EN INKAHĂRSKARE
BETALADE EN ENORM LĂSENSUMMA I
GULD OCH SILVER âMEN BLEV LURAD
PRESIDENT LINCOLN VĂRVADE RĂSTER
GENOM ATT HUGGA VED
EN DUVA HAR FĂ TT
MEDALJ FĂR
TAPPERHET
PĂ EN POLYNESISK KANOT PACKADES
ALLT SOM
BEHĂVDES FĂR
LIVET PĂ EN NY Ă
Författare
Laura Cowan, Alex Frith, Minna Lacey och Jerome Martin
Illustratörer
Federico Mariani och Parko Polo
Formgivare och originalare
Freya Harrison, Lenka Hrehova och Amy Manning
Historieexpert
Anne Millard
Ămnet historia handlar om att ta reda pĂ„ saker om det förflutna, alltsĂ„ det som har varit. Historiker arbetar ungefĂ€r som detektiver. De undersöker mĂ„nga olika kĂ€llor, det vill sĂ€ga sĂ„dant som ger information om vad som har hĂ€nt.
KĂ€llor
böcker
tidningar
Förr anvÀnde historiker frÀmst skiftliga eller muntliga kÀllor. Nu för tiden kan de anvÀnda nÀstan vilken sorts kÀllor som helst.
föremÄl skelettdelar
redskap arkeologiska fynd
dagböcker, brev, ljudklipp, filmklipp
Jag Àr arkeolog. Jag grÀver pÄ olika platser och undersöker det jag fÄr fram: föremÄl, ruiner och skelett.
Vad Àr den viktigaste regeln för historiker?
Lita aldrig pÄ att en enda kÀlla ger hela sanningen.
Historia
Historia handlar inte bara om kungar och krig. Allt har en historia, och dÀrför finns det mÄnga omrÄden inom historia.
Alla historiker stÀller mÄnga frÄgor, men vi Àr inte alltid överens om svaren.
religion medicin kvinnor
befolkning
sprÄk konst handel upptÀckter politik brott
mode
Vad hÀnde?
NÀr hÀnde det?
Varför hÀnde det?
Ă„r 1.
De folk som levde för lÀnge sedan hade olika sÀtt att hÄlla reda pÄ nÀr saker hÀnde. Nu för tiden anvÀnder vi samma sÀtt att rÀkna tid i hela vÀrlden. Den tiderÀkningen skapade kristna historiker. De bestÀmde att det Är dÄ Jesus föddes skulle vara Är 1, men vÀldigt mycket hade hÀnt innan det Äret.
nutid
731 e.Kr.
Den engelske munken Beda skrev Det engelska folkets kyrkohistoria. Han var den förste som anvÀnde förkortningen e.Kr. för Ären efter Jesus födelse. Förkortningen stÄr för efter Kristus, det vill sÀga antalet Är efter det att Jesus Kristus föddes.
Ju lĂ€ngre tillbaka i tiden vi gĂ„r, desto mer osĂ€kra Ă€r Ă„rtalen â precis som allt annat.
525 e.Kr.
Den skytiske munken
Dionysius Exiguus rÀknade ut Ärtalet för Jesus födelse. Det blev Är 1. Numera anser historiker att Jesus föddes upp till sju Är innan dess.
För Ärtal före Är 1 rÀknar man bakÄt och börjar med 1 f.Kr. Det betyder 1 Är före Kristus à r 0 finns inte
Numera skriver mĂ„nga v.t. och f.v.t. i stĂ€llet för e.Kr. och f.Kr. Det stĂ„r för vĂ„r tiderĂ€kning och före vĂ„r tiderĂ€kning Framför mĂ„nga Ă„rtal skriver man förkortningen ca. Det stĂ„r för cirka, ett ord frĂ„n latin som betyder âungefĂ€râ. SĂ„ skriver historiker nĂ€r de inte vet det exakta Ă„rtalet.
Sumererna var de första som anvÀnde skrift, ungefÀr frÄn 3000 f.Kr.
av en grekisk författare som gjorde mÄnga resor.
För mer Àn 2 400 Är sedan samlade den grekiske författaren Herodotos in ögonvittnens berÀttelser frÄn krig och andra hÀndelser och skrev ner dem. Sedan undersökte han orsaker och följder. Han var den förste historikern.
à r 440 f.Kr. lÀste Herodotos upp sitt verk för ÄskÄdare vid olympiska spelen.
Och Athen vann en mycket stor seger över perserna i slaget vid Marathon.
Herodotos gjorde mĂ„nga resor i Grekland och runt Medelhavet och samlade all möjlig information, bland annat om traditioner pĂ„ olika platser. Han kallade sitt verk âHistoriaâ. Ordet kommer av ett grekiskt ord för undersökning och forskning.
Herodotos verk ger oss mycket information om livet under antiken. Men alla hans berÀttelser Àr inte trovÀrdiga.
Till exempel beskrev han enögda mÀn frÄn norra Europa som kÀmpade mot gripar för att fÄ tag pÄ guld.
gjorde man av bark, fiskenÀt och trasor.
MÀnniskor gjorde papper för första gÄngen pÄ 100-talet e.Kr. I Kina mÀrkte den kejserlige Àmbetsmannen Cai Lun att getingar byggde bon av söndertuggat trÀ.
Han bredde ut massan pÄ ett galler och mullbÀrstrÀd, tygtrasor och fskenÀt. gjorde en massa av stampad bark frÄn Cai Lun tog efter getingarna och
lÀt det torka.
Under de följande Ärhundradena spreds konsten att göra papper till resten av vÀrlden.
500-talet Koreaoch Vietnam
Mer Àn 2 000 Är tidigare hade egyptier börjat tillverka papyrus att skriva pÄ. De anvÀnde pressade stjÀlkar frÄn vÀxten papyrus.
600-talet Indien och Japan
Papperet hade en mycket bÀttre
yta att skriva pÄ Àn bambu, siden
eller ben som skrivarna hade
anvÀnt tidigare.
1000-talet norra Afrika och Europa 700-talet centrala och vÀstra Asien
Papyrus Àr inte gjort av trÀmassa och rÀknas dÀrför inte som Àkta papper.
PÄ 1600-talet började européer slÄ sig ner lÀngs Nordamerikas östkust. NÀr de kom dit var det viktigaste för dem att odla upp mark i ett omrÄde som var tÀckt med tÀt, gammal skog. De upptÀckte snart att deras yxor inte dög till att hugga ner sÄ mÄnga och tjocka trÀdstammar.
Man hade gjort de europeiska yxorna pÄ samma sÀtt i flera hundra Är.
Men efterhand utvecklade nybyggarna yxor med en ny och bÀttre form.
Europeisk snickaryxa (trade axe)
* kort, rakt skaft
* stort, runt öga
* lÄngt blad, instabil rörelse
Amerikansk huggyxa
* lÄngt, svÀngt skaft
* smalt, trekantigt öga
* kort blad som balanseras av kraftig nacke
* kan fÀlla trÀd tre gÄnger snabbare
Den hÀr modellen anvÀnds fortfarande runt om vÀrlden.
PÄ 1850-talet avverkade amerikanerna totalt 60 km2 var 36:e timme. Det motsvarar stadsdelen Manhattan i New York. Deras arbete med de nya yxorna Àndrade det nordamerikanska landskapet för alltid.
Ett politiskt redskap
Yxor var mycket viktiga i den amerikanska kulturen. NÀr president Abraham Lincoln pÄ 1860-talet försökte fÄ mÀnniskor att rösta pÄ honom passade han pÄ att visa hur duktig han var pÄ att hugga med yxa.
nÀr man inte hade tryckpressar.
Det kan ta lÄng tid att skriva en bok, men förr i tiden mÄste man ocksÄ kopiera (skriva av) varje bok för hand. Det var ett svÄrt arbete som munkar höll pÄ med. Det var bara kloster och rika personer som hade sÄdana böcker.
Gör pergament genom att tvÀtta, blötlÀgga, strÀcka och skrapa ett skinn.
Vik pergamentet till Ätta sidor (ett ark) och dra streck att skriva pÄ.
Skriv texten för hand med fjÀderpenna (en vÀssad fjÀder) och blÀck. (Detta gör en munk som kallas skrivare.)
MÄla bilder runt orden och lÀgg till utsmyckade bokstÀver (illuminationer).
Sy ihop boken och gör ett omslag av lĂ€der. Sy fast varje ark med trĂ„dar âde bildar bokryggen. Pressa ihop.
Böcker var mycket dyrbara. I Europa fanns böcker bara hemma hos rika personer, i kyrkor, i klostrens bibliotek och sÄ smÄningom pÄ universiteten.
fick mÀnniskor att dansa tills de föll ihop.
Under medeltiden drabbades mÀnniskor dÄ och dÄ av korea.
Sjukdomen kallades ocksÄ danssjuka. Korea slog till utan förvarning, var mycket smittsam och kunde leda till döden.
En dag Ă„r 1374 började en person dansa pĂ„ gatorna i den tyska staden Aachen â och kunde inte sluta. Det dröjde inte lĂ€nge förrĂ€n hundratals personer dansade, smittade av korea (danssjuka). De dansade vilt dag och natt tills de föll ihop eller dog av utmattning.
MÄnga trodde att man kunde bota sjukdomen genom att dansa mer, och dÀrför betalade man yrkesmusiker för att spela för de sjuka. De dansande personerna stapplade omkring. En del stönade av smÀrta, andra fick mÀrkliga hallucinationer. Korea spreds efterhand till andra stÀder i Europa, men efter flera veckor tog epidemin slut.
Ingen vet vad som var orsaken till de hÀr utbrotten av korea. PÄ den tiden lade man skulden pÄ helgon eller onda andar. Numera tror en del forskare att sjukdomen berodde pÄ en giftig svamp som kallas mjöldryga och som antagligen fanns i spannmÄlen. Andra menar att sjukdomen berodde pÄ masshysteri och att rÀdda, vidskepliga mÀnniskor hamnade i nÄgon form av trans.
har blivit arresterade för vÄrdslös ridning.
Ulysses S. Grant greps flera gÄnger för att han körde för fort med sin vagn.
Den hÀr uppstÀllningen visar de 40 första amerikanska presidenterna, frÄn 1789 till 1989.
vÄrdslös ryttare
född i Storbritannien
mördad
överlevde mordförsök
skicklig brottare
hade alligatorer
hade papegojor
kvinna
à tta av de nio första presidenterna föddes som brittiska medborgare.
De amerikanska presidenterna har ett av de farligaste jobben i USA. Fyra presidenter har blivit mördade.
TvÄ presidenter har blivit skjutna men överlevt.
Elva presidenter var skickliga brottare.
Abraham Lincoln var en kÀnd mÀstare som vann alla 300 brottningsmatcher han stÀllde upp i förutom en.
TvÄ presidenter hade alligatorer som husdjur.
Sju presidenter hade papegojor som husdjur i Vita huset.
Andrew Jacksons papegoja kunde mÄnga svordomar.
Fler Àn 200 amerikanska kvinnor har försökt bli president. Ingen har blivit vald.
och grundade en av Kinas mÀktigaste dynastier.
I tusentals Är styrde olika dynastier Kina. Dynastier var familjer som hade makten i flera generationer. à r 1368 besegrade bondekrigaren Zhu Yuanzhang dynastin Yuan och blev den förste kejsaren i den nya dynastin Ming. Under Mingkejsarnas tid gjorde Kina stora framsteg.
Zhu föddes i en bondefamilj. NÀr han var 16 Är kom han till ett buddhistiskt kloster, och han blev senare tiggarmunk. SÄ smÄningom gick han med i en grupp som gjorde uppror mot kejsaren. Han blev till slut ledare för gruppen och besegrade kejsaren.
Framstegunder Ming (1368â1644)
Kinesiska muren
Muren strÀcker sig cirka 6 000 km och blev klar under Mingtiden.
Mingvaser
De var gjorda av fint porslin och blev mycket populÀra runt om i vÀrlden.
Förbjudna staden
Man byggde kejsarens stora palats i Beijing.
Yongle Dadian
Det hÀr var en gÄng i tiden vÀrldens största uppslagsverk. Det skrevs av 2 000 forskare.
Stora kanalen VÀrldens lÀngsta kanal Àr 1 800 km lÄng.
men hon förlorade ett ben.
4 oktober 1918
Den amerikanske majoren Charles Whittlesey och hans soldater var fÄngade i en djup ravin bakom fiendens linjer i Frankrike. Deras radiosignaler nÄdde inte ut.
Majoren skrev tre meddelanden dÀr han bad om hjÀlp och skickade ivÀg meddelandena med tre brevduvor.
TvÄ duvor sköts ihjÀl, ...
men den tredje lyckades ta sig fram till det amerikanska högkvarteret trots att hon trÀffades av tvÄ skott. Det var Whittleseys egen fÄgel som hette Cher Ami.
Tack vare duvan kunde en patrull rÀdda de soldater som var instÀngda i ravinen.
Cher Ami fick medaljen Croix de Guerre (krigskorset) för sin tapperhet.
i september 1752.
MÀnniskor i Storbritannien gick och lade sig som vanligt pÄ kvÀllen den 2 september 1752, men nÀr de vaknade nÀsta dag var det den 14 september. Det berodde pÄ att landet gick över frÄn den gamla julianska kalendern till den nya gregorianska. I Sverige gjorde man det i februari 1753.
Julianska kalendern
NÀr: Julius Caesar införde kalendern 45 f.Kr.
Var: Romerska riket.
TiderÀkning: 1 Är = 365,25 dagar. De flesta Är hade 365 dagar, men man lade till en extra dag vart fjÀrde Är. En sÄdan dag kallas för skottdag.
Gregorianska kalendern
NÀr: PÄven Gregorius XIII införde kalendern 1582.
Var: Romersk-katolska lÀnder i Europa och Sydamerika.
TiderÀkning: 1 Är = 365,2425 dagar.
Under en 400 Ă„rsperiod tar man bort tre skottdagar.
... och in med den nya!
HallÄ dÀr! Det dÀr Àr min kalender!
Ut med den gamla ...
juliansksePTEMBERkalender 1752 sön mÄn tis ons tor fre lör 3 2 1 september 1752
Gregoriansk kalender 14 15 16 17 18 19
Ett Är Àr den tid det tar för jorden att gÄ ett varv runt solen.
Den julianska kalendern stÀmde inte riktigt med jordens hastighet. Det innebar att Ärstiderna till slut inte inföll under rÀtt mÄnader.
MÄnga andra lÀnder i Europa hade infört den gregorianska kalendern redan 1582. Det ledde till en del mÀrkliga saker.
Den engelske kungen Vilhelm III seglade frÄn NederlÀnderna den 11 november 1688 ...
Dog 23 april 1616
Miguel Cervantes
Dog 23 april 1616
William Shakespeare
Den spanske författaren Miguel Cervantes dog tio dagar före den engelske pjĂ€sförfattaren William Shakespeare âmen bĂ„da har samma dödsdatum.
och kom fram till England den 5 november samma Ă„r.
frÄn Är 1751.
Innan Storbritannien slutade med den gregorianska kalendern bestÀmde den brittiska regeringen att man skulle Àndra datumet för nyÄr. à rets första dag hade alltid varit 25 mars, en dag som Àven kallas vÄrfrudagen. Men frÄn 1752 började det nya Äret med 1 januari.
I Storbritannien och de brittiska kolonierna runt om i vÀrlden varade Är 1751 frÄn 25 mars till 31 december. à ret blev alltsÄ tre mÄnader kortare Àn Äret innan.
Bokförare ansÄg att det var en orÀttvis förÀndring, och rÀkenskapsÄret Àndrades inte i Storbritannien. Nu börjar det 6 april, det datum som skulle ha varit 25 mars i den julianska kalendern. à r 1751 mars april maj juni juli augusti september oktober november december
för att anfalla den romerska armén.
För mer Àn 2 200 Är sedan levde Hannibal, en fÀltherre frÄn staden Karthago i norra Afrika. Han överraskade sina romerska fiender genom att lÄta sin armé och 40 afrikanska stridselefanter marschera över Alperna för att anfalla Rom.
Romarna rÀknade med att ett anfall frÄn Karthago skulle komma söderifrÄn, över havet. Men Hannibal anföll norrifrÄn, över land.
RhĂŽne
Qart Hadash Pyrenéerna
Alperna
Medelhavet
Hannibal startade i Qart Hadash (nuvarande Cartagena), en karthagisk hamnstad i södra Spanien.
SÄ smÄningom slog romarna tillbaka genom att anfalla norra Afrika. Hannibal blev dÄ tvungen att ÄtervÀnda för att försvara sitt hemland. Han blev till slut besegrad 202 f.Kr.
Efter Hannibals ovÀntade attack segrade hans armé i flera fÀltslag mot den romerska armén. Hannibal kontrollerade stora delar av italiska halvön i 15 Är.
Rom
Roms omrÄde
Karthagos omrÄde
Hannibals vÀg stora slag romerska arméns vÀg
