J.P Olausson
AMERIKA
"Vi anseratt dessa sanningar är självklara, att alla
människor är skapade lika,
att de är utrustade av sin
Skapare med vissa omistliga rättigheter, att bland dessa
finns liv, frihet och strävan
efter lycka"
ETTANNAT AMERIKA
©2025 J.POlausson
Förlag: BoD ∙ BooksonDemand, Östermalmstorg1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8097-203-1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
-Maktens ”mål”
-Gudarnasvälsignelse
-Slaveriet
-Tyranniet
-Dödssynderna
-Grekisk mytologi
-Guds10budord
-Jesus,det levandemotståndet
-Bibliskatexter
-Germanerna
-Trojanskhäst?
-Vikingarna
-Den modernaförvaltningsstrukturen
-Ett annatAmerika
-Amerikassjälvständighetsförklaring
-The Federalist Papers
-Konstitutionen& BillsofRights
-Elektorssystemet
-Hillsdale College,onlinekurs
-Kalladnationens fader
-Citat
-Hillsdale College,onlinekurs
-Familjen
-President Donald JTrump
Installationstal
Politiskabeslut
Vallöften 2024
Verkställandeorder 2025
Modetatt ståemot– ochaldriggeupp
-Ett friskare Amerika
-Kabinettmedlemmarna
-Ensammanfattning& avslutning
-Självständighetsförklaringen(hela)
Förord
-Vilkenärer bild av Amerika?
Förmig finns detnumeratvå ochsom skiljersig markantfrån varandra.Bådabildernafinnsi allrahögstagradoch skapar två olikaverkligheterför såvälamerikanarnasom föross utanför Amerika. Denena bilden verkar få sinnäringutifrån en flera tusen år gammal struktur.Enstruktursom igrunden bygger på attdet finns en elit somstyrsamhälletför sitt eget bästa. Därman till stor delbyggersin maktstruktur kringprincipen atthärskagenom söndring,varsingredienservibland annatkan finna egenskaper somgirighet, rädsla,hat,lögner.
Denandra bilden vilartillstordel på Bibelnstexter, JesusKristi budskapoch kunskapommänniskanshistoriaoch beteenden. Tillsammanmed grundstenarsom tro, familj ochfrihetskapade patrioteri Amerikaför snart250 årssedan ettlandmed en idésom förmig varnästintillokänd fram till för10årsedan.
Närde56männenundertecknade självständighetsdeklarationen den4 juli 1776blevdesvurnafiendertillintebarakungeni England utan även till denrådande strukturen somverkatsålänge i den”gamla” världen. Detvar inte bara dessa56män,det gällde alla somställdesig på patrioternas sida ochutmanadedenna struktur.
Medall sannolikhetvissteman redandåatt denna struktur aldrig skulle vila från sina försök attbryta nerderas vision om ettland underGud,där alla harrätttillsittliv,sin frihet ochsin möjlighet attnålycka,under rättighetergivna av Gud, -inteavenregering.
Ettlanddär regeringen skulle vara av folket,tillfolketför folket och därmedborgarna förförstagångennågonsini historianfick möjligheten attsjälvabestämmasin nationsframtid ochdärmedsina egna livsöden.
Kanske är detjustdärförintesåkonstigtatt detfinns tvåbilderav Amerika. Kanske är detintesåkonstigtatt detjustvar denförsta bilden somfastnadei mitt medvetande iungaåroch som
skapades genomdevanliga informationskanalernasom media, filmoch musik. Dennabildhar mestadelsbestått av NewYork, förslummadeområden,hög kriminalitet,stora skillnader mellan fattiga ochrika– en polariseradbefolkning, stor ohälsa,Hollywood,ständigakrigoch en befolkning somintekan placeraSverige på kartan.Många är de somjag harhörtuttalasig om Amerika iallt annatäni smickrande ordalag, framförallt närman pratat om områdena utanfördeoftademokratisktstyrdastorstäderna.
Minandra bild av Amerikaskapadestillstordel av egen nyfikenhet ochfick sinnäringavden utveckling somskett från framförallt 2105 ochdåfrämsti Amerika. Amerikanaresom krävde attregeringen skulle följakonstitutionenbörjade få migatt funderapåvad konstitutionen varför något, vadden innehöll, hurden skapats ochtillvilketsyfte.
Underdenna resa växteett annatAmerika fram ochinformationen hardenna gång till stor delhämtats från AmericaFuture. Inc och HillsdaleCollege sombådaarbetar medatt bevara ochatt sprida kunskapoch förståelse om landetshistoriasåatt Amerika skaöverlevabådesom nation somidé.
Andrainformationskanaler underdessa år harvarit socialamedier medbörjanpåTwitter. Minförstaföljare blev GeneralMichael Flynns konto. Efteratt jagblevavstängd, vilket sammanföll samtidigt somPresident Trumphar Telegram variteninformationskälla.
Båda dessamän harjag idag denstörsta respektför ochjag anser attderas modoch kämpaglödärnågot unikt, någotsom jaginte upplevttidigareavnågon offentlig person.För migvisar de på ett stortledarskap ochen orubblig trotillAmerika ochdessidé.Trots deraspositioneri samhällethar jagalltid sett demvaranäradet amerikanskafolketoch folketsuppskattning gårinteatt missa. Denna typavledarskap finnerduidaghos alla medlemmaravPresident Trumps regering.Man är därmedborgarna är.
Atttadel av PresidentTrump ochhanskabinettmedlemmargenombland annatsociala medier skapar en ökad förståelse över
vaddevilloch faktiskt gör. Av någonanledning hardetta gjortatt jaghar en helt annanuppfattningomdepolitiska händelserna runt PresidentTrump än de flestaandra runt mig.
Jaghoppasmed bokenskapa en större förståelse ochett intresse till Amerikas grunderoch dess betydelseför världen. Bokens perspektivhar utöver Amerikaenliten merinriktningpåSverige vilket blir naturligtdådet är härjag är uppväxtoch är verksami.Men innanvivänderblicken motAmerika börjar vi några1000årtidigare ochskrapar lite lätt på människanshistoriaoch seromden kangesvarpåvarförAmerika harledordsom:
"Ennationunder Gud."
”Viförlitaross på Gud”
"Överdefrias land ochdemodigas hem"
”Enrepublik, om ni kanbevaraden”
"Frihetens pris är ständigvaksamhet"
"Frihet, närden välförloras, är förlorad föralltid"
"Jag föredrar farlig frihet framförlugnträldom"
"Ennationsom glömmerrättvisakommersnart attförlora sinfrihet"
"Frihetärinteför demsom väntar.Den är fördem somagerar"
”Gemig frihet ellergemig döden"
"Ommänniskor varänglarskulle ingenregeringbehövas"
"Enregeringavfolket, genomfolket, förfolket"
"Folketärsjälvagrunden förvår regering"
"Jag litarhellrepåfolketänpåenmäktigregering"
”Vifolket”
”Frihetoch rättvisaför alla”
”Yttrandefrihet,religionsfrihet ochpressfrihet”
”Amerika är en skinande stad på en kulle”
”Fråga inte vaddittlandkan göra fördig –fråga vaddukan göra för ditt land”
"Orättvisavar somhelst är etthot moträttvisaöverallt"
"Den amerikanskadrömmen"
"Möjligheternasland"
"Gud välsigna Amerika"
Makten ”lagar”
Denmaktdynamik somgenomsyrathistorien är klassisk somtidlös. Denhar varitavgörande förstora civilisationersuppkomst, framgångar,konflikteroch fall.
Fyra grundläggandekontrollmekanismerhar alltid legati centrum förmaktutövning. Dessafyraområden är attkontrollera naturresurser,handelsvägar/ handelsplatser,betalningsmedel ochbefolkningen.Deåterkommeri olikaformeroch skepnadergenom människans historia,oavsett tidsepok ellerkultur. De finner till stor delsin näring ochenergiidet vi kankalla de sjudödssynderna ochkanskedåallrafrämstgår attfinna iden mänskligagirigheten.
Kontroll över naturresurser
Råvarorsom bördig jordbruksmark, vatten, metalleroch energi utgörgrunden förbådevälståndoch makt.Den somkan styra tillgångentilldessa resurser fårett ekonomiskt övertagoch kan påverkasåväl fred somkrig, överflöd ellerbrist.
Kontroll över handelsvägar ochmarknadsplatser
Handelnhar varitnavet iekonominändasedan antiken. Attkontrollera viktigahandelsleder, hamnar ochmarknadsplatser ger möjlighetatt styraflödetavvaror,rikedom ochinformation.Genomatt kontrollera dessa skapar mendebästa förutsättningarna föratt nå störst ekonomiskutdelning.
Kontroll över betalningsmedlet
Från antika mynt till dagens digitala valuta ochavancerade banksystem harkontrollenöverpengaroch kredit alltid varit central. Densom styr ekonomin påverkar ocksåindividerslivsvillkor ochsamhällens styrning,riktningoch stabilitet.Penningväxlarna ochderas handelsvarafår antagligen ansesvara(med) skyldiga till mångaavdetragedier somdrabbatmänskligheten genomtidensgång. Vi kanläsaomdet redani Bibeln.
Kontroll över befolkningen
Maktutövning handlarockså om attforma människors tankar, beteendenoch möjligheter. Dettaskergenom lagar, utbildning, propaganda,övervakning ochvid behov, våld.Att kontrollera befolkningen är avgörandeför atttryggaden relativt lilla gruppsom utgörmaktens topp ochdessmöjlighet attbestå över tid.
Sommånga harbeskrivit genomåren, blandannat Machiavelli mest känd försittpolitiska verk "Fursten"(Il Principe)ärdet ofta lättast attkontrollera sinbefolkninggenom rädsla,beroende, ojämlikhet ochmed en ”gemensam” yttrefiende.
Bakomdessa fyra områdenfinner vi orsakernatillmånga av världens tragedier.
Gudarnas välsignelse
Mantroratt människanhar dyrkat gudar, andarellerosynliga krafteri minst30000 –50000 år mendet kanvaralängreänså. Mångatraditionella naturfolk(både historiskt ochidag) harreligionerdär gudaroch andaroftarepresenterar olikanaturkrafter: sol, regn,vind, skörd, jakt ochdjur. Gudarnaäroftamer "funktionella"och de symboliserar ochkontrolleraraspekteravnaturensom människan är beroende av.Det speglaroftaett livi samspel mednaturen,snarare än av socialaeller hierarkiskasystem. Om manlämnarnaturfolken ochser på de tidiga civilisationerna finnerman en annanuppbyggnad ochett annatanvändningsområde.Med gudarnas mytologi börjademan användagudarna för attlegitimeramaktoch organisera samhällen. Gudarnablev symboler ochverktyg förensamhällsstruktur somblevden dominerandeunder många1000årruntomi världen. IEuropaförsvannden isamband medatt dennordiskamytologin upphörde på 1100 talete.Kr.
Sumererna(ca 3000 f.Kr.)
IMesopotamien(dagens Irak)fanns gudarsom Anu(himlens gud),Enlil (vindens gud),och Inanna (kärlekens ochkrigets gudinna). Kungarna sågs ofta somrepresentanterför gudarnapå jorden ellersom utvaldaavdem.Templet (zigguraten) varbåde religiöstcentrum ochmaktens centrum. Prästerskapetvar starkt ochskötte både skatter, lagaroch administration.
Egypten(ca 2700 f.Kr.)
Faraon sågs somguden Horuspåjordenoch sontillsolguden Ra.Helastatens maktordningviladepåden gudomligaordningen (Ma'at). Prästerhadestort politisktinflytande ochreligion genomsyradeallt från lagstiftning till jordbruk isamhället.
Induskulturen, Kina ochandra tidiga kulturer Även idessa tidiga civilisationer fanns gudaroch kosmiska ordningar somrättfärdigade makten.Kejsareni Kina sågs exempelvissom "Himmelens son".
IJapan fannsdet starka traditionerkring kejsarenshelighetoch gudomligastatus. Kejsaren betraktadessom en levandegud (enligt shinto), ochman skulle visa störstamöjliga respekti hans närvaro. Blandannat genomatt undvikaatt se honomdirekti ögonen,bugadjupt ochintetaladirekttillhonom om maninte blivit tilltalad.
De grekiska gudarnaskapadesrunt800–600 f.Kr.
De nordiska gudarnaskapadesi dess modernaformsom vi kännerden 500– 800e.Kr. mendehar sitt ursprung iindoeuropeisk mytologi från 2000 -3000f.Kr. somspredsmed migrationernorrrut. Meromdetta lite längre fram iboken.
Gemensamtför de olikacivilisationernaäratt denna struktur, byggdkring mytologiskagudar oundvikligen gynnar makten på folketsbekostnad.Debeskriver till viss deldestrukturersom visarvad maktutövningen behöveroch hurden gynnas genomen blandningavordning ochkaos. Samhälletärdåför evigtdömtatt aldrig finna etttillstånd av lugn ochrodär framtidstron spirar.
Denkommermed jämnamellanrum ochutifrån behov, brytas sönder medoro,rädsla, misär, våld ellerdöd. Resultatet av denna struktur är attfolketmestadels kommervara upptagna medatt klarasig för”dagen” ochkämpa motvarandra föratt överleva,ellersjälvanåett livi visstöverflöd.Ordning och kaos är varandrasmotsatser ochblirsåledes verktygsom kan användas föratt skapakontrolloch styrning.Denna världsordning skapar en struktur därnågra få kanlevai överflöd, medegna regler,skyddade bakomett system somdesjälvakan skapaoch styra, på folketsbekostnad.
Steget till slaveriblirdåintesåstort attta.
Slaveriet
Slaveriethar följtmänskligheten genomhistorian ochhar ofta varitnärakopplat till makt,krig, expansionoch ekonomiskvinning.Oftahar religion,filosofioch mytologi använtsför attlegitimera systemet.
Inhemskt slaveri
På alla kontinenter, iall tid. En omöjliggissningmen manbör nog utgå från attdet rörsig om många100 tals miljoner människordå detta varitden rådandestrukturen, underolika namn,runtomi världenunder lång tid.
Sumer, Babylon, Egypten(ca.3000–2000 f.Kr.)
Krigsfångar, skuldsatta personer ochiblandbrottslingarkunde blislavar. Slavarna utfördearbeteinomjordbruk, ibyggprojekt, hushålloch tempel.I mångafallbetraktades slavar somägodelarutanegnarättigheter.
Antikens Grekland
Slavar varensjälvklar delavekonomin. IAtenkunde 30–50% av befolkningen vara slavar.Dearbetadei gruvor,hushåll, på gårdar ochiblandsom lärare ellerbokförare.
Slavsystemet rättfärdigadesoftamed filosofiskaidéer från bland annatAristoteles somtaladeom“naturligaslavar” somvar födda föratt tjäna. Isittverk”Politiken” från ca 330f.Kr. skriver hanatt vissamänniskor saknar denrationellaförmåganatt styra sigsjälva, menkan förstå ochfölja en herres förnuft. Därför menade hanatt detlåg ibådederas ochsamhällets intresse attde förblevslavar.
”Avnaturen finnsdet människorsom är fria ochmänniskor som är slavar,och förslavarnaärdet både rättvistoch nyttigtatt de är slavar.”
Romarriket
Slavarna varännu fleroch speladeencentral roll iekonomin. Man utgårfrånatt detta imperium hade mellan5 –10miljonerslavar ochdär krigsfångarutgjordeden störstakällan.
Medeltiden (Arabisk,ottomanskariket,Europa)
Slaverietminskadei Västeuropa efterVästromsfall, menersattes ofta iställetavlivegenskap.I muslimskariken fortsatteslaveriet undersamma struktur ochman uppskattaratt mellan10– 18 miljoner, främst från östraoch centrala Afrika tvingadesini slaveri. I detottomanska riketräknarman attfleramiljonerblevslavaroch därmånga rövadesbortfrånframför allt Östeuropa.
Atlantiska slavhandeln(ca 1500–1800-talet)
Europaskoloniala expansionavnordoch Sydamerika skapadeen av denmestomfattandeslavhandeln ihistorien ochman uppskattaratt 12 –15miljonermänniskor tvingadesini slaveriför att arbeta på plantagen. Hela ekonomieri Europa,Amerika ochAfrika byggdestillstordel på slavhandel.Den transatlantiskaslavhandeln involveradefrämstPortugal, Storbritannien,Frankrike,Spanien,Nederländerna,Danmark ochtillvissdel Sverigepåden europeiska sidan. På denafrikanskasidan deltog lokala rikenoch hövdingarsom genomkrigoch krigsfångareller iorganiseradeattacker motbyarförde de fångadener till kusten ochdehandelsplatsersom drevsaveuropéerna. Även brottslingar ellerskuldsatta inom egna samhälletkunde säljas.
FörSverigesdel lågfokus på handelsplatsen.Under en kortareperiod (1650–1663)drevman en handelsplats iCaboCorso (dagens Ghana) förhandelmed slavar,guldoch elfenben.PåönS:t Barthélemy iKaribien, somSverige fickavFrankrike,byggdes en frihamn somavstatenfick privilegieratt verkasom en transistplats därslavarimporteradestillfälligt,för attmellanåren1784 och 1847 säljas vidare ellerskeppastillandra platser. Regler infördes om hurslavarfick importeras,lagras, säljas ochexporteras.
Vinstenlåg itullavgifter, licenser ochskatterpåhandeln.Man publiceradeannonseri lokalpressen (tillexempel i TheRoyal Gazette)där slavar annonserades somvaror.SåävenomSverige inte varsådelaktiga isjälvatransporten vardedesto merinvolverade iadministrationenkring slavhandeln.
Slaveriets avskaffande (?)
Upplysningstidensidéer om frihet ochmänskliga rättigheter började utmana slaveriet. Storbritannien förbjödslavhandel1807 ochslaveriet 1833.USA förbjödimportavslavar1808 ochavskaffadeslaveriet 1865,efter inbördeskriget.Brasilien vardet sistastörrelandetpåandra sidanAtlantensom förbjödslaveri 1888.
FörSverigesdel avslutades slaverieti densvenska koloninSaintBarthélemy den9 oktober1847. Sverigevar då detsista landet i Europa,förutom Danmark, somavskaffadeslaveriet isinakolonier.
Sverige
Detförstaord somvikan finnai historianomslavarärunder vikingatiden (mellan700 –1200e.Kr.)där mankallade demför trälar. Innandenna tidfinnerviintesåmycketdokumentation alls om samhälleti stortmen vi börutgåfrånatt systemet medslavliknande förhållanden harfunnits långttidigare.
Träldomenavskaffadeseller försvann under1300talet delvis beroende på attkyrkanvar emot trälar ochomman döptes betraktadesman somfri,i Guds ögon.Enannan aspekt varden ekonomiska. Detblevmer lönsamtför de storajordägarnaatt ha ”fria” arrendatorer ellerstatare än attförsörjaträlar. Även en växande penningekonomigjordeträldomen mindre relevant.Efter träldomeninfördesingen ny form av livegenskapoch landet räknas somenavdesom faktiskt undvek detta,men vadhände egentligen?
USA:s konstitution skapades inte enbart som ett juridiskt ramverk utan var även ett skyddmot tyranni och godtycke. Genom maktdelning, folkets suveränitet och principen om individens frihet byggdes en republiksom stod iskarp kontrast till
Ilandets grundstenar finner vi tro, familj, vänskap, dygd, engagemang, kunskap och mod. Värderingar
Samtidigthar historien gångpågångtragisktvisatatt de presidenter som försökt återvända till konstitutionens ursprungliga ideal ofta mött
Med historiska exempel och nutida reflektionerkan man genom boken ana attkampenomfrihet och självbestämmande är lika aktuell och närvarande i Europas monarkier och imperier. som gavnationen sin riktning in iframtiden. motstånd, ibland med dödlig utgång. dag, som för250 år sedan.