Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2025
www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Författare: Alex ArnbÀck & Trevor Pavitt
ĂversĂ€ttning: PĂ€r Svensson & David Andreasen
Citera gÀrna boken med angivande av kÀllan. För all reproduktion av bildmaterial eller annat ur boken krÀvs författarens tillstÄnd.
Andra upplagan
Tryckt i Riga, 2025
ISBN: 978-91-8073-991-7
Grunden till denna bok lades redan Ă„r 2005 nĂ€r jag arbetade som Private Banker pĂ„ en av Schweiz mest prestigefulla banker. Jag insĂ„g snart att mitt jobb handlade mer om att sĂ€lja produkter förtĂ€ckta som rĂ„d Ă€n att sĂ€tta kundens intressen först. Den insikten gnagde inom mig och vĂ€ckte tanken pĂ„ en alternativ modell för finansiell rĂ„dgivning. Jag började arbeta hĂ„rt för att förĂ€ndra bankens erbjudande till kunden, men efter trĂ€gna försök utan att fĂ„ gehör för mina tankar skildes min arbetsgivare och jag Ă„t â men fröet till den hĂ€r boken hade redan sĂ„tts.
Nu, 20 Ă„r senare, fĂ„r jag ofta frĂ„gan: »Ăr din bok fortfarande relevant?« Mitt svar Ă€r alltid ja.
FinansvÀrlden och dess investeringsprinciper följer i stort sett samma mönster som för 20, 50 eller till och med 100 Är sedan. PÄ finansmarknaden möts köpare och sÀljare för att utbyta finansiella instrument. Deras gemensamma mÄl Àr att optimera sina investeringar, men marknaden Àr nyckfull och svÄr att förutspÄ. Trots att inga mirakelkurer existerar presenteras optimala lösningar och snabba klipp, och finansbolagen agerar mellanhÀnder för att ta en del av kakan. Men hÀr uppstÄr en intressekonflikt, dÄ de ska tillgodose bÄde sina egna och kundernas intressen. Bolagen mÄste prioritera vem som frÀmst ska gynnas av transaktionen och i det kunskapsgap som rÄder tenderar bolagen att vara sin egen lyckas smed och kunden fÄr dra det kortaste strÄet.
Det Àr dÀrför avgörande att vi som investerare fördjupar vÄr kunskap för att undvika dessa fÀllor. Den hÀr boken syftar till att ge dig ett vetenskapligt baserat, alternativt synsÀtt pÄ finanssektorn, tillsammans
med verktyg för att hantera de kÀnslor som pÄverkar dina beslut. För precis som inom andra omrÄden tenderar vi att göra val som strider mot vÄrt sunda förnuft, Àven om vi vet bÀttre. Vi fortsÀtter att Àta dÄlig mat, trÀna mindre och tro pÄ mirakelpiller med enkla lösningar, trots tydliga varningar. PÄ samma sÀtt visar forskningen att investerare borde följa en lÄngsiktig strategi med vÀldiversifierade investeringar till lÄgt pris istÀllet för att dras med i trender och försöka bli rika snabbt. Men att ha denna kunskap Àr en sak, att faktiskt följa den och hÄlla sina kÀnslor i schack nÀr marknaden svÀnger Àr betydligt svÄrare.
Genom att förstĂ„ de mekanismer som pĂ„verkar dina beslut kan du göra mer informerade val och navigera genom ovissheten med större sjĂ€lvförtroende. Jag hoppas att du finner bĂ„de motivation och praktiska insikter i de kommande sidorna, och att de hjĂ€lper dig att skydda dina tillgĂ„ngar â frĂ„n osĂ€kerhet, inflation, giriga mellanhĂ€nder â och inte minst frĂ„n dig sjĂ€lv.
God lÀsning!
Alex ArnbÀck
Varför Ă€r pengar en sĂ„dan kĂ€lla till stress? Att man kĂ€nner sig orolig nĂ€r man inte har nĂ„gra pengar Ă€r förstĂ„eligt â att inte kunna tillgodose sina egna och sin familjs behov Ă€r en fullt legitim och logisk anledning till Ă€ngslan. Men hur ska man förklara att vi Ă€r oroliga nĂ€r vi har pengar? Varför kĂ€nna stress nĂ€r man vet att man disponerar en bestĂ€md summa pengar pĂ„ ett bankkonto, en plats som de flesta betraktar som »sĂ€ker«?
Ăr denna oro typisk för en viss sorts personer? Ăr den kopplad till Ă„lder? Till social status? Spelar det nĂ„gon roll om man Ă€r man eller kvinna, pensionĂ€r eller yrkesaktiv, slösaktig eller sparsam, erfaren placerare eller fullstĂ€ndig nybörjare? Vid nĂ€rmre betraktande tycks inget av dessa kriterier förklara investerarens vĂ„nda. Inte ens placeringens storlek tycks ha nĂ„gon betydelse: rĂ€dslan att förlora Ă€r lika utbredd hos exceptionellt rika som hos »vanliga« höginkomsttagare eller personer med mer blygsamma inkomster. Oavsett om man placerar 100 miljoner eller 100 000 kronor verkar oron vara densamma. Ăven om man bara riskerar att förlora 5 procent av sitt investerade kapital Ă€r det svĂ„rt att förstĂ„ vad förlusten betyder för ens livssituation. Det Ă€r denna osĂ€kerhet som gör att vi inte sover gott om natten.
Sanningen Àr den att Àngslan Àr universell: alla som investerar pengar drabbas förr eller senare av den stress som en hotande förlust ger upphov till.1 Detta betyder förstÄs inte att problemet Àr kopplat till sjÀlva innehavet av pengar. Nej, den verkliga kÀllan till stressen Àr det sÀtt som pengarna förvaltas pÄ.
1. Nationell undersökning genomförd av American Psychological Association (APA), Sondage international du Readerâs Digest en 2006, studie gjord vid universitetet i Cambridge 2008.
Vem kÀnde inte oro eller Ätminstone höjde pÄ ögonbrynen nÀr det ryktades att schweiziska UBS2 höll pÄ att gÄ i konkurs, eller nÀr det blev kÀnt att aktiehandlaren JérÎme Kerviel hade Äsamkat den franska banken Société Générale3 miljardförluster? Eller nÀr det Är 2008 stod klart att vÀrlden hade drabbats av en global finanskris? Finanssektorn Àr full av exempel pÄ storbanker som trots sina arméer av vÀlutbildade experter plötsligt har börjat uppvisa miljardförluster. I ljuset av dessa kollapser och deras allvarliga följder för ekonomin Àr det inte konstigt om man som investerare oroar sig för sina placeringar, oavsett vilka förklaringar rÄdgivarna ger oss. Fundera över vad din bankman sÀger för att lugna dig och pÄ de goda och dÄliga nyheter han presenterar som om han hade full kontroll över marknadens svÀngningar. Men det Àr bara ett spel, för Àngsligheten finns dÀr jÀmt och stÀndigt. LÄt oss ta hjÀlp av en liknelse för att lÀttare förstÄ vad Àngsligheten beror pÄ.
Att barn i Äldern tvÄ till fem Är Àr mörkrÀdda Àr inget ovanligt. Att de blir rÀdda i nattmörkret har flera orsaker. Först och frÀmst tappar de orienteringen nÀr allt bara blir svart: de kommer inte ihÄg hur rummet ser ut, hur sÀngen stÄr, var lampan eller dörren finns. NÀr omgivningens fasta punkter Àr som bortblÄsta grips de av panik och det hjÀlper inte att förÀldrarna tröstar dem med nÄgra lugnande ord.
För en investerare Àr det likadant.
Mörkret bestÄr i hans fall av den osÀkerhet som omgÀrdar hans placeringar. Hur mycket han Àn litar pÄ sin bankman och lyssnar pÄ hans förklaringar förstÄr han inte riktigt alla detaljer kring varför investeringens vÀrde gÄr upp och ned.
»Aktien har gÄtt upp som jag sade att den skulle göra, allt talade för att den skulle stiga i vÀrde.« En annan gÄng lÄter det tvÀrtom: »Aktien har gÄtt ner, för det var omöjligt för mig att förutse det hÀndelseförlopp som fick vÀrdet att sjunka.« Bankmannen tycks kunna ge en intrÀngande och övertygande förklaring oavsett hur det gick. Men utfallen stÀms i bÄda
2. Zurichbor sĂ€ger att »UBS wonât go bankrupt like Swissair«, www.bloomberg.com, 02.10.2008
â Goujon, FrĂ©dĂ©ric, Toutes Taxes Comprises, TSR 1, 09.03.2009.
3. Gatinois, Claire och Michel, Anne, »Société Générale: six questions sur une fraude«, i Le Monde, 26.01.2008.
exemplen av mot en prognos. Ingen kan se in i framtiden, vare sig de skarpsinnigaste ekonomerna eller de skickligaste bankmÀnnen. Det Àr hÀr, i detta vidstrÀckta okÀnda land, vi finner den skuggzon som gör oss stressade.
En annan sak som riskerar att göra investeraren förvillad Àr att det Àr svÄrt att förstÄ hur hans privatekonomi pÄverkas av vinster och förluster. Precis som barnet tappar orienteringen i rummet (nÀr det inte lÀngre ser sÀngen, lampan och dörren) kan en investerare med en oklar bild av sina placeringar omöjligen veta vad en förlust betyder materiellt (en mÄnads semester, ett sommarhus eller en sedan lÀnge emotsedd förtidspensionering?). Om du fÄr veta att du har förlorat 25 procent av din förmögenhet, vad innebÀr det för din livsföring i praktiken? Det intressanta för dig Àr inte att fÄ veta varför bankmannen fick rÀtt eller fel i sin förutsÀgelse, utan vad utfallet fÄr för praktiska konsekvenser för dig. Det Àr inte siffrorna och procentsatserna som gör dig orolig, utan det som siffrorna representerar i form av förlorade inköpsmöjligheter.
SÀngkammarens mörker sÀtter barnets fantasi i rörelse: ju obegripligare omgivningen ter sig, desto mer benÀget Àr barnet att feltolka former och ljud, att tycka sig se spöken och att reagera med skrik och grÄt. En investerare som saknar en klar bild av sin ekonomiska situation grips pÄ motsvarande sÀtt av tvivel som ytterligare försÀmrar hans omdöme och inte sÀllan driver honom att fatta dÄliga beslut.
LĂ„t oss ta ett konkret exempel om det schweiziska flygbolaget Swissair, som gick i konkurs 2002.
TÀnk dig att det Àr nÄgra veckor före konkursen och rykten har börjat spridas. Du inser att vÀrdet pÄ dina aktier har sjunkit med hÀlften.
Vad ska du göra?
Din bankman har rĂ„tt dig att satsa pĂ„ Swissair, men han hade fel. Ty hur seriös hans analys Ă€n verkade sĂ„ byggde den â som alla investeringsbeslut â pĂ„ en prognos. Du börjar tvivla. Om han som expert kan ha sĂ„ fel, hur ska jag kunna lita pĂ„ hans rĂ„d i fortsĂ€ttningen och
kÀnna förtroende för honom? Om han inte gÄr att lita pÄ, vem ska jag dÄ vÀnda mig till?
För att veta hur du ska agera försöker du tolka den information du har tillgÄng till. I tidningarna lÀser du att den schweiziska regeringen aldrig kommer att lÄta det finaste av de statligt Àgda företagen gÄ omkull.
Ska du se tiden an och intala dig att företaget kommer att rÀddas av regeringen och att aktierna en dag kommer att stiga igen? Ska du köpa Ànnu fler aktier, eftersom du tror att det Àr din enda möjlighet att fÄ igen det du har förlorat? Eller ska du sÀlja alla dina Swissairaktier för att rÀdda det som rÀddas kan?
I en sÄdan osÀker situation reagerar mÄnga investerare irrationellt. De lyssnar pÄ sin fantasis inre röst, som varnar för att spöken gömmer sig nÄgonstans i mörkret. De lÄter sig styras av vaga intryck och aningar (det vill sÀga kÀnslor) som förstÀrks av den tilltagande stressen, eftersom de varken Àr tillrÀckligt vÀlinformerade eller pÄ annat sÀtt rustade att handla klokt och förnuftigt. Men vad det Àn gÀller Àr det sÀllan till vÄr fördel att lÄta kÀnslorna ta överhand.
I ett krisögonblick bör man inte lÄta sig luras av sina kÀnslor utan i stÀllet göra det man behÀrskar. En god början Àr till exempel att stÀlla sig frÄgan: »Hur mycket har jag rÄd att förlora för att inte mina framtidsplaner ska grusas?« En sÄdan enkel kalkyl kan ge en antydan om hur vi bör agera. Om vi identifierar och sÀtter grÀnser för vÄra handlingar fÄr vi en ram att verka inom. PÄ sÄ sÀtt Ätertar vi kontrollen över de faktorer som vi har möjlighet att pÄverka.
NĂ€r bankmannen sĂ€ger: »Den hĂ€r produkten har större risk, vilket betyder att du bĂ„de kan vinna och förlora mer«, vet du dĂ„ verkligen vad risken innebĂ€r? Har du koll pĂ„ hur mycket du har rĂ„d att förlora? Det Ă€r dĂ€r faran ligger. Det Ă€r dĂ€r »spöket« gömmer sig, kĂ€llan till din stress. Felet Ă€r nĂ€mligen inte att riskera att förlora pengar utan att inte först ha gjort klart för sig hur mycket man Ă€r beredd att satsa â och dĂ€rmed att förlora.
För att kunna lösa ett problem mÄste man först identifiera orsaken. GlÀdjande nog finns det enkla recept att tillgÄ, effektiva verktyg som hjÀlper oss att ÄterfÄ lugnet.
För att ÄtergÄ till liknelsen med barnet: det rÀcker inte med de vuxnas lugnande nÀrvaro för att barnet ska övervinna sin mörkerrÀdsla.
Medveten om bankmannens gynnsamma lÀge att agera i eget intresse mÄste investeraren tvinga sig att Äterta kontrollen över sina finanser. Vi menar inte att du ska ta ut dina pengar frÄn banken, men dÀremot ska du ta makten över dina investeringar genom att tala om för din bankman hur du vill att han ska agera för din rÀkning. Som investerare mÄste du kallt rÀkna med att bankmannen sÀtter sin arbetsgivares intressen före dina.
För att slippa bli mörkrÀdd gÀller det att först och frÀmst tÀnda lampan sÄ att barnet ser vad som finns i rummet. PÄ motsvarande sÀtt mÄste du som investerare synliggöra dina mÄl, de önskemÄl som Àr knutna till dina placeringars framtida vÀrdestegring. Det innebÀr att du mÄste upprÀtta en konkret plan i form av en lista dÀr du anger vad du vill uppnÄ under de nÀrmaste Ären. Planen ger en antydan om vilken sorts placeringar du bör vÀlja, men den visar ocksÄ hur hög din risktröskel Àr.
NÀr barnet klart och tydligt ser det som i mörkret föreföll sÄ skrÀmmande blir det Äter herre över rummet och kÀnner att det kontrollerar situationen. För en investerare som upprÀttar en plan Àr det likadant: du definierar nÄgra referenspunkter som i ett krislÀge ska hjÀlpa dig att reagera rationellt.
NÀr du gÄr över i »skarpt lÀge«, det vill sÀga lÀmnar dina direktiv till bankmannen, finns en viktig regel att tÀnka pÄ: investera bara i de finansiella instrument som du begriper.
Som exempel, lÄt oss se tillbaka pÄ den sÄ kallade Madoff-affÀren i USA.
Vad hade alla de lurade investerarna gemensamt, frÄn den mest förhÀrdade finansmannen till den grönaste nybörjaren? Jo, ingen hade förstÄtt vad den mirakelkur som den amerikanske affÀrsmannen lanserade egentligen bestod av. Om nÄgon hade förstÄtt det skulle bedrÀgeriet aldrig ha fungerat.4
Man mÄste alltsÄ vara sÄ disciplinerad att man bara investerar i instrument som man kÀnner vÀl till, i enkla och stabila produkter. För att lugna barnet placerar man en nattlampa bredvid sÀngen.
Som investerare har du gjort upp en plan och anvisat din bankman att placera dina pengar i instrument du behÀrskar: ditt sÀkerhetsnÀt, din »nattlampa«, bestÄr i att du en eller tvÄ gÄnger om Äret kontrollerar dina investeringar för att förvissa dig om att bankmannen följer dina instruktioner.
Det Àr genom att kombinera de hÀr bÄda recepten som investeraren kan övervinna sin Àngslan. För att förstÄ hur metoden kan gynna din egen situation mÄste du sÀtta dig in i hur marknaderna fungerar och lÀra dig kapitalförvaltningens villkor. LÄt oss tillsammans tÀnda lampan och rikta ljuset mot finansmarknaderna och mot den traditionella kapitalförvaltningen.
4. Cypel, Sylvain, »Comment »Bernie« les a tous bernés«, i Le Monde, 16.12.2008.
Boken bestÄr av tre delar.
I den första delen ser vi nÀrmare pÄ finansindustrins mekanismer och svaga punkter och analyserar hur dessa pÄverkar traditionell kapitalförvaltning, sÄ kallad aktiv förvaltning.
I den andra delen diskuterar vi lösningar pÄ dessa problem och visar hur man kan kringgÄ dem genom att vÀlja en annan metod, passiv förvaltning5, som baserar sig pÄ fakta och eliminerar den stress som investeringar ofta förknippas med.
Sist i boken finns ett avsnitt med tekniska förklaringar för den som vill fördjupa sig mer i de teman vi tar upp.
5. Se s. 134â135 för den definition av passiv förvaltning som anvĂ€nds genomgĂ„ende i boken.
Lagen om utbud och efterfrÄgan
Finansmarknaderna uppfattas ofta som en svÄrfÄngad företeelse för sÀrskilt invigda. Mekanismen Àr i sjÀlva verket ganska enkel.
Marknaden Àr en plats dÀr sÀljare och köpare trÀffas för att genomföra en transaktion. Ena parten utgörs av företag som behöver investera och dÀrför försöker locka placerare att investera i deras utsikter att gÄ med vinst i framtiden. Den andra parten Àr investerarna som har pengar att placera och vill fÄ dessa att vÀxa och dÀrför söker det bÀsta vÀrdepapperet (det företag som har störst vinstpotential).
Marknaden Àr en plats för utbyten som pÄminner om ett vanligt salutorg. TÀnk dig ett scenario med Ä ena sidan torghandlare som vill avyttra sina varor till bÀsta pris och Ä andra sidan hushÄll och restauranger som kommer till torget för att köpa varor sÄ billigt som möjligt.
Ăr du med? KĂ€nner du dofterna och aromerna?
SÀljaren kan sÀtta vilket pris som helst pÄ sina varor. Men han mÄste ta hÀnsyn till kundens begrÀnsade budget och till de andra sÀljarnas priser. PÄ marknaden rÄder nÀmligen konkurrens, oavsett om varan Àr Àpplen eller Volvo-aktier. Om du bestÀmmer dig för att sÀlja Àpplen för 20 kronor kilot samtidigt som dina konkurrenter sÀljer samma vara för 10 kronor kilot riskerar du att inte fÄ nÄgonting sÄlt och att dÀrmed förlora pengar.
Ett jÀmviktspris uppstÄr inom den snÀva marginal dÀr sÀljaren accepterar att sÀlja och köparen accepterar att köpa.6 Liksom det finns en grÀns
6. Marshall, Alfred, Principles of Economics, Ă ttonde Upplagan, Cosimo Inc, 2009.
under vilken torghandlaren inte kan gÄ (eftersom han dÄ förlorar de pengar han satsat för att odla frukten), finns en grÀns (i termer av pengar och behov) som köparen inte kan tÀnka sig att överskrida. Dessa grÀnser Àr dock flytande, förÀnderliga och beroende av ett oÀndligt antal faktorer.
Livet Àr som bekant osÀkert och vÄrt salutorg undgÄr inte heller att drabbas av oförutsedda hÀndelser.
Ogynnsam vĂ€derlek? En storm som knĂ€cker Ă€ppeltrĂ€den? Nya EUregler som pĂ„verkar Ă€ppelodlingen negativt? Av en rad skĂ€l som ingen kan förutse kan det hĂ€nda att handlarna en dag fĂ„r mindre frukt att bjuda ut i sina stĂ„nd. Hos var och en av dem mĂ€rks bristen pĂ„ Ă€pplen, knappheten drabbar varenda sĂ€ljare, men samtidigt Ă€r köparna lika mĂ„nga som förut. Ăpplen blir dĂ€rmed en bristvara och handlarna ser sin chans att höja priset för att minska sina egna förluster. Som pĂ„ bestĂ€llning skjuter priserna i höjden. Det Ă€r ett klassiskt fenomen i ekonomiska sammanhang.
Precis som utbudet kan Àven efterfrÄgan pÄverka priset. Om marknaden av nÄgon anledning fÄr fÀrre besökare sÄ att antalet köpare minskar, tvingas handlarna att sÀnka priset för att försöka minimera sina förluster.
Finansiellt prognosmakeri
SÄdana positiva och negativa cykler Àr omöjliga att förutse. Investerarna betalar varje Är miljarder för att finansanalytikerna ska pricka in vilken aktie som kommer att stiga eller sjunka.7 De baserar sin sakkunskap pÄ avancerade analyser. Men hur ska man kunna förutse en oljekris, en stats sammanbrott eller en naturkatastrof? Det behöver för övrigt inte röra sig om nationella eller globala hÀndelser. MÀnskliga faktorer, hur banala de Àn kan verka, kan fÄ enorma konsekvenser för marknadernas utveckling. Vi minns ju till exempel hur Monica Lewinsky-affÀren i Vita huset, en intim förbindelse mellan tvÄ vuxna, fick Dow Jones-kurvan att hicka till.
7. Hulbert, Mark, »Can you Beat the Market? Itâs a $100 Billion Question« i The New York Times, 09.03.2008.
I finansvÀrlden har den mÀnskliga faktorn (som Àr en naturlig faktor i vidare bemÀrkelse) stor betydelse eftersom den Àr omöjlig att förutse. Finansmarknaderna pÄverkas av vitt skilda parametrar som genom sina nyckfulla rörelser rubbar aktiernas jÀmviktspris varje dag.8
»Marknaden bestÄr av köpare och sÀljare som alla har tillgÄng till samma information. Om du tycker att 29 dollar Àr billigt för Microsoftaktien betyder det att du vet mer om aktien Àn den mÀklare pÄ Fidelity eller Goldman Sachs som sÀljer den.«
Pat Regnier, journalist
Ett vanligt fel man gör Àr att betrakta finansmarknaden som en exakt vetenskap. Det Àr ett misstag som oftast gynnar finansbranschen. Vi blir lurade av experternas skenbara logik, av mÀngden siffror och berÀkningar, och glömmer var finansvÀrlden egentligen har sitt ursprung, nÀmligen i de »matematiskt inexakta« samhÀlls- och humanvetenskaperna.
Finansekonomins rötter i humaniora gör att den inte kan bli föremÄl för prognoser. Och om ingen i förvÀg kan veta priset pÄ Àpplen pÄ torget i stan, hur ska man dÄ kunna göra prognoser pÄ global nivÄ för de snÄriga finansmarknaderna?
8. Kursen pÄ en aktie gÄr inte att förutse. Samuelson, Paul A., »Proof that Properly Anticipated Prices Fluctuate Randomly«, i Industrial Management Review, 6:2 (1965: Spring), s. 41.
TvÄ sanningar
⹠Ingen kan förutse framtiden
⹠Ingen kan heller förutse framtiden pÄ finansmarknaden
Bokens svenska författare, Alex ArnbÀck, har över 25 Ärs erfarenhet inom banksektorn. Under sin tidiga karriÀr som Private Banker iakttog han sina kunders Àngslan och upplevde de intressekonflikter som Àr inbyggda i rollen som placeringsrÄdgivare. I ett försök att »ÄterstÀlla ordningen« bestÀmde han sig för att hjÀlpa sina kunder att finna det inre lugn som varje kapitalplacering borde förknippas med, och skrev tillsammans med Trevor Pavitt boken Historien din bankman inte vill berÀtta.
»Författarna lyckas utmĂ€rkt med att visa varför din bankman inte Ă€r en âșrĂ„dgivareâč, utan en försĂ€ljare som vill att du ska betala höga avgifter för âșrĂ„dâč utan förvĂ€ntat mervĂ€rde.«
Harry Flam
Professor i internationell ekonomi, Stockholms Universitet
»Den hÀr boken lyfter fram de grundlÀggande bristerna i vad som erbjuds av banker och kapitalförvaltare. Och visar pÄ ett alternativ som för mÄnga kan vara enkelt och attraktivt.«
Icke Hamilton
Senior Advisor, Erik Penser Bankaktiebolag
n mÀngd aktörer verkar pÄ marknadens vÀldiga »scen«. Det svÄrt att definiera och klassificera finansvÀrldens alla yrken, men lÄt oss för att bÀttre förstÄ sammanhanget se lite nÀrmare
»Ăvertygande lĂ€sning ⊠en bok jag tĂ€nker ge till min son. En dag kommer han att tacka mig för det!«
Stéphane Garelli
Professor vid International Institute for Management Development (IMD) och Université de Lausanne
»Det hÀr Àr den mest ingÄende förklaringen av vad som fungerar och vad som inte fungerar nÀr det kommer till investeringar. För skeptikern Àr allt kÀllbelagt med referenser till akademiska bevis. LÀsaren guidas ivÀg frÄn farorna med riskfylld spekulation och leds istÀllet mot en realistisk och framgÄngsrik investeringsstrategi.«
Michael Barr
En banks frÀmsta uppgift Àr att fungera som depÄ. Vid sidan av denna »kassaskÄpsfunktion«, som garanterar att dina pengar förvaras tryggt, erbjuder banken Àven andra tjÀnster, som att bokföra dina tillgÄngar,
Författare till How to Invest Better than the Average Primate, och medlem i Personal Finance Society, UK
»En mycket intressant bok som Àr en effektiv hjÀlp till den som vill se över sina besparingar.«
Knut Ramel
För denna service svarar personal som Àr knuten till finansverksamhetens logistiska och administrativa sida, det vill sÀga medarbetare vars uppgift Àr att utföra kundernas önskemÄl utan att fatta egna beslut eller ge rÄd.
NÀr det gÀller bankens tjÀnster pÄ den nivÄn Àr relationen till kunderna allmÀnhet klar och tydlig. Kunden vet vad han köper och förstÄr fullt de tjÀnster han blir föreslagen och det pris han fÄr betala för att komma
Senior Advisor, UBS
»En slÄende berÀttelse om kapitalförvaltarens kÀrna. Ett lyckat exempel pÄ förenkling utan störningsmoment.«
Paul H. Dembinski
BastjĂ€nster av det slaget ger de anstĂ€llda en lön som de visserligen kan leva pĂ„, men som kan jĂ€mföras med lönen för en butikschef â bĂ„da sĂ€ljer standardiserade produkter i samma prisklass fast i olika branscher.
Styrelsemedlem, Observatoire de la Finance, och professor vid University of Fribourg
Alla banker erbjuder sÄdana grundlÀggande depÄtjÀnster och Àven om
Varför Àr pengar en sÄ stor kÀlla till stress i vÄra liv? MÄnga av oss kÀnner en oro kring vÄra investeringar och vÀnder oss till vÄra bankmÀn för vÀgledning. Men kan vi verkligen lita pÄ bankmÀnnens rÄd, eller finns det bÀttre sÀtt att navigera i investeringsdjungeln?
I denna bok avslöjar författarna hur finansindustrins dolda mekanismer pÄverkar ditt sparande och varför du inte alltid kan lita pÄ att din bankman sÀtter dina intressen frÀmst. Med en grund i gedigen forskning och praktiska erfarenheter presenterar de en alternativ investeringsmetod som hjÀlper dig att undvika branschens fallgropar och Äterta kontrollen över dina placeringar.
Oavsett om du Àr en erfaren investerare eller nybörjare, kommer denna bok att utmana dina uppfattningar och ge dig verktyg för att behÄlla lugnet i en komplex finansvÀrld.
»En konsekvent, tydlig och förnuftig strategi för den som vill investera med sinnesro. LÀs denna bok innan du investerar ytterligare en euro i nÄgot överhuvudtaget.«
Burton G. Malkiel
Professor i ekonomi, Princeton University, och författare till A Random Walk Down Wall Street
»Den hÀr lÀttillgÀngliga boken lÀr ut vad varje ansvarsfull investerare bör kÀnna till. MÄnga förvaltar sina sparpengar vÀldigt irrationellt. Boken ger utmÀrkt vÀgledning i hur man tar kontrollen över sina investeringar.«
Klaus Schwab
Grundare och styrelseordförande, World Economic Forum
»Kvaliteten pÄ finansiella instrument Àr svÄr att utvÀrdera. Goda aktieresultat beror ofta pÄ tur, och Àven nÀr man följer sunda principer kan vÀrdetapp intrÀffa. Denna bok förklarar övertygande varför, och vÀgleder lÀsaren genom finansvÀrldens komplexitet. Ett mÄste för den som vill investera klokt!«
Paolo Sodini
25-Ärsjubilerande professor i finans vid Handelshögskolan i Stockholm, forskare vid Swedish House of Finance och CEPR