Therese Àr biolog pÄ WWF, och vill tipsa dig som vill veta mer om olika djur att besöka Panda Planet, WWFs hemsida för barn och unga: www.pandaplanet.se Panda
Den stora döden
I olika tider har olika livsformer vandrat pÄ vÄr planet. Du kÀnner sÀkert till dinosaurierna, som hÀrskade pÄ jorden i miljoner Är. SÄ mÀktiga var de, att inga andra djur pÄ land kunde utvecklas till att tÀvla med dem förrÀn en asteroid satte punkt för deras regeringstid. En sten frÄn rymden, större Àn Mount Everest, krockade med jorden. Ett moln av damm runt hela planeten förmörkade solen. VÀxter vissnade, vÀxtÀtare svalt ihjÀl. Och utan dem fanns det till slut ingen mat till de köttÀtande dinosaurierna heller.
NÀstan alla dinosaurier dog dÄ, för 65 miljoner Är sedan. En sÄdan hÀndelse, dÀr runt tre fjÀrdedelar eller mer av allt som lever pÄ jorden pÄ kort tid dör ut, kallas för ett massutdöende.
Med âkort tidâ menas i det hĂ€r sammanhanget att det har gĂ„tt pĂ„ bara nĂ„gra miljoner Ă„r. Det lĂ„ter kanske inte sĂ€rskilt kort, men genom hela jordens historia Ă€r det vanligaste att arter dör ut dĂ„ och dĂ„, i betydligt lĂ„ngsammare takt. Dinosauriernas utdöende Ă€r det mest kĂ€nda exemplet, men det Ă€r faktiskt inte det enda. Man kallar det för det femte massutdöendet i jordens historia.
Störst av alla massutdöenden var det tredje. Forskare tror att det berodde pÄ enorma vulkanutbrott som slÀppte ut gaser i atmosfÀren och gjorde planeten varmare. Precis som du kanske hört att man idag pratar om att jorden blir varmare hÀr och nu, för att vi slÀpper ut för mycket koldioxid. Det tredje massutdöendet skedde för ca 250 miljoner Är sedan, och ledde till att 90 % av alla jordens livsformer dog ut.
Det Ă€r som att du skulle ta 100 vĂ€xter och djur runt om dig, och sedan bara fĂ„ vĂ€lja tio av dem som fĂ„r finnas kvar. SĂ„ mycket liv försvann frĂ„n jorden för all framtid. I engelsk forskning kallas den hĂ€r hĂ€ndelsen ibland bara âthe great dyingâ â den stora döden.
Det stora livet
De forskare som försöker förstĂ„ jordens historia kallas för geologer. De studerar jordskorpan â planetens steniga skal â dĂ€r de allra Ă€ldsta ledtrĂ„darna finns bevarade. Det Ă€r dĂ€r i berggrunden vi har sett bevis pĂ„ de stora utdöendena. NĂ€r vi grĂ€ver fram ett lager av berget och hittar fossil av djur vi inte kan se i de senare lagren, dĂ„ vet vi att det har levt djur dĂ€r som sedan troligtvis har försvunnit.
NĂ€r geologer hittar sĂ„dana bevis i jordskorpan pĂ„ att tillvaron pĂ„ planeten helt har förĂ€ndrats delar de in jordens historia i olika perioder. UngefĂ€r som kapitel i jordens historiebok. âKambriumâ Ă€r till exempel namnet pĂ„ den
period dÀr vi kan hitta de allra första fossilen frÄn djur med skal och skelett.
Massutdöenden Àr sÄ stora förÀndringar att de alltid har inneburit slutet pÄ ett kapitel för livet pÄ jorden. Men nÀr ett kapitel slutar brukar ett nytt börja, och sÄ har det ocksÄ sett ut i jordens historiebok. Ifall en typ av djur totalt har dominerat planeten, som dinosaurierna gjorde under mÄnga miljoner Är, kan deras utdöende ge nya djurarter en chans att ta plats. SÄ var det nÀr dinosaurierna sÄ gott som helt dog ut, och sÄ var det Àven innan dinosauriernas tid.
Före dem, i perioden âPermâ, fanns en annan typ av djur som hĂ€rskade över livet pĂ„ land. De kallas för dĂ€ggdjursliknande reptiler. Men den stora döden, det tredje massutdöendet, markerade slutet pĂ„ just Perm. NĂ€r mĂ„nga av de stora reptilerna dött ut kunde de första dinosaurierna ta plats pĂ„ jorden.
Kapitlet âKritaâ avslutades av en sten frĂ„n rymden, och nĂ€r alla stora landlevande djur försvunnit öppnades dörren för nya livsformer. Dinosauriernas tid var slut, och vi kallar det för att dĂ€ggdjurens tid började. Det Ă€r den kategori av djur som vi sjĂ€lva tillhör. DĂ€ggdjur fanns förstĂ„s redan innan, men med dinosaurierna ur vĂ€gen kunde de bli jordens nya hĂ€rskare.
Arternas uppkomst
För att förstÄ livet pÄ jorden behöver vi förstÄ en upptÀckt
som forskaren Charles Darwin gjorde pÄ 1800-talet. NÀr vi pratar om olika former av liv sÄ delar vi in allt som lever i olika arter. Art Àr ett ord för djur som Àr av samma sort. Hunden Àr en art, katten en annan. PÄ sÄ vis delas allt som lever in i olika fack, inte bara djuren.
Ek och gran, kantarell och vitsippa, Àr ocksÄ olika arter.
Under större delen av mÀnsklighetens historia har vi inte vetat hur olika arter blir till. LÀnge trodde man att alla arter som finns idag helt enkelt alltid har funnits. DÄ var det ocksÄ svÄrt att tÀnka sig att en art kunde dö ut. Men under 1800-talet hade man börjat förstÄ att arter kunde förÀndras. Om man till exempel bara lÀt
de tamfÄr med tjockast ull skaffa lamm kunde man se att de lammen ocksÄ fick tjockare ull. SÄ kunde man hÄlla pÄ och mixtra med vilka som fick skaffa ungar tills fÄren, som art, till slut hade mycket tjockare ull Àn de fÄr man började med. Den typen av förÀndring av en art kallas för evolution.
PÄ en annan hade de korta, tjocka nÀbbar som kunde knÀcka frön och nötter.
Vet du vad som skulle hÀnda om sjöstjÀrnorna försvann? Varför det Àr sÄ viktigt att det finns asÀtare, som gamar och kondorer? Eller hur klimatförÀndringar kan leda till att sköldpaddor bara föder honor?
Det hÀr Àr en berÀttelse om hur allt liv hÀnger ihop, och varför varje art Àr viktig. Men livet pÄ jorden Àr hotat, och nu behövs vÄr hjÀlp.
I De som rÀddas kan fÄr du lÀra kÀnna nÄgra av vÄr tids mest akut hotade arter och de kreativa metoder vi tar till för att rÀdda dem.
