Karin Alnervik
Charlotte Öhman
Susanna Anderstaf
Kristina Wennefors
Vårdnadshavare i förskolan
– förtroendefulla relationer för professionellt samarbete
Lärarförlaget
Lärarfortbildning AB
Box 17023
104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se
Kopieringsförbud
Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
© 2024 Författarna & Lärarförlaget
Textredaktör: Lena Vestlin
Gra sk form och produktion: Anna Hild
Foto omslag: Shutterstock/Jelka Matlung (övre) och Johnér Bildbyrå (undre)
Tryck: Tryckt inom EU via Printpool, 2024
ISBN 978-91-988576-1-0
Innehåll
Bokens författare 4
Inledning 7
Karin Alnervik, Susanna Anderstaf, Kristina Wennefors och Charlotte Öhman
Historisk tillbakablick 12
Karin Alnervik
Projekterande arbetssätt i samarbete med vårdnadshavare 30
Charlotte Öhman
Förskollärares möten med flerspråkiga barn och familjer 54
Kristina Wennefors
Att bygga förtroende med olikhet som grund 76
Susanna Anderstaf
Samtalets betydelse för kommunikation och relationer 92
Karin Alnervik
Att relatera beprövad erfarenhet till aktuell forskning 108 Charlotte Öhman
128 1 2 3 4 5 6
Inledning
Karin Alnervik, Susanna Anderstaf, Kristina Wennefors och Charlotte Öhman
Förskolan är en plats där möten sker mellan vårdnadshavare och förskolans personal, som alla har betydelse för barns trivsel, utveckling och lärande. Genom åren har synen på vårdnadshavare och deras rätt till delaktighet och in ytande tolkats och praktiserats av förskollärare och annan personal utifrån styrdokument och riktlinjer. Samtidigt har det funnits olika föreställningar i samhället om förskolan som utbildningsplats, vilket bland andra pedagogikprofessorerna Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman (2017) beskriver. Att förskolan påverkas av sin samtid samtidigt som förskolan påverkar samtiden, speglar även den här boken på olika sätt. Vi som medverkar i denna antologi vill belysa värdet av ett respektfullt partnerskap, genom att visa på olika aspekter av samarbete mellan vårdnadshavare och förskolans aktörer. En vetenskaplig grund
Kapiteltexterna bygger både på forskning och beprövad erfarenhet. Som arbetslag i förskolan är det viktigt att tillsammans främja synen på forskning som en självklar del att relatera till i samarbetet med vårdnadshavare. Forskning kan, och ska, vara en hjälp för att utföra förskolans uppdrag i fråga om
samarbete, men det är också viktigt att utifrån olika perspektiv ställa uppdraget i relation till de normer och förutfattade meningar som nns.
Ibland kan forskning kännas avlägsen och mindre relevant för förskolans praktik. Ett sätt att närma sig forskning som förskollärare kan vara det som sociologiprofessorn Mikael Stigendal (2002) beskriver. Han menar att forskning handlar om att anta något om någonting, inte att veta med säkerhet, och att själva processen i sig går ut på att få veta mer om det som man funderar på och vill undersöka. Med ett sådant angreppssätt framträder också en tilltro till människan, att med stöd av forskning kunna påverka sin egen och andra människors livsvillkor. På så sätt kan forskningen fungera som en syreinjektion till förskolans utbildning och samtidigt bidra till god samhällsutveckling.
Genom forskning kan förskolans personal få hjälp med att förhålla sig till uppdraget, exempelvis i frågor som rör normer och värden, och få kunskap om hur undervisning kan utformas och vad den kan innehålla. Forskning kan därmed vara till stöd i re ektionspraktiken. Enligt lektor Kristin Bie (2014), som arbetar med etikfrågor, handlar re ektion om ett sätt att bidra till professionell utveckling genom att ställa sig själv i relation till sin praktik. När re ektionen innefattar relevant forskning kan effekten bli dubbelsidig, både för den professionella utvecklingen och för förhållandet till vetenskap. Den beprövade erfarenheten, som kan växa fram i det vardagliga arbetet genom att personalen gemensamt prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet, är också betydelsefull att lyfta och ta vara på. I dag ges vetenskapliga texter stort värde, medan den beprövade erfarenheten kommer i skymundan – trots att det till exempel på Skolverkets webbplats (u.å.) står: ”Beprövad erfarenhet är
lika värdefull som vetenskapligt grundad kunskap.” Att skollagen lyfter fram beprövad erfarenhet innebär ett erkännande av professionellas kunskap (SFS 2010:800).
Relationer och relationskompetens
Den som har arbetat såväl kortare som längre tid i förskolan vet att samtal med vårdnadshavare kan se olika ut och att dessa samtal är en del av uppdraget som ständigt är i fokus. Den beprövade erfarenheten är viktig att ta vara på, då inte minst förskollärare som är nya i yrket ofta uttrycker att kontakten och kommunikationen med vårdnadshavare kan vara svår. Att hitta sätt att komma nära vårdnadshavare med varierande bakgrunder och idéer om fostran eller som på olika sätt kan vara svåra att kommunicera med, kräver kreativitet, mod och exibilitet. Den erfarenhetsbaserade och prövade kunskapen ser vi då som ytterst betydelsefull, då erfarenhet av kommunikation mellan oss människor är A och O och byggs med arbetslivserfarenhet.
Förskolan är en praktik där möten mellan människor ständigt sker och därmed blir sättet att agera i och under dessa möten centralt i relationen. Vårdnadshavare står i beroendeställning till förskolans personal, samtidigt som de också är sårbara till följd av den känslomässiga förbundenhet som de har till sitt barn. Arbetslaget behöver därför visa en positiv, lyssnande och samarbetsvillig attityd i mötet med vårdnadshavare.
En sund relation handlar om respekt för och tillit till varandras erfarenheter, kunskaper och förståelser. Det förutsätter en ömsesidighet mellan förskolans personal och vårdnadshavare. Därför blir begreppet omsorgsetik, som losofen Nel Noddings (2012) skriver om, viktigt för förskolepersonal att förhålla sig till. Det handlar, enligt henne, om en omsorg
som bygger på att ta ansvar för varandra och att vårda och upprätthålla relationer. Det handlar om kärlek, fysisk omsorg och respekt i möten som sker i förskolan mellan människor samt om en ömsesidighet och vilja att mötas hos båda parter.
Samtalen blir det kitt som skapar relationen – där byggs eller skadas relationen till en annan människa. Begreppet relationer är därför återkommande i boken på olika sätt.
Några utgångspunkter och begrepp
Möten med vårdnadshavare sker ständigt i förskolan och hur relationen med vårdnadshavare fungerar är ett delat ansvar. Om samarbetet med vårdnadshavare upplevs meningsfullt från båda håll kan barnet ges möjlighet att känna tillit och trygghet till de vuxna som de omges av.
Vi som har skrivit denna bok är förskollärare och har arbetat i förskolor i olika kontexter, provat olika former, omprövat idéer och arbetssätt. Innehållet i kapitlen är delvis utarbetat i samarbete med era andra förskollärare samt en gymnasielärare, som alla har lång erfarenhet av att kommunicera, interagera och samarbeta med vårdnadshavare. De har även erfarenhet av att dokumentera och re ektera tillsammans med kollegor. Några av dem har, på ett strukturerat sätt, fört loggböcker över vardagliga möten som sedan har analyserats. Att utveckla ett nära samarbete med vårdnadshavare kan på så sätt leda till en professionell kompetens, som Tallberg Broman menar är ”något man kan bli bra på, något man kan lära sig om” (2017, s. 76).
Vi vill belysa ovanstående uppdrag ur många olika synvinklar. Återkommande har vi diskuterat begreppen samverkan och samarbete, eftersom de till viss del används synonymt i förskolans styrdokument (SFS 2010:800; Skolverket, 2018).
Båda begreppen handlar om en ömsesidighet mellan vårdnadshavare och förskolans personal som syftar till att främja barnets lärande och utveckling över tid och i olika situationer. Vi väljer att huvudsakligen använda begreppet samarbete, eftersom vi uppfattar att det har ett individuellt perspektiv, medan samverkan mer har ett organisatoriskt perspektiv (Danermark, 2000). I boken skriver vi mestadels förskollärare, men vi använder även arbetslaget som begrepp, eftersom förskolläraren har det pedagogiska ansvaret tillsammans med övriga kollegor.
I den här boken vill vi bidra med erfarenheter av och kunskaper om förskolans historia, projekterande arbetssätt i relation till vårdnadshavare, fungerande förhållningssätt när kultur- och språkbakgrund skiljer sig åt och om samtalets betydelse. Boken visar även på hur aktuell forskning kan vara ett stöd, exempelvis i frågor som rör normer och värden.
Vårdnadshavare i förskolan
– förtroendefulla relationer för professionellt samarbete
Hur vi bemöter vårdnadshavare har betydelse för barns trivsel, utveckling och lärande. Men det kan krävas både kreativitet, mod och flexibilitet för att utveckla förtroendefulla relationer med alla vårdnadshavare.
Den här boken betonar värdet av ett respektfullt förhållningssätt och författarna delar med sig av både egna och andras erfarenheter av att samarbeta med vårdnadshavare. Du får kunskap om samtalets betydelse, om fungerande förhållningssätt när kultur- och språkbakgrund skiljer sig åt och om hur projekterande arbetssätt kan relateras till vårdnadshavare.
” När värderingar krockar och utmanas behöver vi i förskolan ha ett relationskapital till varje familj, där orden tillit och tillhörighet är centrala”
Karin Alnervik, Charlotte Öhman, Susanna Anderstaf och Kristina Wennefors är förskollärare med lång erfarenhet av pedagogiskt arbete. Numera är de verksamma vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping.
ISBN 978-91-988576-1-0
9 789198 857610