser för stora och viktiga beslut.

Det är bland annat i ljuset av detta som regionfrågan diskuterats i Sverige. Hur Sverige i dag är regionalt indelat och hur det bör se ut i framtiden för att landet ska vara bra sammansatt. När man inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, diskuterar landets regionala indelning och regionfrågan så avser man administrativa regioner som styrs av folkvalda.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Något man däremot inte kan styra över är funktionella regioner, till exempel lokala arbetsmarknader som nämnts ovan. Dessa genomgår en konstant förändring även genom ändrade beteenden. De tenderar till exempel att växa geografiskt i takt med allt längre pendlingsavstånd. Det är bland annat det som legat till grund för bildandet av så kal�lade regionala självstyrelseorgan där Skåne och Västra Götaland var först ut med försöksverksamhet vilka sedan permanentades som regioner. Grundtanken med en region

Uttrycket ”förändring är det enda konstanta” brukar tillskrivas den grekiske filosofen Herakleitos. Ingenting kan vara mer sant när det kommer till ett lands utveckling. Städer växer, händelser i omvärlden gör att människor flyttar från ett land till ett annat. De ömsesidiga beroende mellan länder, inte minst handel gör att vissa områden inom ett land får ett uppsving när det gäller arbetstillfällen. Motsvarade nedgångar får motsatt effekt. Det finns hur många exempel som helst.

Från SKLs sida är man positiv till regionbildning. är att den ska ha samma ansvar som landstingen; det vill säga först och främst ansvara för hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Men även ansvar för planering av infrastruktur och regional tillväxt. Ett sätt att beskriva det är att ansvaret för viktiga byggstenar för regional utveckling ska vara tydligt och samlat. I dag har vi tio så kallade regioner och det kommer att bli fler. Västernorrlands och Norrbottens läns landsting är två exempel liksom Västmanland, vilka kommer att ta över Länsstyrelsernas ansvar från 2017. Fler regioner är delvis stick i stäv med den så kallade parlamentariska Ansvarsutredningen från 2007. SKL

var en av de remissinstanser som gav utredningen starkt stöd. Ansvarsutredningen argumenterade bland annat för färre regioner utifrån behovet av en kritisk massa av befolkning. Det senare är bland annat viktigt för beskattningsunderlaget. Varje region borde vidare ha ett regionsjukhus och minst ett universitet med forskningsresurser. Från SKLs sida är man generellt sett positiv till regionbildning och man driver sedan länge just frågan om större regioner. De allra flesta samhällsfrågor berör ofta mer än ett län. Människor rör sig över större geografiska områden oberoende av länsgränser. Man ser även större regioner som ett medel för att samla resurser och komma till rätta med skillnader i vård. SKL ser ett stort behov av det man kallar robusta regioner som både har kraft att ta stora beslut och har beskattningsrätt. Man lyfter fram Västra Götalandsregionen och Region

Skåne som exempel på förvaltningar som samlat resurser och ansvar inom en och samma organisation och därmed rustat sig för att möta framtida utmaningar. Starka regioner är också viktigt för att man ska kunna möta staten i en gemensam geografi. Det behöver ske i färre och större regioner. Det kan tolkas som om man vill uppnå en sund styrkebalans mellan å ena sidan ”centralmakten” – det vill säga staten – och å andra sidan regionerna.

Smart Fakta Regionbildning är ett medel för att samla fler frågor som berör en region och under samma beslutande organ. En demokratisk fördel är att dess ledning enbart består av folkvalda.

Ta genvägen till Sveriges närmaste* industripark

MALMÖ INDUSTRIAL

PARK

www.malmoindustrialpark.com *Från Malmö Industrial Park – beläget mitt i hamnen – når du kunder och marknader i hela Östersjöregionen – med tåg-, sjö- och lastbilstransporter.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

Region Skåne Inspiration 5

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Lyckad satsning på regionbildning i Skåne Att kunna ta ett samlat grepp på samhällsplanering, näringslivsutveckling och miljö är en av fördelarna med bildandet av Region Skåne. Biogas är ett exempel på ett område där man lyckats väl. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO KARL-JOHAN HJERTSTROM

Sedan Skåne blev en egen region 1999 och därmed samlat ansvaret för regional utveckling - till exempel kollektivtrafik, arbetsmarknad, miljö och sjukvård, har man kunnat konstatera flera fördelar av regionbildningen. – Vi har upplevt att det varit en styrka med allt ansvar under en huvudman – regionen - när det gällt många frågor. Det kan annars vara en utmaning med att få länsstyrelse, landsting och kommuner att gå i armkrok och dra åt samma håll. Särskilt i stora frågor som påverkar många och som kanske är förenade med stora investeringskostnader, säger Mikael Stamming, utvecklingsdirektör på Region Skåne. Det handlar enligt honom om att näringslivsutveckling, sysselsättning, fysisk samhällsplanering, kollektivtrafik och miljöarbete ska kunna gå hand i hand. Allt för att undvika stuprörs- och revirtänk. Ett exempel är kollektivtrafiken där Region Skåne satsat och satsar stora pengar på att öka kapaciteten, bland annat genom att öppna helt nya linjer och förlänga pendeltåg. Ett arbete som även medfört att man fått förlänga perronger. Det har bidragit till att flytta ut gränserna för arbetspendlingen. Något som man kan konstatera är tydligt

flerkärnigt i Skåne. Effektiv infrastruktur är en viktig motor för ekonomisk utveckling och sysselsättning. – På de ställen vi inte har räls satsar vi även på att stärka bussens konkurrenskraft gentemot bilpendling. Devisen är ”Tänk tåg – kör buss”, när vi planerar det vi kallar regionala superbussar för att knyta samman större orter. Det tar sig rent praktiskt i uttryck i att det är glesare mellan hållplatser längs expresslinjer och hög komfort på bussarna. Tanken är att det nästan ska vara som att åka tåg. Man använder alltså bussens flexibilitet för att köra gent, knyta samman och möjliggöra bättre pendlingsflöden. Inom Malmö stad använder man även en 24 meters ledbuss - en gas-

och elhybrid - för att öka kollektivtrafikens kapacitet. Totalt 15 bussar av denna typ är planerade att köpas in. – Tack vare organisationen i form av region har vi kunna ta viktiga principbeslut som gett utväxling. Vi har till exempel satsat hårt på biogas. Erfarenheten har visat att vår region har mycket goda förutsättningar för lokal produktion av biogas. Inom regionförvaltningen försöker leva som man lär och strävar efter att använda biogas konsekvent i tjänstebilar och bussar. Nyligen blev man utnämnd till den offentliga aktör som har den bästa miljöbilsflottan. När det kommer till nya byggnader strävar man efter att de ska vara så ”gröna” som möjligt. – Bland annat byggs nya rättspsyk

Där vi inte har räls satsar vi även på att stärka bussens konkurrenskraﬅ gentemot bilpendling. Mikael Stamming

i Trelleborg som passivhus och de nya sjukhusbyggnader som planeras i Malmö och Helsingborg har ett starkt fokus på energieffektivitet, säger Mikael Stamming. Enlig Oddvar Fiskesjö, chef för enheten för miljöstrategier, handlar det miljöarbete som sker inom Region Skåne inte om idealism. – Nej absolut inte. Fossila råvaror är ändliga, alla vill minska beroendet av importerade fossila råvaror och alla vet att det också är en lönsamhetsfråga. Industrin – inte minst kemiindustrin – är mycket medvetna om allt detta. Och han menar att flera företag verksamma i Skåne jobbar målmedvetet på att hitta lönsamma alternativ till fossilfria råvaror och bränslen. – Perstorp är en föregångare liksom TetraPak som jag vet aktivt driver frågan själva. Tillsammans med akademi och företag i regionen håller vi på att sätta samman en bioekonomisk panel för att skapa framtidens region kopplat till fossilfrihet. Här är bioekonomi ett centralt begrepp. Det handlar starkt förenklat om att använda förnybara resurser för att skapa energi, produkter, tjänster och trygga sysselsättning samtidigt som man minskar fossilberoendet och arbetar långsiktigt med hållbarhet. – Utmaningen är till stor del pedagogisk. Här är alla steg som privatpersoner, förvaltningar och företag gör viktiga. Nytänkandet ställer vanor på sin spets, avslutar Oddvar Fiskesjö.

Smart Fakta I Region Skåne, är frågor som rör bland annat hälso- och sjukvård, regional utveckling, miljö, kollektivtraﬁk, infrastruktur och interregionalt arbete samlat under en gemensam huvudman.

Företags- och personcertifikat för arbete i kyl- och värmepumpanläggningar där köldmediet är: • CFC, HCFC eller HFC

”Många fördelar med Västernorrland som region” Västernorrlands län är föremål för att troligen bilda en region år 2017. Landstingsstyrelsens ordförande i Västernorrland, Elisabeth Strömqvist berättar om tankarna bakom detta. – Det är viktigt att skapa en annan dynamik genom att bättre och effektivare binda samman de samverkansområden som idag delas mellan till exempel länsstyrelsen, landsting och kommunförbund. Och hon nämner ett konkret exempel på en fördel. – Almi Företagspartner och andra organisationer som har som uppgift att stötta mindre och medelstora företag är idag inte koordinerade, delvis på grund av geografiska och organisatoriska skäl. Jag tror därför att en eventuell kommande region skulle kunna underlätta för till exempel matchning på arbetsmarknaden. Hon ser även möjligheter till förbättringar när det gäller infrastruktur, exempelvis kollektivtrafik för såväl arbets- som studiependling. – Det är också viktigt att förstå att regiontanken är en fråga inte bara om ökad effektivitet utan även stärkt demokrati. Ledningen för en region består enbart av folkvalda. Det yttersta ansvaret samlas med andra ord till personer vars beslut utvärderas av väljarna vart fjärde år. Detta till skillnad från dagens system med Länsstyrelse, avslutar Elisabeth Strömqvist.

Energiexperter Ventilationsmontörer Värmepumpinstallatörer Högspänningsbrytare Fibertekniker Teletekniker

• Utbildningsintyg inom Terminering fiber och inom Mobil luftkonditionering • Diplomerad Kyl & Värmepumptekniker INSTALLATIONS CERTIFIERING I STOCKHOLM AB Box 175 37, 118 91 Stockholm, Tel 08-762 75 00, Fax 08-762 74 73 Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för personcertifiering

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Guide Miljö

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Örebroregionens storsatsning Örebro är sedan länge ett av Sveriges mest strategiskt belägna logistiknav. Örebroregionen är en attraktiv logistikregion med närhet till stora Europavägar och järnvägsknutpunkten Hallsberg, där åttio procent av allt järnvägsgods i Sverige passerar. Dessutom finns Örebro Airport, landets fjärde största flygplats på frakt. Nu satsar Örebroregionen på att ytterligare stärka sin position som ledande logistiknav. – Vi är en av Sveriges främsta etableringsregioner för logistikintensiva företag, där många företag etablerat sina centrallager. Utmärkt infrastruktur, ett väldigt bra geografiskt läge med närhet till kunder och leverantörer är starka kort. Två intermodala terminaler, i järnvägsknuten Hallsberg och i Örebro, och en flygplats under stark utveckling möjliggör effektiva omlastningar mellan olika trafikslag, säger Mats Helgesson, investerings- och etableringsansvarig med fokus på logistik inom det regionala samarbetet Business Region Örebro. I hela Örebroregionen pågår ambitiösa logistiksatsningar. I Örebro detaljplaneras för mer verksamhetsmark i anslutning till E18/E20 och i Lindesbergs kommun förstärker man regionens attraktivitet med ytterligare 200 hektar ny industrimark för bland annat logistikföretag. – Örebro universitet har nyligen fått klartecken för att utfärda civilingenjörsexamen och inom ramen för det kommer det bland annat att vara fokus på logistik.

Regioners miljöarbete är oﬅa mycket brett i sin omfattning.

Regioner oﬅa ambitiösa på miljöområdet Genom att låta klimat- och miljöfrågor bli en del i ett större sammanhang kan man nå lägre. Det är ett arbetssätt som ﬂera av landets regioner tillämpar i sin dagliga verksamhet. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

En av grundtankarna med regioner är att ta ett samlat grepp gällande ett flertal områden. Det skapar både stora möjligheter och utmaningar. När det gäller miljö- och klimatfrågor kan en region bland annat i kraft av sin storlek och sina omfattande ansvarsområden göra skillnad. Till exempel när det gäller att ställa krav på leverantörer, men också hur man själv väljer att sköta sin verksamhet. När det gäller inköp av livsmedel är vissa regioner aktiva när det gäller inköp av ekologiska livsmedel till sin verksamhet.

Det finns också många exempel på hur regioner aktivt engagerar sig på olika sätt för att främja användning av biobränslen som till exempel restprodukter från skogsbruk i bioeldade fjärrvärme- respektive kraftvärmeverk. Biogasproduktion är en annat bra exempel liksom policybeslut om användning av biogas i verksamheten. Västra Götalandsregionen engagerar sig till exempel i det regionala utvecklingsprogrammet Biogas Väst. Region Skåne är ett annat exempel på en region som försöker föregå med gott exempel när det kommer till biogasanvändning i de egna fordonen. Från små tjänstebilar till ledbussar långa som långtradare. Regioner strävar efter att bygga ut kollektivtrafiken på ett för medborgarna smart sätt. Och man har flera syften med det. Ur miljöperspektiv kan detta ge en mycket positiv utväxling när det gäller miljöpåverkan genom att man på detta sätt skapar förutsättningar för att allt fler medborgare ska kunna ställa

bilen hemma. När helt nya bostadsområden planeras och byggs behöver med andra ord inte alltid biltrafiken öka proportionellt med befolkningstillväxten. Ofta är regioners miljöarbete mycket brett och spänner allt från att vara försiktiga med förskrivning av antibiotika, använda PVC-fria undersökningshandskar och installera destruktionsanläggningar för lustgas i sjukhus till tunga investeringar i biogasbussar. På energiområdet blir det tydligt att regioner har fundamentalt olika förutsättningar, vilket till exempel syns i energiplaner. Inom Region Gotland arbetar man till exempel mot att årsproduktionen av lokalproducerad förnybar el år 2020 ska vara dubbelt så stor som regionens elanvändning. Ett medel för att ytterligare öka på Gotlands befintliga ”nettoexport” av el till fastlandet är därför främjandet av en fortsatt utbyggnad av vindbruket. På fastighetssidan är regioner ofta

mycket stora spelare då man som ansvarig för sjukvården antingen förvaltar eller hyr stora fastigheter. Energieffektiviseringsprojekt inom klimat och belysning i befintliga fastigheter är därför en viktig del i miljöarbetet. När den svenska vårdkartan ritas om byggs det även mycket nytt och då sätts ofta ambitiösa energimål. När till exempel Västfastigheter bygger ett nytt modernt barnsjukhus i Göteborg spänner man bågen. Man strävar efter Miljöbyggnad Guld, vilket sätter ribban högt där det kommer till energiprestanda, materialval och inomhusmiljö.

Smart Fakta Regioner har tack vare ett brett ansvar möjligheter att ta ett större grepp på många frågor. Beslut som man fattar med bäring på klimatfrågor kan därför få stor positiv utväxling.

VI SER MÖJLIGHETERNA! KROKSBÄCKSPARKEN, MALMÖ Med rätt planering är det lätt att skapa funktionella och estetiska stensättningar i offentliga miljöer. Ta med oss tidigt i processen och utnyttja den kunskap och erfarenhet vi samlat på oss sedan starten 1888. Vi hjälper dig med allt från inspirationen till anpassningen och läggningen. Ring oss och prata sten redan idag. S:t Eriks AB

0771 - 500 400

www.steriks.se

Tänk om du var tvungen att gå 6 km varje dag för att hämta vatten.

Och du ﬁck detta? Låt ditt företag förändra liv genom att se till att alla människor får tillgång till rent vatten och sanitet! Bli Företagspartner på www.wateraid.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Möjligheter Näringslivsutveckling

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Det måste till mer investeringar i infrastruktur och ett högt bostadsbyggande. Anna Wersäll

Brist på rätt arbetskraﬅ är ett av de största tillväxthindren. Lars Ilmoni

Storstäderna vinner på kritisk massa och stort utbud Att de svenska storstäderna klarar sig mycket bättre än de mindre orterna beror mycket på deras kritiska massa och att många människor söker sig dit där jobben ﬁnns. Nyckeln till framgång är också att storstäderna vid sidan av jobb och bostäder också erbjuder utbildning, kultur och nöje. TEXT FREDRIK DHEJNE

– Globaliseringen gör det lättare att jämföra storstadsområden med varandra. Dessutom ökar specialiseringen vilket också främjar storstadsområden. I dessa är det också lättare att få tag på rätt folk. Detta har blivit tydligare och går fortare, det är en utveckling som är svår att vända, urbaniseringen är en global företeelse, säger Anna Wersäll, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare. Infrastruktur är en viktig parameter. – Men man kan inte rädda en svag region med utbyggd infrastruktur. Däremot krävs det för de företag som vill verka på landsbygden att de har tillgång till bra bredband och god mobiltäckning. Anna Wersäll förklarar att Stockholm hittills klarat den globala konkurrensen bra och har ett väl diversifierat näringsliv. Staden är motorn för hela landet, ger skatteintäkter och här skapas nya företag och innovationer. Att Malmö och Göteborg utvecklas långsammare än Stockholm kan bero på att bägge är betydligt mindre. Samtidigt har både Stockholm och Göteborg en underfinansierad infrastruktur medan Malmö ligger bättre till. – Ändå har vi inte sett den riktigt

Kommunerna måste skapa platser där folk vill bo. Rune Andersson

stora utväxlingen av Malmös närhet till Köpenhamn, de kan bero på nationella skillnader och vissa gränshinder. Kanske bidrar också en viss provinsialism. Ska Stockholmsregionen fortsätta att utvecklas måste det till mer investeringar i infrastruktur och ett högt bostadsbyggande. För Stockholmregionen ligger utbyggnaden av tunnelbanan och Österleden högt på listan. Hon säger att rikspolitikerna kan underlätta genom att anslå pengar till infrastruktur, göra planprocessen smidigare och begränsa rätten att överklaga. De kan också minska inlåsningseffekterna genom att reducera reavinstbeskattningen. Rune Andersson är näringslivsstrateg i Haninge kommun strax söder om Stockholm. Så här säger han om viktiga framgångsfaktorer. – Folk flyttar till attraktiva platser och jobben kommer där folk vill bo. Entreprenörer startar nytt där man bor och i tjänstesamhället är det särskilt viktigt med närhet till kunder och deras betalningsförmåga. Det är också viktigt att ha en tydlighet och stabilitet när de gäller regler, tillstånd och liknande. Det är närmast en hygienfaktor för kommuner idag. Han framhåller vikten av attraktivitet. – Kommunerna måste skapa platser där folk vill bo. Där ska finnas

utbildning och personal ska kunna ta sig till arbetsplatserna, det behöver finnas bostäder och kompetent arbetskraft på platsen. Rune Andersson konstaterar att stora kontorsverksamheter (tjänstejobb) vill ha centrala lägen nära kollektivtrafik och helst spårbunden. – Man söker även en stadskänsla med urbana kvalitéer. Därför arbetar vi intensivt med utveckling av stadsmiljön tillsammans med fastighetsägarna. Andra verksamheter kräver större tillgång på exploaterbar mark och i lägen med goda kommunikationer. Vi ser att industri- och logistikföretag har ett behov av industrimark som ligger relativt nära staden. Här i Haninge tillgodoser vi det med utbyggnaden av Jordbroområdet och det nya företagsområdet Albyberg. Bra infrastruktur inklusive bredband är självklart viktigt, men ibland också speciella krav som stor effekt i elförsörjningen eller stor tillgång till vatten för processer och sprinkleranläggningar. Ett tydligt exempel är etableringen av Coca-Cola i Haninge kommun. Företaget valde Haninge bland annat för tillgång på arbetskraft, bra vatten (råvara) och goda kommunikationer, järnväg direkt in i anläggningen och pendeltåg på gångavstånd. – Vi vet också att företag genere-

rar andra företag och att det är viktigt att man som kommun visar upp sig. Vi deltar kontinuerligt på bland annat fastighets- och turistmässor för att marknadsföra kommunens och våra investeringsmöjligheter och inte minst vår skärgård. Det offentliga kan öka attraktiviteten genom en bra dialog med näringslivet och att vara tydlig med vad kommunen tänker om sin framtid. Visa upp sina fördelar och sträva att bygga kluster. – Det är mycket viktigt vad företagen säger till varandra och att försöka hålla sig a jour med det. Det privata näringslivet och det offentliga måste samarbeta. Vi jobbar t ex med fastighetsägarna i vår kommun kring frågor hur vi ska utveckla vår stadskärna. I länet finns också Stockholm Business Alliance som är ett samarbete med 53 kommuner som marknadsför vår region. Ett annat framgångsrikt exempel är Umeå som har skapat en tillväxtallians med Universitetet, näringslivet och kommunen. Lars Ilmoni på branschorganisationen Företagarna säger att så länge jobben finns i storstäderna kommer attraktionskraften alltid att finnas där. Det i sin tur drar till sig ett ständigt ökande utbud av restauranger, nöjesliv, en utbyggd infrastruktur och andra institutioner.

Hur deﬁnierar du viktiga kriterier för att locka företag? – Ett av de främsta är tillgången till rätt arbetskraft. Brist på rätt arbetskraft är ett av de största tillväxthindren. Därför måste regioner och kommuner erbjuda utbildning och skola som motsvarar näringslivets behov. Om företagen utanför storstäderna får den arbetskraft de behöver kan det leda till ökade arbetstillfällen och tillväxt. Det bidrar också till att duktiga och kompetenta personer stannar kvar om de snabbt kan sugas upp av den lokala eller regionala arbetsmarknaden. – Kommuner och utbildningsanordnare behöver hitta goda former för samverkan med det lokala näringslivet och avsätta resurser så att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna kan få ut intresserade och drivna elever till det arbetsplatsförlagda lärandet/praktiken. Det är också viktigt att skolorna stöder företagare som tar emot gymnasieelever från yrkesprogrammen så att samarbetet och lärandet fungerar bra. Även förekomsten av yrkeshögskoleutbildningar kan ha en positiv regional effekt på attraktionskraften. – Bland universitet och högskolor finns det generellt betydligt större potential att samverka med det regionala och lokala näringslivet än vad man gör idag. Min erfarenhet är att man lyckas bäst med detta på de mindre lärosätena där man också ser sin roll som en viktig spelare för regional utveckling och konkurrenskraft. I många orter har de gamla stora företagen minskat i betydelse till förmån för småföretagen. Kommuner och regioner med en större andel småföretag klarar sig bättre i tider av ekonomiska nedgångar och lågkonjunkturer. Vad bör rikspolitikerna göra? – De bör främst skapa generella goda förutsättningar för näringslivet, säger Lars Ilmoni till sist.

ANNONS

Norrbotten – världsledande på klimatsmarta datacenter Datamängden i världen växer kraftigt. Branschen väntas öka med det dubbla fram till år 2020. En uppskattning indikerar att 200 nya megadatacenter behöver byggas i Europa under perioden 2014-2020. Etableringarna av Facebook i Luleå och KnCMiner och Hydro66 i Boden visar på det stora intresset för digital lagring i norra Sverige. Samarbete med The Node Pole När Facebook etablerade sig i Luleå bildades The Node Pole – en plats och ett varumärke för den ideala platsen för placering av datacenter. Luleå Näringsliv AB, de tre kommunerna i Luleå, Boden och Piteå och Norrbottens läns landsting äger The Node Pole tillsammans. Bolaget är regionens pre-sale, marknads- och affärutvecklingsbolag för datacenter och har på kort tid fått stor global uppmärksamhet. – ”Efter en omfattande process i hela Europa drog vi slutsatsen att Luleå hade de bästa helhetsresurserna – däribland ett lämpligt klimat för miljökylning, tillgång till ren energi, tillgänglig mark, välutbildad arbetskraft och en stödjande affärsverksamhet och företagsmiljö.” Tom Furlong, ansvarig för nyetableringar på Facebook. – ”Vi sökte över hela världen efter en lämplig plats att bygga den första av många av våra egna mega datacenter, och att hitta den bästa platsen just här i vårt hemland är fantastiskt. Vår avancerade teknik använder stora mängder energi, så för oss var det överhängande att hitta en produktionsplats med tillgång till förnybar, stabil och säker energi. Vi har haft en otrolig mängd stöd från The Node Poles representanter, lokala företag och kommunen här i Boden.” Sam Cole, medgrundare KnCMiner.

Hållbar tillväxt Norrbotten satsar nu på att stärka alla delar av det ekosystem som behövs för att hjälpa investerare i branschen att fatta långsiktiga beslut. Så här säger landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg om IT-satsningarna i länet: – I Norrbotten investerar vi i det som är unikt för vårt län. Vårt geograﬁska läge, vårt klimat och vår tillgång på förnyelsebar energi möjliggör för nya branscher, det ger ﬂer jobb och mer tillväxt. Investeringarna är betydelsefulla för regionen, men också för Sverige. Miljardinvesteringar för Sverige Nya etableringar kan skapa upp till 3 000 nya jobb i den norra regionen. Det kan resultera i investeringar på minst 5 miljarder kronor årligen – och en ny stark industri i hela Sverige. – Datacenterverksamheten kan bidra till hållbar tillväxt i länet och göra det mindre sårbart för snabba konjunkturförändringar, säger Maria Stenberg. Förnybar energi Klimatfrågorna och internetutvecklingen har gemensamma punkter – de är båda globala utmaningar och skapar möjligheter. Hur kan de som bygger datacenter hjälpa till att reducera internets miljöpåverkan? Energieffektiva datacenter behöver byggas – vilket kräver både tillgång till och aktiv utveckling av de senaste tekniska innovationerna. Centrena bör placeras på platser som bidrar till att de drar mindre energi – ett kallt klimat ger stabila, effektiva elnät. Vattenkraft är en av de allra bästa förnybara energikällorna. Om man dessutom fångar energin nära produktionsplatsen minskas förlusterna som uppkommer när den transporteras.

Foto: Mat Richardson

Datamängden i världen växer kraftigt och det behövs fler datacenter. Norrbotten satsar nu på att bli världsledande för klimatsmarta datacenter.

Boden Hydro Power Station Fördel Norrbotten I norra Sverige har vi stor tillgång på förnyelsebar energi i form av vatten- och vindkraft och vårt nät är byggt för krävande kunder som gruv-, stål- och cellulosaindustri. Vårt kalla klimat ger stora energi- och miljöbesparingar vid kylning av servrar. I vår region ﬁnns hög kompetens, bland annat genom Luleå tekniska universitet men även via resurser som The Node Pole, specialiserade på affärer i datacenterbranschen. Faktum är att regionen sitter på nyckellösningar till en av de största globala utmaningarna i vår tid.

Investera I Dalarnas tIllväxtmotor I Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Städerna växer varje år och 2 500 nya bostäder kommer att behövas de närmaste åren. Det ska även investeras 600 miljoner i nyproduktion och ombyggnationer av skolor samt byggas 800 särskilda boenden. För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har Falun och Borlänge tagit fram en gemensam översiktsplan och ett unikt arbetssätt. Genom ett nära samarbete mellan kommunerna är målet att underlätta för dig som vill bygga och investera i regionen. välkommen att kontakta oss för mer information

InvÅnare

ARBETSTILLFÄLLEN

165 000

80 000

GoDa PenDlInGsmÖJlIGHeter

tUrIsm

stUDenter HÖGsKolan

1,5 MILJARD

16 000

Falun Borlänge-regionen aB Telefon 0243-24 80 40 ▪ info@fbregionen.se ▪ www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen FALUN

BORLÄNGE

GAGNEF

LUDVIKA

SMEDJEBACKEN

SÄTER

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Profilintervju Sven-Erik Bucht

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Vi ska satsa på skogen och livsmedelsproduktionen

Läs intervjun i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Ökad livsmedelsproduktion, stor satsning på skogen, utbyggd infrastruktur och stöd till lanthandlarna är några av de centrala punkterna i Landsbygdsminister Sven-Erik Buchts politik för att stärka landsbygden och initiera tillväxt i hela Sverige. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO REGERINGSKANSLIET

Vad är det viktigaste du jobbar med just nu? – Akut är det mjölkkrisen, annars är det den nationella livsmedelsstrategin och nationella skogsprogrammet. När det gäller mjölkkrisen tittar vi på många olika åtgärder. bland annat att skjuta fram den planerade höjningen av dieselskatten för bönder. Vi har också haft ett möte med alla berörda aktörer. Det här kan inte politiken ensamt lösa, men alla aktörer kan göra sin del. Utan svensk mjölkproduktion får vi en negativ utveckling för köttproduktion, mejerinäring och arbetstillfällen i andra anknutna branscher. Efter intervjun har Sven-Erik Bucht presenterat starten för arbetet med en nationell livsmedelsstrategi och utsett Annika Åhnberg, tidigare socialdemokratisk jordbruksminister,och ledamot i KSLA, till processledare. Samtidigt läggs alliansens projekt Matlandet Sverige ner.

Ska vi öka självförsörjningsgraden av livsmedel? – Vi är ett av de länder som har lägst grad av egen försörjning av livsmedel. Det globala behovet av livsmedelsproduktion stiger. Vi lever därför lite farligt med denna låga grad. Det

Det är viktigt att vi ser svensk landsbygd som en resurs. är också en solidaritetsfråga. Ska vi hämta maten utifrån när vi har 600 000 hektar åker i träda? Vi kan öka vår produktion både för vårt eget bruk och för export. Sverige har både bra förutsättningar och styrkor som gott om vatten, god tillgång till mark, mervärden i form av gott djurskydd, god djurhälsa med låg antibiotikaanvändning, duktiga bönder och innovativa livsmedelsföretag för att öka produktionen. Vi har också en växande grupp aktiva, kunniga konsumenter som efterfrågar svenska, ekologiska livsmedel och driver på utvecklingen i en hållbar riktning. – Nu har alla partier glädjande nog insett vikten av en strategi och ställer upp på detta. Detta handlar om primärproduktionen, livsmedelsindustrin, handeln och forskningen. Jag vill öka livsmedelsproduktionen och då på kvalitetssegmentet. Vi har mycket starka mervärden som djurvälfärd, miljötänk och Europas lägsta

användning av antibiotika. Dessa värden måste vi lyfta upp.

Erfarenheten från Haparanda och Ikea, hur blev det? – Det gav cirka 700-800 nya jobb. Haparanda är en geografiskt liten kommun så många bor i grannkommunerna både i Sverige och i Finland och pendlar till Haparanda, men Ikea har varit jättebra. Vad är viktigt för en liten glesbygdskommun? – Jobben är nummer ett. Att skapa sysselsättning har traditionellt setts som en uppgift för kommunen och näringslivet. Men jag har ofta frågat: vad gör staten? Det är viktigt med en statlig närvaro och en förståelse för de små kommunernas behov. Här pekar Sven-Erik Bucht på infrastrukturen och Norrbottniabanan som han menar är en nationell angelägenhet för de tunga godstransporterna. – När Malmbanan byggdes i slutet av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Det var modiga män beslutade att bygga banan. Vad hade vi haft av industri i landet om detta inte hade gjorts? Nu måste vi satsa på infrastruktur som har bäring 100 år framåt i tiden. Det här är

ANNONS

Västernorrlands läns landsting:

Regionförstoring, turism och bioteknik driver Västernorrlands tillväxt Utbyggd regionaltågstrafik, tillgång till högre utbildning och forskning, fantastisk kust och natur är några nyckelfaktorer för tillväxt och en hållbar utveckling för vår region, säger Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör på Landstinget Västernorrland.

met har lett till ett starkt ökat resande mellan Sundsvall, Umeå och Östersund. – Den nya tågtrafiken binder samman de

universitetet samverkar nära med de stora skogsföretagen och forskar

största arbetsmarknaderna i norra Sverige. Unga som vill läsa vidare kan enkelt välja mellan Mittuniversitetet och Umeå universitet.

intensivt på utveckling och kommersialisering av nya skogsbaserade

– Sundsvall är vårt regionala centrum med ett livaktigt och diversifierat näringsliv. Stark basindustri kompletteras med nya tillväxtbran-

Kultur och offentlig service blir mer tillgängligt och dynamiken ökar när regionerna i norra Sverige flätas samman.

produkter. Cellulosaindustrin omvandlas och kompletteras med nya

scher som IT, finans och handel. Mittuniversi-

produkter och energi.

Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör.

Norrtågssystemet knyter ihop regionen har lett till ett starkt ökat resande mellan Sundsvall, Umeå och Östersund.

tetet är en viktig regional stimulansfaktor. Tillgång till högre utbildning och nära samarbete med näringslivet ger våra ungdomar möjlighet

Allt fler besöker Höga kusten och Sundsvall Besöksnäringen växer i Västernorrland. Höga kusten med sina fantastiska natur- och

Framtiden handlar om biodrivmedel, bioplast och mycket, mycket mer.

och få jobb och bli kvar i regionen. Bra kommunikationer är avgörande för regionens konkurrenskraft. Den nya kustjärn-

kulturmiljöer får allt fler besökare. Sundsvall är ett konferenscentrum och vi siktar mot en fördubblad omsättning till 2020.

Processum i Örnsköldsvik samlar ett kluster av företag, universitet och offentliga aktörer för att bygga framtidens bioraffinaderi.

– Regionförstoring, turism och bioekonomi är några styrkepunkter för Västernorrlands tillväxt. Men avgörande är kreativa personer

vägen Kramfors-Örnsköldsvik-Umeå och den utbyggda regionaltågtrafiken i Norrtågssyste-

Kraftsamling för hållbar tillväxt Skogen är en resurs för hållbar tillväxt. Mitt-

BioBusiness Arena är en satsning för att Sundsvallsregionen ska bli en global nod för

som vill bidra i näringsliv och samhällsbygge, avslutar Hans Wiklund.

en biobaserad utveckling.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

ANNONS

Sven-Erik Bucht Profilintervju 11

Ska vi hämta maten utifrån när vi har 600 000 hektar åker i träda? oerhört viktigt för vår tunga industri som skapar massor med jobb i hela landet och i Stockholm. Gruvkrisen Norrbotten tror han LKAB klarar och han är övertygad om att Northland startas om med nya ägare.

Bör vi slå ihop kommuner igen? – Det kan finnas synergieffekter, men många kommuner i norra Sverige ligger långt ifrån varandra och jobbar istället med samverkan kring gemensamma funktioner. Går det att vända den snabba urbaniseringen? – Jag har ingen quick fix, jag tror att det är viktigt att vi ser svensk landsbygd som en resurs. Det måste vi som arbetar med nationell politik förstå och bädda för. Då är infrastrukturen jätteviktig. Därför satsar vi nu i landsbygdsprogrammet 4,6 miljarder fram till 2020 på att bygga bredband och se till att mobiltäckningen blir mycket bättre. Här måste politiken gå in eftersom marknaden inte klarar detta självt. Berätta om statens stöd till kommersiell service i glesbygd? – Staten har gått in med 50-60 mkr för att säkra livsmedelsförsörjning i landsbygden. Detta fördubblar vi. Du får mer stöd om du också erbjuder drivmedel, paket- och apoteksutlämning. Då kan vi skapa servicepunkter. Antalet lanthandlare har på tio år gått från 2900 till 1200 därför att de har för dålig lönsamhet och för att få vill ta över dessa butiker. Därför måste vi skapa stabilitet i dessa företag och ge förutsättningar för deras lönsamhet. Utan den service dessa ger går det inte att bo på landsbygden. I regeringens prioriteringar för en hållbar regional tillväxt ingår inn-

ovation och företagande, attraktiva miljöer, kompetensförsörjning och internationellt samarbete. Kan du konkretisera detta? – Statens närvaro lokalt är viktigt. Vi måste också bli mycket bättre på innovation och det ska bildas regionala innovationsråd. Vi stödjer bredbandsutbyggnad och lanthandeln. Vi måste också ha tillgång till utbildning regionalt. Regionerna måste attrahera internationellt kapital. Samverkan mellan norska, finska och svenska orter som ligger nära varandra kan vi utveckla mer. Här har vi också frågan om integration av utrikes födda där vi måste bli mycket bättre. Vad betyder de gröna näringarna för regional utveckling? – Utan mular och klövar har vi inga öppna landskap, jag vill ha fler bönder, öka produktionen av svenska livsmedel som vi också kan ta ut i världen. Vi har också en enorm resurs i skogen. Rätt använd kan skogen användas för att helt ersätta fossila drivmedel. Vårt skogsprogram handlar mycket om att skapa förutsättningar för att ta fram de nya ”gröna” produkterna. Och växande skog tar upp mycket mer koldioxid än gammal skog. Skogen har också stor regional betydelse, betonar SvenErik Bucht. n

Smart Fakta Född 1954. Bor i Karungi by, Haparanda kommun. Gift. Tre barn. Befattningar och uppdrag 2014- : Landsbygdsminister 2010: Riksdagsledamot 2003-2010: Kommunstyrelsens ordförande, Haparanda 2000-2002: Förvaltningschef, HSB Norr

Mötesplatsen inför framtidens logistikutmaningar Årets upplaga av Logistik & Transport med Truck är Nordens största mötesplats för logistikbranschen. I år integreras även Truck 2015, som aldrig varit större. Det digra konferensprogrammet, som löper parallellt med mässan, kommer att göra djupdykningar i dagsaktuella ämnen. – Årets konferens är utformad med sikte på att fånga in de mest intressanta trenderna inom varuförsörjning och logistik. Tillsammans med ett kompetent programråd har vi identifierat några särskilt intressanta områden som vi fokuserar på, säger Pär Sandström, programansvarig Logistik & Transportkonferensen. Mässgolvet kommer även att öppna upp för intressanta och aktuella tankegångar då det på flera olika ställen presenteras aktiviteter och talare. – Ett viktigt begrepp i logistikbranschen är TCO, Total Cost of Ownership. Vi svarar självklart upp till det stora intresset från målgruppen och erbjuder flera kostnadsfria TCO-seminarier inom intralogistik, allt för att våra besökare skall få tips om hur de skall göra sin sista rad svartare, säger Gabriel Börjesson, mässansvarig för Logistik & Transport med Truck 2015. Hittills är drygt 150 utställare anmälda till mässan, från de största logistikföretagen till småskaliga innovations- och tjänstebolag.

ANNONS

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor. Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB. – Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transportkostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB. Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till. – Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att etablera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Framtid Infrastruktur

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Hallå där...

... Maria Grimmer, landskapsarkitekt och affärsenhetschef Grontmij AB. n Vad är viktigt i modern stadsplanering? – Idag är pressen på att korta ledtiderna genom hela projektprocessen mycket hård, och det måste vi kunna hantera. Det ställer ytterligare krav på förmågan att möta våra uppdragsgivares behov och att kontinuerligt se till att kommunikation , information och processer flyter på. n Ert bolag är verksamt inom

alla områden inom samhällsbyggnad. Stora kunder är bland andra Traﬁkverket, Stockholms Stad, Sundbybergs Stad och PEAB. Exempel på stora projekt är Förbifart Stockholm , E18 Hjulsta-Kista, Mall of Scandinavia, och utbyggnaden av stadsdelen Ursvik. Varför ska man anlita er? – Vi jobbar ofta över teknikgränserna mot samma tidplan och samma mål och vår interna prestigelöshet medför att vi är duktiga på att hantera när vi går in i varandras teknikområden. Det berikar projekten samtidigt som det utvecklar personalen. Vi är mångsidiga och vi kommer in tidigt i planeringen av projekten. Vi behärskar allting som ingår i samhällsbyggnad. För mig som medarbetare på Grontmij är det roligt att kunna följa projekten hela vägen. n Maria Grimmer exempliﬁerar med Slussenprojektet där bolaget deltar som Tekniskt stöd för teknikområde Landskap åt Stockholm stad. – Slussenprojektet är en tekniskt komplicerad knutpunkt. Slussen är också en central plats i Stockholm som många berörs av i sitt dagliga liv. Då är det särskilt viktigt att inte tekniken tar överhanden. När vi projekterar och stadsplanerar tätorter är det många parametrar som måste vara med. Alla vill ha stadsmiljöer med kvalitet. Här på Grontmij talar vi mycket om detta. Miljön ska vara tilltalande, fungera miljömässigt bra med plats för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Vi måste också kunna bygga hållbart över tid. Det vill säga att det vi bygger ska kunna förändras över tiden för olika ändamål.

Catharina Håkansson Boman

Snabbtågsbanor, mer tunnelbana och en Österled Alliansregeringen lanserade Sverigebygget med nya höghastighetsjärnvägar och bättre kollektivtraﬁk i storstäderna. Regeringen tillsatte två förhandlingspersoner; HG Wessberg och Catharina HåkanssonBoman, med uppdrag att förhandla fram sträckningar och ﬁnansiering med regioner, landsting och kommuner. "Nya regeringen har inte ändrat direktiven", säger Catharina Håkansson Boman. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO SVERIGEFÖRHANDLINGEN

Sverigeförhandlingens ska ta fram underlag för spårdragning, finansiering och bygge av nya snabbtågsbanor mellan Stockholm-Göteborg, via Jönköping och Stockholm-Malmö samt förbättra kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö. I uppdraget ingår en översyn av behovet av järnvägar i Norrland, en ny fast förbindelse till Danmark plus finansiering och dragning av en Östlig vägförbindelse i Stockholm samt cykelåtgärder. – Nu uppdaterar vi oss om planer och tidigare utredningar och beställer det som saknas av bland andra Trafikverket. Vi åker också runt till regioner, landsting och kommuner längs de tänkta banorna och informerar och bjuder in till förhandlingar. Catharina Håkansson Boman betonar att banorna ska dras där de gör mest nytta och kombineras med bostadsbyggande. – Vi ska bestämma den slutgiltiga sträckningen av banorna, och här har kommuner och regioner en viktig roll att beskriva vad en ny höghas-

tighetsjärnväg kan betyda för dem när det gäller tillväxt, arbetsmarknad och bostadsbyggande. Uppdraget ska vara klart vid årsskiftet 2017/2018. Finansieringen av banorna baseras på vem som har nyttor av åtgärderna. Finansieringsalternativen är medfinansiering och exploateringsvärden, avgifter, anslag och övriga finansieringsalternativ Det nya systemet planeras för en högsta hastighet på 320 kilometer i timmen och för snabba regionaltåg på 200-250 kilometer i timmen. Tekniken blir konventionell för att banorna ska kunna samordnas med befintliga spår och internationellt. För sträckan Borås-Göteborg är spårdragningen fastställd även om en anslutning via Landvetter fortfarande är oklar. För Ostlänken, sträckan Linköping-Järna, är bandragningen i princip klar och ska gå parallellt med befintlig bana. Dock pågår diskussioner om anslutning till Linköpings central och till flygplatsen Skavsta vid Nyköping. För sträckan JönköpingMalmö är dragningen inte fastställd. – Vi har en bred korridor nu och frågan om västlig eller östlig dragning är öppen. Utredning pågår och berörda kommuner arbetar för högtryck för att visa var de största nyttorna uppstår, i östlig eller västlig dragning. För tunnelbanan i Stockholms län finns överenskommelsen i Stockholmsförhandlingen om utbyggnad. Sverigeförhandlarna ska även studera en ytterligare utbyggnad. Här pågår samtal med Stockholms läns landsting. – Det kan bli både förlängningar av befintliga tunnelbanor och bygge av nya. En förutsättning är att det finns en medfinansiering från kommunerna och att de bygger bostäder, säger Catharina Håkansson Boman. Diskussioner pågår också med Malmö och Göteborg om kollektiv-

Här har kommuner och regioner en viktig roll att beskriva vad en ny höghastighetsjärnväg kan betyda för dem. Catharina Håkansson Boman

trafikåtgärder som kan öka bostadsbyggandet. I Stockholm finns en gammal surdeg: Österleden eller Östlig förbindelse som den nu kallas. Den förra regeringen anvisade två miljarder kronor för projektering. Pengarna finns kvar och Trafikverket jobbar med dessa studier nu. – Vi ska undersöka möjligheten att dra leden helt i berg för att inte göra intrång i nationalstadsparken och ska inleda diskussioner med berörda kommuner. Jag tror att denna led kommer att byggas och att bygget kan inledas någon gång mellan 2020 och 2025, säger Catharina Håkansson Boman.

Hur går ert arbete generellt? – Vi tycker att det går väldigt bra och att intresset för att skapa nya snabba förbindelser och samtidigt kunna bygga många nya bostäder är jättestort. Det finns en stor politisk samsyn kring detta. Förhandlingen innebär att höghastighetsjärnvägarna kommer på plats snabbare. Catharina Håkansson Boman säger att förhandlarna har en bred utgångspunkt och tanken är att Sverigeförhandlingen ska sluta bindande avtal mellan staten, kommuner, landsting och regioner. – Kommunerna är positiva och de ser att markvärdena kommer att öka när banorna kommer.

Målet är att banorna kan vara klara 2035 och vissa sträckningar redan 2028.

SVEAB bygger ny pendeltågstation i Haninge Vid sidan av snabbtåg och tunnelbanor pågår också förbättringar av pendeltrafiken i Stockholmsområdet med nya Citytunneln och nya stationer. Ett exempel är att Trafikverket nu tillsammans med Haninge kommun och SL börjar bygga en ny pendeltågstation i Vega. Arbetet ska utföras av SVEAB och ska vara klart 2018. Den nya stationen planeras att öppnas under våren 2019. – Vår roll är att bygga den nya stationen. Vi är totalentreprenör och för projekteringen har vi anlitat WSB samt Golder Associates för geotekniken, berättar SVEABs arbetschef Joacim Myrin. – Det är annars vår personal plus underentreprenörer som ska utföra arbetena. Projekteringen har pågått sedan årsskiftet och nu har vi börjat förbereda på plats och det oﬃciella första spadtaget tas den 5 maj. – Projektet är tekniskt intressant och har en del svårigheter. Vi ska jobba i järnvägsmiljö där trafiken är igång och vi har besvärliga markförhållanden. Vi ska bygga tre järnvägsbroar och en gång- och cykelbro över järnvägen. Vi måste bygga ett provisoriskt spår för att tågtrafiken ska fungera medan vi bygger. Järnvägsbanken breddas på en sträcka av 1 kilometer för att ge plats för stationshus och en 240 meter lång mittplattform. För att möjliggöra en planskild korsning med huvudgata och bussterminal byggs två stycken 60 meter långa järnvägsbroar. Det ger också plats för stationshus och torg på båda sidor om järnvägen. Beställare är Trafikverket tillsammans med Haninge kommun och SL som medfinansiärer. Kontraktssumman är på 250 miljoner kronor.

ANNONS

Jan Bremer tjänsteman (tv) Leif Walterum ordförande Västra Stambanegruppen (th)

Västra Stambanan är av nationellt intresse!

arkitektur för en urban värld

Västra Stambanan är den viktigaste spårbundna länken mellan Stockholmsoch Göteborgsregionerna nu och för överskådlig tid framöver. Efterfrågan på personoch godstrafik ökar konstant och betydligt snabbare än vad kapaciteten på Västra Stambanan medger. De satsningar och förstärkningar som finns och genomförs i nationell plan för infrastrukturen 2014-2025 på Västra Stambanan är välkomna. Dessa behöver dock följas av fler och större satsningar för att klara behoven av robusthet och kapacitet mellan Sveriges två största städer.

www.urbandesign.se

I Trafikverkets nyligen genomförda åtgärdsvalsstudie för Västra Stambanan genom Västra Götaland pekas på att banans maximala kapacitet är nådd samtidigt som behovet av att köra fler tåg ökar. Både kapacitet och kvalitet på banan behöver ökas, skriver Trafikverket. — Åtgärdsvalsstudien bekräftar det Västra Stambanegruppen pekat på under flera år. Det är viktigt att planeringsprocessen fortgår så att nödvändiga satsningar kommer in vid nästa revidering av nationell plan. Inte minst vad gäller ytterligare dubbelspår Alingsås-Göteborg. Västra Stambanans kapacitet är av såväl regionalt som nationellt intresse och inte minst avgörande för att binda samman våra två största storstadsregioner. Samt för att möta den växande gods- och containerhanteringen vid Göteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn, konstaterar Leif Walterum ordförande i Västra Stambanegruppen och kommunalråd i Skövde. För mer information: www.vastrastambanan.se

Nominerad till årets Stockholmsbyggnad 2015! ANNONS

Halland, bästa livsplatsen Halland är en av Sveriges mest växande regioner med goda förutsättningarna för framtiden. Halland har en ökad inflyttning, hög sysselsättning och ett väl diversifierat näringsliv. Halland har 310 000 invånare fördelade på de sex kommunerna Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Det fördelaktiga geografiska läget mitt emellan två storstads- och arbetsmarknadsregioner, Göteborg- och Malmö, bidrar till den positiva utvecklingen. I den sydvästra delen av Sverige, Skåne, Västra Götaland och Halland, bor en tredjedel av landets befolkning. Här genereras också en tredjedel av Sveriges BNP. Därför är samverkan mellan regionerna viktigt för en fortsatt positiv tillväxt främst kring infrastruktursatsningar och kollektivtrafik. Många hallandsbor pendlar till arbete och studier och utveckling av infrastruktur är centralt. Region Halland har satsat 160 miljoner kronor till utbyggnaden av Västlänken i Göteborg som gör det lättare och snabbare att pendla på Västkustbanan. En annan nyckelfråga för fortsatt tillväxt i hela sydvästra Sverige

är dubbelspår längs hela Västkustbanan med målsättning att omfatta hela sträckan Köpenhamn-Oslo. – Vi arbetar tillsammans med de andra regionerna för att få till stånd dubbelspår på hela Västkustbanan. Då skapas en stor potential för en sammanJörgen Preuss, hållen arbetsmarknad och bitr. regiondirektör närhet till exportmarknad som är positiv för hela området, säger biträdande regiondirektör Jörgen Preuss. – Vi ser också en framtid med snabba tågförbindelser till Tyskland när förbindelsen över Fehmarnbält är klar. Vi har bara 50 mil mellan Halmstad och Hamburg. Därför följer vi arbetet med de nya snabbtågsbanorna noga. Region Halland har tillsammans med de halländska kommunerna träffat Sverigeförhandlarna i syfte att få så bra anknytningar till de nya banorna som möjligt. Snabba och effektiva tågförbindelser till Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn är viktiga men kräver upprustningar av tågförbindelserna mellan Västkustbanan och de nya stambanorna. Tre pelare för tillväxt Hallands strategi för tillväxt omfamnar tre fokusområden, hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete som tillsammans ska bidra till en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. – Det är många faktorer som spelar in för att Halland ska vara attraktivt. Att det finns boende och jobb, förstås. Men också skola, vård, infrastruktur och kultur är

viktiga. Att utveckla en region inkluderar många parter och aktörer. Det är med gemensamma krafter, där var och en bidrar utifrån roll och uppdrag, som en positiv utveckling av hela samhället sker, säger Jörgen Preuss. Region Halland har ett uppdrag från staten med ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Bra resultat i Halland och sydvästra Sverige bidrar positivt till Sveriges totala tillväxt. Tillväxt sker där människor vill bo – Tillväxt sker där många människor vill leva och där det finns valmöjligheter. Det är också där människor bor som företag lokaliserar sig. Tillgång till arbetskraft och kompetens är en avgörande faktor och här spelar de infrastrukturella förutsättningarna en stor roll. Rörlighet över gränser är ett självklart sätt att leva och verka idag. Det måste vi prioritera och skapa bättre förutsättningar för avslutar Jörgen Preuss.

www.regionhalland.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Aktuellt Logistik

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Många biltillverkare tar bilar till Malmö och distribuerar dem i hela Östersjömarknaden. Johan Röstin

Logistiknav behöver mer än ett bra läge Det geograﬁska läget är avgörande för framgångsrika logistiknav. Men det krävs mer än så. God infrastruktur, kompetensförsörjning och kommuner som har visioner och vågar satsa är också viktigt. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Många orter vill framstå som viktiga logistiknav och vill man vara lite elak så skulle man kunna säga att man gärna ritar sig själv i centrum av en karta bara en större väg passerar utanför. Men det finns flera ganska uppenbara parametrar som tillsammans samverkar, överlappar och utmärker platser som kan betraktas som betydelsefulla ur logistikhänseende. Det första är inte oväntat läget och med det menas geografisk närhet

till en stor befolkning, det vill säga konsumenter. De andra är tillgång på logistikyta och hur mycket som har byggts under senare år. Det tredje är samtidig tillgång till flera transportslag; vägar, flyg, järnväg, hamnar och kombiterminaler. Med detta i minnet är det lätt att förstå att Stor-Göteborg med Nordens största export- och importhamn, korta avstånd till lager och pendlar för järnvägsgods ofta lyfts fram. Örebro, Eskilstuna, Norrköping och Jönköping är exempel på andra regioner som var för sig satsat hårt på att attrahera logistiketableringar – till exempel centrallager - och har även lyckats väl med detta. Arlandaregionen med tillgång till transportflyg – och Sveriges största konsumtionsmarknad – är en annan uppenbar storspelare på logistikkartan med flera stora logistiketableringar under senare år. Det som

hämmar Storstockholm ur logistikhänseende är bland annat framkomligheten. Det finns fortfarande en tydlig uppdelning i norr och syd, vilket inte är gynnsamt för en växande huvudstadsregion. En annan region som det skrivits mycket om och som har medvind är Öresundsregionen. Bron över sundet – den så kallade Öresundsförbindelsen – som invigdes första juli 2000 har klart bidragit till att skapa mycket av en sammahållen region som ligger i två länder. En praktisk tillämpning på detta är det samnordiska företaget Copenhagen Malmö Port AB, CMP som driver hamnarna i Köpenhamn och Malmö som båda har en historia som går tillbaka till medeltiden. Företaget har under senare år gjort investeringar i mångmiljardklassen i gods- och passagerarterminaler, kajanläggningar samt maskiner, kranar och annan infrastruktur.

Bakgrunden är att 3,8 miljoner är bosatta i regionen och 100 miljoner inom ett dygn sjövägen. – CMP är ett nav för gods till och från Östersjöområdet. Många biltillverkare tar exempelvis bilar till Malmö, vidareförädlar dem på olika sätt och distribuerar dem vidare till hela Östersjömarknaden. På några få år har detta gått från noll till en halv miljon bilar årligen, säger Johan Röstin på CMP. På samma sätt har man lyckats attrahera företag verksamma inom kryssningsverksamhet. Uppemot 370 kryssningsfartyg passerar nu årligen genom CMP. Närheten till Kastrup och dess internationella flygdestinationer hjälper helt klart till. Men man hoppas också kunna locka fler företagsetableringar inom logistiktjänster, förädling och tillverkning genom Malmö Industrial Park som omfattar 750 000

kvadratmeter kajnära industri- och logistiktomter i Norra Hamnen. Tanken är att detta ska möjliggöra fler etableringar med syfte att skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och en hållbar utveckling. Byggstart är hösten 2015. – Skanska har en markreservation och vi har flera andra intressenter på gång som vi just nu förhandlar med, både internationella och nationella företag, berättar Klas Johansson, fastighetsdirektör för Malmö Stad.

Smart Fakta Logistiknav karaktäriseras bland annat av närhet till stora befolkningscentra, samtidig tillgång till flera transportslag och en kritisk massa av yta för logistiketableringar.

Svårslagen närhet till storstadsregionerna och kontinenten GÖTEBORG

Arbetar du med att få saker på plats? I så fall har du världens viktigaste jobb. Anmäl dig till en nationell arena för kunskap, framsteg och affärer på www.logistik.to

Med E4:an som pulsåder sträcker sig LogPoint South Sweden från Jönköping och Torsvik till Vaggeryd. Produkter från de logistikintensiva företagen når – med bil, tåg och flyg – snabbt sina mottagare. Svårslagen närhet till storstadsregionerna och kontinenten kombineras med småländsk entreprenörsanda och gediget engagemang. En mix som ger konkurrensfördelar. Välkommen att ta del av dem du också.

www.logpoint.se

Då är du välkommen att höra av dig till oss. Troligtvis har vi något som uppfyller dina behov annars bygger vi det.

Foto: Johan Fjellström

Söker du logistiklager?

catenafastigheter.se|0730-70 22 12

Lunchpromenad Det finns de som undrar varför vi mår så bra i Arjeplog. Som tycker att det är lite konstigt att vi ofta kan ses med ett småleende på läpparna. Svaret är enkelt. För att vi trivs. För att vi har Sveriges största fjällnära skärgård alldeles runt knuten. Faktiskt så nära inpå att vi till och med hinner med att njuta av den under lunchrasten.

www.arjeplog.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Möjligheter Certiﬁering

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Tredjepartscertiﬁeringar är fristående från såväl eventuella branschförbund som enskilda företag.

FOTO INCERT

ANNONS

Peter Rohlin

Den svenska naturstenen upplever en renässans Natursten är ett långsiktigt hållbart och mångsidigt material med många fördelar. De senaste fem åren har svenskarnas intresse för natursten dessutom ökat. Allt fler inser värdet i att investera i natursten som behåller sin fina lyster länge och dessutom har en mycket lång livslängd. Naturstenens hållfasthet och förmåga att stå emot väder, vind och tidens tand gör den till en estetisk upplevelse i många generationer framöver. – Natursten är ett levande material som tillför dynamik och energi till en byggnad. Natursten har en mångsidighet och utbudet av olika granitsorter är mycket stort. I takt med att fler gör hållbara val har en växande grupp intresserat sig för svensk natursten, som medför betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med importerad natursten. Även mångfalden i vårt erbjudande gör möjligheterna och valen stora med sten från världens alla hörn, säger Eric Waxin på St Eriks.

Certifiering verktyg för ökad kompetens Det finns många fördelar med att veta att den som utför ett arbete har rätt kunskapsnivå. Certifieringar av utförare är därför ett effektivt medel för att säkerställa att jobbet blir rätt gjort. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

I en tid med globalisering, ökade lagkrav och regleringar är det viktigt att man kan verifiera att den som gör arbeten har kompetens att utföra dessa. Certifiering är därför något som ligger i tiden där certifiering enligt ledningssystemet ISO 9000 och miljöcertifieringen ISO 14000 kanske är de mest kända. Certiﬁering används som ett verktyg för såväl branschorgan som myndigheter att tydliggöra kunskapsnivån hos de personer eller företag som utför särskilda arbeten. – Det är viktigt att hålla i minnet att ordet certifiering inte är skyddat.

Vem som helst kan kalla sig certifierad, säger Peter Rohlin, vd på Incert. Incert är verksamt inom personoch företagscertifiering och ägs av Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS) och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO). Det är ackrediterat av SWEDAC och certifierar bland annat personal och företag som arbetar med köldmedier. Något man är ensamma om i Sverige och har arbetat med i 20 år. – De som installerar och utför service på kylanläggningar och värmepumpar måste enligt lag vara certifierade, annars gör man sig skyldig till miljöbrott. Det är oerhört viktigt att man bygger täta system då ett läckage på ett kilogram av vissa köldmedier motsvarar ett utsläpp på flera ton koldioxid. På energi- och fastighetsidan finns det bara fyra aktörer på den Svenska marknaden som av SWEDAC är ackrediterade att utföra olika certifieringar; DNV GL, Incert, SP Certifiering och KIWA Sverige. Två andra exempel på certifie-

ringar med bäring på bygg som Incert är verksamma inom är ventilationsmontörer och energiexperter. – Det senare har att göra med den obligatoriska energideklaration som man enligt Boverkets riktlinjer är skyldig att ta fram för en byggnad. Andra exempel på certifieringar som finns inom bygg är kontrollansvariga på byggen och sakkunnig funktionskontrollant OVK. Ett område som ligger i tiden i och med den kraftiga bredbandsutbyggnaden är certifiering av fibertekniker. – Kabel-TV operatören ComHem och Sveriges största fiberoperatör, Skanova, har till exempel krav på att de som ska arbeta i deras fibernoder måste vara certifierade fibertekniker. Denna tredjepartscertifiering har tagits fram för att höja kompetensen och säkerställa kunskapsnivån. Oavsett det område en enskild certifiering eller auktorisering täcker in är det betydelsefullt att veta vem som utför certifieringen. Peter Rohlin förklarar till exempel skillnaden

mellan andraparts- och tredjepartscertifieringar. – Andrapartscertifieringar är ofta något som branschförbund låter utföra själva för att säkerställa att arbeten utförs på ett inom branschen överenskommet sätt. Tredjepartscertifieringar utförs av en oberoende part. Och det ﬁnns en tydlig fördel med det senare, menar Peter Rohlin. – Dessa är fristående från såväl eventuella branschförbund som enskilda företag. De ansvarar bara för kunskapskontrollen och får inte bedriva utbildningsverksamhet.

Smart Fakta Certiﬁeringar är ett verktyg för att säkerställa kompetens- och kvalitetsnivåer inom en bransch, att rådande lagstiftning följs och skapa trygghet för köparen av en vara eller tjänst.

ANNONS

Partille kommun utvecklas från förort till förstad Det är mycket på gång i Partille kommun just nu. Hela Partille centrum får en ny profil med ett nytt handelsområde, 1500 nya bostäder, en nya arena med unika lösningar och framöver även en rejäl utbyggnad av det befintliga köpcentret Allum. – Partille kommun är en del i den expansiva Göteborgsregionen, vars mål är att befolkningen ska växa med minst en procent per år. Att förtäta, bygga ut och rusta kommunen för en växande befolkning är därför en självklarhet för oss, säger Jörgen Hermansson, samhällsbyggnadschef. Kommunens strategiska geografiska läge, åtta minuters pendeltågsresa från centrala Göteborg samt goda kommunikationer inom kommungränserna, gör att det är nära till allt. Detta bidrar till ett högt intresse för att bosätta sig i Partille. – Runtom i kommunen byggs många olika typer av bostäder med olika upplåtelseformer som kompletterar varandra. Vårt framtida centrum med handel, kultur och nöje kombineras

med närmare tusen nya bostäder. Det ger liv och rörelse, säger Jörgen Hermansson. Partille Arena och Kulturum Ett stenkast ifrån Allum, längs med E20, tar Partille Arena form. Arenan blir precis som Kulturum och Allum både en regional destination och en mötesplats för partillebor i alla åldrar. Här samlas bland annat bowlinghall, restaurang, gym, en permanent scen och föreningslokaler, idrott och kultur på lika villkor. Kommunens nya kulturhus, Kulturum, som också står klart 2016 inkluderar en stadspark samt 140 nya lägenheter i närheten. – Vi har hållbarhet i fokus, inte minst social hållbarhet. Utvecklingen handlar om förtätning, effektivitet och balans, säger Jörgen Hermansson.

Följ utvecklingen i Partille kommun på Facebook eller via kommunens nyhetsbrev: www.partille.se/nyhetsbrev www.facebook.com/kommunenPartille

Kronetorp Park – nära allt! Kronetorp Park planerar byggstart av både bostadsrätter och hyresrätter som kommer att bli en del attraktiv och heterogen stadsdel.

Det goda livet Kronetorp Park vill skapa en attraktiv och heterogen stadsdel, blandad bebyggelse med ett stort antal bostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter. Kombinera dynamik och nöje från stadsmiljön med lugn och grönska från parken. Nära till allt Bo eller hyr i Öresundsregionens

hjärta. Tack vare en organiserad kollektivtrafik, två internationella flygplatser och motorvägarna är du endast ett par minuter från Malmö, Lund och Danmark. Framtidens hot-spot Öresundsregionens ständiga utveckling har blåst liv i området kring Burlöv. År 2020 beräknas en helt ny pendlarstation stå klar som kommer att skapa

direktförbindelse till Danmark, Malmö, Lund samt övriga Skåne. Väcker liv i historian Vi knyter ihop 200 år gammal historia med modern arkitektur. Herrgården som kommer att utgöra Kronetorp Parks centrum är ursprungligen en kulturmärkt byggnad från 1700-talet. Den kommer att bli en plats där invånarna kan känna glädje och ro.

Fokus på hållbarhet Vi utnyttjar solen och vattnet till vår fördel och skapar hållbara och långsiktiga lösningar med låga driftskostnader. Erfarenhet av innovativt bygge Vårt motto är att alltid ligga ett steg före i nytänkande och hållbarhet. Vårt tidigare pro-jekt har vunnit utmärkelse och beröm för dess innovation.

Läs mer på www.kronetorppark.se och följ oss på sociala media: Facebook: @Kronetorp Park Twitter: #Kronetorppark

ANNONS

Upplands Väsby har ett strategiskt läge mellan Stockholm och Uppsala med 7 minuter till Arlanda. Både E4 och järnvägen – Ostkustbanan – går genom kommunen. Upplands Väsby är en av Stockholmsregionens starkast växande kommuner.

Väsby möter framtiden med nya bostäder Stockholm växer och Upplands Väsbys läge gör kommunen till en mycket attraktiv plats för bostäder och företagetableringar. För att möta det stora intresset satsar kommunen på att utveckla de centrala delarna av Väsby, där de två stora projekten Väsby Entré och Fyrklövern ingår. Det kommande Väsby Entré/Stationsområdet är en central del i det framtida Väsby vars station varje dag trafikeras av 24 000 buss- och tågpassagerare. Stationen är idag en av regionens större bytespunkter och ska utvecklas till en modern och attraktiv station för resenären. – I korthet handlar Väsby Entré om att bygga upp till 1 000 bostäder, 30 000 kvadratmeter verksamhetslokaler och en modern resefunktion som fungerar för alla med snabba och smidiga byten, säger projektledaren Anne-Sophie Arbegard.

I och med att planprogrammet godkändes i början av mars i år är grunden lagd för arbetet med den kommande detaljplanen, där det första delprojektet omfattar 170 lägenheter i Järnvägsparken nära Väsby station. – I Järnvägsparken handlar det om smålägenheter, framförallt till ungdomar, som det allmännyttiga bostadsföretaget Väsbyhem ska bygga, säger hon. Ett annat större projekt i Upplands Väsby är Fyrklövern som syftar till att skapa en modern småstad

genom att förtäta med nya innovativa lösningar. I centrala delarna av Väsby planeras 1 700 lägenheter i projektet Fyrklövern tillsammans med 15 byggherrar. – Fyrklövern handlar om att omvandla och utveckla de befintliga 70-talskvarteren omkring Väsby Centrum till moderna, täta stadsmiljöer, inklusive de åtta välkända blå höghusen, säger Alarik von Hofsten, projektansvarig. Bakgrunden till dessa projekt är att Upplands Väsby kommun möter ett starkt intresse för att bo och verka i kommunen. Idag har kommunen nära 42 000 invånare – en siffra som beräknas ha ökat till dryga 60 000 år 2040. Väsby är även en av Sveriges mest attraktiva etableringsorter för såväl svenska som internationella företag.

Upplands Väsby kommun | Dragonvägen 86 | 194 80 Upplands Väsby | www.upplandsvasby.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Krönika Lars Wikström

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Öppet brev till framtidens regioner Jag vill börja med att beklaga er. Det är såklart inte rättvist att eﬀekterna av globaliseringen och en rad andra faktorer sammanfaller och landar i just ert knä.

ANNONS

I en tid då omvandlingstrycket är större än någonsin tidigare är det ni som sitter där med alla ödesfrågor på ert bord.

maningarna och hitta sätt att hantera dem med utgångspunkt i de egna förutsättningarna. Precis som när det gäller livet i övrigt är det sällan en god idé att försöka bli någon man inte är eller har förutsättningar till. Men jag är övertygad om att alla kan hitta sin roll – sin konkurrensfördel.

TEXT LARS WIKSTRÖM, CHEF FÖR AVDELNINGEN REGIONER PÅ TILLVÄXTVERKET

Merparten av de övergripande utmaningarna ser liknande ut hos er alla. Andelen äldre ökar i relation till andelen som är i arbetsför ålder, pensionsavgångarna är större än tillträdet på arbetsmarknaden och gör bristen på kompetens till ett faktum. En global ekonomisk konkurrens ställer krav på företagens omvandlingsförmåga – vilket sätter press också på stödjandesystemen. För att inte tala om klimatförändringen som kräver omfattande åtgärder på alla nivåer. Inte direkt tacksamt. Er uppgift är att omfamna utmaningarna. Att omvandla dem. Visst, det låter som inte bara en utan två klyschor, men jag tror att det är vad som krävs för ett framgångsrikt tillväxtarbete. Vilka möjligheter till regional näringslivsutveckling skapar klimatförändringen? Vad betyder digitaliseringen och det ekonomiska omvandlingstrycket? Kan ett ökat vårdbehov inom välfärdssektorn leda till innovation och näringslivsutveckling – och hur organiserar ni i så fall det arbetet? Vad jag menar är att det handlar om att utgå från de övergripande ut-

Jag vill också skicka med ett par saker jag tror det är viktigt att hålla ögonen på. Ha fokus på den långsiktiga utvecklingen – men skapa utrymme för kortsiktig handlingskraft. Bygg robusta strukturer som klarar att hantera tillfälliga fluktuationer. Tillväxtverket är en av alla aktörer som liksom ni är angelägna om att lyckas i utvecklingsarbetet. Men vi gör inte mer skillnad på egen hand än ni. Vår ambition är att alltid vara regionalt relevanta. Att alltid utgå från era behov i våra insatser – oavsett om vi fördelar projektmedel eller deltar i strategiska utvecklingsprocesser. Kanske är vi inte där ännu, men förhoppningsvis när ni läser detta som framtidens regioner. Tillsammans kan vi se möjligheterna. Tillsammans har vi handlingskraft och kan ta oss an utmaningarna. Jag vill avsluta med att gratulera er. I en tid då omvandlingstrycket är större än någonsin tidigare är det ni som sitter där med alla ödesfrågor på ert bord. Ni har nu chansen att briljera och göra verklig skillnad. Lycka till! Och på snart återhörande. n

Läs krönikan i mobilen! FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

ANNONS

Affärsracet vässar svensk industris framtida konkurrenskraft Den 27-28 maj är det dags för den fjärde upplagan av Affärsracet, industrins motsvarighet till Almedalen, på Anderstorp Raceway i Småland. Affärsracet skapar branschöverskridande affärsrelaterade möten och kontakter. En lönsam samverkan som stärker den svenska industrins globala konkurrenskraft. – Affärsracet är en innovativ och branschöverskridande mötesplats som vässar svensk industris konkurrenskraft och innovationsförmåga. Ett gediget seminarieprogram, en mässa och aktiviteter utgör ett forum för nätverkande och kompetensutveckling. En grogrund för affärsutveckling och nya innovationer, säger Carola Öberg, projektledare. I år är det kostnadsfria seminarieprogrammet fyllt av namnkunniga talare och experter, däribland Sveriges före detta statsminister Fredrik Reinfeldt, professor Johan Stahre från Chalmers, en auktoritet inom produktionsinnovation, Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och aktuell med rapporten om att

automatiseringen har tagit bort 450 000 jobb, Lena Hök, Årets Hållbarhetschef i Sverige, Annika Winsth, Nordeas chefsekonom och Olaf Diegel, en av världens främsta inom 3D-teknik och additiv tillverkning. Tillfälle att nätverka och lyfta blicken

Även om många företagare har fullt upp med sin dagliga verksamhet är det viktigt att ta sig tid att höja blicken och inspireras till nya tankar som stärker affärsverksamhetens konkurrenskraft. – Kanske är det en dialog, ny teknik, en smart intelligent lösning, materialsammansättning, konstruktion, design eller affärsmodell som kan tillföra något unikt till just ditt företag.

En dag på Affärsracet är kostnadseffektiv och ger väldigt mycket tillbaka, säger Carola Öberg. Inköpare, konstruktörer, produktionsledare, affärsutvecklare, säljare, studenter och jobbsökande är välkomna till Affärsracet. Ett energiladdat och trendigt mötesforum som inte är uppbyggt kring företag i samma bransch, utan för möten mellan människor som kompletterar varandra i kunskap och kompetens att ta fram de lösningar, produkter och tjänster som behövs för morgondagens marknad.

http://www.affarsracet.se

Det är egentligen inte så konstigt att Svenskt Näringsliv utser Ale till årets klättrare bland kommunerna i Västra Götaland, igen. Nyckeln är ett näringslivsråd som älskar entreprenörsanda, politiker med äkta engagemang och en infrastruktursatsning som gjort Ale till en naturlig del av storstadsregionen Göteborg. En positiv spiral som du och ditt företag är mer än välkomna att dra nytta av. Vill du veta vilken hjälp du kan få att etablera dig i Ale? Besök ale.se/foretagare eller kontakta Pia Areblad, Näringslivschef, på naringsliv@ale.se.

www.pitea.se

www.ale.se

EUROPASPÅRET Nya core network-förbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling OSLO/ GÖTEBORG

STOCKHOLM

00:14

I takt med att Öresundsregionen växer och utvecklas behöver förbindelserna över Öresund stärkas. Öresund är idag en trång passage i det europeiska ”core network”, TEN-T, det vill säga de av EU prioriterade transportkorridorerna genom Europa.

LANDSKRONA KØBENHAVN

Europaspåret kan hantera alla slag av järnvägstransporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är unikt och något de andra alternativen till ny Öresundsförbindelse inte klarar av. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen. En bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingør ingår som en del i Europaspåret. Sammanfattningsvis är Europaspåret en lösning för det europeiska ”core network”, TEN-T, och har möjlighet att koppla ihop Nordens tre huvudstäder, Köpenhamn, Stockholm och Oslo med den europeiska kontinenten.

Läs mer om utredningen på landskrona.se.

HAMBURG

Landskrona stad

Jämför factoring och fakturaköp Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%. 08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt.

hitta rätt factoringavtal

www.fakturum.se

LANGELEVE.SE 2015