9789180026550

Page 1


Dagbok frÄn ön

Dagbok frÄn ön

Felipe Leiva Wenger & Behrang Behdjou

Illustrationer: Jonnie Holmberg

SHULULULU DAGBOKEN!

Drömsta Ă€r lit! DĂ„rhusen bouncar! BĂ€bi chillar, Zoomie flashar, Melissa Ă€ger och LAF flyger. Jag flyger alltid – hön höön!

Vilka mÄnader det har varit! Vilket liv! Vilken aura! Vilket lÀsÄr!

Har du ens hört ordet förut? LÀsÄr? Jag visste inte vad det betydde, sÄ nÀr fröken Emma sa det första gÄngen skrek jag rakt ut:

Ӏr ni helt galna? Vad Ă€r det hĂ€r för skola? Jag tĂ€nker inte sitta och lĂ€sa i ett helt Ă„r! Jag har grejer att göra, jag har familj, homies och business att ta hand om. Jag mĂ„ste hinna göra BÄNGERS och bli FEJMOUS och tjĂ€na CÄSH MÖNEY och hĂ€nga med TEAM LAF och 
”

Fröken Emma skrattade och avbröt mig. Sen sa hon:

”Du behöver inte lĂ€sa ett helt Ă„r, jag Ă€r glad om du lĂ€ser 30 minuter nĂ„gra gĂ„nger i veckan. Det Ă€r bra för hjĂ€rnan! Men ett lĂ€sĂ„r Ă€r den tid du Ă€r i skolan, alltsĂ„ tvĂ„ terminer.”

DÄ sa Kim Jenni, en ny klasskompis frÄn Sydkorea:

”I vissa lĂ€nder har man fler Ă€n tvĂ„ terminer.”

”Whöt?!” ropade jag. ”VAD ÄR DERAS PROBLEM!?”

”Skrik inte, Ă€r du snĂ€ll”, sa fröken Emma. ”Men det stĂ€mmer. Och i Australien har man till och med fyra terminer.”

”WHÖT THE FLYNG FART!” röt jag. ”Pluggar de tvĂ„ Ă„r pĂ„ ett Ă„r?! Hur gör man ens det? FörlĂ€nger de Ă„ret bara för att barnen ska plugga lĂ€ngre, eller vad?”

”LAF! Nu rĂ€cker det. Vi behöver lugn och ro i klassrummet.” Fröken Emma lĂ€t lite irriterad. ”Men nej, de har kortare sommarlov.”

”VA?! ÄR DET ENS LAGLIGT?” vrĂ„lade jag.

Fröken Emma suckade.

”Nu fĂ„r du gĂ„ ut och ta en paus, LAF.”

”OKEJ! SĂ„ vi ska bara ta att ni försöker ta sommarlovet ifrĂ„n oss??”

Fröken Emma suckade.

”GĂ„ ut, LAF”, sa hon och jag lyssnade.

PÄ vÀgen ut hoppade jag upp pÄ en bÀnk och vÀnde mig till hela klassen:

”Om ni Ă€r med mig – följ med mig nu! Vi kan kĂ€mpa mot det hĂ€r tillsammans!”

Ingen reste sig upp.

”Lyssna upp, kamrater! De försöker ta vĂ„rt sommarlov!”

”Nej, LAF, du lyssnar inte”, försökte Kim Jennie.

”Jag tĂ€nker inte lĂ„ta det hĂ€r passera! Och det borde inte ni heller göra!”

”LAF!” skĂ€llde fröken Emma medan alla andra var tysta.

Jag kollade med sorgsna hundögon pĂ„ Zoomie, min bĂ€sta kompis frĂ„n DĂ„rhusen – vi bodde i bĂ€sta huset: DĂ„rhuset.

”Vad hĂ€nder, min broder? Är du med eller emot mig?”

Han log och himlade med ögonen.

”Jag Ă€r alltid med dig! I dina drömmar. Men jag sitter kvar”, sa han och tittade bort.

”Melissa??” sa jag desperat till min andra bĂ€sta kompis, det bĂ€sta som hade hĂ€nt TEAM LAF pĂ„ flera Ă„r, men hon skakade bara pĂ„ huvudet och suckade – feck 


Aight, jag hade BÀbi kvar. Vi hade kÀnt varandra sen vi var smÄ knattar pÄ öppna förskolan. Hans hund Bingo och jag var tajta som tvÄ bÀbisar i en barnstol.

”BÄBI?! KÖR VI!”

Han lyssnade inte, han verkade vara mitt i ett samtal med en mygga som satt pĂ„ hans hand – utan att sticka honom 
 BĂ€bi och djur assĂ„.

”ÅH KAPTEN! MIN KAPTEN!” skrek jag.

”GĂ„ nu, LAF”, sa fröken Emma och öppnade dörren. ”Du behöver andas en stund.”

Hon började se riktigt arg ut, hon brukar nÀstan aldrig bli arg. Det var nog sÀkrast att ge upp och lyssna.

”BAH!” ropade jag, hoppade ner frĂ„n bĂ€nken och kastade besvikna blickar mot alla mina kompisar.

Det var fett skönt vÀder ute sÄ jag gick nÄgra varv runt skolgÄrden. Jag kÀnde att min hjÀrna hade sprungit maraton och behövde chilla. Fröken Emma hade nog rÀtt.

Stan var varm och vi drog fortfarande till Drömsta Beach och badade ibland, Ă€ven om det var svĂ„rt att hinna med. Alla sporter, alla djur (BĂ€bi), skolan – att bada var inte högst upp pĂ„ listan, men det var fett skönt att komma till stranden och doppa frillan och kĂ€nna alla kĂ€nslor flyta bort. Woosh 
 Woosh 
 lĂ€t det nĂ€r vĂ„gorna kom och tog alla tankar med

sig. Undrar var de hamnade? SÀkert hos en psykolog-snÀcka i vattnet som heter SnÀckolog och Àr bra pÄ att hÄlla hemligheter. Woosh 
 Woooooosh 


En bit bort pĂ„ gĂ„rden sĂ„g jag min gamla fiende Bruno stĂ„ och hĂ€nga med Quincy & Spencer, tvĂ„ andra fiender. De trodde att de var balla, men de var rĂ€tt töntiga. Bruno blev till och med dumpad av Felicia, min LĂ€jdi of my Life, hahaha. De stod och vejpade. Hur feck kan man röka nĂ„nting frivilligt? Vad Ă€r bĂ€ttre Ă€n fresh air? Frisk luft, sol, vind och vatten 
 och bĂŒllar!

Hur som helster, jag orkade inte prata med dem, sĂ„ jag gick runt ett hörn och satte mig pĂ„ en bĂ€nk. DĂ€r chillade jag en stund och funderade pĂ„ 
 Jag vet inte vad, hundra tusen tankar flög omkring, och tiden gick och till slut somnade jag nĂ€stan, men vaknade till liv och skakade pĂ„ huvudet.

DÄ. SÄg. Jag 


WHÖT?!

Marijana?

Min gamla fiende frÄn Livets HÄrda Skola?

Vad i helvettan gjorde hon hÀr? Och med sin pappa?

Skriver mer sen, dagboken. KÖR VI!

HÄLLOOOOOOOW!?

Vad hÀnder? Hur mÄr du? Vad gör du? SjÀlv lever jag livet. Det Àr fett mycket nu!

Min första dagbok tog slut. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva en hel sida ens men BAM plötsligt hade det gÄtt flera mÄnader och hela boken var full och det fick inte plats mer.

WHÖT?! SĂ„ jag var tvungen att skaffa en ny.

Första dagboken var ett anteckningsblock jag tagit av min – vĂ€rldens bĂ€sta – morsa Diana. Hon hade snott den pĂ„ nĂ„t jobb. NĂ€r jag sa att man inte fĂ„r ta grejer pĂ„ jobbet gav hon mig vĂ€rsta blicken 
 Jallafall, jag behövde en ny dagbok.

Det var ett riktigt undercover-uppdrag att fixa den. Jag kunde inte gĂ„ till HĂ„hlĂ©ns och ba: ”HÄLLOW, jag behöver en ny dagbok!” Jag kommer bli kĂ€nd för att köpa dagböcker. SĂ„ jag tvingade BĂ€bi att gĂ„ dit.

”Ska jag gĂ„ in och köpa en dagbok?” frĂ„gade han.

”Nej, BĂ€bi!” sa jag. ”Du ska sĂ€ga att du behöver ett anteckningsblock för att du ska göra business.”

”Varför kan jag inte bara sĂ€ga att jag behöver en dagbok?”

”NEJ!” sa jag. ”Jag skriver inte dagbok, jag skriver business!”

Stackars BÀbi fattar inte att jag Àr all about the cÀsh möney!

De hĂ€r dagböckerna kommer att bli cĂ€sh möney! Han tror att jag bara skriver för att skriva? Nej, jag skriver för CÄSH

MÖNEY and FEJM!

Tror han att jag skriver för att prata om mina kĂ€nslor och berĂ€tta hur jag mĂ„r eller? HAHAHA 
 (Okej, jag skriver kanske lite för att prata om hur jag mĂ„r.)

”Men kan du inte gĂ„ in sjĂ€lv dĂ„ och frĂ„ga?” undrade BĂ€bi.

”Det gĂ„r inte, homie! Det mĂ„ste vara du. SĂ€g bara att du ska göra business sĂ„ hjĂ€lper de dig.”

”Business?”

”BUSINESS! AFFÄRER! Kom igen – KÖR VI!”

BÀbi ryckte pÄ axlarna och gick in och jag stod utanför och vÀntade med Bingo, hans franska bulldogg. Det tog fett lÄng tid och jag började bli trött och Bingo ville hÀlsa pÄ alla som gick förbi och sÄ fort nÄn stannade för att klappa honom slickade han upp hela deras fejs med sin stora tunga sÄ att det droppade hundslem över deras klÀder. Hahaha.

Men till slut kom BÀbi ut. Han sÄg skum ut?

”VĂ€nta”, försökte han men jag hann rycka Ă„t mig pĂ„sen och öppna den.

I pÄsen lÄg 
 En minirÀknare, en klocka som ocksÄ hade en minirÀknare, ett hÀfte med kvitton som man kunde fylla i sjÀlv och pennor. Och pÀrmar?

”BĂ€bi 
 Whöt the feck Ă€r det hĂ€r?” frĂ„gade jag och tittade pĂ„ honom.

”Business-grejer”, sa BĂ€bi. ”Jag sa att jag skulle göra business och dĂ„ tog hon fram allt det dĂ€r.”

”Öh, BĂ€bi? Du vet att det finns minirĂ€knare pĂ„ mobilen, va?”

”Men jag fick ju inte sĂ€ga att det var en dagbok!” sa BĂ€bi och lĂ€t arg, han brukar aldrig bli ens lite sur.

”Aight, gĂ„ och lĂ€mna tillbaka det dĂ€r och köp en dagbok.”

”NĂ€, jag vill inte”, sa BĂ€bi och tog kopplet och gick ivĂ€g med Bingo.

OKEJ?! BÀbi satte ner foten. Den var jag inte beredd pÄ.

Ah, feck. Jag fick lösa det sjÀlv, sÄ jag tog pÄsen och gick in pÄ HÄhléns.

Det var tydligen samma tjej som stod i kassan.

”Jag skulle vilja lĂ€mna tillbaka det hĂ€r”, sa jag.

”Var det inte en annan kille som köpte det för fem minuter sen?” undrade hon.

”Mm, exakt.”

”Okej, var han inte nöjd?”

”Öh, alltsĂ„, inte riktigt. Han rĂ„kade gĂ„ i sömnen. Han skulle köpa en 
”, sa jag och började kolla runt i butiken.

”En?”

” ... en parfym!” ropade jag. ”Till min morsa. Hon fyller Ă„r.”

”Skulle din kompis köpa en parfym till din mamma?”

”Öh, nej. Jag 
 AlltsĂ„. Öh 
”

Ӂh!” ropade hon och sĂ„g överlycklig ut. ”Men vad roligt!

Det Ă€r sĂ„ gulligt nĂ€r smĂ„barn kommer in i butiken för att köpa presenter till sin mamma.”

”Vad menar du med smĂ„barn?”

Hon lyssnade inte.

”LĂ„t mig visa vĂ„ra parfymer!” skrek hon. ”Vad gillar hon för dofter? Gurka? Citrus? Ros? Vanilj? Lavendel? Jasmin?

Svarta vinbĂ€r?”

FECK?!

”Svarta 
 vinbĂ€r?”

”Åh!” ropade hon igen. ”Kom!”

Whöt? Jag skulle bara frÄga vem som har svarta vinbÀr i sin parfym? Trycker man ner bÀren i flaskan eller vad?

Tjejen sprang till parfymsektionen och vÀnde sig mot mig och nickade glatt och nÀr vi kom dit tog hon fram smÄ papperslappar som hon sprutade parfym pÄ.

”Juicy Laura, alltsĂ„ lukta pĂ„ den hĂ€r!”

Jag sniffade. Mm. Det luktade faktiskt lite bÀr och skog och vanilj och 


”WĂ€ow”, sa jag. Ӏr det gröt jag kĂ€nner?”

”Gröt?” undrade hon. ”Hm. Ja, men du menar ju kanel!

Precis! Det Ă€r en toppnot av kanel!”

Jag började bli snurrig av parfymen. Behövde komma dĂ€rifrĂ„n 
 ASAP!

”Okej, jag tar den”, sa jag.

VÀnta? Vad var det ens jag skulle göra nu igen?

”Vad kul! Juicy Laura No. 55 Ă€r verkligen min favoritdoft. Din mamma kommer Ă€lska den. Bara 500 spĂ€nn flaskan ocksĂ„!”

”ÖÖOOH?” skrek jag. ”500 för en lukt av gröt, svarta vinbĂ€r och vatten?!”

”Eh, ja 
” sa hon och verkade fundersam.

Jag fick nog.

”Okej! Jag Ă€r hĂ€r för att köpa en dagbok, inget annat. HjĂ€lp mig att hitta en dagbok!”

”En dagbok?” undrade hon. ”Men din kompis kom in och pratade om business?”

”Sssschhh, lyssna!” viskade jag. ”Det var för att jag inte ville

att han skulle sĂ€ga dagbok. Jag vill inte att det hĂ€r kommer ut riktigt Ă€n men jag skriver dagbok! Är det nĂ„t fel med det eller?!”

”Nej, sĂ„ klart inte”, sa hon. ”Det Ă€r jĂ€ttefint 
”

DĂ„ hörde jag en röst bakom mig: ”LAF?”

Jag vÀnde mig om och dÀr stod 


Felicia.

Med 


Marijana?

Whöt the heck? Var det en dröm?

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook