Fokus Studera 180404

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

APRIL 2018

STUDERA Framtidsyrket

Vad gör en ingenjör?

Hetaste utbildningarna Studenter berättar

YH

Leder till attraktiva jobb

EDWARD BLOM

"Det är bra att ha ett yrkesval i åtanke" #FOKUSSTUDERA

Vill du jobba på sjön och ändå vara på hemmaplan? Då är skärgårdstrafiken något för dig!

Vill du jobba i skärgården?

YH-Skärgårdskapten (400p) är en tvåårig yrkeshögskoleutbildningen för dig som vill satsa på en karriär inom skärgårdstrafiken. Efter avslutad och godkänd utbildning erhåller du Fartygsbefälsexamen klass VII med behörighet. Titta in på vår hemsida sjoutbildning.se för mer info.

Marina läroverket Sjöutbildning Stocksunds hamn|182 78 Stocksund Tel 08-506 532 90 | sjoutbildning@klartskepp.se

www.sjoutbildning.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 LEDARE THOMAS PERSSON

YH är framtiden!

För många studerande handlar yrkeshögskolan (YH) om att ta ett nytt steg i karriären, en chans att prova något annat eller att förverkliga en dröm. Utbudet av utbildningar är stort och det finns något för alla. Inom yrkeshögskolan utbildas allt från framtidens soleltekniker, spelutvecklare och lokförare till tandsköterskor och trädgårdsmästare.

04

08

16

30

LÄS MER OM... 04 Studentpanel 08 Vad gör en ingenjör? 10 Här är bristyrkena 14 Guide till universiteten 16 Profilen Edward Blom 20 Hetaste utbildningarna 24 YH leder till jobb 28 Vad gör en produktionstekniker? 30 Krönika Malin Påhls Hansson

TEXT THOMAS PERSSON FOTO MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN

FOKUS STUDERA PROJEKTLEDARE: Linnéa Ekström

linnea.ekstrom@smartmediaagency.se VD: Fredrik Lagergren

N

yligen inledde vi en historisk expansion av yrkeshögskolan. Antalet utbildningsplatser ökar och allt fler får chansen att läsa en YH-utbildning. I januari i år beviljade vi 525 nya utbildningar och totalt 36 000 nya utbildningsplatser. Fram till 2022 kommer årsplatserna att öka med nästan 50 %. Den som inte känner till yrkeshögskolans framgångar kanske frågar sig varför den här expansionen kommer nu, men tittar man på resultaten är det tydligt att YH behövs. Idag har 93 % av alla som tar examen jobb inom ett år, 80 % hade jobb redan inom en månad. Mer än hälften av de studerande får jobb på sina LIAplatser, där LIA står för lärande i arbetslivet - den handledda praktikform som gäller inom YH. Dessutom uppger åtta av tio att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen. Efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor i Sverige idag och listan på branscher och företag som brottas med rekryteringsproblem lång. Situationen kräver att allt fler vidareutbildar sig inom ett yrke eller är beredda på att omskola sig och göra en karriärväxling. Här har yrkeshögskolan en viktig och växande roll för att få fler att ta sig framåt i arbetslivet. För att alla YH-utbildningar ska leda till jobb tas alla utbildningar fram i nära samarbete

Företag och offentliga arbetsgivare i hela landet letar efter kompetenta medarbetare. Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan

med arbetslivet. För att vi på Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en utbildning krävs bland annat efterfrågan på arbetsmarknaden och en ledningsgrupp med representanter från det berörda arbetslivet. Det är också viktigt att det finns tillräckligt många LIA-platser och att utbildningen är skräddarsydd så att de studerande lär sig vad de behöver kunna för att bli anställningsbara direkt efter utbildningen. Företag och offentliga arbetsgivare i hela landet letar efter kompetenta medarbetare. Därför är vi på myndigheten väldigt nöjda med att vi i år kunnat bevilja fler utbildningsplatser i landets alla län. Jönköpings län får flest platser i relation till invånarantal. Gotland får, efter några års låga siffror, en rejäl utökning. De senaste årens ökning av storstadslänens andel av det totala antalet platser bryts. YH finns fortsatt i hela landet, i alla län och i hälften av alla kommuner. Oavsett om du nyligen tagit studenten, om du vill vidareutbilda dig inom ditt yrke eller byta karriär helt, är jag övertygad om att det även finns något för dig inom yrkeshögskolan. Därför vill jag uppmuntra dig att ta dig tid att tänka på din egen karriär, dina möjligheter och vad en YH-utbildning skulle kunna innebära för dig. Vem vet, din ansökan kanske är det första steget till ditt framtida drömjobb? n

REDAKTIONSCHEF: Anna Calleberg TEXT: Alexandra Ekström Madrid, Cathrina Holm,

Sandra Sahlén, Håkan Söderberg, Annika Wihlborg OMSLAGSBILD: Eva Hildén Smith/LaBelle Rockette LAYOUT: Frida Andersson DISTRIBUTION: TRYCK:

Svenska Dagbladet, april 2018

V-TAB Södertälje

SMART MEDIA PUBLISHING SVERIGE AB

Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel: 08-408 08 613 redaktion@smartmediaagency.se www.smartmediapublishing.com

TREVLIG LÄSNING! Linnéa Ekström Projektledare

LÄS PÅ NOVA! Specialistundersköterska – äldre

Integrationspedagog

Fyra terminer, 50 %, distans med träffar i Kalmar

Fyra terminer, 100 %, distans med träffar i Oskarshamn eller Värnamo

För dig som älskar ditt jobb som undersköterska, men är sugen på att utveckla dig själv och din arbetsplats.

Du lär dig att arbeta på ett professionellt och kvalificerat sätt med asylsökande och nyanlända samt främja deras integration.

Produktionsteknik

Stödpedagog

Fem terminer, 50 %, distans med träffar i Oskarshamn

Fyra terminer, 100 %, distans med träffar i Oskarshamn eller Värnamo

Kraven på kompetens i tillverkningsföretag ökar stadigt, samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. En framtidsbransch, helt enkelt!

Utbildningen för dig som vill skapa möjligheter till ökad livskvalitet och bättre hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Hela vårt utbildningsutbud och mer information hittar du på vår hemsida oskarshamn.se/nova

Följ oss på

ANNONS

FRAMTIDENS UTVECKLING KRÄVER HÖG KOMPETENS I MATEMATIK TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

På Chalmers i Göteborg erbjuds civilingenjörsstudenterna att välja framtidsprogrammet teknisk matematik. För att utveckla intelligenta system, robotar och AI behövs gedigna kunskaper inom ämnet - och behovet på arbetsmarknaden är stort. Matematiken är mer aktuell än någonsin tidigare. Matematik och statistik ligger i absolut framkant av modern teknikutveckling och används inom utveckling av intelligenta och autonoma system, vars användningsområden inte tycks veta några gränser. Samtidigt är matematik och statistik en ingenjörs kraftfullaste verktyg. Första året på utbildningen innehåller främst matematikkurser. Utöver detta introduceras grunder inom både programmering och mekanik; två klassiska til�lämpningsområden för matematiken. Även det andra året domineras av matematik och statistik, matematiken tillämpas här i kurserna Elektromagnetisk fältteori och Industriell ekonomi. Under det tredje året erbjuds större valfrihet, tillsammans med mycket teknisk breddning. Den breda grundutbildningen gör att det finns många olika mastersprogram att välja bland. De flesta studenterna väljer att fördjupa sig ytterligare inom matematik eller mot hantering av stora datamängder och artificiell intelligens. Ungefär en fjärdedel av examinerade väljer att forska inom exempelvis matematik, statistik eller datavetenskap. Resterande tre fjärdedelar jobbar inom många olika områden, mycket ofta med analys och förbättring av algoritmer för mjukvaru- och produktutveckling inom exempelvis fordonsindustrin och telekom.

SMART FAKTA. Medellönen för en matematiker är mycket hög. Enligt en undersökning som rådgivningsföretaget Max Matthiesen gjort är matematiker den yrkeskategori som har högst lön i förhållande till hur svårt det är att komma in på utbildningen. Lönen är 4 procent lägre jämfört med en läkare och 40 procent högre än en civilingenjör.

Jag har alltid varit tekniskt intresserad Daniel Langkilde

Redan på gymnasiet intresserade han sig för AI och maskininlärning, när det var dags att välja högre utbildning var valet självklart. Daniel Langkilde växte upp i Göteborg och var tidigt tekniskt intresserad, han trivdes i staden och ville stanna. Därför blev Civilingenjörsprogrammet på Chalmers hans förstahandsval. Ett val som passade honom perfekt. -Jag hade mycket roligare på Chalmers än jag någonsin haft i grundskolan och gymnasiet. Alla studenter har olika bakgrund men har samma intresse vilket skapar en härlig miljö, säger han. Eftersom han var intresserad av AI och maskininlärning redan från början valde han först att inrikta sig på teknisk fysik och sedan valde han att fördjupa sig i teknisk matematik. Han tyckte att det var tufft men att det var tydligt hur de olika kurserna hängde ihop. Efter ett tag började han förstå alla bitarna och då blev studierna lättare. -Man får räkna med att det är hårt arbete och mycket plugg som gäller första året. Man måste tycka att det är roligt för att orka med men samtidigt träffar man många nya vänner så att man kan stötta varandra, säger Daniel Langkilde. AI och maskininlärning har sin grund i matematiken. Man skapar modeller som replikerar mänskligt beteende genom avancerade algoritmer. Modern teknik innehåller fler och fler av dessa avancerade algoritmer för att underlätta människans arbete i olika sammanhang. Idag driver Daniel Langkilde ett eget start up-bolag som driver utvecklingen framåt. -Kort kan man säga att vi producerar exempel som krävs för att datorer ska lära sig att lösa problem. När man ska lära en dator att lösa problem måste man ha enorma mängder exempel som den kan lära av vilket är väldigt tidskrävande. Vi erbjuder en lösning för sådana exempel, säger han.

Jag ville ha en bred utbildning Milica Bijelovic

Eftersom hon var osäker på vad hon ville arbeta med i framtiden ville hon ha en bred utbildning. Samtidigt hade hon fallenhet för matematiken. Milica Bijelovic valde civilingenjörsprogrammet med inriktning teknisk matematik eftersom hon ville ha en solid grund och hålla många dörrar för framtiden öppna. Efter ett par år på utbildningen blev det tydligare vad jag ville göra. -När all den nya kunskapen från utbildningen hade landat var det tydligt att det var programmeringen som jag gillade. Jag inriktade mig mer på algoritmer, AI och robotar vilket var mitt i prick för mig. Senare valde jag att göra min master i Complex adaptiv systems, berättar hon. Nu när jag har tagit min examen och är ute i arbetslivet är jag jättenöjd den breda kunskapsbasen som jag har. Jag lär mig snabbt nya saker och är inte rädd för att anta svåra utmaningar. -I början av utbildningen var allt väldigt svårt vilket har gjort att jag inte oroar mig för svåra saker längre, säger hon. Milica Bijelovic arbetar nu med mjukvaran till AGVer, alltså autonoma truckar så som självkörande gaffeltruckar på lager. Hon menar att det är nu hon får skörda frukten av allt hårt arbete som hon la ner under utbildningen. -När man pluggar är utgår allting från min individuella prestation men när man jobbar är man ju i grupp och jobbar tillsammans mot målet, förklarar hon. Det är stor skillnad på att plugga på universitetet gentemot gymnasiestudier, det är svårt. Det tar ett tag att lära sig hur man ska plugga på universitetsnivå så det är viktigt att inte ge upp. -Kuggar man mycket i början behöver inte det betyda att man inte passar på utbildningen, studietekniken kommer efter hand. Lite motvind är bara bra. Jag lärde mig mer mitt första halvår på universitetet än jag någonsin gjort tidigare. Så kör hårt och våga misslyckas, säger hon.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 PANEL FRÅGOR & SVAR OM UTBILDNINGAR

JOEL ANDERSSON. Ålder: 27 år Från: Trosa Studerar: TV-produktionspecialist, 400 YH-poäng, GTV Gamleby

FRÅGOR OCH SVAR OM UTBILDNING

Varför valde du just den här utbildningen? När jag var liten gjorde jag egna tv-program med familjens VHS-kamera och så praktiserade jag på SVT. Jag ville tillbaka till den världen. Först trodde jag att jag behövde vara akademiker så jag började läsa retorik men hoppade av och läste lite mediaproduktion i Malmö. En kompis tipsade om Gamleby som har mycket bra teknik och kändes bra. Här får man testa mycket olika arbetsuppgifter. Hur är utbildningen? Vi börjar med att lära om tekniken som reporterkameror och filmkameror. Vi sänder nyheter, gör reportage, skapar nyhetsinslag, producerar tv-program och vi fördjupar oss i drama och reality samt personporträtt. Vi får besök av många bra föreläsare från arbetslivet. Vi har också 28 veckor praktik. Vad vill du jobba med när du läst klart? Att få fota och klippa är drömmen - gärna dokumentär. Var det något du funderade över innan du började? Gamleby är litet och man måste umgås med de på skolan för det finns inte så mycket annat att göra. Det är påfrestande många gånger men det är också häftigt och fint att man blir en så tajt grupp av en blandad klass. Alla var med på att vi skulle göra det bästa av tiden.

JESSICA LIND. Ålder: 40 år Från: Knivsta Studerar: Teknisk fastighetsförvatare, 400 yh-poäng, KYH.

Varför valde du just den här utbildningen? Jag har många års arbetslivserfarenhet och har haft flera ledarroller bland annat inom hotelloch restaurangbranschen. Nu senast var jag VD för ett bolag som bland annat tog hand om bostäder för utbytesstudenter. Det var så jag fick insikt i fastighetsbranschen, jag deltog i byggprojekt och hade kontakt med flera fastighetsförvaltare. När det blev dags för mig att göra något nytt ville jag byta bana och jag bestämde mig för att söka utbildningen. Hur är utbildningen? Den är bra! Framför allt är den bred och ger de specialkunskaper som behövs för att kunna arbeta med fastighetsförvaltning på olika sätt efter utbildningen. Just nu lär vi oss energieffektivisering, tidigare har vi bland annat läst entreprenadjuridik, avtal, lagar, projektering och ekonomi. Andra året har vi också praktik för att lära känna branschen och fördjupa våra kunskaper. Vad vill du jobba med när du läst klart? Jag vill såklart jobba med fastigheter men har ännu inte bestämt vilket spår jag ska ta. För mig är det viktigast att jobba på ett bra företag och i ett bra team. Var det något du funderade över innan du började? Jag funderade över om utbildningen skulle leda till jobb. Nu när jag gått utbildningen ett tag känner jag mig dock trygg i att jag lär mig vad arbetsmarknaden efterfrågar.

DANIEL YOUSEFI. Ålder: 29 år Från: Östersund Studerar: Copywriting, Forsbergs Skola

Varför valde du just den här utbildningen? Jag hade hållit på med lite annat innan och alltid tyckt att reklam är kul. Jag snackade med andra som gått utbildningen och jobbade i branschen och de rekommenderade den. Hur är utbildningen? Den styrs främst av behovet i branschen, vilken konstant befinner sig i en innovationsfas. Därmed kan utbildningen variera en del från år till år för att anpassa sig efter de senaste rönen. Det kan vara förvirrande men det är viktigt att utbildningen är organisk och tar hänsyn till omvärlden. Samtidigt är det lätt att prata med lärarna och ledningen om det blir frågetecken. Vad vill du jobba med när du läst klart? Jag vill framförallt jobba med att ta fram idéer. Som copywriter kan man gå lite olika vägar, men jag vill vara mer av en idécopy. Var det något du funderade över innan du började? Mitt största frågetecken var ifall skolan stod för kaffet. Det gjorde dem inte.

JOAKIM FRANKLIN. Ålder: 33 år Från: Nacka Studerar: Samhällsplanerarprogrammet 180 hp, Stockholms Universitet

Hur är utbildningen? Utbildningen är teoretisk snarare än praktisk men både väldigt intressant och bred. Tre utav sex terminer är obligatoriska för alla som läser samhällsplanering. Utöver det får vi välja mellan en termin statistik eller nationalekonomi och därefter välja två terminer valfritt. Jag valde att läsa kulturmiljöfrågor samt kulturgeografi så att jag kan ta en kandidatexamen även i det ämnet. Jag skulle absolut rekommendera utbildningen till andra men det är viktigt att ta ställning till om man vill läsa samhällsplanering utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ur ett mer tekniskt. Vad vill du jobba med när du läst klart? Jag kan tänka mig att jobba med mycket och bredden på utbildningen gör det möjligt att jobba med många olika saker. Som samhällsplanerare kan man arbeta med planering både inom statlig, kommunal och privat sektor. Många blir planarkitekter eller jobbar med översiktsplanering och bygglovsfrågor, gör utredningar och så vidare. Var det något du funderade över innan du började? Jag var rädd att jag skulle vara äldst och lite udda som började plugga som 30-åring men så var det inte alls. Det var många som var äldre och även äldre än mig.

LISA LINDÉN. Ålder: 33 år Från: Tranemo utanför Borås. Studerar: Masterprogram Sociologi, 120 hp, Göteborgs Universitet

Varför valde du just den här utbildningen? Jag hade läst min kandidatexamen i sociologi på samma institution. Jag ville läsa mer teori och metod eftersom jag visste att jag ville doktorera efter utbildningen vilket jag också gjorde innan jag nu är tillbaka som forskare på Göteborgs Universitet. Hur är utbildningen? På många sätt var den ännu bättre än jag väntat mig. Framförallt eftersom vi fick läsa fler samtida teorier och lära oss nya områden inom sociologi. Dessutom var metodkurserna jättebra, vi fick fördjupade kunskaper i både kvantitativ och kvalitativ metod. Vad vill du jobba med när du läst klart? Jag har flera möjligheter att välja mellan men jag vill forska vilket jag gör nu. Jag har mitt drömjobb! Mitt nuvarande jobb innebär att jag forskar både i Sverige och i Storbritannien. Det passar mig eftersom jag tycker om att resa, skriva och jobba med empiri och teori. Var det något du funderade över innan du började? Det är klart att jag kände press för att jag ville vidare men utbildningen var bra och jag uppskattade att gå ett program eftersom man får bättre sammanhållning.

ANNONS

Här får man lära sig förstå vår planet

Mycket av undervisningen sker i fält (Isle of Mull, Skottland).

Geologi är på många sätt den ultimata naturvetenskapen. För att förstå hur jorden fungerar behöver man ha koll på både matte, kemi, fysik, och biologi. Allt hänger ihop: jordens inre samverkar med berggrunden, jordtäcket och haven, med klimatet och med växt- och djurliv. Som geolog lär man sig att se världen med helt andra ögon. TEXT RICHARD GYLLENCREUTZ, RICHARD.GYLLENCREUTZ@GEO.SU.SE FOTO V. PEASE OCH R. GYLLENCREUTZ

Den nya Kandidatutbildningen geologi, geokemi och geofysik 180 hp vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet startades höstterminen 2017. Geologisk kunskap ligger till grund för stora samhällsfrågor gällande klimatförändringar, naturresurser, hållbar utveckling och infrastruktur. Fanny Axelsson fick jobb som miljökonsult direkt efter utbildningen. –Under min utbildning fick jag uppleva och lära mig otroligt mycket. Vi har bland annat varit på ett flertal exkursioner, både inom Sverige och utomlands, som gav praktiska kunskaper som inte hade kunnat ges i ett vanligt klassrum, säger Fanny. Hon presenterade sitt examensarbete i geokemi

vid Institutionen för geologiska vetenskaper i februari 2018. –Att plugga ett ämne som jag har ett brinnande intresse för och där varje kurs kändes spännande var det bästa beslutet jag kunde ta. Enligt Per Klingbjer, förbundsdirektör vid fackförbundet Naturvetarna och tidigare verksam vid Utbildningsdepartementet, kommer det att bli brist på geovetare inom tio år: ”I nuläget är det redan särskilt svårt att hitta rätt kompetens inom vetenskap, teknik och FoU, inte minst geologer är en efterfrågad kompetens.” – Denna utbildning behövs för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden. Vi riktar oss främst till naturvetare, säger Alasdair Skelton, studierektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper. Geologi, som kan kallas det femte naturvetaräm-

Att plugga ett ämne som jag har ett brinnande intresse för och där varje kurs kändes spännande var det bästa beslutet jag kunde ta. net, finns inte som ämne i grundskolan eller gymnasiet. Många som läser naturvetenskaplig eller teknisk linje på gymnasiet känner inte till att ämnet geologi är en naturvetenskap, eller att det finns som universitetsutbildning. Den treåriga utbildningen i geologi, geokemi och geofysik är bred och omfattar både teoretiska och praktiska kunskaper. Undervisningen sker inte bara i föreläsningssalar, utan även i laboratorier, datasalar och inte minst ute i fält. Det ingår exkursioner till Utö, Gotland och Askö i Sverige, och till Skottland, Spanien och Tyskland, för geologi, geokemi och geofysik är ämnen man måste titta och ta på. Som geolog har du en internationell arbetsmarknad att se fram emot. Oftast innebär arbetet som geolog, geokemist eller geofysiker att göra olika mätningar i fält på till exempel berg,

Bottensediment fascinerar på Askölaboratoriet.

jord eller vatten, eller mätningar till sjöss med olika typer av ekolod och sedimentprovtagare, som sedan följs upp av lab-analyser, databearbetning, tolkning och sammanställning i form av rapporter och kartor.

5

FRÅGOR OM GEOLOGI, GEOKEMI OCH GEOFYSIK-PROGRAMMET 1. Vilka slags jobb kan man få efter utbildningen? De flesta geologer får jobb inom teknikkonsultföretag, myndigheter som SGU, samt inom gruv-branschen, eller som forskare. Geologer arbetar bland annat med planering av stora infrastrukturprojekt som byggen av tunnlar och broar, samt med kartläggning av naturresurser, propektering av mineral och med marksanering 2. Vilken behörighet krävs? Särskild behörighet – Fysik B, Kemi B och Matematik D / Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (Områdesbehörighet 13 eller A13 utom Biologi A+B eller Biologi 1+2) 3. Hur lång är utbildningen? 180 hp eller tre års heltidsstudier. Delar av undervisningen sker i fält, både i Sverige och utomlands. 4. Vad tjänar man? Medellönen för geologer ligger på 42 200 kr (2017). Ingångslönen är i genomsnitt 30 900 kr (2017). Källa: SACO-Naturvetarna lönestatistik 5. Hur ser arbetsmarknaden ut? Mycket god inom anläggningskonsultfirmor och inom prospektering och gruvnäring. I övrigt är det balans på arbetsmarknaden – det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb. Många fler geologer kommer troligen behövas inom tio år. Mer information om våra kurser och program: www.geo.su.se

Svenska språket som främsta arbetsredskap Nina Lund tog sin kandidatexamen genom Språkvetarprogrammet med fokus på svenska språket vid Uppsala universitet. Därefter valde hon att stanna kvar vid Institutionen för nordiska språk och läsa Masterprogrammet i svenska. Idag arbetar hon som kommunikatör på Gotlands museum och använder sina gedigna svenskkunskaper varje dag.

Nina Lund, kommunikatör på Gotlands museum

Nina Lund har alltid gillat ord, att läsa och att skriva. Det var därför naturligt att söka sig till språkutbildningarna på universitetet. Samtidigt som hon studerade på kandidatnivån praktiserade hon på kommunikationsavdelningen på Nordiska museet, vilket gjorde att hon började sikta på en framtid som kommunikatör. - Att läsa en master öppnar för möjligheten att doktorera, men gör också att man sticker ut på arbetsmarknaden utanför universitetsvärlden. Med en masterexamen blir man mer av en expert på sitt område och som kommunikatör ville jag vara expert på svenska språket, förklarar Nina Lund. Hon trivdes på masterutbildningen eftersom det var en ganska liten grupp studenter där alla hade olika intresseområden inom svenska språket. Det är lätt att anpassa utbildningen efter sina egna intressen. - Jag fick välja bland många olika delkurser. Jag läste bland annat en kurs om språkvetenskap ur ett genusperspektiv och en i isländska förutom fördjupningen i svenska. Jag valde också att skriva både magisteruppsats första året och masteruppsats det andra, men magisteruppsatsen är bara nödvändig om man vill ta ut en magisterexamen efter första året på programmet. I sitt yrke har hon stor användning av sina kunskaper. I

diskussioner om språkriktighet kan hon förklara vad som är riktigt. På så sätt har hon också blivit hela organisationens språkstöd vilket hon tycker om. - Jag producerade mycket text under masterprogrammet. Det gjorde att jag lärde mig använda ett mer akademiskt språk, vilket jag använder även i jobbet. När man arbetar på ett museum är det bra att ha en gedigen akademisk bakgrund, säger hon. Masterprogrammet i svenska ligger under Institutionen för nordiska språk och den blev som en liten oas för Nina Lund. - Det var alltid så trevlig stämning där. Vi masterstudenter hade ett eget litet rum där vi kunde sitta och skriva, vilket jag utnyttjade ofta, säger hon. Förutom att Nina Lund är väldigt nöjd med både sin kandidatutbildning och masterutbildning vid Uppsala universitet var hon väldigt nöjd med Uppsala som studentstad. Staden är full av andra studenter och man blir snabbt en del av studentlivet. Det finns en stark gemenskap och det är lätt att hitta sitt sammanhang i staden.

Olika vägar till Masterprogrammet i svenska För att läsa Masterprogrammet i svenska behöver du ha en kandidatexamen med minst 60 högskolepoäng i svenska, Nordiska språk eller Svenska som andraspråk. Du behöver inte ha läst något särskilt kandidatprogram, utan du kan bygga ihop din egen kandidatexamen genom att läsa så kallade fristående kurser. De flesta kurser som ingår i kandidatprogrammen ges även som fristående kurser. Institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet Vi erbjuder ett stort antal kurser på olika nivåer inom grundutbildningen och forskarutbildning. Läs mer på www.nordiska.uu.se

ANNONS

Kärnan i att vara ingenjör – att hela tiden utvecklas och utveckla De befinner sig i olika stadier i sina yrkeskarriärer, tre teknologer, en doktorand och en yrkesverksam civilingenjör. Med sina utbildningar inom ämnesområdet Elektro/Data/IT på Chalmers tekniska högskola i Göteborg ser de att de kan göra skillnad och driva teknikutvecklingen mot ett hållbart samhälle. TEXT CATHRINA HOLM

”Min dröm är att göra skillnad!” – Mitt drömyrke? Att få jobba med medicinsk teknik och utveckla medicintekniska hjälpmedel. Lite som att vara en blandning mellan läkare och biotekniker och min dröm har alltid varit att jobba med något Emma Dahlin som gör skillnad. Det säger Emma Dahlin, 21 år och andraårsstudent på civilingenjörsutbildningen i Elektroteknik. Masterinriktningen har hon redan börjat tänka på och det är alltså medicinsk teknik som lockar mest bland många andra inriktningar, såsom kommunikationssystem, elkraftteknik, mikrovågsteknik och rymdteknik. – Elektroteknik är ett brett område vilket både avspeglas i de kurser vi läser och hur arbetsmarknaden ser ut. Faktum är att man inte behöver ha en utstuderad plan när man börjar, det är bara att våga satsa för allt löser sig längst vägen. Medan första året bestod av mer grundläggande kurser, i princip samma som för andra program, har hon under andra året läst mer programspecifika kurser såsom Elektronik, Elektromagnetiska fält och Miljöteknik. Det är även en hel del fysik och matte på schemat. – Visst är det en utmaning men att det ska vara så svårt att man måste plugga tolv timmar om dygnet är en myt. Vill man

ha stöd från professorer och övningsledare är de jättebra; annars är klassen som en liten familj och vi ser till att hjälpa varandra när vi kör fast, säger hon. Det där med familj är viktigt för visst står plugget i fokus men det finns ju mer som studentlivet bjuder på för den som vill. Emma Dahlin har själv valt att engagera sig i Elektrotekniksektionen och är sedan årsskiftet dessutom ordförande. – Jag gillar att engagera mig och såg uppgiften som sektionsordförande som utmanande. Min uppgift är att representera Elektroteknik och att vara en kommunikationslänk mellan sektionen och kåren/högskolan. För mig är det viktigt att utvecklas på många sätt, och att samtidigt ha roligt.

Musikkarriären samsas med en doktorandtjänst Att stå på scen inför ett publikhav i Sommarsverige och spela tillsammans med sitt band är mångas dröm. Någon som vet hur det faktiskt känns Sebastian är Sebastian Gustafsson. Under Gustafsson festivaldagarna på Peace & Love 2016 var det hela 30 000 besökare och hundratals artister där alltså Sebastian Gustafssons rockband ingick. Bandet han spelar trummor i har funnits i fyra år, men för honom har musiken varit en

Projektet drivs i nära samarbete med olika företag, vilket gör att jag har nära kontakt med industrin och kan knyta värdefulla kontakter. Sebastian Gustafsson

passion längre än så. – Dessvärre är det svårt att finna tillräckligt med tid för musiken, även om det vore kul att uppträda mer. Peace & Love får väl räknas som höjdpunkten på min musikaliska karriär, säger han med ett skratt. Musikkarriären har fått samsas med en doktorandtjänst på Chalmers, ett resultat av en avslutad master inom Elektroteknik. Det var under senare delen av studierna som en möjlighet till extraknäck uppstod, vilket ledde honom till den avdelning han nu doktorerar på sedan snart fem år. – Även om jag alltid har haft ett stort teknikintresse var det först efter påbörjad civilingenjörsutbildning som jag insåg att det var rätt inriktning om man vill vara med och utveckla framti-

ANNONS

SMART FAKTA. Chalmers har fem program inom Elektro/Data/IT: Civilingenjör Datateknik, Högskoleingenjör Datateknik, Civilingenjör Elektroteknik, Högskoleingenjör Elektroteknik, samt Civilingenjör Informationsteknik. För mer information, besök chalmers.se.

dens teknik. Dock så tyckte jag som många andra att doktorera verkade diffust och förknippat med forskning som ingen ändå förstår. I slutändan låter jag alltid magkänslan styra och kan nu säga att det är mer intressant och konkret än man kan tro. Sebastian Gustafssons doktorandprojekt är tvådelat och berör både ny mätmetodik för att karakterisera mikrovågskretsar och nya effektivare halvledarmaterial. Det handlar i stort om att bidra till nya generationens mobilsystem, något som åtminstone det är lättare för gemene man att sätta sig in i. – Projektet drivs i nära samarbete med olika företag, vilket gör att jag har nära kontakt med industrin och kan knyta värdefulla kontakter. Jag får också presentera mina forskningsresultat på stora internationella konferenser och kan därmed bygga upp mitt kontaktnät, och ett namn för framtiden. Ja, hur ser han på framtiden? Musiken är inte helt lagd på hyllan, men Sebastian Gustafsson är också sugen på att jobba ute i industrin. Sin doktorsavhandling kommer han att ta med sig i meritlistan. – Det finns ju faktiskt fler val än ett, till exempel kan man stanna i akademin eller göra en industriell karriär. För mig lutar det åt det senare alternativet. Men först är det disputation i sommar. Och han är lite nervös. Sin scenvana till trots.

”För mig är miljöperspektivet oerhört viktigt” Linje 55 i Göteborg är en speciell busslinje. Inte bara för göteborgare, utan för hela Sveriges framtida, eldrivna kollektivtrafik. Mellan ChalAnna-Maria mers/Johanneberg Science Park och Holmberg Chalmers/Lindholmen Science Park kör nämligen Volvo Bussars konceptfordon som utvecklats för att utvärdera ny miljöanpassad teknik för kollektivtrafiken. De elbussar som trafikerar linjen är utrustade med elmotorer och litiumjonbatterier, och laddas med hjälp av elnätet. Mitt i utvecklingen sitter Anna-Maria Holmberg, före detta student på civilingenjörsutbildningen Elektroteknik på Chalmers, numera komponentansvarig för DC/DC- konverterare på Volvo Trucks. Hon jobbar med Electromobility, det vill säga den teknik som ska göra våra fordon oberoende av fossilt bränsle framöver. Just de där batterierna som sitter i bussarna på Linje 55 ingår i den produktportfölj hon och hennes team ansvarar för. – Mitt intresse för elektronik började egentligen med en fascination för rymden och en drivkraft att förstå hur saker och ting fungerar, säger hon. Att börja förstå hur blixtar, eller till och med vanliga stickproppar, fungerar blev verkligen en aha-upplevelse! För Anna-Maria Holmberg blev därför Elektroteknik ett självklart val, och hon ser många spännande arbetsområden. – Det går att jobba inom en mängd olika yrken som elektroingenjör; vissa får rollen som teknisk specialist medan andra går åt management- och projektledningshållet, säger hon. Anna-

Maria Holmbergs roll är också bred. Dagligen har hon kontakt med underleverantörer, är ansvarig för produktpriser och avtal, provningar, el- och materialfrågor och en mängd andra uppgifter. Men framförallt är hon med och driver det tekniksprång som nu pågår inom fordonsindustrin; det som drivs av energieffektivitet och hållbarhet ur ett brett perspektiv. – För mig är miljöperspektivet oerhört viktigt och en av mina men också Volvo Trucks drivkrafter. Ny teknik kommer hela tiden och det gäller att ständigt lära sig för att hänga med. Vilket också är kärnan i att vara civilingenjör – att hela tiden utvecklas och utveckla, säger hon.

”Jag hade aldrig programmerat innan” Steget från Shanghai och Hongkong till Chalmers i Göteborg, och från historia till datateknik är inte långt, åtminstone inte om man Miranda heter Miranda Aldrin och är 23 år. Aldrin Ursprungligen kommer hon från Stockholm men på grund av hennes pappas utlandstjänst inom bankväsendet har Miranda spenderat många av sina skoldagar på andra sidan jordklotet, där hon också tog studenten. – I Hongkong väljer många att läsa vidare inom ämnen som historia eller ekonomi och business, vilket också var min första tanke när jag väl tog studenten. Samtidigt har jag alltid varit duktig på naturvetenskapliga ämnen och började dessutom intressera mig för datorer och elektronik. Historia byttes därför mot Datateknik på Chalmers, något som Miranda Aldrin hållit fast vid sedan 2014. Datateknik är ett brett område och inkluderar såväl hårdvara som mjukvara, men för Miranda Aldrin är det programmering som ligger allra högst i topp. – Jag hade ju aldrig programmerat innan utan tog en gratis onlinekurs på Code Academy som jag kan rekommendera alla som är nyfikna. Med Code Academy kan även nybörjare lära sig grunden i programmering rent praktiskt, säger hon. Att lösa problem är vad som driver henne och under hennes snart fyra år på Chalmers har det också varit många projektkurser med konkreta utmaningar, som att få en robot att balansera. Det område hon tycker är allra mest spännande är dock UX, User Experience, och till hösten ska Miranda Aldrin inleda sin Master inom Interaktionsdesign och teknik. User Experience handlar om betydligt mer än programmering av hård- och mjukvara; det handlar om att förstå hur vi människor fungerar. – Behovet av användarvänliga produkter ökar; datorer finns ju i allt nuförtiden men det handlar ju till syvende och sist om att det är vi människor som ska kunna förstå och använda oss av dem. Och det är just det jag är intresserad av; att skapa lättanvända produkter som du och jag kan använda oss av på ett smidigt sätt, säger Miranda Aldrin.

Fokus på entreprenörskap inom mjukvaruutveckling På frågan varför Hampus Dahlin 24 år, född och uppvuxen i Göteborg, valde att läsa till civilingenjör är svaret att det till viss del berodde på programHampus met ”Felix stör en ingenjör” som rullade Dahlin på TV4 ett tag. Även om det bara gav en begränsad insikt i vad ingenjörsyrket verkligen innebär satte det griller i huvudet på honom. – Jag är ju dessutom uppväxt i Göteborg med omnejd och såg på nära håll hur roligt det verkade vara att plugga på Chalmers. Så på den vägen är det. Hampus Dahlin beskriver sig också som dataspelsnörd som yngre och upptäckte programmering under sin tekniska utbildning på gymnasiet. Att både vara kreativ och problemlösare attraherade honom, vilket gjorde det naturligt att fortsätta fokusera på programmering. Han valde därför Informationsteknik på Chalmers. – Ganska snart upptäckte jag att det går att vara problemlösare på en lite mer övergripande nivå, säger han. Fokus för mig har flyttats från programmering till entreprenörskap och ledarskap inom mjukvaruutveckling. Faktum är att Informationsteknik har fått en betydligt bredare mening ju längre i utbildningen jag kommit. Och han har kommit långt. Till sommaren tar han examen från den fem år långa civilingenjörsutbildningen. Först ska han

Min ambition är att börja på utvecklingssidan för att sedan spetsa in mig mer på projektledning, produktägarskap och entreprenörskap. Hampus Dahlin

dock avsluta sin Master och masteruppsats som han gör inom inriktningen Affärsutveckling och Entreprenörskap. Han har sedan i höstas drivit en startup som hjälpt olika organisationer att utveckla idéer till affärer, vilket har gällt allt ifrån lösningar för logistikbranschen till pro bono-projekt i Nairobi. Anställningsavtalet med en av våra största konsultföretag i Sverige är redan påskrivet. Något han menar inte är unikt för honom; de allra flesta som läser IT får jobb och kan till och med välja mellan flera olika alternativ. – Min ambition är att börja på utvecklingssidan för att sedan spetsa in mig mer på projektledning, produktägarskap och entreprenörskap. Det finns många roliga nischer inom Informationsteknik och som IT-student har man alla möjligheter att själv påverka sin framtid! säger Hampus Dahlin.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 FOKUS INGENJÖRSYRKET

Framtidsyrke – men vad gör en ingenjör egentligen? ”Ni som pluggat teknisk fysik - vad jobbar ni med? Och ni som pluggat industriell ekonomi - vad jobbar ni med? Mvh, Imorgon öppnar antagningen” TEXT CATHARINA HOLM FOTO MARIA PAAVOLA: FABIAN TOMT

I

nlägget ovan publicerades på nätverket Teknikkvinnors Facebooksida den 14 mars i år. Teknikkvinnor grundades hösten 2017 och på bara några månader har antalet medlemmar vuxit till tiotusentals. And counting. Det är inte bara ingenjörer som är medlemmar men en gemensam faktor är teknik av alla de slag. På frågorna ovan, som däremot gällde just två civilingenjörsutbildningar, genererades 164 svar på bara en vecka. Och det var många olika svar. Någon är anställd som mjukvaruingenjör och sitter som backend-utvecklare. En annan jobbar som hållbarhetschef, medan en tredje jobbar som business controller på H&M. En fjärde driver ett volontärprogram i Nairobi.

Svaret på vad en ingenjör gör får därför aldrig ett svar. – Nej, vi får ofta den frågan och mitt svar brukar vara att en ingenjör jobbar med utveckling. Det kan vara alltifrån utveckling av teknik och tekniska produkter, till att leda och organisera utveckling. Ingenjörer blir duktiga på att se möjligheter och idéer till utveckling och tillämpningarna av tekniken är ofta oändliga och samhällsnära, säger Frida Andersson, näringspolitisk expert och ansvarig för högskolefrågor på Teknikföretagen. Hon är själv civilingenjör inom Maskin med inriktning mot Kemiteknik. Maria Paavola, byggingenjör, egen företagare och grundare av ovan nämnda Teknikkvinnor, upptäckte först efter gymnasiet att ingenjör är ett självklart

yrke för henne. Hon läste beteendevetenskap på universitet och hade ett extrajobb där flera kollegor var just ingenjörer. – De verkade ha så roliga jobb! Att jag blev just byggingenjör är främst för att jag gillar att se konkreta resultat och jag gillar tanken på att vara med och bygga morgondagens samhälle. Teknikkvinnor visar dock många fler konkreta exempel på vad som är möjligt att göra med en teknisk bakgrund och/eller utbildning, säger hon. Mångfalden är alltså stor bland de som är utbildade ingenjörer, och förutfattade meningar är också vanliga. – Många tror att jobbet som ingenjör är ett ensamt jobb, men det är precis tvärtom; det finns aldrig så mycket samarbete som när det kommer till utvecklingsarbete. Man jobbar

Frida Andersson, näringspolitisk expert och ansvarig för högskolefrågor på Teknikföretagen.

mycket i team och i projekt mot konkreta mål, säger Frida Andersson som jobbar aktivt med att bredda bilden av vad en ingenjör är och gör. Man behöver inte heller vara expert på vare sig matte eller data, även om många också får en helt annan bild av de två ämnena än det man upplevde på gymnasiet. Matte på ingenjörsnivå handlar mer om ett analytiskt sätt att ta sig an problem på.

Många tror att jobbet som ingenjör är ett ensamt jobb, men det är precis tvärtom Frida Andersson

Det verktyget kan man sedan använda sig av i allt annat man gör. Enligt Frida Andersson söker allt fler arbetsgivare ingenjörskompetens – från gymnasieingenjörer till civilingenjörer. Att arbetsmarknaden är god för en ingenjör är därmed inget vågat påstående. Däremot är det svårt att generalisera alltför mycket. Behovet av olika sorters ingenjörskompetens varierar och trots allt skiljer sig en civilingenjör inom Tekniskt Fysik mot en inom Elektroteknik. – När man ska välja inriktning kan det därför vara bra att ha någon tanke kring vilken organisation man ser sig själv i efter examen. Medan vissa utbildningar är mer åt det tekniska hållet är andra, är till exempel Industriell Ekonomi, mer åt ekonomi och management. Vare sig Frida Andersson eller Maria Paavola tycker att man ska stirra sig blind på vilken typ av ingenjör man blir; med nuvarande kandidat- och mastersystem är det dessutom ”lätt” att gå från högskole- till civilingenjör om man vill. Oavsett typ ligger mycket av framtiden i någon form av ingenjörskunskap, så att läsa teknik är alltid ett bra val. – Teknik är centralt i många (om inte alla) samhällsutmaningar: bostadsbristen, gröna omställningen, infrastruktur, digitalisering… You name it. Om du vill bidra till att göra världen till en bättre plats, är teknik ett självklart val! avslutar Maria Paavola. n

SMART FAKTA. TVÅ BRA SIDOR

Maria Paavola, byggingenjör, egen företagare och grundare av Teknikkvinnor.

För den som är nyfiken är ingenjörsvägen. se och womengineer.org två bra sidor för att förstå mer om hur, var och när man kan läsa till ingenjör.

Smart, smartare, smartast! Den trådlösa tekniken kallades smart, den trådbundna är smartare. Du som är smartast väljer förstås den trådbundna tekniken. Omfattande forskning och erfarenheter visar att: 1. Din inlärnings- och koncentrationsförmåga ökar 2. Du slipper en massa huvudvärk, sömnsvårigheter och flera andra hälsoproblem Vill du veta mer? Vi har mycket att berätta. Ring telefon 08 - 20 22 90 (telefonsvarare) eller maila info@eloverkanslig.org Vi ser fram emot att besvara dina frågor.

Elöverkänsligas Riksförbund www.eloverkanslig.org

HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

ANNONS

Engagemang och samverkan med näringslivet gör Högskolan Dalarna till en nyckelspelare i energiomställningen

Hans Ersson och Carolin Johansson i solvärmelabbet.

Den som väljer att utbilda sig till energiingenjör på Högskolan Dalarna skaffar sig en eftertraktad kompetens som är mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Oavsett om du efter examen väljer att arbeta på ett konsultbolag, energibolag eller i offentlig sektor så blir du en nyckelaktör i den globala omställning från fossila bränslen till förnybar energi som pågår just nu. Som energiingenjör kan du bland annat arbeta med teknik för att producera förnybar el från exempelvis vind, sol och biomassa. Du kan välja mellan flera olika yrkesroller, exempelvis driftingenjör, projektingenjör och projektledare. Utbildningen ges i nära samarbete med energibranschen. Studierna sker i små grupper med nära

kontakt till lärare och övriga studenter. Bred och mycket efterfrågad utbildning – Jag började först på högskoleingenjörsutbildningen med inriktning mot maskinteknik, men när jag fick höra att energiingenjörsprogrammet skulle starta upp så tvekade jag inte att byta. Det är en utbildning som ger en bred bas att stå på för den som vill arbeta med och vara med och forma framtidens hållbara energisystem. Den problemlösande förmåga som man tränar upp på utbildningen öppnar upp dörrar till många yrkesroller och typer av arbetsgivare, säger Carolin Johansson, en av de första studenterna som tog examen från energiingenjörsprogrammet och arbetar sedan ett drygt år tillbaka på konsultföretaget Semcon. – Jag uppskattade särskilt att lärarna är så engagerade och verkligen brinner för sina ämnen. Deras entusiasm smittade av sig på oss studenter. Ytterligare en fördel med att studera på just Högskolan Dalarna är de nära kontakterna med näringslivet. Det gav mig många tillfällen att samla på mig praktisk erfarenhet under utbildningens gång. Högskolans nära samverkan med företag har gett mig värdefulla erfarenheter som verkligen efterfrågas arbetslivet, säger Carolin Johansson. Energikompetenscentrum stärker samverkan med omvärlden På Högskolan Dalarna finns även Energikompetenscentrum, EKC, ett centrum för samverkan mellan högskolan och andra organisationer och företag med fokus på kunskapsöverföring, utveckling och innovation inom energisektorn.

Det är en utbildning som ger en bred bas att stå på för den som vill arbeta med och vara med och forma framtidens hållbara energisystem. – Genom EKC stärker vi Högskolan Dalarnas roll som omvärldsresurs, bland annat genom att delta i FoU-projekt i samverkan med näringsliv, akademi och samhälle. EKC har en viktig roll i skapandet av en öppen regional innovationsarena med fokus på energifrågor, där Dalarna Science Park är en annan central aktör. Inom EKC tillämpar vi ett tvärvetenskapligt förhållningssätt eftersom vi anser att det bidrar till ett dynamiskt innovationsklimat, säger Hans Ersson, programansvarig för hög­skoleingenjörsutbildningen i energiteknik och föreståndare för Energikompetenscentrum vid Högskolan i Dalarna. EKC stärker bland annat små och medelstora energiföretag via samverkansprojekt. Genom satsningen smart specialisering samarbetar EKC med större företag och kluster i energisektorn. Genom EKC får företagen även tillgång till laboratorier där framtidens innovativa energilösningar kan testas. Läs mer på: www.du.se eller www.du.se/sv/Samverkan/energikompetenscentrum-ekc/

Från elektriker till civilingenjör inom Automation och mekatronik Daniel Karlsson tog vägen till ingenjörsstudier via Tekniskt basår. TEXT CATHARINA HOLM FOTO VICTOR NEUGEBAUER

Daniel Karlsson

När Daniel Karlsson, 25 år och ursprungligen från Lidköping, tog studenten gjorde han det som färdig elektriker. Yrket hade varit ett mål sedan han var yngre, vilket gjorde att han valde tre års gymnasiestudier på El- och energiprogrammet med inriktning automation. Efter att sedan, under lika många år, varit verksam inom yrket började dock målet att förändras. – Jag kände dels att dagarna som elektriker såg lite väl likadana ut och jag har alltid tyckt att det är kul att lära mig nytt och utvecklas, berättar Daniel Karlsson. Planen blev därför att läsa vidare på yrkeshögskola, en tvåårig utbildning till Automationsingenjör i mekatronik som han också kom in på. Men blicken vändes istället mot Tekniskt basår på Chalmers, högskolan han länge saknat behörighet till men som skulle bli en möjlighet genom basåret. Han sökte och kom in. – Jag har alltid haft lätt för mig i skolan och varit teknikintresserad. När jag kom in på Tekniskt basår gjorde jag det däremot med inställningen att det skulle bli tufft och att det skulle krävas en hel del jobb. Den inställningen har nog bidragit till att jag klarat mig så pass bra som jag gjort. För det blev aldrig någon yrkeshögskola för Daniel Karlsson. Efter ett avklarat och godkänt Tekniskt basår på Chalmers hade han helt plötsligt behörighet till samtliga civilingenjörsutbildningar på samma utbildningssäte. Han kände därför att han lika gärna kunde fortsätta på inslagen linje och valde därför återigen Automation och mekatronik. Den här gången alltså för

att bli civilingenjör. – Mitt mål är att jobba med produktutveckling inom industrin, då mot maskin och el snarare än kraft eller data. Fortfarande dras jag mer åt praktik snarare än att vända papper – jag gillar att sätta mina teoretiska kunskaper i en kontext, säger han, nu två år in i utbildningen. Tekniskt basår blir allt mer populärt bland studenter, både hos killar och tjejer. I Daniel Karlssons ”klass” var de hela 300 studenter med stor bredd på bakgrund, ålder och en relativt jämn fördelning mellan könen. – För många är det Tekniska basåret första kontakten med studentlivet och året får därför fler syften än att skaffa sig en behörighet. Som studenter samarbetar man för att tillsammans klara studierna och man skaffar också många vänner under tiden, säger Daniel Karlsson.

Tekniskt basår på Chalmers Att läsa Tekniskt basår på Chalmers innebär ett års studier inom ämnena matematik, fysik och kemi samt en projektkurs i fysik eller kemi. Undervisningen ges på Campus Johanneberg och Campus Lindholmen, och dina lärare undervisar även på Chalmers ingenjörsutbildningar. Vid avklarade studier under det läsår som du har antagits, har du en garanterad plats på någon av Chalmers sjöfart, civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Dessutom ger utbildningen en bra grund att stå på för fortsatta ingenjörsstudier!

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 FRAMTID BRISTYRKEN

Stora chanser till jobb med en avklarad utbildning Begreppet bristyrke har använts mycket på senaste tiden. Inte minst i media, som rapporterar om hur kompetensbrist både hindrar tillväxt och gör det svårt för organisationer att klara den dagliga verksamheten. TEXT CATHARINA HOLM FOTO LENA SIKSJÖ, ARBETSFÖRMEDLINGEN & KALLE ASSBRING

K

ompetensbrist öppnar också upp för goda arbetsutsikter för den som inom kort ska söka jobb. Och i dagsläget ser prognoserna bra ut för en mängd yrkesområden, med mycket liten konkurrens om jobben. Men först, vad är det som gör att vissa yrken blir bristyrken medan andra yrkesområden snarare är hårt konkurrensutsatta? En rad olika faktorer, säger Pälle Kamali, ansvarig redaktör för Sacos Framtidsutsikter. – Dels har de stora yrkesgrupperna, som hälso- och sjukvård, alltid ett stort behov av ny kompetens. Sedan spelar samhällsföränd-

ringar roll; de demografiska förändringar som vi ser nu ställer till exempel krav på en växande välfärdssektor, säger han. Ytterligare faktorer är arbetsförhållanden och löneutveckling som kan påverka förmågan att rekrytera nya medarbetare, men förmågan att attrahera studenter till de utbildningar som finns kopplade till yrket. Jens Lotterberg, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, är inne på samma linje. – Vi ser även stora pensionsavgångar som sammanfaller med den högkonjunktur både Sverige och övriga länder har upplevt under en längre period nu. Det gör att företagens rekryte-

E-HANDELN BEHÖVER DIN KOMPETENS! Den svenska E-handeln behöver webbutvecklare med fokus på ĩƚĹÚåĹŸ ±ý·ųŸĹƼƋƋ± ŅÏĘ £ţ FÚ±č ʱĹÚĬ±ų Ŀ ±ƴ ŎLj ŸƴåĹŸĩ±ų ƴ±ųŅų och Ƌģ·ĹŸƋåų Ş¿ Ĺ·ƋåƋ.

ringsbehov växer, säger han. På frågan var de stora chanserna till jobb finns under 2018 är svaret: inom rekordmånga yrken. Tolv av Arbetsförmedlingens femton yrkesområden visar på goda eller mycket goda möjligheter till arbete och behovet av arbetskraft väntas bli fortsatt hög. Yrken som nämns är IT-specialister, ingenjörer, sjuksköterskor och pedagoger, men även kompetens inom anläggning samt drift och underhåll. Behovet av verksamma inom samtliga områden kommer att vara fortsatt högt även fem år framöver. – Ett område som sticker ut särskilt är pedagoger, där behovet av lärare från förskoletill gymnasienivå är mycket stort. Men även hälso- och sjukvården vittnar om stora behov av nyrekrytering, så här är arbetsutsikterna mycket goda under en lång tid framöver, säger Jens Lotterberg. Även Saco levererar insikter i nämnda Framtidsutsikter där bedömningsgrunderna skiljer sig något, men där resultaten i stort pekar åt samma håll. – Kommuner och landsting behöver rekrytera stort de kommande åren för att möta alla behov. Det visar sig också i vår prognos där det är låg konkurrens om jobben inom många välfärdsyrken, säger Pälle Kamali. Stora grupper på arbetsmarknaden som spås en arbetsmarknad i fortsatt balans är ingenjörer och ekonomer, vilket är en långsiktig trend. Inom kultur, media och design är konkurrensen tvärtom mycket hög, och spås fortsatt vara det även om fem år. Gemensamt hos samtliga bristyrken är att det ofta krävs en examen för att få jobb; yrken som domineras av jobb med lite krav på utbildning kommer istället att få en svårare marknad. Jens Lotterberg säger att gymnasienivå dock är en bra nivå för många yrkeskategorier, så länge som betygen är goda. Han ser också en tendens att det börjar dyka upp nya, kompletterande yrkesgrupper som breddar underlaget för rekrytering och avlastar befintliga

yrkesgrupper. Det efterfrågas mer yrkesutbildad kompetens inom ett flertal näringsgrenar, vilket talar starkt för våra YH-utbildningar. – Till exempel ser vi en yrkesutbildning som lärarassistent starta upp till hösten och vi ser liknande initiativ på andra håll. Konsekvensen blir att lärare kan avlastas i sitt yrkesutövande, samtidigt som fler som annars inte valt utbildningssektorn ändå söker sig till skolan, säger han. Både Jens Lotterberg och Pälle Kamali konstaterar att en karriär kan ta form på så många olika sätt och att arbetsmarknadsprognoser bara är en av många faktorer att ta hänsyn till. Att välja yrke måste först och främst baseras på vad man själv tycker är roligt och upplever sig bra på. – Jobbet är en stor del av ens liv så det gäller att trivas med det. Det kan dock vara bra att hålla koll på framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, så att man vet vad det kan komma att krävas för att nå sina mål, säger Pälle Kamali. n

Jens Lotterberg

Pälle Kamali

SMART FAKTA. YRKESKOMPASSEN: Testa ditt framtida yrke i Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen som visar framtidsutsikterna för cirka 200 yrken. Tjänsten finns på myndighetens webbplats.

”– En anledning till att jag valde att bli utvecklare är att det aldrig är tråkigt på jobbet. Det finns alltid ny teknik, nya projekt, nya team. Du måste alltid utmana dig själv att lära dig någonting nytt”

Sabrina Miao jobbar som utvecklare på tretton37 Sabrina Miao jobbar med webb- och mobilutveckling på tretton37, ett av Stockholms mest omtalade konsultföretag. Hon började läsa till webbutvecklare e-handel hos Changemaker Educations hösten 2015.

Hur var det att hitta jobb efter utbildningen? Jag hade fått hands-on erfarenhet från LIA-perioden under utbildningen, och hade därför redan arbetserfarenhet när jag sökte jobb. Det var en stor fördel när jag sökte juniora roller.

Vad var det bästa med utbildningen? Den bästa delen av utbildningen var möjligheten att träffa personer som redan jobbade i branschen. Jag kommer från Kina och e-handel är något som ligger mig varmt om hjärtat, jag är van vid den bekvämlighet som e-handel innebär. Jag vill själv vara med och bidra till att göra livet enklare för fler.

Har du några framtidsspaningar om e-handelsbranschen som du kan dela med dig av? Mobiltelefonen kommer bli en ännu populärare kanal för att göra köp online. Kombinationen mellan den fysiska butiken och en online-butik är fantastisk. Vi kommer också att se hur e-handeln fortsätter att utvecklas med modern teknik, t.ex genom AI och IOT.

Vill du vara med och utveckla dagens och framtidens e-handelslösningar? Välkommen på Öppet Hus torsdag 26 april kl 17.30-19.00 (Åsögatan 117) Sök vår 2-åriga YH-utbildning Webbutvecklare E-handel, läs mer på cmeducations.se (Anna Möller, anna@cmeducations.se, 0708-369100)

ANNONS

Tekniskt basår ger nya vägar mot tekniska yrken!

EN CHANS ATT PLUGGA PÅ HEMMAPLAN Bollnäs är en av fyra lärcentra i Gävleborgs län som tillsammans med Högskolan i Gävle har möjlighet att erbjuda tekniskt basår som ger behörighet att studera till högskoleingenjör. - Det är en fin chans för dem som vill plugga på hemmaplan, säger Ann-Sofie Gustafsson, enhetschef och ansvarig för högskoleverksamheten inom Hälsinglands Utbildningsförbund. Det ger också en möjlighet till kontakter med lärcentra och ett lyft för hela verksamheten. I Bollnäs kan man också läsa de naturvetenskapliga ämnena för att förbereda sig för andra naturvetenskapliga eller tekniska studier. - Vi erbjuder flera alternativa vägar för att ta sig vidare i livet, säger Anders Danielsson Lans, rektor vid CFL Bollnäs, vuxenutbildningen. God lärarkompetens Hälsinglands Utbildningsförbund har

lärarkompetensen för de naturvetenskapliga ämnena och kan dels erbjuda tekniskt basår, dels kommunala spåret att läsa enstaka kurser i matematik, fysik och kemi som ger behörighet till högskolestudier.

Samverkan A och O Anders Danielsson Lans, rektor, ser också en stor vinst i fler aktörer som samverkanspartners. Grannkommunen Ovanåker har visat intresse för utbildningsplatser.

- För oss känns det bra att kunna ge de studerande alternativ; betyg enligt den ordinarie vuxenutbildningen eller reserverad plats på högskoleingenjörsprogram vid Högskolan i Gävle, betonar Anders Danielsson Lans.

- Vi har redan elever i Söderhamn, där tekniskt basår i dag bedrivs, säger Åke Lind, som är utbildningsansvarig för Kommunala Vuxenutbildningen i Ovanåkers kommun. Han hoppas att man enas om samarbete över kommungränserna för att bredda utbildningsmöjligheterna för eleverna.

Förberedd för högskolan Basel Dahan och Mats Fröjd är två av lärarna som kommer att ansvara för undervisningen. - Det är bra för de studerande att möjligheten att studera och komplettera finns, säger de. Här finns möjligheten att förbereda sig för högskolestudier. De ser det också som positivt att de studerande kan studera på hemmaplan. - Det här ger ytterligare en variant i Hälsingland till förberedande studier på högskola, konstaterar Basel och Mats.

- Samverkan ger nya möjligheter att nå ut bredare, betonar också Anders Danielsson Lans som ser det som en förmån att CFL Bollnäs till hösten har kvalificerade kurser i tekniska ämnen. - Det här ger nya vägar mot tekniska yrken! Läs mer om tekniskt basår på www.hufb.se Hälsinglands Utbildningsförbund är ett kommunalförbund som bedriver gymnasieoch vuxenutbildning i Bollnäs, Nordanstig och Söderhamns kommun.

Anders Danielsson Lans, rektor vid CFL Bollnäs. - Vi är glada över att kunna erbjuda dessa möjligheter!

Basel Dahan och Mats Fröjd är lärare på CFL Bollnäs och kommer att undervisa inom tekniskt basår.

ANNONS

Högre utbildning ger hästjobb bildningspedagogik och sedan gå ut och ha lektioner för Wångens gymnasieelever. Det gör utbildningstiden väldigt rolig och varje student får mycket tid med hästarna för att utveckla sina nya kunskaper. - På måndagsförmiddagarna hänger vi med skolans veterinär Ulf Hedenström, vilket är väldigt varierat och roligt. Det är allt från hältutredningar till tandkontroller, och då blir det teori och praktik i ett. Andra dagar kan börja med att vi jobbar i ridhuset med galoppfattningar för att på eftermiddagen läsa om foder, berättar Fanny Kristoffersson som läser hippologprogrammet med inriktning islandshäst på Wången.

Visste du att det finns en universitetsutbildning som bara handlar om hästar? Hippologprogrammet är ett treårigt kandidatprogram för dem som vill jobba med hästar och kanske göra karriär inom hästnäringen. Wången är Travsportens riksanläggning och centrum för islandhästutbildningar i Sverige. Här finns många former av utbildningar inom häst, till och med Sveriges enda universitetsutbildning inom trav- och islandshäst. Hippologprogrammet är världsunikt på sättet som det varvar teori och praktik. Det man lär sig i teorin får man prova på i praktiken – till exempel att läsa om hästens anatomi och rörelsemönster för att sedan använda kunskaperna i ridning och körning. Eller att läsa ut-

Alla möjligheter är öppna för en hippolog Vad många inte vet är att hästen har en viktig betydelse för samhällsekonomin. Svensk hästnäring är upphov till en samhällsekonomisk omsättning på totalt ca 45–50 miljarder kronor per år. Antalet hästar har ökat femfaldigt de senaste fyrtio åren och den stora tillväxten av antalet hästar har ökat efterfrågan på välutbildad arbetskraft. Bland de utexaminerade hippologerna väljer en del att jobba fysiskt ute i stallarna som verksamhetschefer för ridskolor eller som ridlärare, tränare eller uppfödare av hästar. Medan en annan grupp väljer att jobba administrativt inom branschens företag och organisationer som projektledare eller med försäljning och rådgivning. Många hippologer får chefs- och ledarroller i arbetslivet och hela 80 % har arbete inom hästnäringen efter avslutad utbildning. ”Jag går världens roligaste utbildning. Våga sök, våga prova!” säger Fanny Kristoffersson student på hippologprogrammet på Wången. Här tillsammans med Lovisa Ölmerud. Kandidatexamen i hippologi 180 hp Det treåriga hippologprogrammet finns på hästsportens riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Huvudman är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Inriktningarna är ridhäst, travhäst eller islandshäst. Sista ansökningsdag är 16 april 2018. Hästnäringens riksanläggningar Det finns tre riksanläggningar för hästsport i Sverige; Flyinge, Strömsholm och Wången. Tillsammans ska de förse hästnäringen med kunskap och kompetens för branschens och näringens fortsatta utveckling.

FORSBERGS GRAFISK DESIGN /REKLAM COPYWRITING GAME DESIGN GAME ART FORSBERGSSKOLA.SE

ANNONS

Lunds universitet skapar möjligheter till karriär i Europa Vid Lunds universitet kan man studera Europastudier och ryska upp till masternivå. Programinnehåll Europastudier På kandidatprogrammet studerar man europeisk historia plus politisk idéhistoria och hur den Europeiska Unionen fungerar. Under andra året läser man även ett europeiskt Språk. Efter sin kandidatexamen väljer många att studera vidare på masterprogrammet i Europastudier. – I masterprogrammet dyker man djupare in i områdena från kandidatprogrammet och diskussionerna blir mer djupgående och intressanta, förklarar Joel entusiastiskt. På Lunds universitet har man många internationella studenter vilket skapar en fantastisk dynamik och stort kontaktnät. Joel Bertilsson

Både kandidat-och masterprogrammet i Europastudier försöker förstå sig på framtidens Europa genom historia och identitet. Det berättar Joel Bertilsson, kandidat i Europastudier som går nu masterprogrammet. Kurser om europeisk identitet och integration kombineras med en projektledingskurs som förbereder studenterna på arbetslivet. Utbildningen innebär även en valfri termin utomlands samt möjligheter till internationell praktik. – Jag gjorde utbytesstudier i Birmingham i ett halvår under kandidatprogrammet och nu under mastern har jag haft praktik på en kommun i Skåne som arbetar starkt med EU-frågor, något jag hoppas kunna jobba med i framtiden, säger Joel.

Hur är det att studera på Lunds universitets Språk- och Litteraturcentrum? – Jag har trivts väldigt bra på Lunds universitet och fördelen med ett så stort universitet är att man lätt hittar andra med liknande intressen att umgås med. Ens sociala och professionella nätverk blir oerhört värdefulla både för den personliga utvecklingen men även för karriären, säger Joel. Masterprogram med inriktning ryska På Lunds universitet kan man läsa ryska som nybörjare vidare upp till kandidatnivå. Utbildningen på kandidatnivå kretsar till stor del kring grammatik integrerat i olika språkfärdighetsövningar, rysk litteratur och idéhistoria. När man läst sin kandidat erbjuder Lunds Universitet två masterprogram med inriktning ryska, masterprogrammet i översättning och masterprogrammet Litteratur-Kultur-Media.

– Masterprogrammet i översättning är både yrkes- och forskningsförberedande och man läser språkvård, textanalys, översättningsteori och översättningsvetenskap, berättar Marie Långström som läser programmet med inriktning ryska. Under Marie Langström studietiden finns fler olika möjligheter till utbyte med ryska universitet, både hela terminer, ett år eller kortare kurser där man kan studera ryska. En annan möjlighet är att göra praktik, exempelvis på en utlandsmyndighet.

Hur har studietiden varit? – Jag känner mig som en annan människa nu än när jag började studierna. Att känna att språkstudierna öppnar nya världar och vidgar ens världsbild är nog vanligt hos oss språkstudenter, säger Marie. Framtidsutsikter Översättaryrket är brett och allmänbildande och de flesta jobbar på frilansbasis med översättningsbyråer. Kontakt: Anamaria Dutceac Segesten 046-222-8821 | anamaria.dutceac_segesten@eu.lu.se

Utbildningar och kurser på Axelsons Axelsons, med mer än 50 års erfarenhet, är Nordens äldsta och största skola inom massage, friskvård och kroppsterapier. Vi erbjuder yrkesutbildningar och kurser som kan förändra och fördjupa ditt liv.

10%

RABA Yrkesutbildningar i Stockholm TT* p å v å r Yogamassör start 26 april e och utbns k ur se r ildning SPA-terapeut start 9 april ar vid bet alning in nan 30 * ej med juni Medicinsk fotvård start 14 maj icinsk fo tvård Massageutbildningen start 20 augusti Ekologisk hudvårdsterapeut start 5 september Yogalärare start 13 september Ekologisk Kost & Näringsrådgivare start 10 september Friskvårdskonsult start 5 oktober

Yrkesutbildningar i Göteborg Massageutbildningen start 9 april Medicinsk fotvård start 7 maj Kortare kurser & övrig info

Se hemsidan: www.axelsons.se

Öppet Hus Stockholm 2 maj • Göteborg 30 maj Låna upp till 60 000 kr till hela eller delar av din utbildning! Kontakta oss (axelsons.se) för ansökan, villkor och betalning.

AXELSONS.SE

Stockholm • 08-54 54 59 00 • info@axelsons.se Göteborg • 031-15 26 50 • info.gbg@axelsons.se

Stockholm | Göteborg | Oslo

Boka elevbehandling: axelsons.se/elevbehandlingar

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 GUIDE SVERIGES UNIVERSITET

GUIDE TILL SVERIGES 17 UNIVERSITET I Sverige finns det cirka 50 högskolor och universitet. Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att universitetet har ett generellt tillstånd att utfärda generella examina på forskarutbildningsnivå. En högskola saknar ett sådant men kan ändå få utfärda examina på forskanivå men måste först ansöka om tillstånd hos Universitetskanslersämbetet. Det är riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas och även om en högskola ska få bli ett universitet. TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

den senaste internationella rankningslistan över världens universitet, den så kal�lade Shanghairankingen, blev Karolinska institutet 44:a, Uppsala universitet 63:a och Stockholms universitet 74:a. Etta blev Harvard university i USA.

Uppsala universitet Nordens äldsta universitet som grundades redan år 1477. Här finns många traditioner och ett rikt studentliv med studentnationer, kårer och föreningar. Lunds universitet Grundades 1666 och är ett av Nordens största universitet. Här finns också ett traditionsbundet studentliv med studentnationer, kårer och föreningar. Göteborgs universitet Mitt i Sveriges näst största stad finns ett stort universitet med 25 000 helårsstudenter och 6000 anställda. Här kombineras studentliv och stadsliv. Stockholms universitet Universitetet har ett naturvetenskapligt och ett

humanistiskt och samhällsvetenskapligt område. Verksamheten bedrivs framförallt på Frescati på Norra Djurgården.

Umeå universitet Det invigdes 1965, i syfte att tillgodose behovet av akademiska professioner i norra Sverige men har snabbt blivit populärt bland studenter från hela Sverige. Linköpings universitet Universitet har campus i både Linköping och Norrköping och har med åren blivit ett av Sveriges större universitet. Karolinska institutet I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Kungliga Tekniska högskolan Den största och äldsta tekniska högskolan i Sverige, bedriver omfattande utbildning av framför allt civilingenjörer, högskoleingenjörer samt arkitekter och har en omfattande forskning.

Samhällsvetenskap som spelar roll! MASTERPROGRAMMET I SOCIOLOGI PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET: • Topprankad sociologimaster i Sverige • Forskningsförberedande • Möjligheten till praktik • Avancerad kurser i teori och metod • Chans att läsa en termin utomlands KONTAKTPERSON: VIKTORIA HOLM, STUDIEVÄGLEDARE E-POST: VIKTORIA.HOLM@SOCAV.GU.SE TELEFON: 031-786 4796 WWW.SOCAV.GU.SE

Chalmers tekniska högskola Drivs privat men med statlig examensrätt. De flesta av civilingenjörsprogrammen finns på Campus Johanneberg och på Campus Lindholmen håller bland annat Sjöbefälsskolan till. Luleå tekniska universitet Skandinaviens nordligaste tekniska universitet. Universitetets verksamhet har sin tyngdpunkt inom det tekniska området men har även fler utbildningar inom olika områden. Handelshögskolan i Stockholm Ett privatägt universitet i Stockholm, grundat 1909. Omkring 2 000 studenter läser vid högskolans ekonomie kandidatprogram, ekonomie masterprogram och ekonomie doktorsprogram. Karlstads universitet Omkring 70 utbildningsprogram och 900 kurser inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, undervisning, vård och musik. Linnéuniversitetet Namnet hedrar forskaren Carl von Linné, som

föddes i Stenbrohult, Småland. Universitetet har huvudverksamhet i Kalmar och Växjö men även i Hultsfred, Ljungby och Nybro.

Örebro universitet 2016 kom Örebro universitet på 63:e plats i Times Higher Educations ranking av världens främsta unga universitet (universitet som är under 50 år gamla). Mittuniversitetet Lärosätet är beläget i Mittsverigeregionen kring Sveriges geografiska mittpunkt, med campus på två orter: Sundsvall och Östersund. Malmö universitet Malmö högskola bildades 1998 av högskoleutbildningar som sedan tidigare fanns i Malmö och som tillhört Lunds universitet eller Malmö kommun. Sveriges lantbruksuniversitet Ansvarar för bland annat yrkesexamina som agronom, jägmästare, veterinär och lantmästare. Verksamheten bedrivs på trettiotalet orter i landet och inkluderar även forskning. n

För att du vill göra skillnad i samhället för en hållbar utveckling

För att du vill göra skillnad i samhället för en hållbar utveckling Läs samhällsplanerarprogrammet, en samhällsvetenskaplig,

bred och teoretisk utbildning som förbereder dig för arbete som Läs samhällsplanerare inom bådeenoffentlig och privat sektor. samhällsplanerarprogrammet, samhällsvetenskaplig, bred och teoretisk utbildning som förbereder dig för arbete som samhällsplanerare inom både offentlig och privat sektor.

Sök senast 16 april.

Sök senast 16 april.

humangeo.su.se/spp humangeo.su.se/spp

Kulturgeografiska Kulturgeografiskainstitutionen institutionen

ANNONS

Bli en del av radiografins framtid! Masterprogrammet i avancerad medicinsk avbildning vänder sig till dig som vill bli en del av radiografins framtid med det senaste inom medicinsk avbildning. Idag sker en omfattande medicinsk och teknisk utveckling inom avancerade avbildningstekniker, vilket ställer allt högre krav på kunskap och kompetens hos dig som utför dessa undersökningar. Som student vid Uppsala universitets tvååriga masterprogram i avancerad medicinsk avbildning får du kunskaperna som krävs för att lösa framtidens utmaningar inom dessa områden. Programmet vänder sig till dig som är röntgensjuksköterska, biomedicinsk analytiker eller har en kandidatexamen i biomedicin.

Utbildningen leder till en masterexamen i radiografi samt ger dig fördjupade kunskaper inom avancerade avbildningstekniker såsom magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (DT) och nuklearmedicin inklusive positronsemissionstomografi (PET). Efter examen öppnar programmet upp för självständigt arbete inom vården och på akademisk enhet men även för forskning och utveckling på arbetsplatser som använder avancerade medicinska avbildningstekniker.

Institutionen för kirurgiska vetenskaper

–en folkhögskola i Stockholm för dig 10 minuters gångavstånd från Brommaplans T-banestation

ALLMÄN KURS för grundläggande behörighet till högre studier. För dig som saknar gymnasieutbildning eller vill komplettera dina betyg

Här finns också många spännande kurser som: Fritidsledare tvåårig eftergymnasial utbildning Teaterverkstan som ger grunderna i olika skådespelartekniker Ateljé X ger grundläggande kunskap inom teckning, måleri, skulptur och keramik Bromma senior för mogna kvinnor och män, som under två dagar i veckan träffas för att tillsammans utforska miljö, natur, historia, samhällskunskap, livsåskådning m m

SPIRA för dig som har eller har haft en funktionsnedsättning men behöver komma igång igen Diakonal utbildning tvåårig utbildning på deltid för dig som vill fördjupa dina kunskaper eller vill utbilda dig till diakon inom Equmeniakyrkan Musik fem utbildningar av skilda karaktärer

ra kurser m alla vå ! o r e m s Lä emsida på vår h

Vi har internat! Bromma Folkhögskola, Åkeshovsvägen 29, 168 39 Bromma, 08-636 23 00 www.brommafolkhogskola.se

www.fysik.gu.se

INTRESSERAD AV FYSIK? Läs Fysikprogrammet vid Göteborgs universitet

Sundbybergs folkhögskola ESTETISKA PROFILKURSER - KULTURPARAPLYET: Sång- och teaterlinjen, Skrivarlinjen, Filmlinjen Projektåret, Dokumentärfilm, Postproduktion film och tv - distans, Ett skrivande rum - distans, Feminism & gestaltning, Csn berättigad WWW.SUNDBYBERGSFOLKHOGSKOLA.SE INFO@SUNDBYBERG.FHSK.SE

Välj ”Fysik, kandidatprogram” i Göteborg på www.antagning.se, sen anmälan från 13 juli

Sundbybergs folkhögskola, Kasernvägen 1, 174 59 Sundbyberg

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 PROFILEN EDWARD BLOM

Gastronomen, kulturhistorikern och tvprofilen Edward Blom berättar om en krokig men härlig studietid. Han läste vad som intresserade honom utan att planera för framtiden, något han idag är något kritisk till trots att han hade väldigt roligt på vägen. TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID FOTO EVA HILDÉN SMITH/LABELLE ROCKETTE

”Jag ville ha så roligt som möjligt”

F

ör Edward Blom var det självklart att studera vidare på universitetet efter gymnasiet. Trots att gymnasiet inte alltid hade varit så roligt tvekade han inte inför högre studier. Han såg det som något eget där han kunde välja fritt vad han ville studera. Efter gymnasiet blev han friskriven från militären, han behövde alltså inte göra lumpen och hade på så sätt ett extra år att göra något roligt på. Han reste till Tyskland för studera tyska vid universitetet i Trier. Efter utlandsåret kom han hem och fortsatte studera på univer-sitet i Sverige. -Jag läste enstaka kurser så som litteraturvetenskap på Stockholms universitet och estetik vid Uppsala universitet. Jag hade en vag idé om att bli kulturjournalist så jag valde kurser utifrån det, berättar Edward Blom. Men strategin föll när han insåg att han nästan missat sista anmälningsda-gen till terminen därpå. -Det var under en särskilt blöt kväll som det gick upp för mig att jag inte sökt något till kommande termin. Jag hade bara timmar på mig att bestämma mig, så jag valde några småkurser som roade mig – bland annat danska språket och moralfilosofins idéhistoriska rötter, säger han. -Jag cyklade sedan i gryningen till expeditionen och la min ansökan i brevlådan innan personalen anlände till jobbet på morgonen. Efter det hade jag en härlig termin fylld av småkurser. Efter den härliga men ej så genomtänkta terminen beslutade sig Edward Blom för att studera i Tyskland ännu en gång. Han hade tidigare läst tyska som andra språk men ville fördjupa sina kunskaper genom att läsa tysk litteratur på universitetet i Freiburg. Tanken var från början att stanna en termin men det blev ett helt år. Han

engagerade sig i studentföreningen Corps Suevia och där fick han vänner för livet. Han besöker den fortfaran-de varje år för olika tillställningar. Till slut, efter nära sju års studier, tog han sin kandidatexamen i litteratur vid Stockholms universitet. Då hade han också hunnit läsa lite lösa kurser i teologi och idéhistoria. Trots alla dessa högskolepoäng hade han ingen riktigt tydlig yrkesroll som väntade efter examen. Det han oroat sig mest för under sina studier var inte yrkeslivet utan umgänget. Speciellt eftersom han bytte universitet så ofta. Det fanns perioder som var tråkiga, när han inte hittade ett tydligt sammanhang. -Vännerna är viktiga under studierna. Var lite modig och säg att du vill vara med. Byt universitet eller institution om det inte blir bra, säger han. Det var kärvt att få jobb efter examen men till

Jag valde att läsa en massa olika saker och det tog lång tid innan jag fann min väg ut i arbetslivet slut landade han på Centrum för Näringslivshistoria och började arbeta som assistent till arkivarierna. Han hade inte läst någon arkivvetenskap så han fick dispens och fick extra studiestöd för att läsa just det under ytterligare ett år. Så lossnade karriären och han fick ett bra

jobb som arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria. Resten är som man brukar säga historia. Ett pro-duktionsbolag gjorde research i arkivet inför en ny tv-produktion och hit-tade på så sätt Edward Blom bland hyllorna. Han fick sitt första egna tv-program Mellan skål och vägg med Edward Blom år 2009. -Jag valde att läsa en massa olika saker och det tog lång tid innan jag fann min väg ut i arbetslivet. Det kanske var lite dumt men å andra sidan hade motsatsen varit värre. Då hade jag kanske varit tvungen att studera och jobba med något jag inte hade gillat. Karriären löste sig ju till slut ändå, säger han. Idag jobbar Edward Blom framförallt som gastronom och kulturhistoriker, när han inte är med i Mellon förstås, trots att han inte har studerat just det. Intresset för mat har han alltid haft och mycket av kulturhistorian lärde han sig under åren i Centrum för näringslivshistorias arkiv. När han ser tillbaka på studietiden säger han att han inte skulle ha gjort särskilt mycket annor-lunda även om han kunde. -Jag skulle kanske ha varit lite smartare. Kanske tagit några kurser i dubbel hastighet, vilket jag hade hunnit om jag inte hade varit lite för lat. Jag hade kunnat festa lika mycket och ändå hunnit, säger han. Idag har Edward Blom två egna barn, de är så små att det dröjer innan de börjar grundskolan men han vet ändå vad han kommer rekommendera dem inför valet av högre studier. -Jag kommer rekommendera en liten studentstad, framförallt en annan stad än Stockholm där vi bor. Minst ett år utomlands under studierna är bra, bättre att spara det till universitetet än att ta det under gymnasiet tycker

jag. Jag kommer också säga till dem att de först och främst studerar för att lära sig och bli bildade men att det är bra att ha ett yrkesval i bakhuvudet, säger han. n

SMART FAKTA. Edward Bloms tips för att få ut så mycket som möjligt av studietiden: • Byt stad och lämna familjen. Bo absolut inte kvar hemma. Betala hellre dyrt för ett eget boende eller bo med en kompis. • Jobba inte när du pluggar! Satsa istället på att delta i studentlivet. • Föreläsningarna är viktiga men glöm inte att fokusera på allt runt omkring. Fika, umgås och prata med andra studenter ta in deras nya kunskaper och dela med dig av dina. Det viktigaste är det intellektuella samtalet. • Passa på att ta ett år utomlands. Du träffar massor av andra utbytesstudenter och lär dig om nya kulturer inte bara om det landet där du studerar. Man förstår inte sin egen kultur förrän man har mött andra. • Kom ihåg att studierna är under en begränsad tid och möjligheten inte kommer igen. Passa på!

ANNONS

Se upp för fula fiskar Pontus vill ha koll på sin post eftersom det tyvärr finns fula fiskar som kapar både postadresser och identiteter. Med Adresslåset spärrar Pontus sin adress så att ingen annan än han kan eftersända, adressändra och lagra posten. Säkert, enkelt och tryggt. Och utan kostnad.

FOTO BJÖRNHULT

kollpåadressen.se

ANNONS

”Professionella tränare ger idrotten högre status” TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Philipe Ferreira: Tyngdlyftning

För Philipe Ferreira Rodrigues, 29 år från Göteborg, är sporten som gäller tyngdlyftning. Den olympiska grenen är en stor sport internationellt sett; i Sverige är det en betydligt mer blygsam idrottsgren, även om vi under senare år sett stjärnglans på damsidan genom bland annat Angelica Roos. – Crossfit har gjort att fler söker sig till tyngdlyftningslokalerna. Framförallt unga tjejer söker sig till sporten, och det är faktiskt riktigt skoj att se hur 14-åriga flickor klarar lyft och tekniker som 25-åriga killar har svårt med, säger Philipe Ferreira Rodrigues. Han har själv en bakgrund som tyngdlyftare men är sedan fyra-fem år tillbaka tränare i samma sport. Tränarskapet har dels varit ett sätt för honom att fortsatt hålla på med sporten, om än i en annan form. Framförallt handlar det dock om ett driv att vara med och utveckla andra individer. – Jag har alltid gått igång på att hjälpa andra; att vara med och bygga upp individer långsiktigt till resultat som till en början kanske sågs som omöjliga. Jag har haft turen att vara med på den resan några gånger redan och vet att min roll som tränare har stor inverkan på utvecklingen. Just därför valde han att läsa kandidatprogrammet Sports Coaching på Göteborgs Universitet. Han vill inte bygga sitt tränarskap på egna erfarenheter enkom, utan också ta del av beprövad träningsmetodik som tar hänsyn till bland annat fysiologi, biomekanik och idrottspsykologi. – Idrott handlar om ett liv i rörelse och här måste lusten stå i centrum. Det gäller därför att successivt kunna anpassa träningen efter ålder, mognad och utveckling; att alltid sätta lusten i centrum men också att gasa i rätt tid. Tyngdlyftning är en viktsport, men det är inget en 13-årig tjej ska behöva tänka på. Philipe Ferreira Rodrigues har valt en liten sport, men en dröm är att jobba som tränare på tyngdlyftningsgymnasiet i Falun. Gränserna för vad han kan göra sätter han dock själv och att förstå människors drivkrafter är en god ledaregenskap, oavsett bransch. – En av fördelarna med programmet är att de också ingjuter en entreprenörsanda i oss studenter. Jag vill vara med och utmana det svenska föreningslivet; med professionella tränare kan alla idrotter få högre status. Till syvende och sist är det också vad som skapar framgångsrika tävlingsresultat.

”En dröm är att jobba som tränare och ledare på landslagsnivå” 2017 var ett bra år för Lina Strand, 30 år. Den elitsatsande orienteraren från Göteborg siktar mot den absoluta världstoppen för att också stanna där. Och 2017 som bjöd både på VM-guld i sprintstafetten, Sveriges första i disciplinen, samt två pallplatser i världscupen pekar i rätt riktning. En riktning som hon tänker hålla även inför kommande säsong som är en riktig mästerskapssäsong med både VM och EM. – Mitt mål är en individuell VM-medalj för att sedan fortsätta jaga det där guldet, säger Lina Strand som tränar uppemot 20 timmar per vecka utanför tävlingssäsong. Parallellt med elitsatsningen har hon även börjat formulera en karriär

Lina Strand: Svensk Orientering

som tränare. Drivet att undervisa och träna ungdomar som själva satsar på en idrottskarriär är ett resultat av hennes numera avslutade studier på Sports Coaching-programmet på Göteborg Universitet. Hon tog sin kandidat hösten 2017. – För mig är fokus tränarskapet snarare än idrottslärare varför Sports Coaching har varit en bra grund att starta på; i framtiden, när jag själv lagt karriären bakom mig, är en dröm att jobba som tränare och ledare på landslagsnivå. En annan möjlighet är att jobba i labbmiljö; det finns alldeles för lite forskning på kvinnliga idrottare. Sports Coaching-programmet har inte bara öppnat upp för många karriärmöjligheter, det har också gett en insikt i hur komplext tränaryrket faktiskt är. Tvärtom vad man kanske tror är det inte bara att lägga upp ett träningsschema; utbildningen har gett henne redskap inom ämnen som fysiologi och gruppsykologi som dessutom ger henne en bra bas att vidareutveckla. – Tränarrollen är ett stort och viktigt ansvarsområde; vi vet ju att fysisk aktivitet är a och o för en god hälsa och som ungdomstränare kan du faktiskt ha en avgörande roll i om ungdomar väljer att fortsätta med idrott eller inte, säger hon. Än så länge står den egna idrottskarriären i huvudfokus, och faktum är att hon kan applicera sina nya kunskaper direkt på sig själv. Hon är i mångt och mycket sin egen tränare och för att nå sina mål måste hon också vara bra på det. – Jag känner att Sports Coaching-utbildningen gett mig en mer stabil grund att stå på i mitt eget idrottande. Jag ser på träning på ett helt annat sätt än innan, och i framtiden kan jag kombinera mina egna erfarenheter och vetenskap för att också utveckla andra, säger Lina Strand.

SMART FAKTA. OM SPORTS COACHING-PROGRAMMET Efterfrågan på nyskapande och utbildade tränare ökar inom idrotten, både i Sverige och internationellt. Som professionell tränare har du möjlighet att utveckla och förbättra kvaliteten, och att främja hållbar utveckling inom tränaryrket. Sports Coaching- programmet fokuserar på coaching, planering och ledning av idrott, idrottare och lag i alla åldrar och på alla kunskapsnivåer. Du utvecklar också din kompetens och kunskap inom ledarskap, relationsbyggande och vetenskapligt arbete, men också en förståelse för de grundläggande principerna för idrottsvetenskap och hållbar utveckling inom tränaryrket. Undervisningen består av både teoretiska och praktiska övningar, innebär studier på heltid i tre år och efter avslutade studier kan du ansöka om en kandidatexamen i idrottsvetenskap.

ANNONS

VILL DU OCKSÅ HA VÄRLDENS VIKTIGASTE YRKE? Efterfrågan på kompetenta och engagerade lärare är enorm vilket ger goda framtidsutsikter för den som drömmer om att ha världens viktigaste jobb. För att vara säker på att få de bästa förutsättningarna inför sitt arbetsliv som lärare är det viktigt att välja rätt utbildning. TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Uppsala universitet erbjuder flera vägar in i läraryrket. Du kan till exempel läsa något av de femåriga ämneslärarprogrammen eller en tre terminers kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, om du har 120 högskolepoäng i ett huvudämne. Vid Uppsala universitet kan man också läsa till grundlärare med inriktning mot år F-3 respektive 4-6, samt till förskollärare. Unikt med lärarutbildningarna vid Uppsala universitet är fokuseringen på såväl forskning som profession. Vi har universitetslärare som driver forskningsprojekt och vi har lärare som samtidigt undervisar i skolan. Vad gäller kopplingen till skolans värld, så driver Uppsala universitet ett partnerskolesamarbete som ger studenterna en chans att lära känna elever, lärarkollegor och vardaglig skolverksamhet under utbildningen. Lärarstudenterna möter flera internationella inslag i sin utbildning. Många studenter åker på utlandsutbyten varje år. Uppsala universitet har ERASMUS-avtal med ett stort antal europeiska universitet. Universitetet har även utbyten med universitet i USA, Japan och Taiwan. Flera studenter förlägger bland annat sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) utomlands, det kan vara vid svenska skolor utomlands men också lokala skolor, alltså skolor som följer värdlandets nationella läroplan.

Fakta om ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet: Ämneslärarprogrammen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om 300 eller 330 hp består av en utbildningsvetenskaplig kärna (VFU) samt ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Ämnesstudierna utgörs av ett huvudämne om 120 hp och ett biämne om 90 hp. Ämnesstudierna är förlagda till Uppsala universitets ämnesinstitutioner. KPU kan du läsa antingen på plats i Uppsala eller på distans. Under tre terminer varvar du teori och praktik (VFU). De tre terminerna i den utbildningsvetenskapliga

kärnan varvar teori och VFU, och handlar om kunskaper som är särskilt viktiga för lärarprofessionen. Isa Jansson, ämneslärarstudent: ”Jag har vetat länge att jag ville bli lärare”

Hon har engagerat sig för att utveckla lärarutbildningarna och förbättra kvaliteten. Isa Jansson hade en bra mellanstadielärare som inspirerade henne mycket vilket gjorde att hon fastnade för just läraryrket. Idag läser hon till ämneslärare i svenska och historia för gymnasiet och tar sin examen i juni i år. -Jag började göra research på olika lärarprogram runt om i landet och fann då att Uppsala universitet rankades högt. Därför valde jag att söka hit, säger Isa Jansson. Hon engagerade sig utbildningen genom Sektion Lära som är del av Uppsala studentkår. Hon ville som

Jag har vetat länge att jag ville bli lärare Isa Jansson

student utveckla utbildningen och göra den mer dynamisk och samhällsaktuell. -Det senaste vi drev igenom var att ha fler obligatoriska seminarium eftersom det är viktigt att alla ska få samma grund, säger hon. Isa Jansson har också en anställning som studentcoach. Det innebär att hon och hennes kollegor träffar alla nya studenter och ger dem tips och råd i studietek-

nik, till exempel om hur man studerar inför en hem- eller en salstenta. -Det är väldigt uppskattat. Många som hoppar av lärarutbildningen hade egentligen behövt bättre stöd; bara för att man kuggar i början betyder inte det att man inte passar som lärare, säger hon. Nu känner sig Isa Jansson redo att komma ut i arbetslivet och jobba som lärare. Hon är trygg med verktygen hon fått med sig från utbildningen. KPU-studenten Fanny Eriksson, säger: ”Eftersom jag vill jobba med högstadiet valde jag KPU”.

Hon ser fram emot att arbeta på Åland där hon, förutom att undervisa i svenska och engelska, vill coacha eleverna. Fanny har också en utbildning i hälsofrämjande arbete. Fanny Eriksson är uppvuxen på Åland men flyttade till Sverige för att studera. Efter att ha påbörjat lärarutbildningen i Karlstad, flyttade hon till Uppsala. Hon fick tips om att gå KPU, eftersom hon redan hade ämneskompetensen i svenska och engelska. -Det har fungerat bra även om det såklart kan vara lättare att ha en klass som ger stöd, jag har ju bytt klass hela tiden. Jag trivs på KPU och vi får samma pedagogiska kompetens som de som läser ett längre lärarprogram, säger hon. Fanny tycker om lärarutbildningen. De som arbetar där är väldigt lätta att ha att göra med. Hon medverkar också i satsningen som hjälper nya lärarstudenter med studietekniken och hon tycker att det har gett resultat. -Nya studenter har fått en bättre start, vilket sedan speglar resultaten i den fortsatta utbildningen, säger hon.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 GUIDE HETASTE UTBILDNINGARNA

utbildningar att hålla ögonen på JOHN HELLSTRÖM UTBILDNINGSLEDARE GIH

”Allt fler skolor satsar på mer idrott” Gymnastik- och idrottshögskolan vid Stockholms Stadion startade redan 1813 och är därför världens äldsta idrottshögskola. Här bedrivs både undervisning och ledande forskning inom idrottsområdet. Genom att läsa någon av GIHs lärarprogram inom idrott är chanserna till jobb mycket goda. Dels rankas studenter från GIH högt bland arbetsgivarna enligt Högskoleverket. Lärarbehörigheten inom idrott och hälsa gör det dessutom möjligt att undervisa i hela grundskolan och gymnasiet, så arbetsmarknaden är bred. – Väljer du vår femåriga ämneslärarexamen mot gymnasiet kompletterar du huvudämnet idrott och hälsa med ämneskunskaper inom till exempel språk eller naturämnen, säger John Hellström, utbildningsledare på GIH. Vill man undervisa på gymnasieskolor med idrottsprofil väljer man istället specialidrott som andra ämne. För de som redan har en lärarexamen finns en tvåårig examen inom idrott och hälsa att bygga på med, och för de med en idrottsexamen finns i sin tur en kompletterande pedagogisk utbildning. –Vi ser att allt fler skolor satsar på mer idrott i skolan och samma signaler ges från de styrande i vårt samhälle. För skolor är särskilt tvåämneslärare eftertraktade, och med ena ämnet idrott och hälsa är arbetsmarknadsutsikterna mycket positiva, säger John Hellström.

HERMAN SKANÅKER VISINGSÖ FOLKHÖGSKOLA

Tre frågor till Herman Skanåker, som går den ettåriga kursen Allmän Franska på Visingsö Folkhögskola

Hur kommer det sig att du sökte utbildningen? – Jag sökte den för att jag främst av allt ville flytta utomlands. Jag har alltid sökt efter nya äventyr, platser och framförallt nya möten. Sen tycker jag också att franska är det vackraste språket som finns. Jag har dock aldrig varit intresserad av språk, jag sov gärna på spanskalektionerna i grundskolan och gymnasiet men franska ville jag verkligen lära mig, vilket är den stora skillnaden från gymnasiet. Vad uppskattar du med utbildningen? – Jag uppskattar lärarna väldigt mycket. De är mycket pedagogiska och professionella. De tar sig tid till varje elev vilket såklart är superviktigt när man lär sig ett nytt språk. De fokuserar på individen och inte bara gruppen. På Visingsö kan man välja till andra kurser också, så jag valde till exempel kreativt skrivande och kreativt skapande, vilket var fantastiskt kul. Att få skapa och uttrycka mig konstnärligt är väldigt viktigt för mig. Vilka faktorer gör att du kan rekommendera den till andra? – Friheten, skulle jag vilja säga är den största faktorn. Jag vill bli skådespelare och ska börja studera till det redan i höst, men oavsett vad man vill bli så kommer man alltid bära med sig denna kunskap och erfarenhet livet ut.

JULIA WICKSTRÖM FLYGTEKNIKCENTER LJUNGBYHED

Ålder: 23 år Från: Kungälv Studerar: Flygtekniker, 420 yh-poäng, Flygteknikcenter Ljungbyhed

Varför valde du just den här utbildningen? - Det var lite av en slump. Jag var på YHmässan, eftersom jag alltid har tänkt att jag ska plugga vidare, där hittade jag utbildningen och blev direkt intresserad. Jag läste omvårdnad på gymnasi-et så det var en ganska långt kliv till flygtekniker men jag gillar väldigt mycket och flygvärlden lockade. Jag åkte och besökte skolan för att se hur det var och så bestämde jag mig för att söka. Hur är utbildningen? - Vi får lära oss att ta hand om flygplanen så vi läser om allt som har med dem att göra till exem-pel material, flygplanslära och olika system. Det är också en del matte och fysik. Första terminen är mycket teori men sedan blir det mer och mer praktik så att man lär sig jobbet ordentligt. Vad vill du jobba med när du läst klart? - Jag vill jobba som flygtekniker, helst i närheten av Göteborg eller Oslo. Jag funderar på att läsa till helikoptertekniker också så att jag har ännu fler möjligheter. Var det något du oroade dig för innan du började? - Jag var sjuk precis när skolan började vilket gjorde att jag hamnade efter, så det blev en tuff start men jag var motiverad och det löste sig. Jag är ensam tjej i klassen men det funkar jättebra, men det skulle såklart vara kul med fler tjejer.

DANIEL LINDEFORS MARINA LÄROVERKET

”Näringslivet efterfrågar fler utbildade skärgårdskaptener” Att ha sjön som arbetsplats är mångas dröm. För den som vill spendera dagarna på vattnet, men sova hemma i sin egen säng på natten, finns Marina Läroverkets YHutbildning Skärgårdskapten. – Marina Läroverkets Skärgårdskaptensutbildning är Sveriges äldsta YH-utbildning med inriktning sjöfart och ett resultat av en stor efterfrågan från näringslivet och skärgårdsredarna. Skärgården behöver medarbetare som kan framföra fartygspassagerare och gods på ett säkert sätt, oavsett väderförhållanden, säger Daniel Lindefors, utbildningschef och lärare på skolan. Sverige har en unik skärgård som finns utspridd i flera delar av landet. Både turistoch kollektivtrafiken exapanderar, inte minst på grund av satsningar på en levande gles- och landsbygd. De allra flesta som läser till Skärgårdskapten får också jobb, ofta i samband med sin LIA, Lärande i Arbete, vilket innebär praktik ute i arbetslivet. –Näringsliv och branschorganisationer är med och formar utbildningen vilket säkerställer att studenterna får relevant och uppdaterad kunskap men också en omsättning av teori till praktik. Det handlar dels om navigering och sjökunskap, men också om ledarskap för att kunna leda en besättning ombord på ett fartyg, säger Daniel Lindefors.

utfall

INSTITUTIONEN FÖR DATAOCH INFORMATIONSTEKNIK

What’s in IT for me? Intresserad av en karriär som professionell spelutvecklare? Datavetenskapligt kandidatprogram med rätt tillval ger dig behörighet till masterprogrammet Game Design & Technology. Läs mer om båda programmen, våra andra program och kurser, och hur du ansöker, på gu.se/it. Välkommen med din ansökan! Se din framtid inom IT på gu.se/it

Data- och IT 2018.indd 1

2018-03-29 17:17:25

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

GUIDE HETASTE UTBILDNINGARNA 21

ISABELLE NYGREN SVENSKA FRISÖRSKOLAN

Sedan årsskiftet räknar Isabelle Nygren till 2000-3000. Timmar alltså, och det handlar om klipptid för att kunna ta sitt Gesällbrev, nämligen Frisörlicens B. Efter sitt första år på Svenska frisörskolan i Stockholm – och många timmar med klippning och färgning av både dockor, kompisar och andra kunder på skolan – står hon sedan januari ute på salong. Isabelle Nygren är 25 år, kommer och bor i Uppsala. Att hon ville bli frisör förstod hon tidigt. –Jag har alltid tyckt att det varit roligt med hår, särskilt färgning vilket jag också kommer att satsa extra på i mitt yrke. Att vara frisör är en rolig kombination mellan att vara kreativ, träffa nya människor och att också få uträtta något med händerna. Än så länge har hon inte gjort några stora misstag, som att klippa av någon håret… –Vi får så mycket praktisk övning och handledning av våra lärare att det blir svårt att göra helt fel. Vi är en liten klass med många lärare; skolans stöttning är på det sättet jättebra. I utbildningen ingår även en hel del teori, bland annat har Isabelle Nygren lärt sig om hårstråets uppbyggnad, färgsättning och frisyrtekniker. Skolan anordnar dessutom en del aktiviteter, som att klippa på Kvinnofängelset, eller ett barberarevent på Scandic i samband med movember. Om du själv funderar på att välja frisöryrket är Isabelle Nygrens råd självklart: –Sluta tänka, kör! Att välja frisöryrket är det roligaste jag gjort! Mitt fokus just nu är mina timmar fram till Frisörlicens B, vilket jag gör som anställd på salong. I framtiden får vi se vad jag hittar på!

CAMILLA ANDERSSON UPPSALA UNIVERSITET

Nu startar en ny masterutbildning med fokus på avancerade avbildningsmetoder upp på Uppsala Universitet. Behovet av avancerade avbildningsmetoder ökar, vilket dels kan ses inom cancervården där behovet av snabba och tillförlitliga diagnoser. Även om antalet utförda undersökningar också ökar, är ofta kompetensbrist en flaskhals inom avancerad bilddiagnostik. – Idag ges ingen direkt utbildning inom området utan ansvaret ligger på den enskilda att lära sig tekniken, ofta med hjälp av kollegor. Det försämrar både diagnoskvaliteten samt ökar vårdköerna, säger Camilla Andersson, programansvarig på IKV Uppsala Universitet. Uppsala Universitet startar under hösten 2018 därför upp en masterutbildning med fokus på avancerade avbildningsmetoder såsom magnetisk resonans tomografi (MRT), datortomografi (DT) och nuklearmedicin inklusive positronemissionstomografi (PET). Utbildningen riktar sig till röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker eller de med en kandidatexamen i biomedicin. – Utbildningen är helt ny i sitt slag och med hjälp av specialiserade kunskaper inom avancerad bilddiagnostik kommer de som väljer att studera få möjlighet att ta ytterligare steg i sin karriär, oavsett i kontakt med patienter eller inom forskning, avslutar Camilla Andersson.

JOHANNA FÄRLIN UPPSALA UNIVERSITET

När Johanna Färlin, 21 år och ursprungligen från Ljusdal i Hälsingland, skulle välja universitetsutbildning var det enda hon var säker på var att hon ville läsa litteraturvetenskap och att det skulle bli i Uppsala. – Jag har alltid vetat att jag vill jobba journalistiskt men var mindre sugen på att utbilda mig på Journalisthögskolan. När jag satt och tittade igenom programutbudet såg jag helt plötsligt att det faktiskt fanns en hel utbildning som passade in på vad jag ville göra, säger hon. Utbildningen hon syftar på är Kandidatprogram i retorisk och litterär kommunikation, en treårig universitetsutbildning på Uppsala Universitet som blandar retorik och litteraturvetenskap – en kombination som både ger en teoretisk och praktisk grund att stå på. – Utbildningen är bred vilket jag uppskattar eftersom jag har många drömyrken – alltifrån att jobba redaktionellt på tv eller radio, till att skriva skönlitterära texter, säger hon. Under tredje året finns en möjlighet till praktik, en chans hon definitivt kommer att ta innan det blir dags för C-uppsatsen. – Jag vet de som fått praktik på bokförlag, vilket låter jättehäftigt. Det finns så många olika möjligheter och jag tycker verkligen att man ska ta chansen att få den erfarenheten inför kommande yrkesval, avslutar Johanna Färlin.

ZANDRA NORDVALL BROMMA FOLKHÖGSKOLA

Zandra får fast grund på Bromma folkhögskola En önskan att utveckla sig själv som människa och att få en fast grund att stå på för vidareutbildning. Det var utgångspunkterna för Zandra Nordvall, 43 när hon valde att gå den allmänna linjen på Bromma Folkhögskola. Ett gediget förarbete ledde henne fram till Bromma. - Jag åkte runt på olika folkhögskolor och var på flera intervjuer. Jag tyckte Bromma var den skola som kändes mest seriös och strukturerad, säger hon. Zandra är stockholmare och bor inte på skolan utan pendlar varje dag från sin lägenhet. - Jag tycker ändå att internatet här är fint och det verkar också finnas en god gemenskap mellan de som bor här. Hon går på allmän linje för att läsa upp sina gymnasiebetyg. - Jag har en treårig gymnasieutbildning men det var längesedan jag gick den så jag behöver fräscha upp mina kunskaper och få en grund att stå på. Nu vill Zandra gå vidare till högskolestudier, siktet är inställt på att bli socionom. Tidigare har hon arbetat som boendestödjare och på förskola. - Jag hoppas kunna komma in på socionomprogrammet i Stockholm, säger hon.Bromma folkhögskola drivs av Bromma Equmeniakyrkan. - Religion är ett av mina favoritämnen. Jag går själv i kyrkan, är döpt och konfirmerad. Jag känner stor öppenhet i religiösa frågor och den öppenheten finns också på skolan, säger Zandra Nordvall.

Miljö och förorenade områden, 420 YH-poäng, 2 år Miljö och förorenade områden, Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund Studieort: Ludvika-Modifierad distans 420 YH-poäng, 2 år

Miljö och VA-teknik, 420 YH-poäng, 2 år Miljö och VA-teknik, Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund Studieort: Ludvika-Modifierad distans 420 YH-poäng, 2 år

Bryggeriteknik, 300 YH-poäng, 1,5 år Bryggeriteknik, Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund Studieort: Ludvika-Modifierad 300 YH-poäng, 1,5distans år

Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund Vill du ha ett aktivt jobb med fokus på miljöfrågor, Studieort: Ludvika-Modifierad distans

Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund Rent och friskt vatten är en överlevnadsfråga. Studieort: Ludvika-Modifierad distans

Anordnare: Västerbergslagens Utbildningsförbund En unik utbildning som tillgodoser behoven inom Studieort: Ludvika-Modifierad distans

då är ”Miljö och förorenade områden” något för dig. Varje gång ett byggprojekt startas, ett Vill du ha ett aktivt jobb med fokus på miljöfrågor, infrastrukturprojekt initieras eller vid annan då är ”Miljö och förorenade områden” något misstanke om förorening, måste noggranna för dig. Varje gång ett byggprojekt startas, ett utredningar av jorden och vattnet genomföras. infrastrukturprojekt initieras eller vid annan Utbildningen ger dig kompetenser för att kunna misstanke om förorening, måste noggranna utföra kvalitetssäkrade mätningar av jorden och utredningar av jorden och vattnet genomföras. grundvattnet samt att kunna utvärdera och bedöUtbildningen ger dig kompetenser för att kunna ma hälso- och miljörisker i förorenade områden. utföra kvalitetssäkrade mätningar av jorden och grundvattnet samt att kunna utvärdera och bedöma hälso- och miljörisker i förorenade områden.

Utbildningen ger dig teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att arbeta Rent och friskt vatten är en överlevnadsfråga. med drift, planering samt utveckling av vattenUtbildningen ger dig teoretiska kunskaper och och reningsverk eller ledningsnät. Stort fokus praktiska färdigheter som behövs för att arbeta läggs även på förebyggande miljöarbete, det man med drift, planering samt utveckling av vatteninom branschen kallar för uppströmsarbete. och reningsverk eller ledningsnät. Stort fokus läggs även på förebyggande miljöarbete, det man inom branschen kallar för uppströmsarbete.

bryggeribranschen och ger dig hög anställningsbarhet efter examen. Du lär dig de teoretiska och En unik utbildning som tillgodoser behoven inom praktiska kunskaperna i öltillverkning. Utbildbryggeribranschen och ger dig hög anställningsningen riktar sig mot bryggerier i olika storlekar barhet efter examen. Du lär dig de teoretiska och allt ifrån det storskaliga ner till mikrobryggarnivå. praktiska kunskaperna i öltillverkning. Utbildningen riktar sig mot bryggerier i olika storlekar allt ifrån det storskaliga ner till mikrobryggarnivå.

www.vbu.se/utbildning_yrkeshogskola www.vbu.se/utbildning_yrkeshogskola

ANNONS

hƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ Ɵůů ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐ ƂƉƉŶĂĚĞ ŶLJĂ ŬĂƌƌŝćƌǀćŐĂƌ &KdK͗ E/^/^D '/>Ksͬ K ^dK <

^ũƵ Ċƌ ĞŌĞƌ ůćƌĂƌĞdžĂŵĞŶ ǀĂůĚĞ ŵĞůŝĞ ƌŝƚƐĞ ĂƩ ŬŽŵďŝŶĞƌĂ ƐŝƩ ůćƌĂƌũŽďď ŵĞĚ ŚĂůǀƟĚƐƐƚƵĚŝĞƌ ƉĊ ^ƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ǀŝĚ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚ͘ hƚďŝůĚͲ ŶŝŶŐĞŶ ŐĂǀ ŚĞŶŶĞ ĚĞŶ ĨŽƌŵĞůůĂ ŬŽŵƉĞƚĞŶƐĞŶ ĂƩ ĂƌďĞƚĂ ƐŽŵ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐ ƉĊ ƐŬŽůͲ ŽĐŚ ŬŽŵŵƵŶƂǀĞƌŐƌŝƉĂŶĚĞ ĂƌĞŶŽƌ͘ Behov av formell kompetens

När Emelie tidigare hade arbetat som lärare i en särskild undervisningsgrupp QV\MV[QÅMZILM[ LQ[S][[QWVMV SZQVO TMOQ\QUItion för lärare. Hon insåg att hon behövde [SI‫ٺ‬I [QO NWZUMTT SWUXM\MV[ N Z I\\ S]VVI fortsätta arbetet för elever i behov av särskilt stöd. I tre års tid varvade hon arbete med specialpedagogstudier på halvtid. Redan vid programstart upplevde Emelie Britse att utbildningen gav henne ett vetenskapligt förankrat ramverk med ord och begrepp på det hon tidigt själv satt ord på – hur skolan bör och ska förhålla sig till lärande och utveckling generellt och MTM^MZ Q JMPW^ I^ [qZ[SQT\ [\ L [XMKQÅS\ – 2007 var Specialpedagogutbildningen på avancerad nivå vid Stockholms universitet helt ny. Jag sökte och kom in på programmet samma år, säger Emelie Britse.

Fördjupande utbildning

Hon påbörjade utbildningen med en lärarexamen i ryggen och med en personlig övertygelse om hur skolan skulle hantera sitt uppdrag att utbilda framtidens medborgare. – Tre år senare tog jag min vetenskapligt förankrade yrkesexamen som specialpedagog. Genom specialpedagogutbildningen adderade jag en fördjupad professionell ansats till min personliga övertygelse, säger Emelie Britse. Ett par år efter att Emelie Britse avlagt examen från Specialpedagogprogrammet valde hon att gå mastersprogrammet, som ytterligare fördjupade kompetensen kring hur den specialpedagogiska disciplinen kan bidra till allmändidaktisk skolutveckling. Mastersprogrammet som dessutom är forskningsförberedande stärkte Emelie Britses teoretiska kompetens kring begreppet specialpedagogik och den specialpedagogiska professionen. Nu arbetar hon som

'ĞŶŽŵ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ ĂĚĚĞƌĂĚĞ ũĂŐ ĞŶ ĨƂƌĚũƵƉĂĚ ƉƌŽĨĞƐƐŝŽŶĞůů ĂŶƐĂƚƐ Ɵůů ŵŝŶ ƉĞƌƐŽŶůŝŐĂ ƂǀĞƌƚLJŐĞůƐĞ͘ utvecklingsledare på enheten för skolutveckling i Täby kommun. – När jag tog examen från Specialpedagogprogrammet hade jag fortfarande ett intresse av att fördjupa min analytiska och problematiserande kompetens. Mastersprogrammet gav mig bland annat ett mer forskningsbaserat arbetssätt och ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till området specialpedagogik, säger Emelie Britse.

Framtiden som specialpedagog

Redan när hon påbörjade Specialpedagogprogrammet kände hon att hon ville jobba med skolutveckling och specialpedagogik på en mer övergripande nivå. Utbildningen gav henne en bred bas som öppnade upp många nya karriärvägar. – Sedan jag tog examen har jag bland annat arbetat som utredande specialpedagog och biträdande rektor med

samordningsansvar för elevhälsofrågor. min nuvarande arbetsgivare, Täby kommun, tillskriver min specialpedagogiska kompetens ett så högt värde att jag som utvecklingsledare, tillsammans med kommunens utbildningsledning, alla rektorer och pedagoger, får vara med och bidra till en mer tillgänglig lärmiljö för alla elever i våra kommunala verksamheter. Det trivs jag med, säger Emelie Britse. Hon är överlag mycket nöjd med utbildningen, som gav henne en mångfacetterad verktygslåda och specialpedagogisk kompetens att arbeta såväl på individnivå som på övergripande nivå, som skolledare eller skolutvecklare. – För lärare som vill bli skolledare kan Specialpedagogprogrammet ge en mycket bra bas. Utexaminerade specialpedagoger är eftertraktade både som biträdande rektorer och rektorer. För mig är det istället mer

FAKTA WĊ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚ ĮŶŶƐ ƚǀĊ ƉĊďLJŐŐŶĂĚƐƉƌŽŐƌĂŵ ƉĊ ĂǀĂŶĐĞƌĂĚ ŶŝǀĊ ĨƂƌ ůćƌĂƌĞ ŵĞĚ ůćƌĂƌĞdžĂŵĞŶ ƐŽŵ ǀŝůů ƵƚǀĞĐŬůĂƐ ŝ ƐŝŶ LJƌŬĞƐƌŽůů ŽĐŚ ĨŽŬƵƐĞƌĂ ƉĊ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐŝŬ ĨƂƌ ĞůĞǀĞƌ ŝ ďĞŚŽǀ Ăǀ ƐćƌƐŬŝůƚ ƐƚƂĚ͕ ^ƉĞĐŝĂůůćƌĂƌƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ŽĐŚ ^ƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘ ĊĚĂ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌŶĂ ďĞƐƚĊƌ Ăǀ ƚŽƚĂůƚ ϵϬ ŚƂŐƐŬŽůĞƉŽćŶŐ ŽĐŚ ŬĂŶ ůćƐĂƐ ƉĊ ŚĞůƟĚ ĞůůĞƌ ŚĂůǀƟĚ͕ ǀŝůŬĞƚ ŝŶŶĞďćƌ ĂƩ ĚĞ ŬĂŶ ŬŽŵďŝŶĞƌĂƐ ŵĞĚ ĚĞůƟĚƐĂƌďĞƚĞ ƐŽŵ ůćƌĂƌĞ͘ ^ƉĞĐŝĂůůćƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ ŐĞƐ ŵĞĚ ƐƉĞĐŝĂůŝƐĞƌŝŶŐĂƌ ŵŽƚ ƐƉƌĊŬͲ͕ ƐŬƌŝǀͲ ŽĐŚ ůćƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͕ ŵĂƚĞŵĂƟŬƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͕ ĚƂǀŚĞƚ ĞůůĞƌ ŚƂƌƐĞůƐŬĂĚĂ͕ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƐƐƚƂƌŶŝŶŐ ŽĐŚ ƐLJŶƐŬĂĚĂ͘ hƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌŶĂ ƌŝŬƚĂƌ ƐŝŐ Ɵůů ůćƌĂƌĞ ƐŽŵ ǀŝůů ĨƂƌĚũƵƉĂ ŽĐŚ ƐƉĞƚƐĂ ƐŝŶ ƉĞĚĂŐŽŐŝƐŬĂ ŽĐŚ ĚŝĚĂŬƟƐŬĂ ŬŽŵƉĞƚĞŶƐ ŽĐŚ ǀŝůů ĂƌďĞƚĂ ŵĞĚ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐŝƐŬĂ ĨƌĊŐŽƌ͘

ǁǁǁ͘ƐƉĞĐƉĞĚ͘ƐƵ͘ƐĞͬ

ŵĞůŝĞ ƌŝƚƐĞ͘

intressant att arbeta med skolutveckling, jag ville se hur långt jag kunde komma i min karriärutveckling med hjälp av min kompetens som sakkunnig inom specialpedagogik. Om jag vill utvecklas ytterligare i framtiden skulle jag exempelvis kunna arbeta med skolutvecklingsfrågor på regional eller nationell nivå, på Skolverket eller någon annan myndighet, säger Emelie Britse.

ANNONS

FRISÖRUTBILDNINGAR Gillar du idrott och hälsa?

BARBERARE

På GIH kan du utbilda dig till

VILL DU BLI FRISÖR?

– lärare i idrott & hälsa – hälsopedagog – tränare – sport manager* – idrottsvetare (master)

GRUNDUTBILDNING

HÄR FINNS JOBB OCH UTBILDNING

NYSTART I YRKET SPECIALANPASSADE KURSER FÖR FRISÖRER

PÅBYGGNADSUTBILDNING

Dessutom finns fristående kurser

UPP TILL TUSEN TIMMAR I NIVÅ 2-4

STOCKHOLM, GÖTEBORG & TROLLHÄTTAN

Läs mer på www.gih.se/utbildning Sök innan 15 april på antagning.se

GODKÄND AV FRISÖRFÖRETAGARNA OCH HANDELS

Gymnastik- och idrottshögskolan vid Stockholms Stadion

svenskafrisörskolan.se Photo courtesy of:

*I samarbete med Södertörns högskola

GIH_123x183 mm.indd 1

2018-03-14 12:59

TV-PRODUKTION GAMLEBY

SÖK NU

Sista ansökningsdag 15 maj! lärcenter.nu Utbildningen för dig som vill jobba med TV

Guldsmed Signaltekniker

Ansök senast

16 APRIL

gtvgamleby.se

Är du intresserad av rörliga bilder och ljud, vill jobba med TV, film eller för webben då är GTV en väg i rätt riktning för dig! GTVs utbildning bedrivs under realistiska förhållanden. Skolans teknik är likvärdig med de väletablerade produktionsbolagens. På GTV har du tillgång till utrustning och lokaler 24 timmar om dygnet. En del av utbildningen genomförs som praktik på TVoch produktionsbolag, där du får möjlighet att fördjupa dig i flera yrkesroller och även knyta kontakter i branschen. Möjligheterna till arbete är stora. GTV - Gamleby TV-produktion 0493-146 20, Gundelvägen 8C, 594 32 Gamleby, info@gtvgamleby.se, www.gtvgamleby.se

FAKTA OM GTV

UTBILDNING: 2-årig yrkeshögskola, 400 Yh-poäng.

INTRÄDESKRAV: www.gtvgamleby.se

ANSÖKAN: Senast 16 april 2018 på gtvgamleby.se

KURSSTART: 20 augusti 2018.

År 1: Studier i Gamleby. År 2: Praktik och examensarbete. EXAMEN: Examens- eller utbildningsbevis för yrkeshögskoleutbildning i TV-produktion. KONTAKT: agnetha.ahlstedt@gtvgamleby.se gtvgamleby

GTV Gamleby TVproduktionsspecialist

Huvudman för GTV är Gamleby folkhögskola som i sin tur har Landstinget i Kalmar län som huvudman.

www.lärcenter.nu

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 AKTUELLT YH-UTBILDNINGAR

Utbildning som leder till attraktiva jobb En YH-utbildning är kortare än en högskoleutbildning, ofta mellan två och tre år och innebär dessutom alltid mycket praktik. Praktik som leder till jobb. TEXT ANNIKA WIHLBORG

O

m du vill plugga vidare men inte känner dig redo att investera fyra eller fem år av din tid i en högskoleutbildning så kan en yrkeshögskoleutbildning vara ett riktigt bra alternativ. Yrkeshögskoleutbildning (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier med en stark arbetslivsanknytning. Merparten av utbildningarna leder till specifika yrkesroller, vilket gör att du som studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet. I dagsläget finns drygt 1900 YH-utbildningar att välja mellan i hela Sverige. Nya utbildningar startas när det finns ett särskilt behov av en viss kompetens på arbetsmarknaden. Samtliga YH-utbildningar är kostnadsfria och studiemedelsberättigade. Statistik från Yrkeshögskolemyndigheten talar sitt tydliga språk, antalet studerande på YH-utbildningar har ökat på senare år. De senaste åren har de största ökningarna skett inom utbildningsområdena data/IT samt samhällsbyggnad och byggteknik. De fem största utbildningsområdena är data/IT, ekonomi, administration och försäljning, hälso- och sjukvård samt socialt arbete. 230 olika yrkesroller De första YH-utbildningarna i Sverige startades 2009. Innan dess fanns KY-utbildningar, som var YH-utbildningarnas föregångare. YHutbildningarna är populära, 2016 ökade antalet studerande med tjugo procent. - De YH-utbildningar som erbjuds i dagsläget utbildar till 230 olika yrken inom många olika yrkesområden, säger Kristina Granqvist, pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan. Statistik visar också att yrkeshögskoleutbildningar leder till jobb. 91 procent har jobb året efter examen. 67 procent av dessa har ett jobb som överensstämmer helt eller till största delen med den utbildning de gått. Hela 90 procent är nöjda med sin utbildning. YH-utbildningarnas innehåll och upplägg förändras kontinuerligt

i takt med att arbetsmarknadens behov förändras. Det innebär att den kompetens du får under utbildningens gång garanterat är aktuell och efterfrågad av arbetsgivarna när det är dags för dig att söka jobb. Kristinas tips till dig som funderar på att gå en YH-utbildning är att gå in på yrkeshogskolan.se och kolla runt bland de utbildningar som erbjuds. Där finns alla utbildningar samlade och det är enkelt att själv söka i det stora utbudet av olika utbildningsinriktningar. LIA-perioderna ger erfarenheter och kontakter

De YH-utbildningar som erbjuds i dagsläget runtom i landet utbildar till 230 olika yrken inom många olika yrkesområden Kristina Granqvist

Som student på en YH-utbildning har du dessutom kontinuerlig kontakt med arbetsgivarna. De är aktiva både vad gäller planering och genomförande av utbildningarna. Som student möter du arbetsgivarna på gästföreläsningar, i projekt och när du är ute på din praktik, LIA. De flesta yrkeshögskoleutbildningar innehåller perioder av LIA, lärande i arbete, vilket ger dig möjlighet att praktisera dina nya kunskaper direkt ute på en arbetsplats och knyta kontakter som kan komma till nytta när du tagit examen och det är dags att söka jobb. Myndigheten för yrkeshögskolan uppföljningar visar att i snitt hälften av de examinerade som fått jobb har fått det på en av sina LIA-platser. Många arbetsgivare handplockar alltså sina medarbetare när de är ute på praktik. Lärarna på YH-utbildningar kommer ofta direkt från branschen som du utbildas för, det innebär att de kan dela med sig av sin långa erfarenhet och ibland även bidra med värdefulla branschkontakter. Ansökningsperioderna till yrkeshögskolan är inte lika bestämda som till högskolan. Det beror på att varje utbildningsanordnare själv bestämmer när de ska ha sitt sista ansökningsdatum. Vanligast är att utbildningarna börjar i augusti, men vissa börjar även i januari. Var därför uppmärksam på när sista ansökningsdatum är för de utbildningar du är intresserad av. n

SMART FAKTA. TVÅ BRA SIDOR För den som är nyfiken är ingenjörsvägen. se och womengineer.org två bra sidor för att förstå mer om hur, var och när man kan läsa till ingenjör.

Alla kan inte bli youtuber. Drömmer du däremot om att jobba med samhällsbyggnad då kan vi hjälpa dig. KYH är ledande i Sverige på YH-utbildningar inom byggsektorn och söker nu tjejer och killar med några års arbetslivserfarenhet som vill ta steget in i byggbranschen. Gå in på kyh.se och läs mer om våra utbildningar som ger dig ett riktigt jobb.

1 1 LI K E S B E TA LA R I N G E N H Y RA

ANNONS

Fick anställning innan sin examen. Nu uppmuntrar Fatima fler kvinnor att söka sig till byggbranschen. Fatima Bale är i grunden utbildad inredningsdesigner men kände efter många år i branschen att det var dags för en förändring. Hon utbildade sig till arbetsledare inom byggproduktion Sn +HUPRGV <UNHVK|JVNROD RFK ¿FN anställning som byggledare redan innan sin examen. Hon trivs väldigt bra i sin nya arbetsroll. –Som byggledare kontrollerar du bland annat så att allt blir gjort, sköter samarbeten med platschefer och har hand om säkerhetsfrågor. Det är vi som är spindeln i nätet. Det är en varierad roll och arbetet blir aldrig enformigt. Jag gillar kombinationen av att vara ute på byggen och de administrativa uppgifterna på kontoret, berättar Fatima.

www.hermods.se

inom bygg. Det är ett generationsskifte nu och branschen är inte densamma som för tio år sedan. Fatima ser stora fördelar med att studera på yrkeshögskola. Framförallt den stora PlQJGHQ SUDNWLVNW OlUDQGH RFK DWW GH ÀHVWD utbildningarna är som längst två år. –Det jag gillar med yrkeshögskolan är att det är en mix av praktik och teori. Fördelen med att ha mycket praktik är att både vi och arbetsgivarna lär känna varandra. Det blir en ”win win-situation”och du har alltid en referens för framtiden.

Fatima har inga problem med att arbeta inom en mansdominerad bransch. Hon XSSPXQWUDU ÀHU NYLQQRU DWW V|ND VLJ GLW –För mig är det inga problem och jag tror DWW GHW lU Q\WWLJW DWW ÀHU WMHMHU NRPPHU LQ L branschen. Det känns som att utvecklingen JnU IUDPnW RFK DWW ÀHU WMHMHU XWELOGDU VLJ

Fatima Bale, 40 år och från Stockholm, sadlade om från inredningsdesigner till arbetsledare inom byggproduktion.

Studier i flygteknik gav jobb direkt efter examen Sandra Hellgren drömmer om att få arbeta som flygtekniker runt om i världen. En dröm som är på god väg att slå in – direkt efter examen från Flygteknikcenter Ljungbyhed fick hon jobb på Oslos flygplats Gardermoen. Redan inför gymnasievalet började Sandra Hellgren intressera sig för flygteknik. Hon började därför på gymnasieutbildningen till flygmekaniker i Ljungbyhed. – Jag ville meka men bilmekaniker var inget för mig. Flygmekaniker är intressantare och mer spännande, dessutom innehåller utbildningen mer avancerade studier. Det passade därför mig bra med mycket praktiskt arbete i kombination med studierna, säger hon.

Vad gör en flygtekniker?

Som flygmekaniker och flygtekniker arbetar man framförallt med underhåll, tillsyn och reparationer av flygplan, helikoptrar och flygplansmotorer. Dessutom kan man arbeta inom nytillverkningen av flygplan och flygmotorer. Att vara flygmekaniker är den lägre nivån som i huvudsak arbetar med tillsyn, service och rutinarbeten. Flygtekniker gör de mer avancerade uppgifterna så som felsökningar, inspektioner och kontroller. Flygteknikcenter erbjuder kvalificerad yrkesutbildning i flygteknik. Efter att Sandra Hellgren trivts bra under gymnasieutbild-

Sandra Hellgren

ningen valde hon därför att fortsätta. Hon läste till flygtekniker under två år på Flygteknikcenter Ljungbyhed. Det bästa med utbildningen tycker hon var att den erbjöd så mycket praktiskt arbete, både på praktikplatser men också i de egna lokalerna. – Det praktiska arbetet var väldigt varierande. Vi fick lära oss hur det är jobba på en riktig arbetsplats även när vi arbetade med skolans egna flygplan, säger hon. Trots att Sandra Hellgren redan hade läst till flygmekaniker under gymnasieutbildningen tycker hon inte att man behöver ha den erfarenheten för att klara sig bra under yrkesutbildningen. Ungefär hälften av klassen var nya och de hade olika studiebakgrund men alla klarade sig bra. – Lärarna på utbildningen är så inspirerande och hjälpsamma. De är inte bara lärare utan också som vänner och det märks att de tycker om att lära oss elever, säger hon.

Flygsimulator på Flygteknikcenter.

Framtidsjobb

Efter utbildningen till flygtekniker finns många lediga jobb att söka. Eftersom skolan är godkänd enligt EASA part-147 ger examen ett certifikat som gäller i hela EU. På så sätt öppnas många möjligheter på arbetsmarknaden och efterfrågan på flygtekniker är just nu hög. Som nyutexaminerad behöver man dock först arbeta två till fem år som flygmekaniker innan man kan få börja arbeta som flygtekniker. Det tycker Sandra Hellgren är bra. – Som flygtekniker har man mycket ansvar för andras säkerhet. Det är viktigt att känna sig trygg i arbetet för att kunna ta det ansvaret och då behövs erfarenhet, säger hon. Idag arbetar Sandra Hellgren på Gardermoen i Oslo, det var där hon hade sin sista praktik i våras. Hennes arbetsgivare erbjöd henne ett heltidsjobb hos dem

som påbörjades direkt efter examen. Hon berättar också att halva klassen redan har fått jobb genom praktiken. Det är väldigt få kvinnor som är flygtekniker men vill hon rekommendera tjejer att söka till utbildningen. – Branschen vill ha in fler tjejer men det finns inte så många att välja på än. Jag har upplevt att alla jag mött varit väldigt välkomnande mot mig och att arbetsgivarna uppskattar att jag som tjej gett mig in i branschen, säger hon.

www.flygteknik.nu

ANNONS

STUDERA TILL BILDOCH SLÖJDLÄRARE PÅ KONSTFACK!

O

o

o

o

o

o

Bild och media eller bild och design - inriktning mot gymnasiet, 300 hp (5 år) Ansök senast 16 april via antagning.se Mer info: konstfack.se/utbildning

Hjälp oss rädda de starkaste Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att de är både starka och listiga har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år har vi arbetat med att förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen. För att sätta stopp för den avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att både skärpa lagarna och få dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på olagliga produkter ska minska.

Stöd vårt arbete, bli Tigerfadder idag! wwf.se/tigerfadder

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Ditt bidrag behövs för att hålla Sverige rent. Plocka #ettskräpomdagen / Swisha till 90 02 817 / PlusGiro: 90 02 81-7

www.hållsverigerent.se

Indian Tiger. © National Geographic Stock / Michael Nichols / WWF

0

Bild och slöjd - inriktning mot grundskolan åk 7-9, 270 hp (4,5 år)

ANNONS

En bildningsresa där både vägen och målet är det viktiga Elin Sayfoor och Simon Thelaus

Kandidatprogrammet i retorisk och litterär kommunikation vid Uppsala universitet ger dig en unik kombination av klassisk bildning och praktiska färdigheter som förbereder dig för arbete inom en rad yrken, t.ex. i kommunikations- eller kultursektorn. – Redan efter första terminen, hade allt jag tidigare läst fått en förändrad och fördjupad mening, säger studenten Simon Thelaus. För honom var det just kombinationen klassisk humanistisk bildning och inriktningen på vår tids problem som lockade med utbildningen. – Du får en ny blick på kulturen, och de teoretiska kunskaperna ger förutsättningar för att förstå kommunikationens mekanik.

Från teori till praktik Programmet består av huvudämnesstudier i retorik och litteraturvetenskap. Som student på programmet får du läsa om litteratur och retorik både från ett historiskt och modernt perspektiv. Du tränar dig i kritiskt tänkande, muntlig och skriftlig framställning och argumentation. Efter två års huvudämnesstudier kan du läsa kurser som du själv väljer, bredda dina kunskaper med kurser från andra humanistiska ämnen, eller specialisera dig med ytterligare kurser på institutionen. Skulle du hellre vilja prova dina färdigheter i arbetslivet kan du göra praktik, exempelvis på en kulturredaktion, en kommunikationsbyrå eller ett bokförlag. Den sjätte och sista terminen fördjupar du dig inom ett av huvudämnena och skriver en vetenskaplig uppsats. Programmet har alltså vägar både mot arbetslivet och mot fortsatta studier.

– Retoriken är en otroligt bra grund för humaniorastudier! Programmets upplägg både förbereder inför nästa steg och utmanar samtidigt hela tiden dig som student, säger Elin Sayfoor, andraårsstudent.

Stimulerande gemenskap Att läsa vid universitetet kan ibland upplevas som splittrat, hoppande från en kurs till en annan. En av styrkorna med att läsa programmet är att du som student istället får ett sammanhang och kontinuitet, både i relationen till lärare och andra kurskamrater. – Att få plugga med så många begåvade människor, att hela tiden hjälpa varandra att tänka och analysera, det är definitivt en av de bästa sakerna med att gå den här utbildningen, säger Simon. Inspirerande studiemiljö På Litteraturvetenskapliga institutionen får du träffa lärare och forskare med många olika inriktningar, t.ex. mot politik, filosofi, litteratursociologi och litteraturhistoria. Jon Viklund, studierektor vid institutionen, lyfter fram den inspirerande miljön på programmet. Vi har engagerade lärare som brinner för undervisningen och som vill utmana studenterna att tänka både rätt och fritt. Våra studenter är ambitiösa och ställer höga krav på sin utbildning. Det är också sådana studenter som vi söker, som är öppna för nya kunskaper, som har ett kritiskt sinnelag och vill bidra till den kreativa miljön. En utbildning ska ge studenten utrymme att växa, men den ska också ha ett mål. Vi vill rusta våra studenter för en modern arbetsmarknad som ställer höga krav på kunskaper, färdigheter och flexibilitet.

Enorm efterfrågan av Biomedicinska analytiker Studenter på Biomedicinska analytikerprogrammet utbildar sig till framtidens nyckelspelare för en väl fungerande hälso- och sjukvård som möter samhällets och patienternas behov. När man går Biomedicinska analytikerprogrammet på Göteborgs Universitet läser man en professionsutbildning där teori varvas med laborationer och praktiskt arbete. Programmet är treårigt (180 högskolepoäng) och har två inriktningar, laboratoriemedicin och klinisk fysiologi. Studenterna har 20 veckor verksamhetsförlagd utbildning där man får möjlighet att pröva sina teoretiska kunskaper i praktiken. – I Göteborg har vi upplägget att alla läser tillsammans det förstå året för att sedan välja inriktning till år två. Då fokuserar man antingen på laboratoriemedicin där man analyserar prover från patienter eller klinisk fysiologi där man gör undersökningar direkt på patienten, förklarar Camilla Hesse, programansvarig för biomedicinska analytikerprogrammet på Göteborgs universitet.

FOTO JOHAN WINGBORG, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Arbetslivsförankrad utbildning Lärarstaben består av universitetslektorer, många har en grundutbildning som biomedicinska analytiker. Studenterna träffar även andra lärare och forskare på Sahlgrenska Akademin under utbildningen. Man har även ett väletablerat samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset där yrkesverksamma biomedicinska analytiker bidrar med sin specialkunskap. – Vårt unika samarbete förser studenten med en uppdaterad utbildning och kunskap om den senaste tekniken vilket gör att man blir väl insatt i arbetslivets behov, säger Camilla Hesse. Det är en enorm efterfrågan på biomedicinska analytiker i hela landet och den stora arbetsgivaren är hälso- och sjukvården. Studenterna kan även få arbete inom industrin, som produktspecialister på medicintekniska Camilla Hesse, företag och inom veterinärmedicin. ProFOTO Elin Lindström Claesson grammet jobbar aktivt med internationa-

lisering för att redan under studietiden göra det möjligt att skaffa sig erfarenheter från utlandet.

Intresse för naturvetenskap Sökande ska ha en naturvetenskaplig gymnasieutbildning och ett genuint intresse för ämnen som matematik, kemi, teknik och medicin då utbildningen är bred och kräver att man kan lite av varje. – För att du ska tycka om detta yrke bör du vara noggrann och tycka att det är en spännande utmaning att analysera för att kunna leverera korrekta provsvar till läkarna som ska ställa diagnos på patienter, berättar Camilla Hesse. Hej Marie Persson som studerar sista året på BMA-programmet! Hur är studietiden tycker du? – Det är väldigt intressant! Teori går hand i hand med praktiska kurser och det lämpar sig väldigt bra att först få en stadig teoretisk bakgrund innan laborativa moment tar vid. Från att börja med anatomi och fysiologi tar mer specifika kurser vid under andra året, exempelvis mikrobiologi och immunologi och molekylärbiologi. Vi studerar även sjukdomslära som ger oss möjlighet att återkoppla resultat på analyser, något som är extra uppskattat inför praktikperioden som äger rum under sista året. Vilka möjligheter ser du efter utbildningen? – Möjligheten till jobb är enorm! Det är snarare regel än undantag att bli erbjuden anställning innan du tagit examen. Förutom på sjukvårdens olika labb kan biomedicinska analytiker arbeta inom företag, på vårdcentraler eller till och med som säljare. Eller varför inte studera vidare? Biomedicinska analytiker finns världen runt så för den som önskar kan även många dörrar öppnas utomlands. Läs mer på www.biomedicine.gu.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

28 FÖRDJUPNING PRODUKTIONSTEKNIKER

Vidareutbildning för framtiden - utan att sluta jobba När Alex Ojala började jobba inom produktionen på Scania började han samtidigt fundera kring studier och karriär. Han ville arbeta och samtidigt studera för att ge sig själv möjlighe-ten till en bättre karriär. Därför valde han att söka utbildningen Produktionsteknik. TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

A

lex Ojala arbetar på Scania i Oskarshamn sedan två år. Han trivdes direkt och kände att det fanns en framtid för honom sär. Samtidigt som han började jobba läste han upp några betyg på Komvux. Det var där han fick höra om yrkeshögskoleutbildningen Produktionsteknik. -Jag kände att jag behövde en utbildning som samtidigt skulle öppna för en karriär på Scania. Jag visste att de behövde, och fortfarande behöver, mycket kompetent folk och jag ville stärka och bredda mina kunskaper, säger Alex Ojala. Utbildningen består till största del av självstudier med regelbundna träffar en fredag och lördag i månaden. De som arbetar på Scania samtidigt som de går utbildningen får gå på dessa lärarled-da tillfällen under arbetstid, men villkoren varierar mellan olika företag. -Vi som arbetar heltid får alltså inte något lönefrånfall de fredagar som vi sitter i skolbänken vil-ket är väldigt förmånligt. Det märks att företaget stöttar oss som satsar på vidareutbildningen, säger han. Alex Ojala vill arbeta med att utveckla den tekniska produktionen efter att han tar sin examen till jul i år. Utbildningen är bred så man får många olika karriärmöjligheter. De studerande har olika bakgrund och kommer från företag i hela Sverige. Det gör att klassrummet också blir en plats för utbyte av erfarenheter och idéer. -Jag skulle definitivt rekommendera utbildningen till andra. Kunskap är viktigt så att man kan välja vad man ska jobba med i framtiden, säger han. Per-Ola Svensson, gruppchef på Scania, håller med om att behovet av produktionstekniker är stort. Förut körde de en egen intern utbildning tillsammans med Nova för att fylla behovet men började efter några år bolla med Nova om att göra en YH-utbildning tillsammans med dem och andra företag istället. Intresset var stort hos företagen, både i Oskarshamn och på andra orter.

ningsindustrin eller att ha ett jobb på sidan av. De allra flesta gör dock det eftersom många får jobb inom produktio-nen direkt efter gymnasiet. -Tanken är att man ska gå vidare inom företaget efter avslutad utbildning. Det har vi också sett att de som redan tagit examen har gjort, säger Eva Lindberg Petersson, verksamhetsledare på Nova. För att klara studierna måste man vara motiverad och man får räkna med att behöva lägga myck-et av sin fritid på studierna. Lärarna som själva har arbetslivserfarenhet är därför ett viktigt stöd under tiden. -Trots att utbildningen är tuff är den mycket populär, den är unik eftersom man kan jobba kvar på sin arbetsplats under tiden, säger Eva Lindberg Petersson. n

Eva Lindberg Petersson

Per-Ola Svensson, gruppchef på Scania

-Vi tog bort de Scania-specifika delarna och la till fler allmänna kurser. Eftersom vi ville att våra anställda skulle plugga och samtidigt jobba kvar hos oss under tiden gav vi studie-fredagarna som en förmån, det gynnar alla, säger han. Efter utbildningen har det gått bra för de studerande. Alla från Scania utom en hade fått en ny tjänst inom företaget. Den som inte fått det tackade nej till erbjudandet därför att han först ville göra klart det projekt som han redan var involverad i. I slutet av utbildningen gör alla

studerande ett projektarbete där de får välja ett utvecklingsområ-de. Projekten redovisas sedan inför lärarna och för platsledningen på Scania och flera av projek-ten har lett till praktiska åtgärder i organisationen. -Jag tycker att det är viktigt att vi från näringslivet engagerar oss i utbildningen. Det är en möj-lighet att bli starkare både för den enskilda och för oss som företag, säger Per-Ola Svensson. För att gå utbildningen finns det idag inget krav på att ha jobbat inom tillverk-

SMART FAKTA. Utbildningsform: Yrkeshögskoleutbildning Omfattning: 270 YH-poäng (108 veckor) Studietakt: Halvfart Studieort: Distans med träffar i Oskarshamn Nästa start: Höstterminen 2018 Ansökan: 15 mars-13 maj

TA SATS MOT FRAMTIDEN! Kostnadsfria folkhögskolekurser med rätt till CSN. Vi hjälper dig med boende. Sök nu! Allmän kurs 1 år, start i höst

Allmän kurs vänder sig främst till dig som inte har slutbetyg från gymnasiet men också dig som vill fördjupa dig och bli riktigt bra på ett språk, väljer du engelska eller spamska kan du också välja till profilen drama eller konst. Språkkurserna i spanska, franska och tyska passar både nybörjare och fortsättare. Engelska, från steg 5 och uppåt.

ENGELSKA/DRAMA/KONST - Visingsö/Brighton SPANSKA/DRAMA/KONST - Visingsö/Barcelona FRANSKA - Visingsö/Aix-en-Provence TYSKA - Visingsö/Düsseldorf

www.braheskolan.se

ANNONS

UPPTÄCK VÄRLDEN SOM FLYGMEKANIKER OCH FLYGTEKNIKER Gustav Karlsson var tidigt väldigt intresserad av flygplan gick på skolan redan under gym-nasiet. För honom blev det naturligt att fortsätta läsa yh-utbildningen till flygtekniker. Idag jobbar han på Norwegian på Arlanda men han drömmer om att jobba utomlands. På Flygteknik Technical Training i Nyköping ges utbildningar till flygmekaniker och flygtekniker. Skolan ligger vid Skavsta flygplats, ungefär sju kilometer från Nyköping. Undervisningen sker i nya lokaler och merparten av utbildningen genomförs i skolans båda hangarer, verkstadsutrymmen och lackeringsverkstad. Skolan har under flera år haft ett samarbete med Saab Aircraft vilket har resulterat i flygplanen Saab 340 och Saab 2000 och dessutom en mängd flygplansmateriel. På skolan lägger man stor vikt vid att utveckla elevernas förmåga att använda modern informationsteknologi samt en djupa-re insikt om datateknikens användning inom det flygtekniska området. Gustav Karlsson, 21 år, har redan hunnit ta sin examen som flygtekniker. Han visste tidigt att han ville jobba med flygplan och sökte till skolans gymnasieutbilning. Efter studenten valde han att fortsätta läsa yh-utbildningen till Gustav Karlsson flygtekniker med inriktning

el och avionik. -Jag är väldigt intresserad av flygplan och jag gick på skolan redan under gymnasiet så det var naturligt att fortsätta på yh-utbildningen. Jag ville ju jobba inom flygbranschen och för att få ett bra jobb behövs yhutbildningen, säger han. Utbildningen till flygtekniker har hör nivå och ger fördjupade kunskaper om luftfartygskonstruk-tion, funktion och verkningssätt samt färdigheter i service, underhålls-, reparations- och modifie-ringsarbete. Eleverna lär sig också om säkerhetsföreskrifter, besiktningar, analys/ diagnostisering och luftfartsbestämmelser och deras til�lämpning. Gustav Karlsson trivdes bra på utbildningen, mycket på grund av lärarna. -Det är väldigt bra lärare som har jobbat många år i branschen och har mycket erfarenheter som är viktiga för att kunna lära ut yrket, säger han. Under utbildningen görs också en del praktik för att fördjupa kunskaperna man lär sig på skolan och för att få kontakter i branschen. Gustav Karlsson gjorde sin praktik på Norwegian på Arlanda vilket ledde till att de frågade om han ville komma tillbaka och jobba hos dem efter examen. När man får jobb efter utbildningen börjar man som flygmekaniker innan man kan bli flygtekniker efter två år. Som flygmekaniker har man inte samma ansvar som en flygtekniker. Eftersom det är höga krav på säkerheten är det viktigt att all personal har koll och erfarenhet innan de får för stort ansvar. -Målet är att bli flygtekniker med inriktning på el och avionik, helst i ett varmt land, säger han.

FAKTA. Flygteknikerutbildning är fördelat på två läsår och ger 420 YH-poäng. Utbildningen är godkänd av myndigheten för yrkeshögskola och skolan har även 147-tillstånd från Transportstyrelsen för att bedriva flygteknikerutbildningen B1.1.

Bytte kontorsjobbet mot förvaltning av gröna utemiljöer

Tanja Forsström ville göra något nytt, hon drömde om att få jobba med våra gröna utemiljöer och sökte därför utbildningen Arbetsledare grönyteförvaltning. I sin nya yrkesroll kan hon kombinera sina tidigare erfarenheter inom juridik och ledarskap med sitt stora intresse för växter. Efter att ha jobbat flera år på olika kontor hos bland andra Kronofogden och på inkassobolag längtade Tanja Forsström efter något nytt. Hon hade börjat intressera sig för växter och utemiljö. Samtidigt hade hon mycket erfarenhet av att arbeta med juridik och ledarskap vilket hon ville fortsätta med i kombination med att jobba med utemiljön. Hon visste inte riktigt vilka tjänster och utbildningar som fanns med den profilen så hon började

söka på yrkeshögskolan.se och fann utbildningen Arbetsledare grönyteförvaltning på Trädgårdsakademin. -Jag hittade utbildningen direkt och det kändes helt rätt. Det var det jag ville göra! I utbildningen ingår en hel del juridik Tanja Forsström men samtidigt förvaltning och förbättring av utemiljön, säger hon. Utbildningen är heltid på distans under tre terminer och Tanja Forsström tog sin examen i januari i år. Hon kom in på utbildningen genom fri prövningen eftersom hon inte arbetat med trädgård eller liknande tidigare. Skolan bedömde att hon skulle klara utbildningen ändå eftersom hon hade annan relevant bakgrund. -För mig blev växtlära den tuffaste delkursen eftersom jag inte läst eller jobbat med det tidigare. Där hade många andra i klassen ett försprång men sen kom mina ämnen juridik, ekonomi och arbetsmiljö, berättar hon. Just arbetsmiljö tyckte Tanja Forsström var det allra roligaste att läsa under utbildningen. -Jag ser det också som min huvudsakliga uppgift gentemot mina 15 medarbetare att se till att de har en bra arbetsmiljö. De ska ha rätt förutsättningar och redskap för att kunna göra ett bra arbete i utemiljön. Om de trivs gör vi bra resultat, säger hon. Eftersom hon inte hade egen erfarenhet av det arbete som hennes medarbetare gör till vardags ute i parker och trädgårdar kan hon se saker med ny ögon. På så sätt har hon kunnat utveckla verksamheten och finna nya lösningar. Jobbet som arbetsledare innebär många administrativa

arbetsuppgifter som kompletterar de som jobbar utomhus genom att planera och utveckla arbetet. Idag jobbar Tanja Forsström på Botkyrka kommun. Där hon också gjorde all sin praktik. Hon fick olika jobberbjudanden redan efter första terminen eftersom det finns ett så stort behov av arbetsledare. Hon tackade nej men när tjänsten som arbetsledare inom gata/park-drift utlystes vid Botkyrka kommun sökte hon den för att hon trivdes så bra. -Jag fick jobbet efter sommaren så jag både jobbade och pluggade under den sista terminen. Studierna är heltid så det var tufft men jag ville inte missa chansen till att arbeta inom en kommunal verksamhet där också andra hänsyn tas än rent ekonomiska. Exempelvis erbjuds kommunens ungdomar sommarjobb, andra medborgare som står långt i från arbetsmarknaden erbjuds arbetsträning eller ges möjlighet att delta i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom ramen för gata/park-driften, säger hon.

FAKTA. Utbildningen Arbetsledare Grönyteförvaltning är en yrkeshögskoleutbildning som går helt på distans under 1,5 år varav en tredjedel ute på en arbetsplats. Du möter dina lärare och studiekamrater dagligen via nätet. Avgiftsfri utbildning med CSN-stöd/lån. Läs mer om utbildningen här: www.trga.se/utbildning/arbetsledare/ Sista ansökningsdag: 15 maj.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

30 KRÖNIKA MALIN PÅHLS HANSSON

”I Sverige är det lätt att göra felval, men svårt att göra ett informerat studieval” Jag läser stolt, Karolinska institutet. Inser dock snart att flera av mina nya kursare inte vet vad är en logoped är, eller vad vi förväntas jobba med efter examen. Hur är det möjligt? TEXT MALIN PÅHLS HANSSON FOTO KNUT CAPRA PEDERSEN

Vi representerar morgondagens akademiker i Sverige Malin Påhls Hansson är ordförande i Sacos Studentråd

Å

ret var 2009, jag flyttade jag från Finland för att testa på studier i Sverige. Några år senare sökte jag in till logopedutbildningen, i båda länderna. I Finland skulle min ansökan bedömas efter ett sammanvägt resultat av avklarad litteraturtentamen samt två intervjuer som viktades med delar av mitt studentexamensbetyg. I Sverige antogs majoriteten av oss på betyg och högskoleprov. Det krävdes alltså ”bara” bästa betyg och en korrekt elektronisk ansökan genom antagning.se. Jag kom in på båda. Tack vare den finska processen visste jag att logopedyrket intresserade mig, men valde Stockholm. Den 15 mars öppnade antagningen till högskolor och universitet i Sverige. Vid den här tiden på året är det många som funderar över sina studieval. Med all rätt. Det är ett livsavgörande val, en investering för livet. Men information för att jämföra utbildningar på olika lärosäten är idag knapphändig. Det måste bli ändring på det. Dagen jag steg in på Karolinska Institutet öppnades många dörrar. Fler dörrar än jag någonsin hade kunnat ana. Ganska snart började jag engagera mig studentfackligt. Jag ville förbättra min utbildning och därmed vägarna in på vår framtida arbetsmarknad. Idag är jag ordförande för Saco studentråd, Sveriges största student-

fackliga centralorganisation med 100 000 medlemmar. Vi representerar morgondagens akademiker i Sverige. Till vardags träffar jag riksdagspolitiker och talespersoner, leder möten och workshops. Och vet du, varje dag har jag användning av mina akademiska kompetenser. Saco studentråds vision är att ingen ska ångra sin utbildning. Det kräver att blivande stundeter vet vad de väljer och vad deras val får för konsekvenser. Inte minst när vi står inför en allt mer föränderlig arbetsmarknad. För att inte ångra sin utbildning måste studenter ha möjlighet att göra ett informerat studieval. Tillika måste lärosätet göra sitt bästa för att ge en högkvalitativ och användbar utbildning. Utbildning har bannemej varit den viktigaste och bästa investeringen i mitt liv, sett till både tid och pengar. Troligtvis kommer det även gälla för dig. Dagen jag steg in på Karolinska institutet påbörjade jag en resa jag inte hade kunnat föreställa mig. Jag önskar dig som blivande student alla lycka och nyfikenhet längs vägen!

Önskar du hjälp inför ditt högskoleval? Tveka inte att kontakta ditt Sacoförbund. De är experter på högskoleyrken och tillsammans arbetar vi för att ingen ska ångra sin utbildning. n

Snart dags för högskolevalet - ta hjälp av Sacos experter! Saco är expert på högskoleyrken. Ta kontrollen över din framtid. Vi hjälper dig på www.saco.se/studieval

Jämför löner

Testa dig! Vad passar du som?

Fakta om mer än 150 högskoleyrken

NYTT! Fråga våra experter om högskoleyrken

www.saco.se/studieval

www.saco.se/studieval

e

rk ja y

HMa Ŭ]]b jobben om fem år?

Vi på Saco är experter på högskoleyrken. Sacos förbund arbetar med att stötta sina medlemmar i deras karriär och med att förbättra deras arbetsvillkor, därför kan de yrken de representerar. Vi vill dela den här kunskapen med dig så att du kan göra ett medvetet studieval. När du börjar studera är ett studentmedlemskap hos något av Sacos förbund det bästa stödet inför din kommande karriär. Fokus Studera Svd mars 2018.indd 1

Beställ våra studievalsböcker gratis på www.saco.se/studieval

l Vä

t2

e val

e kol

gs Hö

F

Här

ns

fin

ben job

för

er

ikt

uts

s tid ram

018

/2 017

iker

22

år 20

em

akad

Redaktör Pälle Kamali

www.saco.se/studieval www.saco.se/studieval

ja väl att en g nst Ko ildninamåt! utb utåt - fr 2:a

t-

Inå

n

åva

utg

Ingmar Andersson

r Hu

u? rd gga ik! plu studietekn in

tt d

asä

g Ifrå

Ingmar Andersson

2018-03-16 13:54:01

ANNONS

Bekämpa bröstcancer Ansökan till de Konstnärliga grundutbildningarna är öppna fram till 15 april. Ansökan till konstnärlig idégestaltning öppnar 8 maj.

Swisha valfritt gåvobelopp till nr 900 5919

www.gbgkonstskola.se

IDROTT & AKADEMI – TÄNK UMEÅ! www.ih.umu.se Du är efterfrågad! På Campus Värnamo är kontakten nära mellan student, personal och arbetsgivare. Våra utbildningar bygger på arbetsgivarnas behov och innehåller praktiska moment där du får både branschvana och kontakter. Många av studenterna på Campus Värnamo får jobberbjudanden

redan under studietiden. Föreläsarnas praktiska ertfarenhet, utbildningarnas höga kvalitet och din personliga utveckling rustar dig för yrken som:

• 3D-teknik • Fastighetsingenjör • Integrationspedagog • Produktionsutveckling

• Sjuksköterska • Stödpedagog • Webbutvecklare .NET

Dubbla karriärer Elitidrott och studier! Vill du satsa på elitidrott men även på en akademisk examen? Oavsett studieval och idrottsgren får du hjälp att anpassa dina studier utifrån de förutsättningar du har.

Jobba med idrott? Utbilda dig inom idrottsområdet och arbeta som t.ex. Idrottskonsulent? Sportchef? Idrottspsykolog? Fys­ tränare? Idrottslärare? Fysioterapeut? Hälsostrateg?

Umeå universitet erbjuder under läsåret 2018/2019

följande grundutbildningar med relevans inom idrottsområdet:

• Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning mot strategiskt ledarskap och utveckling, 180 hp • Tränarprogrammet med inriktning mot idrottsmedi­ cin, idrottsfysiologi och idrottspsykologi, 180 hp • Ämneslärarprogrammet mot gymnasiet, ingångsämne idrott och hälsa, 300 hp • Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, 300 hp • Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Därutöver finns ett antal Master­och Magisterprogram samt fristående kurser inom idrottsområdet på både grund­ och avancerad nivå.

Sista anmälningsdag: 16 april 2018!

Välkommen med din ansökan senast 16 april!

campus.varnamo.se

ANNONS

Det finns mycket kvar att kämpa för Vi kan se till att gamla naturskogar som fått växa i hundratals år - inte huggs ner över en dag. Vi kan få politiker och företag att förstå att det är dags för förändring. Och vi kan göra det lättare för dig att välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen. Men bara tillsammans. Idag är vi 226 000 medlemmar men vi behöver bli fler! Därför vill vi välkomna dig att vara med oss i kampen för en hållbar framtid.

Bli medlem Sms:a MEDLEM till 72 900 eller gå in på naturskyddsforeningen.se/medlem Som medlem får du delta gratis i många av våra aktiviteter runt om i landet. Du får 5 nummer av tidskriften Sveriges Natur och du kan också hyra våra medlemsstugor i naturnära lägen till förmånliga priser.

*Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift. Naturskyddsföreningen sparar dina uppgifter och behandlar dem enligt personuppgiftslagen (PUL). Ett medlemskap kostar 295 kronor per år eller 24 kronor per månad. Är du under 26 år betalar du 195 kronor per år eller 16 kronor per månad.