Issuu

SO 5

Mikael Bruér

Tiina Hemberg

Morgan Sandblom

Ingemar Wiklund

Fundament SO 5 Grundbok

Utgiven av Tukan läromedel 2026

Örlogsvägen 15

426 71 Västra Frölunda www.tukanlaromedel.se

Faktagranskning:

Samhällskunskap: Emil Mörk, universitetsadjunkt i samhällskunskap

Geografi: Alexander Walther, universitetslektor i geografi

Religion: Kamilla Skarström Hinojosa, docent i religionsvetenskap (judendom och kristendom), Göran Larsson, professor i religionsvetenskap (Islam)

Historia: Michael Otto, fil.dr i historia

Redaktion: Elin Sandell, Tina Tärnrot och Eva Johansson

Formgivning/bildredaktör: Anna Arturén, Gyllene Snittet bokformgivning AB Illustrationer och omslag: Anna Lagerström, Lille Fabrik AB

Första tryckningen

Tryckt hos Latgales Druka i Lettland 2026

ISBN 978-91-89801-40-0

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Text- och datautvinning (TDM) är inte tillåten. All användning av detta material i AI-tjänster eller automatiserade system, inklusive maskininlärning och generativ AI, är förbjuden utan skriftligt tillstånd från förlaget.

INNEHÅLL

VAD ÄR SO?

SO är en förkortning som betyder samhällsorienterande ämnen. Det handlar om hur samhället fungerar och hur vi människor påverkar varandra och vår omgivning. Det finns fyra SO-ämnen som du kommer att få läsa om i den här boken: samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap.

VAD ÄR SAMHÄLLSKUNSKAP?

I ämnet samhällskunskap får du lära dig om samhället och hur det fungerar. Du får veta mer om samhällets olika delar, hur vi fattar beslut tillsammans och skaffar pengar till skolor och sjukhus. När du vet hur samhället fungerar kan du vara med och påverka det. Sverige är en demokrati där alla människor ska vara lika mycket värda. I en demokrati får alla vara med och bestämma hur vi ska ha det i samhället.

I den här boken får du läsa om vad makt är och hur vi bestämmer tillsammans i samhället. Du får också lära dig om olika typer av medier och deras uppgift i samhället.

VAD ÄR HISTORIA?

När vi berättar om det som hänt före tiden vi själva lever i kallas det historia. Vet du någonting om vad som hände innan du fanns? Många böcker, serier, sånger och berättelser handlar om hur det var före vår egen tid. Runt omkring oss finns också spår av det förflutna, till exempel gamla hus och statyer. Allt som har hänt påverkar oss i dag. Historia kan användas på olika sätt. Det kan hjälpa oss att förstå varför världen ser ut som den gör, och vad som kan hända i framtiden. Vissa använder historia för att skapa filmer eller böcker. Andra gör det för att de vill få dig att tro eller tycka något särskilt.

I den här boken får du lära dig om hur människor levde i Sverige på Vasatiden och stormaktstiden. Du får också lära dig om hur vi kan veta något om de perioderna.

VAD ÄR GEOGRAFI?

Geografi berättar om nästan allting som finns på jordytan. Det handlar till exempel om hur berg och hav har kommit till, men också om hur naturen förändras. Geografi beskriver dessutom människorna på jorden, hur vi har påverkat naturen och hur vi hör ihop med den och varandra.

För att lättare förstå vad som händer på olika platser i världen använder sig geografer av kartor. Du kan lära dig väldigt mycket om naturen på en plats bara genom att titta på en karta. Vi behöver också förstå kartor för att inte gå vilse.

I den här boken kommer du att få lära dig om Europa. Du får läsa om hur Europa ser ut och hur det är att leva på olika platser i Europa.

VAD ÄR RELIGIONSKUNSKAP?

I ämnet religionskunskap får du lära dig vad människor tror på och hur tron påverkar hur vi lever tillsammans. Religion är flera saker. Religion innebär att tro på gud eller gudar. Religion hjälper människor att förstå livet och döden. Religion handlar också om hur vi ska vara mot varandra, vad som är rätt och fel och tankar om hur livet ska levas. Det kallas ibland för livsåskådning. Att lära sig om olika religioner och livsåskådningar är ett sätt att förstå andra människor. Det är viktigt för att samhället ska fungera.

I den här boken får du läsa om religionerna judendom, kristendom och islam.

TIPS NÄR DU LÄSER

Här får du några bra tips som kan hjälpa dig att förstå vad en text handlar om. Du får förslag på hur du kan göra innan du börjar läsa, under tiden som du läser och efter att du har läst.

Innan läsning

Fundera på det här innan du börjar läsa:

• Vad verkar texten handla om? Titta på rubriker och bilder.

• Vet du redan något om det här? Vad skulle du vilja veta?

Under läsning

Använd ett papper eller en dator och anteckna medan du läser texten:

• Skriv upp sådant som du tror är viktigt. Avsluta meningen med utropstecken.

• Skriv upp sådant som du inte förstår. Avsluta meningen med frågetecken.

• Skriv upp sådant som du behöver ta reda på mer om.

Avsluta meningen med en pil.

• Gör din egen ordlista. Skriv upp ord som du inte förstår. Ta reda på vad de betyder. Diskutera gärna med en kompis.

Efter läsning

Läs igenom dina anteckningar och fundera på det du läst:

• Vad handlade texten om? Skriv eller berätta för dig själv eller en kompis.

• Vad föreställer bilderna? Hur hör de ihop med texten?

• Skriv frågor till texten och försök svara på dem.

• Skriv upp tre saker som du lärde dig när du läste.

VAD ÄR KÄLLKRITIK?

När du läser en text eller ser en bild måste du alltid fundera på om källan är användbar så att du inte blir lurad. Det kallas att vara källkritisk. Det du läser är en källa. Du måste bedöma om informationen från källan kan stämma. Det gör du genom att tänka på var texten finns, vem som har skrivit den och varför. Den som har skrivit något kanske vill få dig att tycka något särskilt och därför utelämnar information eller hittar på saker. Bilderna du ser behöver inte heller vara sanna.

De här frågorna hjälper dig att vara källkritisk.

Vem har gjort källan?

Kan du lita på den som gjort källan? Det finns källor som är mer pålitliga än andra, till exempel myndigheter. Företag eller personer du inte känner kan vara mindre pålitliga. Men att du känner avsändaren gör inte automatiskt källan trovärdig heller. Jämför alltid med andra pålitliga källor.

Varför är källan gjord?

Är källan gjord för att informera om något eller luras? Kanske vill den som gjort källan få dig att tycka något eller få dig att köpa något.

När är källan gjord?

Är informationen ny eller gammal? Försök hitta ett datum eller ett årtal.

Hur ser källan ut?

Står det vem som skrivit texten? Fungerar alla länkar? Ser bilderna konstiga ut?

Kan du hitta samma information på andra ställen? Försök att hitta fler källor som skriver samma sak. Om flera säger samma sak är det troligare att det är sant.

På internet kan det vara svårt att ta reda på vem som har skrivit en text. Tänk på att bilder och videoklipp också kan vara falska. De kan ändras så att de visar något som inte är sant, fast det ser helt verkligt ut.

VI BESTÄMMER TILLSAMMANS 1

I DET HÄR KAPITLET

Det här kapitlet handlar om vad makt är och vilka som har makt i vårt samhälle. Du får läsa om politiska partier i Sverige. Vad partierna tycker i olika frågor och vilka idéer partierna grundar sin politik på. Du får också lära dig om val i Sverige. Hur går det till när vi väljer vilka partier och politiker som ska representera oss? Vilka typer av frågor diskuterar politikerna? Till sist får du lära dig om hur länderna i Europa samarbetar och bestämmer tillsammans.

HÄR FÅR DU LÄRA DIG OM

• politiska partier i Sverige

• politiska val i Sverige

• viktiga frågor i samhället

• Europeiska unionen (EU)

BEGREPP

Här är några begrepp som du kommer att möta i kapitlet. Känner du till dem? Vet du vad de betyder?

parti rösträtt myndig väljare

representativ demokrati

FUNDERA OCH DISKUTERA

Arbeta tillsammans med en kompis. Titta på bilderna och svara på frågorna.

1. Vem tror du har mest makt?

2. Hur har personen fått sin makt?

3. Kan du komma på någon mer som har makt?

folket väljer representanter som fattar beslut

myndig

en person som är över 18 år och har laglig

rätt att bestämma

över sig själv

MAKT I SAMHÄLLET

Vad är makt?

Att ha makt innebär att påverka och ibland bestämma över andra människor. Dina föräldrar har till exempel makt och ansvar över dig. Din lärare har makt i klassrummet. I vissa fall kanske du och dina kompisar har makt över varandra.

I ett samhälle finns det personer och grupper som har mer makt än andra. Du har tidigare läst om att Sverige är en representativ demokrati . Demokrati betyder folkstyre. Folket, det vill säga de som är myndiga medborgare, väljer sina representanter. Det är partier och politiker som ska fatta beslut i frågor som rör oss alla. Vi ger alltså våra politiker makt att besluta i frågor som gäller hela samhället. På så sätt är det egentligen vi alla tillsammans som har makten.

På vilka tre nivåer finns den politiska makten i Sverige? representativ demokrati

Vad innebär det att ha makt över någon?

Makt i politiken

Politisk makt handlar om att vara med och bestämma hur ett land ska fungera. I Sverige finns den politiska makten på tre olika nivåer: kommunen, regionen och staten. Vi väljer våra representanter till kommunen. De beslutar om frågor som rör till exempel skola och barnoch äldreomsorg. Vi väljer representanter till regionen som exempelvis tar hand om sjukvården och kollektivtrafiken. Vi väljer också representanter till riksdagen som beslutar om lagar som gäller i hela Sverige. Till riksdagen väljs 349 representanter. De kallas ledamöter. Riksdagen utser en regering. Regeringen styr landet genom att lägga förslag på nya lagar och att ansvara för att genomföra det som riksdagen har beslutat.

Andra maktgrupper

Det är inte bara politiker som har makt i samhället. Det finns också andra grupper med makt. Företag som tillverkar varor och tjänster har makt. De kan till exempel påverka vad vi köper och vad vi vill ha. De kan också ha makt över de anställda som arbetar på företaget. Medierna har makt eftersom de påverkar vad människor tycker och gör. Det kan till exempel handla om vad som visas på nyheterna. Det finns också föreningar och organisationer som försöker påverka politiska beslut inom särskilda områden. Det kan exempelvis vara organisationer som kämpar för barns rättigheter i samhället.

MAKT PÅ TRE NIVÅER

I Sverige har vi tre beslutsnivåer. Staten beslutar om det som rör hela Sverige, till exempel lagarna. Regionerna beslutar om sådant som rör större områden i Sverige, som kollektivtrafik och sjukvård. Kommunerna beslutar om sådant som rör mindre områden, till exempel barnomsorg och hur många skolor det ska finnas i en kommun. Ibland används begreppen nationell nivå, regional nivå och lokal nivå i stället. Nationell betyder att det handlar om hela landet, regional handlar om en region och lokal handlar om en kommun.

DISKUTERA

1. Har barn någon makt i samhället?

2. Om du själv fick mer makt, vad skulle du vilja ändra på?

2 VASATIDEN

I DET HÄR KAPITLET

I början av 1520-talet bröt Sverige sig loss från Kalmarunionen och blev ett självständigt rike. Upproret leddes av Gustav Eriksson, som efter segern blev kung. Eftersom kung Gustav tillhörde släkten Vasa kallas den här perioden för Vasatiden. Under den här tiden förändrades Sverige på många sätt. Kung Gustav stärkte sin makt, tog kontroll över kyrkan och införde nya lagar. Kungens fogdar reste runt i landet för att se till att de följdes. Det ledde till missnöje och uppror. Tack vare att det finns gott om skriftliga källor kan vi i dag förstå hur människor levde och hur Sverige började formas under 1500-talet.