














![]()



























16. turbotoa 2000 83
17. Det extremt vÄldsamma kapitlet, del 1 (i Flip-O-Rama) 87
18. Harold och den kulörta kulspetspennan 103
19. Den vidunderliga vaskrensarroboten 107

20. Det extremt vÄldsamma kapitlet, del 2 (i Flip-O-Rama) 109
21. Efterspel 123

22. För att göra en lÄng historia kort 127
23. Efter efterspelet 128
24. Rektorer för en dag (Eller: UpphĂ€vningen av avstĂ€ngningen efter kvarsittningen efter uppïŹnnartĂ€vlingen) 129
Bonusserie: Hundmannen och rÀttvisans tunga 139 Nördfakta 155

nnan du lÀser den hÀr boken, Àr det nÄgra saker som du behöver kÀnna till... DÀrför
har Harold och jag gjort den hÀr tjusiga nformationsbroschyren, för att du ska fÄ veta vad det Àr som har hÀnt.

Och du, se till att den hÀr serien inte hamnar orÀtta hÀnder.
Av George Beard och Harold Hutchins (som förnekar allt)
Det var en gÄng tvÄ coola killar som hette George och Harold.
Vi Àr coola Jag med.
Dom gjorde sina egna serier om en superhjÀlte som hette kapten Kalsong.
Tra-lalaaaa!

Alla tyckte att deras serier var roliga.
Alla utom deras elaka rektor Krupp. Ha ha ha ha ha!
En gÄng var rektor Krupp
dum mot George och Harold.
Bla Bla Bla

SÄ dom köpte en 3D Hypno-Ring.
Dom hypnotiserade rektor Krupp. Jag ska lyda
Sen förvandlade dom honom till kapten Kalsong.
Men rektor Krupp trodde faktiskt att han var kapten Kalsong. Han hoppade ut genom fönstret för att bekÀmpa brott. à hnej!Tra-la-laaaa!
George och Harold försökte stoppa honom, men dom mÄste rÀdda vÀrlden först. skurk
NÀr dom kom tillbaka till skolan hÀllde George vatten över huvet pÄ kapten Kalsong.
Han förvandlades tillbaka till rektor Krupp. Men nÄgot var fel.
Bla Bla Bla

FrÄn och med nu (av nÄgon konstig anledning) Àr det sÄ att varje gÄng rektor Krupp hör nÄgon knÀppa med fingrarna . . .
SÄ vad ni Àn gör - snÀlla, knÀpp inte med fingrarna
nÀr rektor Krupp Àr nÀrheten.
⊠sÄ förvandlas han till kapten Kalsong!
TRalalaaa!
SnÀlla, snÀlla, snÀlla! ! ! !
KnÀpp inte med fingrarna!
Detta Àr en viktig nformation till allmÀnheten
frÄn George och Harold
(som fortfarande förnekar allt) SLUT

Det hÀr Àr George Beard och Harold Hutchins. George Àr killen till vÀnster med slips och platt frisyr. Harold Àr killen till höger med tröjan och det burriga hÄret.
Kom ihÄg det nu!

MĂBELBUTiK KOM iN OCH SE VA ° RA

Om du frĂ„gar folk vad de egentligen tycker om George och Harold, blir nog svaren vĂ€ldigt olika â det beror pĂ„ vem du stĂ€ller frĂ„gan till.
Deras lÀrare, fröken Gnat, svarar kanske att George och Harold Àr brÄkiga och att de lider av nÄgon sorts beteendestörning.
Deras gymnastiklÀrare, magister Barsk, kanske tillÀgger att de Àr i starkt behov av enomfattande attitydförÀndring.
Deras rektor, herr Krupp, kallar dem sĂ€kert för lömska och kriminellt fördĂ€rvliga och skulle nog sĂ€ga saker som: âJag ska sĂ€tta dit de dĂ€r tvĂ„, om det sĂ„ Ă€r det sista jag görâŠâ Ja, du fattar poĂ€ngen, eller hur?
Men om du frÄgar deras förÀldrar, dÄ svarar de förmodligen att George ochHarold Àr kloka och snÀlla och mycket godhjÀrtade⊠Àven om de kan vara lite larviga ibland.
Jag hÄller faktiskt med förÀldrarna.

KOM iN
OCH SE VA ° RA

Men killarnas larvigheter kan ÀndÄ göra sÄ att de ibland rÄkar ganska illa ut.
Faktum Àr att de en gÄng rÄkade ut för sÄ stora bekymmer, att de nÀstan höll pÄ att förstöra hela planeten med en armé av ondskefulla talande toaletter!
Men innan jag kan berĂ€tta den historien, mĂ„ste jag först berĂ€tta den hĂ€r historienâŠ

Det var en vacker dag pĂ„ Jerome Horwitzskolan. George och Harold kom ut frĂ„n specialundervisningen i jĂ€rde klass nĂ€r de sĂ„g en stor skylt i korridoren. Det var en afïŹsch för den Andra Ă„rliga uppïŹnnartĂ€vlingen.

George och Harold hade skojiga minnen av förra Ă„rets uppïŹnnartĂ€vling, men Ă„rets tĂ€vling var lite annorlunda. Vinnaren ïŹck nĂ€mligen vara Rektor för en dag.
âOj!â sa George. âDen som blir rektor fĂ„r bestĂ€mma alla regler för hela dagen och alla i skolan mĂ„ste följa reglerna!â
âVi mĂ„ste vinna första pris i Ă„r!â utbrast
Harold.


Just dÄ kom herr Krupp förbi, Georges och Harolds rektor.
âAha!â ropade han. âJag slĂ„r vad om att nitvĂ„ har nĂ„got fuffens pĂ„ gĂ„ng!â
âFaktiskt inteâ, sa George. âVi stĂ„r bara och lĂ€ser om Ă„rets uppïŹnnartĂ€vling.â
âJust detâ, sa Harold. âVi ska försöka vinna första pris i tĂ€vlingen, sĂ„ vi fĂ„r vara rektorer hela dagen!â



âHa ha ha ha ha!â skrattade rektor Krupp. âTror ni verkligen att jag tĂ€nker lĂ„ta er fĂ„ vara med och tĂ€vla efter det ni gjorde pĂ„ förra Ă„rets uppïŹnnartĂ€vling?!!?â
George och Harold log och tĂ€nkte tillbaka pĂ„ den första Ă„rliga uppïŹnnartĂ€vlingenâŠ

Det hela hade intrÀffat ungefÀr ett Är tidigare.
Alla lĂ€rare och elever pĂ„ Jerome Horwitzskolan hade samlats i gymnastiksalen för att bevittna det som sedan skulle komma att kallas âKlibbiga stol-katastrofenâ.
George och Harold hade gÄtt fram till mikrofonen.



âMina damer och herrarâ, sa George.
âHarold och jag har uppfunnit nĂ„got som verkligen garanterar att ni sitter som fastklistrade pĂ„ stolarna !â
âJaâ, sa Harold. âVi har döpt det till lim.â
Rektor Krupp blev vÀldigt arg och skrek:
âNi tvĂ„ har verkligen inte uppfunnit lim !â
Han reste sig upp för att ta ifrĂ„n Harold mikrofonen â men stolen satt fast pĂ„ byxorna.


Alla i gymnastiksalen började skratta.
Skolans sekreterare, fröken Skarp, reste sig upp för att ta loss stolen frĂ„n rektor Krupps byxor â men hennes stol satt fast pĂ„ klĂ€nningen.
Alla i gymnastiksalen skrattade Ànnu mer.




De andra lĂ€rarna reste sig upp och â kan man tĂ€nka sig â deras stolar var ocksĂ„ fastlimmade pĂ„ klĂ€derna. Alla i gymnastiksalen vrĂ„lade av skratt.


En elev reste sig upp för att gÄ pÄ toaletten, och Àven hans stol hade fastnat. Publiken skrattade inte lika högt lÀngre.
Alla började kontrollera sina stolar och plötsligt blev det tyst. Varenda elev i skolan hade fÄtt sin stol fastlimmad pÄ klÀderna.


Det var visserligen sant att George och
Harold inte hade uppfunnit lim, men de hade uppfunnit en ny typ av lim. Genom att blanda gummilim och koncentrerad apelsinjuice hade de skapat ett snabbverkande lim som torkade kvickt tack vare kroppsvÀrmen.
Sedan hade desmetat ut speciallimmet pÄ alla stolar igymnastiksalen (utom sina egna) tidigt samma morgon.
Alla i gymnastiksalen stirrade pÄ George och Harold och kokade av ilska.
âJag har en bra idĂ©â, sa George.
âVadĂ„?â frĂ„gade Harold.
âspring!!!â skrek George.
George och Harold ïŹinade brett nĂ€r de tĂ€nkte tillbaka pĂ„ sin fĂ„niga uppïŹnning och det kaos som hade uppstĂ„tt förra Ă„ret.
âDet dĂ€r var sanslöstâ, skrattade Harold.
âJaâ, garvade George. âDet lĂ€r bli svĂ„rt att toppa det i Ă„r!â
âNi kommer inte att fĂ„ tillfĂ€lle till detâ, hĂ„nlog rektor Krupp.
Han tog fram ett förstoringsglas och höll det framför en ïŹnstilt text pĂ„ skylten:
âDenna tĂ€vling Ă€r öppen för alla elever i tredje och fjĂ€rde Ă„rskursen, UTOM
George Beard och Harold Hutchins.â

ANDRA A ° RLiGA
U P P FiN N A RTĂVLi NG EN

FĂRS
âBetyder det att vi inte kan stĂ€lla upp i tĂ€vlingen?â frĂ„gade Harold.
âDet Ă€r vĂ€rre Ă€n sĂ„â, skrattade rektor Krupp. âNi fĂ„r inte ens besöka Ă„rets uppïŹnnartĂ€vling.
Jag har beslutat att ni ska ha lĂ€xhjĂ€lp i studierummet hela dagen!â
Rektor Krupp vÀnde pÄ klacken och gick ivÀg, segervisst skrattande.
âTusan!â sa Harold. âVad ska vi göra nu?â
âTjaâ, sa George, âdu kĂ€nner vĂ€l till mitt gamla ordsprĂ„k: Den som inte fĂ„r vara med, fĂ„r aldrig ge upp !â

