9789188613509

KLIMAT OCH HÅLLBARHET

På OLIKA vill vi värna det hållbara och klimatkloka läsandet. Därför trycks våra böcker på andra sidan Östersjön, i Baltikum, på FSC-märkt papper på ett Svanencertifierat tryckeri. Lite närmare, lite dyrare – mycket bättre!

EN BOK HAR ETT LÅNGT LIV

Det bästa sättet att återvinna en bok är att ge bort den! Förskolan, skolan, vännen, grannen, det lokala biblioteket eller second hand – möjligheterna är många. Vill du ändå kasta boken, ta bort själva pärmen och sortera den som brännbart. Det som är kvar, själva inlagan, sorteras som en tidning.

Läs mer på olika.nu/klimatarbete

Böcker ut & in – ut med stereotyper – in med möjligheter!

OLIKA förlag AB 2019 www.olika.nu

Backa hem, Nilla!

Författare: © Anja Gatu

Förebild: © Nilla Fischer

Omslag: © Michael Ceken, Tegel & Hatt

Foto av Nilla Fischer: © Bildbyrån

Foto av Anja Gatu: © Sonia Jansson

Tryck: Lettland 2019

Första utgåvan, första tryckningen

ISBN 978-91-88613-50-9

Nilla sparkar av sig de leriga skorna. Jackan är tung av vätan från regnet men hon orkar inte hänga upp den, inte nu. Hon måste få i sig lite mellis först.

– Nilla! hör hon inifrån köket.

Det är Niclas. Han stack hem direkt från skolbussen. Själv kunde hon inte motstå att ta en sväng förbi fotbollsplanen i byn och spela lite innan hon gick hem. Nu är hon trött, blöt och hungrig.

– Nilla? Niclas ropar igen när han inte får något svar.

Nilla känner irritationen krypa i kroppen. Vad är det som är så viktigt?

– Ja? svarar hon vresigt och går ut i köket.

Där sitter Niclas vid bordet, med en smulig tallrik framför sig och ett glas som det helt uppenbart varit chokladmjölk i.

– Hej, säger han och tittar glatt upp. Kolla här!

Han viftar med ett papper.

– Det kom med posten, fortsätter han. Det är från laget, vi ska få en ny tränare.

Han pausar och ler brett.

–

Du kan aldrig gissa vem det är, säger han belåtet.

– Ge mig, säger Nilla som har glömt både hunger och irritation. Vem är det?

Men Niclas håller undan pappret.

– Gissa!

– Skärp dig, jag har ingen aning!

– Gissa ändå!

Men Nilla tänker inte gissa. Hon tar några snabba steg mot Niclas och försöker rycka åt sig pappret, men han är snabbt på fötter och kastar sig undan henne.

– Ha! säger han triumferande och rör sig retfullt fram och tillbaka på stället.

Nilla gör ett nytt utfall mot honom men han glider snabbt undan.

– Kom igen, säger Nilla, kan du inte bara berätta vem det är?

– Okej, okej, säger Niclas, fortfarande med ett retfullt ansiktsuttryck. Du kommer ju aldrig få tag i mig, så jag får väl göra det.

Han harklar sig och lägger an ett allvarligt ansiktsuttryck. Så lyfter han högtidligt pappret framför sig. Nilla himlar med ögonen. Hennes tvillingbror ska alltid hålla på och fåna sig. Niclas verkar inte bry sig utan börjar läsa med hög röst: – Verums IF kommer under våren att få en ny tränare. Vi har äran att presentera ett riktigt bra tillskott till vår tränarstab: Zawadi Oduya. Zawadi har lång erfarenhet, i Sverige såväl som internationellt, och vi säger välkommen till Verum!

Niclas gör en konstpaus och tittar på Nilla för att se hennes reaktion. Han har svårt att hålla sig allvarlig när han ser leendet breda ut sig över Nillas ansikte. Men så skärper han sig och fortsätter:

– Zawadi börjar hålla i träningarna när vi sätter igång efter vinteruppehållet, det vill säga nästa måndag.

– Nästa måndag, säger Nilla andlöst. Nästa måndag!

Zawadi Oduya!

Hon börjar hoppa upp och ner på köksgolvet, och Niclas är genast vid hennes sida.

– Zawadi – klapp klapp klapp – Oduya! Zawadi – klapp klapp klapp – Oduya!

De skriksjunger tillsammans och klappar takten, och är så inne i sin glädjedans att de inte märker att ytterdörren har öppnats och Johanna står i öppningen ut mot hallen och iakttar dem. Johanna bara skakar på huvudet.

– Vad är det som har hänt? frågar hon.

– Vi har fått en ny tränare, skriker Nilla. Ett riktigt fotbollsproffs!

Johanna sätter sig vid matbordet och börjar fixa mellis till sig själv. Hon är tre år äldre och spelar med Verums femtonårslag där hon är målvakt. Hon vet mycket väl vem

Zawadi Oduya är – det gör alla i Verum – men om hon är imponerad är det ingenting hon visar. Istället börjar hon läsa i några reklamblad som legat i brevlådan idag.

– Vänta! säger Nilla plötsligt och avbryter dansen.

– Vadå? säger Niclas som helt kommit av sig.

– Lea, säger Nilla. Jag måste prata med Lea. Hon måste ju också ha fått det här brevet! Jag sticker dit.

– Ska du inte äta? frågar Johanna.

– Äh, säger Nilla. Jag gör det sedan. Det här är viktigare!

Johanna bara skakar på huvudet, men det ser inte Nilla för hon är redan ute i hallen och letar efter de leriga skorna som hon sparkade av sig för bara en liten stund sedan.

Nilla springer ner för samma väg som hon nyss gick med tunga och trötta steg. Nu känns allt väldigt mycket lättare.

Runtom henne är naturen hopplöst brun, än dröjer det några veckor innan de första vårtecknen börjar spira under höstlöv och vissnat fjolårsgräs. Vintern är alltid för lång, tänker Nilla. Men snart börjar äntligen fotbollssäsongen igen. Och den här säsongen kommer bli bättre och roligare än någonsin, det är hon säker på.

Lea bor nära kyrkan, i andra änden av byns centrum.

Det tar bara några minuter för Nilla att springa dit, men den sista biten får hon gå. Backen upp mot kyrkan är ganska brant och Nilla blir andfådd.

Andhämtningen är fortfarande snabb när hon ringer på dörrklockan till den gula trävillan där Lea bor. Lea hinner knappt öppna dörren förrän Nilla tränger sig in.

– Har du läst? nästan skriker Nilla.

– Va? säger Lea förvånat.

– Har du läst brevet från laget? Om vår nya tränare?

Lea ser väldigt förvirrad ut.

– Vadå för brev? Vad snackar du om?

– Det kom ett brev idag med posten, om vår nya tränare och att träningarna snart börjar, säger Nilla som äntligen börjar få koll på andningen.

– Aha, säger Lea. Jag har inte kollat posten idag.

Nilla himlar med ögonen.

– Men gör det då!

– Jaja, okej okej, muttrar Lea och stoppar ner fötterna i ett par knallgröna gummistövlar.

Hon traskar ut till det vita trästaketet som omger villan och kikar ner i en rostig brevlåda.

– Aha! säger hon sedan triumferande. Här har vi det.

Lea återvänder till hallen med brevet i handen. Fortfarande med stövlarna på öppnar hon det och läser under tystnad. Nilla följer fascinerat hur hennes ansiktsuttryck förändras: först lyser det av en nyfikenhet och spänning som sedan byts ut mot allvarlig koncentration, och under tiden som hon läser blir ögonen större och större. När hon till sist har läst klart och tittar upp på Nilla glittrar det av glädje i ögonen.

– Wow, säger hon och ser inte ut att veta vad hon ska säga mer.

– Eller hur?!

– Alltså: WOW! säger Lea igen.

– Jag vet, säger Nilla. Det är så sjukt. Sjukt fantastiskt.

Nilla kan inte minnas första gången hon hörde talas om Zawadi Oduya. I Verum vet alla vem hon är. Alla vet att det var här hon växte upp, innan hon flyttade till Malmö och började spela i FC Rosengård och så småningom i landslaget.

– Tänk att ha en tränare som har spelat VM, säger Niclas på kvällen när de ligger nedbäddade i mörkret för att sova.

I fönstret framför rullgardinen lyser nattlampan som vanligt, men annars är det mörkt i rummet som de har delat hela sitt liv.

De har pratat oavbrutet om Zawadi Oduya sedan de kom hem från skolan, men trots det verkar det fortfarande finnas saker kvar att säga.

– Jag trodde aldrig att hon skulle flytta hem, säger Nilla. Jag har aldrig ens sett henne här.

– Näe, säger Niclas. Undrar varför hon vill träna oss?

Borde inte en gammal landslagsspelare vilja träna ett lite bättre lag?

– Vi är väl inte dåliga? säger Nilla.

– Nä, okej, men vi är ju i alla fall barn. Vi ska liksom precis börja spela nio mot nio – det är inte direkt som att vi spelar i allsvenskan, säger Niclas.

– Hur ska vi kunna hålla oss till på måndag? suckar Nilla.

Hon vill att det ska vara träning nu. Hon vill inte behöva vänta i flera dagar. Hela hon är så full av förväntan att det verkar omöjligt att somna med alla tankar som far runt i huvudet. Men på något sätt somnar de den kvällen.

De följande dagarna släpar sig fram. Aldrig någonsin har tiden gått så långsamt förut. Skoldagarna känns nästan outhärdliga och det är omöjligt att koncentrera sig på vad lärarna säger. Nilla låter blicken försvinna ut genom klassrumsfönstret, ut över den regnvåta asfalterade parkeringsplatsen utanför skolbyggnaden och fantiserar om hur det kommer att bli att ha Zawadi Oduya som tränare.

Det här är precis vad jag behöver just nu, tänker Nilla.

En riktigt bra tränare som kan hjälpa mig att ta nästa steg och bli ännu bättre.

Fotbollen är det viktigaste i Nillas liv. Hon har spelat fotboll sedan innan hon ens började gå. Johanna älskade bollar, och när hon fick två småsyskon på samma gång använde hon dem som medspelare så fort de kunde sitta någorlunda stabilt. Hon placerade Niclas och Nilla i varsin ände av vardagsrummet och sprang med bollen från den ena till den andra och passade dem. De tjöt av skratt när

bollen kom rullande mot dem och de kastade sig efter den. Sedan dess har det bara fortsatt. Nilla kan inte ens föreställa sig hur livet skulle vara utan fotbollen.

Nilla spelar visserligen bordtennis också, men det är inte alls samma sak. På fotbollsplanen känner hon sig alltid stark och säker, oavsett hur nervös hon är innan matchen. Det är där hon hör hemma, och där vill hon stanna. Hon vill bli fotbollsproffs när hon blir stor och spela i landslaget. Det är ingen omöjlighet, det vet hon, för hon har alltid tillhört de bästa i sin åldersgrupp. Och hon har alltid varit mittfältare. Där är hon en nyckelspelare i både anfall och försvar. Hon älskar att vara inblandad i alla delar av spelet. Men ska hon nå sina mål behöver hon fortsätta utvecklas, och då är det viktigt med en bra tränare. Därför är hon så glad över att få Zawadi Oduya som tränare. Hon kan inte ens föreställa sig hur mycket hon kan lära sig av en så erfaren spelare.

I flera dagar dagdrömmer hon om att de har sin första träning och hur hon briljerar på mittfältet. I dagdrömmarna kommer Zawadi fram till henne efter träningen och berömmer henne för hennes talang, och säger att hon definitivt har möjlighet att bli landslagsspelare när hon blir stor.

– Det kan jag se direkt, säger Zawadi i dagdrömmen. Du kommer att gå i mina fotspår.

Nilla kommer på sig själv med att le där hon sitter och

spanar ut över den ödsliga parkeringsplatsen. Det kan inte bli måndag snart nog.

Det är mörkt ute när Niclas och Nilla cyklar mot idrottsplatsen på måndagskvällen. Regnet faller lätt över dem. De kan inte riktigt urskilja vattendropparna men känner vätan i luften. Idrottsplatsen ligger enskilt i utkanten av byn omringad av tät skog, och över fotbollsplanen lyser elljusen med sitt vita sken nu på kvällen. Niclas och Nilla låser fast sina cyklar och rör sig mot omklädningsrummet. Huset där de byter om är rött och i trä. Dörren knirrar välbekant när Nilla drar upp den, och hon slås direkt av värmen från det trånga omklädningsrummet när hon stiger in.

På de väggfasta bänkarna sitter välbekanta ansikten, och trots att Nilla träffar nästan alla i skolan varje dag känns det speciellt att se dem här. Det är som om det händer något magiskt när de kliver över tröskeln till omklädningsrummet. De blir alla ett på något sätt, och alla gamla konflikter glöms när de tar av sig sina vanliga kläder och drar på sig Verums vita strumpor och blå träningsoveraller. Ett glatt sorl fyller rummet. Det är inte bara Nilla som har sett framemot årets första träning.

Nilla slår sig ner bredvid Lea. Hon är upptagen med att knyta fotbollsskorna, så Nilla buffar henne försiktigt i sidan för att få hennes uppmärksamhet.

– Har hon kommit än? säger hon lågt.

Nilla Fischer föddes den 2 augusti 1984 i Verum i norra Skåne. Där började hon spela fotboll i Verums GOIF innan hon som fjortonåring bytte till Verums IF och sedan till Kristianstad/Wä. Vid nitton års ålder värvades hon till dåvarande Malmö FF. Där spelade hon i åtta år innan hon gick till Linköpings FC. Nilla inledde karriären som innermittfältare, men hennes verkliga genombrott kom när hon 2013 skolades om till mittback. Under EM i Sverige den sommaren blev hon bästa svenska målskytt – trots att det var hennes första turnering som back – och efter mästerskapet blev hon värvad av den tyska storklubben VFL Wolfsburg. 2011 vann Nilla VM-brons med svenska landslaget och 2014 vann hon Champions League med Wolfsburg. Hon blev uttagen till världslaget 2017 och 2018, och hon tilldelades Diamantbollen 2018. Sommaren 2019 återvände hon till Sverige och Linköpings FC.

Diamantbollens motivering

Under året har hon fortsatt utveckla sitt spel,som redan tidigare var på högsta internationella nivå.Hon har också varit en nyckelspelare på vägen tillVM och som lagkapten ledde hon sitt klubblag till mästartitel,cupseger och final i Champions League.

Tack så mycket! Det känns väldigt stort att få ta emot det här priset. Jag känner mig oerhört hedrad och stolt över att vara en av svensk fotbolls stora. Och nu vill jag ta tillfället i akt och säga något till alla älskade flickor världen över: Jag vet hur det känns att bli hånad av killarna för fotbollens skull, för att du inte är tillräckligt bra eller för att du helt enkelt är bättre än vad de är, att någon säger till dig: ”Varför spelar ni inte på mindre plan, med mindre mål och en lättare boll”. Jag vet hur det känns när klubben eller tränaren inte stöttar eller står bakom dig. Jag vet exakt hur det känns. Orättvisa gör ont. Om jag stod här idag som man, med den karriär jag haft, så skulle jag aldrig mer behöva oroa mig ekonomiskt igen, inte mina barn heller. Vi spelar för att vi älskar sporten, vi spelar för livet. Därför vill jag säga till er tjejer: Sluta aldrig att spela fotboll, sluta aldrig att kämpa för jämställdhet och känn ingen tacksamhetsskuld, för vi är värda så mycket mer. Och alla ni pojkar, killar och framför allt män: Det är dags att komma in i matchen nu. För jämställdhet är något som gynnar oss alla, men det är något som vi måste göra tillsammans. Och helt ärligt: We have no more fucks to give. Tack!

författare

Jennifer Wegerup är författare och journalist. Hon skriver och rapporterar om fotboll för SVT, Expressen och italienska Gazzetta

dello Sport. ”Den här boken är väldigt viktig för mig personligen. Jag spelade fotboll i 17 år och fick som liten flicka ofta ta strid för min rätt att spela, och villkoren var alltid sämre än herrarnas.

För mig är det självklart att alla ska ha samma rätt till världens underbaraste sport –fotboll.”

Bettina Johansson är illustratör och det här är hennes fjärde bok om Charlotte som hon illustrerar. Hon har gjort många böcker för OLIKA, bland annat de populära Kivi-böckerna.

Anja är författare och journalist och bosatt i Malmö. Hon har tidigare varit verksam som sportjournalist och följt Nilla Fischers karriär på nära håll i flera år. När Anja skulle skriva den här boken, grävde hon specifikt ner sig i Nillas resa, som hon – till skillnad från Nilla i boken – gjorde i vuxen ålder. “Det är alltid speciellt att skriva om de spelare jag har följt så nära, att få berätta om dem ur ett annat perspektiv och skildra deras uppväxt. Jag ser dem så tydligt framför mig när jag skriver, både som personer och fotbollsspelare. Jag älskar också att skriva såhär fotbollsnördiga böcker, även om utmaningen är att få det att inte bara handla om fotboll. Här var den stora utmaningen att få Nillas fotbollsutveckling att gå hand i hand med hennes personliga utveckling. Det var klurigt men roligt att försöka få till.”

”Jag tyckte direkt att det lät roligt att göra en fotbollsbok, har själv mycket erfarenhet – fast mest från att titta på. Dessutom kändes det bra att bidra med en bok där tjejer spelar eftersom det är en bristvara. Det känns jätteroligt att vara delaktig i att skapa den här boken!”

Ta chansen, Charlotte!

Fler böcker för barn i skolåldern

från OLIKA förlag

Kapitelböcker fotboll ca 5–9 år

Satsa allt, Olivia! Snygg räddning, Hedvig!

Snygg fint, Therese!

Värsta målet, Kosse!

Kapitelböcker ca 9–12 år

Spionen på Spökskolan Mumien på Spökskolan

Isporten: Mörkt vatten

Isporten: Andra sidan

Isporten: Fångade

Isporten: Elden kommer

Gå på mål, MartaAllt mod jag har

Ta makten – för att det funkar!

Ladda ner BOKHANDLEDNINGAR kostnadsfritt på olika.nu

Fördjupa läsningen och ställ normkreativa frågor.

Nilla funderar på det Evin just sa, men vet inte om hon känner sig klokare. Allt gick så snabbt att hon inte förstår vad hon hade kunnat göra annorlunda. Men nu måste hon skaka av sig det. Matchen är ju fortfarande igång!

Den nya fotbollssäsongen börjar bra. Nilla ska få spela nio mot nio istället för sju mot sju. Laget får också en ny tränare, och det är ingen mindre än Zawadi Oduya, landslagslegendaren från Verum! Men det blir inte riktigt som Nilla har tänkt sig. Zawadi har helt andra planer för Nilla än vad hon själv har, och kärleken till fotbollen sätts på prov. Och den nya spelaren Evin, som Nilla är nyfiken på, gör henne bara förvirrad. Hur ska hon tackla de oväntade motgångarna?

Backa hem, Nilla! är inspirerad av landslagsstjärnan och Diamantbollenvinnaren

Nilla Fischers barndom.