9789180506496

30 HÄNDELSER

SOM FORMADE SVERIGE

historiska media

Historiska Media Bantorget 3 222 29 Lund historiskamedia.se info@historiskamedia.se

© Historiska Media och författarna 2025

Omslag: Mikael Engblom

Sättning: Frederic Täckström/Stilbildarna i Mölle

Tryck: ScandBook AB, Falun 2025

Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

ISBN: 978-91-8050-649-6

Innehåll

förord

Jubileum och bok

Lena Amurén och Christina Haugen

de första 14 000 åren

Från stamsamhälle till sveavälde 11

Jonathan Lindström

vikingatiden 800–1050

Birka och Uppåkra bildar blomstrande nav 23

Anna Lihammer

”swecie” 1164

Svear och götar samlas under en ärkebiskop 31

Maja Hagerman

grundandet av stockholm 1252

Birger jarl skriver historia

Lars Ericson Wolke

digerdöden 1350

Katastrof utan motstycke

Dick Harrison

kalmarunionen bildas 1397

Kraftkvinnan Margareta enar Norden

Kristina Ekero Eriksson

engelbrektsfejden 1434 – 1436

Bondeuppror som gynnade adeln

Bo Eriksson

första boken trycks 1483

63

Gutenbergs revolution når Sverige 71

Magnus Västerbro

stockholms blodbad 1520

Makaber följd av vittförgrenat maktspel 79

Tomas Blom

gustav vasas bibel 1541

Böckernas bok på svenska 87

Olle Larsson

1634 års regeringsform

Axel Oxenstiernas oblodiga revolution

Erik Petersson

tåget över bält och freden i roskilde 1658

95

Den svenska stormakten kulminerar 103

Göran Larsson

stora nordiska kriget 1700–1721

Stormaktsväldets fall 111

Peter Ullgren

1766 års tryckfrihetsförordning

Ny lag bäddar för medborgarmakt 119

Jonas Nordin

statskuppen 1772

En upplyst despot griper makten

Hugo Nordland

127

omvälvningarnas år 1805–1814

Sverige förlorar Finland och ingår union med Norge 135

Martin Hårdstedt

skiftesreformerna 1750–1900

Från Bullerbyn till Katthult 143

Martin Dackling

folkskolereformen 1842

Skolgång för alla leder till kunskapslyft 151

Eva Helen Ulvros

emigrationen till amerika, 1800-tal

Ett startskott för modernisering 159

Lennart Pehrson

svenska riksdagar under 400 år

Inhemska idéer och utländsk inspiration 167

Torbjörn Nilsson

första nobelprisen delas ut 1901

Världens blickar riktas mot Sverige och Norge 175

Ingrid Carlberg

borggårdskrisen 1914

Maktkamp, försvarsstrid och bondetåg 183

Nils Edling

allmän och lika rösträtt 1921

Kvinnliga pionjärer tar plats i riksdagen 191

Ulrika Knutson

skotten i ådalen 1931

Tragedin som förändrade Sverige 199

Jens Nordqvist

folkhemmet tur och retur 1932–1973

Var blev ni av, ljuva drömmar?

Henrik Arnstad

midsommarkrisen 1941

Sveriges neutralitet ställs på sin spets 215

Henrik Berggren

du-reformen 1967

Jämlikhetssträvan från fattigvård till arbetslinje 223

Anna-Lena Lodenius

mordet på olof palme 1986

Skotten som utlöste ett evigt trauma

Hans-Gunnar Axberger

eu-inträdet 1995

Sverige inte längre ”motvillig europé”

Göran von Sydow

nato-inträdet 2024

Slut på alliansfrihet och neutralitet

Ann-Sofie Dahl

förord

Jubileum och bok

Idén till den här boken uppstod när Historiska Media planerade sitt trettioårsfirande 2025. Hur skulle vi uppmärksamma vårt jubileum på bästa sätt? Svaret var givet. För vad vore mer naturligt – och festligt – för ett förlag än att ge ut en bok?

Redaktionen valde ut trettio händelser, från vår tideräknings början fram till idag. Händelser som haft betydelse för den svenska historien och på olika sätt format Sverige. Sedan kontaktade vi trettio av landets främsta arkeologer, historiker och historiejournalister och bad dem att skriva texter om dessa händelser. Gensvaret blev stort – vi på förlaget är inte ensamma om att brinna för vårt kärnämne.

Skribenterna fick förhålla sig fritt till uppgiften. De kunde antingen ge en svepande bild av ett större skeende eller välja att fokusera på en nyckelperson och låta händelsen utgöra en fond. Varje text skulle avslutas med lästips för den som ville fördjupa sig vidare i ämnet.

Resultatet blev den här boken, 30 händelser som formade Sverige. Vi på förlaget hoppas att den ska ge nya pusselbitar och locka till vidare läsning. För det är allt vi velat sedan starten: göra historien levande och ge ut engagerande och populärhistoriska böcker av hög kvalitet.

Så låt dig dras med i den spännande historien som vi alla delar. Vi tar det från början, går framåt och avrundar med några tänkvärda ord.

Trevlig läsning!

Lund, sommaren 2025

Lena Amurén (förlagschef) & Christina Haugen (VD)

de första 14 000 åren

Från stamsamhälle till sveavälde

För lite drygt 14 000 år sedan slog de första renjägarfamiljerna upp sina skinntält på den skånska tundran, men bara för sommarsäsongen. Sedan dess har Sveriges befolkning ökat från några hundra sommargäster till tio miljoner fastboende. Efter omfattande utgrävningar och med hjälp av naturvetenskapliga analysmetoder kan arkeologer i dag ge en helt ny bild av Sveriges förhistoria. En viktig insikt är att forntidens stamsamhällen och kungadömen var betydligt mer avancerade än vi vanligtvis föreställer oss. Sveariket uppstod inte ur tomma intet för tusen år sedan.

Jägarstenåldern 12200–4000 f.Kr.

Fram till 9200 f.Kr. dominerade sommarvistelser i södra

Sverige, dit grupper av jägarfamiljer vandrade norrut från nordtyska vinterbyar med hundratals invånare. Under de årliga tur-och-retur-vandringarna på fyrtio mil följde jägarna de säsongsvandrande vildrenarna i spåren. Packningen var lätt eftersom allt måste bäras, inklusive småbarnen. På tundran i Skåne och södra Småland spred familjerna ut sig med flera mil mellan hyddorna. Kraftiga och snabba klimatsvängningar bidrog till att Sverige tidvis låg helt öde.

vikingatiden 800–1050

Birka och Uppåkra

bildar blomstrande nav

Det som en gång skulle bli Sverige, Danmark och Norge var under järnåldern en gränslös värld av skog, berg och vatten. Insprängt där emellan fanns uppodlade bygder med gårdar och byar. Men det var ingen demokratisk tillvaro.

Centralt i bygderna fanns stora godsanläggningar där aristokrater residerade. Här sammanstrålade de viktigaste samhällsfunktionerna såsom makt, religion, handel och kommunikationer. Därför brukar aristokraternas residens kallas centralplatser. Härifrån gjorde de styrande anspråk på att vara gudarnas motsvarigheter på jorden, en kosmologisk ordning som skrevs in i själva landskapet och där även de döda fick roller att spela.

De aristokratiska residensen var naven i den samhällsordning som rådde under större delen av järnåldern och fram i vikingatid, det vill säga från början av vår tideräkning och in i 1000-talet. Här hölls det komplexa och instabila skandinaviska samhället samman. Det var en ordning med djupa rötter i den romerska världen och i den palatskultur som under denna period fanns i stora delar av Europa.

Svear och götar samlas under en ärkebiskop

I början av 1150-talet anlände storfrämmande från Rom till Norden. Aldrig förut hade en påvens kardinal varit på besök så långt norrut. I packningen hade han med sig två särskilda värdighetstecken, så kallade pallium. Ett pallium är ett slags krage av vitt ylleband med svarta kors, som påven delar ut vid vigning av en ärkebiskop. Det kan bara framställas på ett enda sätt, genom att vävas av ull från lamm vid den heliga Agnes nunnekloster i Rom, och innan det delas ut förvaras det av påven i ett skrin ovanpå aposteln Petrus grav i Peterskyrkan.

Kardinalen som kom var engelsman, han hette Nicolaus Breakspear, och i hans uppdrag ingick att undervisa kungar och kyrkbyggare om kyrkans oberoende och om hur påvemakten ansåg att kyrkans rättsliga ställning skulle vara i landet. Kardinalen hade makt att sätta kraft bakom orden.

Han hade befogenhet att avsätta biskopar, och utfärda välsignelser och bannlysningar, som om det vore påven själv som gjorde det.

Kardinalen for först till Norge, där han medlade mellan rivaler inom den kungliga familjen och samlade alla stridande parter till ett stort riksmöte för att de skulle enas och en norsk ärkebiskop kunna vigas. Kardinalen gjorde Norge

grundandet av stockholm 1252

Birger jarl skriver historia

I Erikskrönikan, skriven på 1320-talet, är kopplingen mellan Birger jarl och Stockholms grundande tydlig. Den anonyme författaren skriver på vers:

Birger jarl, den vise man

Han lät Stockholms stad att bygga med digert vett och mycken hygga [eftertanke] ett fagert hus och en god stad

Så långt är allt väl, men den som söker mer exakta uppgifter om hur och när det skedde hamnar snart på osäker mark.

I juli 1252 utfärdade Birger jarl och sonen kung Valdemar ett skyddsbrev för Fogdö kloster utanför Strängnäs. Det sägs vara utfärdat i ”stokholm”. Det är det äldsta daterbara dokumentet som nämner den uppenbarligen nya staden. Den 19 augusti 1252 hänger Birger jarl och ärkebiskop Jarler i Uppsala sina sigill under ett annat brev, som även det har utfärdats i Stockholm. Det är alltså tydligt att en bebyggd plats med namnet Stockholm existerade sommaren 1252, vilket lade grunden för 700-årsminnet 1952 och 750-årsfirandet 2002.

Teoretiskt kan staden vara äldre än så, men sannolikt bara ett eller annat år. Det ekonomiska och politiska sam-

digerdöden 1350

Katastrof utan motstycke

Ingen katastrof i Sveriges historia kan mäta sig med digerdöden, den gigantiska pestepidemi som under åren kring 1350 vällde fram över Europa och Främre Orienten. Även på det världshistoriska planet står digerdöden i en ryslig klass för sig. Det enda demografiskt nedbrytande elände som farsoten kan jämföras med – folkminskningen i Latinamerika i svallvågorna efter conquistadorernas erövringar – var ingen enskild katastrof utan en långsam och utdragen spiral av döende. Digerdöden kom plötsligt, svepte bort miljoner människor och skakade om hela samhället. Sedan återkom pesten i våg efter våg, med en sekellång samhällskris som följd.

Tack vare omfattande forskning har vi i dag en påfallande god bild av konsekvenserna. Omkring 80 procent av de män och kvinnor som smittades av virulenta bakterier avled i sjukdomen. Analyser av källmaterial, både från städer och landsbygd, visar på en genomsnittlig mortalitet på mellan 50 och 60 procent (alla som bodde i en by blev ju inte smittade). Europas samlade folkmängd sjönk med mellan en tredjedel och hälften. Om vi utgår från att kungariket Sverige hade mellan 750 000 och 780 000 invånare på 1340-talet lär mellan 250 000 och 390 000 ha dött i digerdöden, varefter påföljande pestfarsoter fortsatte att

kalmarunionen bildas 1397

Kraftkvinnan Margareta enar Norden

Söndagen den 17 juni 1397 är det feststämning i Kalmar. Det ska bli kungakröning! Toner från tagelharpa, flöjt och säckpipa dränks av tusentals röster. Genom ringmurens portar strömmar folk in, det är trängsel i gränderna, stegen leder till Sankt Nikolai, den stora kalkstenskyrkan vid torget. Helgedomen kommer inte att rymma dem alla, stadsborna måste ge plats för Nordens digniteter; där kommer Peder, biskop i Roskilde, och Henrik som är ärkebiskop i Uppsala – präster och riddare har också rest långväga, någon har färdats från Oslo, en annan från Roskilde. En efter en går de in i kyrkan. Sammanlagt 67 män. De får sällskap av 133 unga väpnare som dagen till ära ska dubbas till riddare.

Iklädda sina praktfullaste dräkter står skaran på kyrkans tegelgolv när dagens två huvudpersoner träder in. Blickarna vänder sig mot en 44-årig späd änka följd av en 15-årig pojke. En gång var hon en bricka i händerna på andra. Nu styr hon spelet själv. Margareta är en maktens mästarinna: drottning över Danmark, Sverige och Norge. Denna dag ska hon se till att herraväldet över de tre rikena stannar inom familjen. För evigt. Men vägen dit har varit lång.

Margareta föddes 1353, som yngsta dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag och hans drottning Helvig.

1766 års tryckfrihetsförordning

Ny lag bäddar för medborgarmakt

Våren 1767 tog friherre Esbjörn Christian Reuterholm till orda i riksrådet om den tryckfrihetsförordning som antagits ett halvår tidigare, den 2 december 1766. Med förordningen, ansåg han,

äger rikets invånare numera, alltifrån sistlidna riksens höglovliga ständers sammanvaro, en ganska ypperlig fördel därigenom [att] de mera nu än förut kunna kontrollera alla rikets högre och lägre ämbetsmäns förhållande, vilka icke få döljas under hemlighet eller som förr i tillslutna protokoll undangömmas, utan de goda och laglydiga ifrån de regeringssjuka och självmyndiga urskiljas.

Det var ett av Reuterholms många yttranden till försvar för tryckfriheten, som ifrågasattes från många håll när den nya lagen skulle börja tillämpas.

Förordningen hade inte bara infört en lagskyddad tryckfrihet, utan också gett allmänheten insyn i rikets mest centrala angelägenheter genom offentlighetsprincipen. Detta var något oerhört för tiden. Regeringsmaktens handlingar hade alltid betraktats som statshemligheter, i Sverige såväl som i utlandet.

borggårdskrisen 1914

Maktkamp, försvarsstrid och bondetåg

Fredagen den 6 februari 1914, en vinterdag med gråmulet blidväder, är en av de mest dramatiska dagarna i Sveriges moderna politiska historia. Drygt 30 000 bönder hade kommit till Stockholm för att betyga konungen sin trohet. Vissa kom direkt från de extrainsatta morgontågen, de mer långväga hade anlänt i förväg och inkvarterats av arrangörerna runt om i staden och villaförstäderna. Bönderna, en del i sockendräkt och alla med dagens blågula dekoration på rocken, märktes tydligt i stadsbilden. Tidningarna, som förstås gav ut specialnummer, varnade för bondfångare och rapporterade att folkvimlet överträffade olympiska spelens festdagar sommaren 1912. Restaurangerna gjorde goda affärer, butikerna hade specialerbjudanden och biograferna kunde dagen efter visa filmklipp från begivenheterna. Efter morgonandakten i stadens kyrkor samlades bondetågets deltagare vid Gustaf Adolfs torg för att välkomnas av arrangörerna. I två stora kolonner tågade de sedan under härads- och landskapsfanor över Norrbro fram till slottet för att på borggården lyssna till konungens ord. Hans landsfaderliga tal, som ingen i regeringen fått ta del av i förväg, innehöll förklaringen ”att försvarsfrågan i sin helhet bör behandlas och afgöras nu, ofördröjligen och i

mordet på olof palme 1986

Skotten som utlöste

ett evigt trauma

Fredagen den 28 februari 1986 spelade Sveriges statsminister Olof Palme tennis på morgonen, varefter han skjutsades till Rosenbad av sina livvakter, som sedan tog helg. På eftermiddagen var en intervju inbokad, statsministern uppträdde då glad och avspänd. Men reportern mindes också att fotografen bett honom posera vid fönstret ut mot Strömmen. Först gjorde han det men gick sedan hastigt därifrån med orden: ”Man vet aldrig vad som finns därute.” Skickelsedigert, som mycket kan verka för den som vet vad som hände. Men faktum är att dagen tycks ha varit så vanlig som en dag kan bli i en statsministers liv.

Med glädjen och avspändheten var det vid denna tid annars si och så. Olof Palme beskrevs som deprimerad. Det var omvittnat i samtiden och medgivet av familjen. Månaderna före mordet plågades regering och parti av interna strider. Uppror rentav, riktade mot en ekonomisk politik som inte längre jämnade ut utan drog isär. Olof Palme befann sig i stridens mitt, hade varit mycket länge i politiken och företedde alltså tecken på uppgivenhet.

Vid sex–halvsjutiden promenerade han den korta vägen till bostaden på Västerlånggatan. Där åt han middag med sin fru, talade i telefon, bland annat med en av söner-

nato-inträdet 2024

Slut på alliansfrihet och neutralitet

Den 7 mars 2024 är en dag som utan minsta överdrift kan betecknas som historisk för Sverige. I samma ögonblick som USA:s utrikesminister Antony Blinken den dagen tog emot anslutningsdokumenten för det svenska Nato-inträdet från statsminister Ulf Kristersson i State Departments lokaler i Washington, D.C. avslutades 200 år av officiell alliansfrihet.

Fyra dagar senare gick den blå-gula svenska flaggan i topp på den nyuppsatta flaggstången framför det skinande glaspalats som hyser Nato-högkvarteret på Boulevard Léopold III i Bryssel, liksom vid försvarsalliansens alla baser runt om i den transatlantiska gemenskapen. Där vajar den alltsedan dess på sin alfabetiska plats mellan Spanien och, lite kuriöst med tanken på den föregående processen, Turkiet.

Därmed var slutet nått inte bara på den svenska alliansfriheten – som än i dag emellanåt felaktigt omtalas som neutralitet – utan även för en ansökningsprocess som av vissa uppfattats som både osäker och lång, trots att den i själva verket var vare sig det ena eller det andra.

Båda ceremonierna – överräckandet av anslutningsdokumenten i den amerikanska huvudstaden och flagghissningen därefter i ett regnigt Bryssel i närvaro av kronprinsessan, statsministern och ÖB – direktsändes på svensk tv som de historiska händelser de var. Champagnekorkarna

Svenska kriser och krusbär

Nationen är en bärande vägg i människans identitetsbygge, på gott och ont. En abstrakt idé – likt valutor eller religioner – som ger konkreta gemenskaper och associationer.

Vad tänker du på när du tänker på Sverige? Volvo, Ikea och en röd stuga vid sjön, kanske. I så fall ett par utlandsägda varumärken och en Airbnb vars kunder ofta kommer från Tyskland, via en amerikansk marknadsföringstjänst.

”Blott barbariet var en gång fosterländskt”, skaldade Tegnér 1836. En lika träffande som falsk beskrivning av nationell kultur. Visst, allt mänskligt är lånat, inget är ursprungligt, men summan av nationens ingångsvärden blir ändå unik. En extra knepig kalkyl i fallet Sverige eftersom själva öppenheten ingår i paketet.

Vi sägs vara moderna och globaliserade så in i Norden.

Förändring förpackas som stabilt normaltillstånd. Tillväxt förpackas som trygghet. Förnyelse som tradition. Storskalighet och konsensus som frihet.

Om det finns ett problem i Sverige utgår vi ifrån att det finns en lösning. Allt som behövs är lite mer export, offentliga resurser, samverkan. Sanningen ska göra oss fria, som det står i Bibeln, men ingenjörskonst ska göra oss friare.

Svensken underskattar nog hur udda dessa attityder är.

Den ofta citerade World Values Survey visar att vi sticker