Närkes Pärla
LillemorPettersson
![]()
Lillemor Pettersson
©2024 Lillemor Pettersson upphovsrättsinnehavaren
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD– BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8057-515-7
Redan1891 köperHallsberg in 22 gatlyktor.Deeldades medgasolja. 15 styckenvid landsvägen och7 styckenvid magasingatan.
1892 utsågs BläckslagarenE.A. Anderssonsom bodde i Sannaholm till lykttändare moten ersättning10öre per lysdag förenlykta med fria glas ellerom10½ öreomlykttändaren självansvarade för glasen.HerrAndersson slutadeår1900 som lykttändare ochElov Widentog över jobbet. På dentiden vardet GrosshandlareN.A.
Lyberg somrätt oinskränkt styrde och ställde iHallsberg.Elov fick förhandlaomsjälva anställningenmed Lyberg.Deförhandlade om själva anställningen ochhämta sinlön hosstationsskrivareFlycktsom varsamhälletskassörpå dentiden.Lönen varintestor. Senare togDirektörAdolf Samzellius ledningen av Hallsbergoch Elov fick en ny chef somElovhögaktade.På bildenärElovsom varHallsbergssiste lykttändare. Lyktan varenavde elkandelabrarnavid Södrainfartentill Samzelliusbron.
Gatlyktornaskulle inte tändas de fem närmaste dagarna på ömse sidorav fullmåneutanbaravid vanligtmörker. ( utan månljus). Elov vill minnas atthan tände ochsläckte lamporna varjekväll underåtta månadervarje år.
Bilden är inte tageni Hallsberg.
1906byter manuttill fotogensom var moderntdåoch lysteupp litebättre. De byttesuttill sk.Luxlampor ochvid denna tidvar Elov Widenlykttändare.
Elov bodde på Bangatan medsin fru Josefina.Pådagarna arbetade Elov som skomakare.
Föratt tända fotogenlampornaskulle ”strumpan” tasner ochdoppasi rödsprit,sen värmdesden innanden tändes.
Ivarje fotogenlykta vardet 8glas. Fyra av de 8glasenvar placeradei pyramidformöverstoch understsatt4 större glasskivor sombildadelyktans väggar. lyktorna fick inte brinna längre än till kl 10 på kvällenoch iblandtill halv 12 på natten. På Järnvägsstationenvar detockså sparsamt medlyset detfanns bara 3eller 4fotogenlampor mitt förstationshuset. De klaraderättstark vind innan de slocknade. Däremothadelampglasenlätt föratt gå söndernär detregnade fördet heta glaset tålde inte regnvattnet, så Elov fick ofta byta ut glasen ilamporna. Detvästa varjuatt Elov självfick bekostaglasetoch hålla medfotogen.
Elov minns ettpar järnvägsarbetare somkom farandepåsparkstötting och hade varsin signallyktai näven. På avståndsåg detutsom ettpar billyktor. Ryktet gick attenbil vari Hallsberg så folk komför attseden.Besvikelsen blev stor närfolkkom underfund medatt detvar sparkstöttingar somkom åkandesoch ingenbil.
1862 stod järnvägshotelletfärdigt,granne medstationen.Det varett trähus itvå våningarmedenmatserveringpånedre plan ochrumsuthyrningpåövre plan.Förrhadetågen ex.Stockholm –Göteborgmiddagsrast ochi motsatt riktning frukostställe iHallsberg.
På bildenärdet järnvägshotellet1863.
186429juni utbröt en häftig eldsvåda på hotelletoch redanefter ettpar timmarärträbyggnaden helt ödelagd.
Precis på samma ställe uppförde mandåett nytt husavtegel.Det vardet första stenhuset iHallsberg.Nublevhuset större ochrymligaresårörelsen utvidgas.
Både medmat ochuthyrningsrum.
En resenärpå1870 talettycktemiddagensom serverades på järnvägshotelletvid hans ankomstvar så godoch uppassningenvar utmärkt så hanstannadekvari en helmånad.Det börnog betraktasbland de längre måltidsuppehållenpåHallsbergsjärnvägsrestaurang.
Framförjärnvägshotelletfanns detflera ekar planterade.Omkring 1885 bestämde baningenjörenatt de ekar somstod mellanstationshuset och hotelletskullesågas ned. Närman komtill denminsta eken komstadsläkarenfrån Örebro på besöktill Hallsberg. På hans inrådansparasden sistaekenoch denstårkvar än idag Larssoneken.
Larssonekenpåbilden framförjärnvägshotellet.
Denförstautnämnda stinsen iHallsberg var27åriga Friherre Knut Ulfsson Sparre ochåretvar 1862.Han lämnar Hallsberg redan1863i juli fören högretjänst. Hanslutarsom landshövding iJämtlands län1906.
1875 –1878var Sven Daniel WingqvistStins iHallsberg.Hansson Sven föddes1876.
Sven Wingqvist
Sven varmönsterelev iskolan. Hantog studenten iÖrebro1894påÖrebro
tekniska elementärskola.Han studeradevidareoch blev ingenjör med inriktning mottextilbranchen.
Sven Wingquist varensvenskuppfinnare somgrundade en hel industri. Sfäriska kullager, somhan togpatentpå1907 erövrade världen. SvenskaKullagerfabriken, SKFäränidagett ledande internationellt företag.
Somung
ingenjör fick
Sven arbete på Gamlestadens textilfabrikeri Göteborg.Ett stortproblem på denna tid varatt maskinernas kullagergick ofta sönderoch leveranstidernavar långa. 1907 presenterade Sven sinide om sfäriska kullagersom kunde rotera även näraxeln somlagretmonteratpåvar snedställt.
Uppfinningen varbanbrytande ochpatenttogs. Underett parmånade hade Sven rest runt till etthundratal företagoch visatsin uppfinning. Medkapital från sinförra arbetsgivare startade Sven Svenska kullagerfabriken.Företagetväxte både iSverige ochi utlandetoch snarthadeföretaget 12 000 personer anställda.
Sven varäventidigtute medsociala investeringarför sina anställda. På dennatid vardet 60 timmars arbetsveckamen på Svensfabrikervar det54timmar.
Redan1913 infördeSven4 dagars semester ochinrättade pensionsfonderoch sjukförsäkringar till de anställda. Detvar inte förrens 1938 Sverigeficklagstadgadaromsemesterdagar ochdåvar detendast två veckor.Sven avled1953men hans uppfinning används än idag i130 länder.
De prästersom tjänstgjorde iHallsberg/Kumla under1820-1840 taletvar FransMikael Franzentill 1825,och senK.E Kjellintill 1844.
Doktor Franzens sistaoch verksammatid iHallsberg inföll av 1820 taletoch somSockenstämmans Ordförande hade handåtillfälle attfågörasitt inflytande gällande församlingarna. Läserman de gamla protokollenså gjorde haninte mycket väsenav sej.
Denstörsta och viktigaste under hans tidvar kyrkobygget. Hanvar medom förslagetatt bygga en gemensam kyrka förKumla och Hallsberg.Något större ochaktivt deltagande för bestyren ibygganderverkarhan inte haft.I kyrkanstornbyggande verkade haninteviljaeller kunde utgöra någotbetydande inflytande.Ansvaretoch tillsynen lämnadehan över till andra. Hanlånadedockut160 riksdalertill bygget.
Doktor Franzenhanndockvaramed om Sockenkyrkansavsyningoch dess första användning somgudstjänstrum.I denännu halvfärdigahelgedomen från dengamla predikostolenfick hanunder ettpar års tidförkunna herrens ord. Därfickhan 1824 vara medom införandetavden nya psalmboken och8 maj1825 på bönsöndagenhålla sinavskedspredikan till församlingen. Mera betydande minnesmärkning av Franzens verksamhet iHallsberg vardebådainrättningar sompåhans initiativför församlingen varinrättandetavenbibelkassa1821 för anskaffning av biblar ochnya testamentenåtfattiga konfirmandersamten sundhetskassa,inrättadefter samråd medkyrkorådet1822 föratt främja hälsovårdeni församlingen.
Även ihusförhörsböckernabär spår av Franzen. Vidett enda tillfälle förekomhansoch sinmakas namn iförteckningen över faddrarvid ett barndop. Detvar vidett dopi Hallsbergsgården hosbrukarenErikPersson, somförrtjänati KumlaPrästgård. Troligen förrättade Franzendopet.När barnet döptes varbarnets mordöd ibarnsängoch redanefter ettpar månaderdog barnet med. Lite egendomligtvar attklockaren Edströmsom i dopbokeninförtbarnetjämte föräldrarnaoch faddrarnanamnskrivit Doktor FranzMagnus Frantzen somfadder. Ja troligen hade klockarenintesåbra kännedom om sinpastors förnamnoch initialer.
Menvem vardenna Franzen? Hanföddesi finska Uleåborg 1772 somson till köpmannenZacrisFrantzenoch Helena Schulin.Det sägs atthan varett mycket vackertbarnoch även somvuxen.Han varvek ochkänslig och mycket begåvad.Redan som13åring toghan studentexamenoch som20 åring blev hanDocenti vältalighetoch som26åring professori lärdomshistoria.
Mikaelarbetadesom bibliotikarievid Åboakademi ochblevblixtförälskad i skönaMargareta Elisabet Roos.Det sägs attnär de möttesvar Fransredan förlovad medenkvinna från Vasa.Men närhan varpåväg ochhälsa på henne stannade hantill iGamla Karlebyoch träffade MargaretaElisabet.Det blev kärlek vidförstaögonkastetoch FransMikael bröt förlovningen med kvinnanfrånVasa. MargaretaElisabeth dog1807 ochefter hennesdöd gifte hanomsej medvännenMichael Choraeus änka SofiaKristina Wester.Han hade denna befattningvid tidenför Finskakrigets utbrott1808. Utgången smärtade handjupt.Han kändemed sejatt hanintekundestanna kvar underdet Ryskaväldetoch flyttade till Sverigedär hanhadelitterära vänner.
Sofieavled 1829 då funderadeFrans Mikaelatt ingå äktenskapmed 29 år yngreförfattarenFredrikaBremervarspappa hade rest land ochrikesom ung.Men detblevinget äktenskapdär utan hangifte sejmed sin hushållerska ChristinaArvidsson. NärFrans Mikael avledvid 75 årsålder somBiskopiHärnösand efterlämnade hanmaka, sjubarn, 23 barnbarn och 3barnbarnsbarn.
Detvar FransMikael Franzensom skrevpsalmen Beredenväg förherranoch melodinhämtade hanfrånenTyskfolkmelodifrån1500talet. Hanskrev även Supvisa, Goda gosse, glaset tömmm.
Idennabok fårduläsavad som hänt under åren somgått iHallsberg sedan järnvägenblevframdragen. Reklam, bilderoch berättelser ombutiker ochpersoner somgett avtrycki historien.
Kanske detgår att finna någrapärlorpåden gamlais havsbotten