Fokus Infrastruktur 16-09-12

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

INFRASTRUKTUR EN HÅLLBAR FRAMTID

REAL PEOPLE. REAL STORIES. REAL IMPACT.

SEPTEMBER 2016

Kommunerna Västernorrland och Eskilstuna går i bräschen för ett hållbart resande Inspiration, sidan 14

ANNONS

HG Wessberg: Jag tar gärna debatten, för vad ska vi göra istället? Sverigeförhandlingen, sidan 16

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

Eric Levander: Så säkrar vi Sverige och räddar världen på köpet Krönikan, sidan 18

GETFLOWBOX.COM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

Kommunerna som bygger in hållbarhet i allt de gör sidan 4

Sitter Sverige i sjön? sidan 6

Infrastrukturministern

ANNA JOHANSSON står på egna ben sedan många år

KISTAMÄSSAN

En unik konferens för beslutsfattare och som arbetar med smarta transport- och logistiksystem För anmälan och komplett talarprogram besök: iotlogistics.se

Dagens industri – 22 feb 2016

8 av 10 styrelser saknar den digitala kompetensen ”På företagssidan ligger Sverige jättelångt efter”, säger digitaliseringsexperten Sara Öhrvall.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Mats Berggren

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Läs mer om...

Du bor i världens bästa bredbandsland. Men räcker det?

06

12

Det svenska bredbandsnätet är en förutsättning för fortsatt digitalisering. Fortfarande saknar dock fyra av tio hushåll en snabb och modern uppkoppling. Givetvis kan vi inte utesluta en stor del av landets befolkning från digitaliseringens möjligheter, skriver Mats Berggren, ordförande i Stadsnätsföreningen.

D

et svenska bredbandsnätet är unikt på många sätt. Trots vårt lands stora geografiska yta ligger vi i det internationella toppskiktet. I Sverige har 61 procent av alla hushåll tillgång till en snabb och modern fiberuppkoppling och siffran väntas öka ytterligare med fortsatt utbyggnad. Vi har även bland de lägsta bredbandspriserna i världen. En ny rapport från IT-jätten Akamai visar dessutom av vi har den snabbaste genomsnittliga uppkopplingshastigheten i hela Europa. Att den svenska bredbandmarknaden är unik är det många som känner till. Att det är framsynta, modiga kommunpolitiker som ligger bakom succén är desto mer okänt. De första kommunala stadsnäten bildades på 1990-talet, med syftet att utmana det dåvarande statliga telemonopolet. Kommunerna var trötta på höga priser och bristande intresse för att bygga ny fiberinfrastruktur. Nu står det klart att de svenska stadsnäten med sina öppna nät varit en stor framgång. Utan dem hade

Sverige haft både högre bredbandspriser och färre anslutningar. Detta bekräftas bland annat av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. I en färsk rapport beskrivs hur stadsnäten spelar en avgörande roll på den svenska bredbandsmarknaden. Enligt OECD leder konceptet med öppna nät till att pressa priserna och öka valfriheten för konsumenterna.

Tiden då internet var en plats för spel och nöjen är förbi

skolekö, anmäler dem till simskola och har kontakt med lärare. Med hjälp av internet. I samma stund som vi med hjälp av e-tjänster underlättar för hushåll med tillgång till en bra uppkopplin­g så ökar vi också glappet till dem som står utanför. För trots att Sverige ligger bra till i internationella jämförelser är det viktigt att inte glömma de som fortfarande saknar tillgång till snabbt bredband. För oss i Stadsnätsföreningen är det självklart att alla ska ges möjlighet att ta del av digitaliseringens möjligheter och en förutsättning för det är just bredband.

Varför är det då viktigt att ha tillgång till en fiberuppkoppling? Svaret är enkelt. Att ha tillgång till snabbt bredband är en förutsättning för att kunna ta del av det moderna samhällets utbud fullt ut. Tiden då internet var en plats för spel och nöjen är förbi. I många kommuner är det du som ställer dina barn i för­

Just nu arbetar regeringen med att ta fram en ny bredbandsstrategi. Vi förutsätter att den kommande skrivelsen lovar snabbt bredband till alla. Att utesluta en stor del av landets befolkning från digitaliserings möjligheter är givetvis otänkbart. Hur ska vi då lyckas med detta? Genom att ge alla marknadens aktörer, så väl de privata som offent­ ligt ägda stadsnäten, rätt förutsätt-

Text Annmarie Palm, Håkan Söderberg, Waldemar Ingdahl Omslagsbild Johan Umenius Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Svenska Dagbladet, september 2016 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusinfrastruktur.se

06 Fördjupning Hamn- och sjöfart 09 Profilen Anna Johansson 12 Utmaning 2020 14 Inspiration Hållbara resor 16 Aktuellt Sverigeförhandlingen 18 Krönikan Eric Levander

Trevlig läsning! Fredrik Wendelstig Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS INFRASTRUKTUR Projektledare Fredrik Wendelstig fredrik.wendelstig@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

04 Aktuellt Framtidens kommuner

ningar för att fortsätta bygga ut bredbandsnätet kommer vi långt. Tyvärr finns det i dag skrivelser i kommunallagen som gör det svårt att bygga ut bredbandet utanför de egna kommungränserna. Detta hämmar bredbandsutbyggnaden vilket rimmar illa med regeringens vision om att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. ■

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

FÖ

NY REVOLUTIONERANDE LYFTGAFFELKONSTRUKTION Spar tid genom att köra flera saker samtidigt som till exempel grus och rör. Minimerar belastningsskador på förare eftersom det blir färre hopp i och ur lastmaskinen.

Kontakta oss för offert:

Erik Svensson, 076 019 77 48 erik.svensson@nordicmultilift.com Filip Karlsson, 073 059 65 75 filip.karlsson@nordicmultilift.com

RB

ÄT T

RA

•F

ÖR

EN

KL

A•

FÖ

RN

YA

Framtiden sker i en stad som växer.

300 m

MÄNNISKOR VILL BO I EN MILJÖ SOM GRÖNSKAR Vi vet att närhet till grönytor, parker och naturområden är avgörande för livskvalitet, hälsa och utveckling. Därför jobbar vi med att utveckla våra naturmiljöer. De senaste åren har vi skapat flera attraktiva och nytänkande områden för ett naturnära liv i en växande stad, detta samtidigt som byggtakten är bland de högsta i Sverige. För oss är ett hållbart boende ett både-och-tänk. Både byggande och natur. Många säger att det är svårt, vi tycker det är livsviktigt.

HÖR AV ER SÅ BERÄTTAR VI MER.

1:a +13 % I Örebro kommun har 97 % av alla invånare ett grönområde inom 300 meter från bostaden. Sveriges miljöbästa kommun 2015 och Årets friluftskommun 2013, 2014 och 2015. Befolkningsökning 13 % till 2025.

orebro.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Framtidens kommuner

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

”Allt hänger ihop” Runt om i Sveriges kommuner pågår projekt för att bygga in hållbarhet i olika verksamheter. Smart Media har pratat med tre kommuner som arbetar hårt för att uppnå sina hållbarhetsmål; Malmö satsar på helheten, Lekebergs kommun frontar med ett ansvarsfullt nytänkande, och Nacka bygger stad och planerar för den kommande tunnelbanan.

Just detta med valfrihet har alltid varit viktigt för Nacka, och kommer att fortsätta att vara viktigt också i byggandet av en blandad stad för alla Sabina Nilsson

TEXT ANNMARIE PALM

Högt upp på agendan när det gälle­r infrastrukturen i Nacka strax utanför Stockholm, står den nya satsningen på tunnelbana till kommunen. Sträckningen ska stå klar år 2025 och i samband med detta planeras även för 13 500 stycken nya bostäder, där 30 procent kommer utgöras av hyresrätter.

Sabina Nilsson, hållbarhetsstrateg och biträdande miljöchef Nacka kommun

Det nya bostadsområdet bildar Nacka Stad. Enligt Sabina Nilsson, som är hållbarhetsstrateg och biträdande miljöchef på Nacka kommun, kommer bebyggelsen bli tät och blandad med fortsatt fokus på Nackabornas önskemål om grönskande miljöer. De sista av de 13 500 bostäderna ska vara inflyttningsklara år 2030. – Det kan låta som att vi har lång tid på oss, men i jämförelse med den vanliga takten i bostadsbyggandet så kommer vi att behöva bygga dubbelt så fort, berättar Sabina.

I ambitionerna ingår att Nacka stads medborgare inte nödvändigtvis ska behöva äga en bil. Alla former av handel och serviceinrättningar är under planering, och gång- och cykelinfrastrukturen ska byggas ut och förbättras. – Vid de tillfällen som invånarna i Nacka stad ändå kan behöva tillgång till bil ska det finnas smarta alternati­v som bilpooler och liknande. I Nacka kommun har man alltid hållit valfrihetens flagga högt. De var först ut i landet med att införa omsorgscheckar där medborgarna själva får välja leverantörer. Något som flera andra kommuner tagit efter. – Just detta med valfrihet har alltid varit viktigt och kommer fortsätta att vara viktigt också i byggandet av en blandad stad för alla. Kommunen­s värdegrund är: ”Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga, samt för deras vilja att ta ansvar”. – Vi litar på att folk vill och kan och tror att den inställningen bygger ett bra samhälle, säger Sabina Nilsson.

Lekeberg – kommunen som vill sticka ut Lekebergs kommun i Örebro län är ett exempel på en liten kommun som gärna vill fronta med ett ansvarsfullt nytänkande. Kommunen har totalt 7 609 innevånare (augusti 2016) och en befolkningstäthet om 16 invånare/kvm. – Storleken på vår kommun påverkar inte våra ambitioner gällande vår planering av fortsatt hållbarhet.

Här ser vi till att bygga in hållbarhet i allt vi gör så långt det bara är möjligt, konstaterar Mats Turesson, som är teknisk chef i Lekeberg. I strävan att vara en attrakti­v framtidskommun så utgår kommune­n från tre hållbarhetsaspekter; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Mest aktuellt är att byta ut kommunens fossil­ drivna fordonsflotta mot elbilar och elhybridbilar. Förutom de som används av kommunens tekniska

Storleken på vår kommun påverkar inte våra ambitioner vad det gäller vår planering av en fortsatt hållbarhet. Här ser vi till att bygga in hållbarhet i allt vi gör Mats Turesson

Eskilstuna väljer den gröna vägen med elbussar I Eskilstuna har kommunen inlett en satsning på elbussar i stadstrafiken. Två elbussar rullar redan i staden sedan ett år tillbaka. Med ett beslut om att under hösten köpa in ytterligare 10 elbussar blir man bland de ledande elbusskommunerna i landet.

En av flera pusselbitar för ett hållbart resande i Eskilstuna Elbussar är dock bara en del i Eskilstunas övergång till en smart och hållbar kollektivtrafik.

Tysta, komfortabla och miljövänliga elbussar med lång räckvidd är något som passar som handen i handsken för en av Sveriges främsta miljökommuner.

– Det händer mycket de kommande åren som gynnar resenärerna. Ett enklare biljettsystem redan från 1 oktober, fler tågavgångar med start 2017 och vi planerar även för ett nytt resecentrum, säger Olov Åslund, projektsamordnare på trafikavdelningen.

– Satsningen på elbussar är ett viktigt steg för att nå våra ambitiösa miljömål. Vi har redan nått målet att ha en helt fossilfri stadsbussflotta, nu tar vi nästa steg i utvecklingen, säger Anna Bergfors Fall, chef för trafikavdelningen. De två elbussar som har rullat snart ett år har fungerat över förväntan och varit uppskattade av både resenärer och chaufförer. Sänkta driftskostnader, men räcker elen? – En elbuss är något dyrare att köpa in men eftersom driftskostnaderna är uppskattningsvis 25 procent lägre räknar vi med att investeringen ska betala av sig redan efter ett par år, säger Anna Bergfors Fall. Många tror att elbussar har en mycket begränsad räckvidd men de elbussar Eskilstuna testat har en räckvidd på 20 till 30 mil per dag, vilket är mer än tillräckligt för en dag ute i stadstrafiken.

En första smak av det nya resecentrumet blir cykelgaraget som byggs under hösten. Där kommer 60-70 cyklister kunna abonnera på en bekväm, säker och väderskyddad cykelparkering.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Aktuellt Framtidens kommuner 5 Aktuellt

Patrick Haraldsson, vd Envac Norra Europa

Sopor suger TEXT WALDEMAR INGDAHL

Mats Turesson, teknisk chef i Lekeberg

enhe­t så handlar det även om bilar som körs av exempelvis personal inom hemtjänsten. Den höga ambitionsnivån till trots, det finns en ofrånkomlig utmaning, berättar Mats. – Än så länge finns det inte tillräckligt många laddställen och med tanke på att vi är en landsortskommun så saknar ofta elbilarna tillräckligt med räckvidd. – Men samtidigt fick vi i år som enda kommun i länet nyligen pris för att vi satsar på laddinfrastruktur för elbilar. Priset delades ut av projektet Laddinfra Öst i samband med en temadag om elbilar som Region Örebro län anordnade. Vad det gäller fiberutbyggnaden så berättar Mats att man följer den nationella digitala agendan om 90 procents utbyggnad till år 2020. Prognosen är att man förväntas att ha nått en täckning om 50 procent för kommunen som helhet under år 2016.

Marcus Ljungqvist, miljöstrateg och projektledare Miljöförvaltningen Malmö

Som varandes landsortskommun så anser man för övrigt i Lekeberg att det är väsentligt att bevara den lantliga karaktär som präglar kommunen. När man bygger nytt så är det viktigt att behålla småstadsidyllen. – Det betyder också att gång- och cykeltrafiken är prioriterad och att vi med närheten till jordbruket i största utsträckning köper närproducerat, avslutar Mats Turesson.

Helhetstänk hos Malmö stad En av de kommuner i Sverige som ligger långt fram i hållbarhetsarbetet är Malmö stad. – Vi är även framgångsrika ur ett internationellt perspektiv och fungerar lite som en ledstjärna för områden i bland annat Japan, Kina, USA och Afrika, berättar Marcus Ljungqvist, som är miljöstrateg och projektledare på Miljöförvaltningen i Malmö. – Vi har mycket höga ambitioner när det gäller exempelvis hållbara

Flytta ditt företag närmare världen!

transporter vilket både kan upplevas som en utmaning samtidigt som det är väldigt inspirerande. I planen för Malmö ingår att staden som organisation ska vara fossilfri till år 2020. Malmöregionen som helhet, det vill säga inklusive både offentliga och privata aktörer, ska vara klimatneutrala med start år 2030. – Samarbetet med näringslive­t och den ideella sektorn är helt avgörande för att vi ska nå våra mål, konstaterar Marcus. För Malmö stad handlar hållbarhet om tre delar. Förutom traditionell ekologisk hållbarhet så är den ständiga ambitionen att även bygga in social och ekonomisk hållbarhet. Ett bra exempel är det innovativa projektet i Sege Park där man har stängt av all tung trafik och istället skapat en ”mikroterminal”. – Vid mikroterminalen lastas allt gods från de tunga transporterna om till eldrivna lastcyklar och elbilar

som sedan kör ut varorna till de olika verksamheterna i området. I samband med att godset levereras tar vi hand om avfallet och kör tillbaka det till terminalen där sopbilar hämtar upp det. Enligt Marcus Ljungqvist är projektets hållbarhetsvinster stora. Bland annat har bullernivåerna i området minskat vitalt. – Detta är högst väsentligt i och med att finns flera skolor, förskolor och företag i området. Det är ju bevisat att inlärningen hos unga förbättras och den allmänna trivseln ökar på arbetsplatserna när buller­ nivåerna sjunker. I projektet för Sege Park ingår också att erbjuda långtidsarbetslösa möjligheten att komma tillbaka arbetslivet igen, vilket även gynnar staden då man sparar pengar på ersättning och inom sjukvården. – Allt hänger ihop, säger Marcus Ljungqvist avslutningsvis.

Fördel Knivsta

Hanteringen av avfall är inte bara ett miljöproblem, det innebär även en ekonomisk kostnad. Envac AB tillverkar automatiska vakuumsystem som suger upp soporna och för dem till en sopstation genom långa rör under gatorna. Soporna kastas i ett sopnedkast och i rörsystemets slutstation finns en stor fläkt som med vakuumsug drar iväg avfallet flera gånger om dagen. Systemet är gemensamt för alla slags avfall som styrs automatiskt till rätt sorteringscontainer i en terminal. Idén utvecklades i slutet av 1950-talet och har sitt ursprung i centraldammsugarsystemet på Sollefteå sjukhus. – Sopbilar är tung trafik som släpper ut avgaser i bostadsområden och att bygga sopstationer tar dyr mark i anspråk, säger Patrick Haraldsson, vd för Envacs affärsområde Norra Europa. – Vakuumsuget ger också en mer hygienisk och säkrare sophantering för avfallspersonalen. Systemet är hermetiskt tillslutet så en glödbrand får mycket mindre syre och självsläcks, fortsätter han. Investeringskostnaden har varit ett hinder. Vakuumsugsystemet tekniska livslängd beräknas dock till 30 år och man tjänar in investeringen efter 5 till 10 år på driftskostnader. System finns bland annat i Stockholm, Barcelona, Dubai och Seoul.

• Arlanda 7 minuter

• Uppsala 9 minuter • Stockholm 27 minuter

Välkommen till en ung växande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsområde! Det unika läget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna är några av fördelarna med Knivsta. Här finns välbelägen tomtmark för såväl små som stora företag inom kontor, industri, hantverk och handel.

www.knivsta.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Fördjupning Hamn- och sjöfart

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Hållbarhetsfrågor med den goda förutsättningen att ställa om till fossilfritt är en av utmaningarna. Forskning och innovation är också i fokus för att skapa en konkurrenskraftig framtida sjöfartsindustri i Sverige. Per Ling Vannerus är infrastrukturchef på Stockholms Hamnar. Han tror i hög grad på sjöfartens framtid och under de kommande åren satsar Stockholms Hamnar sju miljarder kronor för att anpassa och bygga ny hamnkapacitet i hamnarna Kapellskär, Stockholm och Nynäshamn. Stockholm är den största hamnen för kryssnings- och passagerartrafik, här finns en stor del roro-trafik till Finland och Baltikum, och containerfrakt. Nu byggs en helt ny hamn vid Norvikudden utanför Nynäshamn. – Vi ser en väldigt bra tillväxt på alla områden så det finns anledning att se positivt på framtiden, säger Per Ling Vannerus.

Hållbarhetsfrågorna får starkt fokus i expansionen. Transporterna ökar i Europa, samtidigt som EU ställer krav på att halvera koldioxidutsläppen. – Det är en anledning till att vi satsar på en djuphamn i Norvik. Att sjöfarten miljömässigt är bättre än bilar för transport tror jag alla förstår. Men att det också är bättre än tåg är inte lika bekant, och det är något vi jobbar med att kommunicera. – Vår strategi är att konsumentprodukterna ska komma så nära kunden som möjligt. Bil kommer alltid att vara en del i logistikkedjan, men vi vill göra den delen så kort som möjligt, fortsätter Per Ling Vannerus. Vannerus lyfter fram att sjöfartens infrastruktur ligger på plats i form av våra världshav. Att bygga nya järnvägar och eller vägar tar alldeles för lång tid och har enorma

FOTO PER-ERIK ADAMSSON

Stannar Sverige utan båten? Med mer än 90 procent av Sveriges handel utgör sjöfarten en betydande del av infrastrukturen och många beskriver sjöfarten som en framtidsbransch, ur såväl transport- som miljösynpunkt. Men det finns utmaningar.

ANNONS

Per Ling Vannerus, infrastrukturchef Stockholms Hamnar

investeringskostnader. Sjöfarten kan göra skillnad i ett kortare perspektiv, anser han. Stockholms Hamnar gör det också möjligt för rederierna att arbeta miljövänligt, med elanslutningar och högspänningsanslutningar så att inte fartygen står med motorerna igång. Hamnen är också en av få hamnar som kan ta emot det man kallar svart- och gråvatten, det vill säga avlopp.

Hallands Hamnar – närmar sig hamn En annan som tror på en fortsatt stark utveckling för såväl sitt hamnbolag som för svensk sjöfartsindustri, är Emil Vranjancu, kommersiell chef för Hallands Hamnar. Innovativt tänkande i kombination med hårt arbete är det som ger resultat, anser han och det är utvecklingen i sig ett exempel på.

För några år sedan tappade Halmstad hamn 43 procent av sin godsstruktur när storföretaget Pilkington lades ner, Stora Enso halverade sin volym och en storbrand i Oceanhamnen där Hanson & Möhrings för hamnen så viktiga saltlager, brann ner till grunden. – Vi bestämde för att inte stoppa händerna i byxfickorna och deppa utan satsade full framåt för att få nya kunder och ge ett mervärde till dem. Ett första steg var att slå ihop hamnarna i Varberg och Halmstad. Idag har Halmstad Hamn en stark ställning som bulk- och containerhamn. Bara det senaste året har containtertrafiken ökat med 23 procent.

”Man måste våga och tänka nytt” Varberg är en av Sveriges främsta utskeppningshamnar för trä- och pappersindustrin som ökat sin årsvolym från 583 000 kubikmeter under

VÄRLDSLEDANDE LASTFÖRANKRING PÅ VÄG OCH RÄLS LANDSVÄG

Emil Vranjancu, kommersiell chef Hallands Hamnar

år 2013 till motsvarande en miljon kubikmeter i år. Framtiden ser ljus med kunder som Stena Recycling, Värö Bruk, Biltema och Gekås. – Jag tror på hela branschens framtid. Mycket handlar om innovationer och att våga tänka nytt, säger Emil. Per Ling Vannerus och Emil Vranjancu är inte ensamma om att tro på sjöfartens framtid. Även infrastrukturministern Anna Johansson vidhåller att sjöfarten är ett spännande och hållbart alternativ. – Sjöfarten är i hög grad ett miljö­ vänligt alternativ. Bränslet har varit det stora problemet men också här går utvecklingen framåt, konstaterar hon (se sidan 10, reds. anmärkning). ”Utan Bilen stannar Sverige” är en känd reklamslogan från bilbranschen. Frågan är om inte ”Utan båten stannar Sverige” är minst lika relevant.

Lastförankring är ett begrepp. Vi uppfann det.

JÄRNVÄG

Personliga kontakter med tusentals åkare över hela världen och rötterna i den svenska skogen är hemligheterna bakom våra framgångar. Det skapar idéer och resurser för ständig utveckling av nya produkter. Därför är vi världens ledande tillverkare av timmerbankar och automatiska spännare för landsväg och järnväg. Läs mer på www.exte.se

Marinförsäk Marinförsäk Marinförsäkring för Marinförsäkring för Lund växer Marinförsäkring Marinförsäkringför för mindre mindre yrkes yrke mindre yrkesfartyg: mot nordost! mindre yrkesfartyg: mindre mindreyrkesfartyg: yrkesfartyg:

rätt rätt skydd skydd och och effektiv, effektiv, kok rätt skydd och effektiv, kompetent service rätt skydd och effektiv, kompetent service rätt rätt skydd skydd och och effektiv, effektiv, kompetent kompetent service service

I vårt I vårt erbjudande erbjudande ingår: ingår: I vårt erbjudande ingår: erbjudande ingår: I vårt I vårt erbjudande erbjudande ingår: ingår: I4vårt Skräddarsydd Skräddarsydd försäkring försäkring för för justjust din din verk v Skräddarsydd försäkring för just 4 din 4 verksamhet. Skräddarsydd försäkring för just din verksamhet. 4 Skräddarsydd Skräddarsydd försäkring försäkring förför just dindin verksamhet. verksamhet.– årlig genomgång 4 4 4 4 Försäkringskollen – årlig – årlig genomgång genomgång så at s 4 just Försäkringskollen så Försäkringskollen att du är rätt försäkrad. 4 Försäkringskollen – årlig genomgång så att du är rätt försäkrad. 4 4 Försäkringskollen Försäkringskollen – årlig – årlig genomgång genomgång så att så att du du är rätt är rätt försäkrad. försäkrad. 4 4 Ett Ett expertteam expertteam somsom kankan marina marina bransche brans 4 Ett expertteam som kan marina branschen. 4 Ett expertteam som kan marina branschen. 4 4 Ett Ett expertteam expertteam som som kankan marina marina branschen. branschen. 4 Lokala Lokala skadereglerare skadereglerare tillgängliga tillgängliga dygnet dyg 4 Lokala skadereglerare tillgängliga4dygnet runt. 4 Lokala skadereglerare tillgängliga dygnet runt. 4 4 Lokala Lokala skadereglerare skadereglerare tillgängliga tillgängliga dygnet dygnet runt. runt. Ta Ta del del av av vårvår marinförsäkring marinförsäkring du du ocks o Ta del av vår marinförsäkring du också! Ta del av vår marinförsäkring du också! TaTa deldel avav vårvår marinförsäkring marinförsäkring du du också! också! , Carl , Carl Kjellman Kjellman 075-243 075-243 4646 37 37 ellereller maila maitie Ring Anette Beckman 075-243 23 75 Ring Anette Beckman 075-243 23 75 så hjälper så hjälper våravåra specialister specialister dig dig att att få ett få ett skräd ske , Carl , Carl Kjellman Kjellman 075-243 075-243 4646 3737 eller eller maila maila till till marin@trygghansa.se marin@trygghansa.se

www.lund.se/brunnshog

så hjälper våra specialister få ett skräddarsytt försäkringsskydd. så hjälper våra specialister digdig attatt få ett skräddarsytt försäkringsskydd.

ESS och MAX IV Världens främsta forskningsanläggningar byggs nu i Lund.

Avfallshantering, en naturlig del av infrastrukturen

Sopsug Sjöräddningssällskapet presenterar stolt: IT-gruppchef Claes Hilmersson och säljare Gustav Juliusson.

Claes och Gustav är två av våra 2 000 frivilliga. Tillsammans lägger de tusentals timmar av sin lediga tid för att öva sjöräddning, allt för att du ska kunna känna dig trygg när du är ute med båten. Som medlem får du hjälp även om det bara handlar om motorstopp en strålande sommardag – utan att det kostar någonting. Det är vårt tack för att du stödjer oss. Vi är en ideell förening och får inga bidrag från staten, så ge gärna en gåva eller bli medlem på sjoraddning.se.

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907. Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

www.envac.se - info@envac.se

Ladda för en renare stadsmiljö

Eldrivna bussar i städer ger många fördelar. Den renare och tystare närmiljön öppnar för nya spännande möjligheter i stadsplaneringen. Vi på Vattenfall var tidigt med i utvecklingen av elbussar. Ett exempel är elektrifieringen av buss 73 i Stockholm där vi idag ansvarar för laddningen av linjen.

Vattenfall hjälper dig att planera, bygga och etablera bussladdning. Allt för en driftsäker och kostnadseffektiv utbyggnad. Tillsammans banar vi ny väg mot en renare och tystare stadsmiljö.

Läs mer på www.vattenfall.se/elbussar

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Anna Johansson Profilen 9

”Jag vill gå före i klimatfrågor” Anna Johansson är Sveriges infrastrukturminister och ansvarig för den vägtrafiksektor som står för 30 procent av klimatutsläppen. Vi sitter i hennes tjänsterum i det gamla Centralposthuset på Mäster Samuelsgatan i centrala Stockholm. Ämnet är den svenska infrastrukturen och hållbarhet. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO JOHAN UMENIUS

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Profilen Anna Johansson

A

nna Johansson refererar till den amerikanske presidenten Barack Obama för att beskriva hur hon tänker kring hållbarhetsfrågorna. – Vi är den första generationen som känner av klimatförändringarn­a och den sista generationen som kan göra något åt den. Det har han fångat bra, säger hon. Att det går att göra något åt är hon övertygad om. – Jag tror det finns en stark kraft i samhället för omställning men samtidigt finns alltid en trygghet att vilja göra som man alltid har gjort. Ibland kan man bli nedslagen när man ser att det fortfarande är stor efterfrågan på stora bensinslukande bilar exempelvis. Men i det stora hela är jag optimistisk. För Anna Johansson står hållbarhet på tre ben; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. – Det hänger ihop och det är viktigt att hållbarhet inte bara är ett ord att ta till i högtidliga sammanhang. I rollen som infrastrukturminister är det i första hand transportfrågorna som står i fokus. Och på det området har det hänt och kommer att hända mycket, enligt Anna Johansson. Nyligen presenterade statsminister Stefan Löfven fem nya samverkansprogram för att bemöta viktiga samhällsutmaningar som samhället står inför. Programmen bygger på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer, näringsliv och universitet och högskola. Målsättningen är att

samverkansprogrammen ska stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft. Ett av programmen handlar om nästa generations resor och transporter. Med digitalisering, nya drivmedel och miljövänligare transportslag ska Sverige minska sin klimatpåverkan och öka exporten. – Vi är ett litet men välorganiserat land och det finns en stark teamkänsla. Det är saker som gjort oss framgångsrika, och vi har mycket att tjäna på att gå före i klimatfrågorna. Det finns de som är rädda för att vi riskerar ekonomin om vi går före och det ska vi självfallet inte göra. Men jag tror att det är en bra affärsidé att vara drivande. Jag har rest runt i världen under de här två åren och det finns inte en enda stad som inte har problem med trafiken och miljön, så det finns en stor marknad. Det är överhuvudtaget viktigt att jobba internationellt, så att vi får regelverk som understöder omställningen. Ett av Sveriges miljömål är en fossil­ fri fordonsflotta år 2030. Ett mål som varit omdiskuterat men Anna Johansson är optimistisk och en hel del har hänt. Som till exempel det statliga programmet Klimatklivet för lokala klimatinvesteringar, om totalt 1 925 miljoner kronor för åren 2015 till 2018. Stödet går till klimatinve­ steringar som exempelvis laddinfrastruktur, produktion av biogas och tankstationer för biobränslen. – Vi ser en explosionsartad utveckling, inte minst på elbilssidan. Jag besökte Tesla nyss och deras nya

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

elbil. Det är ett otroligt intressant exempel. Ett annat exempel är regeringens utredning om Bonus malus som nu är ute på remiss. Bonus malus innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Men bilen och andra transportfordon kommer att var nödvändiga också i framtiden. – Ja, bilar försvinner inte. Och det finns mycket som talar för att transporterna kommer att öka. – Det går inte att bygga ut kollektivtrafiken så att den når varje stuga. Globaliseringen och e-handel ökar och därmed behovet av transporter. Vi måste också skilja på stad och land. I städerna är det viktigt att göra resan från dörr till dörr effektivare och optimera citylogistiken. Att kunna hantera samma mängd människor men med färre bilar, förklarar hon. I juni besökte Anna Johansson och samordnings- och energiministe­r Ibrahim Baylan, Sandviken, där de tillsammans invigde Elväg E16 – världens första elektrifierade väg för lastbilar. Elväg E16 är demonstrationssträcka som testar tekniken och undersöker framtida möjligheter att ersätta delar av den tunga fordonstrafiken med klimatvänliga alternativ. Utvecklingen på räls, det vill säga järnvägen, ligger också infrastruktur­ ministern varmt om hjärtat. Sverige­ förhandlingen, vars uppgift bland

Vi är ett litet men välorganiserat land och det finns en stark teamkänsla. Det är saker som gjort oss framgångsrika, och vi har mycket att tjäna på att gå före i klimatfrågorna

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Anna Johansson Profilen 11 Aktuellt

Owe Ljunghammer, järnvägsansvarig Exte

”Kapaciteten måste ökas”

FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

TEXT WALDEMAR INGDAHL

annat är att få till ett genomförande att bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö, är ett av projekten hjärtat klappar extra för. – Det är ingen hemlighet att vi vill ha den. Höghastighetsbanan byggs för persontrafiken men det frigör resurser för godtrafiken. För Sveriges konkurrenskraft är välfungerande godstransporter särskilt viktigt, inte minst om vi vill bli ett fossiloberoende land, säger hon. Men inget är fastslaget ännu. Frågan om höghastighetsbanan debatteras fortfarande intensivt, bland annat de höga kostnaderna. Det krävs en stor omställning i samhället men det innebär inte att allt det gamla måste förpassas till soptippen. – Vi kan bygga om samhället men det innebär inte att vi ska riva ner allt det gamla, istället ska vi ta med oss det in i framtiden. En stor del av transporterna till och från Sverige går sjövägen, och Anna Johansson tycker att sjöfarte­n är ett spännande och hållbart alternativ. – Sjöfarten är i hög grad ett miljö­ vänligt alternativ. Bränslet har varit det stora problemet men också här går utvecklingen framåt. Anna Johansson sitter i näringsdepartementets lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Här låg tidigare Centralposthuset och läget mittemot Centralstationen är att betrakta som ett av Stockholms och kanske Sveriges mest centrala lägen. Anna Johansson är göteborgare,

och bor kvar med familjen men veckopendlar till Stockholm. En göteborgare som tvingas leva i Stockholm, hur funkar det? – Jag gillar Stockholm, och jag tror inte att göteborgare hatar Stockholm. Däremot finns det nog en viss irritation över fixeringen vid Stockholm, inte minst i media. Tänker hon på den stora uppmärksamheten kring ombyggnaden av Slussen exempelvis? – Jag har i alla fall inte sett en trafikplats någon annanstans som man förväntas ha en åsikt om, säger hon. Jag avslutar med att säga att jag inte tänker fråga något om hennes pappa, den legendariske Göteborgspolitikern Göran Johansson, då jag har läst att hon är ganska trött på att få prata om honom vid varje intervju­tillfälle. – Du får en guldstjärna i min bok, säger hon med ett leende. Anna Johansson står på egna ben sedan många år. ■

SMART CHAT Twittra med Anna Johansson

den 12 september kl.11:00 om hur svensk infrastruktur ska bli mer hållbar. Tweeta @Smartmedia_Publ använd #fokusinfrastruktur

HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

itter

på tw

Smäckrare timmerbankar och högre järnvägskapacitet krävs för skonsam avverkningsfrakt. Det menar Owe Ljunghammer på Exte. En timmerbanke är en svetsad konstruktion som utgörs av en stomme med fästen och två stakar. De förankrar laster på 40 till 70 ton timmer på lastbilar eller öppna järnvägsflakvagnar. Materialkraven är höga, då metallen utsätts för stora krafter under lång tid. På järnväg används uteslutande höghållfast stål som tål hög belastning och tuff terminalhantering. Tillverkaren Exte i Färila har 70 procent av marknaden för timmerbankar i Sverige och kunder över hela världen. Lastbilar står för 75 procent av omsättningen, järnvägar för 25 procent. – Smäckrare timmerbankar som rymmer mer timmer till lägre vikt bidrar till en bättre lönsamhet för kunderna, berättar företagets järnvägsansvarige Owe Ljunghammer. Många timmervagnar i Europa är nu mer än 30 år gamla. Inom 10 år behöver 80 procent bytas, omkring 4 000 vagnar. För att avverkade volymer skog ska kunnas fraktas skonsamt behöver mer järnväg användas för de längre distanserna. – Det behövs politiska beslut för att öka järnvägens kapacitet. Att i dagsläget höja banavgifterna för en undermålig infrastruktur är rena idiotin, särskilt då godsoperatörerna redan med dagens avgifter kämpar för att överleva, anser Ljunghammer.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Utmaning 2020

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Bredband –

en välfärds- och konkurrensfråga Nya positiva möjligheter för oss medborgare till följd av digitaliseringen kantas också av besvikelse hos dem som rent geografiskt inte ingår i regeringens satsning på Bredband 2020. – Om överenskommelsen om 90 procent var offensivt år 2009, så känns det målet idag bara dammigt, konstaterar Mikael Ek. – Bredband 2020 är ett bra politiskt mål, men innebörden av överenskommelsen räcker inte, instämmer Carina Axelsson. TEXT ANNMARIE PALM

Den svenska regeringens Bredbands­ strategi 2020 antogs år 2009 och innebär att 90 procent av Sveriges medborgare ska ha tillgång till bredband om 100 Mbit/s. I praktiken innebär det att över en miljon svenskar kommer att sakna bredband år 2020. – När beslutet om strategin togs var den framåtblickande. Men om överenskommelsen om 90 procent var offensivt år 2009, så känns det målet idag bara dammigt, konstaterar Mikael Ek som är vd på Svenska Stadsnätsföreningen. Vid årsskiftet 2015/2016 hade 61 procent av Sverige tillgång till bredband. På landsbygden 21 procent. Enligt Mikael så är det bra fart på utbyggnaden, men samtidigt behövs strategin uppdateras, och det snarast.

Målet om 90 procent bör ändras till 100 procent Mikael Ek

– Utbyggnaden av bredband är en mycket central fråga för Sveriges fortsatta utveckling. Målet om 90 procent bör ändras till 100 procent, säger han.

”Mellanrummet” blir utan fiber Det är lätt att tro att det är landsbygden som står sist på tur. Men Mikael berättar att det finns ett stödprogram. Regeringen satsar 1,2 miljarder kronor per år på utveckling av bredband till landsbygd och glesbygd. Den befolkningsgrupp som riskerar ett digitalt utanförskap är de i det så kal�lade ”mellanrummet”. – Mellanrummet består av cirka 500 000 hushåll, främst villahushåll, som vare sig befinner sig i tätort, närförort eller på landsbygden. Gruppen är inte berättigad till statsstöd, mycket på grund av att det är för långa avstånd för att dra in bredbandsstruktur. För att få tillgång till bredband måste hushållen själva betala stora summor, vilket i sin tur förvandlar tillgången till bredband till en klassfråga, konstaterar Mikael. Idag är samhället och individerna

beroende av tillgång till nätet och att ständigt vara uppkopplade. Enligt Carina Axelsson, digital strateg på innovationsföretaget Googol, är att ha eller att inte ha tillgång till bredband en ödesfråga. – Bredband 2020 är ett bra politisk­t mål, men innebörden av överenskommelsen räcker inte. Många svenska hushåll och företag hamnar i ett utan­ förskap om inte alla kan garanteras bredband med fullgod kapacitet. 100 Mbit är en hög, bra hastighet, anser Carina, men säger även att alltmer utvecklade tjänster kommer att kräva ännu högre näthastigheter och garanterad tillgänglighet framöver.

Carina Axelsson, digital strateg Googol

Måste prioriteras på stats- och styrelsenivå På företagssidan är utbyggnaden av bredband nödvändig för att företagen ska fortsätta att fungera och leverera. Till det kommer förutsättningarna för nyföretagandet, entreprenörer och innovationer. – Titta bara på start-up bolagen som ofta är helt och hållet baserade på IT-plattformar, och där tekniken står för den övervägande delen av investeringskostnaden, säger Carina.

Många svenska hushåll och företag hamnar i ett utanförskap om inte alla kan garanteras bredband med fullgod kapacitet Carina Axelsson

Nödvändigheten av att vara uppkopplad på nätet handlar dock inte enbart om teknikbolag. Alla typer av verksamheter behöver bredband – även mindre företag, och till exempel jordbrukare är ofta beroende av att kunna kontrollera sin verksamhet via olika digitala tjänster. – Vi befinner oss mitt i ett stort teknikskifte. För Sveriges del gäller

Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen

det att vi inte bara att vi hänger med. Vi behöver också ta ledarskapet och ligga i framkant när det gäller att testa ny teknik. Carina Axelsson påpekar dock att digitaliseringen inte bara handlar om teknik. – Digitaliseringen är i högsta grad en affärsstrategisk fråga och bör därför behandlas av företagens styrelser och hamna högst upp på agendan. Detta är helt avgörande för att svenska företag ska kunna behålla sin konkurrens­kraft på marknaden.

Digitaliseringen är också viktig för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och modernisera välfärden, som exempelvis inom vården. – Inom välfärdsteknologin utvecklas tjänster som innebär att vi till exempel ska kunna erbjuda äldre omsorg via olika tekniska lösningar. Detta gäller alltifrån att kunna läsa av blodtrycket till att kommunicera i bild via nätet som en del av eftervården i hemmet efter en sjukhusvistelse, säger Carina Axelsson.

Mikael Ek på Svenska Stadsnätsföreningen sammanfattar situationen så här: – Jag anser att som det är idag så innebär den nuvarande Bredband 2020-strategin att samtidigt som man fortsätter att bygga ut den digitala närvaron så kommer också klyftorna i samhället att öka, vilket i sin tur kommer att öka kostnaderna. – Därför är det nödvändigt att staten är med och investerar, det handlar ju även om statens egen digitala framtid, avslutar han.

L

IT

ER E TS

KT

K VA

Anderstorpsvägen 24, 332 36 Gislaved, Telefon 0371-52 30 40 , www.welandlagersystem.se

TILLVERK SK

E AD

SVE N

KUNDANPASSADE HISSAUTOMATER

PROD

U

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Inspiration Hållbara resor

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

FOTO SHUTTERSTOCK

Västernorrland och Eskilstuna går i bräschen

Runt om i landets kommuner planeras det för projekt som ska inspirera till resor på ett mer hållbart sätt. Västernorrland och Eskilstuna utgör två av de goda exemplen. Smart Media har träffat Torsten Berglund, projektledare för Hållbara resor, och Olov Åslund, projektsamordnare på Eskilstuna kommun.

Torsten Berglund, projektledare Hållbara resor

Olov Åslund, projektsamordnare Eskilstuna kommun

TEXT ANNMARIE PALM

Projektet Hållbara resor i Västernorrland representerar ett samarbete mellan sex kommuner, Landstinget, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Västernorrland samt Kollektivtrafikmyndigheten, och är ett treårsprogram som till hälften är finansierat av Strukturfonden. Grunden till projektet är det framgångsrika arbete med hållbara tjänsteresor som bedrivits av Landstinget Västernorrland. Detta inspirerade till en projektidé hos två av länets kommuner. – Vi har utgått från detta arbete när vi format projektet, säger Torsten Berglund, och berättar vidare: – Vi drog igång det hela redan hösten 2015. Men med tanke på att det är många olika engagerade parter så är det först i år som vi kommer ut på banan med våra aktiviteter för att främja hållbara resor i vår del av landet. Målgruppen är organisationernas anställda. Totalt handlar det om 27 000 personer. En av nyckelpositionerna i projektet är de nyligen anställda reserådgivarna inom varje organisation. I deras

Respektive avdelning beläggs med en extra avgift om medarbetarna använder flyget eller bilen för sina tjänsteresor. All kollektivtrafik är däremot gratis Torsten Berglund

uppgifter ingår bland annat att ta fram statistik över hur tjänsteresor­na utövas, på avdelningsnivå. – Att få svart på vitt hur det ser ut i de olika verksamheterna är mycket värdefullt i vår strävan att kunna förändra beteendet hos våra resenärer. Våra reserådgivare kan sedan samverka och bidra med sina olika lokala erfarenheter och kunskaper.

Resepolicy visar vägen I landstingets ursprungsarbete ingår även en resepolicy, en tydlig fingervisning om hur hållbart tjänsteresande bör utformas. Resultatet från genomförandet har exempelvis visat att antalet tjänsteresor med

flyg till och från Stockholm minskat med hela 80 procent. Dessutom har användandet av distansmötesteknik ökat markant. Det finns även ett ekonomiskt incitament i policyn, förklarar Torsten. – Respektive avdelning beläggs med en extra avgift om medarbetarna använder flyget eller bilen för sina tjänsteresor. All kollektivtrafik är däremot gratis att använda. På så sätt kan vi ekonomiskt styra mot ett mer hållbart resande. Klimatkompensationsersättningen används bland annat till att avlöna reserådgivarna. – Många medarbetare har aldrig tidigare reflekterat över fördelarna

Etanol ur avfallsprodukter från skogs- och jordbruk Taurus Energy AB utvecklar och kommersialiserar teknologi för cellulosa­ baserad etanolproduktion, som gör det möjligt att utvinna etanol från nya råmaterial. Taurus Energy utvecklar och tillhanda­ håller teknologi för framställning av etanol ur avfallsprodukter från skogs­ och jordbruk. Teknologin, i form jäst­ stammen XyloFerm®, gör det möjligt att omvandla sockerarten xylos till etanol. Xylos kan utvinnas ur cellulosa vilket gör att förnyelsebara råvaror som tidi­ gare inte kunnat utnyttjas nu är möjliga råvaror för etanolproduktion. Detta innebär stora miljövinster, samtidigt som råvarukostnaden för etanol mins­ kar jämfört med befintliga metoder. Eftersom många olika råmaterial

kan användas – till exempel halm, majsstjälkar, energigrödor och spillma­ terial från skogsbruket – kan teknologin i princip användas av producenter i hela världen. Etanol som motorbränsle är idag på frammarsch, bland annat som en följd av en allt striktare internationell miljö­ lagstiftning och existerande infrastruk­ tur för flytande bränslen. Taurus Energy samarbetar med Lallemand Biofuels & Distilled Spritis (Kanada) för distribution av XyloFerm® i nordamerika.

med att åka kollektivt i tjänsten. Men att åka tåg eller buss tar många gånger kortare tid än om du använder bilen. En bonuseffekt är ju att du dessutom hinner jobba och konferera med kollegor medan du förflyttar dig i tjänsten, säger Torsten.

Bilanvändningen ska minska från 60 till 40 procent En annan av Sveriges kommuner som har höga ambitioner kring ett hållbart resande är Eskilstuna kommun. I Eskilstuna är målet att kommunen som helhet ska minska användningen av bil från 60 procent till cirka 40 procent år 2020. När det gäller busstrafiken så har kommunen satsat på nya linjer och utökad turtäthet, samtidigt som man gjort en stor satsning på elbussar. Men även cykelnätet har fått en översyn. – Vi har fokuserat på en förbättrad cykelinfrastruktur med en utbyggnad av cykelbanor som kopplar ihop våra olika stadsdelar, berättar Olov Åslund. Nästa stora projekt är ett nytt resecenter.

Allt i linje med att det ska bli mer attraktivt att resa utan bil Olov Åslund

– År 2017 kommer tågtrafiken utökas i Mälardalen. För oss i Eskilstuna är det därför prioriterat att kunna erbjuda en ny och modern samlingsplats för de som reser med tåg och bussar, och för de som cyklar. Redan under perioden 2016 till 2017 bygger vi ett cykelgarage vid stationen. Vi kommer även presentera ett nytt biljettsystem för buss- och tågresenärer som kommer göra det enklar­e för dem att pendla över länsgränserna i Mälardalen. – Allt i linje med att det ska bli mer attraktivt att resa utan bil, säger Olov Åslund avslutningsvis.

ANNONS

Till vänster: Björn Sundin, kommunalråd. TIll höger: Erik Käll, landskapsarkitekt Stadsbyggnad

Örebro bygger växande stad hållbar Örebro har den högsta byggtakten i Sverige per capita för städer över 80 000 invånare. Staden växer med 2 000 invånare per år och är den stad som växer mest utanför storstadsregionerna. För att kunna hålla den höga byggtakten, bygga hållbart och med hög livskvalitet, krävs god planering – ett område där Örebro har varit mycket framgångsrik. – Vi är bra i fas och har en bra kontroll på bostadsförsörjningen, säger Magnus Carlberg. Men i Örebro är det även viktigt att invånarnas välbefinnande hänger med i expansionen. – Det ska finnas en omsorg, varje plats ska få sin egen karaktär, säger Erik Käll. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO SUSANNE FLINK

Enligt Magnus Carlberg, enhetschef på Stadsbyggnad så spelar kommu­ nens stora markägande en stor roll i framgången. – Kommunen har ett stort markägande som gör att vi själva råder över planeringen och har styrmöjligheter. Poängen är att vi gör generella detaljplaner först och försäljningen av marken är i stort sett det sista vi gör. Det skyndar på byggprocessen, säger han. En viktig sak när det kommer till bostadsförsörjningen som är ett stort problem i växande tätorter, inte bara i Sverige utan även i Europa. – Vi är bra i fas och har en bra kontroll på bostadsförsörjningen, instämmer Magnus Carlberg. Södra Ladugårdsängen, ett nytt bostadsområde som växer fram bara två kilometer från centrala Örebro, är ett exempel på detta. Här ska 230 000 kvadratmeter mark förvandlas till omkring 3 000 nya hem som ger boende närhet till

citys utbud, idrottsanläggningar och naturområden.

Naturreservat och mikroparker Örebro kommun lyfts i många sammanhang fram som en förebild. De har visat att det går att förena en växande stad med att satsa på naturreservat. Reservaten ses som en del i att bygga Sveriges mest attraktiva medelstora stad. Samtidigt som staden växer blir naturreservaten i och runt staden ännu viktigare då de behöver rymma många ekosystem­ tjänster som rening av luft och vatten, rekreation, folkhälsa med mera. Utvecklingen gör att behovet av gröna ytor ökar ytterligare så i Örebro handlar det inte bara om naturreservat, den gröna linjen gäller också tät bebyggelse. Ett sätt att möta behovet är med mikroparker – små ytor som tidiga­ re inte använts och som omvandlats till gröna andningshål för stadsbon. I sommar har två parker invigts. En vid Kyrkogatan, nedanför

Nikolaikyrkan, den andra nedanför Krämartorget vid Köpmangatan. Erik Käll är landskapsarkitekt på Stadsbyggnad i Örebro. – Vi gör det som tidigare be­ traktats som en baksida till en pärla och även om upplevelser är svåra att mäta är det otroligt uppskattat. Upplevelsen av en god utemiljö, exempelvis att kunna följa årstider­ na, är välgörande och ger ett starkt välbefinnande, säger han. Platsen vid Nikolaikyrkan invig­ des i maj. Parkens utformning byg­ ger på att fasadens vågiga former går igen i parkens mjuka former. – Du kan sitta på någon av de utplacerade stolarna och i skenet av en läslampa som finns på varje stol läsa eller bara titta på de människor som går förbi. Stolarna lyser starkt både med sin färg och sin form och skapar en färgklick mot betongfasa­ den som kommer att belysas. Parken vid Krämartorget får ny belysning, nya planteringar, ny parkutrustning men också en rutsch­ kana från torget ner till parken. – Vi har en tydlig ambition att skapa lekmiljöer i centrala staden men de ska vara tillgängliga för alla, säger Erik Käll.

Upprustning av befintliga parker Byggandet av de båda parkerna har föregåtts av en omfattande medbor­ gardialog. – Vi har bland annat annonserat på de aktuella platserna. Vi har också tagit fram två formmässigt olika alternativ på varje plats och haft omröstning på hemsidan. Det har varit stor respons och åtskilliga hundratal människor har verkligen engagerat sig. De mikroparker som är färdiga

kommer att följas av fler i de cen­ trala delarna. De mer tättbebyggda områdena utanför stadskärnan står också på tur. – Det ska finnas en omsorg, var­ je plats ska få sin egen karaktär, det ska inte bara vara en plantering rakt upp och ner och ingen av parkerna ska vara lik någon annan, fortsätter Erik Käll. Parallellt med mikroparkerna arbetar också Örebro med upprust­ ning av de befintliga parkerna. Am­ bitionen är att ha medborgardialog kring, och upprustning av, en park per år i Örebro kommun. År 2015 var det Karlaparken som rustades upp för en miljon kronor, i år är det dialog kring Tybbleparken. Under våren har en enkät kallad Bästa Platsen genomförts på kom­ munens hemsida. Här har Örebro­ arna fått vara med och tycka till om olika parker och grönområden i Örebro kommun. Inte mindre än 1 700 svar har kommit in och efter sommaren kommer alla synpunkter och önskemål från enkäten att sam­ manställas och analyseras. Resulta­ tet kommer sedan att användas som underlag vid utvecklingen av parker och grönområden i framtiden. Kanske kan en kommentar på en tidningsartikel om invigningen av den första mikroparken få illustrera örebroarnas känslor: ”Toppen! Jag gläds enormt över all blomsterprakt och alla parkom­ råden runt omkring mig och runt er alla Örebroare. Enligt uppgift har varje Örebroare cirka 400 kvadrat­ meter park till sitt förfogande, vilken annan stad kan mäta sig med det? Till alla ansvariga, fortsätt på samma sätt och låt Örebro leva och blomstra”.

Försäljningen av marken är i stort sett det sista vi gör. Det skyndar på byggprocessen Magnus Carlberg

OM ÖREBRO Örebro är befolkningsmässigt landets sjunde största kommun. Här bor drygt 144 200 personer på 1 380 kvadratkilometer (landareal) och i kommunen finns invånare från cirka 165 olika länder. Själva staden Örebro är drygt 700 år gammal. Slottet började byggas redan på 1200-talet. Det finns bland annat restaurang, olika konferenslokaler och landshövdingens bostad i Örebro slott. Läs mer på orebro.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Aktuellt Sverigeförhandlingen Aktuellt

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Höghastighetsnytta för Sverige

Mika Suorsa, vd Järnvägskonsulterna

Järnvägssäkerhet på rätt spår Antalet järnvägsolyckor har enligt Trafikverket varit konstant de senaste åren. Trafikverket har beslutat att antalet döda och skadade på järnvägen ska halveras till år 2020, vilket ställer ökade krav på säkerheten. Även behovet av under­håll ökar, då allt fler gods- och tjänsteresor sker med järnväg. Järnvägskonsulterna i Norden AB besiktigar TSA samt utbildar TSA-operatörer, skydds- och säkerhetsledare, samt skydds- och säkerhetsplanerare och tillsynings­män i trafiksäkerhet enligt Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg TTJ.

Trafikverket har beslutat att antalet döda och skadade på järnvägen ska halveras till år 2020 Järnvägskonsulternas vd Mika Suorsa bekräftar att trafiken ökar allt mer. Suorsa har även noterat att besiktningar av TSA inte utförs korrekt och att entreprenörer slarvar med att använda varselvästar, hindertavlor och kortslutningsdon vid underhållsarbetet. –Entreprenörer kan få en varning men sedan händer inte mycket mer. Det utfärdas dispenser för att arbeten ska kunna utföras, regelverket behöver istället anpassas till arbetsmetoderna, säger Suorsa.

Det utfärdas dispenser för att arbeten ska kunna utföras, regelverket behöver istället anpassas till arbetsmetoderna, säger Suorsa.

Det har, med andra ord och all rätt, varit befogad kritik i media om säkerheten som har halkat efter. Upphandlingarna styr arbetena men en bra efterlevnadskontroll saknas. För att kunna möta Trafik­ verkets mål så måste de risk­ analyser som arbetas fram måste vara relevanta och SoS-planeraren ha rätt utbildning och kompetens för sitt arbete. Framför allt så måste entreprenörer arbeta mer aktivt med säkerhet för att vi gemensamt ska kunna upprätthålla och förbättra säkerheten på järnvägen.

FOTO SHUTTERSTOCK

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Att bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och Stockholm till Malmö. Öka kollektivtrafiken och bostadsbyggandet samt förbättra tillgängligheten i Sveriges tre storstadsområden. Det är Sverigeförhandlingens uppdrag. – Jag är optimistisk och tror att det här är bra för Sverige, säger HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO SANDRA BACKLUND-ALLYHILL KOMMUNIKATION

Under våren spikades sträckningen för höghastighetstågen och överens­ kommelser nåddes med berörda kommuner längs höghastighetsjärnvägens sträckningar utanför storstäderna. Sammanlagt innebär det tolv stationer och åtaganden från kommunerna om att bygga cirka 110 000 bostäder. Nya pendlingsmöjligheter, nya arbetsmarknadsregioner, nya resmönster och ett ökat bostadsbyggande väntar runt hörnet. – Det känns riktigt bra. Det är fantastiskt att se och höra den stora glädjen och det stora engagemanget hos kommunerna efter sträckningen, säger HG Wessberg. Finns det en besvikelse också, hos de som inte fick någon station? – Så är det ju men vi måste ju titta vilken som är den mest kostnadseffektiva bansträckningen, säger Wessberg. Hela projektet beräknas kosta runt 230 miljarder kronor. Finansieringen hämtas från staten, berörda kommuner och landsting, brukaravgifter såväl som privata investerare. En förutsättning för satsningarna är att de finansieras baserat på nyttor som till exempel ökat bostadsbyggande, arbetsmarknadsnytta, resenärsnytta, miljönytta, näringslivsnytta och social nytta. Närmast på tur står förhandlingar med storstäderna om åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken och leder till ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. – Förhandlingar är redan igång och förs i positiv anda, berättar HG Wessberg.

”Vad skulle vi göra istället?” Inför infrastrukturpropositionen som regeringen lägger i höst har infrastrukturminister Anna Johansson bjudit in Vänsterpartiet och Alliansens företrädare till samtal för att försöka nå en bred uppgörelse. Men samtalen är känsliga. Många har varit kritiska. Mats Persson, Liberalernas ekonomisk-politiske

talesperson, menar att satsningen på höghastighetsbanan riskerar att tränga undan andra viktiga infrastrukturprojekt och vill stoppa höghastighetsbanan. Skattebetalarnas förening har lanserat en namnlista för att stoppa höghastighetsbanan med motivet att det är ett gigantiskt slöseri med skattepengar. Men HG Wessberg är övertygad om att höghastighetsjärnvägar är rätt väg att gå. – Jag tar gärna debatten och brukar ibland svara med en motfråga. Vad ska vi göra istället? Att renovera och rusta upp det järnvägsnätet blir mycket dyrt. Och ska all godtrafik köras på landsväg istället? säger han. Godstrafiken ingår inte i Sverige­ förhandlingens uppdrag men om höghastighetsjärnvägarna byggs för persontrafiken så skapas nya förutsättningar för godstrafiken i det gamla nätet.

Höghastighetsbanans bakgrund Järnvägstrafiken har under en längre period ökat kraftigt och utvecklingen förväntas fortsätta. Kapacitetsutnyttjandet på många järnvägssträckor är mycket högt och närmar sig taket, inte bara i de största städerna. Hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem för den långväga trafiken, är en konsekvens som många svenskar upplever. De regionala huvudmännen har också svårt att erhålla kapacitet för önskad trafik. Parallellt med förstärkt underhåll och reinvesteringar i järnvägsinfra­ strukturen anser politikerna att ny kapacitet kan tillföras genom höghastighetsjärnvägar. Kapacitet att kunna tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av snabba, effektiva och punktliga resor och transporter. De nya höghastighetsjärnvägarna kommer att planeras, projekteras och byggas med en teknisk systemstandard som tillåter hastigheter upp till

320 km/h till skillnad från dagens hastigheter som ligger runt cirka 200 km/h. På den nya järnvägen kommer även storregionala tåg att köra i 250 km/h.

Nästa steg Bygget av en ny höghastighetsbana lanserades som Sverigebygget av alliansen i Almedalen inför valet år 2014 och har tagits över av den nuvarande regeringen. I höst kan ett nytt steg mot förverkligandet tas: I september presenterar Trafikverket en samlad effektbedömning bestående av en samhällsekonomisk analys; hur investeringen bidrar till att uppfylla de transportpolitiska målen, samt hur investeringens nyttor fördelar sig på olika grupper. Och senare under hösten kommer regeringens infrastruktur­proposition. – Det är en spännande höst vi har framför oss, kommenterar Wessberg. Senast den sista december 2017 ska förhandlarna presentera en slutrapport för regeringen. Den ska dels inkludera ett förslag till en strategi för en utbyggnad av de nya höghastighetsjärnvägarna, dels ingångna överenskommelser med berörda kommuner och andra aktörer om åtgärder kopplade till de nya höghastighets­järnvägarna, samt åtgärder för en ökad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framförallt storstäderna. Överenskommelserna ska ha ingåtts med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar, samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande. I Sverigeförhandlingen uppdrag ingår också att titta på en ny förbindelse mellan Danmark och Sverige. – Tillsammans med danskar tittar vi på hur länge Öresundsbrons kapacitet räcker till när det gäller gods- och persontrafiken. Vi har också landat i slutsatsen att den bästa platsen för en ny bro är HelsingborgHelsingör, säger HG Wessberg.

HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson

Det är en spännande höst vi har framför oss HG Wessberg

Smart fakta Sverigeförhandlingens uppdrag: • Binda ihop Stockholm med Göteborg och Malmö med nya höghastighetsjärnvägar • Förbättra kollektivtrafiken och annan infrastruktur i storstäderna i syfte att få fler bostäder • Pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnväge­n i norra Sverige • Förbättra tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister • Titta på möjliga finansieringslösningar för en Östlig förbindelse i Stockholm • Ge en lägesbeskrivning beträffande en ny förbindelse med Danmark.

ANNONS. Innehåll från Karlstad kommun

Karlstad växer som aldrig förr

BOSTADSPRODUKTIONEN och bygglovsansökningarna har ökat med flera hundra procent och Karlstad växer så det knakar. Karlstad är högintressant för etablering och boende, och staden satsar nu på infrastrukturen. – Vi är på väg att bli en liten storstad, säger Ann Catrin Kärnä som är översiktsplanerare. Fokus ligger på hållbarhet och ett centrum som sjuder av liv. Karlstad har en strategisk position i infrastrukturkorridoren Oslo - Stockholm. Med ombyggnader i järnvägsnätet skulle Karlstad kunna nå restider på 1.05 till Oslo och 1.50 till Stockholm. – Med det unika läget nära två huvudstäder har Karlstad potential att utvecklas till en strategisk mötesplats såväl nationellt som regionalt, säger Sören Jonsson som är projektledare för Tåg i tid. Ett av de viktigaste stadsutvecklingsprojekten är ombyggnaden av resecentrum. – Utmaningen är att få ihop de mänskliga värdena med en effektiv

knutpunkt, så vi kommer att bjuda in till en arkitekttävling. Kan vi få stationsområdet till en välkomnande

Karlstad har potential att utvecklas till en strategisk nationell och regional mötesplats och levande del av centrumkärnan, ökar det regionala och nationella resandet med tåg och buss, förklarar Sören Jonsson. Även BRT-projektet ”Karlstadstråket” är en del av framtidens infrastruktur. Genom att modernisera busstrafiken vill man attrahera fler

Ideskiss över ett framtida resecentrum. Illustration: White arkitekter FAKTA: Just nu pågår ett programarbete med visionen Framtidens Karlstad år 2025. Då ska även ett nytt resecentrum och en förnyad Värmlandsbana stå klar. Parallellt driver bolaget ”Oslo-Stockholm 2.55” infrastrukturprojektet att nå en total restid på under tre timmar i stråket Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm.

att åka kollektivt, och minska störningarna i centrum på sikt. – Karlstads kollektivtrafik klassas redan idag som en av landets bästa, men den kan bli än mer tillgänglig och effektiv, säger Maria Frisk som är kommunalråd och ordförande i tillväxtutskottet. Med närmare 140.000 invånare i Karlstadsregionen och mycket exportinriktad industri finns mycket att vinna på ökat resande. Näringsliv och universitet är världsledande inom bl.a pappersindustri och tjäns-

teforskning, och nysatsningarna är ett viktigt steg för att göra regionen än mer tillgänglig. – Sammantaget finns det väldigt bra förutsättningar för näringslivet att må bra här i Karlstad, summerar Maria Frisk.

Innehåll från Karlstad kommun

Läs mer på: www.karlstad.se

EUROPAKORRIDOREN LÄNKAR SAMMAN SVERIGE MED ÖVRIGA EUROPA

Oslo

Stockholm

Vagnhärad Nyköping Skavsta Norrköping Linköping

Tranås Landvetter

Göteborg

Europakorridoren är en organisation bestående av ett femtiotal medlemmar i form av kommuner och regioner längs med stråket runt Sveriges planerade höghastighetsjärnvägar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem längs Europakorridorens sträckning, med höghastighetsbanornas förverkligande som primärt mål.

Mölnlycke

Ulricehamn Jönköping

Borås

Värnamo

Ljungby

Hässleholm

Helsingborg Helsingør København Kastrup

Lund Malmö

Nykøbing F Rødby Puttgarden

Lübeck

– Vårt befintliga järnvägssystem har trafikerats i drygt 150 år och står inför omfattande underhållsbehov. Dessutom krävs fler spår för att hantera gods- och persontrafikens framtida behov, inte minst för att öka framkomligheten genom att effektivt kunna separera tåg med olika hastigheter, säger Katarina Svärdh, vd för Europakorridoren. Europakorridorens syfte är att verka för att Götalandsbanan och Europabanan byggs så att Sverige får en modern, snabb och effektiv infrastruktur som förutom nyttan för Sverige även för oss närmare övriga Europa genom att knyta samman våra järnvägsnät. Påverkansarbetet görs genom informations- och kunskapsspridning samt samverkan. Siktar på byggstart 2017 Den utbyggda Europakorridoren

består av två höghastighetsbanor, Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg samt Europabanan mellan Stockholm och Malmö; de nya stambanorna. Inom 60 minuters restid från stationerna utmed Götalands- och Europabanorna bor ca 75 procent av Sveriges befolkning. Befolkningstätheten är hög och i Europakorridoren produceras ca 65 procent av Sveriges BNP. Här finns en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv och merparten av landets arbetstillfällen.

Höghastighetsbanorna gynnar arbets- och studiependling, stärker tillförlitlighet och kapacitet för godstrafik samt gör persontrafiken mellan Sveriges största städer och mest befolkningstäta regioner mer attraktiv och mindre störningskänslig. Kapacitet frigörs på befintliga stambanor vilket ger utrymme för fler lokal- och regionaltåg samt förbättrar möjligheterna att utföra planerat underhåll. – Vår förhoppning är att höghastighetsbanorna börjar byggas 2017 och att båda banorna står klara senast år 2035. Den nya generationen järnväg medför samhällsekonomiska effekter på många nivåer, bland annat genom minskad miljöpåverkan, ökad godstrafik, ökad persontrafik, minskade restider samt utökade möjligheter att leda om trafiken vid trafikstörningar, säger Katarina Svärdh.

Hamburg Bremen

Hannover

www.europakorridoren.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Krönikan Eric Levander

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Framtidssäkra Sverige och rädda världen J

ag tänker inte missionera om Internet of Things. Digitaliseringen är här och IoT, sakernas internet, är nästa stora tekniksteg. Låt oss istället prata om hur vi förhåller oss till och använder de möjligheter som digitaliseringen och IoT erbjuder. För samtidigt som tekniken tar nya steg står vi inför några av de mest avgörande utmaningarna i mänsklighetens historia; exponentiellt ökande och åldrande befolkning, enorm urbanisering och ett miljöhot som är så verkligt att om vi inte gör något åt det spelar inget annat någon roll. Digitaliseringen har kraften att ställa om alla verksamheter i vårt samhälle. Men det kräver mer än teknik, vi behöver en samordnad nationell strategi för infrastruktur, utbildning och innovation. I sakernas internet är alla prylar uppkopplade. Miljarder sensorer förser människor och maskiner med realtidsdata som analyseras blixtsnabbt i molnet. Lek med tanken att alla bilar tog den snabbaste vägen, att start och stopp i köer hanterades centralt så att

mänsklig tröghet elimineras och att faror längs vägen undviks. Vi skulle komma fram fortare, drastiskt minska utsläpp och reducera olyckorna. Eller tänk er att sjukvården byggdes runt patienternas vårdbehov istället för sjukhusens kapacitet. Med sensorer som hela tiden samlar in vitala värden och uppdaterar patientens journal kan läkaren ställa säkrare och snabbare diagnos och via video möta patienterna när som helst. Resultatet blir inte bara högre effektivitet utan också bättre vård. Alla branscher kommer bli bättre och mer hållbara med teknikens hjälp. Sverige har förutsättningar att accelerera den utvecklingen och ta ett internationellt ledarskap. Men då krävs samordnade nationella insatser. Den första är infrastruktur. Hur bygger vi en skalbar infrastruktur som tjänar alla? Bredband och internet är självklarheter men hur ska en nationell sensorstrategi se ut? Hur ska data göras tillgänglig och till vem? Hur bygger vi smarta hus och vägar från grunden? Behöver vi digitala stadsplaner? Den andra är utbildning. Att

Eric Levander, Sverigechef Intel

ställa rätt frågor är numera viktigare än att kunna svaret på något som du enkelt hittar med en knapptryckning. Samarbete över alla gränser, livslångt lärande och kritiskt tänkande blir allt viktigare, för att inte tala om kreativitet. Kommunala musikskolan har gjort underverk för vår musikindustri. Låt oss ge våra elever och lärare möjlighet att använda de digitala verktygen för att ställa de riktiga frågorna och finna de viktiga sanningarna. Den tredje är ett gott innovationsklimat. I den digitala konkurrensen kan ingen göra allt. Goda idéer i en industri kommer omedelbart plockas upp av andra. De avgörande faktorerna för framgång blir öppet nätverkande, konstruktivt samarbet­e

och verkligt värdeskapande. Att om­värdera och ompröva blir affärs­ kritiskt. Förutfattade meningar blir bojsänken. I det samhället bidrar alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller geografisk hemvist. Jämställdhe­t och öppenhet blir de ultimata konkurrensfördelarna.

med marknadsekonomiska drivkrafter och globalt ansvarstagande. Så framtidssäkrar vi Sverige och räddar världen på köpet. ■

SMART CHAT

Sverige är unikt. Mina internationella kollegor ser med förundran och avund på vårt land där levnadsstandard och kreativitet kombineras med tolerans och ett visionärt ledarskap. Tillsammans kan vi trovärdigt visa resten av världen hur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle kan byggas, där allas rätt och möjlighet att bidra går hand i hand

Twittra med Eric levander

den 12 september kl.15:00 om hur digitaliseringen kan bidra till ett hållbart samhälle. Tweeta @Smartmedia_Publ använd #fokusinfrastruktur

E16 FÖR EN GRÄNSÖVERSKRIDANDE OCH FOSSILFRI FRAMTID Utvecklingen av gränslänken Kongsvinger-Torsby och Gävle hamn gör E16 transportstråk genom Skandinavien. Även transporter från norra Sverige, Norge och Finland längs E45 och E4 når Oslo-

E16 är av stor vikt för näringslivs- och turismutvecklingen i Sverige och Norge. Stråket går från Bergen genom Norges vackra Europas största vintersportområde, Sveriges största exportindustri- och turistnäringsregion utanför storstadsområdena. På östra delen passerar E16 rakt igenom Mellansveriges logisktiknav, Borlänge-Gävle, och knyter an till Gävle hamn.

www.e16.se

Längs E16 eftersträvas en utbyggd infrastruktur för fossilfria framtida transporter. Partnerskap

E16 Gävl

itter

på tw

Oslo

VÄLKOMMEN HEM FRÅN JOBBET! Våra medarbetare är samhällets hjältar. Vi driftar och underhåller den kritiska infrastrukturen och din vardag är beroende av det jobb som vi utför. Infratek fokuserar på säkerheten framför allt. Vi behöver fler kollegor.

WWW.INFRATEK.SE

VI LADDAR SVERIGE

Är du laddad?

Elbilen är framtiden och framtiden är snart här. Sverige har som mål att ha en fossilfri fordonsflotta till år 2030. Vi kommer att hjälpa till genom att leverera, installera och serva laddstolpar och infrastruktur så att vi tillsammans kan nå det målet.

Vi på Midroc finns här för att hjälpa dig få ut största möjliga nytta för dina pengar. Vi har jobbat med avancerade system för laddning av elbilar sedan 2010. När du anlitar oss blir vi din partner hela vägen, från projektering till installation och service.

Redan 2020 beräknas ca 200 000 elfordon finnas i Sverige och därför behöver vi bygga laddstationer i hela landet. Den här omställningen kommer att kräva investeringar från kommun, landsting, industri och fastighetsägare för att bli verklighet.

Hör av dig till oss så berättar vi mer om våra tekniska lösningar för dina behov. viladdarsverige.se