9789185759170

Vınskolan

Mikael Mölstad

Stora

Vınskolan

Din kompletta guide till vinkunskap.

Redaktör, koncept och författare

Mikael Mölstad

Grafisk form och original

Tobias Kvant

Redaktör, fakta vinvärlden och korrektur

Regina Olvander-Mölstad

Oenologi- och vitikulturkonsult samt faktagranskning

K Felix G Åhrberg

Omslag

Tobias Kvant

Foto: Petter Bäcklund

Illustrationer

Mikael Mölstad

Fotografer

Claes Löfgren, Holger Edström, Petter Bäcklund

Övriga foton

Mikael Mölstad, Stellan Herner, Prowine Nordic, Wikipedia/ Wikimedia, Systembolaget,

Kullabergs Vingård, Thora Vingård, Bibliothèque Nationale (Paris), Unsplash, Pixit, CIVB Bordeaux, BIVB Bourgogne, British Museum, Magnus Elgqvist, Historische Museum (Pfalz), Landesmuseum (Trier), Musée des Arts décoratifs (Paris), California Wine Institute (San Francisco), Musée Cluny, Paris, Medelhavsmuseet (Stockholm), Museum des Antiker Kleinkunst (München), Pompeiisamlingen (Neapel)

© Millhouse Förlag AB Webbplats: millhouse.se e-post info@millhouse.se

Stora Vinskolan

© Millhouse Förlag AB, Stockholm 2026

Femte upplagan, första tryckningen

Tryckt via Italgraf Media AB, Stockholm 2026

Alla rättigheter förbehållna copyrightinnehavarna. Alla former av mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, får endast ske genom medgivande från copyrightinnehavarna.

ISBN 978-91-85759-17-0

Tack till Jane Sandström/Riedel Glass, Johan Magnusson (Magnusson Fine Wine), Dan Palmberg/ Lehman Glass/Expo Vinskåp (Prowine Nordic), Richard Tellström, Systembolaget, O ce International de la Vigne et du Vin (OIV, Paris), Apcor (Portugal), Deutsche Weininstitut, Calfornia Wine Institute, Wines of South Africa, ICE, Wines of Sweden, Lehr- und Versuchsanstalt für Weinbau (Wädenswil).

Extra stort tack till de som bidragit till de första utgåvorna av Stora Vinskolan: Johan Edström, Bengt Frithiofsson, Michel Jamais, Ia Orre Montan, Sara Norell, Jan Rosborn, Jonas H. Röjerman, Mikael Söderström, Lars Torstenson, Erik Videgård.

Avsnittet om Vin & Hälsa bygger på underlag från Dr Erik Skovenborg och Dr Svein-Erik Tronstad.

Best Wine Education book 2022

Innehåll 6 Förord 8

Pedagogisk handledning 10

betyder allt

i vingården

Så blir du vinprovare 13

Detta är vin 14

Att göra vin 15

Lätt att prova vin 16

Grunden i all vinprovning 17

Prova vinet så här 18

Olika sätt att prova vin 20

Så här för du anteckningar 22

Vinprovningsförslag 24

Vinets färg berättar mycket 26

6 5 7 2 3

Smak- och doftanalys 32

Varifrån kommer

doft och smak? 34

En doft – vilket vin? 36

Så här ska det inte dofta 38

Vin är också känsla 40

Druv- och vinkaraktärer 42

Vinprovarens ABC 45

När passar vilka ord? 47

Vinprovning, fakta och test 48

Druvan, vinets hjärta 51

Utan druvor inget vin 52

Detta finns i en vindruva 53

De främsta blå druvorna 54

Andra blå druvor 61

De främsta gröna druvorna 64

Andra gröna druvor 69

Vinprovning, fakta och test 72

Vinhistoria 75

Vinet i förhistorien 76

Grekerna och Dionysos 78

Romarna och Bacchus 80

Medeltidens munkar och handelsmän 82

Vinet och kolonisatörerna 84

Phylloxera – den stora katastrofen 86

Vinförvaring genom tiderna 88 Fusk, blu och förfalskningar 90

Viktiga personer genom vinhistorien 92

Ny teknik och nya marknader 93

Vinprovning, fakta och test 94 1

jordmåner

fiender

Vinlagring 159

Att lagra vin 160

Vinets utveckling på butelj 161

Vilka viner kan lagras? 163

Att bygga upp en vinkällare 164

När är vinet färdiglagrat? 166

Att investera i vin 167

Tips om lagringsplats 168

Vinprovning, fakta och test 172

Vin & mat 175

Mat och vin genom tusen år 176

Vinet genom måltiden

på klassiskt vis 177

Vin till aperitif och förrätt 178

Vin till fiskrätter 179

Vin till kött-, viltoch fågelrätter 180

Vin till ost 182

Vin till dessert 183

Hur smakar maten? 184

Hur smakar vinet? 186

Mat och vin i kombination 188

Vin i mat 190

Framtidens syn på mat och vin 192

Vinprovning, fakta och test 194

Vin & hälsa 197

Svårt studera vin och hälsa 198

Kan vin skydda mot hjärt-kärlsjukdomar? 199

Den franska paradoxen 200

Hälsobringande dryck i 5 000 år 200

Drick med förstånd 202

och hälsorisker 203

fakta och test 204

FÖRORD

INTRESSET FÖR V I N ST I GER i hela världen – inte minst i Sverige – även om konsumtionen inte ökar. Allt er uppskattar njutningen och kunskapen kring viner som är lite dyrare och godare. Intresset för att lära sig mer har därmed ökat stort.

Ju mer man vet desto roligare blir det att prova och prata vin. Vin har för många blivit en passionerad hobby där resandet i vinvärlden gör upplevelserna än större. Ja, nog är det en fantastisk utveckling vi svenskar har upplevt under bara ett par generationer. Aldrig tidigare har det hållits så många vinprovningar och vinkurser.

Med den svenska vinproduktionen på uppåtgående kommer vi också allt närmare hur druvor odlas och vin produceras. Samtidigt har gårdsförsäljningen gjort det möjligt att köpa med sig några askor vilket har uppskattats stort. Dessutom har det inneburit en viss uppluckring i den svenska statens rigorösa hållning till försäljning av alkohol. Både staten och dess invånare ser nu mer nyktert på vårt förhållande till alkoholkonsumtion.

Jag önskar dig välkommen till Stora Vinskolan. Den mest omfattande boken i sitt slag i Sverige. Denna uppdaterade upplaga är den femte. Grundupplägget bygger på den första heltäckande svenska vinskolan som kom ut 1996 – vilken har nyskrivets och reviderats sedan dess. Stora Vinskolan är Sveriges mest sålda vinbok genom tiderna.

Stora Vinskolan är uppbyggd som en vinskola i tolv lektioner och är på så sätt perfekt för alla former av vinkurser – men kan lika gärna läsas som vinunderhållning i delar eller, tack vare sitt enorma informationsmaterial, användas som en referensbok. Med sina nästan fyrahundra vinfrågor är Stora Vinskolan också en underhållande quizbok i ämnet vin.

Jag önskar dig många trevliga stunder som förhoppningsvis kommer att vidga dina vyer kring vinets värld. Samtidigt vill jag också tacka alla medarbetare, vänner och familj – i synnerhet min hustru. Utan deras medverkan, idéer och stöd hade detta verk inte varit möjligt.

Stort nöje önskar vinvännen,

Hör av dig!

Har du kommentarer om innehållet eller specifika frågor vill jag att du hör av dig. e-post: info@millhouse.se

Stora Vinskolan podcast

Till Stora Vinskolan hör också en podcast där far och son Mölstad på ett underhållande sätt går igenom kapitel för kapitel i boken. Finns där poddar finns – sök på Vinskolan.

Läs mer: goda-nyheter.se/podcasten-vinskolan

Goda Nyheter

Detta är mitt nyhetsbrev med det senaste om mat, dryck och krogar. Det kan du läsa och prenumerera på.

Läs mer: goda-nyheter.se

Vad ska man med vinkunskap till? För många handlar det om att lära sig njuta av finare viner.

Genom att lägga ner glaset nästan horisontellt bildas en tunga på vinet – det är där du studerar vinets färg i första hand.

Vinets färg berättar mycket

Vinets utseende, främst färgen, är betydligt intressantare än vad många tänker på. Faktum är att synintrycket av vinet o a förstärker upplevelsen av ett nt vin. Utan att se färgen på vinet kan det bli svårt att bedöma vinet rätt.

I detta avsnitt ska vi titta på några typiska viner och dess färger. Med lite träning kommer vinets färg att avslöja mycket för dig.

När du tittar på vinet ska du också studera:

Ω Klarhet. Är vinet kristallklart, blankt, slöjigt eller oklart/grumligt?

Detta ska du titta på

Yttre kanten

Den är oftast nästan genomskinlig med bara en svag färgton.

Inre kanten

Här avslöjas mycket om vinets ålder.

Ω En rödlila ton visar ett mycket ungt vin.

Ω En klarröd ton avslöjar ett ungt moget vinet.

Ω En tegelfärgad ton visar ett moget vin.

Ju äldre vinet blir, desto mer brunorange blir denna ton. Hos ett ungt koncentrerat vin är denna kant också smalare, för att blir bredare med åren.

Mellanpartiet

Här ser du vinets färgintensitet och djup.

Ω Lyster. Titta på vinytan. Är den spegelblank eller matt?

Ω Färgdjup. Hur kra ig är färgen? Från tät till genomskinlig.

Ω Kolsyra/mousse. Hur na är bubblorna i det mousserande vinet?

Ω Viskositet. Till utseendet hör också viskositeten eller tätheten. Viskositeten bedöms genom att titta på hur vinet rinner tillbaka längs kanterna. Ju mer alkohol eller sötma det nns i vinet, desto er gardiner och högre viskositet. Det har inget med kvalitet i sig att göra.

Kärnan

Visar koncentrationen och kraften hos vinet.

Ett lätt, ungt vin ser man nästan igenom. Hos ett fylligt, extraktrikt vin är färgen nästan svart.

Luta glaset rejält för att få en så stor vinyta som möjligt att titta på.

Yttre kanten

Inre kanten

Mellanpartiet

Kärnan

1. Ung, omogen bordeaux

En klassificerad röd bordeaux efter ett års fatlagring.

Ω Den yttre kanten är relativt smal, med en svag blålila ton.

Ω Den inre kanten har en klar blålila ton.

Ω Mellanpartiet har en intensiv purpurröd ton.

Ω Kärnan är nästan ogenomskinlig med en djupt blåröd färg.

2. Mogen bordeaux

En klassificerad röd bordeaux som börjat mogna efter 8 år.

Ω Den yttre kanten har en svag brun ton.

Ω Den inre kanten har en klar orange ton.

Ω Mellanpartiet har fått en djupare, rubinröd ton.

Ω Kärnan har fortfarande en djup färg, men är inte längre ogenomskinlig.

3. Äldre, mogen bordeaux

En helt mogen, klassificerad röd bordeaux efter 18 år.

Ω Den yttre kanten har en lätt mahogny-ton.

Ω Den inre kanten har en nästan lysande rödbrun ton.

Ω Mellanpartiet har en mycket mogen röd ton mot orangebrunt.

Ω Kärnan har tappat sin djupa färg och drar något mot brunt.

4. Övermogen bordeaux

En 50-årig övermogen bordeaux av bättre kvalitet.

Ω Den yttre kanten är bred och mycket blek.

Ω Den inre kanten har tappat lystern och är utan liv.

Ω Mellanpartiet har en brun, lite osund ton.

Ω Kärnan har åter blivit djup, men nu p g a oxidering.

5. Ung bourgogne

En bra röd bourgogne från Côte de Nuits. På väg att mogna efter 3 år.

Ω Den yttre kanten har en svag purpur-ton.

Ω Den inre kanten har en fin rubin-lyster med en dragning åt orange.

Ω Mellanpartiet har en elegant Bourgogne-röd ton.

Ω Kärnan har en vacker, djup färg.

6. Mogen bourgogne

En helt mogen, kvalificerad röd bourgogne efter 18 år.

Ω Den yttre kanten har en svag orange ton.

Ω Den inre kanten har en mahogny-ton med dragning åt orange.

Ω Mellanpartiet har en vacker, djup, brunröd ton.

Ω Kärnan har fortfarande en elegant, djup Bourgogne-färg.

7. Ung beaujolais

Ett ett-årigt beaujolais-vin av hög kvalitet. Färdigt att dricka.

Ω Den yttre kanten är nästan färglös och ganska bred.

Ω Den inre kanten har en nästan julröd ton med en dragning åt ljuslila.

Ω Mellanpartiet har en frisk, klarröd färg utan stort djup.

Ω Kärnan har sällan någon koncentrerad djup färg.

8. Mogen syrah

Ett kvalificerat syrah-vin från Norra Rhône, ca 6 år gammalt.

Ω Den yttre kanten har en markerad röd ton.

Ω Den inre kanten har en lätt svartvinbärston.

Ω Mellanpartiet har en djup, svartvinsbärsfärg, i huvudsak ogenomskinlig.

Ω Kärnan har mycket djup, mörkt röd färg, nästan som portvin.

Smak- och doftanalys

Ett grundläggande krav vid vinprovning är att kunna analysera vad man doftar och smakar. Detta brukar kallas vinsensorik. I denna grafik finns alla grundtyper av dofter och smaker. Här får du hjälp att analysera fram de mer exakta begreppen för de smak- och doftförnimmelser du känner. Ett bra sätt att få grepp om något som annars kan kännas ogripbart.

Gör så här: Börja i mitten och bestäm vilka olika grundtyper av till exempel dofter du känner. Gå sedan igenom dem en och en, ut från mitten till den enstaka doften. Exempel: du känner en fruktdoft. Men vilken typ av frukt är det? Tropisk? Läs i listan för tropiska frukter och se vad som stämmer bäst.

Druv- och vinkaraktärer

För att njuta av ett vin behöver du inte analysera färg, doft och smak – även om det är både kul och nyttigt. Vill du ägna dig åt vinprovning mer professionellt är det en nödvändig övning. Här får du en översikt av de vanligaste druvorna och de färg-, doft- och smakassociationer som upplevs. Läs mer om de enskilda sorterna i druvavsnittet.

Blå druvor/rött vin

Cabernet Sauvignon

Typisk karaktär: Svarta vinbär, grön paprika.

Färg: Mörkt blåröd (ung). Tegel till brunröd (mogen).

Doft: Svarta vinbär (bär och saft), färska örtkryddor och biggaråer (ung). Cederträ, stall, löv, viol och läder (mogen).

Smak: Koncentrerad svartvinbärsfrukt och lakrits eller med mynta och garvsyra (ung). Tobak, läder, multnadstoner och syltig sötma (mogen).

Cabernet Franc

Typisk karaktär: Hallon, örtkryddor.

Färg: Ljust cerise (ung). Tegel mot rödbrun (mogen).

Doft: Gräsig/örtig med bärtoner av hallon/röda vinbär (ung). Torkade örtkryddor, hö och viol (mogen).

Smak: Svarta vinbär, hallon och örter (ung). Djupare örtig med moreller och läder (mogen).

Merlot

Typisk karaktär: Plommon, mörka körsbär.

Färg: Tät blåröd (ung). Mörkt brunröd (mogen).

Doft: Plommonsyltig och örtig (ung). Läder och animaliska toner med plommonsylt (mogen).

Smak: Söt plommonfrukt (ung). Komplex mjuk frukt med inslag av björnbär/blåbär (mogen).

Pinot Noir

Typisk karaktär: Jordgubbar, viol.

Färg: Ljusröd med blåa toner (ung).

Tegel/orange (mogen).

Doft: Hallon, blåbär och kryddor (ung). Söta skogsbär, hallon, solvarma jordgubbar och inslag av viol (mogen).

Smak: Bärigt, frisk och kryddig (ung). Harmoniska bäraromer med hallon, blåbär/björnbär med violtoner och garvsyra (mogen).

Gamay

Typisk karaktär: Hallon, röda vinbär.

Färg: Ljust röd med blåtoner (ung). Ceriseröd mot tegel (mogen).

Doft: Som mycket ung hallon och skumbanan – senare bärig, kryddig med liten rökighet. Som mogen drag av Pinot Noir med kryddiga violtoner.

Smak: Hallon, körsbär och fräscha syror (ung).

Pinot Noir-stil med mjuka violtoner (mogen).

Tempranillo

Typisk karaktär: Blåbär, körsbär, dill.

Färg: Rubinröd (ung). Rödbrun (mogen).

Doft: Blåbär, körsbär (ung). I traditionell stil: jordgubbar, kryddor och ka e.

Smak: Mörka bär, körsbär och blåbär. I traditionell stil (med amerikansk ek) med vanilj och smörkola. Med fransk ek något strävare. Med ålder mer dillkaraktär och träbetonad ek.

Syrah

Typisk karaktär: Björnbär, vitpeppar.

Färg: Tät blåröd (ung). Mörkt röd mot rödbrun (mogen).

Doft: Blåbär, svarta vinbär och skogshallon med inslag av vitpeppar (ung). Komplexa mognadstoner med multnade löv, lakritsrot och viol (mogen).

Smak: Som ung kryddigt pepprig, örtig med koncentrerat inslag av mörka bär. Djup björnbärsfrukt, katrinplommon och peppar med inslag av tjära, lakrits och viol (mogen).

Grenache

Typisk karaktär: Körsbär, kryddörter.

Färg: Mörkt violett/blåröd (ung). Tegelröd till rödbrun (mogen).

Doft: Bärig med körsbärstoner, lätt kryddpepprig (ung). Kryddigt örtig med inslag av russin (mogen).

Smak: Örtigt pepprig körsbärsfruktig med jordiga inslag (ung). Komplex mjukt fruktig med inslag av dadlar och biggaråer med peppartoner (mogen).

Sangiovese

Typisk karaktär: Körsbär, plommon.

Färg: Blåröd (ung). Tegelfärgad (mogen).

Doft: Tydlig körbärsdoft med färska örttoner (ung). Mer inslag av svart te och tomat (mogen).

Smak: I klassisk stil: körsbärsmak och örtighet. I modernare stil: mer plommon och ny ek (vanilj).

Med ålder mer tomat/grönsaker i tonen med inslag av torrt lite beskt te. Frisk med förhållandevis sträva tanniner.

Gröna druvor/vitt vin

Chardonnay

Typisk karaktär: Citrus, smör och tropisk frukt

Färg: Gyllengul med gröna facetter (ung) utan fat.

Djupare gul med fatjäsning/lagring (mogen).

Doft: Fräsch med gröna äpplen och citrus (ung utan fat). Tropisk frukt och rostat bröd med vanilj (ung med fat). Smörig med mineral (mogen utan fat). Mer smörkola och rostton (mogen med fat).

Smak: Syrlig med gröna äpplen (utan fat). Smörig med tropisk frukt, nötter och rostat bröd (mogen med fat).

Riesling

Typisk karaktär: Gröna äpplen, petroleum.

Färg: Klar med grön ton (ung). Gyllene (mogen).

Doft: Blommig, gröna äpplen, mineral och ofta petroleum (ung). Djupare petroleum med honung (mogen). Mer gummiton för Nya Världen-riesling.

Smak: Rik syra och frukt med mineral (ung). Djup, komplex frukt med honungstoner (mogen).

2Druvan, vinets hjärta

Druvan är en av världens äldsta kulturväxter. Från början har den vuxit vild i stora delar av världen. Som dryck har den tillhört människans kosthåll ända sedan man kunde göra de första lerkärlen. Genom årtusenden har nya druvsorter utvecklats genom naturliga mutationer och korsningar. Idag pågår ett aktivt korsningsarbete för att få fram druvor med större härdighet för värme och sjukdomar. Samtidigt är intresset för gamla druvsorter större än någonsin.

2 DRUVAN, VINETS HJÄRTA

Cheval Blanc utgör den nästan sextio procent av cuvéen.

Det andra stora området för Cabernet Franc är Loire. Där görs ofta lätta, charmiga viner som påminner mer om beaujolais i stilen. Idag görs också mer lagringsdugliga viner med fin komplexitet i synnerhet från Chinon. I Anjou gör man till och med en rosé, Cabernet d’Anjou. I Italien är den större än Cabernet Sauvignon. Stilen är vanligen närmare Loire än Bordeaux. Den säljs ofta som bara Cabernet i norra Italien.

I Nya Världen finns relativt lite Cabernet Franc. Hos de flesta producenterna används den för att kopiera Médoc-receptet med Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot.

Gamay ger några av vinvärldens mest populära drycker – vinerna från Beaujolais. I det sydligaste av Bourgognes vindistrikt trivs den utmärkt. Jordmånens kombination av granit och lera ger ett charmfullt vin. Beaujolais är till mer än nittio procent täckt av Gamay. Totalt i Frankrike är den mer odlad än Cabernet Sauvignon.

En framgångsfaktor för Gamayvinerna är det traditionella sättet på vilket de framställs. Metoden kalllas macération carbonique . Den innebär att hela druvor placeras i en sluten tank. De understa druvorna krossas av tyngden från de översta och börjar jäsa. Den koldioxid som bildas vid jäsningen täcker de hela druvorna som börjar jäsa inifrån vilket extraherar maximalt med färgämnen men minimalt med tannin. Efter några dagar pressas druvorna och får jäsa färdigt på vanligt sätt. Produkten blir ett fruktigt vin, med viss sötma och begränsad strävhet. I slutet av 1900talet startade en omfattande naturvinsrörelse i Beaujolais, vilket lockat många entusiaster till distriktet. Idag görs många lagringsdugliga viner på

Gamay framför allt från Morgon och Moulin-à-Vent.

Gamay är relativt vanlig i Touraine i Loire. Den förekommer i Oregon och blir vanligare i Kalifornien där deras Napa Gamay dock är en annan druva (Valdiguié). En blandning med Pinot Noir/Gamay (där Gamay får utgöra max två tredjedelar) kallas Bourgogne Passe-tout-grains. Druvan utgör också basen för Mâcon Rouge. I Schweiz görs Dôle på Gamay och Pinot Noir.

Grenache/Garnacha Grenache är en av världens mest odlade blå druvor. Den ger stor avkastning och trivs i hårda klimat med mycket sol och vind. Grenache har rykte om sig att vara dåligt pigmenterad och därför passa bra till framställning av roséviner. Ett av världens främsta rosévin, Tavel från södra Côtes-du-Rhône, är just hundra procent Grenache. I vanliga Côtes-duRhône dominerar den ofta druvblandningen.

Med hård beskärning och kontrollerat uttag kan den ge riktigt mörka viner. I Châteauneuf-du-Pape är Grenache viktigaste druvan. Det finns producenter som gör rödviner med närmare nittio procent av dru-

Grenache är en spansk druva med ett gott rykte i södra Frankrike.

van. I Languedoc är den mycket vanlig, gärna i kombination med Syrah och Mourvèdre i druvblandningen som kallas GSM. I Banyuls, vid spanska gränsen, ger den portvinslika starkviner.

Allra störst är den i sitt ursprungsland Spanien där den heter Garnacha. I Rioja blandas den med Tempranillo, i Navarra och Katalonien ger den allt intressantare viner där låg avkastning ger högre koncentration. I övriga Spanien kan den ge mycket höga sockerhalter. Traditionellt i sin bleka och högproduktiva form behöver den blandas med mer aromatiska sorter. På Sardinien heter den Cannonau och ger kraftiga viner med samma namn. I den nya vinvärlden finns en hel del Grenache. Den tillhör Kaliforniens populäraste rödvinsdruvor även om den historiskt sett mest ingått i namnlösa druvblandningar. I Australien ligger den odlingsmässigt bland de främsta av de blå druvorna, efter bl a Shiraz. Vanliga doftassociationer är björnbär, blåbär, hallon, lakrits och örtkryddor.

Nebbiolo Den ädla druvan i den italienska regionen Piemonte. Ger viner som barolo, barbaresco och gattinara. Den långsamt mognande druvan odlas på branta sydsluttningar runt staden Alba som är en av Italiens gastronomiska huvudorter. Namnet kommer av nebbia, det italienska ordet för dimma. Vid skörden är vinbönderna ofta insvepta i en dimma som närheten till alper och Medelhav skapar.

Vinerna av druvan kan vara alltifrån fruktiga, feminina och lättdruckna till kärva, nästan svarta, mycket sträva och lite bittra i smaken. Ett exempel på det fruktiga är Nebbiolo d’Alba. Bland de sträva finns förstås urtypen för barolo – ett av Italiens mest långlivade viner. I norra Piemonte kalllas den Spanna och ger enklare viner. Den odlas i Lombardiet, under namnet Chiavennasca, där den inte sällan

Grekernas värld under århundradena före Kristus sträckte sig över hela Medelhavet – men deras innanhav fanns mellan Grekland och mindre Asien (nuvarande Turkiet). (Dagens vinodlingsområden i mörkgrönt).

Grekerna och Dionysos

När grekerna under antiken koloniserade Medelhavet, kring 1000 år före Kristus, förde de alltid med sig vinplantor. På vissa håll fanns dock redan vinodlingar skapade av fenicierna. På andra håll fann de till sin förvåning att rankan redan växte vild – till exempel i Provence.

Vinodlingar förekom i antikens Grekland på både fastland och öar, men först när nuvarande Italien och södra Frankrike koloniserades, hittade man ideala odlingsplatser. Italien kallades av grekerna Enotria – vinlandet – och vinet därifrån blev en viktig ”kolonialvara”. Ett ertal druvsorter som blev berömda under den grekiska högkulturen nns kvar än idag och växer också på samma sluttningar som då. Kända exempel är Syditaliens

Greco (greken) och Aglianico, troligen grekiska druvan Hellenic.

Vinerna transporterades över Medelhavet i speciella transportamforor av lera. Dessa stod upprätt under sjöresan nedstuckna i ett tjockt lager sand. Vid tätning användes vanligen pinjekåda –vilket kan vara starten för retsina-vinernas karaktäristiska kåddo .

Under hela antiken dracks gärna och mycket vin. Det handlade inte bara om kvantitet utan även om kvalitet. Distrikt och årgångar diskuterades livligt. Vinet blandades alltid med vatten – o ast en del vin och två delar vatten. Det var också nästan alltid kryddat med olika läkande örter och andra smaksättare.

Under denna tid skapades den omfattande dionysoskulten. De många festerna till denna vinguds ära utvecklades under 400-talet före Kristus. En av dem ägde rum på Akropolis östsluttning med sång, spel, dans och örtblandat vin i massor.

Bättre bemedlade möttes hemma till symposier. ”Symposium” betyder att trä as och dricka vin. Ungefär som våra dagars vinprovningar. Då ställde man fram en vinprovarservis dekorerad med bilder ur dionysoskulten. Från en kara , kallad amfora, fördes vinet över i ett stort kärl, krater, där det blandades med vatten från en kanna kalllad hydria. Att dricka outspätt vin ansågs brutalt och ociviliserat. Via serveringskannan, oinochoe, hälldes sedan vinet i det ata dryckeskärlet på fot – kylix. Allt detta var en viktig ritual.

Grekernas vinsymposier var inte enbart ett uppsluppet vinskvättande med kottabosspel (se nedan). Här dry ades också människans förhållande till livet och Dionysos gudomliga dryck. Eller för att citera losofen Sokrates: ”Vinet lättar och klarar sinnet och vaggar tankens oro till vila –det väcker glädjen åter och är som olja för en tynande livslåga.”

Vinet användes o a i läkekurer. Inte minst rekommenderades det av Hippokrates, läkekonstens fader som föddes på ön Kos cirka 460 före Kristus. Han ansåg att vinet var både febernedsättande, desin cerande och urindrivande. Det fanns också en medvetenhet om faror med vin.

Vem var

Dionysos?

Dionysos är en mytisk figur som hade stor påverkan under hela antiken. Bacchus är hans romerska namn och därmed samma gestalt. Dionysos var en natur- och fruktbarhetsgud – nästan alltid förknippad med vin, rus och extas. Han ansågs vara son till Zeus. Dionysoskulten skapade begrepp som extas, entusiasm och orgie – vilket lockade många. Dionysoskulten lade också grunden till det antika dramat.

Grekernas amforor skapade möjligheter att transportera och lagra vin. Genom en förslutning med kork tätad med kåda kunde bra viner lagras i flera decennier. Detta var sedan inte möjligt förrän flaskan blev vanlig på 1600-talet.

Dionysos under en resa på sitt skepp sedan han mirakulöst nog lyckats få en vinranka att växa på skeppsmasten. (En ”Kylix”, ett dryckeskärl, ovanifrån, från 500-talet f Kr.)

Under grekernas symposier var vinet en viktig ingrediens – och det hela avslutades ofta med att spela kottabos.

Platon hade till exempel bestämda åsikter om ungdom och vin: ”Gossar under 18 ska icke smaka vin, ty eld ska ej tillföras eld”.

På dionysosfester och symposier roade sig gästerna o a med spelet Kottabos. Det var ett sällskapsnöje som gick ut på att kasta en vinskvätt mot ett metallfat som balanserade på en speciell ställning. Den som ck ner skålen vann om stilen var den rätta.

Kottabos uppfanns i södra Italien runt år 600 före Kristus och spred sig över hela den antika kulturvärlden. Under trehundra år var Kottabos en av de stora idrotterna tillsammans med bland annat brottning, diskus och löpning.

5 VINKÄLLAREN

ekfat kan rekonditioneras så att de får egenskaper nästan som

Olika eksorter ger olika smak

Eksorter som används för vinlagring kommer främst från olika områden i Frankrike som Nevers, Allier, Limousin och Vosges (Vogeserna). Andra kända ursprung är Slovenien, Slavonien (del av Kroatien) och Tennessee i USA . Många experimenterar även med ek från andra länder.

Valet av eksort har stor betydelse för vinet. Vitek från USA (quercus alba) är till exempel mer aromatisk än den europeiska skogseken (quercus robur). Nästan lika viktigt är behandlingen av virket. Största skillnaden är att stavarna till amerikanska ekfat normalt sågas och torkas på svag värme. I Frankrike klyvs träet med en kil och torkas utomhus i era år.

En sågad ekstav har öppna brer och mer uppruggad yta och ger därför ifrån sig mer aromämnen (o a vanillin). En kluven stav har tätare brer vilket underlättar för garvsyran att tränga fram. Med andra ord: amerikansk ek ger mer aromatiska viner, fransk ek ger mer tanninrika viner.

Amerikansk ek används mestadels i USA , men även i Spanien (traditionellt i Rioja). Fransk ek används på de esta håll i världen där man önskar mer ekaromer – idag även i USA .

På grund av framställningssättet är ett franskt ekfat nästan dubbelt så dyra som ett amerikanskt. Ett nytt 225-liters fat (barrique) från en känd tunnbindare i Frankrike kan kosta upp mot tiotusen kronor vilket ska fördelas på de knappt trehundra askor som utvinns.

Kuber, flisor och pulver

När vinerna från Nya Världen blev populära i slutet av förra seklet var många förvånade över att de verkade ha legat på ekfat trots att priset var så lågt. Svaret var att en ekkaraktär var tillsatt. Principen bygger på att rostade små ekkuber, flisor eller pulver tillförs vinet direkt i jästanken eller efteråt. Det förekommer också stavar och essenser. Idag är detta en vanlig metod bland massproducerade viner i hela världen. Även om det talas tyst om det.

Buteljering

När vinet anses färdiglagrat är det dags för dess slutliga förvaringsform: buteljen. Vilken tid på året vinet fylls på aska är beroende på vintyp och hur länge vinet är tänkt att mognadslagras.

Normalt sett sker askfyllningen av vita viner i mars-april – cirka ett halvår e er skörd. Röda viner av bättre kvalitet ligger o a arton månader på fat och buteljeras på senvåren – cirka ett och ett halvt år e er skörd. Generellt vill odlaren att buteljeringen ska vara avklarad innan årets druvskörd tar över arbetet på gården.

Buteljeringen sker o ast i en automatisk tappningslinje. Alla vinfabriker och större vingårdar har en egen anläggning. I många större vinländer nns också mobila anläggningar som yttas runt mellan vingårdarna. Många små odlare tappar fortfarande vinet för hand e ersom det inte lönar sig att investera eller hyra en anläggning.

En buteljeringsanläggning är ett under av rostfritt, hygien och e ektivitet.

Vinflaskan (1) (alltid ny) placeras på ett löpande band. Först tvättas den med ånga och torkas (2). Ren och torr fortsätter flaskan till påfyllningen – ett roterande system där ett antal flaskor fylls kontinuerligt (3). Vinet kommer direkt från stora tankar där det färdiga vinet finns

blandat till sin slutliga smak. Mellan tanken och påfyllningen sitter ett slags membranfilter som ska ta bort oönskade partiklar. Åter ute på bandet förses flaskan med kork eller skruvkapsyl. Korkarna trycks via en rörtratt ner i flaskan genom tryckluft (4). En kapsel förs på direkt därefter

och gjutes fast med värme (5). Nästa station är etiketteringen (6). Där roterar flaskan och får etikett och pallium (halsetikett med t ex årgång) påklistrad. Alla färdiga flaskor åker sedan direkt till slutstationen (7) där de packas automatiskt i kartonger eller manuellt i trälådor.

Dekantering

Att dekantera ett vin innebär att hälla över vinet från en aska till en kara . I undantagsfall direkt i glaset. Detta görs av tre anledningar:

Ω Med unga viner för att låta vinet komma i kontakt med lu ens syre och därmed börja utvecklas lite snabbare.

Ω Med äldre viner för att avskilja vinet från den fällning eller bottensats (dépôt) som fällts ut under lagringen.

Ω Ett dekanterat vin i en vacker kara förhöjer hela upplevelsen av vindrickandet. Ett nog så viktigt argument.

De hjälpmedel som behövs är: en bra korkskruv med kniv, en servett, ett ljus (eller en cklampa), en kara och ett glas. Flaskan kan dekanteras stående – om den varit stående någon dag så att fällningen lagt sig på botten. Tas askan direkt från liggande måste den också dekanteras liggande så att fällningen inte yter runt i vinet.

Vilka viner ska dekanteras?

Nästan alla unga viner mår bra av att dekanteras –förutom att det ser trevligt ut.

Gamla viner ska naturligtvis dekanteras för att få bort instängd do och fällning. Men var försiktig med för tidig dekantering. Är vinet gammalt och moget kan de na do erna försvinna snabbare än du önskar.

Gammal röd Bordeaux av god kvalitet bör dock kunna dekanteras 2–4 timmar innan serveringen. Rött portvin ända upp till 10 timmar i förväg.

Specialdekantering

Ω Gammal röd Bourgogne dekanteras helst från askan direkt i glaset. Detta för att vinet är ömtåligt och har sin mesta do direkt e er öppnandet. Häll försiktigt så den nkorniga fällningen inte följer med – en vanlig nmaskig kökssil kan vara en hjälp.

Ω Vintage Port innehåller mycket fällning. Flaskan är dessutom svart så stearinljus fungerar inte. Ställ kara en på bordet och dekantera genom en tratt med sil (portvinstratt). Lyckas inte det använd ett vanligt ka e lter. Får du inte upp korken nns speciella tänger som glödgas för att knäcka bort både glas och kork.

5

5. Om flaskan innehåller fällning placeras ett ljus under flaskhalsen. Fatta kara en i ena handen och flaskan (flaskkorgen) i den andra. Häll sedan över vinet i lugn och jämn takt. Titta genom flaskan mot ljuset för att se när fällningen når halsen och det är dags att stoppa dekanteringen. 1 2 3 4

Klassisk dekantering

1. Skär av folien under eller ovanför klacken på flaskhalsen. Eller för säkerhets skull: ta bort hela folien.

2. Torka rent ordentligt runt korken – oftast är det bara lite ofarligt mögel från intorkat vin.

3. Skruva i korkdragaren så långt det går. Om du har en kyparvariant gör du det i två steg.

4. Torka rent runt flaskans mynning. Dekantera direkt

om vinet är ungt och utan fällning.

Praktiska tips

Hur håller man flaskan? Det enklaste är naturligtvis att greppa rätt över mitten. Nackdelen är dock att du inte når speciellt långt när du vill servera gäster korrekt vid en middag.

Här är två bra sätt att hålla i flaskan för att kunna nå långt. Vid den översta varianten tar man stöd av lillfingret i inbuktningen – i den undre är det långfingret som ger stabilitet.

Ett bra sätt att hålla ett vinglas stadigt (speciellt när du minglar) är att sätta ett finger under foten. Undvik alltid att hålla i glasets kupa.

En vinkara förhöjer upplevelsen av vinet betydligt. Dessutom är det ett bra sätt att bara kunna ta ”ett glas vin” till maten – eftersom resten av flaskinnehållet genast kan ställas in i kylen.

Ska du servera ett nytt vin men vill använda samma glas är det en bra idé att ”vinera” glaset. Det innebär att man fyller på någon centiliter av det kommande vinet i glaset och låter det rulla runt. Vinet hälls sedan ut.

Ett missuppfattning – även på restaurang – är att glaset ska fyllas nästan till bredden. En vinnjutare vet hur mycket större upplevelsen blir om det också finns plats för luft.

8Vinlagring

Det påstås att alla viner vinner på lagring. Är

det så, och i så fall varför? I grunden beror det

på att vinet utvecklas under inverkan av den lilla mängd syre som stannat kvar i flaskan – mellan vätskeytan och korken. Vad som sker är en mängd komplicerade biokemiska reaktioner som gör vinet mer exklusivt i smaken. Många satsar därför på att investera i vin för att tjäna pengar.

Men vilka viner ska jag då köpa – och var och hur ska jag lagra dem? Och inte minst – hur vet jag när det är klart att drickas? Hur du nu än gör är alltid bästa rådet: köp flera flaskor än du tänkt så kan du prova efterhand utan att ta den sista buteljen för tidigt.

Lyckan för varje vinälskare är en vinkällare med snygg inredning och massor av plats för vinrariteterna.

Tips om lagringsplats

De esta vinvänners högsta önskan är en egen vinkällare. Få kan dock förverkliga drömmen om ett speciellt rum fyllt med spännande vin askor där man kan kontemplera över en mogen bordeaux i skenet av några stearinljus.

Många hem har generellt få platser där det går att skapa vinförvaring. Det lilla vinstället ovanpå kylen eller köksskåpen är som exempel alltid dåliga lagerplatser. Även om det kan fungera som mellanstation för vardagsviner.

Ett alternativ för dig med viner som inte ska långlagras är en garderob. Utrymmen under trappor kan också fungera för korttidslagring. Generella krav för dessa platser är att de ska vara mörka och hålla en hyggligt jämn temperatur över dygnet. Ska du inte långlagra dyra viner kan du försaka perfekt fuktighet, exakt stabilitet och idealisk temperatur.

Vinskåp och vinkylar

Kan du inte bygga din drömvinkällare men ändå vill ha perfekta vinlagringsförhållanden är ett vinskåp det rätta. Ett riktigt vinskåp är, till skillnad från en vanlig vinkyl, byggt för lagring av vin under perfekta klimatförhållanden under lång

För några är detta ett tecken på yttersta lyx – ett ädelträskåp i vardagsrummet.

tid. Temperatur och fuktighet kan ställas in exakt e er dina krav.

Vinlagringsskåp nns i många olika utföranden – från rostfritt till naste jakaranda. En del fungerar som eleganta vitrinskåp för vin. De är gjorda för att kunna pryda en matsal eller vardagsrum – och kostar däre er. De esta andra vinskåp är mindre påkostade och rymmer också betyd-

ligt er askor i förhållande till volymen. Vissa nns i modulsystem och andra kan fungera som rumsavdelare. En ytterligare möjlighet är att platsbygga ett vinskåp i exempelvis ett kök. Det nns prefabricerade väggmoduler med utrymme för hyllor och fack för lådor. Hur du än bygger nns det kylaggregat som passar.

En vinkyl är i jämförelse bara ett slags kylskåp för vin som bör placeras i köket. Där lägger du viner från vinkällaren eller vinskåpet som ska konsumeras inom en snar framtid. De nns många modeller med olika inredning och olika nesser. Ett budgetalternativ är att ska a ett begagnat kylskåp – det kan fungera minst lika bra. Undvik dock de gamla typerna med vibrerande kompressorer.

Några vinkällartips

En termometer och hygrometer hör till varje vinkällare.

Ω Tänk på att kartong (t ex vinlådor) snabbt drar åt sig fukt och blir förstört.

Många vinsamlare som inte har möjlighet till vinkällare eller större vinskåp väljer att hyra utrymme för sina viner. I många städer nns möjlighet hyra lagringsplats i stora gemensam källare med perfekt klimat. Skåpen, eller snarare burarna, rymmer allt från några tiotal askor till era hundra. Många av dessa kollektiva vinlagringskällare erbjuder även möjlighet till vinprovningar och hjälp med inköp av intressanta samlarviner.

Ω En termometer och hygrometer (fuktmätare) ska alltid nnas.

Ω Etiketter som du är rädd för att skada kan du spreja med vanlig hårspray.

Ω Mycket led-ljus förhöjer garanterat e ekten av de glittrande askorna.

Ω Täck gärna golvet med tvättad singel – det utjämnar fuktigheten.

Ω Gör en bokföring för dina viner – det nns många olika system. Från böcker till appar.

En liten vinklimatanläggning är en bra investering för att vinerna ska mogna långsamt och säkert.

Vin i mat

Det är inget nytt påfund att smaksätta mat med vin. Redan under antiken var vin en viktig del i matlagningen. Förmodligen är det en av de äldsta smaktillsatserna. Och det ger inte bara smak – vin bidrar också med syra som till exempel kan balansera skkött. För viltkött gör vinsyran i rödvinsmarinaden att steken blir mörare.

Konserverar och förstärker

Alkoholen i vin är också ett bra sätt att konservera mat som är tillagad – förutsatt att alkohol inte kokas bort vid tillagningen. En stor gryträtt kan lätt sparas utan kyla om man slår en aska vin i den innan den ställs undan. Liknande metoder har använts redan i förhistorisk tid. När du steker mat kan en skvätt vin i stekpannan e eråt göra underverk – alkohol och syror löser upp och ly er fram smakämnen.

Det är inte nödvändigt att välja samma vin att dricka till maten som den har smaksatts med. De kan gärna vara liknande, men då ska det naturligtvis vara en högre kvalitet på vinet man dricker. Å andra sidan ska du inte köpa hem dåliga viner ”bara för att ha i såsen”. En del av vinsmaken stannar ju kvar i rätten – och speciellt om det är en trist bismak.

Spara vin i kyl och frys

Viner kan sparas länge i kylen om du har det i en väl försluten burk eller aska där ingen lu nns kvar. Småslattar med vin kan enkelt sparas som iskuber och sedan användas i såskoket.

Olika vintyper i matlagning

Vita, torra viner Nödvändigt i vitvinssås, Beurre Blanc (smörsås), Bouillabaisse och andra klassiska skrätter. Perfekt även i marinaden för ljust kött och sk. En riktig surkål blir bättre när den får koka i vitt vin. Gärna rieslingvin.

Vita, söta viner Används o a till att marinera eller koka frukter och bär i. I sorbeter, granité eller i en gelé är det en spännande smakförstärkare. E errätter som sabayone görs gärna med sött vitt vin. En lyxig surkål kokas i ett sauternesvin.

Sherry och vermouth Används som en pikant smakförhöjare i marinader, såser och soppor. En

Vin i såsen förhöjer smaken allmänt och ger god vinkaraktär, beroende på vinet du väljer.

klassisk sksås är smaksatt med den franska vermouthen Nouilly Prat.

Portvin Passar bra i stuvningar med champinjoner, i fruktsallader och viltsåser.

Madeira De torra varianterna används på samma sätt som sherry. I Frankrike är ”sauce madère” klassisk till vissa kötträtter. Söt madeira gör sig även bra i fruktmarinader.

Marsala Det kra iga marsalavinet från Sicilien är Italiens matlagningsvin framför andra. Används i såser och naturligtvis i desserten zabaglione.

Röda viner Naturligtvis i klassiska rätter som coq-au-vin och boeuf bourguignon. En rödvinssås är inte bara god till lammet och ox lén utan även till stekt piggvar – eller torsk som i Norge. En rödvinsmarinad till kött och vilt både mörar och smaksätter. Jordgubbarna får en spännande smaksättning med en lag av rödvin och socker.

Champagne och mousserande Den klassiska soppan crème Ninon ska alltid toppas med en skvätt champagne precis före serveringen. En riktig champagnesås till sjötungan är delikat.

Torsk med rödvinsås – varför inte? Vinets syrlighet och beska bryter av fint mot fiskens mjällhet.

Den franska paradoxen

Första gången vinets hälsoaspekter uppmärksammades stort i media var 1991. I det amerikanska programmet 60 Minutes sändes ett inslag om en stor hälsoundersökning. Där framkom att folk i södra Frankrike uppvisar en mycket lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdomar än amerikaner på östkusten som motionerade och åt hyggligt bra. Fransmännen åt rejält och drack rödvin utan att fundera så mycket på motion.

Hela studien kom att kallas The French Paradox och är fortfarande mycket omtalad. Det var nämligen första gången som rödvin och medelhavskost ly es fram som nyttigheter mot västvärldens vällevnadsproblem nummer ett: hjärt-kärlsjukdomar. Inslaget ck ett enormt genomslag. Nästa dag hängde påpassliga amerikanska vinhandlare upp skyltar utanför sina butiker med texter som Drink red wine – live longer. The French Paradoxstudien har följts av många andra som kommit fram till liknande slutsatser.

Hälsobringande dryck i 5 000 år

Vinet har under många tusen år varit en del av läkekonsten – hos mänga läkare var det en mirakelmedicin.

Vin och hälsa har en lång historia. I det gamla Babylon har man funnit en lertavla där en sumerisk läkare för runt 4 600 år sedan skrivit en ordination till sin patient: vin sötat med honung mot hosta.

I faraonernas Egypten förekom vin i många läkemedel. I Papyrus Ebers, nedtecknat för 3 500 år sedan, ingår vin som ingrediens i fyra av tio recept mot matleda. Även i Palestina på Jesu tid uppskattades vin som läkemedel. Det var naturligtvis också vanligt som livsmedel och som dryck vid fest och högtid.

I Nya Testamentet skriver Paulus till sin vän Timoteus:

Drick inte endast vatten – tag även vin för magen och dina många svagheter. Den romerske författaren Plinius instämde: Det nns två vätskor som är särskilt behagliga för människokroppen – vin invärtes och olja utvärtes.

Förkärleken för vin och respekten för vin som läkemedel var vida utbredda i antiken. Ingen har uttryckt detta bättre än läkekonstens fader, greken Hippokrates, född för 2 400 år sedan och känd för läkareden: Vin är synnerligen lämpligt för människan, förutsatt att det både hos sjuka och friska njutes på rätt sätt i enlighet med det tillstånd som gäller för den enskilde.

För den kristna kyrkan över hela världen har vinet varit heligt – det lär finnas över 400 referenser till vin i Bibeln.

GATTINARA

Piemonte

Historik Redan romarna drack vin från Piemonte – landet ”vid bergets fot”. Regionen präglas av sin kungliga historia och sina medeltida slott. Piemonte har länge varit en välmående del av Italien där maten och vinet tillhört landets främsta.

Geografi Det kulliga landskapet ligger som en jättelik dal mellan Alpernas utlöpare söderut och Appenninerna i öster. Druvorna odlas mestadels på sluttningar i sydliga lägen.

Klimat Det relativt svala klimatet, o a med morgondimma, gör att druvorna mognar långsamt. Druvan Nebbiolo har fått sitt namn därefter: nebbia (dimma).

Vintyper Till mycket stor del röda viner som det kra fulla Barolo, ett av Italiens främsta viner, det lättare, elegantare Barbaresco (båda på Nebbiolo) och det mer robusta Barbera. Dolcetto och Grignolino är andra rödviner i en lättare stil. Det mousserande söta och apelsinblommiga Muscat-vinet Asti Spumante är en stor succé.

Torra, vita viner görs i Gavi. En världssuccé är Vermouth.

Druvor Blå: Främst Nebbiolo och Barbera samt Dolcetto, Grignolino och Freisa. Gröna: Arneis. Moscato Bianco och Pinot Grigio.

Areal/prod. Ca 45 000 ha, omkring 2,5 milj. hl/ år. Det nns mer än 50 000 producenter, de esta små.

Lombardiet

Historik Vin har alltid producerats i regionen oavsett vem som styrt över denna rika del av Italien. Milano är ett centrum för vinhandeln.

Geografi Vingårdarna ligger i alpernas dalgångar i norr eller på Po-slätten i söder.

Vintyper I Valtellina görs mest rödviner –Inferno och Sassella är mest berömda.

I Oltrepò Pavese görs både röda och vita viner.

I Franciacorta görs mousserande enligt champagnemetoden.

Druvor Blå: Nebbiolo (Chiavennasca) samt Barbera och Pinot Nero. Gröna: Chardonnay, Pinot Bianco och Pinot Grigio.

Areal/prod. 23 000 ha, ca 1,3 milj. hl/år. Ca 30 000 producenter, de esta små familjeföretag.

Valle d’Aosta

I dessa alptrakter i nordvästra Italien ligger odlingarna på sluttningar och branta terrassodlingar. På 1 200 m ö h i Morgex, vid foten av Mont Blanc, nns en av Europas högst belägna vinodlingar. Produktionen domineras av de kraftiga Donnasvinerna – gjorda på Nebbiolo. I Enfer d’Arvier görs vinet av den mest odlade druvan Petit Rouge. Det nns ytterligare ett tiotal druvor.

Areal/prod. 450 ha, ca 19 000 hl/år.

12 Vinquiz

Här kan du testa dina kunskaper. Det första avsnittet består av 111 frågor i olika svårighetsgrader – från lätta till mycket svåra i fem nivåer. De lätta bör du kunna med lite grundläggande vinkunskap. De allra svåraste kan du bara svara rätt på om du råkar ha just den specialkunskapen. Använd gärna frågorna till frågesport tillsammans med vinvänner. Sist i detta avsnitt finns ett antal Vin-trivia-frågor –svåra kluriga frågor med ofta överraskande svar.

Den kompletta vinskolan

Nyfiken amatör eller pro s? Här presenteras allt från vinprovning till all världens vinländer: pedagogiskt, underhållande och lättläst. Vinskolan är uppdelad i tolv lektioner för studier – men kan lika gärna användas som läsebok för vinnjutaren eller som uppslagsverk för alla som vill ha fakta.

Den perfekta gåvan till alla som tycker om vin.

Stora Vinskolan har i sin originalutgåva tilldelats pris som världens bästa utbildningsbok om vin i Gourmand World Cookbook Award 2022. Detta i konkurrens med vinböcker från 60 länder.

Sagt om boken

”Bland svenska vinguider utan specialinriktning är Mölstads en av de mest pedagogiska, informativa och omfattande och fungerar därför väl som referens. Upplägget med lektioner gör att den dessutom passar utmärkt som faktaunderlag i studiecirklar.” bibliotekstjänst

”Stora Vinskolan är en vinbok som står för sin titel. Omfattande och djup, faktabaserad kunskap utan att vara krånglig. Så för alla som längtat, eller funderat över att göra slag i saken att lära mer om vin – här är boken.” vinbanken ISBN