9789181149227

A ndrea sS und &L ar s-Göran Su nd

KASTANÄT OCH SLUNGASPJUT

Om ung av erk ty gu nde rV ietnamk riget

KASTANÄT OCH SLUNGASPJUT

Om unga verktygunderVietnamkriget

Andreas Sund Lars-Göran Sund

KASTA NÄTOCH SLUNGASPJUT

Om ungaverktyg under Vietnamkriget

©Andreas Sund, Lars-Göran Sund 2025

Förlag: BoD· BooksonDemand,Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige,bod@bod.se

Tryck: Libri Plureos GmbH, Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland

ISBN: 978-91-8114-922-7

Innehåll

1I SYDVIETNAM –FÖRSTAPERIODEN8

Om berättaren 8

1.1 Dopfuntenluktaröl10

1.2 Charlie hyllarer flickor17

1.3 Kommeratt bli värre,mycketvärre24

1.4 Nattfjärilar42

1.5 Härda ut dinjävel! 52

1.6Faror med vietnamesiska flickvänner62

1.7Stämning av oförsonligthat ochförintelse 70

1.8Ett nedgånget paradis 81

1.9 Ingenkan återgå tillutgångspunkten 96

1.10 Tvånaglar iväggen103

1.11.Hemresa …och ge di tillenkamelmed det större bröstet116

2ANDRARUNDAN143

2.1 Vadheterhon, då?Och åter tilldet gröna helvetet.143

2.2Charlie kan dyka upp var- ochnärsomhelst 155

2.3 Tacksamma för en uselkryptör164

2.4 Leeser sin blonde ochblåögde176

2.5 Du ska dö, amerikanskesoldat185

2.6 Sådanamän finns inte 197

2.7Enfråga om grader idet manligarelationshelvetet 215

2.8 Vill han inte veta av sinfavorithora? 225

3.1 Järnetärintevarmt,det är glödgat 249

3.2 Föralltid lämna sonen,maken ochbygemenskapen 257

3.3Ingetfår tas ut iförskott 264

3.4Ingen slampafrån vikingarnas Valhall294

4.1 Företagande ochmilitäraavancemang 302

4.2 Ruttnarinifrån 314

Förord

Iallt väsentligt är denna boken fiktion, en krigs- elleräventyrsroman.

Systern ochdottern Jenniesamtmodern ochhustrun Annika har tålmodigt lyssnatpåett flertal uppläsningar av manus i olika skeden ellerlästmaterialet. Varoch en har,oftaegensinnigt och finurligt, gett väsentligabidrag. Vi tackar varmt fördet.

Håxås ochLaem MaePhim,Thailand, ifebruari 2025

Andreas Sund Lars-Göran Sund

1I SYDVIETNAM –FÖRSTA PERIODEN

Om berättaren

Polismannens feta, grisskära ansikte utstrålar förnöjelsepå samma gång som hatet flammarurögonen. Den blodigabatongen vineroch knäcker.Min kamrat ligger vrålande av skräck ifosterställning, medan polisens kollegorhårdhänt mottar undanmig ochandra somvillhjälpaoffret. Vårfredligademonstration urartar igrov misshandel ochförnedring– en ynka ouvertyr, som detsnart ska visa sig.

Ihemmet väntarmin mor Dagni ochsyster Mia. Ideras ögon kryper oron ochpåköksbordet ligger ettstort kuvert med militäravsändare.AdressatenärRandy Kluver. Mamma fräser av harm:

–Tala om att ställa till det, nu tar de vita herrarna hämndpå dig! Varför skulle du gå medi Svartapantrarna?

Inkallelseordern är likakallt formuleradsom detisar imitt inre inför Vietnamkriget. Närjag informerar minchefAndrew är hans svar lika nedslående:

–Dina drömmaromatt bygga upp Svartapantrarna till en maktfaktor iUSA får läggaspåhyllan. Ett helt år kommer att blibortkastatistrider för makthavarnas koloniala ambitioner.

Den korta militära träningen idjungelkrigföring är frånstötande ochbrutal. Utmattning ochledalyser urvåra ögon.Frånoch till glimmar samma hat ochnedsättande attityderfrån befälen som hosden fetepolismannen som misshandlade minkamrat.

Det jag då intebegrep varänmer eländigt,nämligenatt det skullebli sjufaltvärre. Denmilitäraträningen varbara ettförspel till de råa stridernai Vietnam ochomänskliggörandet av osssoldater.Förstdär trycktes insikternaomkrigets verkliga drivkrafterfram, eventuella hjälteidéerbegravdesmed giftormaroch blodiglar iden drypandevåtadjungeln.

Sålunda naiva anländer vi islutetavapril 1965 med flyg till Da Nang, en stad inorra Sydvietnam.Vistiger av planeti främre änden, på samma gång somdet bakifrånlastas in två meter långa plastsäckar …innehålletvilljag inte enstänka på. Den fuktigavärmenslingrarsig in ivarje vrå… somenomfamning av en trånande kvinna.

Därefter splittras vi uppoch skickas till olika plutonersom förstärkningellerför attbilda egna,nya grupper. Jagsätts in ien enhet som nyligen förloratenstupad soldat ochtas direktomhand av en gruppkamrat,Andrémed smeknamnet Bold,som ska introduceramig till soldatlivet iVietnam.Han tar medmig på en rundturi Da Nang.Dessutomföljerjag underden första veckan med på kortapatrulluppdrag nära vårt militäraläger ochblir likasåinvigdi de skrämmandenattligabevakningsuppgifterna.

André talar med avsmakomgruppens första tre månader iVietnam. En återhållenglädjeskiner igenom bara när han kommer in på beachen ochDaNangs nöjesdistrikt.Däremot har det utvecklats nära vänskapsförhållanden inom gruppen, bara undantagsvis nämner haninterna konflikter.

Vidett tillfälle diskuterar vi drömmarna om framtiden, efter första året iVietnam. Bådavilli respektive hemlandsökautbildningtill officer,vilketblirenförsta grundläggande faktor för vår vänskap. Inget nämnsom framtida familjebildning.

Alla besvikelserjag mött– attväxaupp utan pappa ighettot, att av vita bli bemött med nedsättande eller fientliga attityder, att sakna college-utbildning med mera –äringet annat än futtigheter ijämförelse med det som nu väntar. De ynkligtfå ljuspunkterna, särskilt dennärakamratskapeninomgruppen, driverfram viljan att återge grymheterna.Det gör även de civila vietnamesernaslidandeoch att inte kunna göraett dyft för att hjälpa dem –vår uppgift iVietnam är att döda ellerdö, inget annat! Bland gruppmedlemmarnablir snart Andréden främste vännen.Han får därmed bli utgångspunkt för minberättelse.

Om någon undrar,ska sägas att jag Randy(berättaren)kommer somfysisk personinihandlingenförst ikapitel 1.5.

André börjar sin återgivning av de förstatre månaderna i Vietnam med trupptransportfartygets uppankring utanför kustennära Da Nang –ensen eftermiddag ijanuari1965.

1.1Dopfunten luktaröl

Enligt André är detmilitära beskedet förelandstigningen: –Inga fientliga aktiviteter förväntas iområdet. Under gnissel ochbrakfälls denstora rampen nedifören på landstigningsbåten. Medsprångutoch isolfjädersform spridning över den öppna sandstranden samt snabbt uppmot målet,

skyddet av buskage ochpalmträd. Andrémärkeratt musklerna svälleravadrenalinet ochatt rädslangör attvarje nerv spänns. Hanspringer fokuserat ochutansidoblickar motranden av palmer.Svetten skvalpar efter ryggen och fingrarnakramparrunt automatkarbinen. Detendahan hörär flåset från de närmaste soldaterna. Alla kastar sig nedoch spanarmed spända blickar in iden ogenomträngliga djungeln.

Tiosmå amerikanska flaggorsticks ut ur grönskan, viftas runtoch ut kommer en pluton brett leende amerikanska kollegor. De geralla en kall USA-inspireradläskedryck ochett befäl förklararsituationen genom en högtalare: –Välkomna till Da Nang.Omen stund bjuderarmén på en uppfriskandesprångmarsch tillett obefintligt barackområde.

Ni ska bygga både egnabaracker ochuppföra hundratals likadana till soldatersom kommer senare. Tillsvidare skani kampera iväl uppvärmda förläggningar. Grupp- ochplutonsbefälensvararpåfrågor.

André andasut, musklernaslappas, andningoch hjärtverksamhet återgår tilldet normala. Då först förmårhan häpna över landskapets skönhet.Längreänögatnår sträckersig en isolen gnistrande sandstrand, detblågröna vattnetärkristallklart och vågorna slår kluckande ochlugnandemot sanden. På ömse sidor, bådenorrut ochsöderut,stårenrad av vajande palmer med yppig grön undervegetation. NärAndré tänker bort kriget ochkollegorna iuniform, serhan ett semesterparadis värt miljoner dollar.

En två kilometer lång språngmarsch istridsutrustning ochitropisk värme ger,åtminstoneför densom inteärmycket vältränad ocherfaren av miljön, svår andnöd, blodsmak imunnenoch

kväljningar.Närmarehälften av manskapetbörjartillvaron idet »obefintligabarackområdet«med attpårad spy iett dike. Därpå följer gemensam utomhusdusch, ombyte,tältresning ochmiddag. Bespisningen sker utei det fria, likaledes toalettbestyren.

Området visar sighatre färdiga baracker,envardera för officerare, kökoch sjukvård. Ett stort,bastant skjulhar skylten Kylrum. Bredvid finns ettutrymme medendörrmärkt »Body-bags« (liksäckar).

Eftermiddagen följersamling på en öppen, välbelyst plats medkort information avbataljonschefen,enkarskmajor: –»Vårlede fiende, Charlie(kort för Victor Charlie, somisin tur är en militär omskrivningför Viet Cong (VC) ellervietnamesiska kommunister), kanslå tillnärsomhelstoch varsomhelst. Hanärenlistig, skicklig ochbrutal jävelsom ingen kommer undan. Imorgon ges mer information av eragruppbefäl, sergeanterna. Lyssna noga, efter flera år iVietnam vetdevad de talarom! Inattskerbevakningenavlägretgenom en särskild pluton, imorgon tar ni självaöverden uppgiften.« Majoren lämnarövertill en kaxig, segervisskaptensom fortsätter:

– »Som ni alla settligger flera jagarepåredden.Längre ut finns kryssare, slagskepp ochhangarfartyg.Dekan snabbt levereraett helvete till lille Charlie!« På en jättelik kartavisar han vardet landbaseradestridsflyget är stationerat, likaså artillerikoncentrationerna, ochkonkluderar:

– Vore jagCharlie, skulle jag bli sömnlös förmindre. Medandra ord, mina herrar,vi kommer attsopa mattanmed fienden!

Efter ytterligare informationomtider ochmötesplatserunder morgondagen, upplöses bataljonenismå gruppersom tillsvidareärinhysta ivarsitt tält.

André blir,tillsammans med fyra andraungaherrar,snabbt invigd ivad som avses med en »väluppvärmd förläggning«, det villsäga detstora, cirkulära tältet är djungelhettoch droppande vått. Det bekommer dock ingen,istället sker –efter attvar man placerat stridssele ochvapen på ettliggunderlag –samling vid ett bord, där någon ställt fram en välkomstpresent från den amerikanskaarmén,enlådakall öl. De enda ljuskällornaärtvå stearinljus på bordet.Ryggsäckaroch en delannanutrustning transporteras för sigoch kommer senare.

På unga herrars vis blir stämningensnabbt både ironiskt skrytsam ochfylld av gapskratt.Alla är mellan19och 20 år gamla. André sorterar bort detmestaav den skvalande informationen ochfokuserar pådet somkan vara av betydelse isyfteatt underlätta framtidasamarbete ifält. Vikten av attnoga pränta in sådanauppgifter fick hanlärasig under15månader med Fjälljägarna iKiruna.

Bill kommer från WashingtonDCoch sägersig varaende sonentillenbådeframgångsrik ochutslitenfamiljeföretagare.

De två döttrarnavisar inte detminstaintresse av att en dag överta bolaget,varförföräldrarnas hopp vilar hos sonen. När

Bill nämnde att han frivilligt åtagit sigatt strida mot kommunisterna iVietnam,gav detupphov till fruktanför avkommans väl ochve– både företaget ochden blivande företagaren. Med pappans ord:

–Det är här du ska kriga, alltså motkonkurrenter, banker,leverantörer,kunder, Skatteverketmed flera!

Somrepresentantför nationens huvudstadärBill både mest högljuddoch självsäker. Attityden ståriviss kontrasttillhans yttre, han är nämligenlätt fetlagdmed en missprydande dubbelhaka. Däremot är beteendet stilenligt, med yviga gester ochett

självklart här-kommer-jag-uppträdande.Vidare hävdarBill att hanärättling tillenavUSA:s »Founding fathers« (grundare), nämligen George Washington. Hanblirsålunda iöldöpt till Dad (pappa). Av blickarnarunt bordetframgår att den påstådda härstamningen inte imponerarpånågon,allraminst George.

George hemstat är Montana,där han växteupp ienbedrövlig miljö, en utfattig by inne iett indianreservat.Bådaföräldrarna månade om gamlatraditioner, bland annatsatte fadernupp en wigwam djupt innei skogen. Därförde han vidare äldre indianska sägner ochlevnadsmönster tillbarnen,inteminst denäldstesonen.George harmörkare hy än de övriga (bortsett från Robert,som vi straxkommer till)samtärkortväxt meden kroppsstruktursom ger ett slåendeintryck av både senig uthållighet ochexplosiv spänst.Han sägersig ha sioux-hövdingen

CrazyHorse som anfader.Vidarelägger han till: – Om FN hade funnits under 1800-talet,hadedess internationella trupper slagit neddevitanybyggarna ochlåtit oss indianer behålla vårt land.

Meddevisdomsordenklingadei allasöron, fårGeorge finna sig iatt få sinafylldamed öl ochföräras smeknamnetChief (hövding).

Uppenbarligen ärinteheller dentredjepresentatören,Robert, det minsta respektfull inför Dadsstolta stamtavla. Hanärsvart ochkommer från Mississippideltatsträskmarker,där fadern försörjerfamiljen med fiskeoch skaldjursfångst.Ilikhetmed George växte han upp medtvå yngre syskonoch underpåvra omständigheter.Robertdeklareraratt han härrörfrånenslavfamilj från Ghana:

Genom det helvete mina förfädergickigenom på de vitas plantager isödern, harjag iminagenerett redan genomgånget stålbad!Ni vitingarhar attbevisaatt ni är lika kraftfulla ochhar samma överlevnadsförmåga.

Dessutom är Robertlångoch muskulös samt avslutar genom att med kraft fällasin stora,svarta näve ibordet.Dehögtidliga orden belönas stilenligt med öl,varigenom denredan stålbadade döps till Blackie.

Därpå riktas allas blickar motden mest påfallande blekfisen iförsamlingen,nämligenNilssom kommerfrån Norge. Han är mager och, ijämförelse medbådeChief ochBlackie,såtill den grad ljushyad atthans kantiga ansiktenärmastlyseri det dunkla tältet.Nils växteupp som yngsta barn ienofficersfamilj från Oslo.Efterdiverse irrfärderblandhippies,liftare och haschkonsumenter bestämde hansig –mot föräldrarnas vilja –för atträtaupp sitt leverne med en frivilliganmälan till tjänstgöring iVietnam. Amerikanska armén bjöd på tremånader stentuff militär utbildning och flygbiljett till Saigon.Med ett djupt beklagande ochtårfylldblicksäger sig Nils: –Tyvärr intehärstamma från dennorska kungafamiljen.

Det självutlämnandelidandetbelönasmed ett extra skvalpande öldop, varvidhan förvärvar smeknamnetKing (kung).

Andrévet vad somväntar ochberättar kort om månaderna med Fjälljägarna:

–När det var 40 graderkalltmedförde en övernattning itält att fötterna,närmast denglödandekaminen,blevstinkande sjöblöta av svettoch håret,vid densvinkallatältduken, fick varje morgonen slitas loss från isen. Vi varalla utan hår efter en månad ifält.

Fyra stolta krigarelyftersinaölburkaroch döperhögtidligt André till Bold (flintskallig).

Ettdagbefäl stickerinhuvudeti tältöppningen, hämtar andan inför åsynen av fem sjöblötaoch öldoftande krigaresamt säger:

– »Kul att ni hittade ölenkillar ochvilken jädrans tur att ni lyckadesöppnadem.« Vidare gerhan liteinformation:

–I morgon gårreveljen05.30 ochuppställningskerentimme senare. Då tar ert gruppbefäl,sergeant Harding, över och leder er fortsatta träning. Någrafrågor? –God natt, mina herrar.

Tältet saknar både kamin ochis. Däremot leder natten till en svettigprövningi andra avseenden. En kakafoniavljudramlar över dem: Grodor,fåglar ochaporlåter nämligen intensivt höra av sig. Vidare visarmoskiter, myroroch spindlargenerösten bitande närvaro. Den somhar oturenatt vaknafår dessutom finna sigi attdet stinkeravruttnandevegetationinbakad i en allt annat än inbjudande lera. Atttältetluktar gammalöl bekommer dock ingen. Till på köpetär detentropisknattoch denär, ilikhet med Blackie,nattsvart.

Bold är inteheller imponerad av Dadskaxighet ochhärstamning. Från tiden med Fjälljägarna vet han attensjälvhävdande attitydofta döljer en inre osäkerhet.Den gruppkamraten ter sig:

–Lika malplacerad som en litenvit musiendypöl med200 paddor.

Däremotkännerhan av revanschlusten hos både Blackie och Chief,debär på en viljaatt visa sinduglighetoch ge igen (för de

Deständigt återkommandekrigen ärframdrivnaavsnäva politiska och trångsyntnationalistiska skäl,vilka isin turkompletteras av tarvligkarriär-och penninglystnad.Vidareunderblåses skeendet av nedsättande och omänskliggörande svartmålningar av fienden.

Motden bakgrunden sänds unga mänoch kvinnor ut som verktyg förkrigföringen.Deras ungdomutnyttjas skamlöst isyfte att nå militära lösningar idefalldär gamlapolitikeroch diplomater misslyckats medatt lösa konflikter.Med andraord missbrukardesom borde veta bättre ungas behovavatt hävdasig,inteminst genom att framståsom hjältar,och bristandeförståelse fördet bakomliggandemaktspelet.

Idet grymma Vietnamkriget deltarunder mitten av 1960-talet André som soldat iden amerikanska armén.Under första året är han menig och andra rundan sergeant.Blandden vietnamesiska befrielsearméns (FNL) prickskyttar finns Jean.Denna bok handlarfrämst om dessa unga verktyg och deras närstående.

Andréärson till Pirja, vars livsöde skildras iboken ”Virtavarta- En liten by,ett uppslukande krig”.Utgivare: Hjalmarson&Högberg, 2023.

Denäldre författarenvid Vietnam Monumentet iWashingtonDC, USA.