HYBRID Supplement publicerar forumgranskade rapporter samt tematiskavolymer där sakkunniggranskade artiklar kombineras med annat, mer populärtskrivet material och är gratis att ladda ner på http://publicera.kb.se/hyb, samt kan beställas som printon-demand på http://bod.se/bokshop eller andra nätbokhandlar.Anvisningar för medverkande återfinnspåhemsidan.
Ansvarig utgivare: David Davage
Titel: Evangelikal idag? Lausannedeklarationen 50 år
Redaktör:David Davage (david.davage@altutbildning.se)
Omslagsdesign: David Davage
Designinlaga: David Davage
Akademi för Ledarskap och Teolog i(ALT) Åstadalsvägen 2 Box1623
70116 Örebro
Förlag: BoD ·Books onDemand, Östermalmstorg 1, 11442Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck:Libri Plureos GmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
http://publicera.kb.se/hyb hybrid@altutbildning.se
2025
ISBN (trycktbok): 978-91-8097-200-0
ISSN 2004-5425
E-ISSN 2004-5417
Örebro 2025
©
HYBRID
INNEHÅLL
Davage, David, Lausannedeklarationen50årsenare.............................................v
FÖREDRAG
Janzon, Göran,Vad är Lausanne?......................................................................1
Råsberg, Daniel och Martin Ström,Mer än ettdokument: Lausannedeklarationens påverkan på det internationella missionsarbetet i Evangeliska frikyrkan och Svenskaalliansmissionen..................................18
Tellbe, Mikael,Finns deten evangelikal hermeneutik?Tolkningarav homoerotik iRomarbrevet1:26–27 som en fallstudie ..............................25
Edsinger, Olof,”Utan feliallt som det påstår”:Lausannedeklarationens bibelsyn ipraktiken ..................................................................................45
ARTIKLAR
Davage, David och Lena-Sofia Tiemeyer,Att läsa som det står? En studie av hur svenskabarnbiblarhanterar narrativainkonsekvenser i1Sam 16–17..........................................................................................57
Joelsson, Linda,Mångfald ellerassimilering? Nytt ljus över Paulus brev om frihet och gemenskap .........................................................................91
MacInnes, Joel,Kontextualisering och Bibelns auktoritet: En diskussion med fokus på svenskaperspektiv på samkönaderelationer......................117
Nowachek, Matthew,Reflektioner kring spegelreflektioner: Bibelns kraft iLausannedeklarationen och SørenKierkegaards ”Ordets spegel”....................................................................................................141
Sundberg, Lars-Göran,Själavårdiskärningspunkten mellan församling och samhälle: En analys av socialt diakonalt arbete och själavårdiLausannerörelsens texter ..................................................157
Wenell, Fredrik,Evangelikalpolitiskteologi iett kulturkristet samhälle .................................................................................................190
HYBRID SUPPLEMENT2(2025): v–xii INTRODUKTION
ISSN: 2004-5425 CC BY-NC-SA-LICENS
E-ISSN: 2004-5417© 2025 HYBRID INTE SAKKUNNIGGRANSKAD PUBLICERAD 29 AUG2025
LAUSANNEDEKLARATIONEN 50 ÅR SENARE
DAVID DAVAGE
Akademi förLedarskap och Teologi david.davage@altutbildning.se
KONFERENSEN
Den 7–8 november2024 arrangeradeALT,tidningen Dagen och Johannelundsteologiskahögskola(JTH)enkonferensförattuppmärksamma det faktum att Lausannedeklarationen fyllde 50 år. Konferensen fick namnet Evangelikalidag?,och under de tvådagarnasamlades teologer, församlingsledare,studenterochandraintresseradeförattutforskaevangelikalismens betydelse förSverige idag. Idenna volym är vi är glada att kunnapublicerafleraavdeföredragochakademiskapapersompresenterades isamband meddenna konferens. Varför då en konferensom Lausannedeklarationen?
GLOBALTGENOMSLAG
Ettförstaskälärattdeklarationenharhaftenavgörandeinverkanpåden globala evangelikala rörelsens självförståelse och missionella engagemang. Idet första kapitlet idenna volym, ”VadärLausanne?”, beskriver Göran JanzonbakgrundentillLausannedeklarationenmeringående,menredan här kan konstateras att deklarationen författades under en tid av omväl-
vandesamhällsförändringarochteologiskförnyelse.Undertidenframtill 1970-talethadevärldenerfaritflerapolitiskakriserochkulturellaskiften. Kyrkans relevans och roll isamhället, inklusive hur hon skulle se på sitt missionsuppdrag,varintegivet.Iljusetavdettasamladesöver2300kristna ledare från omkring 150 länderi Lausanne, Schweiz, föratt gemensamt utforska hur en evangelikal kristentro kunde se ut som satte missionsuppdraget icentrum. Ettavmötets betydande resultat varatt Lausannedeklarationenantogs,endeklarationsomfastställdenågraavde viktigaste principerna och åtagandena som skulle guida den evangelikala rörelsen.Medenbibeltrohetsomgrundbetonadesviktenavattförkunna evangelietiallakulturer,inklusiveattbekämpasocialorättvisa.1
Enavmångaåterkommandeformuleringarärattmansomrörelsevill förmedla hela evangeliet till hela människan i hela världen,och detta är utgångspunkten iLars-GöranSundbergs artikel idenna volym,där han analyserardecentraladokumentenssättatthanterasocialadiakonalaperspektiv och själavård. En viktig slutsats idet kapitlet är att även om det sker en gradvis fördjupning av tematikenövertid så förblir själavård implicititexterna,underordnadrörelsensevangelisationsfokus.
Den teologiskagrund som lades iLausanne vidareutvecklades sedan vid tre ytterligare konferenser iManila, Kapstaden och Seoul,och rörelsenharfortsattutgöraenbetydanderöstidenevangelikalakristenheten.2
BETYDELSE FÖR FRIKYRKAN
Ettandraskälärattdeklarationenutgörettteologisktfundamentförstoradelaravsvenskfrikyrka,inklusiveALT:sochJTH:sägarsamfundEvangeliska frikyrkan (EFK), Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), Pingst, Sverige(Pingst) och Svenska Alliansmissionen (SAM). Det är också ett
1LäsmerpåLausannerörelsenshemsida:https://lausanne.org/about-the-lausanne-movement.
2SevidareGöranJanzon,”Lausannerörelsenskongresserfrån1974till2024”,iGodanyheterför hela världen: 50 år med Lausannedeklarationen,redigerad av Olof Edsinger och Göran Janzon (Örebro:Libris,2024),19–36.
ideologiskt grunddokument förtidningen Dagen.Det vardärför naturligt fördessa tre organisationer att aktualisera detta fundament för förnyadteologisk reflektion, och idenna volym ges en konkret inblick i hur dokumentet fungeratiEFK och SAM:s missionella arbete iDaniel RåsbergochMartinStrömsföredrag”Meränettdokument”.
OMDEBATTERAD IDENTITET
Etttredje skäl är att begreppet”evangelikal” varit föremål förmycket debatt och teologisk diskussion,påframförallt tre områden.För det första har den andra paragrafeni Lausannedeklarationen,om”Bibelnsauktoritet och kraft”, varit ett återkommande fokus ifrikyrkliga bibelsynsdebatter som ägt rum isamband medsamtalsdagar på dåvarande Örebro teologiska högskola (ÖTH, nu ALT), ibloggvärlden och sociala medier, samtidebattinläggiblandannattidningenDagen.Härharsamtaletofta handlat om hur mycket somkan tänkas rymmas inom den evangelikala gemenskapen när det kommertill, till exempel, försoningsteologi,3 eller historisk-kritiskbibelforskning.4
Fördet andra har begreppet evangelikal kommitatt problematiseras i ljuset av att det använts ipolitiska diskurser som är avsevärt snävare än Lausannerörelsens, och dessutom inte alltid fyllda medteologiskt in-
3 Tvåvågor av debatter har till exempel ägt rum på tidigare EFK-ordföranden Stefan Swärds blogg, den första 2013 om ALT-läraren Roland Spjutssätt att formulera sig kring försoningen (se följande inlägg, som inledde samtalet https://www.stefansward.se/2013/10/29/granskning-av-rolan d-spjuths-forsoningslara), den andra 2025 om den amerikanske teologen Briand Zahnds försoningsteologisomaktualiseratsisambandmedatthanbjuditsinsomtalarepåTorpkonferensen(seföljande inlägg, som inleddesamtalet: https://www.stefansward.se/2025/05/08/brian-zahnd-till-torpkonfe rensen)
4Förenöversiktöverdelaravdessadebatterunder2010-talet,seDavidWillgren,”’Gudsordoch bibelvetenskapens utmaningar’: En recensionartikel om Bibeln –myt eller sanning” Theofilos 8/2 (2015),206–228.SeocksåTommyWasserman,red.,Finnsdeten”evangelikal“exegetik?Rapportfrån en samtalsdag på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH Rapport, 21; Örebro: ÖTH, 2004) samt Lennart Boström och Mikael Tellbe, ”Bibelsyn iförändring: Exegetiken på Örebro Missionsskola under senare delen av 1900-talet och fram till idag”, i Uppdraget: Örebro Missionsskola 1908–2008, redigeradavPekkaMellergårdetal.(Örebro:Libris,2008),110–121.
nehåll.5 Att kalla sig förevangelikalkommunicerar därmedinte nödvändigtvis en tro prägladavden så kallade ”Lausanneandan”,6 och har därföravvissakommitattifrågasättassomrelevantterminologi.7
Fördet tredje harfråganomvad det innebäratt vara evangelikal fått förnyatintresseirelationtillfrågorometik,isynnerhetmedavseendepå samkönade relationer. Flera av dessa aspekter tas upp ibidrag idenna volym.
BIBELN OCH TOLKNINGARNA
GRUNDLÄGGANDE PERSPEKTIV
Fembidragdiskuterarevangelikalbibelläsningfrånolikaperspektiv.Iden första sakkunniggranskade artikeln undersöker David Davage och LenaSofiaTiemeyer hur svenska barnbiblar hanterar berättelsen om Saul, David och Goljat i1Sam 16–17, medsärskilt fokus på hur bibeltextens narrativainkonsekvenser återges. Artikeln visaratt berättelsernaskildras utifrån en idé om hur bibeltexten borde vara,snarare än hur den faktiskt ser ut –något som Davage och Tiemeyer menar är problematiskt iljuset av Lausannerörelsens synpåbibeltolkning, där både textens historiska och litterära sammanhang betonas. Merspecifikt identifierar Davage och TiemeyerenriskmedbarnbiblarnassättattpresenteraBibelnsberättelser, nämliden den att barnet, när det slutatläsa barnbiblar och övergått till mertraditionellabibelöversättningar,saknarverktygatttolkadem.
5SetillexempelJoelHalldorf,”ATaleofTwoEvangelicalisms”,BreakingGround(21okt2020), online:https://breakingground.us/a-tale-of-two-evangelicalisms/
6 MedLausanneandan (eng. “the spirit of Lausanne”), ett begrepp som myntades av Billy Graham,amerikanskevangelistochtillikainitiativtagaretilldenförstaLausannekongressen,avsesen hållning som präglas av bön, (bibel)studier, partnerskap och hopp,allt genomsyratavenanda av ödmjukhet(se online: https://lausanne.org/billy-graham-and-john-stott). Se även Göran Janzons bidragidennavolym.
7 Jfr till exempel EFK, ”EFK brottas medbegreppet evangelikal”, EFK nyheter,online: https:/ /efk.se/webb/nyheter/nyheter/2019-06-17-efk-brottas-med-begreppet--evangelikal.html.
Ienannan sakkunniggranskad artikelundersöker Matthew T. NowachekdiskurserkringBibelnstransformerandekraftochargumenterarför attSørenKierkegaardsvidareutvecklingavspegelmetaforeniJak1:22–25 harpotentialattutgöraettviktigtkomplementtilldebildersomanvänds iLausannedeklarationen.DärdeklarationenfrämstfokuserarBibelnsom ett yttre, verksamt medel förförvandling öppnar spegelmetaforen föratt också adresseradet inre självreflekterande engagemanget hos läsaren och visarhurBibelnkanuppenbarasynd,inspireratillomvändelseochbidra tillindividensförvandling.
SAMKÖNADE RELATIONER
Fråganomhurevangelikalakanresonerateologisktkringsamkönaderelationerlyftssedaniintemindreänfyraavbidragen.MikaelTellbeställeri sitt föredrag frågan om det finns en evangelikalhermeneutik. Utifrån en analysavtrebidragskrivnaavsvenska,evangelikalateologer–NiklasÖjebrandts kapitel iantologin Välkomna varandra,Stefan Gustavssons bidragiantologinBekännafärgochEFK:srapportHelighetochbarmhärtighet–landarhaniattdetinteärsjälvklartvilkettolkningsresultatensådanhermeneutikresulterari.Merspecifiktärdetuppenbartattallatolkar Rom1irelationtilldesshistoriska,litteräraochkanoniskakontexter,det vill säga ienlighetmed hur den evangelikala bibelläsningenbeskrivs i SeoulStatement.Trots detta landar de itre olika slutsatser. Medan Öjebrandt argumenterar förendiskontinuitet mellan det som beskrivs itextenochsamtidafenomenbetonarGustavssonkontinuitet.Dettainnebär att medan Öjebrandt drar slutsatsen att texterna inte är applicerbara på dagens samkönade relationer menar Gustavsson att de är det. Mellan dessapositioneråterfinnsEFK:srapport,sombetonarbehovetavpastoral lyhördhet ivarje enskilt fall, det vill säga istället föratt formulera några enkla,allmängiltigaslutsatser.
Olof Edsinger tarsig sedan an samma fråga isitt föredrag, men argumenterarikontrasttillTellbeförattävenomdetfinnsfrågordärevangelikalakankommatillolikaslutsatser–härnämnsdopfrågorochfrågor om kvinnligt ledarskap –ärensådan ekumeniskgenerositet inte möjlig
närdetkommertillsamkönaderelationer.Hållningenöverlappardärmed medGustavssons, och Edsingerargumenterarför att Öjebrandts teologiska resonemang, samt resonemangen iEFK:s rapport svårligen kan beskrivas som uttryck förevangelikalhermeneutik. Varför? Irelation till Öjebrandt är den huvudsakliga kritikenatt relevanta aspekter inte adresseras–somattPaulusvarjudeelleratt1Mos1–2ochMatt19inte diskuteras. Irelationtill Helighetoch barmhärtighet grundas kritiken framför allt på att rapporten innehållerinkonsekvenser. En slutsats Edsingerdrarärattdetinteräckerattkallasigförevangelikalförattvaradet.
Dettredje bidraget på detta tema är Joel MacInnesartikel,som fokuserarfråganomkontextualisering.Merspecifiktdiskuterashurevangelikala teologer kan applicera Bibelns etiska budskap på nyasammanhang och nyatider utanatt dess auktoritet försvagas. Tvåsvenska bidragsompåolikasättkontextualiserarfråganomsamkönaderelationer analyseras–JoelHalldorfskapiteliEnendakroppochEFK:sHelighetoch barmhärtighet.MacInneskonstaterar att båda misslyckasmed kontextualiseringen, men på lite olika sätt. När det gäller Halldorf menar MacInnes att han på ett problematiskt sätt överbetonar samtidensinsikter, samt att han argumenterarutifrånatt vissa bud skullevara kulturellt betingadeutan att ge någontydlig grund förvarför dessa därmedskulle avfärdas. Därmedriskerarkontextualiseringen att förskjuta auktoriteten frånBibelntillkyrkan,vilketenligtMacInnesöppnarförsynkretism.När detgällerEFK:srapportmenarMacInnesattdenmisslyckasiattföljasin egen metod förkritisk kontextualisering –kulturexegesen är ytlig och grundarsigpåantaganden,snarareänpåanalys,ochdenkritiskaresponsen är otydlig –det framgårinte vadikulturensom ska bejakas och vad sombehöverförkastas.
Som alternativföreslår MacInnesatt kontextualiseringalltid måste hänga samman medtexternasursprungliga betydelse så att de tolkas och tillämpas utifrån författarens syfte. Likt Edsinger, men ikontrast till Tellbe, menar MacInnes att förenevangelikalbibelläsare är samkönade relationer inte möjliga att bejaka på det sätt som tillexempel EFK:s rap-
portföreslår(detvillsägagenomattöppnavägentillmedlemskapförpersonersomleverisamkönaderelationerutanattläranförändrasistort).
Det sistabidraget somtar upp fråganomsamkönaderelationer gör det inom ramen förenövergripande diskussion om evangelikalism och politik.HärstuderarFredrikWenellhurevangelikalaaktörersomSvenska EvangeliskaAlliansen(SEA),representeradavOlofEdsinger,ochApologia, representerad av Stefan Gustavsson, formulerar sin samhällsröst iett postkristet samhälle, särskilt ifrågor somrör samkönade relationer. KapitletutgörenkritikmotdetWenellbeskriversomtendensertillattreproducera en form av skapelseteologisk kulturkristendom. Problemet meddetta är att manargumenterar ifel ordning och förutsätter att man kan tala om moralisk mognad före bekännelsentill Jesus. Som alternativ föreslårWenellendiasporateologiskhållningdärevangelikalarörelserkan omfamna sin marginaliserade position idet sekulära samhället, inte som förlustutansomutgångspunktförennymissionsförståelse.
MÅNGFALD
Sammantagetfinnsidessakapitelenbetydandeinteraktion.Ytterströrsig samtaletmellanolikasättattförståochförhållasigtillvadevangelikalism ochevangelikal bibeltolkning innebär. Att de samlas ienoch samma volym innebär att de förhoppningsviskan få utgöra en god grund för fortsatta samtal. Passande är därför att numret också innehåller en sakkunniggranskadartikelsom analyserarhur Paulus behandlar frågor om mångfald och assimilering. Närmare bestämt argumenterar Linda Joelsson föratt det grekiska begreppet sarx iGalaterbrevet bör förstås kollektivt, snarare än individuellt orienterat. Detta innebär att sarx inte skaöversättsmed”köttet”–ibetydelsen”sexuellabegär”ellerliknande–utaniställetsyftarpå”gruppen”.Pauluskritikriktasdärmedintemotindividersbegärutanutanmotettkollektivttryckpåkonformitet.Läsningen har, enligt Joelsson, som fördelatt Galaterbrevets budskap framstår som mer sammanhängande och teologiskt relevant när det gäller frågor om frihet, inkludering och gemenskap. Läst irelation tillartiklarna om samkönaderelationergesdärmedenspännandepaulinsktolkningsram.
STRUKTUR
Rent konkret är volymenindeladi tvåhuvuddelar. Iden första återfinns detextersombyggerpåföredragsomhöllsvidkonferensen,ordnadesom följer: först kommerGöranJanzons generella inledningtill Lausannerörelsen,följtavDanielRåsbergsochMartinStrömstextomEFKsamt SAM. Sedan kommeravMikael Tellbes föredrag om evangelikal hermeneutik,samtOlofEdsingersföredrag,somidelarinteragerarmedTellbe. Dessa texter är inte sakkunniggranskadeutanåterspeglar ihög grad de muntligapresentationerna.
Iden andra delen återfinns vetenskapliga artiklar, också de presenterade vid konferensen, som genomgått sakkunniggranskning innan beslut om publicering fattats. Dessa harordnats ibokstavsordningefter författarnasefternamn.FörstkommerDavidDavageochLena-SofiaTiemeyers artikel, sedan Linda Joelssons, Joel MacInnes, Matthew T. Nowacheks ochLars-GöranSundströmsochsistkommerFredrikWenellsbidrag.
HYBRID SUPPLEMENT 2(2025): 1–17 FÖREDRAG
ISSN: 2004-5425CCBY-NC-SA-LICENS
PUBLICERAD29AUG 2025
E-ISSN: 2004-5417 ©2025 GÖRAN JANZON INTE SAKKUNNIGGRANSKAD
VADÄRLAUSANNE?
GÖRAN JANZON
Teol.dr imissionsvetenskap ochtidigare ordförandeiSvenskaLausannekommittén goran.janzon@gmail.com
ABSTRACT IdettaföredragundersöksLausannerörelsensframväxt,teologiska grundochhistoriskautvecklingsedanvärldskongressenförevangelisationiLausanne1974.Medutgångspunktievangelikalismenskänneteckenanalyserasrörelsensbetydelsefördenglobalakristenheten,särskiltdesspåverkanpåmissionssyn och ekumeniskt samarbete. Föredraget belysercentrala utvecklingslinjer såsom globaliseringenavevangelikalismen,karismatiskainfluenserochdenamerikanska politiseringens inverkan.Vidare diskuteras Lausannedeklarationens långsiktiga inflytandesamtLausanneandansommodellförteologisksamverkan.Översikten bidrar till förståelsenav hurteologiskmångfald kanförenasmed en gemensam missionellvisionienglobalkontext.
INLEDNING
Det finnsrörelser ochfenomen iden kristna kyrkans historia somärså starktförknippademedengeografiskortattettsådantnamnfinnsmedi självabeteckningen.Lausannerörelsenärettsådantexempel.Detberorpå den betydelse som Världskongressen förevangelisation iLausanne ijuli 1974 fick, framför allt bland de evangelikala kristna menäveninomden världsvidakyrkanistort.Dessslutdokumentellerdeklaration–påengelskaLausanneCovenantmedenmeruppfodrandespråkliginnebörd–blev en referens som användesoch fortfarande användsivida kretsar.Efter
femtioårfinnsdetanledningattsättainden”rörelse”somkongressenutlösteietthistorisktperspektivochreflekteraöverdessbetydelse.
HISTORISK BAKGRUND
Eftersom Lausannedeklarationen och Lausannerörelsen ofta uppfattas somettuttryckförevangelikalismen,denevangelikalaströmningeninom denkristnakyrkan,villjaggeenhistoriskbakgrundtilldetbegreppet.
BEGREPPETEVANGELIKAL
Begreppet evangelikal harhistoriskt och internationellt använts om en kristendomstolkning somformadesi de anglosaxiska väckelserörelserna från 1700-talet och framåt. Det engelska språket har dock inte olika ord förevangelisk och evangelikal, utanbara ”evangelical”. Referensen till väckelserörelserna gavenvägledande precisering, liksom en historisk och teologisk referens till den lågkyrkliga delen av den anglikanska kyrkogemenskapen,theEvangelicalParty,tillskillnadfrånhögkyrkliganglokatolicismochbredkyrkligfolkkyrklighet.Dethistoriskasammanhangetgjorde attbegreppetkundeuppfattasidenmeravgränsadeinnebörden.Detblev lite svårare på andra språk, somtill exempeltyska och spanska, där uttrycketevangeliskakristnavarliktydigtmedprotestantiskakristna.
Närmandåinomvissaandraspråkområdenändetengelskavilletydliggöra attdet varden begränsade innebörden som man avsåg började man kring mitten av 1900-talet att direktöversätta det engelska ordet –”evangelical”blevevangelikal.
Evangelikalismenvarbärareavdetreformatoriskaarvet,teologisktsett främstdebäggegrundprincipernaomSkriftenallenaochfrälsningavnåd genom tron på Kristus. Menden karaktäriserades alltså också av något mersomibredmeningfångasinikontinuitetenmedväckelserörelserna.
Till Sverigekom evangelikalismen, om äninte under den beteckningen, genom pietismenoch den nyevangeliska rörelsen och lite senare genomhelgelserörelsensochfrikyrklighetensolikaschatteringar.Påsvenskabörjadeordetevangelikalanvändaspå1970-taletochbegreppetletade
