INLEDNING 11 Till dig som Ă€r lĂ€rare 13 DEL 1 17 1. SKAPA LĂRARLIVET DU DRĂMMER OM 19 Du förĂ€ndrar liv 19 Personliga erfarenheter och forskning 20 Min resa inom skolans vĂ€rld 21 Arbeta frĂ„n morgon till kvĂ€ll 22 Stressade lĂ€rare 24 LĂ€raryrket Ă€r i första hand ett jobb 24 Du ansvarar för eleven under skoldagen 25 Ăva pĂ„ att vara obekvĂ€m 26 VĂ€lj fokusomrĂ„den 26 Ditt lĂ€rarliv 27 SMARTA mĂ„l 33 Ta dig mot mĂ„let 34 2. REGLERAD ARBETSTID OCH FĂRTROENDE ARBETSTID 39 Ăr du en Anna eller en Madeleine? 39 ArbetsĂ„ret 42 Reglerad arbetstid och ditt schema 42 Dina ramtider 44 Egen rast och pauser under dagen 44 Luft i schemat 46 Prata med din chef om din arbetssituation 49 Vad du ska göra och pĂ„ vilken tid 51 Hur du anvĂ€nder din förtroendearbetstid 52 Förtroendearbetstiden ger dig tre mĂ„nadslöner 55 En vanlig missuppfattning 56 Tid Ă€r lyx 57 Logga din tid 60 VĂ„ga vara obekvĂ€m 61 Att prestera hĂ„llbart och vara ambitiös 61
INNEHĂ
LLSFĂRTECKNING
3. PLANERA HĂ
LLBART OCH FRAMGĂ
NGSRIKT 67 VĂ€lkommen in 67 Vikten av en lĂ„ngsiktig planering 68 Planeringstriangel med bred bas 69 AnvĂ€nd kollegiet för planering 72 Struktur, delningskultur och samplanering 74 FortsĂ€tt ta hjĂ€lp i din planering 77 Anpassa dig till tiden du har, inte tvĂ€rtom 79 Planera digitalt 79 Planera lĂ„ngsiktigt i fem steg 80 4. LĂGG TID PĂ
DET SOM GER STĂRST EFFEKT 89 Skapa vanor och rutiner som sparar tid 90 Ăva pĂ„ att prioritera bort uppgifter 93 Gör saker en gĂ„ng 96 Planera lĂ€sĂ„ret 97 Strukturera ditt material 98 Ta hjĂ€lp av dina elever 99 Ă
teranvĂ€nd ditt arbete 99 Planera för vikarier 100 Avslutningsvis 102 DEL 2 105 5. FRĂ
N KAOS TILL ORDNING 107 Hur jag vÀnde en grupp pÄ tre mÄnader 108 Skapa struktur för din grupp 113 LÀgg upp uppgifter för eget val 117 Den sociala miljön 120 Den fysiska lÀrmiljön 125 Visuellt stöd 128 6. LYCKAS I HELKLASS 137 Ledning och stimulans pÄ gruppnivÄ 137 Sex steg till lyckade lektioner i helklass 139 NÀr det gÄr fel 148 Utforma tillgÀngliga lÀrmiljöer 149 7. STRUKTURERAT SAMARBETE 153 LÀroplanen och demokratiska vÀrderingar 154 VÀrdegrundsarbete i praktiken 155
Traditionella arbetssĂ€tt och samarbete 156 Strukturerat samarbete i fem steg 157 Kom igĂ„ng med smĂ„ steg 172 8. VARIERA DITT MATERIAL 175 Konkret och abstrakt material 176 AnvĂ€nd lĂ€roböcker som ett komplement i din undervisning 177 Strategier för att arbeta med texter och begrepp 180 LĂ„t eleverna anvĂ€nda sina hĂ€nder 182 Det dukade bordet 185 Förvaring av material 187 Digitalt material i undervisningen 188 Digitala klassrum 189 Du kan inte kunna allt om allt 191 9. FORMATIV UNDERVISNING I PRAKTIKEN 195 Minska dina rĂ€ttningshögar 195 Ett formativt förhĂ„llningssĂ€tt 196 Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning 196 Modell för formativ bedömning 198 Smart planering möjliggör formativ undervisning 205 Formativ bedömning â verktyg 208 10. KOMMUNICERA MED ELEVER OCH FĂRĂLDRAR SOM ETT PROFFS 213 Kommunikation Ă€r mer Ă€n ord 215 Kommunicera med elever 216 Kommunicera med förĂ€ldrar 218 Mejla förĂ€ldrar â en bra start 225 âMitt barn fĂ„r för lĂ€tta uppgifterâ 227 Ringa förĂ€ldrar 228 11. TILL DIG SOM ĂR SKOLLEDARE 233 Kollegiet bygger kulturen 234 Bokens delar 237 Hur kan du anvĂ€nda den hĂ€r boken i din organisation? 239 Förslag pĂ„ upplĂ€gg för att fördjupa sig i bokens olika delar 240 Kompetensutvecklingsmodeller 242 FĂRFATTARENS TACK 250 REFERENSER OCH LĂSTIPS 252
INLEDNING
âVad Ă€r det för magiskt du gör med dina elever?â
SpeciallÀraren pÄ skolan dÀr jag nyligen börjat som lÀrare stoppade mig i korridoren.
âMagiskt?â frĂ„gade jag förvĂ„nat. âHur menar du?â
âDe verkar sĂ„ harmoniska. De pratar om hur lugnt det Ă€r i gruppen och att de numera jobbar pĂ„ lektionerna. Personal pratar om hur du fĂ„r eleverna att fokusera, arbeta och vara med.â
Jag berÀttade om planen jag arbetar utifrÄn:
âJag kartlĂ€gger elevernas förutsĂ€ttningar och behov. Sedan jobbar vi steg för steg för att de ska lyckas. Jag lĂ€gger tidigt in aktiviteter som motiverar dem och jag tar kontakt med förĂ€ldrar för att fĂ„ mer information om vad som Ă€r bra för deras barn. Jag vĂ€ljer mina ord noga nĂ€r jag framför saker. Och sĂ„ försöker jag se det bĂ€sta i varje elev, hitta egenskaperna jag pĂ„ riktigt tycker om hos var och en. Eleverna kĂ€nner att jag gillar dem.â
SpeciallÀraren hade mÄnga frÄgor och jag berÀttade mer om mina metoder. SÄ smÄningom började kollegor och lÀrare frÄn andra skolor be mig om tips och rÄd.
Den hÀr boken Àr resultatet av mitt arbete med elever, samt mÄnga och lÄnga samtal med olika lÀrare. HÀr fÄr du som lÀrare svaret pÄ hur du kan skapa lyckade lektioner dÀr bÄde du och eleverna mÄr bra. Jag delar med mig av strategier och konkreta tips.
Jag har jobbat som lĂ€rare sedan 2007. Jag har arbetat med skolutvecklingsfrĂ„gor, haft förstelĂ€raruppdrag och ingĂ„tt i ledningsgrupÂ
7
per. Ă
r 2015 startade jag mitt företag Kreativ undervisning som stöttar lÀrare och skolledare i att skapa förutsÀttningar för ett hÄllbart lÀrarliv och en undervisning som nÄr alla elever i en helklass.
Det behöver inte vara komplicerat att nÄ alla elever. NÀr du vet hur och vad du kan göra kan ocksÄ du lyckas med dina elevgrupper.
Jag fĂ„r mĂ„nga frĂ„gor om hur jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng kan vĂ€nda grupper och elever frĂ„n ickeÂfungerande till undervisningsbara. NĂ€r elever ingĂ„r i lugna, trygga grupper kan lĂ€rande ske. Jag fĂ„r elever att lyckas. Ett steg i taget. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt för mig att eleverna mĂ„r bra och att jag som lĂ€rare har en hĂ„llbar vardag.
Boken Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen handlar om ditt sjÀlvledarskap. Allt du sjÀlv kan pÄverka i ditt lÀrarliv. Saker som hur du kan tÀnka kring din arbetstid, nÀr du kan kÀnna dig klar och hur du kan lÀgga upp lÄngsiktiga planeringar.
Har du den undervisningen du vill ha i dag? Eller gör du saker i klassrummet av gammal vana, för att det kĂ€nns tryggt â trots att det inte Ă€r sĂ„ du egentligen vill arbeta?
Den andra delen av boken handlar om hur du skapar lyckade lektioner i klassrummet. Du fÄr tips pÄ hur du kan motivera eleverna och hur du fÄr dina elever att lÀngta in i klassrummet med viljan att lÀra sig och göra dagarna meningsfulla.
Det handlar om tydlighet under lektionerna, hur du fÄr eleverna att strukturerat agera lÀrresurser för varandra, hur du kommunicerar, introducerar uppgifter och arbetar med ledning och stimulans. FrÄn att modellera och utföra uppgifter gemensamt till att handleda eleverna i att Àga sitt eget lÀrande och ta ansvar för sina uppgifter.
Lyckade lektioner skapar du ocksÄ med hjÀlp av ökad kunskap om hur du möter elever utifrÄn deras olika förutsÀttningar. NÀr du vet hur du kan planera in aktiviteter och arbeta med ett specialdidaktiskt förhÄllningssÀtt i helklass kommer fler elever att lyckas.
Ytterligare ett sÀtt Àr att arbeta med formativ undervisning. DÄ formas undervisningen av ditt val av metoder, arbetssÀtt och material. Du ger uppgifter och anpassar genomgÄngar efter elevernas svar. Med formativ undervisning styr du gruppen framÄt. Du fÄr snabbt en bild
8
av vad eleverna kan och hur ni kan arbeta framÄt.
Kapitel 11 Àr sÀrskilt riktat mot skolledare. Tipsa din chef om att börja med att lÀsa det och ta del av sammanfattningarna som finns i slutet av varje kapitel.
Jag vill nĂ€mna att nĂ€r jag i boken skriver âförĂ€ldrarâ menar jag alla typer av vĂ„rdnadshavare, men eftersom de allra flesta elever har sina förĂ€ldrar som vĂ„rdnadshavare anvĂ€nder jag det ordet genomgĂ„ende.
Namnen i alla exempel, inklusive mejl frÄn verkligheten, Àr utbytta.
TILL DIG SOM ĂR LĂRARE
Du kanske kÀnner dig stressad, som att arbetsuppgifterna aldrig tar slut. Du kanske Àr en av dem som saknar ork efter jobbet, men som ÀndÄ anvÀnder kvÀllar och helger för att planera, rÀtta och hinna med det du inte hann under dagen. Du lÀngtar efter balans mellan jobb och fritid.
I takt med att du arbetar dig igenom bokens olika delar kommer du att skapa en struktur i din arbetsvardag. Du kommer att fÄ lediga kvÀllar och helger. Ledig tid att göra vad du vill med.
Men, det krÀvs att du Àr öppen för det jag sÀger. Det krÀvs att du Àr öppen för att utvecklas. Jag fördjupar mig inte i teorier och forskning i den hÀr boken. Jag ger dig konkreta rÄd, jag visar hur du kan göra för att fÄ den lÀrarvardag du vill ha. Och förÀndringen börjar med dig.
Vissa saker gör du sÀkert redan i dag. EmellanÄt kÀnner du dig inte alls stressad och dina elevgrupper fungerar utmÀrkt. Dela dÄ med dig av dina goda exempel, prata med dina kollegor. I den hÀr boken fÄr du konkreta förslag pÄ hur ni i arbetslaget eller i kollegiet gemensamt kan arbeta för att skapa lyckade lektioner.
Till dig som kÀnner att lÀrarjobbet Àr tungt och stressigt vill jag sÀga att ja, det kan kÀnnas jobbigt just nu, men det finns lösningar.
Jag ser hur du kÀmpar, hur du vill vÀl. Jag ser arbetstimmarna du lÀgger ner för att göra det bÀsta för eleverna. Du balanserar mÄnga viljor och motstridiga krav. Du möter politiska beslut och resultatmÄl som ska uppnÄs i en ekvation dÀr budgeten krymper men kvaliteten
9
ska bibehÄllas. Du lÀgger ner tid, kraft och energi pÄ att skapa en skola dÀr alla fÄr utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar.
Du deltar i mÀngder av möten. Möten med mÀnniskor som ger dig energi och möten med mÀnniskor som tar din energi. Frustrerade personer, ledsna personer och emellanÄt arga personer. Du lÀgger ner timmar pÄ att hitta nya lösningar.
Jag beundrar ditt arbete och engagemanget du lÀgger ner. Du tror pÄ vÄra barn och ungdomars framtid. Du vill vara med och förbereda dem inför yrken som Ànnu inte finns och för ett samhÀlle som vi Ànnu inte vet nÄgot om.
Du blir ifrÄgasatt, du blir hyllad. Du blir kritiserad, du blir omtyckt. Du har dagar dÄ du funderar pÄ hur lÀnge du ska orka fortsÀtta med ditt uppdrag. Men du gÄr till jobbet. Du fortsÀtter att dyka upp, varje dag.
Jag ser dig. Vi Àr mÄnga som ser dig.
Du Àr viktig. Du gör skillnad.
FortsÀtt att dyka upp.
10
SKAPA LĂRARLIVET DU DRĂMMER OM
DU FĂRĂNDRAR LIV
Har du nÄgon gÄng kÀnt dig som en dÄlig lÀrare? Har du kÀnt att du velat ha mer tid? Har du upplevt kaos i klassrummet eller att elever inte vill göra sina uppgifter? Jag förstÄr att du kan ha det tufft, jag förstÄr att det kan kÀnnas omöjligt vissa dagar. Jag förstÄr att du tror att detta inte kan förÀndras. Men jag ska ge dig verktyg. Jag har varit dÀr du Àr. Ett lyckat lÀrarliv och lyckade lektioner kan se olika ut beroende pÄ vem du frÄgar. Men i grund och botten handlar det om att bygga vidare pÄ det som fungerar för att nÄ ditt mÄl. Jag har skrivit den hÀr boken för att du ska kunna jobba som lÀrare och mÄ bra. Jag vet att det gÄr och jag vet att jag kan hjÀlpa dig framÄt.
I det lÀrarliv jag sjÀlv drömde om var jag en pusselbit, en av flera insatser i en större helhet som skulle pÄverka barn och ungdomar och förÀndra vÀrlden. Det jag sa och gjorde i klassrummet skulle inspirera elever att vÄga ta för sig. Att utveckla sitt sprÄk, lÀra sig kommunicera och samarbeta.
Den lÀrardrömmen Àr min verklighet i dag och har varit det under mÄnga Är. Jag upplever ingen stress i klassrummet. Jag upplever inte heller nÄgon stress kring utvecklingssamtal, betygssÀttning eller vid möten med elever och deras förÀldrar. Det som driver mig att fortsÀtta arbeta med utbildning Àr att jag ser eleverna lyckas.
15
Vissa liv förĂ€ndrar vi som lĂ€rare verkligen i grunden. Den otrygga eleven som kommer frĂ„n ett krigshĂ€rjat land och landar i Sverige, i ditt klassrum. Hur du fĂ„r den eleven att vĂ€xa, att lĂ€ra sig sprĂ„ket, att delta i det sociala sammanhanget â det innebĂ€r ett ovĂ€rderligt lĂ€rande som pĂ„verkar eleven lĂ„ngt bortom vad vi kan förestĂ€lla oss.
I mitt drömliv som lÀrare sÄg jag ocksÄ förmÄnen med lÄnga sommarlov, lediga jullov, sportlov och pÄsklov. FÄr vi sÀga sÄ? Att lÄnga ledigheter Àr nÄgot som lockade oss att bli lÀrare? SjÀlvklart fÄr vi det! VÄra lÄnga ledigheter infaller efter lÄnga perioder av inarbetad tid. Jag har alltid kÀnt att jag gÀrna jobbar mer och intensivt i perioder om det dÀrefter leder till öar av ledighet.
Jag lockades ocksÄ av samtal med andra lÀrare, rektorer och andra i skolans vÀrld. Jag lockades av att kommunicera med barn och ungdomar som alltid ser möjligheter och lever i nuet. Jag ville fÄ chansen att utvecklas genom att möta mÀnniskor i skolans vÀrld och fÄ ta del av alla de berÀttelser som finns hos mÀnniskor. Jag Àlskar fortfarande att se hur elever lÀr sig nya saker och hur de lÀr sig konsten att kommunicera genom övningar och interaktion.
För att kunna arbeta strukturerat med konkreta saker i klassrummet har min undervisning haft en grund i, och inspirerats av andra personer som kan mycket inom olika delar av skolans vÀrld. LÀrarjobbet Àr inget ensamarbete. Genom möten med andra vÀxer vi. Olikheter berikar och utvecklar oss.
PERSONLIGA ERFARENHETER OCH FORSKNING
Boken bygger pÄ forskning, egenupplevda klassrumsexempel och beprövad erfarenhet. I mitt eget lÀrarliv och i min undervisning har jag byggt en bred grund utifrÄn Lev Vygotskijs pedagogiska teorier som bland annat finns beskrivna i Vygotskij och Skolan (1999) av Gunilla Lindqvist. Jag utgÄr ocksÄ frÄn Carol S. Dwecks tankar om growth mindset som visar pÄ att mÀnniskor inte Àr statiska i sina förmÄgor.1 Jag Àr övertygad om att alla, med rÀtt guidning, kan pÄverka sin attityd och klara av
1. Mindset: Du blir vad du tÀnker (2017), Carol S. Dweck
16
saker de inte trodde att de var kapabla till.
En förlÀngning av sociokulturell teori och praktiskt vÀrdegrundsarbete i klassrummet kan ske genom strukturerat samarbete som gynnar elevgruppen. Detta förhÄllningssÀtt till lÀrande hittar vi exempelvis inom kooperativt lÀrande. 2
En kombination av strukturerat samarbete i klassrummet och sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt Ă€r en framgĂ„ngsfaktor för att fĂ„ eleverna att utveckla flera olika förmĂ„gor. I mina klassrum har Pauline Gibbons böcker och förelĂ€sningar om sprĂ„kutvecklande arbetssĂ€tt pĂ„verkat min undervisning pĂ„ ett positivt sĂ€tt, sĂ€rskilt boken Lyft sprĂ„ket, lyft tĂ€nkandet â SprĂ„k och lĂ€rande (2018). Det har bidragit till inkluderande aktiviteter för exempelvis elever med svenska som andrasprĂ„k.
Dylan William Àr en annan person jag vill nÀmna som utgÄngspunkt för min undervisning nÀr det gÀller att skapa ett framgÄngsrikt klassrum med formativ bedömning, framför allt Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker (2015).
Slutligen Àr Àven John Hattie en föresprÄkare för att göra lÀrandet synligt. Hattie har fÄtt bÄde hyllningar och kritik. Min uppfattning Àr att det finns mÄnga delar i hans forskning som Àr vÀrdefulla, exempelvis hur du som lÀrare kan arbeta för att höja elevernas resultat. En av hans böcker som jag Äterkommer till Àr Synligt lÀrande för lÀrare (2012).
Med detta sagt vill jag ocksÄ lyfta fram att jag alltid förhÄller mig kritiskt till forskning, pedagogiska teorier och modeller. För dig som lÀsare Àr det viktigt att veta att den hÀr boken baseras pÄ sÄvÀl personliga erfarenheter som studier frÄn skolans forskningsfÀlt.
MIN RESA INOM SKOLANS VĂRLD
Vem Àr jag och varför ska du lyssna pÄ mig? Vad vet jag om att vara lÀrare, om elever och om en rektors och andra skolledares jobb?
Min resa startade nÀr jag var sex Är och gick pÄ det som dÄ kallades lekis. Jag byggde snabbt upp ett klassrum hemma efter att min dag pÄ lekis avslutats. Jag placerade ut mina gosedjur som elever och satte
2. Jag utgÄr ofta frÄn Grundbok i kooperativt lÀrande (2017) av Niclas Fohlin m.fl.
17
min mamma lÀngst fram i mitt uppbyggda klassrum. Sedan började jag undervisa.
Jag har alltid trivts i skolans kontext, jag har gillat skolan och hela skolvÀrlden. Jag drivs av att utvecklas och gillar att lÀra mig nya saker. Att se situationer och problem ur olika perspektiv fÄr mig att vÀxa inte bara som pedagog utan Àven som mÀnniska.
Som nyexaminerad lĂ€rare fick jag jobb pĂ„ en byskola i Norrbottens inland. Jag hade tolv elever i Ă„rskurs 1â6. Mitt uppdrag var att undervisa i alla Ă€mnen, vilket gjorde att jag behövde lĂ€sa in mig pĂ„ allt, verkligen allt. FrĂ„n att lĂ€sa, förstĂ„ och tolka lĂ€roplanen till att samla ihop lĂ€romedel. Dessutom ville jag skapa kreativa, roliga och lustfyllda uppgifter som fĂ„ngade eleverna.
Var det ett lÀtt jobb? Nej, verkligen inte. Det var fullkomligt övervÀldigande och det var med en kÀnsla av att vara helt utan kontroll jag som ny lÀrare gick till jobbet varje dag. UtÄt sett var jag en uppskattad lÀrare och en bra kollega i den lilla skolan. Men min egen kÀnsla var att jag inte rÀckte till.
Att stÄ i klassrummet med sÄ fÄ som tolv elever och ÀndÄ kÀnna mig otillrÀcklig var inte en del av mitt drömliv som lÀrare. Om jag inte, som jag befarade, kunde nÄ ut till tolv elever, hur skulle det gÄ pÄ en större skola med mer Àn dubbelt sÄ stora elevgrupper?
Jag bestÀmde mig för att fÄnga in vad det var som skapade min kÀnsla av otillrÀcklighet. Och jag mÀrkte att elevernas olikheter skapade stress hos mig. Jag kunde inte visa och förklara pÄ bara ett sÀtt för att fÄ hela gruppen att förstÄ uppgifterna. Jag behövde komma till mina lektioner förberedd med flera olika sÀtt att presentera och visa uppgifter. Jag började skapa egna uppgifter och material som kompletterade lÀroböckerna för att nÄ fler elever i gruppen.
ARBETA FRĂ
N MORGON TILL KVĂLL
Jag hade vÀldigt lite att sysselsÀtta mig med i det lilla huset jag hyrde dÀr i Norrbotten. Jag började med tvÄ saker. Det första var att springa.
18
Oj, vad jag sprang! Jag hade bara en lÀrarkollega, Maj. Hon bodde nÄgra kilometer norr om byn dÀr skolan lÄg. Jag sprang till henne, Ät en bulle, drack kaffe och sprang tillbaka. Efter snart 20 Är har jag i dag fortfarande kontakt med Maj.
Det andra jag gjorde var att laminera. Hela helgerna satt jag hemma i mitt lilla hus och laminerade. Jag kÀnde mig tvungen att vara pÄ jobbet i tolv timmar varje dag för att hinna med alla mina uppgifter som ny lÀrare. Jag lade flera timmar pÄ att förbereda möten med elever och förÀldrar; jag skrev ner frÄgor och tÀnkte ut planer framÄt. Jag behövde ocksÄ gÄ igenom allt material som eleverna skulle anvÀnda, se över upplÀgget i lÀroböckerna, lÀsa igenom lÀrarhandledningar och förbereda arbetsuppgifter. Eftersom jag saknade laborativt material och spel som kompletterade lÀroböckerna skapade jag eget. Som jag laminerade. Och laminerade.
Efter ett Är i Norrlands inland flyttade jag till Stockholm, staden jag aldrig tÀnkt att jag skulle bo i. Men jag som Àr skogsmÀnniska och smÄstadsÀlskare trÀffade kÀrleken i storstan och blev kvar. PÄ min första skola i Stockholm arbetade jag heltid, var förstelÀrare och mentor för en klass. Dessutom var jag arbetslagsledare under flera Är och fick dÀrmed insyn i ledningsgruppsarbete.
Jag jobbade Äterigen frÄn tidig morgon till sen kvÀll. Jag jobbade gÀrna pÄ helgerna och prioriterade inte att umgÄs med mina kompisar. Jag ville jobba. Jag ville laminera spel och skyltar. Jag ville skapa material och planera roliga aktiviteter för eleverna. Men jag kÀnde ocksÄ att uppgifterna började ta orimligt mycket tid och jag informerade mig om mina skyldigheter och rÀttigheter som lÀrare. Jag lÀste pÄ om lÀrarnas fackliga avtal. Och genom att följa avtalen och strukturera upp arbetstiden frigjorde jag mer tid för mig sjÀlv att fokusera pÄ nya sÀtt att nÄ eleverna och motivera dem i undervisningen.
Trots detta började jag kÀnna att jag hade för mycket att göra och för lite tid. Jag var stressad och ville veta hur jag skulle möta elever och grupper som inte fungerade.
19
STRESSADE LĂRARE
PÄ vÄra arbetslagsmöten började det komma upp frÄgor om hur man ska hinna med sitt arbete. Fler och fler kollegor kÀnde sig stressade. Jag deltog pÄ fortbildningar med lÀrare frÄn olika skolor och hörde hur de pratade om stress och elevgrupper som inte fungerade.
Ju mer jag lyssnade, desto mer började jag identifiera ett stort problem. LÀrare upplevde att de hade för mycket att göra och för lite tid. Arbetsuppgifterna tog aldrig slut och det var svÄrt att kÀnna sig klar. Jag letade efter böcker om hur man tar sig an en grupp och samtidigt hinner med sitt jobb. Jag fortsatte lÀsa lÀrarnas avtal om arbetstid och samlade pÄ mig all kunskap jag kunde.
Detta ledde till att mitt eget lÀrarliv vÀnde. Jag fick tid att göra roliga saker pÄ kvÀllar och helger utanför min roll som lÀrare. Jag kunde Àgna mig Ät aktiviteter som gav mig ny energi. Jag var nöjd med att ha hittat en balans dÀr jag trivdes som lÀrare, hann med mitt arbete och gjorde lektioner som eleverna uppskattade och deltog i. Men jag sÄg hur mina kollegor fortsatte kÀmpa med sin stressade vardag.
Den stora vÀndpunkten kom nÀr en av mina bÀsta vÀnner ringde. Hon hade en lÀrartjÀnst dÀr hon upplevde stor stress. Det var rörigt, för det fanns ingen tydlig plan att följa. Elevgruppen var utmanande och hon hade börjat tappa sitt hÄr. DÀr och dÄ bestÀmde jag mig för att starta ett företag dÀr jag kunde sprida kunskaperna jag samlat pÄ mig om lÀrares rÀttigheter och skyldigheter. Mina kunskaper och framgÄngsrika metoder skulle hjÀlpa lÀrare till en balanserad och hÄllbar vardag. Efter att ha sett olika skolor och ingÄtt i olika samarbeten med ledningsgrupper hade jag skaffat mig erfarenhet. Min utgÄngspunkt blev forskning, beprövad erfarenhet och exempel jag tagit del av frÄn framgÄngsrika klassrum och framgÄngsrika ledningsgrupper.
LĂRARYRKET ĂR I FĂRSTA HAND ETT JOBB
Som lÀrare behöver du arbeta hÄllbart. LÀgg inte all din tid pÄ att tÀnka pÄ jobbet. Du kan inte lösa allt samtidigt och du kan inte fokusera pÄ det som inte fungerar, dÄ ser du bara problemen hopa sig. UtgÄ
20
frÄn att förÀndra det du kan. Fokusera pÄ det du ser faktiskt fungerar. UppmÀrksamma vad du lyckats med och gör mer av det.
Om du upplever dig stressad, otillrÀcklig eller tvivlar pÄ dig sjÀlv behöver du se över ditt nulÀge. Om du gör som du alltid har gjort kommer du fÄ samma resultat som du alltid har fÄtt. Men om du tar makten över ditt lÀrarliv kan du, med sjÀlvledarskap, styra dig mot mÄlen du vill uppnÄ.
Du kan vara lÀraren som genomför sina lektioner, deltar i möten och sedan gÄr hem, utan dÄligt samvete för att du slÀpper jobbet. Men du kan samtidigt vara lÀraren som har en stor vision. Som tycker att det Àr inspirerande och energigivande att skapa eget material, designa lektioner, bygga presentationer i olika presentationsprogram och göra allt annat som hör lÀraryrket till. Det ena utesluter inte det andra.
Det viktiga Ă€r att du förhĂ„ller dig till den tid du har. AnvĂ€nd din reglerade arbetstid och din förtroendearbetstid pĂ„ ett sĂ€tt som utvecklar ditt klassrum och skapa uppgifter som möter eleverna dĂ€r de Ă€r. Om tiden inte rĂ€cker till Ă€r det helt okej att du jobbar pĂ„ din fritid med att till exempel skapa material â om det ger dig ny energi och du tycker det Ă€r kul! Men var medveten om nĂ€r din förtroendearbetstid övergĂ„r till din fritid. LĂ€raryrket Ă€r inget kall. Det Ă€r ett jobb.
DU ANSVARAR FĂR ELEVEN UNDER SKOLDAGEN
Vi har alla mött elever som har det tufft hemma, som utmanar oss, sĂ€ger otrevliga saker och agerar fysiskt. Börja med att försöka ge eleverna kĂ€rlek, omtanke och respekt â det skapar trygghet. Ge eleverna detta under skoltid, visa att du bryr dig om dem under den tid du ansvarar för dem. Ăvrig tid lĂ€mnar du ansvaret till vĂ„rdnadshavarna.
Det hÀr Àr en instÀllning du behöver bÀra med dig för att sjÀlv hÄlla som lÀrare över lÄng tid och för att kunna möta mÄnga elever genom Ären du arbetar. Detta innebÀr ocksÄ att du kan behöva öva upp din förmÄga att slÀppa kontrollen. Du kan inte lÀgga tid och energi pÄ det som ligger utanför din kontroll och ansvara för det som sker utanför skoltid.
NÀr du Àr i klassrummet pÄverkar du eleverna med din nÀrvaro. Varje elev du möter, pÄverkar du pÄ ett eller annat sÀtt. UtgÄ ifrÄn att
21