9789189838086

LYCKO

VOTUM

Copyright © 2024 Therésia Franklin och Votum Förlag, Karlstad

Text: Therésia Franklin

Foto: Josefin Casteryd

Form: Hugo Franklin

Tryckt i Lettland 2024

Papper: Magno Plus Silk 150 g

ISBN 978-91-89838-08-6

www.votumforlag.se

07. RECEPTET PÅ LYCKA

13. LYCKOMENYN

22. FRUKOST & MELLANMÅL

50. VÅRT DAGLIGA BRÖD

60. DE BLÅ ZONERNA

70. FERMENTERA MERA

92. SALLADER, SOPPOR & LUNCHER

126. WABI-SABI, BORDSBÖN & HARA HACHI BU

137. MIDDAGAR & BUFFÉRÄTTER

180. FOODFULNESS

188. DESSERTER, SNACKS & FINFIKA

216. TEA TIME

225. VAD JAG LÄRT MIG OM MATGLÄDJE

233. TACK!

234. LITTERATUR

238. REGISTER

RECEPTET PÅ LYCKA

Kan man bli lycklig av mat? Och vad ska man i så fall äta? När hälsa och mat kommer på tal handlar samtalet ganska ofta om dieter och begränsningar. Om sådant som ska undvikas och uteslutas och inte ätas efter klockan fem. Och när kvällstidningarna hela tiden bjuder på nya bantningstips och klorofyllstinna smoothierecept kan man lätt tro att vägen till lycka (och hälsa) är smal och asketisk. Jag undrar om det verkligen stämmer.

Måste vi verkligen plåga oss för att må bra? Eller missar vi något väldigt viktigt när hela vårt matfokus ligger på att äta rätt? Det verkar faktiskt så. För på senare tid har forskningen inte bara kunnat konstatera att det vi äter påverkar vårt välmående. Allt fler forskare har också börjat förstå att maten vi lägger på tallriken bara är en del av hälsoekvationen. Det handlar inte bara om vad vi äter, utan hur vi äter.

LYCKOFORSKNING OCH MATGLÄDJE

Så, vad betyder det? Räcker det alltså inte med att äta ”nyttigt” för att må bra? I en tid då vi matas med nya kostråd inför varje badsäsong undrar jag om vi inte förlorat något ganska avgörande i vår syn på mat. Och någonstans mellan en liten ö i Medelhavet och högarna av forskningsstudier på mitt skrivbord börjar jag ana att receptet på lycka innehåller mer än goda fetter och fiberrika grönsaker.

Vad är då den hemliga ingrediensen? Låt oss börja med att kalla den matglädje. Och se vart den teorin tar oss.

Brasklapp: Recepten och råden i den här boken ska tjäna som inspiration och inte ersätta medicinska råd. Olika kostråd kan gälla vid till exempel graviditet, sjukdom eller för små barn. Konsultera alltid läkare om du är osäker på vad som gäller för just dig!

LYCKOMENYN

”Vi borde söka upp någon att äta och dricka med, innan vi söker upp något att äta och dricka.” Redan de gamla grekerna (eller åtminstone den livsbejakande filosofen Epikuros) verkar ha förstått att maten vi äter bara är en del av svaret på lyckogåtan. Hur, var och med vem vi äter ser ut att spela en avgörande roll för hur maten får oss att må. På sistone har forskningen kring mat och hälsa börjat intressera sig mer för det samband som Epikuros identifierade redan för 2 000 år sedan. På tiden, kan man tycka. För visst är det ganska rimligt att en trevlig middag med en

god vän gör oss lyckligare än en snabb sallad, ensam vid jobbskrivbordet?

DEN ANDRA HJÄRNAN

Uppemot 80 procent av vårt immunförsvar finns i tarmen. 95 procent av må bra-hormonet serotonin och ungefär hälften av belöningssubstansen dopamin tillverkas också där. Inte så konstigt kanske att vårt tarmsystem, med sina över 100 miljoner nervceller, ibland kallas vår andra hjärna.

Men hur fungerar egentligen samarbetet mellan vår tarm och vår hjärna? Och kan det vi äter påverka produktionen av lyckohormoner och substanser som får oss att må bra?

För att få svar på den frågan kontaktar jag dr Emeran Mayer — en av världens ledande forskare på sambandet mellan hjärnan och tarmen. Sist vi hördes av var det kall januarikväll och jag skrev på min första bok om lycka. Då pratade vi om kopplingarna mellan hjärnan och tarmen och de små mikroorganismerna som lever där. Om hur samarbetet mellan dessa spelare är nödvändigt för att kroppen ska fungera och för att vi ska må bra – både fysiskt och psykiskt.

Nu är det tidig höst. Jag har just läst godnattsaga för barnen och gjort en kopp te. Hos dr Mayer på andra sidan Atlanten är det torsdagsmorgon och samtalet tar vid där vi slutade sist.

KROPPENS EGEN FEEDBACKLOOP

– Balansen mellan hjärnan och tarmen är viktig för att vi ska känna oss lyckliga, säger dr Mayer. Vårt tarmsystem producerar en mängd molekyler som är avgörande för många av våra hjärnfunktioner. Och flera av våra känslor triggas av det som händer i tarmen.

Tarmen och dess mikroorganismer skickar signaler till hjärnan. Och hjärnan skickar signaler till tarmen. Man kan säga att de två organen befinner sig i ett ständigt samtal med varandra. Ett slags feedbackloop av information som hela tiden bollas fram och tillbaka. Men var börjar då samtalet? Är det tarmen eller hjärnan som bestämmer hur lyckliga vi är?

– När det gäller lycka och känslor måste vi nog försöka ha en mer holistisk syn, svarar dr Mayer.

Det handlar alltså inte om envägskommunikation. I sin bok The Mind-Gut Connection konstaterar dr Mayer att, på samma sätt som tarmens mikroorganismer kan påverka vårt psykiska välmående, kan känslor av lycka och kärlek bidra till bättre tarmhälsa. Varje gång vi upplever en känsla påverkas nämligen miljön där våra tarmbakterier lever.

Forskarna har precis börjat förstå hur tarmbakterierna kan översätta den information som finns i det vi äter till molekylära signaler, som i sin tur påverkar våra hjärnor, menar han. Och han siar om att de biljoner tarmbakterier, som forskarna har förbisett i så många år, kommer visa sig ha stor makt över hur vi tänker, känner och beter oss.

Det är en ganska hisnande tanke. Att våra känslor och tankar skulle kunna påverkas av en myriad små mikroskopiska bakterier som lever om i våra tarmar. Och att det faktiskt är där – i kroppens kanske minst hyllade organ – som vi borde söka för att finna lyckan.

Vi borde söka upp någon att äta och dricka med, innan vi söker upp något att äta och dricka.

LYCKO MAT

Maten vi äter kan inte bara göra oss starkare och friskare. Den senaste tidens forskning visar att den också kan ge oss en lyckligare vardag, bättre relationer, mindre stress och till och med ett längre liv. Och det häftigaste av allt är att ingredienserna vi lägger på tallriken bara är en del av ekvationen – hur vi äter dem verkar spela en avgörande roll för hur vi mår.

I den här boken gräver sig journalisten och författaren Therésia Franklin igenom den senaste forskningen om vad och hur vi bör äta för att leva längre och lyckligare. På resan får vi stifta bekantskap med uråldrig japansk matfilosofi, lära oss italienska måltidshemligheter, ta del av visdom från 100-åringarna i de blå zonerna och möta en av världens ledande tarmforskare. Dessutom bjuds vi på över 60 recept på lättlagade vardagsrätter till dagens alla mål –designade för att skapa sann matglädje.