Komma ivÀg om morgnarna 171 à terhÀmta sig hemma 175
Distansundervisning 177
FRAMĂ T
ALTERNATIVA VĂGAR
Grundskolan Àr aldrig slutet 182
Lovskola 185
Introduktionsprogram pÄ gymnasiet 185
Komvux 186
Folkhögskola 187
Yrkeshögskola 188
Högskola och universitet 188
Prövning av sin kunskap 190
Daglig verksamhet 191
Kommunens aktivitetsansvar (KAA) 191
TILL SIST
Att bli den man Àr 194
Skapa en grogrund att vÀxa i 195
Förord
Den hÀr boken har vi skrivit för dig och alla andra familjer som Àr som din. Boken Àr till er som fÄr kÀmpa för nÄgot som egentligen borde funka för alla. Skolan borde nÀmligen vara ett stÀlle som ger varje elev samma möjlighet att klara av den. Men sÄ Àr det inte alltid idag.
Vi vet att bĂ„de skolan och familjelivet kan vara svĂ„rt. De flesta unga med en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning eller andra diagnoser stöter nĂ„gon gĂ„ng under sin skolgĂ„ng pĂ„ problem. Om det inte Ă€r skolrutiner och lektioner som Ă€r otydliga, sĂ„ Ă€r det skolmiljön som Ă€r alldeles för pĂ„frestande med sina ljud och intryck. Ăven kunskapskraven Ă€r mĂ„nga gĂ„nger dĂ„ligt anpassade utifrĂ„n ditt barns sĂ€tt att tĂ€nka. För att inte tala om alla klasskamrater och lĂ€rare som kan vara svĂ„ra att begripa sig pĂ„. Skoldagen kommer med utmaning efter utmaning att ta sig an. Kanske vĂ€grar ditt barn till slut att gĂ„ till skolan. För mĂ„nga familjer snurrar tillvaron dĂ„ snabbt bortom kontroll â ibland vill du kanske bara ge upp. Ingen verkar förstĂ„. Ingen stĂ„r med nĂ„gra fungerande svar. Vi vill Ă€ndĂ„ förmedla lite hopp. Ăven för familjer som helt hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ sönder â sĂ„ brukar det pĂ„ nĂ„got mĂ€rkligt sĂ€tt Ă€ndĂ„ lösa sig till slut. VĂ„ga be om hjĂ€lp, men lyssna först och frĂ€mst in ditt barn och dig sjĂ€lv. Ni behöver inte ta till er av alla de tips och uppmaningar som strösslas över er. MĂ„let Ă€r inte att ni ska lĂ€ra er att bli en "vanlig familj". MĂ„let Ă€r att ni ska fĂ„ bli en fungerande familj.
SlÀpp kraven pÄ att ni ska vara och kunna göra som andra. Bli istÀllet den familj dÀr alla kÀnner sig lyssnade pÄ, uppskattade och trygga utifrÄn vilka ni Àr och hur ni vill vara. Skapa er egen mall om ni inte passar in i den som finns. Ni ska mÄ sÄ bra ni bara kan. Skola och vardag ska helst gÄ att fÄ ihop. Ni som familj ska kÀnna att ni har varandras rygg och stÄr pÄ samma sida mitt i allt det svÄra.
Fokusera Àven pÄ det som Àr bra. Det fÄr ni! Det Àr okej att inte kÀmpa varenda minut. Du Àr tillrÀcklig som mamma eller pappa ÀndÄ. Ta vara pÄ de fina stunder som finns i just era liv och skapa fler. Och du, det Àr okej att inte ta varje kamp för ditt barn. Det kommer fler strider att ta ⊠sÄ försök att inte glömma bort dig sjÀlv. Ditt barn behöver dig frÀmst som en trygg famn, inte som en krigare stÀndigt ute i fÀlt.
Merparten av alla med autism eller adhd trivs Ă€ndĂ„ med att gĂ„ i skolan â för det mesta och trots allt det svĂ„ra. De flesta gillar sina lĂ€rare och att lĂ€ra sig. Det borde vi prata mer om! Tro dĂ€rför pĂ„ att saker ordnar sig. Kanske tar sig ditt barn genom skolan och ut i livet med fler gupp pĂ„ sin vĂ€g och utan varje betyg. MĂ„ sĂ„ vara. Men det innebĂ€r inte att det slutar dĂ€r.
Vi hoppas att ni med hjÀlp av denna bok kan hitta er egen karta och vÀg genom skolan och ut ur den. Du fÄr mÄnga tips, men vÄga vÀlja och vÀlja bort.
Bara ni lever ert liv.
Jiang, Alex och Linda
STARTEN
#JiangsförÀldratÀnk
Jag har varit dÀr
NÀr min son var liten tÀnkte jag att han var den mest perfekta varelsen pÄ jorden. Men nÄgot verkade annorlunda. SÄ kanske du ocksÄ har kÀnt. Det kan vara svÄrt att sÀtta ord pÄ det. Det Àr mer en kÀnsla. Sen blir tecknen allt fler. Barnet verkar mer intresserat av tvÀttmaskinen Àn av dig, leksaker sorteras i rÀta rader och det andra barn bygger, sparkar ditt barn ner. Utbrotten gÄr inte över, sömnen blir ett problem för hela familjen och mat flyger varje kvÀll.
Mina barn har mÄtt sÄ fruktansvÀrt dÄligt. Vi har mött vÄra största rÀdslor, stirrat döden i vitögat. Vi vet bokstavligen att vi Àr beredda att offra allt för varandra. Vi Àr starka i allt det svaga. För mig har starka band till mina bÄda barn varit det viktigaste av allt. Barnens pappa dog nÀr de var fem respektive ett Är gamla. De var runt elva Är nÀr de fick sin första diagnos. BÄda tvÄ har autism och adhd.
VÄr familjs resa har varit fylld av skolfrÄnvaro, sjÀlvskador, Ängest, HVB-hem, LSS-boende och mÀngder av skolbyten. Vi har varit med om det mesta. Jag har kÀmpat. Mina barn har kÀmpat. Jag har varit en rytande tigermamma. KÀnt mig ensammast i vÀrlden ibland.
Samtidigt har jag blivit granskad: Varför gick inte barnen till skolan? Problemet mĂ„ste vara en mamma som inte bryr sig tillrĂ€ckligt! Men barnen satt dĂ€r pĂ„ möten med socialtjĂ€nsten och sa att mamma var bĂ€st och gjorde allt för dem. Jaha, men dĂ„ mĂ„ste det istĂ€llet vara sĂ„ att mamman bryr sig för mycket. Barnen mĂ„ste ju bli sjĂ€lvstĂ€ndigare â och dĂ€rför skulle de placeras och tas ifrĂ„n mig.
Det verkar inte gĂ„ att göra rĂ€tt hur man Ă€n gör. Men jag vet att utan vĂ„r sammanhĂ„llning hade mina barn aldrig överlevt. Det gĂ„r att vara en familj dĂ€r man kĂ€mpar tillsammans, inte mot varandra. Vi möts i det annorlunda â och gör annorlunda.
SÄ jag vill sÀga till er "annorlunda" familjer som fÄr kÀmpa med skolan och annat i ert liv: Hitta styrkan i att vara er sjÀlva. LÄt er inte tryckas ner, och gÄ inte pÄ att ni skulle vara dÄliga bara för att ni inte kan fÄ allt att funka perfekt. FortsÀtt att göra det som passar för er, Àven om det betyder att andra tycker att ni curlar eller att ditt barn inte uppnÄr mÄlen i alla skolÀmnen. Stötta pÄ det sÀtt som funkar och ta saker i er takt.
Och ja, det Ă€r okej att varken göra samma som alla andra eller att ha olika regler för syskon och klasskamrater. Var och en har sina förutsĂ€ttningar och behov. Lika Ă€r inte alltid rĂ€ttvist. Att fĂ„ vara den man i grunden Ă€r och att bli respekterad för det â det Ă€r rĂ€ttvist!
PREPP
KÀnns skolgÄrden trygg?
Kan nÄgot bli farligt?
Finns bildschema?
Hur Àr synen pÄ lÀsverktyg?
Vad görs om nÄgon har svÄrt att vÀnta?
Kan man gÄ undan vid utbrott?
Hur arbetar man med olikheter?
Var Àr de vuxna under rast?
Hur mÄnga blir det i klassen?
Vem kan bygga en stark vuxenrelation?
Har skolan fortbildats i NPF?
Hur ska ni informera varandra?
KÀnner du dig förstÄdd?
Kan specialintressen fÄ utrymme?
Finns det grupprum att jobba i?
Finns möjlighet till rörelsepaus?
GĂ„r det att sitta avsides i matsalen?
Kan man anpassa lÀxor?
Finns hörselkÄpor och tillÄts kepsar?
MĂ„ste man duscha efter idrott?
Vad du kan begÀra av skolan
TillgÀngliga lokaler och aktiviteter
Skolan ska vara en plats som tar hÀnsyn till ditt och andra barns funktionsnedsÀttning. Alla skolans lokaler och aktiviteter mÄste dÀrför vara tillgÀngliga, sÄ att alla ska kunna vistas dÀr och delta i allt. Det spelar hÀr ingen roll om ditt barn har lÀtt eller svÄrt för att lÀra sig. SjÀlva funktionsnedsÀttningen kan göra att helt andra saker blir svÄra i skolan, och i sÄ fall har ditt barn rÀtt till stöd. Detta styrs av diskrimineringslagen. Till viss del uppstÄr ditt barns svÄrigheter pÄ grund av omgivningen. NÄgon i rullstol har exempelvis inga svÄrigheter om det finns hiss, men vÀldigt stora svÄrigheter om det bara finns trappor.
En tillgÀnglig skola kan göra stor skillnad för hur tryggt ditt barn kÀnner sig. NÀr man upplever en kontroll över allt som hÀnder under skoldagen minskar oro, stress och oönskade beteenden. I förlÀngningen minskar detta dessutom risken för skolvÀgran. Om ditt barn har svÄrt med att komma ihÄg sin lÀrares instruktioner och behöver bildstöd för att förstÄ dem, dÄ Àr detta sÄdant som ökar tillgÀngligheten. Stora siffror pÄ ordningen man ska ta sin mat och dricka i matsalen kan göra lunchen mindre svÄrnavigerad. Andra svÄrigheter som kan behöva stöd involverar att hantera tid, veta vad som ska hÀnda, ta beslut, planera sitt arbete, kommunicera, förstÄ hur andra tÀnker eller kunna leka pÄ rasten.
Det skolan gör behöver inte vara sÄ stort eller svÄrt. MÄnga av insatserna Àr sÄdant som hela klassen kan dra nytta av. Det behöver alltsÄ inte vara riktat bara till de elever som har en funktionsnedsÀttning. Tydliga skolrutiner och en tydlig undervisning ökar inlÀrningen och studieron för alla.
Anpassade mÄltider
Ăven lunchen omfattas av diskrimineringslagen. Skolan mĂ„ste dĂ€rför erbjuda det som kallas för anpassade mĂ„ltider ifall ditt barn pĂ„ grund av sin funktionsnedsĂ€ttning inte klarar av att Ă€ta det andra Ă€ter.
Vid autism Àr det vanligt att vara kÀnslig för smaker, lukter och konsistenser. MÄnga kan inte Àta grytor dÀr ingredienser blandas. Andra kan bara Àta mat i vissa fÀrger eller om den Àr knaprig. Ibland kan det hjÀlpa att fÄ ett lÀkarintyg pÄ problematiken och vissa skolor krÀver detta. Diskutera vilka av lösningarna nedan som hade funkat för ditt barn:
⹠Kött, sÄs och tillbehör blandas inte.
⹠Alla matrÀtter fÄs att smaka "samma" med nÄgon favoritkrydda eller ketchup.
⹠Maten fÄs att kÀnnas som vanligt genom att det alltid Àr makaroner och samma grönsak(er) till ifall ditt barn Àr rutinbundet och har svÄrt för variation.
⹠NÄgra fÄ rÀtter roteras.
⹠Vissa rÀtter frÄn den ordinarie matsedeln byts ut mot ett fast alternativ de dagar ditt barn inte kan Àta annars.
⹠Köttbullar och makaroner serveras alltid som möjligt alternativ för trygghetens skull.
à tgÀrdsprogram
NÀr enklare anpassningar inte rÀcker för att ditt barn ska fÄ godkÀnt i ett Àmne behöver skolan göra en utredning om sÀrskilt stöd. HÀr görs dels en kartlÀggning av problem som uppstÄr, dels en pedagogisk bedömning av vad skolan mÄste göra för att lösa problemen. MÄlet Àr att komma fram till vad ditt barn behöver för att lÀra sig det alla ska kunna.
Likt en detektiv försöker man hitta ledtrÄdar till varför olika skolsituationer blir för svÄra. Dessa ledtrÄdar kan finnas bÄde hos barnet sjÀlvt eller bland allt runtomkring. I detta arbete Àr elevhÀlsan viktig för att bidra med kunskap om specialpedagogik samt varför en elev funkar eller inte i olika situationer.
Om man kommer fram till att sÀrskilt stöd behövs, skrivs ett ÄtgÀrdsprogram. Detta ÄtgÀrdsprogram ska visa hur skolan ska förÀndra skolsituationen för att ge ditt barn rÀtt förutsÀttningar att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Det kan exempelvis handla om att införa flexgrupper dit elever frÄn olika Ärskurser kan gÄ nÀr de behöver mer stöd. à tgÀrdsprogrammet ska inte innehÄlla kÀnslig information om ditt barn eftersom det inte omfattas av vanlig sekretess och blir en offentlig handling. IstÀllet fÄr man referera till andra dokument.
à tgÀrdsprogrammets innehÄll
⹠elevens behov av sÀrskilt stöd
⹠mÀtbara ÄtgÀrder för att möta behovet av stöd
⹠tidpunkt och ansvariga för att senare följa upp att ÄtgÀrderna gjorts och för att utvÀrdera om de funkar
SÄ gÄr en kartlÀggning till
1. Initiering
NÄgon ser ett behov: Det Àr skolans ansvar att pÄbörja en kartlÀggning nÀr behov om stöd uppmÀrksammas. Men vÄrdnadshavaren (eller eleven) kan ocksÄ lyfta att sÀrskilt stöd behövs. DÀremot Àr det skolan som beslutar om det blir sÄ.
2. Insamling av information
Observationer: LÀrare och specialpedagoger observerar ditt barn i olika miljöer.
Samtal: Du som förÀlder och ditt barn fÄr ocksÄ ge er input.
Bedömningar: Eventuellt görs extra tester för att exempelvis identifiera lÀs och skrivsvÄrigheter (dyslexi), en svagare teoretisk begÄvning eller problem med arbetsminnet.
3. Analys och dokumentation
Identifiering av styrkor och svÄrigheter: Skolan ska förutom svÄrigheterna Àven tÀnka pÄ ditt barns styrkor och vad som motiverar ditt barn till att lÀra sig. DÄ blir det lÀttare att hitta det bÀsta stödet för att ditt barn ska kunna (och vilja) lÀra sig.
UpprÀttande av ÄtgÀrdsprogram: Rektorn beslutar sen ifall ett ÄtgÀrdsprogram ska skrivas och godkÀnner Àven stödet.
4. Genomförande och utvÀrdering
Implementering: Stödet sÀtts in.
Regelbunden utvÀrdering: Det valda stödet utvÀrderas för att se om det har önskad effekt och ska fortsÀtta eller ersÀttas.
Du Àr inte ensam om att kÀmpa
Det Àr lÀtt att tro att man Àr ensam med att ha problem med skolan. Men det Àr mÄnga förÀldrar som kÀmpar frÄn morgon till kvÀll. Det Àr bÄde naturligt och befogat att kÀnna sig helt utmattad av allt. Tiden att andas emellan alla katastrofer och stÀndiga utryckningar Àr knapp. Skulle nÄgon vecka funka bra i skolan, dÄ Àr det kaos hemma. Livspusslet gÄr inte ihop. Det kan kÀnnas helt omöjligt att hitta nÄgot utrymme för dig sjÀlv. Men egentid behöver inte vara nÄgot stort. Det kan vara att lÄsa in sig i badrummet i fem minuter med en kopp kaffe. Tio minuter med nÄgra hantlar kan brÀnna lite stress. NÄgra minuters meditation innan du somnar kan hjÀlpa dig slÀppa allt och ge en bÀttre sömn. Mikropauser Àr ocksÄ pauser!
Det Àr vanligt att man fokuserar pÄ allt man misslyckats med eller har kvar att Ästadkomma. Ge dig sjÀlv lite kredd för allt som du kÀmpar med. Du gör ett enormt jobb! Var snÀll mot dig sjÀlv! Framstegen finns dÀr, Àven om de drunknar bland allt det andra. Era framsteg Àr vÀrda att firas!
VĂ„ga ocksĂ„ slĂ€ppa vissa fighter. SlĂ€pp vissa mĂ„l. Ibland Ă€r saker inte bra â och det Ă€r ocksĂ„ okej. Andra gĂ„nger mĂ„ste vi istĂ€llet hjĂ€lpa skolan att kunna gĂ„ ett steg lĂ€ngre och försöka se pĂ„ saker med vĂ„ra ögon.
Vilka strider vill du ta?
Skolan har fokus pÄ kunskap, men ditt barn ska mÄ bra dÀr ocksÄ. Den hÀr checklistan kan hjÀlpa till att prioritera
sĂ„dant som du vill ha samsyn kring just nu. Ăr det att:
ïš behĂ„lla eller förbĂ€ttra sjĂ€lvkĂ€nslan
ïš mĂ„ bra och förebygga psykisk ohĂ€lsa
ïš behĂ„lla viljan att lĂ€ra sig pĂ„ sikt
ïš fĂ„ ett snĂ€llt och tryggt bemötande av alla vuxna
ïš fĂ„ stöd av en vuxen i vissa svĂ„ra moment
ïš kĂ€nna trygghet genom fasta rutiner
ïš förebygga och hantera utbrott
ïš ha fungerande raster
ïš bygga vĂ€nskapsrelationer
ïš fĂ„ stöd mot krĂ€nkningar
ïš fĂ„ hjĂ€lp att inte störa andra pĂ„ lektionen
ïš fĂ„ godkĂ€nt i svenska, engelska eller matematik
ïš fĂ„ högre betyg
ïš fokusera pĂ„ fĂ€rdigheter som att lĂ€sa och stava
ïš fĂ„ bĂ€ttre anpassningar i klassrummet
ïš lösa hinder som riskerar frĂ„nvaro
ïš kunna Ă€ta lunch
ïš kunna delta under idrottsdagar och utflykter
ïš komma till skolan och stanna hela skoldagen
ïš inte bli helt slut efter skoldagen
ïš hantera intryck eller annat i skolmiljön
ïš
Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering pÄ grund av en funktionsnedsÀttning Àr förbjudet enligt diskrimineringslagen. Men sedan 2022
Àr det Àven diskriminering om skolan inte Àr tillgÀnglig.
Alla barn och unga ska ha en skolsituation dÀr det Àr möjligt för dem att ta till sig utbildningen. Du kan dÀrför
anmÀla din skola om du tycker att skolmiljön eller undervisningen inte Àr tillgÀnglig utifrÄn hur ditt barn funkar.
Du kan förstÄs i första hand ocksÄ pÄpeka direkt till skolan eller anmÀla till kommunen att de Àr skyldiga att genomföra rimliga ÄtgÀrder för att öka tillgÀngligheten.
Hur gör man en anmÀlan?
Du kan anmÀla till diskrimineringsombudsmannen (DO) pÄ hemsidan, i telefon eller pÄ en utskriven blankett. Skriv att du vill anmÀla bristande tillgÀnglighet i skolan.
Beskriv situationen: Beskriv hur och var den bristande tillgÀngligheten uppstÄr och inkludera exempel.
PÄverkan: Förklara hur bristande tillgÀnglighet pÄverkar ditt barns skolgÄng och vÀlbefinnande.
BegÀran om ÄtgÀrder: Ange vilka ÄtgÀrder du anser bör vidtas för att lösa problemet och öka tillgÀngligheten.
Vad hÀnder sen?
Du fÄr bekrÀftat att DO registrerat din anmÀlan. Om DO vÀljer att driva Àrendet vidare kan det drivas i domstol och DO kan Àven begÀra diskrimineringsersÀttning. Men man kan ocksÄ fatta beslut om tillsyn av skolan istÀllet.
Till: [Skolan/kommunen eller diskrimineringsombudsmannen]
Ămne: AnmĂ€lan om bristande tillgĂ€nglighet i skolan
Hej,
Jag vill anmÀla bristande tillgÀnglighet i [skolans namn]. Jag upplever att [beskriv problemet med tillrÀckliga detaljer, till exempel "det saknas möjlighet att Àta i en lugnare miljö med fÀrre pÄtrÀngande intryck"].
Detta har resulterat i att [beskriv hur det pÄverkar skolgÄngen, till exempel "min son som Àr överkÀnslig för intryck pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning inte fÄr i sig lunch och sen inte orkar delta pÄ lektionerna pÄ samma villkor som andra elever. Vissa dagar vill han inte ens gÄ till skolan för att intrycken tröttat ut honom."]
Jag begÀr att nödvÀndiga ÄtgÀrder vidtas för att sÀkerstÀlla tillgÀngligheten, sÄsom [beskriv möjliga ÄtgÀrder, till exempel "att ge möjlighet att Àta i klassrummet eller skÀrma av en del av matsalen sÄ att intrycken blir fÀrre."]
Jag uppskattar er tid och ser fram emot en bekrÀftelse pÄ mottagandet av denna anmÀlan samt information om vilka ÄtgÀrder som bör vidtas.
Med vÀnliga hÀlsningar, [För- och efternamn, adress, telefonnummer, e-postadress]
FĂRĂLDERNS ĂVERLEVNADSGUIDE TILL SKOLAN
Om du Àr förÀlder till ett barn med en neuropsykiatrisk problematik, dÄ Àr risken stor att du behöver just denna bok. Statistik visar nÀmligen att mÄnga av dessa barn och unga stöter pÄ utmaningar under skoltiden. Stöd kommer för sent och frÄnvaron kan börja redan tidigt.
Men vilka rÀttigheter har ditt barn? Vi hjÀlper dig reda ut skollagen, ÄtgÀrdsprogram och pysparagrafen. Vill du veta ifall det Àr nÄgon vits med en resurspedagog, SIP-möten eller lÀxor? Vi har svar. Vi vÀjer inte ens för de tuffaste Àmnena som att mobba eller mobbas, vuxna som krÀnker eller hÄller fast, orosanmÀlningar och svÄra samtal. Om skolan har havererat helt, dÄ finns vi hÀr!
Med fast hand leder vi dig vidare till rĂ€tt myndighetskontakter â du fĂ„r listor pĂ„ allt att tĂ€nka pĂ„ och fĂ€rdiga mejl. Samtidigt Ă€r skolan en frĂ„ga om att ge och ta, om dialog och om samarbete. DĂ€rför ger vi dig ocksĂ„ vĂ„ra bĂ€sta tips om vad du kan göra i din egen roll som förĂ€lder. Alla unga ska kĂ€nna att vuxna Ă€r dĂ€r och guidar dem rĂ€tt, ha energi att orka ivĂ€g om morgnarna och helst komma nöjda hem.
