Socialt arbete


![]()


THERESE QVIST
Den här boken vänder sig till dig som kommer i kontakt med socialt arbete i din framtida yrkesroll. Sy et är a du ska få kännedom om det sociala arbetets bakgrund och förståelse för varför det fungerar som det gör i Sverige idag. Målet är a du ska få med dig kunskap om och verktyg för hur du i din yrkesroll kan bemöta så väl barn som vuxna med omtanke, respekt och förståelse samt göra dem delaktiga i det stöd som erbjuds dem. De a är grunden för e go socialt arbete.
Boken har tio kapitel som tillsammans omfa ar det centrala innehållet för ämnet Socialt arbete nivå 1. Du kommer a få lära dig viktiga begrepp och teorier inom socialt arbete samt lagar och regler som styr det. Du kommer också a få en inblick i hur socialt arbete fungerar i praktiken och för vilka det är till för.
När du läser bokens innehåll kommer du få möjlighet a stanna upp och re ektera med hjälp av frågor som är kopplade till det du just läst. När man arbetar med människor är det viktigt a kunna re ektera över sig själv och varför man gör på e visst sä . Det gör i sin tur a man kan utvecklas i sin yrkesroll. Det nns även uppgi er i slutet av varje kapitel som du kan göra på egen hand eller tillsammans med andra för a repetera eller fördjupa dina kunskaper.
Det sociala arbetet innebär e stort ansvar men också stora möjligheter a hjälpa människor som be nner sig i svåra situationer i livet. Du kan vara med och bidra till de a meningsfulla arbete genom a bygga en god relation till dem du möter och samverka med det nätverk som nns runtomkring dem.
Lycka till med din utbildning och di framtida yrke!
Jack Lukkerz, Caroline Lundström & erese Qvist

Arbetsuppgifter och stödverksamheter132

Stöd och insatser för olika
Instuderingsuppgifter170 • Fördjupa171
Kommunikation
Kommunikation i mötet mellan människor
Anpassa kommunikation till olika målgrupper
Att bygga goda relationer genom kommunikation
Varför är det viktigt med kommunikation och samverkan?
• Fördjupa197
Samla, bearbeta och värdera
Sammanfattning
Instuderingsuppgifter 230 • Fördjupa 231 Våld





I det här kapitlet får du lära dig om socialt arbete, vilken roll det har i Sverige och hur det är organiserat. Socialt arbete handlar om a hjälpa människor så a alla kan leva e bra liv. Kommunen har huvudansvaret för stödet, men även staten och olika myndigheter är viktiga. Du får läsa om stöd till familjer, vuxna, äldre och personer med funktionsnedsä ning. Här presenteras myndigheter som Socialstyrelsen och Försäkringskassan, samt ombudsmän som arbetar för barns rä igheter, mot diskriminering och för rä visa.

Centralt innehåll
• Samhällets organisation av sociala frågor samt sociala myndigheter och ombudsmän och deras funktioner och roller i samhället.
Centrala begrepp
• Sociala frågor
• Socialpolitik

• Socialförvaltning
• Socialtjänst
• Förebyggande arbete
• Socialstyrelsen
• Ombudsman

• Barnkonventionen
• Diskriminering
• Socialförsäkring














Sociala frågor handlar om problem i samhället som påverkar hur människor lever och mår. Det kan till exempel handla om barn som har det svårt, ungdomar, äldre, fa igdom, skadligt substansbruk eller bro . A prata om sociala frågor är viktigt för a vi ska få e rä vist samhälle där alla kan leva e bra liv.
Sociala frågor är också viktiga för a samhället ska fungera bra. De påverkar hur trygga människor känner sig, hur bra livet är och vilka möjligheter man har i framtiden. Genom a jobba med sociala frågor kan vi minska skillnader mellan människor och göra livet bä re för alla.
Vilka sociala frågor tror du är vanligast att möta i din framtida yrkesroll som exempelvis barnskötare, stöd- eller elevassistent, och varför?
När människor i Sverige hamnar i svåra situationer nns det olika former av hjälp och stöd a få. Det kan handla om våld i nära relationer, barn som far illa, personer som blir sjuka eller familjer som behöver extra stöd. Beroende på problemet kan hjälpen komma från socialtjänsten i kommunen, från en myndighet som Försäkringskassan eller från andra verksamheter som har i uppgi a ge stöd. Det är dock staten, kommunen
substansbruk användning av alkohol eller droger

Socialt stöd är en viktig del av ett rättvist samhälle, där alla ska ha möjlighet att leva ett bra liv.
nationell
som gäller i hela landet lokal som gäller e visst område, t.ex. en stad
och olika myndigheter som ansvarar för sociala frågor och tillsammans arbetar de för a människor ska ha det tryggt och få det stöd de behöver.
Arbete med sociala frågor sker alltså på era nivåer i samhället och dessa hänger ihop med varandra: på nationell, kommunal och lokal nivå.
Vem arbetar med sociala frågor?
Socialt arbete handlar om att förändra människors utsatthet eller ohälsa, ge stöd eller hjälp till individen att leva ett så gott liv som möjligt utifrån sina förutsättningar. Socialarbetare kan vara kuratorer, barnskötare, personliga assistenter, fritidsledare eller elevassistenter.
Nationell nivå
På nationell nivå ansvarar socialdepartementet för sociala frågor genom a skapa lagar, riktlinjer och mål för hela landet. Här arbetar man mest förebyggande, vilket innebär a man försöker stoppa problem innan de uppstår eller växer sig stora. Arbetet kan bestå av a göra utredningar, ta fram nya lagförslag eller ge uppdrag till olika myndigheter som arbetar med sociala frågor, exempelvis Socialstyrelsen och Försäkringskassan. På så sä blir stödet mer likvärdigt i hela Sverige.
Kommunal nivå
I varje kommun nns olika avdelningar som ansvarar för olika verksamheter. En sådan är socialförvaltningen. Där arbetar man till exempel med olika former av stöd till familjer, äldreomsorg och hjälp till personer med funktionsnedsä ning. Socialförvaltningen ansvarar för a planera och organisera stödet så a det passar de behov som nns i just den kommunen. Här kombineras utredning noggrann undersökning av t.ex. e problem likvärdig lika bra eller med samma värde även om det inte är exakt likadant kombinera sä a ihop två eller era saker så a de fungerar tillsammans

stabilitet stadigt, tryggt och förändras inte lä
avgörande det som bestämmer mest hur något slutar
förebyggande arbete med insatser som riktas till olika grupper, till exempel barnfamiljer, äldre personer eller personer med funktionsnedsä ning. Kommunernas arbete gör a de nationella besluten blir synliga i människors vardag och ska se till a personer som behöver stöd kan få det.
Lokal nivå
På lokal nivå möter socialtjänsten individer och familjer direkt. Här handlar arbetet o a om a ge hjälp i svåra situationer, till exempel ekonomiskt stöd, familjebehandling, skyddat boende för personer som utsä s för våld eller stöd till personer med skadligt bruk av alkohol eller droger. Här handlar arbetet o a om a både lösa akuta problem och samtidigt försöka skapa trygghet och stabilitet för framtiden. Det lokala arbetet är o a avgörande för a människor ska känna trygghet och få det stöd de behöver i sin vardag.

Lokal nivå:
Socialtjänsten ger direkt hjälp till individer och familjer med problem och svårigheter i vardagen.

Kommunal nivå:
Socialförvaltningen kombinerar förebyggande arbete med stöd till olika grupper i samhället.

Nationell nivå:
Socialdepartementet arbetar främst förebyggande, för att förhindra problem innan de blir stora.
1. Vad tänker du om hur det sociala arbetet är organiserat i Sverige?
2. Olika nivåer av socialt arbete påverkar varandra. Hur kan till exempel en lagändring på nationell nivå påverka på lokal nivå?

FALLBESKRIVNING
Lisa arbetar som barnskötare på en förskola. Hon märker a e barn o a kommer hungrigt, har smutsiga kläder och verkar trö . Barnet har berä at a det inte alltid nns mat hemma. Lisa funderar på hur hon kan stö a barnet i vardagen, men också på vilket ansvar förskolan har a anmäla oro till socialtjänsten. Hon vet a socialtjänsten kan ge familjen stöd, men är osäker på hur hon ska ta upp frågan med sina kollegor och föräldrarna.
Reflektera
1. Hur kan Lisa agera i den här situationen för a både hjälpa barnet och följa förskolans rutiner?
2. Vilket stöd tror du a Lisa själv kan behöva från kollegor eller chefer för a våga agera i situationen?
Den som arbetar inom förskolan måste vara uppmärksam på hur barn mår. Förskolan har ansvar att agera och vid behov anmäla oro till socialtjänsten så att barnet och familjen kan få stöd.
tillstånd e bevis för a man har rä a göra något klagomål när man berä ar a man inte är nöjd med något
I Sverige nns era stora myndigheter som har ansvar för a människor ska få stöd, trygghet och hjälp i olika situationer. Några av de viktigaste är Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Tillsammans utgör dessa myndigheter en central del av samhällets stöd- och trygghetssystem och ser till a både individer och grupper får hjälp i olika situationer.
Socialstyrelsen ansvarar för frågor som rör hälso- och sjukvård samt socialtjänst. De tar fram regler och riktlinjer, samlar in statistik och sprider kunskap till kommuner, regioner och andra verksamheter. Genom si arbete ska Socialstyrelsen bidra till a vård och omsorg blir säker, rä vis och av hög kvalitet.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har till uppgi a granska och kontrollera vård och socialtjänst. Myndigheten ser till a verksamheter följer lagar och regler, och de kan ge tillstånd för olika vård- och omsorgsverksamheter. IVO tar också emot klagomål från enskilda personer som upplevt a vården eller omsorgen inte fungerar som den ska.

Försäkringskassan
Försäkringskassan ansvarar för socialförsäkringen i Sverige. Det innebär a de beslutar om ekonomiskt stöd i olika livssituationer, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag eller assistansersä ning. Försäkringskassan har en viktig roll i a ge ekonomisk trygghet när människor inte kan arbeta eller behöver extra stöd.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen arbetar för a människor ska få e arbete eller börja en utbildning. De stö ar arbetssökande genom rådgivning, jobbmatchning och olika arbetsmarknadsprogram, det vill säga olika aktiviteter som hjälper arbetslösa a hi a e arbete. Samtidigt samarbetar de med arbetsgivare för a hi a rä kompetens och bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

sjukpenning pengar från Försäkringskassan när man är sjuk och inte kan arbeta
jobbmatchning a para ihop en person som söker arbete med e jobb som passar hen kompetens kunskaper och färdigheter som behövs för a klara en uppgi eller jobb
tvångsvård
vård som en person får mot sin vilja
Fler myndigheter som jobbar med sociala frågor:
• Statens institutionsstyrelse (SiS): Ansvarar för tvångsvård av ungdomar och vissa personer som har skadligt bruk av alkohol och droger.
• Migrationsverket: Bestämmer om personer får bo eller jobba i Sverige och ansvarar för hur flyktingar tas emot i Sverige.
• Folkhälsomyndigheten: Arbetar med frågor och kunskap om hela befolkningens hälsa.
• Brottsförebyggande rådet (Brå): Arbetar för att brottsligheten ska minska och tryggheten ska öka i samhället. Tar fram fakta och sprider kunskap om vad brottslighet är och hur den kan bekämpas eller förebyggas.
Basil har y till Sverige av politiska skäl och oroligheter i hemlandet. E er fyra år har han lärt sig ganska bra svenska och arbetar tillsammans med sin bror på en däck rma. Basil lever med sin fru och tre barn. Nu vill hans fru också börja söka jobb. Deras barn går i skola och förskola. Barnen har kompisar och har genom dem även hi at fritidsintressen, som fotboll. Lägenheten som familjen bor i är egentligen alldeles för liten. De skulle helst vilja y a men det blir dyrt. Det märks även a maten har blivit allt dyrare, vilket gör a det är en utmaning a välja hälsosam kost till alla i familjen varje dag. Basil är glad a barnen gillar maten i skolan och förskolan. Han tänker a livet blir lä are om man ser möjligheterna omkring sig.
Reflektera
1. Vilka myndigheter tror du Basil och hans familj varit i kontakt med?
2. Vad tror du Basil, hans fru och deras barn kommer a behöva för stöd av samhället den närmaste framtiden?
Det nns fyra myndigheter som kallas ombudsmän. De är viktiga a känna till inom socialt arbete. Dessa arbetar för a se till a människor behandlas rä vist och när de inte gör det kan ombudsmännen vara e stöd. De arbetar också på en högre nivå med a försöka påverka lagar och regler så a samhället blir bä re för dem de arbetar för. Det är era personer som arbetar inom myndigheterna, alltså inte bara en person.
Barnombudsmannen (BO) arbetar för a alla barn och unga ska ha e bra liv och vara trygga. Myndigheten ser till så a barns och ungas röster blir hörda i olika sammanhang och utgår från barnets rä igheter som står skrivna i barnkonventionen och som numera är lag i Sverige.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering i samhället, till exempel på arbetsplatser och i skolor. Myndigheten ser till a alla människor behandlas rä vist och får samma möjligheter utifrån sina förutsä ningar och behov.


förutsä ning resurs och villkor som påverkar vad en person kan göra
avtal en överenskommelse mellan två eller era personer
rä slig
som har med lagar och regler a göra
företräda
representera någon annan 1. Det sociala arbetets
Justitieombudsmannen (JO) granskar myndigheter och ser till a de följer lagar och regler. JO tar emot anmälningar från privatpersoner som upplever a en myndighet, till exempel socialtjänsten eller Försäkringskassan, behandlat dem felaktigt eller orä vist.
Konsumentombudsmannen (KO) arbetar för a konsumenter, alltså de som köper olika tjänster och varor, inte ska bli lurade av till exempel reklam eller i olika avtal. De kan driva rä sliga processer mot företag och företräda konsumenter i domstol.

Ahmed arbetar som personlig assistent åt Erik, en 17-årig kille med cerebral pares. Eriks funktionsnedsä ning påverkar talet och gör också a han måste använda rullstol eller permobil.
Ahmed märker a Erik blir alltmer isolerad och drar sig undan. Erik berä ar a han blir retad och känner sig utanför i skolan. Ahmed funderar på hur han kan stö a Erik och samtidigt ly a problemet vidare.
1. Vad kan Ahmed göra i sin roll som personlig assistent?
2. Vilka andra aktörer som du läst om, tror du Ahmed kan få stöd och information hos?


• Socialt arbete handlar om a hjälpa människor i svårigheter så a alla kan leva e bra liv.
• Sociala frågor rör problem som fa igdom, barns utsa het, skadligt bruk av alkohol eller droger och bro slighet. Dessa frågor påverkar människors trygghet, livskvalitet och framtida möjligheter.
• Ansvaret för sociala frågor delas mellan staten, kommunerna och olika myndigheter.
• Staten arbetar mest förebyggande genom utredningar, lagförslag och uppdrag till myndigheter.
• På nationell nivå ansvarar Socialdepartementet för lagar, riktlinjer och mål inom socialpolitiken.
• På kommunal nivå ansvarar socialförvaltningen för a planera och organisera stöd utifrån lokala behov.

• Kommunen kombinerar förebyggande insatser med stöd till olika grupper, till exempel barnfamiljer, äldre personer och personer med funktionsnedsä ning.
• På lokal nivå arbetar socialtjänsten direkt med individer och familjer i svåra situationer.
• Socialtjänstens arbete kan handla om ekonomiskt bistånd, familjebehandling eller skyddat boende.
• Socialstyrelsen ansvarar för regler, riktlinjer, kunskap och statistik om vård och omsorg.
• IVO (Inspektionen för vård och omsorg) granskar och kontrollerar verksamheter samt tar emot klagomål.
• Försäkringskassan beslutar om socialförsäkringar som sjukpenning, föräldrapenning och assistansersä ning.

1. Det sociala arbetets organisering


• Arbetsförmedlingen hjälper människor a hi a arbete eller utbildning och samarbetar med arbetsgivare.
• Andra viktiga aktörer är SiS (tvångsvård av ungdomar), Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten och Bro sförebyggande rådet.
• Fyra viktiga ombudsmän arbetar för rä visa: Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Justitieombudsmannen och Konsumentombudsmannen.




1. Vad innebär begreppet socialt arbete?
2. Ge exempel på några sociala frågor som påverkar människors liv.
3. Varför är sociala frågor viktiga för samhällets funktion och trygghet?


4. Vilket ansvar har kommunen när det gäller socialt arbete?
5. Vad ansvarar Socialdepartementet för på nationell nivå?

6. Hur arbetar staten förebyggande med sociala frågor?
7. Vilken roll har socialförvaltningen i kommunen?
8. Vad gör socialtjänsten på lokal nivå?
9. Ge exempel på insatser som socialtjänsten kan erbjuda till individer och familjer.
10. Vilka är Socialstyrelsens viktigaste uppgifter?
11. Vad gör Inspektionen för vård och omsorg (IVO)?


12. Vilket ansvar har Försäkringskassan och vilka stödformer kan de besluta om?
13. Hur arbetar Arbetsförmedlingen för att hjälpa människor?

14. Vilka andra myndigheter arbetar med sociala frågor, förutom de fyra största?
15. Vilka ombudsmän finns i Sverige och vad är deras uppdrag?
16. Hur kan Barnombudsmannen (BO) påverka barns situation i samhället?


17. På vilket sätt arbetar Diskrimineringsombudsmannen (DO)?
18. Vad är Justitieombudsmannens (JO) uppgift i förhållande till myndigheter?
19. Hur skyddar Konsumentombudsmannen (KO) konsumenter?
20. Hur samverkar de olika nivåerna (nationell, kommunal, lokal) i det sociala arbetet?



1. Det sociala arbetets organisering



1. Tillgänglig information på myndigheters webbplatser
Välj 2–3 myndigheter och titta på deras webbplatser. Tycker du att informationen är tydlig? Vad gör myndigheterna för att informationen om deras arbete ska vara lätt att förstå för alla?
2. Intervju


Intervjua någon med erfarenhet av att bo i ett annat land. Ta reda på vilka skillnader och likheter personen ser mellan ländernas arbete gällande hur de stöttar personer som behöver stöd.














I det här kapitlet får du läsa om hur socialpolitiken i Sverige har vuxit fram och hur det sociala arbetet har förändrats över tid. Du får lära dig varför samhället började ta ansvar för a hjälpa människor som hade det svårt och hur det arbetet ser ut i dag. Vi kommer också a jämföra olika sä a tänka kring stöd från samhället och hur det kan se ut i olika länder.

Centralt innehåll
• Framväxten av samhällets socialpolitik och sociala arbete.
Centrala begrepp
• Välfärd
• Medborgarskap
• Sociala problem
• Social rättvisa

• Frihet
• Jämlikhet
• Solidaritet
• Empowerment















Alla människor kan ibland hamna i svårigheter. Man kan till exempel bli sjuk, förlora si jobb eller a inte kunna ta hand om sina barn eller äldre släktingar. När det händer behöver människor stöd av andra för a klara vardagen. Då blir socialpolitiken viktig. Socialpolitik handlar om hur samhället ordnar hjälp och stöd för sina medborgare. Det hänger nära ihop med socialt arbete, alltså det praktiska arbete som görs för a stö a, hjälpa och stärka människor i olika livssituationer.
Det är viktigt a ställa frågor som: Varför nns socialt arbete?
Vad ska det bidra med? Vem är det till för? Det nns i dag olika sä a se på hur samhället ska ge stöd. I kapitlet kommer du a möta två modeller:
• Den residuala modellen betyder a socialpolitiken (stödet från samhället) riktar sig till de personer som har det allra svårast, och a stödet sä s in först när det nns stora behov.
Det var så det fungerade i Sverige förr i tiden.
• Den institutionella modellen betyder a stödet från samhället ska nnas för alla, oavse om man har stora eller små behov.
Exempel på de a är barnbidrag som alla barn i Sverige får, sjukpenning och pension. Så fungerar det i Sverige i dag.
En viktig skillnad mellan modellerna är hur man ser på människors egen förmåga. I den första modellen (residuala) ser man människor som några som behöver tas om hand när de hamnar i svårigheter. I den andra modellen (institutionella) ser man människor som några som klarar av utmaningar i livet, bara de får rä stöd och möjligheter.
Hur man delar upp ansvaret i samhället beror på hur man ser på vad individen själv ska göra, vad staten ska göra, vad marknaden (företag) ska göra och vad frivilligorganisationer ska göra. Förr
residual det som blir över e er något annat, en rest institutionell som har med en organisation a göra, t.ex. en myndighet
var det vanligare a socialt arbete gjordes frivilligt och utan lön. Sedan blev det i stället något som staten tog ansvar för. På senare tid har det blivit vanligare a varje person förväntas ta större ansvar för si eget liv och a privata företag erbjuder välfärdstjänster.
Den lilla bilden visar fyra barfota pojkar i slitna kläder från Jeppetorp fattiggård, ett exempel på hur fattiga barn togs om hand inom det tidiga sociala arbetet. Den stora bilden visar syrummet i Hagalunds arbetsstuga i Solna runt år 1900, där barn fick arbeta och lära sig hantverk i utbyte mot mat och tillsyn.



Det nns några olika begrepp som kan vara bra a känna till för a förstå vad den svenska socialpolitiken grundar sig på.
• Välfärd – a människor har det bra och får det stöd de behöver – till exempel vård, skola och hjälp vid sjukdom eller arbetslöshet.
Exempel: Du kan gå till vårdcentralen när du är sjuk, eller a den som har barn får barnbidrag varje månad.
• Medborgarskap – a man tillhör e land tillsammans med andra och har både rä igheter och skyldigheter.
Exempel: Som svensk medborgare har du rä a rösta i val, men också skyldighet a följa landets lagar.
• Sociala problem – problem i samhället som påverkar hur människor har det.
Exempel: Hemlöshet, skadligt bruk av alkohol och droger, eller våld i nära relationer. Det påverkar både personen själv och samhället som behöver ge hjälp och stöd.
• Social rättvisa – a alla behandlas rä vist och får det som de behöver trots a vi är olika och har olika förutsä ningar.
Exempel: En elev som behöver extra stöd i skolan ska få det, så a hen får samma chans a lyckas som alla andra.
• Frihet – a kunna bestämma över si eget liv, så länge man inte skadar andra.
Exempel: Du har rä a välja vad du vill studera på gymnasiet, oavse vad dina vårdnadshavare tycker a du ska välja.
• Jämlikhet – a alla människor har samma värde och ska ha samma möjligheter.
Exempel: Alla har rä a gå i skolan, oavse kön, och söka samma jobb.
• Solidaritet – a vi bryr oss om och hjälper varandra, särskilt dem som har det svårt.
Exempel: När vi betalar ska – då går pengarna till vård, skola och omsorg för alla, även för de som inte själva kan betala.
Sammanfa ningsvis betyder dessa ord a samhället bör vara ordnat så a alla människor har samma rä och möjlighet a leva e bra liv, utifrån sina egna behov och förutsä ningar.


2. Socialpolitik och socialt arbete nu och då
I Sverige har sä et a tänka kring välfärd förändrats. Förr var det familjen och släkten som hjälpte till när någon hade det svårt. Man hjälptes åt med pengar, mat och omsorg. Men i dag är det i stället staten som har få e större ansvar för a alla människor ska ha det de behöver för a må bra. Det kan handla om vård, barnomsorg, äldreomsorg och ekonomiskt stöd.
Samtidigt har synen på människan förändrats. Förr såg man o a familjen som en helhet och tänkte a stödet skulle gå till gruppen. I dag ser man i stället varje individ som viktig i sig själv. Stödet ska därför utgå från varje persons egna behov och situation – inte från vad hela familjen behöver tillsammans.
Socialt stöd utgår från och anpassas efter individens behov och livssituation.

Till exempel kan en ungdom som fyllt 15 år söka eget enklare stöd utan vårdnadshavarnas medgivande. Då kan ungdomen, e er egen kontakt med socialtjänsten, till exempel få samtalsstöd, utan a vårdnadshavare får veta om det.
I andra delar av världen, till exempel i Sydeuropa, fungerar det o a annorlunda. Där är familjen och släkten fortfarande den viktigaste tryggheten. De hjälper o a till med a ta hand om barn och äldre personer, ordna bostad eller bidra med pengar.
I dessa länder har staten en mindre roll, och man förväntar i högre grad a familjen tar hand om varandra.
Kom ihåg: Så här var det förr – så här är det nu
Förr i Sverige
• Familjen och släkten tog hand om barn och äldre personer.
• Samhällets stöd gick till de mest utsatta.
• Man såg ofta människor som hjälplösa och beroende av andra.
Nu i Sverige
• Staten har ansvar för att alla får stöd och hjälp vid behov.
• Stödet ska utgå från den enskilda individens behov.
• Man ser människor som kapabla att klara sig själva – om de får rätt stöd.
1. Vad tänker du om sättet man organiserat det sociala arbetet i Sverige på, till exempel i jämförelse med andra länder?
2. Fundera över om det finns några fördelar med hur det var förr jämfört med hur det är nu?
9Miodrag Ignjatovic/Ge y Images
10Fredrik Sandberg/
12Natalia Lebedinskaia/Ge y Images
13Inspektionen för vård och omsorg
14Ma ias de Frumerie/ 16:1Barnombudsmannen
16:2Stina Gränfors/Dirskrimineringsomnudsmannen
17Konsumentverket
25:1Nordiska museet
25:2Stadsmuseet i Stockholm
26Pla form/Johnér
27:1,2Pla form/Johnér
28Pla form/Johnér
31Stadsmuseet i Stockholm
37Sjöberg bildbyrå
38SVT/
40Maskot/Johnér
42Stadsmuseet i Stockholm
43Stadsmuseet i Stockholm
44Image Patch/Ge y Images
50Pla form/Johnér
53Peter Rutherhagen/Johnér
55Scandinav/Johnér
58Pla form/Johnér
63Emma Grann/Johnér
66Pla form/Johnér
69Janerik Henriksson/
79:1Matilda Mariado er/Johnér
79:2Maskot/Johnér
85plainpicture/Johnér
86–87Pla form/Johnér
89Sébastien Désarmaux/Ge y Images
93Carl Sandin/Bildbyrån
96Pla form/Johnér
99Pla form/Johnér
101Anna Roström/Johnér
113Tom Werner/Ge y Images
115 Shu erstock
117Maskot/ 119Elva Etienne/Ge y Images
120Juanmonino/Ge y Images
126Maria Linnérv
129:1Pla form/Johnér
129:2 Shu erstock
134Mrs/Ge y Images
138Maskot/Johnér
141Henrik Montgomery/ 145Ann-So Rosenkvist
148Sakkawokkie/Ge y Images
154Johan Nilsson/ 155Pla form/Johnér
157Dejan Marjanovic/Ge y Images
163Maskot/Ge y Images
164Maskot/Johnér
167Kriminalvården
176Jens Lindström/Johnér
178Maskot/Johnér
183Pla form/Johnér
186Maskot/ 188–189Trons/
202SolStock/Ge y Images
203Pla form/Johnér
209Pla form/Johnér
214Pla form/Johnér
219Scandinav/Johnér
223Anna Hållams
226SDI Productions/Ge y Images
234Fredrik Sandberg/ 242plainpicture/Johnér
245Peter Wixtröm/A onbladet/ 250Fredrik Sandberg/ 256 erese Winberg/Johnér
264Pla form/Johnér
268Micha Pawlitzki/Ge y Images
270Pla form/Johnér
272Sue Barr/Ge y Images
ISBN 978-91-47-15441-8
© 2026 Författarnaoch Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Elisabeth Åman
Formgivare: Anna Hild
Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Tecknare: Matilda Petersson
Omslag: Anna Hild Design/Matilda Petersson
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Första upplagan
1
Repro: Multiply Solutions Sweden AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2026
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se


Socialt arbete nivå 1 bygger på det centrala innehållet för Skolverkets ämnesplan enligt Gy25 och ger både den teoretiska grunden och praktisk förberedelse för en kommande yrkesroll där ämnet socialt arbete är inkluderat.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk där utvalda ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar och reflektionsfrågor som förankrar kunskaperna i ett sammanhang och ger fördjupade insikter.

Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, instuderingsfrågor samt fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Bokens 10 kapitel lyfter bland annat: samhällets organisation av sociala frågor, historiska perspektiv på socialpolitik och socialt arbete, centrala begrepp, attityder till människors olika livssituationer, kommunikation och samspel, arbetsuppgifter inom socialt arbete, genomförandeprocessen av sociala insatser, hantering av olika informationskällor, etiska frågeställningar, olika stödverksamheter, våld i nära relationer, lagar och andra bestämmelser, arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik.


Socialt arbete nivå 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig i första hand till elever som läser barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning.
På liber.se finns information om övriga titlar i serien.

