9789189393974

ETT HEM

CARL OCH KARIN LARSSONS VÄRLD

TRÄDGÅRD

Carl och Karin Larssons Lilla Hyttnäs i Dalarna är ett av vår tids mest kända och inspirerande konstnärshem.

Bilden av Lilla Hyttnäs, som genom Carl Larssons soliga akvareller spreds i stora upplagor över världen i början av 1900-talet, är idag själva sinnebilden för den svenska stilen –det hemtrevliga, ljusa och funktionella hemmet fyllt av kreativitet, värme, vardagsliv och rörelse.

Men hur skapades Lilla Hyttnäs och det vi idag kallar den svenska stilen? Hur kommer det sig att konstnärshemmet för över hundra år sedan ansågs vara så nydanade och stilbildande att nyfikna vallfärdade från när och fjärran för att få se det med egna ögon?

Vilka var Karins och Carls inspirationskällor, hur tänkte de och vad är det som gör att Lilla Hyttnäs än idag inspirerar inredare, kreatörer och formgivare såväl i Sverige som i övriga världen?

I den här boken får du komma lite närmare, glänta på skåp och kika på den översta hyllan. Du kan dra in doften från de nyplockade trädgårdsblommorna, stryka handen över den vackra duken och ha hela huset för dig själv en stund.

Välkommen in. Välkommen till Lilla Hyttnäs.

KARIN LARSSON (född Bergöö), 1859–1928

Karin Larsson var en nyskapande textilkonstnär, stilbildare inom inredning och möbelformgivning och skapare av ett av världens mest kända konstnärshem, Lilla Hyttnäs, i Dalarna. Hon ses av många som en föregångare för den svenska stilen. Sitt internationella genombrott fick Karin efter sin död, i samband med den stora Carl Larsson-utställningen på Victoria and Albert Museum i London, 1997.

Karin fick sin konstnärliga utbildning på Slöjdskolan (nuvarande Konstfack) och Konstakademien. Efter avslutade studier på Konstakademien reste Karin till Paris och sedan vidare till den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike för att fortsätta måla. Där träffade hon konstnärskollegan, och senare maken, Carl Larsson.

CARL LARSSON, 1853–1919

Carl Larsson är en av Sveriges mest berömda konstnärer och en betydelsefull akvarellmålare. Hans akvareller, föreställande hemmet och familjelivet, spreds genom tryck och böcker i stora upplagor över världen. Carl Larsson finns representerad på ett flertal museer, bland annat på Nationalmuseum i Stockholm, Uffizierna i Florens, Alte Nationalgalerie i Berlin, Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, Musée du Luxembourg i Paris och Metropolitan Museum of Art i New York. Som trettonåring blev Carl uppmuntrad av en lärare på fattigskolan att söka in på Konstakademien. Efter avslutade studier begav sig Carl till Paris och senare till den skandinaviska konstnärskolonin i Grezsur-Loing i Frankrike. Där träffade han konstnärskollegan, och senare makan, Karin Bergöö.

Tillsammans fick Karin och Carl åtta barn. Suzanne (1884), Ulf (1887), Pontus (1888), Lisbeth (1891), Brita (1893), Kersti (1896), Esbjörn (1900). Sonen Mats dog två månader gammal 1895.

LIVET

Karin Bergöö kom från en välbeställd köpmannafamilj och rörde sig i den borgerliga societén. Som 14-åring flyttade hon under familjens beskydd till Stockholm för att studera konst. Under det sena 1800-talet öppnades allt fler utbildningar för kvinnliga studenter vilket gjorde det möjligt för Karin att studera både vid Slöjdskolan (nuvarande Konstfack) och Konstakademien, som då var den första konstskolan i Europa att erbjuda kvinnor en fullständig konstutbildning.

Carl Larsson växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm och fick redan som liten bidra till familjens försörjning genom att skotta snö, hugga ved och hjälpa sin mamma med arbetet som tvätterska.

Carls konstnärliga talang uppmärksammades tidigt och med uppmuntran från en lärare i fattigskolan antogs Carl som 13-åring till Principskolan, Konstakademiens förberedande teckningsskola. Tre år senare antogs Carl till Konstakademien. För att få ihop till hyra och uppehälle under sin studietid försörjde han sig bland annat som retuschör hos en fotograf.

PARIS OCH GREZ-SUR-LOING

•

1877 reste den 24-årige Carl till Paris med målet att etablera sig som konstnär men utan att nå någon vidare framgång. Under de kommande fem åren levde han under knappa förhållanden. Carl var på väg att tappa hoppet om att någonsin lyckas som konstnär när en vän handgripligen tog med honom till konstnärskolonin i den pittoreska byn, Grez-sur-Loing, några timmars tågresa från Paris.

Med sitt vackra landskap hade den idylliska byn blivit en samlingspunkt för Parissvenskarna, men även konstnärer från övriga Europa, USA och Japan flockades kring byns två pensionat.

Efter sina avslutade studier reste även Karin, tillsammans med två väninnor, till Frankrike för att studera måleri på Académie Colarossi i Paris.

I juni 1882 klev de tre vännerna av tåget på perrongen i Grez-sur-Loing för att ägna några sommarmånader åt friluftsmåleri. Carl, som hört att de svenska konstnärinnorna var på väg begav sig till stationen för att hälsa dem välkomna.

BÖRJAN PÅ EN LIVSLÅNG KÄRLEK

Karin och Carl kom från helt olika ekonomiska och sociala bakgrunder men när de möttes i den skandinaviska konstnärskolonin var det som jämlikar och konstnärskollegor.

De blev djupt förälskade, förlovade sig och gifte sig kort därefter. Under de första två åren som gifta bodde de i Grez-sur-Loing där deras första dotter, Suzanne, föddes.

I det nordfranska milda ljuset fann Carl akvarellmåleriet och det skulle snart leda honom till ett av Sveriges mest berömda konstnärskap.

Efter två år i Grez-sur-Loing bestämde sig Karin och Carl för att lämna Frankrike och flytta hem till Sverige. Väl hemma i Sverige levde de ett kringflackande liv där de främst delade sin tid mellan Stockholm och Göteborg – där Carl undervisade på Valands konsthögskola.

Carl blev alltmer uppmärksammad för sitt konstnärskap. Han tilldelades utmärkelser, fick uppdrag och beställningar på verk både inom och utanför Sveriges gränser.

Familjen växte och mellan åren 1884 och 1900 föder Karin åtta barn, varav sju skulle nå vuxen ålder.

Det var Karin som bar huvudansvaret för hemmet och barnen. Men trots avsaknaden av elektricitet, rinnande vatten, tvättmaskin, halvfabrikat och allt annat vi idag tar för givet hittade hon tid att utveckla sitt eget konstnärskap. Textilkonsten kom att bli Karins främsta uttrycksmedel. Hon blandade stilar och utforskade nya tekniker i sina vävnader och broderier. Hennes djärva mönster, färg- och materialkombinationer anses idag vara stilbildande inom den moderna textilkonsten.

Karin ritade och sydde både barnens lekvänliga kläder samt sina egna. I enlighet med övertygelsen om att kvinnlig frihet inte uppnås i en snörd och korsetterad kropp, skapade hon sina karaktäristiska fotsida klänningar med ledig skärning och vida puffiga ärmar.

I sekelskiftets Sverige var det minst lika vanligt att fira en namnsdag som att fira en födelsedag, och Lilla Hyttnäs var inget undantag. Skådespel övades in där hela familjen framförde dikter och specialkomponerade sånger i fantasifulla utklädnader. Traditionen bjöd även på frukost på sängen.

NAMNSDAGSSCONES

6 stycken

4 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

½ tsk salt

50 g smör

2 dl yoghurt

Sätt ugnen på 225 °C.

Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke. Addera smör och yoghurt. Nyp snabbt samman och forma till sex mindre rundlar.

Grädda i mitten av ugnen i 15 minuter eller tills sconesen är svagt gyllene.

Dela och ät direkt med smör och jordgubbssylt.

SNABB JORDGUBBSSYLT MED VANILJ

1 l jordgubbar

½ dl socker

½ dl rårörsocker

½ citron

½ vaniljstång

Rensa jordgubbarna och grovhacka dem i mindre bitar.

Koka upp jordgubbarna med socker, rårörsocker och citronjuice i ca 10 minuter. Skumma sylten och sila bort lite vätska vid behov.

Dela vaniljstången och skrapa ur fröna med baksidan på en kniv. Rör i vaniljen i den varma sylten. Häll upp och låt svalna i en ren burk.