JOURNALISTIK / ERIK
DĂRFĂR JOURNALISTIK / ERIK
JOURNALISTIK / ERIK
ĂKTA NYHETER I LĂGNENS TID
ĂKTA NYHETER I LĂGNENS TID
ĂKTA NYHETER I LĂGNENS TID
/ DĂRFĂR
/
DĂRFĂR
/
InnehÄll
Inledning: Vad Àr meningen med föreningen? ................ 9
1. Mamma, middagen och mutorna ............................... 21
2. Fichtelius namn fÄr inte lÀngre förekomma i tidningen! 31
3. HjÀlp inte de mörka krafterna ................................... 45
4. RÀtt Ät kÀrringen ................................................... 59
5. Konsten att brÀnna en marijuanaplanta ........................ 71
6. KĂ€ndisar, fakta, relevans och nyheter .......................... 77
7. SkenÀktenskap och smuggling .................................. 87
8. Censuren â konsekvensneutralitetens antites ................ 101
9. Stats-tv? 115
10. Republikan eller rojalist? ........................................ 127
11. Skjut journalisten!................................................. 143
12. Ett perfekt misslyckande.......................................... 155
13. Lokaltidningen ska ha trevliga nyheter och hjÀlpa sin kommun .......................................... 187
14. Vi ska rapportera â sĂ„ enkelt Ă€r det! ........................... 197
15. Den farliga jakten pÄ Àra, guld och priser 207
16. Det hemliga berget i skogen, kalsonger och repressiv tolerans ............................................. 213
17. Den bÀst tillgÀngliga versionen av sanningen ............... 233
18. Göran Persson, kattfot och blÄ viol ........................... 253
19. Svenska Akademien och maktens konspiratoriska projektioner ................................... 269
20. Katten som kostade miljoner men sparade miljarder 283
Tack .................................................................. 297 Om författaren ................................................... 299 Noter................................................................. 301 Personregister ..................................................... 316
i nledning
Vad Àr meningen med föreningen?
FrÄgan Àr upp F ordrande och konkret. Svaret underlÀttar bÄde faktainsamling och presentation av en nyhet. Kalla det vinkel, renodling, förenkling, nyhetsvÀrdering eller vad du vill. Men den som förstÄr att definiera sjÀlva grejen har hittat nyhetsjournalistikens heliga graal. Den hÀr boken handlar om vad som Àr grejen. Om varför vi har journalister och journalistik. Vilken betydelse riktig journalistik har för ett demokratiskt samhÀlle. Den riktar sig till journalister som vill reflektera över och fördjupa sig i sitt uppdrag, och till den nyhetspublik som vill förstÄ vilka krav som Àr rimliga att stÀlla pÄ nyhetsjournalistiken. Till alla dem som vill förstÄ vad som verkligen Àr grejen med journalistik. Att journalisterna publicerar nyheter dÀrför att det Àr nyheter och inget annat. Men för att förstÄ det mÄste man veta vad en Àkta nyhet Àr, och framför allt vad det dÀr »andra« Àr. Det krÀver att vi benar ut begreppen.
Titeln Ă€r inspirerad av Ă
sa Wikforss och MĂ„rten Wikforss bok DĂ€rför demokrati. För att demokratin ska fungera krĂ€vs journalistik. Jag vill fördjupa och förklara vad för slags journalistik som dĂ„ krĂ€vs. DĂ€rför journalistik Ă€r en bearbetning och fortsĂ€ttning pĂ„ min bok Ăkta nyheter. Jag har uppdaterat, förkortat, lagt till och försökt renodla mitt resonemang just utifrĂ„n inledningens uppfodrande frĂ„ga. DĂ€rmed knĂ„dar jag
Vad Àr meningen med föreningen? 9
vidare pÄ det Àmne jag Äterkommit till i mÄnga böcker och föredrag, nÀmligen det svÄrfÄngade och undflyende begreppet nyhet. Trots att jag varit nyhetsjournalist i över femtio Är kÀmpar jag fortfarande med att förstÄ vad en nyhet Àr.
Jag försöker definiera nyhetsbegreppet och dÀrmed nyhetsreporterns uppdrag och ansvar. För att göra det mÄste jag gÄ in i begrepp som sanning och relevans, objektivitet, opartiskhet och saklighet. DÀr kan jag luta mig mot vad andra skrivit och forskat kring, djupdyka i journalistikhistorien samt utgÄ frÄn min egen praktiska erfarenhet.
Den hĂ€r boken bygger alltsĂ„ pĂ„ Ăkta nyheter, men ocksĂ„ pĂ„ mina tidigare böcker Vad Ă€r en nyhet?1 och Nyhetsjournalistik â tio gyllene regler. 2 Det har varit en sĂ€rdeles spĂ€nnande och rolig intellektuell utmaning att hĂ„rt bearbeta en redan skriven bok. Det Ă€r kul att korta, spetsa till och renodla. En »fĂ€rdig« text fĂ„r en ny chans.
Grejen Àr att riktig journalistik ska vara oberoende och objektiv. Den ska inte vara tesdrivande och nyhetsreportern ska stÄ fri frÄn andra uppdragsgivare Àn den egna publiken eller lÀsekretsen och avstÄ frÄn att driva en egen agenda.
Ett samhÀlle behöver journalister sÄ att alla sÄ fort som möjligt kan fÄ reda pÄ vad som hÀnt. Helst ocksÄ nÀr och var, vem som var med samt hur och varför det hÀnde. Detta rör djupa mÀnskliga behov. FrÄgorna nÀr, var, hur, vem, vad och varför Àr klassiska. Behovet av Àkta nyheter Àr skakande tydligt nÀr den systematiska lögnen blivit en del av det offentliga samtalet. NÀr antidemokratiska krafter försöker slÄ sönder förutsÀttningarna och trovÀrdigheten för de gemensamma institutionerna ligger en del av försvaret för demokratin i en nyhetsförmedling som bygger pÄ verifierbara fakta. DÀr journalisterna inte vÀljer och vÀljer bort nyheter
DÀrför journalistik 10
Vad Àr meningen med föreningen?
utifrÄn egna Äsikter eller avsikter. Journalistiken behövs för att ge alla en gemensam plattform av fakta och verklighet att stÄ pÄ för att föra ett samtal om vad vi bör göra och vilken vÀg vi ska gÄ.
MÀnniskor behöver nyheter för att överleva som grupp eller art. NÀr mÀnniskorna i tidernas begynnelse bodde i smÄ grupper i grottor eller pÄ savannen behövde de hÄlla ihop för att överleva. SammanhÄllningen krÀvde gemensam och pÄlitlig information. Alla behövde veta var jaktbytet fanns eller om det började brinna i nÀrheten. Skulle en fiende eller ett farligt vilddjur nÀrma sig mÄste gruppen veta för att kunna ordna sitt försvar.
Kunskap om sociala hĂ€ndelser och relationer var ocksĂ„ viktig för hur gruppen skulle organisera sig och ledas. Det var inte tvunget den fysiskt starkaste som blev stammens överhuvud, utan lika ofta den med det starkaste sociala nĂ€tverket. Den som kunde forma allianser, som visste vem som var att lita pĂ„ och vem som var motstĂ„ndare kunde bli ledare. Ăven skvaller var viktigt. Intresset för och behovet av nyheter Ă€r rimligen invĂ€vt i mĂ€nniskans arvsmassa.3
Olyckor, brott, skandaler och sensationer Àr grundlÀggande ingredienser för nyhetsrapportering i de flesta kulturer. De gamla grekerna var förstÄs först med att systematisera nyhetsförmedlingen. NÀr grekerna vann över perserna i slaget vid Marathon Är 490 f.Kr. var det en stor nyhet, viktig att snabbt fÄ fram till Aten. Den grekiske soldaten Feidippides sprang för glatta livet de 42 kilometerna till huvudstaden med upplysningen om segern. Han var en av de första nyhetsförmedlarna. Felaktig eller försenad information om vem som vunnit hade varit förödande.
Romarna förstod senare att ge nyheter större spridning. Nyheterna publicerades huggna i sten eller ristade pÄ metall,
11
i sÀrskilda Acta Diurna som innehöll domslut och nyheter frÄn senaten. Den första Acta Diurna sattes upp pÄ Forum Romanums vÀgg Är 131 f.Kr. Snart utvidgades nyhetsförmedlingen med uppgifter om födda och döda, giftermÄl, skilsmÀssor, rÀttegÄngar, militÀra hÀndelser, mÀrkliga hundar och sensationer frÄn hovet. BrÀnder, korsfÀstelse av slavar och skvaller frÄn societeten blev bÀrande nyheter för att locka publiken. Acta Diurna hade egna medarbetare som samlade nyheter i historiens första nyhetsförmedling.4
Alla de regler, etiska förhĂ„llningssĂ€tt, lagar och förordningar, tryck- och yttrandefrihet, opartiskhet, saklighet, oberoende och konsekvensneutralitet som jag skriver om Ă€r metoder för att fĂ„ systemet att fungera. Allt landar i svaret pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r meningen med föreningen â varför journalistik, eller vad Ă€r grejen?
Jag har valt att arbeta med begreppet konsekvensneutralitet för att försöka förstÄ och analysera hur journalistik i demokratins tjÀnst bör fungera. Konsekvensneutralitet innebÀr att nyhetsreportern efter bÀsta förmÄga ska rapportera det som Àr sant och relevant utan hÀnsyn till vem eller vad som gynnas eller drabbas av nyheten. Reportern ska stÄ neutral i förhÄllande till nyhetens konsekvenser och inte driva en egen politisk agenda. Men Àkta nyheter handlar om sÄ mycket mer. Förmedling av Àkta nyheter stÀller krav som mÄste uppfyllas och mÄlkonflikter som mÄste klargöras. Att reportrar och redaktioner gör sig sjÀlva till aktivister Àr kanske ett av de största hoten mot en fungerande nyhetsförmedling. Om inte journalister och medieföretag kan leva upp till opartiskhet och saklighet i nyhetsförmedlingen riskeras fundamenten för det offentliga samtalet och journalistiken överger sin viktiga samhÀlleliga roll. Medborgarna
DÀrför journalistik 12
Vad Àr meningen med föreningen?
förtjÀnar Àkta nyheter som inte Àr utvalda eller fÀrgade av avsÀndarens avsikter eller statens krav.
Det utgör ett hot mot demokratin nÀr granskade makthavare utnÀmner reportrarna till sina eller folkets fiender. NÀr dessa demokratins fiender försöker förvandla Àkta nyheter till fake news blir det viktigare Àn nÄgonsin att redaktionerna förmÄr försvara sitt uppdrag och reportrarna sin yrkesidentitet.
Att utöva makt Àr att göra nÄgot för att uppnÄ en bestÀmd effekt. Det Àr inte en makt som tillkommer journalister. NÀr reportrar försöker gripa en sÄdan makt hotas samhÀllsbalansen. StatsrÄd, valda politiker och företagsledare har en verkstÀllande makt och kan legitimt försöka genomdriva sin vilja. Ledarskribenter och opinionsbildare kan sjÀlvklart försöka pÄverka makten med sina skriverier och föresprÄka sÀrskilda politiska ÄtgÀrder eller lösningar. Men nyhetsreportern fÄr inte utöva en sÄdan makt. Reportern fÄr inte pÄdyvla andra sina Äsikter och driva egna förslag till lösningar.
Dessa enkla krav Àr inte sjÀlvklara idag.
En auktoritĂ€r president i USA har under Ă„ren 2017â2021 skadat demokratin bland annat genom att utmĂ„la fria och faktabaserade medier som »folkets fiender«. Samtidigt har auktoritĂ€ra regimer i det gamla Ăsteuropa vĂ€ckt spöken frĂ„n kommunisttiden till liv och skaffat sig regimtrogna medier för att kontrollera befolkningen. I Turkiet fĂ€ngslas regimkritiker systematiskt.
Det finns politiska ledare som vill ha tidningar, radio och tv som rapporterar för att gynna den sittande regeringen, ocksÄ i demokratiska lÀnder. Det finns oreflekterade makthavare ocksÄ i Sverige som gÀrna ser att nyhetsmedierna försvarar det »egna« partiet, företaget eller samhÀllet. Det Àr illa nog nÀr denna utveckling tvingas fram uppifrÄn. DÀrför
13
gÀller det att vara extra uppmÀrksam nÀr hoten kommer inifrÄn, frÄn medier eller medarbetare som inte förmÄr eller förstÄr att försvara klassiska dygder i en demokratisk nyhetsförmedling. Olika aktivistiska krav pÄ att journalistiken ska försvara eller kÀmpa för Àn det ena Àn det andre föregivet goda leder helt fel. Det gÀller sÄvÀl den maoistiska vÀnsterns krav i början av 70-talet som 2020-talets identitetspolitiska aktivister eller högernationalistiska propagandister.
Den liberala journalistdoktrinen formulerades vÀl i en ledare i The Times of London 1852:
Pressens frÀmsta uppgift Àr att skaffa sig den tidigaste och mest korrekta kunskapen om tidens hÀndelser och att omedelbart, genom att avslöja den, göra den till nationens egendom. Politikern samlar in information i hemlighet och med hemliga metoder, han hÄller tillbaka Àven dagens löpande information med orimlig försiktighet tills tysthetens diplomati förlorat i kampen mot publiciteten. Pressen lever genom att avslöja: allt som kommer i dess besittning blir en del av vÄr tids kunskap och historia; den vÀdjar dagligen och i all framtid till den upplysta kraften hos den allmÀnna opinionen.
Vad Àr dÄ journalistens ansvar? The Times fortsÀtter:
Ansvaret Ă€r mer beslĂ€ktat med det som bĂ€rs av en ekonom eller en advokat, vars uppdrag det inte Ă€r att bekvĂ€mt anpassa sig till dagens krav utan att undersöka sanningen och tillĂ€mpa den utifrĂ„n bestĂ€mda regler. Journalistens uppdrag Ă€r detsamma som historikerns â att söka sanningen framför allt annat och inte presentera för sina lĂ€sare det som politiken skulle vilja, utan sanningen sĂ„ bĂ€st han kan finna den.5
DÀrför journalistik 14
Vad Àr meningen med föreningen?
Ledaren i The Times fÄngar kÀrnan i en liberal pressideologi. Dessa tankar lever kvar genom Ären i policydokument för medier vÀrlden över. De Àr mer aktuella och angelÀgna idag. Men nu översköljs vi dagligen av propaganda, lögner, falska nyheter och alternativa fakta. Medieforskare talar om junk news, skrÀpnyheter, som sprids för att förvilla och pÄverka.
Demokratiska val hotas av trollfabriker och pÄverkansoperationer.6 Det svajar i sÄvÀl gamla hederliga begrepp som opartiskhet och saklighet, liksom i kravet att nyhetsförmedlaren ska skilja pÄ Äsikter och fakta. Vem som helst kan idag publicera vad som helst pÄ nÀtet, och nyhetsredaktionernas gamla grindvaktarfunktion har gÄtt förlorad. Nyhetsförmedling Àr en arbetsmetod för att verifiera fakta, men nÀr allting sker i realtid försvagas kontroll och relevansbedömning.
AI-tekniken gör det allt lÀttare att tillverka och förfalska texter, bilder och video. Det ökar kraven pÄ journalistiska institutioner som förbinder sig att inte förfalska. Vad hÀnder med journalistiken nÀr nyhetsbilder skapas direkt frÄn text, nÀr statschefers tal Àr pÄhittade eller nÀr en chattrobot kan författa texter fullt i nivÄ med vad levande mÀnniskor kan Ästadkomma? Det stÀmmer till eftertanke nÀr Chat GPT pÄ nÄgon sekund kan definiera begreppet Àkta nyheter:
Med Ă€kta nyheter avses korrekt, tillförlitlig och kontrollerbar information som rapporterats av trovĂ€rdiga kĂ€llor. Till skillnad frĂ„n falska nyheter, som Ă€r avsiktligt vilseledande eller falska, Ă€r Ă€kta nyheter avsedda att ge en korrekt och objektiv redogörelse för hĂ€ndelser, fakta och problem. Ăkta nyheter Ă€r en viktig del av ett sunt och vĂ€linformerat samhĂ€lle, eftersom de gör det möjligt för mĂ€nniskor att hĂ„lla sig informerade och fatta vĂ€lgrundade beslut om vĂ€rlden omkring dem.
15
En datorgenerarad text Àr nÄgot annat Àn en text satt i bly, som det gjordes nÀr jag började i yrket. Jag har gjort en lÄng resa inom journalistiken och stÀllts inför mÄnga dilemman som reporter. Jag har levt med nyheter frÄn det att jag som fjortonÄring skrev i skolspalten i Upsala Nya Tidning till idag. I mer Àn fem decennier har jag varit aktiv som journalist i olika roller, huvudsakligen inom public service, som reporter, chef och utgivare, men ocksÄ som lÀrare och författare.
Filosofen Aristoteles sa att »sanning Àr att sÀga om det som Àr att det Àr, och om det som inte Àr att det inte Àr«. Det rÀcker lÄngt för en journalist. En spade ska kallas en spade, lögner och hyckleri ska avslöjas. Jag hittade tidigt min drivkraft.
Det som fick mig sĂ„ intresserad av Polen, som jag skriver utförligt om hĂ€r, var nog det fullkomligt skamlösa ljugandet och hyckleriet i Ăsteuropa. Men liknande lögner och hyckleri finns ocksĂ„ idag och pĂ„ nĂ€rmare hĂ„ll. Jag har hört sjĂ€lvgoda EU -kommisionĂ€rer och svenska politiker tala floskulöst och högtidligt nonsenssprĂ„k som om de vore polska partipampar. NĂ€r politik blir som sĂ€mst möter vĂ€ljarna ett elastiskt plastsprĂ„k som mĂ„ste översĂ€ttas för att bli begripligt. DĂ„ behövs det journalister.
Hyckleri och lögner blir sÀrskilt pÄtagliga och konkreta för en konsumentreporter. Det handlar om allt frÄn »falukorv med biff i« som ÀndÄ helt saknar styckningsdetaljen biff, eller burken med »jordgubbssylt« som aldrig varit nÀrmare en jordgubbe Àn den som rullats över locket, till det riktigt storskaliga och cyniska matfusket. Den svenska lantbrukskooperationen skröt med sin rena fina svenska mat, medan deras industrier blandade ruttnande kadaver, slakteriavfall, hundar och katter i »kraftfodret« till de kannibaliserade
DÀrför journalistik 16
Vad Àr meningen med föreningen?
nötkreaturen och husdjuren. Kritikerna motarbetades, problemen bagatelliserades och direktörerna ljög. Den brittiske jordbruksministern stod 1990 inför tv-kamerorna tillsammans med sin fyraÄriga dotter och Ät hamburgare för att »bevisa« att det minsann inte var nÄgot farligt med brittiskt kött nÀr galna-ko-sjukan bröt ut. SkönmÄlning fullt i klass med hur det en gÄng var i Polen.
Journalister behövs för att avslöja sÄdant. De behövs ocksÄ för att rapportera om den fredsÀlskande svenska utrikespolitiken som bygger pÄ en vÀldig vapenexport, som i sin tur gjorts lönsam med storskalig smuggling och mutor. Journalisten behöver inte ha nÄgon egen agenda, det rÀcker att sÀga som det Àr. Reportern Àr varken megÀra eller folkefiende.
USA :s förre president Trump ljög minst 15 gÄnger om dagen under hela sin mandatperiod, enligt Washington Posts berÀkningar. Men president Kennedy ljög ocksÄ och president Biden far sÀkert Àven han med osanning ibland. DÄ Àr det för vÀl att det finns oberoende journalister som efter bÀsta förmÄga försöker hitta den »bÀst tillgÀngliga versionen av sanningen« som journalisten Carl Bernstein formulerat det. Journalister som inte lÄter presidenten ensam bestÀmma vad som ligger i »nationens intresse«.
Sverige behöver fler lokalreportrar och fÀrre kommunala informatörer. Ortens tidning ska inte rapportera för att »sÀtta kommunen pÄ kartan« utan för att sjÀlvstÀndigt informera medborgarna om vad som hÀnder dÀr. SamhÀllet behöver inte fler och fler högt skrikande »alternativmedier« som skÀller alla andra för fake news medan de sjÀlva pumpar ut hat och propaganda. Det enda alternativ de erbjuder Àr alternativa fakta. Medielandskapet behöver inga sedelförfalskande »nyhetssajter« som gömmer sina propagandistiska avsikter bakom en neutral fasad.
17
Med den hÀr boken har jag velat lyfta fram erfarenheter ur praktiken, sÄvÀl mina egna som ur historien och forskningen. GrÀnsdragningen mellan olika roller gör det hela spÀnnande. Det Àr skillnad pÄ att vara opinionsbildare och rapporterande nyhetsreporter och det ska vara annorlunda. Under den tid jag var reporter tvingades jag avstÄ en del av mina i Sverige sjÀlvklara medborgerliga friheter, att alltid fÄ sÀga vad man tycker. SvÄrigheten i detta och lockelsen i att vara med och pÄverka Àr det som gör kravet pÄ objektivitet sÄ svÄrt och i vissa sammanhang till och med kontroversiellt.
Ytterst Àr det de redaktionella ledarnas ansvar att se till att regelverket och etiken upprÀtthÄlls. Det gÀller Àven nÀr aktivister inom ett medieföretag vill slÄss mot till exempel kÀrnkraft, rasifiering och upplevda orÀttvisor eller för en generös invandringspolitik och ett bÀttre klimat. SjÀlvklart kan den som vill aktivera sig i en frÄga som engagerar. Men detta gÄr inte att kombinera med att sedan rapportera i nyheterna och andra program i samma frÄga.
Den som vill förvandla den egna redaktionen till en plattform för att kÀmpa för det ena eller andra syftet bidrar till att försvaga trovÀrdigheten för redaktionen. Nyhetsrapportören stÄr inte pÄ nÄgons sida. I den meningen Àr nyhetsreportern bÄde trolös och hÀnsynslös.
De pÄgÄende krigen i vÀrlden gör allt sÄ tydligt. Krigets första offer Àr sanningen, men det bör inte hindra rapportören frÄn att försöka söka just sanningen sÄ gott den nu gÄr att finna. Att bedriva nyhetsjournalistik frÄn Mellanöstern har alltid varit svÄrt, med stÀndiga attacker mot rapportörer som sÀgs vara partiska för antingen Israel eller palestinierna. Efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och Israels svar
DÀrför journalistik 18
*
Àr meningen med föreningen?
blir det allt svÄrare att rapportera korrekt och oberoende. Rapporteringen försvÄras av att reportern oftast inte kan vara pÄ plats, men ocksÄ av manipulerade bilder, falska pÄstÄenden och ren propaganda. BerÀttelser och pÄstÄenden publiceras pÄ sociala medier i akt och mening att pÄverka en opinion, inte för att ge en sannfÀrdig bild av vad som faktiskt hÀnt.
Det Àr just i ett sÄnt hÀr lÀge vÀrlden behöver Àkta nyheter. Det gÀller Mellanöstern sÄvÀl som Ukraina. Rysslands storskaliga invasion Àr ingen specialoperation mot nazister, utan ett folkrÀttsvidrigt angrepp pÄ en sjÀlvstÀndig stat. Men den ryska befolkningen har svepts in i en vÀv av lögner.7
Det Àr inga nya utmaningar reportern stÄr inför. NÀr jag började min journalistiska bana i slutet av 1960-talet pÄgick Vietnamkriget som vÀrst. Den gÄngen var det USA som var angriparen. Men dÄ, liksom alltsÄ idag, restes krav pÄ att rapportören skulle ta stÀllning för »det goda« mot »det onda«. USA bedrev ett folkrÀttsvidrigt krig i Sydostasien. Att demonstrera mot USA :s krig, för Vietnams sjÀlvstÀndighet, var en sjÀlvklarhet.
SjÀlvklart för en medborgare och en student i Uppsala 1968. Men för en reporter? Kunde man gÄ med vÀnsternÀven knuten samtidigt som man höll en mikrofon i höger hand? Vad var meningen med rapporteringen? Varför journalistik? Vems uppdrag hade jag, som reporter?
Det fanns tvÄ sÀtt att fotografera en Vietnam-demonstration i Carolinabacken i Uppsala.
1 Fotografen placerar sig vid Stora torget med ett kraftigt teleobjektiv pĂ„ stativ. Han riktar kameran mot backen flera hundra meter bort. Ăven en liten ynka rĂ€nnil av folk trycks i teleob -
19
Vad
jektivet ihop till en mÀktig folksamling, med banderoller och flaggor stolt fladdrande i vinden. HÀr Àr folket pÄ marsch för fred och rÀttvisa!
2 Fotografen stĂ€ller sig vid sidan av backens slut, precis dĂ€r den branta Carolinabacken planar ut och landar vid hörnet av Nedre Slottsgatan. Med ett vidvinkelobjektiv tas bilden frĂ„n sidan, mot nĂ„gra trĂ„kiga husfasader. Ăven den mĂ€ktigaste manifestation blir hĂ€r förvandlad till en gles rad av förvirrade hippies, och man kan inte ens lĂ€sa vad som stĂ„r pĂ„ banderollerna, för de Ă€r ju vĂ€nda framĂ„t, inte mot fotografen vid sidan.
Jag vÀxte upp med dessa tvÄ journalistiska vinklar, sÀrskilt pÄtagliga under Vietnamdemonstrationernas dagar. Den kommunistiska Gnistans reporter och fotograf med teleobjektiv stod vid Stora torget. UNT:s mörkblÄ ledarskribent som ocksÄ upptrÀdde som reporter, sÄg helst till att vidvinkelfotografen stod i hörnet av Nedre Slottsgatan. BÀgge skildrade demonstrationen. BÀgge var lika falska, men av samma skÀl. De olika teamen rapporterade inte, de bedrev egen politik. Men den propagandistiska avsikten doldes under en journalistisk fasad.
Det Àr den erfarenheten jag bÀr med mig nÀr jag idag hör kraven pÄ att medierna ska rapportera för att stödja Israel eller Palestina, Ryssland eller Ukraina. NÀr jag hör önskemÄl om att medierna ska rapportera för att rÀdda oss frÄn klimatkrisen eller för att försvara olika gruppers rÀttigheter eller en viss sorts identitetspolitik. Journalistik gör vÀrlden bÀttre, men inte genom att tala om hur den ska bli bÀttre, utan just genom att rapportera om hur vÀrlden ser ut.
Stockholm i december 2023
Erik Fichtelius
DÀrför journalistik 20
