NYA LÖDÖSE
staden före Göteborg
Thomas KarlssonNYA LÖDÖSE – staden före Göteborg
Utgiven av Visto förlag, Lerum, 2024 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se
© Text: Thomas Karlsson
Kartunderlag omslag: Lantmäteriet
Sättning: Visto förlag
Första upplagan
Tryckt i Viljandi, 2024
ISBN: 978-91-8073-628-2
NYA LÖDÖSE staden före Göteborg
Thomas Karlsson
PER ARVIDSSON OCH
BRITTA HARALDSDOTTER
Borgmästarkollegorna Per Arvidsson och Ållert Sijltman sprang runt i rådhuset i Nya Lödöse på kvällen den 10 juni 1611. De rafsade ihop allt av värde. Stadens två sigillstämplar var viktiga. Hade man dem kunde man ingå avtal om köp, och skriva brev å stadens vägnar. Snabbt låste de upp rådhuskistan. De tog var sin sigillstämpel. Där låg också en elegant pergamentinbunden skrift. Det var stadens privilegiebrev. Per plockade upp skriften, rullade ihop den snabbt, och tryckte ned den i axelväskan. Den var för lång, halva rullen stack fortfarande ut genom öppningen, så att kungens sigill dinglade utanför väskan. Tiden var knapp, textrullen låg nog kvar ändå. De såg sig om, nu hade de väl tagit allt av värde. Därefter rusade båda männen ut på det kullerstensbelagda Rådhustorget. Trots att det var bråttom vände de sig om, och i det svaga sommarkvällsljuset kastade de en sista blick på rådhuset. Det var byggt som korsvirkeshus med ljust putsade ytor mellan kraftiga, mörka stockar. Taket hade rött tegel. Huset var uppfört i två våningar, och trappan gick på utsidan, upp till en loftgång. På gavelspetsen hade man ett litet torn, och där hängde rådhusklockan. Korsvirkeshuset gav ett pampigt intryck, i kontrast till den mörkare bebyggelsen runt om, som bestod av knuttimrade gårdar längs smala gator. Men nu måste de vidare. De tog huvudgatan
norrut, över bron som korsade Säveån. Båda männen bodde i samma område norr om ån, i Erich Erichssons rote. Många grannhus stod tomma, för familjerna hade redan lämnat staden. Per tog farväl av Ållert och sprang in på sin gårdsplan, hem till hustrun Britta. Tillsammans med respektive familjer lämnade de två borgmästarna staden.
Inte långt härefter tågade de danska soldaterna in i Nya Lödöse, dödade alla som gjorde motstånd, och besatte därefter området. När svenskarna i februari året efter via strid kunde återta staden brändes en stor del av husen och det fina rådhuset blev ett av eldens alla byten.
Sju år senare hade Sverige äntligen erlagt den gigantiska Älvsborgs lösen till danske kungen, och Nya Lödöse kom åter under svensk flagg. Bara några veckor därefter återvände Per och Britta från sin exil i Alingsås och började bygga sig ett nytt hem i den brända staden. Den 14 februari 1620 stod även ett provisoriskt knuttimrat rådhus färdigt, och borgmästarkollegorna Per Arvidsson och Ållert Sijltman kunde högtidligen återbörda stadens privilegiebrev och de två sigillstämplarna, som de räddat ur rådhuset 1611. Värdesakerna lades åter ned i stadens kista. I protokollet från detta återlämnande kan vi läsa:
Anno 1620 den 14 februarij … leffuereradhe borgemestar Peder Arfuesson ifrå sigh Nielösse stadz prewelegier, som han haffuer haft hoss sigh uthi fegdetidh, deslikest leffuerera borgemestar Ållert Sijltman stadz signette sampt medh thett Peder Arfuesson hafft haffuer; båda signetter wthi stadzkista.
Än idag påminns vi om sigillstämpeln varje gång vi ser en gatubrunn på den plats i Göteborg där Nya Lödöse låg, eftersom sigillet finns avbildat på dem:
Brunnslock på dagens Gamlestadstorg invid Säveån, där Nya Lödöse låg. Texten lyder SIGILLVM CIVIVA
LVDOCIEN, Sigill, staden Lödöse. Foto Thomas Karlsson.
Kollegan Ållert blev sjuk, och avled senare samma år, men Per arbetade vidare, och var borgmästare ända till slutet av 1621, då rådhusets timmerstockar plockades ned, flyttades, och återuppbyggdes som Göteborgs första rådhus, på det som skulle bli Gustav Adolfs torg. Nya Lödöse gick i graven och Göteborg föddes.
Per Arvidsson kom därmed att gå till historien som Nya Lödöses sista borgmästare, och en av dem som satt längst på posten. Han var dessutom med i Göteborgs stads första råd. Denna bok är berättelsen om honom, hans fru Britta, deras förfäder, och inte minst, berättelsen om staden de bodde i.
Egentligen började förarbetet till Göteborg här i Nya Lödöse, 150 år innan Göteborg grundades, och det finns mycket intressanta livsöden bevarade från dessa år, väl värda att berättas. Utöver ”vanliga historiska dokument” finns 1000 handskrivna
protokollsidor bevarade från stadens sista 35 år, och hyllmetrar med gamla räkenskapshandlingar.
Nya Lödöse innanför vallgraven vid Säveåns mynning och Nya Göteborg några tiotals år senare. Mitt emellan dem ser vi också Gullbergs fäste (idag Skansen Lejonet).
Även om huvudpersonernas liv vävts in i en berättelse är alla nämnda människor, alla dokument det hänvisas till och alla platser och händelser hämtade från verkligheten, där annat ej anges.
Det skall sägas att namnen Per och Peder förr använts synonymt, där Per är en kortform av det mer formella Peder. I texten nedan kallas den äldste Peder för Peder och hans barnbarn mestadels för Per, för att lättare kunna hålla isär dem.
Per och Brittas förfäder i Nya Lödöse.
Historia har ingen början och inget slut, men nu kliver vi rakt in i den tid då staden Nya Lödöse föds, och Pers farfars far Arvid, och Brittas farfars far Harald flyttar dit. Detta blev starten på Arvidsläkten och Haraldsläkten i Nya Lödöse.
Klipp från Lydinghielms karta 1682. Mörk text och norrpil införd av Thomas Karlsson.
Stadsdelen Gamlestan i Göteborg syftar tillbaka på staden Nya Lödöse, som låg vid Säveåns utlopp i Göta älv för 500 år sedan.
Utifrån tusentals handskrivna sidor från 1500- och 1600-talet samt arkeologiska utgrävningar besöker vi den gamla staden och följer fyra generationer under perioden 1473–1624, från beteshagarna på 1400-talet till den framväxande handelsorten Nya Lödöse. I mitten av 1500-talet flyttar Gustav Vasa staden till Älvsborgs fästning, men efter ett dramatiskt 1560-tal är man tillbaka vid Säveån. Perioden 1570–1611 byggs Älvsborg ut, två skeppsvarv är i full aktivitet, en ny stad byggs på Hisingen och handelsskeppen seglar i skytteltrafik till Amsterdam, Stralsund och Lübeck.
Detta är historien om Per Arvidsson, hans hustru Britta Haraldsdotter, deras förfäder, och inte minst berättelsen om staden de bodde i.
Per satt med i stadens råd från 26 februari 1592 och kom att gå till historien som dess siste borgmästare. Till slut fick han vara med om att avveckla Nya Lödöse och förbereda stadens flytt till det framväxande Göteborg. Efter det sista rådsmötet i Nya Lödöse 21 november 1621 plockades Pers rådhus ned och flyttades in till Stora Torget, nuvarande Gustav Adolfs torg. Nya Lödöse gick i graven och Göteborg föddes.
Beskrivningen av staden, personerna och händelserna är tagna från verkligheten och boken innehåller kartor, illustrationer och flera hundra citat från gamla handlingar.