Kvinnorna runt Vasatronen
Karin Tegenborg Falkdalen
historiska media
Historiska Media
Bantorget 3 222 29 Lund
info@historiskamedia.se historiskamedia.se
© Historiska Media och Karin Tegenborg Falkdalen 2025
Omslag: Cia Björk, PCG Malmö
Omslagsbilder: Wikimedia Commons / Nationalmuseum
SlÀkttrÀd pÄ för- och eftersÀttsblad: LönegÄrd & Co
SĂ€ttning: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Tryck: ScandBook AB, Falun 2025
Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
ISBN: 978-91-8050-492-8
âTy
âDet
InnehÄll
âLikt
âĂrlig, vĂ€lbördig jungfru Margareta Eriksdotterâ
âAtt man vet snart icke vem man skall troâ
âMĂ„ du lĂ„ta handle dĂ€r om som dig synes likast varaâ
âRiket och regementet till det bĂ€steâ
âĂlskligaste och kĂ€raste systerâ
âSĂ„ have vi talat Hans MajestĂ€t vĂ„r kĂ€re nĂ„dige herre till dĂ€r omâ
âOch hans hustru Katarina skall vĂ„r herre ge till er herreâ 191
âOch hertiginnan frĂ„n en stor jĂ€mmerâ 194
âNĂ„diga furstinna, sĂ„dana Ă€ro lyckans vĂ€xlingarâ 198
âFru Katerina, borenn konungedĂ„tter i PĂ„landhâ 202
âDen ene faller av, den andre bliver hĂ€râ 205
BRĂLLOPSBESVĂR: âMĂ„ng haver jag fast lidit för min
hjĂ€rtans kĂ€râ 210
âVisst för herr Erik bort syster Malin!â 213
âMed heta och bittra tĂ„rarâ 217
âPapegojburenâ 219
âVi besöker varandra med vĂ„rt skrivandeâ 221
âMin maka med vĂ„ld ryckt ifrĂ„n migâ 225
âBĂ€ttre se och dĂ€r till kan hava Ă€n viâ 228
âIcke lĂ€ngre bliver hos Karin MĂ„nsdotterâ 231
âAtt vi skola uppmana Hans MajestĂ€t vĂ„r gemĂ„lâ
âBesynnerligen hos vĂ„ra systrar och svĂ„grarâ 238
âUtan konungens hennes broders vetskapâ 241
âHerren Gud vet, vad jag liderâ 243
âHenne sörjde icke allenast Konungenâ 246
BRĂLLOPSBESVĂR: âTaga sig en sĂ„dan person hĂ€r inrikesâ 251
Del 3 â Cirka 1590â1600
âHon dĂ€r till icke vill eller kan samtyckeâ 259
âBöneskrift skulle bli deras sorgeskriftâ 262
âKĂ€ra nĂ„dige drottningâ 266
âVi ödmjukeligen begĂ€r komme hem till vĂ„rtâ 269
âDĂ€rtill hans drottning ung och karskâ 272
âSom det höves hos en dotter av huset Habsburgâ 277
âPrinsessan Ă€r som en knektâ 281
BRĂLLOPSBESVĂR: âJag ska aldrig svika dig sĂ„ lĂ€nge jag leverâ 284
âOch tog sig sjĂ€lv en annan manâ 288
Prolog
Hans hustru fru Kristina Gyllenstierna, levde efter honom med stor möda hon i Köpenhamns torn med sina barn och fruaskara uti sju hela Är fÄngen var1
Det Àr Kristinas sondotter, Sigrid Sture, som inleder dikten om sitt liv med att berÀtta om sin farmors öde nÀr hon blev Ànka efter riksförestÄndaren Sten Sture den yngre Är 1520. Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) och de andra högadliga fruarna klarade sig med livet i behÄll nÀr den danske kungen Kristian II senare samma Är gjorde upp med sina politiska motstÄndare vid Stockholms blodbad, men fÀngslades och fördes till Danmark.
I sin sjĂ€lvbiografiska dikt inordnar sig Sigrid i ett slĂ€ktsammanhang dĂ€r hon Ă€r en lĂ€nk i den kedja som binder samman generationer med varandra. Hon nĂ€mner vilka hennes far och farfar var. Men hon framhĂ„ller ocksĂ„ sina kvinnliga anmödrar. Förutom om sin farmor berĂ€ttar hon att hennes mor hette MĂ€rta Eriksdotter och att hennes mormor var âfru Ebba, herr Erik Karlssons dotterâ. Sigrid definierade sig genom sin slĂ€kt, det var den som angav ramarna för henne och de andra som ingick i den. FrĂ„n barnsben fick bĂ„de hon och hennes syskon lĂ€ra sig att de skulle sĂ€tta slĂ€ktens bĂ€sta före jaget och respektera familjens vilja och önskemĂ„l.
En fast punkt under Sigrids uppvÀxt blev sÀtesgÄrden Hörningsholm, pÄ Mörkö söder om SödertÀlje. Borgen vittnade om slÀktens
kvinnorna runt vasatronen
makt och status men skulle ocksÄ ge skydd under orostider. Sigrid var sedan barnsben van vid att ha fler mÀnniskor Àn den nÀrmaste familjen runt omkring sig. I hemmet fanns bland andra deras personliga tjÀnare, gÄrdsfolk, vakter, skyddslingar, gÀster och budbÀrare.
I den av Gud givna och strÀngt hierarkiska samhÀllsordning som prÀglade 1500-talets Sverige hade var och en sin bestÀmda plats. För att ordningen mellan mÀnniskorna och samhÀllets olika stÄnd skulle upprÀtthÄllas var det dÀrför av stor betydelse att var och en uppfyllde sina respektive uppgifter. Det innebar att den som var överordnad hade ett ansvar att beskydda och sörja för sina underlydande som i gengÀld förvÀntades vara lydiga och lojala. Det var en uppfattning som genomsyrade samtliga relationer i Sigrids samtid, sÄsom den mellan kung och undersÄtar, make och maka, förÀldrar och barn, den adliga familjen och deras underlydande.
NÀr det var dags för Sigrid att sjÀlv trÀda in i rollen som husfru över ett stort hushÄll gjorde hon vad som förvÀntades av henne som hörsam dotter och gifte sig med den drygt trettio Är Àldre Ànklingen, Ture Pedersson (Bielke). En man som hennes förÀldrar hade utsett Ät henne.
Enligt rĂ„dande normer hade det Ă€kta paret ett gemensamt ansvar för att ordning och reda rĂ„dde i deras hushĂ„ll. Det var mannen som var familjens överhuvud, kvinnan skulle lyda sin make som skulle respektera och Ă€ra sin hustru, som i sin roll som mor och husfru var överordnad hushĂ„llets övriga medlemmar. DĂ€rmed hade hon ocksĂ„ rĂ€tten att trĂ€da in som bitrĂ€dande regent i makens stĂ€lle. En husfru i Sigrids samhĂ€llsstĂ€llning skulle sĂ„ledes âvara till hjĂ€lp och bistĂ„nd att förestĂ„ bĂ„de folk och landâ som hennes kusin, hertig Karl, konstaterar i sin rimkrönika.
Sigrid och hennes frÀnkor var verksamma i en miljö dÀr politik var en del av vardagen och dÀr frÄgor som vi idag kan tycka rörde privatlivet och familjen ofta blev en del av rikspolitiken. Personliga relationer sÄsom slÀktskap, vÀnskap och Àktenskap var nÀmligen viktiga inslag i den samtida politiska kulturen dÀr makten var knuten till en enskild person pÄ ett helt annat sÀtt Àn idag dÄ vi har
institutioner som sköter myndighetsutövningen. Man gjorde inte heller nÄgon tydlig uppdelning mellan offentligt och privat utan de bÄda sfÀrerna förenades i en makthavares hushÄll dÀr hans hustru blev en viktig lÀnk till honom.
Efter 15 Ă„rs Ă€ktenskap blev Sigrid Ă€nka. I sin dikt kommer hon in pĂ„ sorgen efter sin man men ocksĂ„ om hur hon var tvungen att ganska omgĂ„ende âstilla mina tĂ„rar och tĂ€nka hur barnen vĂ„ra skulle uppfödas uti gudsfruktanâ. Livet mĂ„ste trots allt gĂ„ vidare. Som Ă€nka blev Sigrid huvudansvarig för hushĂ„llet och hon mĂ„ste sörja för sina barns framtid.
Ett sĂ€tt var att ordna goda giftermĂ„l till barnen. Ăktenskapsbildning Ă€r ocksĂ„ ett Ă€mne som fĂ„r stort utrymme i hennes dikt. Det var ju genom strategiska giftermĂ„l som de mĂ€ktiga familjerna i hennes samtid bildade allianser med andra slĂ€kter för att stĂ€rka sin stĂ€llning. Att hitta lĂ€mpliga partier Ă„t barnen var nĂ„got som kvinnorna förvĂ€ntades engagera sig i vilket Sigrid Sture bĂ„de gjorde och berĂ€ttar om i sin dikt. Gick allt vĂ€l desto bĂ€ttre. Om inte vĂ€ntade motsĂ€ttningar som lĂ€tt fick politiska konsekvenser med tanke pĂ„ vilka som var inblandade.
Medan Sigrid Sture sjĂ€lv gifte sig med den man hennes förĂ€ldrar valt gjorde den âden Ă€dla jungfruâ som hon hittat till sin son det motsatta Ă„r 1595. Sigrid Brahe tog hjĂ€lp av sin goda vĂ€n prinsessan Anna och bröt trolovningen med Sigrid Stures son för att istĂ€llet gifta sig med den man hon var kĂ€r i. Konflikten mellan nĂ„gra av rikets mĂ€ktigaste familjer var dĂ€rmed ett faktum. Utan att föregĂ„ handlingen allt för mycket kan vi konstatera att Sigrid Sture, bĂ„de i diktens form och under den medling som följde, hade ett och annat att sĂ€ga om sin tilltĂ€nkta svĂ€rdotters agerande.
Sigrids dikt har en religiös grundton vilken ocksÄ prÀglade Vasatidens samhÀlle i övrigt. Hon Äterkommer till hur lyckan visat sig vara en högst osÀker följeslagare och hur Gud prövat henne och familjen genom Ären. Med jÀmna mellanrum svepte farliga politiska vindar in över bÄde kungliga slott och adliga sÀtesgÄrdar dÀr de
kvinnorna runt vasatronen
tjocka murarna, vallgravarna och bröstvÀrnen pÄminde de boende om varför de en gÄng uppförts. I dikten om sitt liv berÀttar Sigrid bland annat om Sturemorden i maj 1567 nÀr hon miste sin far, tvÄ av sina bröder och en kusin.
LikavÀl som Sigrid som Ànka förvÀntades vÄrda sin makes minne föll ofta uppgiften pÄ kvinnorna att vÀrna om slÀktens minne, vilket vi till exempel kan se i de slÀktböcker som de lÀmnat efter sig. Sigrid kunde sin bakgrund och familjens historia och sÄg till att sjÀlv föra kunskaperna vidare till kommande generationer. Av Anna Banérs olika skrifter att döma verkar det som hon och moster Sigrid haft en del att tala med varandra om.
Anna ville Àven ge sin version av vad som utspelat sig under uppgörelsen mellan kung Sigismund och hertig Karl kring sekelskiftet 1600 och skrev i efterhand ner sina minnen. Bland annat berÀttar hon om familjens sista tid tillsammans dagarna före Linköpings blodbad dÀr hennes far Gustav Banér blev avrÀttad.
Det Àr ocksÄ genom Sigrid och hennes frÀnkors perspektiv och levnadsöden som jag önskar skildra de dramatiska skeendena och tronstriderna frÄn Ären runt Stockholms blodbad till Linköpings blodbad Är 1600. Vilka konsekvenser fick det politiska spelet för kvinnorna nÀrmast tronen? Vilka möjligheter hade en kvinna i en maktposition att agera i en manlig vÀrld?
Under mitt arbete med boken har jag, förutom biografier och historieverk, huvudsakligen anvÀnt mig av kÀllor sÄsom slÀktböcker, brev, krönikor, böneskrifter och predikningar.
I denna bok, som strÀcker sig över flera generationer, kommer vi förutom Sigrid att möta hennes farmor, mormor, mor, mostrar, systrar, nÄgra systerdöttrar och kusiner samt en och annan syssling. Men ocksÄ drottningarna och flera av prinsessorna finns med i berÀttelsen. En del av kvinnorna har jag berÀttat om i mina tidigare böcker medan andra Àr nyare bekantskaper. Det som förenar huvudpersonerna Àr att de pÄ olika sÀtt var inblandade och engagerade i de Äterkommande maktstriderna kring Vasatronen.
Kristina Gyllenstierna satt visserligen inte fÀngslad i sju Är som Sigrid Sture skriver i sin dikt, men vÀl i omkring tre Är hölls hon och de andra högadliga kvinnorna som gisslan. NÀr Kristina vÀl kunde ÄtervÀnda till Sverige i början av 1524 hade den politiska spelplanen Àndrats frÄn nÀr hon sjÀlv i sin roll som riksförestÄndarhustru var rikets frÀmsta kvinna och Àtten Sture och inte Vasa stod nÀrmast den svenska tronen. Men vi tar vÄrt avstamp i februari 1520 nÀr
Kristina Gyllenstierna nÄddes av budet om att hennes man var död. Spelet kan börja.
Del 1 Cirka 1520â1560
Kristina Gyllenstierna försvarar Stockholm ⹠Stockholms blodbad ⹠Kvinnor i fÄngenskap ⹠Gustav Vasa blir kung
⹠Kristina Gyllenstierna och SÞren Norby ⹠Slottsfruar i orostider ⹠Tre drottningar med förbindelser: Katarina
av Sachsen-Lauenburg, Margareta Leijonhufvud, Katarina Stenbock ⹠Vasaprinsessorna vÀxer upp ⹠Erik XIV blir kung
âFru Kristina Gyllenstierna, levde efter honom med stor mödaâ
I början av februari 1520 nÄddes Kristina Gyllenstierna av budet om att hennes man, riksförestÄndaren Sten Sture den yngre var död. Han hade blivit svÄrt sÄrad i slaget pÄ sjön à sunden i VÀstergötland dÀr hans armé mötte den danska. Han avled av sina skador pÄ MÀlarens is pÄ vÀg tillbaka mot Stockholm dÀr Kristina höll stÀllningarna i hans frÄnvaro. Hon var 26 Är och vÀntade sitt sjÀtte barn nÀr hon blev Ànka.
Kristina Gyllenstierna sÄg över sina alternativ. Hon kunde rÀkna med stöd frÄn Stockholms borgerskap. Den goda relationen gick tillbaka till Sten Sture den Àldre som efter segern vid Brunkeberg 1471 hade bestÀmt att det var svenska köpmÀn och borgare som skulle styra i Stockholm till skillnad mot tidigare dÄ tyska handelsmÀn haft ett dominerande inflytande i staden.
Hon behövde bara gÄ den korta vÀgen frÄn slottet till Storkyrkan och till Bernt Notkes skulptur Sankt Göran och draken, för att bli pÄmind om den tidigare riksförestÄndarens seger över unionsföresprÄkarna som anförts av den danske kungen Kristian I. Under slaget hade Stens hustru Ingeborg à kesdotter (Tott) visat en moderlig omsorg om det svenska riket och undersÄtarna nÀr hon lÄtit samla stadens alla fattiga för att be böner om seger medan maken stred utanför murarna. Bönerna visade sig vara lika kraftfulla vapen som de skarpa som anvÀndes pÄ slagfÀltet. Och striden gick ocksÄ riksförestÄndarparets vÀg. De hade utfört sina respektive uppgifter, Sten Sture den Àldre tog ansvar för det fysiska försvaret, Ingeborg Tott för det moraliska. Hon hade Àven medverkat till att den symbolmÀttade skulpturen placerades i Storkyrkan och att ett tillhörande kapell inrÀttades till minne av segern. Kanske bad Kristina till Gud om vÀgledning, tÄlamod och uthÄllighet i samma kor nÀr hon tog över försvaret av staden.
kvinnorna runt vasatronen
Kristina var ocksĂ„ medveten om att Stockholms slott med dess upp till elva meter höga och sju meter tjocka murar aldrig hade blivit intaget. Med tillrĂ€ckligt stor besĂ€ttning och goda kanoner var det relativt lĂ€tt att försvara. Det hade unionsdrottningen Kristina av Sachsen, som var gift med den danske kungen Hans II och mor till Kristian II, senast bevisat. NĂ€r ett nytt uppror mot det danska vĂ€ldet utbröt valde Hans att resa tillbaka till Danmark â tillsammans med sin Ă€lskarinna, en av drottningens hovjungfrur. Han skulle ordna fram förstĂ€rkningar medan Kristina alltsĂ„ fick stanna kvar och leda försvaret av Stockholm, vilket samtidigt blev en kamp för den nordiska unionens fortsatta existens. Under vintermĂ„naderna dog mĂ„nga soldater av skörbjugg, svĂ€lt och fiendens beskjutning medan den utlovade hjĂ€lpen frĂ„n Danmark dröjde. I maj 1502 tvingades Kristina ge upp efter sju mĂ„naders belĂ€gring. Som en ödets ironi kom de danska stödtrupperna fram till Stockholm bara ett par dagar senare. Kristina av Sachsen blev lovad fri lejd nĂ€r hon kapitulerade, men hon greps och hölls som gisslan i nĂ€ra tvĂ„ Ă„r i Sverige innan hon kunde Ă„tervĂ€nda till Danmark.
Insatserna i kampen om den politiska makten i Sverige var sÄledes höga. Men Kristina förstod Àven att hon kunde skaffa sig och anhÀngarna en bÀttre förhandlingsposition genom att fördröja och förhala. SÄ hade adelskvinnan Gunilla Johansdotter (Bese), som tillsammans med sin familj ingick i Kristina Gyllenstiernas och Sten Stures nÀtverk, gjort nÀr hon blev Ànka. Hon hade dÄ vÀgrat att lÀmna över Viborgs slott i Finland till den man som riksrÄdet utsett till makens eftertrÀdare. Hon anvÀnde sig av sina kontakter och det stora geografiska avstÄndet mellan Stockholm och Viborg för att nÄ framgÄng i sina förhandlingar. Det blev ocksÄ hennes svÀrson som tog över det viktiga slottslÀnet. DÀrmed blev Gunillas dotter Karin ny slottsfru och familjens framtid var sÀkrad, Ätminstone för en tid. Kristina visste ocksÄ att Sturetrogna kontrollerade flera viktiga befÀsta slott lÀngs den svenska ostkusten, frÄn Kalmar i SmÄland till Nyköping i Södermanland och Àven VÀsterÄs slott vid MÀlaren. Det
var för övrigt en annan av Gunilla Beses döttrar, Anna Eriksdotter (Bielke) som tagit över försvaret av Kalmar slott dÀr hennes make varit stÄthÄllare, nÀr han stupat i kriget mot danskarna i början av 1520. Kristina kunde ocksÄ rÀkna med hjÀlp frÄn bergsmÀnnen i Dalarna och hade Àven stöd frÄn allmogen i andra delar av landet. Det grundade sig i att hennes man under sin tid som riksförestÄndare hade varit mÄn om att knyta an till breda grupper bland folket för att stÀrka sin stÀllning under den pÄgÄende maktkampen med sÄvÀl riksrÄd som unionskung. LikasÄ var Finland lojalt. Biskopen av à bo stÀllde sig bakom Kristina och flera av de viktiga borgarna hölls av anhÀngare, som var fortsatt lojala.
Mot Kristina talade att en stor dansk armé, stÀrkt av segern, var pÄ vÀg norrut genom landet. Hon visste inte heller vilka av riksrÄden hon skulle kunna lita pÄ. Att riket var satt under interdikt satte extra press pÄ henne. Det kyrkliga straffet innebar att inga gudstjÀnster fick hÄllas, mÀnniskor kunde inte gifta sig, döpa sina barn eller jordfÀsta sina döda. Kristina var ocksÄ sjÀlv bannlyst och dÀrmed utestÀngd ur den kyrkliga gemenskapen och frÄn Guds nÄd. Varje söndag och helgdag kungjordes bannlysningen i kyrkorna runt om i riket under klockringning. Under en tid dÄ religionen definierade och genomsyrade mÀnniskornas liv och ÄskÄdning var det ett mycket strÀngt straff. Det var inte lÀngre enbart en strid om den politiska makten i unionen utan det handlade om det svenska rikets vÀlfÀrd nÀr Gud hade det under sÀrskild uppsikt efter att landet blivit satt under interdikt.
Kristina Gyllenstierna bestÀmde sig ÀndÄ för att fortsÀtta kampen mot den danska unionsmakten i sin mans och sina söners namn. Hennes stÀllning som Ànka efter Sten Sture gav henne auktoritet. Att hon var mor och förmyndare för den tilltÀnkte arvtagaren, den sjuÄrige sonen Nils, stÀrkte hennes position ytterligare. För Kristina var det en sjÀlvklarhet att det var Nils (eller den yngre sonen Svante), som skulle axla faderns mantel. Kristina hade uppfostrats för en huvudroll i maktens centrum och visste vad som förvÀntades
Sedan 1912 stÄr en skulptur av Kristina Gyllenstierna, utförd av Theodor Lundberg, vid Kungliga slottet. Den Àr Sveriges första offentliga kvinnostaty. Kristina Àr framstÀlld som en beskyddande och handlingskraftig landsmor som ledde försvaret av Stockholm mot Kristian II:s trupper.
av henne. Som Ă€nka skulle hon representera familjen och bevaka dess intressen. Eftersom hon tillhörde rikets frĂ€msta elit sĂ„ handlade det ytterst om makten över Sverige. DĂ€rför bestĂ€mde hon sig för att försvara Stockholm. âDĂ„ var min son Nils Sture föddâ
Kristina Gyllenstierna hade kommit till vÀrlden omkring Är 1494. Hennes mor, Sigrid Eskilsdotter (Banér) var tack vare sin börd och sina slÀktförbindelser en av landets mest framtrÀdande högadliga kvinnor vid denna tid. Sigrid hade varit gift tidigare. I sitt första Àktenskap hade hon bland annat fÄtt dottern Cecilia MÄnsdotter (Eka) som blev mor till Gustav Eriksson (Vasa). Kristina och Cecilia var sÄledes halvsystrar. Kristinas far Nils Eriksson (Gyllenstierna) hade sina rötter i Danmark dÀr större delen av slÀkten, som var en av de frÀmsta Àtterna i grannlandet, ocksÄ fanns kvar. Via sin far var Kristina ocksÄ slÀkt med Karl Knutsson (Bonde), som var riksförestÄndare och kung av Sverige i tre omgÄngar Ären före och efter 1400-talets mitt.
Kristina föddes rÀtt in i den politiska turbulensen nÀr Kalmarunionen alltmer började skaka i sina grundvalar. Det var en tid prÀglad av stora konflikter sÄvÀl mellan rikena inom unionen som inom det svenska riksrÄdet dÀr det fanns mÄnga som gÀrna sÄg en dansk kung medan andra ville att Sverige skulle bryta sig ur unionen. Positionerna var inte heller huggna i sten utan riksrÄden bytte sida beroende pÄ vilka intressen som stod pÄ spel. Situationen blev inte mindre komplicerad av att de adliga Àtterna i Norden i generationer hade gift sig över riksgrÀnserna och dÀrför hade ekonomiska och politiska intressen att bevaka i flera lÀnder. Det var Kristina Gyllenstierna sjÀlv ett levande exempel pÄ.
Kristina var bara ett barn nÀr hennes mor, som pÄ nytt blivit Ànka, började planera för hennes framtida Àktenskap. Sigrid kom fram till att en adelsman med goda förbindelser med den danske
