9789180807531

Livskompetens

skola för livet

Livskompetens

skolaför livet

TACK

förgivandesamarbete,konstruktivasamtaloch goda råd till styrelseledamöter och/ellermedlemmar i…

…föreningen

Forum Livskunskap– för SocialtochEmotionelltLärande(FL-SEL)

Birgitta Ekmark, CamillaCarlberg, LottaKarlsson Domonkos, Mona Lodén,Claes Nordén,LeifSundsvik, LisbethZeiloth, Harald Nordlund ochValentinSevéus

…föreningen

Neuroforum ochGruppen Utbildning Neuroforum(GNU)

Ulla Berglindh (GNU), FredrikBååthe,RolfEkman,AxelEriksson, JoannaGiota,Carl-GerhardGottfries,Henrik Gyllensten, KerstinSöderberg,GörandSöderlund (GNU), Bertil Thomas, MarcusWarnbyoch GöranWendin

ochspeciellt till

CarlOlivestam, vårmycket uppskattade ledare av GNU, som stöttoch inspirerat mighelavägen fram till atthan hastigt ochalltför tidigt avledi december 2024

Jagvill ocksåtacka medarbetarei MotivationslyftetbyStarfor Life

Hanna Silvner ochJanaSöderberg

samtuttrycka minuppskattningavdestatligautredningarna –avlärar ochförskollärarutbildningarna(december 2024)

–avläroplaner fördeobligatoriska skolformerna (februari2025)

Vadstenai mars 2025

StigZandrèn

Impressum

Copyright ©2025 Stig Zandrén

Omslag

Bilden är gjordavLisbeth Zeiloth Exempel på litteratur om socialtoch emotionelltlärande

Förlag

BoD· Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se

Tryck

LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg, Tyskland

ISBN 978-91-8080-753-1

Introduktion

LärandetsVARFÖR, VADoch HURärunder ständigförändringi takt medatt samhälletutvecklas.Under 1900-talet harintelligens, akademiskkunskapoch IQ haft stortinflytandepåutformningav lärandet ochutvärdering av resultat.Värdegrundens betydelsehar sedan1990-taletfåttmer uppmärksamhet, inte minsti sambandmed en oönskad utveckling av psykisk ohälsa,mobbning, våld och kriminalitet idet svenskasamhället.Denna bokargumenterarför att till värdegrunden relaterade kompetenser, blandannat social och emotionell förmåga, skafå meruppmärksamhet idenya läroplanerna ochi dennya lärar- ochförskollärarutbildningen,vilka på uppdrag av dennuvarande regeringen utreds under 2023-25.

Skollagen(2010:800) slår fast att"utbildningen inom skolväsendet syftar till atteleverska inhämtaoch utveckla kunskaperoch värden". Igällandeläroplanför gymnasiet(Lgy11) står blandannat: "Utbildningen skaförmedlaochförankra respektfördemänskliga rättigheterna ochdegrundläggandedemokratiskavärderingar som detsvenskasamhälletvilarpå.Undervisningenskavilapå vetenskapliggrundochbeprövaderfarenhet."Densenaste läroplanen (Lgr22) förgrundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmetfastslåratt "skolanskaansvaraförattelevernainhämtarochutvecklarsådana kunskapersom ärnödvändiga förvarjeindividochsamhällsmedlem. Dessagerocksåengrundförfortsattutbildning. Skolan skabidra till elevernasharmoniskautveckling. Utforskande,nyfikenhetochlustatt läraskautgöra engrundförskolans verksamhet."

VARFÖR lära?Syftetmed lärandet,ärframför allt en funktion av de merellermindrauttalade målenför samhällsutvecklingen ochvad mani politiken kommeröverens om attmänniskor behöverkunna och klaraavför attdessa målska nås. Idet antika Sparta varmålet att vinna kriget motAten. Därför utbildades soldater.Frånmedeltiden ochframåtvar detkyrkans krav somgällde, så småningommed allt större inflytande av handel ochhantverk. ISverige hade folkskolereformen1842 ochden parallella utvecklingenavläroverken somgrundläggandesyfte attutbilda förindustrisamhället.Idaghar vi ettannatsamhälle,präglat av blandannat globalisering, informationsteknologioch artificiellintelligens.

VADska läras? Detpåverkasockså av samhällsutvecklingen ochvad mani politiken kommitframtill är viktigtför attsamhället ska utvecklasi enlighetmed de ideologier ochvärderingar manmenar ska gälla iSverige.För dettabehövskunskaper, menockså praktiska färdigheter, förmågaatt hanterasituationer därsamhällets och personligavärderingar sättspåprov. Ettsammanfattandeuttryckför vadelevernautöverkunskapbehöver få medsig från skolan är det engelska begreppet LIFESKILLS,som av Världshälsoorganisationen (WHO)definierassom

“abilitiesfor adaptive andpositivebehaviour thatenableindividualsto dealeffectivelywiththedemandsandchallenges ofeveryday life”

elleri minöversättning:

"förmåga tillanpassatochpositivtbeteendesomhjälperindivider att påetteffektivtsätthantera krav ochutmaningarivardagslivet"

På svenskaföreslåshär begreppet LIVSKOMPETENS.

HURlär vi?Det skabygga på vetenskaplig grundoch beprövad erfarenhet, framföralltinomdidaktik– om alla faktorer sompåverkar undervisningoch dess innehåll –och inom kognitionsvetenskapoch neurovetenskap –ett tvärvetenskapligaforskningsområden somsyftar till attförstådeunderliggandemekanismernaför mänskligttänkande, perception,minne,språk ochinlärning.Desenaste decenniernas framsteg inom neurovetenskapen hargivit ossnykunskap ochny teoriomHUR vi lär. Metodikoch förhållningssätt iundervisningenhar därmed fått ny vetenskaplig grund.

Sedanandra världskriget harutvecklingenvarit exponentiell, av befolkning,ekonomi,tillverkningoch konsumtion,information och kommunikation.Världssamhället är på vägfrånnationalstaternas dominans motregionala maktcentra ochglobalstyrningavnationer, regioner ochindivider.Med detta följer behovavnya ställningstaganden till lärandetsVARFÖRi Sverigeoch internationellt.

Interationellt drivsutvecklinginomUNESCOoch OECD föratt i praktikenomsätta nyaförutsättningar isamhället samt nyakunskaper ochteorier om lärande. Utbildning förhållbar utvecklingi enlighet meddeglobala utvecklingsmålen är prioriterati detsvenska arbetet inom UNESCO.I OECD:s rapport om trendersom påverkar utbildningen 2022 hävdas: "Vimåstelära ossattleva medkontraster ochosäkerhetom framtidenochstudentersåvälsomallpersonal måsteständigtrustas fördetta."

ISverige harden nuvarande regeringen uttalade avsikter attförändra förutsättningarnaför lärandet ochkravenpåskolan. Den1 september 2025 införs en ändringi skollagenomprofessionsutvecklingför lärare ochförskollärare.Vidarehar regeringen tillsattett stortantal

utredningaromskolanbland annatavhur lärar- förskollärarutbildning samt läroplaner behöverförändras.Dessa tvåutredningar har presenterats förregeringeni december 2024 respektive februari 2025. EttnyttHUR förlärandetverkarvarapåväg in iden svenskaskolan.

Idenna bokpresenterar jagdelsneurovetenskapens senasterön om HURvilär ochdelsförändringari omvärlden, vilkajag menarborde påverkaskolans VADoch VARFÖR.Speciellt intressant är denrelativt nyakunskapenomvad somhänderi hjärnannär vi läroch vilka konsekvenser dennakunskap kanfåför didaktiken ochmetodiken i skolan.

Vi leveri en världmed olikatyper av 'silos',tillexeempelpolitiska, geografiskaoch vetenskapliga. Jagvill härvisahur information, kunskapoch teorierfrånpolitiska ochvetenskapliga silosbehöver lyftas uppoch kopplas ihop föratt stärka vårförståelseför vadsom kanoch behövergöras.

Lärandet genomundervisning, studier, reflektion ochträning skaleda till förmågor ochklokhet somvimänniskor ochsamhälletpåolika nivåer behöverhatillgångtill föratt utvecklasoch samverka iönskad riktning.Det handlaromkognitiva,emotionella,sociala ochmotoriska förmågor,men ocksåomförmåga atthantera de existentiella frågorna.Enviktigförutsättningför detmänskligalivet är upplevelsen av mening medtillvaron ochdärmedmeningenmed vadvilär.Denna mening formar vi själva från våra intryck, erfarenheter, upplevelser ochi kontaktmed omvärlden. Existentiell förmågabehövsför att förhålla sigtill sigsjälv,till andrasamttill händelseroch utvecklingi livet ochvärlden.Bådevetenskap ochbeprövaderfarenhettalar för attundervisningoch träningi densvenska skolan behöverhabättre balans mellandessa olikaförmågor.

Politiskt handlardet om atti skolan successivt introduceraoch arbeta medde'stora' globalafrågorna– just nu främst miljö, klimat, hållbarhet, fred ochteknologiutveckling samt pågående försök att förändra denglobalstyrningen. Exempelvis förväntasundervisningeni historia ochsamhällskunskaphandlaomhur dessa frågor utvecklats ochhanterats imoderntid från industrisamhälletframtill idag.

Specielltviktigt är attskiljapå ochträna olikaförhållningssätt till enkla, kompliceradeoch komplexa problem.

Fakta, teorieroch exempelpresenteras idefyraförstakapitlen

1. Lärandetsförutsättningar

2. Detkognitiva

3. Detsociala ochemotionella

4. Detexistentiella

vilkai sintur liggertillgrund förminaegnareflektioneroch slutsatser idet avslutande kapitlet

5. Utbildning itiden

1. Lärandetsförutsättningar

Allinlärninggårutpåattvara förbereddattbättrekunna möta omvärlden.

DavidIngvar

Varför,vad ochhur lära är huvudfrågornai denna bok. Svaren på dessa frågor kommer attdefiniera viktigaförutsättningarför lärandet.

Lärandeärlivslångt ochbörjari ochmed födelsen –kanskeredan innani livmodern.

Minegenväg genomlärandeprocessenhar gått från lekskola ('kinder garten')och vidare till folkskola, realskola, gymnasium, internatskolai USA, korrespondensstudierpåHermods,studentexamen på reallinjens matematiskagren, universitetsstudieri matematikoch filosofi, militärtjänst,civilingenjörsutbildning iteknisk fysik, universitetsstudier iföretags- ochnationalekonomi,fortbildningari blandannatpersonlig utveckling, management,teamworkoch ledarskap. Numera omfattar mitt lärandeutforskning ochbearbetning av kunskapför mina böcker.

Mankan frågasig varför vi överhuvud tagetbehöver lära.Varförär inte naturenordnadsåatt alla biologiska varelser redanfrånbörjan harall denkunskapsom behövs föratt överleva ochreproducera?

Genetisktvet vi numera attmycketärdefinieratfrånbörjan. Detfinns ivårtDNA:s inbyggda möjligheterför denfysiska ochpsykiska utvecklingövertiden.Påverkanavoch anpassningtillvår omgivning sker löpandegenom epigenetiken,varigenom våra generslåsavoch på.Livet är alltså en utvecklingsprocess, ivilkendet skulle vara paradoxalt ellerrentavomöjligtatt ha alltingklart från början.Själva

utvecklingenärdärförett svar på frågan om varför.Vibehöver successivt anpassa osstill de utmaningar somvimöter ilivet,men ocksåtill de förändringar iomvärlden somhelatiden äger rum.

Vi kanförståhur vi lärutanatt veta vadvilär ellervad somhänderi ossnär vi lär. Exempelvis kanviutanproblem köra en bilutanatt veta vadsom händer imotornellerdrivlinan.Inledningsvis kommer jagdärföratt fokusera på hur lärandefungerari pratiken.

Följande är någramoment, somingår ilärandet:

● Inputi form av sinnesintryck

● Bearbetningavsignaler

● Medvetande om någotnyttellernågot jagkännerigen

● Minnesintryck

● Output iformavhandling

Ordningenkan varieraoch etteller fleramomentkanskehoppasöver.

Exempelvis verkar ettspädbarn kunnalärasig rörelser ochljudutan attdessa passerarmedvetandet.Iblandkan signalerna gå genom kroppensåsnabbt attdet aldrig uppstårnågon minnesbild. Frågan är om mandålärtsig något?

Helt klar behöverviendefinitionavvad lärandeegentligenstårför.

Forskare inom framföralltneurovetenskapenhar liteolikaansatser.

StanislasHehaene föreslår sjudefinitioneravlärande,ellersnarare förhållningssätt till lärande.

1. Utformaeninremodellavden yttrevärlden samt löpande justeraparametrarnai denna minmentala modell av verkligheten.

2. Utveckla ochutforskanya kombinationergenom attsortera uppgifter ifackoch nivåer.

3. Minimera mängdenfel idet dagligaarbetet.

4. Utforska nyamöjligheter,tillexempel genomett planlöst sökandeeller genomatt leka medsiffror.

5. Söka nå bästamöjliga resultat,tillexempel belöning,vinst, beröm...

6. Avgränsa detområdejag väljer attutforskaoch därmed begränsa mängdeninput attutforska.

7. Formuleraoch prövaenhypotes,verifiera ellerförkastaden.

Dessa definitioner berörhur ochvad menockså varför vi lär. Stanislas Dehaenehar en ingående kunskapomvad somhänderi hjärnandåvi lär, vilken jagkommeratt återkomma till.

FrancisCrick (1916-2004) hänvisar till denisraeliskeneurobiologen YadinDudai,som serkunskapsom 'internrepresentation' –intryck –av fenomenutanifrån ellerinnifrån kroppen. Dessa intryckformasfrån erfarenhetoch kaneventuelltutgöragrund förbeteende. Lärande innebäratt skapaellermodifiera dessa intryck.

JamesE.Zull(1939-2019) hävdar attallt lärandeförutsätter tillämpning iformavhandling/beteende ochatt ingetlärande harägt rumförrännågot gjorts meddeintryck somkommitinoch bearbetats.Mer om dettai kap1.2 om hjärnanoch kroppen.

Minnet

är en grundläggandeförutsättningför lärandet,att vi på någotsätt sparar ochkan återfinna denkunskapvihar förvärvat. Manbrukar skiljapåepisodiskt, semantiskt,procedurellt, retrospektivtoch prospektivtminne.Episodisktminne fångar upppersonliga upplevelser, semantiskt faktai form av till exempelord ochbegrepp. Procedurellt minne handlarombeteendeoch rörelser,retropersktivt om detsom passeratoch prospektivtomframtiden.Minnetkan vara kort ellerlångt ochmellandessa polerråder iprincip ettkontinuum. Detriktigt kortaärarbetsminnet, därvilagrardet somvibehöver för stunden,t ex siffrorna iett telefonnunmmerelleradressensom ska slås in iGPS:en. Detlångsiktiga minnetkan vidbehov överförastill arbetsminnet.

Medvetandet

är en annanviktigförutsättningi lärprocessen,dockintealltid nödvändigt.Medvetandet är ettfenomen,som vetenskapenännu inte förklaratpåett tillfredsställandesätt. Minsubjektivaupplevelse av att vara medveten är dock starkoch tydlig.Jag kantilloch medvara medveten om attjag är medveten.Förstastegetmot medvetande är attjag varseblir attnågot är ellerhänder. Eventuellt ägnarjag därefter detta fenomenmin uppmärksamhet. Närnågot blivit medvetet kandet därefter förpassastillminnetoch då försvinnafrån medvetandet. Attmedvetandeintealltid krävsvisar signär jagkan utföra handlingarutanatt tänkapåvad jaggör.

Förframgångsiktlärande ipraktiken beskriverStanislas Dehaenefyra förutsättningar, 'fyrapelare':

Uppmärksamhet

Atthafokus på detsom händer just nu är välenrekommendation, sommöttoss mångagångeroch somökarminamöjligheteratt lösa uppgiften ochtainden nyakunskapsom krävs. Själva upplevelsen germig en erfarenhet sompräglatsi minnet.

Aktivt engagemang

haratt göra medmin motivation föratt lära.Med aktivitetavses här hur jagmentalt engagerarmig iatt ta in,förståoch förhålla migtill omvärlden. Medaktivtavses ocksåatt jagsjälv tartill migkunskap –'äger' kunskapen. Däremotkannjag behöva vägledning isjälva sökandet efterkunskap.

Återkoppling

innebäratt få reaktion på detsom händer ilärprocessen, på om det jaglär inte stämmermed verkligheten ellerintekommeratt fungerai praktiken. Denna återkopplingavfel börske så närsom möjligti tiden. Vidpraktiskt handlandekan jagdirektupptäcka om detjag lärt fungerar ellerej. Direkt återkopplingfrånmin lärare är en annan viktig förutsättning. Ipraktiken fungerar detsåatt hjärnanutifrån vad denlärtförutsägervad somkommeratt hända. Om dettainte stämmermed detjag de factouppleverhärnäst uppstårett gap, som

fårhjärnan attkorrigera denförstabilden('Rescorla-Wagner regeln').

Konsolidering

innebäratt lärandet gårfrånlångsamt, medvetet ochenergikrävande utförandetill snabbt,omedvetet ochmindreenergikrävande. Detta kanske genomolikatyper av processer. En är denomedelbara, när väsentligadelar av kunskapensparasoch de mindre väsentligaeller helt onödigadelarna förkastas. Detärjustvad somskernär jag sover. Sömn är en nyckelförutsättningför lärandet.Övertid är repetition en form av konsolidering, somförstärker/fördjupar lärandet,men somockså kanvaraenfördröjdinsiktomatt någotär felellerintefungerar.

En annanuppsättningförutsättningar redovisasavAnette Prehni boken Hjärnsmartpeagogik(2018).I AGES-modellen, utveckladavett amerikansktforskarlag, föreslås fyra nyckelfunktioner för framgångsriktlärande,speciellt på längre sikt:

● Uppmärksamhet(attention)

● Skapande (generation)

● Känslor(emotions)

● Spridning(spacing)

DavachiI,KieferT,RockD &RockL, Learning thatlaststhroughAGES, NeuroleadershipJournal3(2010)

Vadsom de factohänderi medvetandet, hjärnanoch kroppennär vi lärkommerjag attbeskrivanärmare ideföljandeavsnitten av detta kapitel.

Livskompetens (life skills)definierasav

Världshälsoorganisationen (WHO)som "förmågatill anpassat och positivt beteende som hjälper individer att på ett effektivt sätt hanterakravoch utmaningar i vardagslivet".Boken bygger på sammanställning av vetenskap och beprövad erfarenhet som visarpå behovet, nyttanoch värdet av de 'mjuka'färdigheterna. Författarenmenar att träning av social, emotionell och existentiell kompetens behöver integrerasmed tradtionell kognitivkunskapsundervisning på alla stadier iden svenska skolan. Tidig och löpande tillämpning av värden,moral och omdömekan på sikt göradet svenska samhället bådetryggare och mer produktivt.

Stig Zandrén har under de senaste30åren engagerat sig för social och emotionellträning iskolan. Hanär verksam som styrelseledamot iföreningarna

Neuroforumoch Forum Livskunskap för Socialtoch

Emotionellt Lärande (SL-SEL) samt är författare till böckerna Lednings sökes (2012), LeadingSelf(2017)och

Beyond Self (2017)