RYSSLANDS HEMLIGA KRIG
HYBRIDKRIGET INIFRĂ N: SABOTAGE, DESINFORMATION
OCH NYTTIGA IDIOTER
MOT SVERIGE
Rysslands hemliga krig mot Sverige
Hybridkriget inifrÄn: Sabotage, desinformation och nyttiga idioter
© Patrik Oksanen och Volante 2025
Volante
Stora Nygatan 7
111 27 Stockholm www.volante.se
Form omslag: Sigge KĂŒhlhorn
Form inlaga: Richard Persson/RPform
SĂ€ttning: Johanna Bysell
Kartor: Oskar Karlin
Tryckt hos ScandBook, Falun 2025 Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-7965-414-6
Denna bok tillĂ€gnas Aune Oksanen, född Aalto (1917â2010), och alla hennes barnbarnsbarn.
Min farmor Aune föddes under den siste kejsarens tid i storfurstendömet Finland. Under sitt första levnadsÄr fick hon uppleva tvÄ revolutioner, en sjÀlvstÀndighetsförklaring och ett inbördeskrig. DÀrefter blev det ytterligare tre krig innan hon hade hunnit fylla 30 Är. Mot slutet av Aunes liv blev Finland medlem i EU och bytte valuta till euron. En svindlande resa frÄn 1917, i fattigdom i imperiets utkant, till vÀlstÄnd i vÀrldens lyckligaste land.
MÄ hennes barnbarnsbarn aldrig fÄ uppleva sÄ mÄnga krig, och hoppas att de aldrig fÄr se imperiet komma tillbaka.
InnehÄllsförteckning
DEL I
Ryssland
Ingen kan sÀga att vi inget visste.
1. Varningen frÄn musikprofessorn i Vilnius ............. 17
2. Den stora sabotagevÄgen ............................ 23
3. Att förstÄ Ryssland som imperium 32
4. Hybridkriget, att segra utan att strida ................ 52
DEL II
metoder, hÀndelser och aktörer Detta Àr en berÀttelse utan slut.
5. Att tolka berÀttelserna .............................. 67
6. NĂ€r lökkupolerna kom till VĂ€sterĂ„s â Moskvapatriarkatet del 1 ............................. 72
7. Cyberstölden, forskaren och kulturchefens fall . . . . . . . . . 83
8. NĂ€r Ryssland ger andra skulden ...................... 103
9. SĂ€pos varning
â Moskvapatriarkatet del 2 ............................
10. Fredsrörelsen som frÀmjar Kremls krig ..............
11. BokmÀssebrÄket och Putins kock ....................
12. SD:s hemliga desinformatör med de mÄnga namnen
13. Fientliga försök att ta över kyrkor
â Moskvapatriarkatet del 3.............................
14. NĂ€r historien blir ett vapen .........................
15. Russofobin som Kremls offerkofta ...................
16. Konsten att paralysera den fientliga kraften ...........
17. Kriget till havs i fredstid ............................
18. NĂ€r ulven kastade fĂ„raklĂ€derna â Moskvapatriarkatet del 4 ............................
DEL III
Morgondagen Àr redan hÀr
Fred och frihet sÀger: Tack för igÄr!
19. Att möta
20. Om framtiden â den stora bilden
Förord
Hon Àr vacker.
Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga nĂ„got annat om Heliga Gudsmodern av Kazan, med sitt blĂ„a tak och sina gyllene lökkupoler som skimrar likt guld i solsken. Bara 600 meter frĂ„n terminalen pĂ„ VĂ€sterĂ„s flygplats reser hon sig â avskild, fridfull och nĂ€stan drömskt sagolik.
Men hon Àr mer Àn en kyrkobyggnad. Intill finns ett församlingshem med matsal, söndagsskola och bibliotek, samt ett gÀsthus med gott om sÀngplatser. Alla byggnader har likadant blÄtt tak och Àr uppförda i naturfÀrgat trÀ, en byggstil som gör att alla tre husen smÀlter in i omgivningen och för tankarna till ett kloster frÄn en annan tid.
Inne i kyrkan tronar ett mÀktigt trÀaltare, med ortodoxa ikonmÄlningar som strÀcker sig upp mot taket. Det Àr ett magnifikt bygge, en hyllning till Guds skapande skönhet. Men vakthunden och det tunga jÀrnstÀngslet som omgÀrdar omrÄdet berÀttar ocksÄ en annan historia.
Den ska vi snart Ă„terkomma till.
FörestĂ€ll dig ett omrĂ„de som strĂ€cker sig frĂ„n Arktis istĂ€cke ner till norra Tyskland. DĂ€r har du Sveriges strategiska geografi. Det som hĂ€nder hĂ€r pĂ„verkar oss direkt. I det stora geopolitiska sammanhanget mĂ„ste Sverige i detta avseende betraktas som en ö, en vi delar med Finland och Norge. Ăsterut ligger Ryssland. Vi tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ oss sjĂ€lva som öbor, men vi Ă€r helt beroende av sjöfart för vĂ„r handel och försörjning. 90 procent av svensk handel gĂ„r nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ en köl. Ska hjĂ€lp nĂ„ oss i hĂ€ndelse av krig sĂ„ kommer den över havet. Samtidigt löper undervattenskablar genom haven â kablar som förser oss med el och information som binder ihop oss med övriga Europa och vĂ€rlden. Uppemot 99 procent av internets globala trafik gĂ„r via havsbotten.
LÄt oss börja i omrÄdets nordöstra hörn, pÄ Kolahalvön.
DÀr finns Rysslands andraslagsförmÄga för kÀrnvapen, alltsÄ de ryska atomubÄtarna. Murmansk ligger pÄ Nordkalotten, precis som de nordligaste delarna av Sverige, Finland och Norge. För de tre nordiska lÀnderna utgör det hÀr omrÄdet omkring 30 procent av den gemensamma landarealen, men mindre Àn fem procent av befolkningen lever hÀr. Det Àr vidstrÀckt med fÄ vÀgar och ett kargt klimat.
I hÀndelse av ett krig skulle Sverige, tillsammans med vÄra Nato-allierade, behöva ta frontförsvar i norra Finland.
Samtidigt skulle Ryssland försöka nĂ„ Atlantkusten â bĂ„de för att skĂ€ra av stödet till vĂ„r âgemensamma öâ och för att skydda sina ubĂ„tars andraslagsförmĂ„ga.
PÄ Sveriges sida av grÀnsen Àr Norrbotten strategiskt viktigt. HÀr finns Kirunagruvan, vars jÀrnmalm har betydelse för hela Europa. HÀr ligger ocksÄ Sveriges rymdhamn Esrange, den enda plats i Europa dÀr satelliter kan skjutas upp i omloppsbana.
Ta vĂ€gen mot kusten och LuleĂ„, med dess hamn och vĂ„r nordligaste flygflottilj F21. Följ sedan E4:an söderut tills du nĂ„r Sundsvall och vik av pĂ„ E14 mot Trondheim. DĂ€r, vid Norska havets kust, lagras materiel för en amerikansk brigad â den första större styrkan som kan skickas till vĂ„r region vid en kris. Planen Ă€r att influgna marinkĂ„rssoldater dĂ„ tar plats i fordonen, rullar ut ur bergrummen och kör österut. VĂ€l i Sverige kan de fortsĂ€tta mot Finland i norr eller skeppas ut frĂ„n Sundsvall eller GĂ€vle för att förstĂ€rka Gotland eller Baltikum.
LĂ„t sedan blicken vandra nedĂ„t i landet â frĂ„n GĂ€vle över DalĂ€lven med dess broar och vattenkraftverk, in i Uppland. Snart passerar E4:an Tierp, i höjd med Forsmarks
kĂ€rnkraftverk, och Uppsala. DĂ€refter nĂ„r du Arlanda, och efter det huvudstaden â Stockholm med hela statsledningen, rikets hjĂ€rta och styrcentral.
FortsĂ€tt sjövĂ€gen till Gotland, ön i Ăstersjöns mitt. Den som har makten över Gotland kontrollerar centrala Ăstersjön. Utan Gotland blir Estland, Lettland och Litauen nĂ€stan omöjliga att försvara eftersom de tre lĂ€nderna saknar det som pĂ„ militĂ€rsprĂ„k kallas operativt djup, att ha utrymme bakom frontlinjen för resursuppbyggnad och förflyttningar.
Ăster om Gotland ligger flera av de kablar som under de senaste Ă„ren skadats i misstĂ€nkta sabotage. Ă ker vi tillbaka till fastlandet rör vi oss söderut genom SkĂ„ne â Sveriges kornbod, dĂ€r runt hĂ€lften av vĂ„r livsmedelsproduktion sker. HĂ€r möts Ăstersjöns inlopp och Ăresund. Upp genom Kattegatt, lĂ€ngs vĂ€stkusten, ligger Göteborg â hamnen dĂ€r 65 procent av Sveriges containertrafik passerar.
Vi Ă„tervĂ€nder till rikets hjĂ€rta och blickar vĂ€sterut frĂ„n Stockholm, över MĂ€lardalen. LĂ€ngs motorvĂ€gen E18 löper ett strategiskt strĂ„k mot Oslo, dĂ€r viktiga platser som armĂ©staben i Enköping och Ărebro, försvarsindustrin i Karlskoga och Karlstad passeras. PĂ„ vĂ€gen ligger Ă€ven VĂ€sterĂ„s och dess flygplats â hem för Sveriges tredje lĂ€ngsta landningsbana. I en krigssituation skulle den vara avgörande för Natos försvar av den östra flanken.
Och det Àr just hÀr hon tronar, kyrkan med sitt blÄa tak, den Heliga Gudsmodern av Kazan. Byggd för 35 miljoner kronor av den rysk-ortodoxa kyrkan.
Det har gÄtt ett dussin Är sedan en rysk prÀst presenterade planerna för markköpet. Som den hÀr berÀttelsen kommer visa var hans avsikter inte enbart fromma. NÀr prÀsten inte
Ă€gnade sig Ă„t kyrkliga bestyr var han Ă€ven vd för ett ryskĂ€gt bolag â som tvĂ€ttade svarta pengar vita. SĂ€po kĂ€nde till saken, och varnade i god tid.
Trots detta gavs den penningtvÀttande ryske prÀsten bygglov vid en viktig strategisk knutpunkt. Dessutom fanns personer i VÀsterÄs byggnadsnÀmnd som samarbetade med honom för att driva igenom projektet. I VÀsterÄs har Ryssland alltsÄ lyckats skaffa ett kyrkligt fotfÀste, och det Àr inte den enda platsen i Sverige dÀr sÄdana etableringar har skett.
Samma sak görs Àven under annan klÀdnad Àn prÀstdrÀkten. Med kopplingar till byggfirman som byggde kyrkan har ett ryskt nÀtverk köpt fastigheter bland annat lÀngs farleder i Stockholms skÀrgÄrd.
Det ryska agerandet prĂ€glas av lĂ„ngsiktighet, mĂ„lmedvetenhet och uthĂ„llighet. MĂ„let Ă€r att fĂ„ oss att fatta beslut som gĂ„r emot vĂ„ra egna intressen. NĂ€r den ryska staten Ă€ger mark, företag och fastigheter â eller rent av en kyrka intill en strategiskt placerad flygplats â innebĂ€r det att en stat som sedan lĂ€nge ser sig vara i konflikt med Sverige har plattformar som kan utnyttjas redan hĂ€r och nu. Men ocksĂ„ i en framtid med ett Ă€nnu sĂ€mre sĂ€kerhetslĂ€ge, nĂ€r det konventionella kriget Ă€r pĂ„ vĂ€g att bryta ut eller rent av pĂ„gĂ„r.
Med erfarenheter frÄn Ukraina vet vi hur exempelvis kyrkor kan anvÀndas i krigföring. Innan den fullskaliga invasionen i februari 2022 lagrades vapen, ammunition och propaganda i kyrkobyggnader, som ocksÄ stÀlldes i ordning som förlÀggning för invaderande soldater. NÀr invasionen inleddes aktiverades kyrkans personal som samtidigt arbetade för ryska underrÀttelsetjÀnster. De deltog i provokationer, propaganda och informationsöverföring om ukrainska
styrkor â genom att bryta biktens sakrament eller till och med leda in rysk eld frĂ„n ett kyrktorn mot försvararna.
Den hĂ€r boken handlar om hur Ryssland bedriver sitt hemliga krig mot Sverige, men ocksĂ„ mot Europa och den fria vĂ€rlden i stort. Konflikten pĂ„gĂ„r redan, vi befinner oss i den hĂ€r och nu â och den kallas med ett annat ord hybridkrig. Utöver ovan nĂ€mnda förberedelser för en vĂ€pnad strid i en snar framtid Ă€r hybridkrigets tydligaste kĂ€nnetecken förnekbarhet, sabotage och desinformation. Men ocksĂ„ nyttiga idioter â aktörer som gĂ„r motstĂ„ndarens Ă€renden utan att vara medvetna om syfte eller konsekvenser. Du kommer möta flera av dem i den hĂ€r boken.
Min ambition Àr att skildra Rysslands metoder i ett personligt berÀttande som utgÄr frÄn dagens situation, samtidigt som boken kommer ta dig tillbaka till tsartiden och visa hur rysk hybridkrigföring utvecklats frÄn sent 1800-tal, via Sovjetunionen och kalla kriget, fram till idag.
Om Ryssland fĂ„r oss att vackla kommer hela vĂ„r region i gungning. Utan Sverige blir Finlands lĂ€ge besvĂ€rligt och Norge sĂ„rbart, för att inte tala om hur svĂ„rt det blir för Estland, Lettland och Litauen â tre lĂ€nder som Putin vill införliva i sitt imperium om han lyckas i Ukraina.
Det Àr dÀr, i Baltikum, som den hÀr boken börjar, eftersom den ocksÄ handlar om vad vi kan göra för att förhindra en sÄdan utveckling.
Att skildra vad som sker i vÄr tid görs inte utan en kostnad, oavsett om man Àr journalist eller forskare. För Àven jag har betalat ett pris, och om det kommer jag ocksÄ att berÀtta.
Uppsala, februari i farans Ă„r 2025
DEL I
Ryssland
Ingen kan sÀga att vi inget visste.
FrÄn docent Gudrun Perssons anförande vid Folk och Försvars rikskonferens, januari 2022.
Varningen frÄn
musikprofessorn i Vilnius
Den bleka vintersolen lyste över Vilnius i februari 2019. Tillsammans med Sveriges ambassadör Maria Lundqvist satt jag i en diplomatbil pĂ„ vĂ€g genom Litauens huvudstad. Vi körde mot ĆœvÄryno seniĆ«nija, eller gamla ĆœvÄryn som det blir pĂ„ svenska, som ligger pĂ„ floden
Neris högra strand, vÀster om centrum. OmrÄdet Àr grönskande och prÀglas av villor och hus frÄn förra sekelskiftet, dÄ vÀlbestÀllda i Vilnius hittade hit. Bara 30 Är före mitt besök var det hÀr en del av Sovjetunionen, innan Litauen som första sovjetrepublik Ätertagit sin sjÀlvstÀndighet. Nu var jag pÄ vÀg för att trÀffa mannen som varit med och startat allt, musikprofessorn och frihetshjÀlten frÄn Kaunas.
DÄ, för 30 Är sedan, var framtiden oviss. Men beslutsamheten fanns. Steg för steg hade sjÀlvstÀndighetsrörelsen mobiliserat för att ta tillbaka det som hade förlorats: frihet, suverÀnitet och demokrati. Imperiets sprickor hade blivit allt större och Sovjetunionens fÄngar pressade pÄ för att hitta öppningar. NÀr litauerna den 11 mars 1990 utropade sin sjÀlvstÀndighet frÄn Moskva var de först. Fjorton sjÀlvstÀndighetsförklaringar skulle följa de kommande 21 mÄnaderna
i det som i efterhand kan beskrivas som Sovjetunionens svanesÄng. Det var det röda imperiets fall, och det började i Baltikum.
I augusti 1989 â 50 Ă„r efter Molotov-Ribbentroppakten och ett halvt sekel av ockupation, deportationer, avrĂ€ttningar, tortyr och förtryck â slöt tvĂ„ miljoner mĂ€nniskor hĂ€nderna och bildade en mĂ€nsklig kedja frĂ„n Vilnius i söder, via Riga, till Tallinn i norr. 60 mil av samlad styrka â den baltiska vĂ€gen. Kort dĂ€refter föll Berlinmuren.
I mitten av allt stod Vytautas Landsbergis, musikprofessorn som blev frihetsrörelsens ledare och det sjÀlvstÀndiga Litauens första statschef.
Nu, 2019, hade han precis avslutat ett möte innan det var vĂ„r tur. Hans hus lĂ„g i utkanten av Vilnius, och besöken hemma hos professorn byttes av i hallen. Den 86-Ă„rige Vytautas Landsbergis höll fortfarande igĂ„ng med sitt dagliga arbete och vi fick 45 minuter av hans spĂ€ckade schema. Ăven om Ă„ldern hade tagit ut sin rĂ€tt, med krokig rygg och lĂ„ngsamma rörelser, sĂ„ var det gnistrande intellektet alltjĂ€mt ungdomligt och energiskt. I blicken glittrade humor och skrattet lĂ„g alltid nĂ€ra till hands.
Hans vĂ€g frĂ„n musik till frihetskamp togs pĂ„ allvar nĂ€r Landsbergis 1988 blev en av grundarna till SÄ jĆ«dis, sjĂ€lvstĂ€ndighetsrörelsen, under ett möte pĂ„ Vetenskapsakademien. Beslutet drevs av en inre övertygelse: âVi trodde aldrig att Ryssland kom för alltid. Alla imperier kommer och gĂ„r.â
Och nĂ€r det röda imperiet till slut föll blev alltsĂ„ ordförande Landsbergis Litauens statschef, en post han innehade till 1992. En Ă„ldrad professor och landsfader â Landsbergis avslutade den politiska karriĂ€ren som Europaparlamentariker
först 2014 â kan man inte jĂ€kta. PĂ„ vĂ€ggarna vittnade fotografierna om historiska möten med ledare som George Bush den Ă€ldre, en tid som kĂ€nns nĂ€ra och Ă€ndĂ„ sĂ„ lĂ„ngt borta. HĂ€r och nu vĂ€vdes ihop med de lĂ„nga linjerna, dĂ€r det för ett litet land som Litauen alltid har handlat om överlevnad.
âSmĂ„ nationer vill ocksĂ„ leva, och visade stor styrka att slĂ„ss för sin rĂ€tt till en nationell identitet. Ăven nĂ€r de förslavades fortsatte uppror att komma. Det Ă€r vĂ„r historia de senaste 200 Ă„ren, vi har överlevt för att nu vara en medlem i den europeiska familjen av nationerâ, sade Vytautas Landsbergis medan han satt i den bekvĂ€ma svarta kontorsstolen av konstlĂ€der hemma i sin villa.
Men 1990 var inte första gÄngen Litauen bröt sig fri. I kaoset efter det ryska kejsardömets fall utropade landet sin sjÀlvstÀndighet redan 1918. Svenska frivilliga deltog i de krig som följde efter första vÀrldskriget, innan freden etablerades, och bidrog bland annat till att bygga upp Litauens flygvapen.
Men sjĂ€lvstĂ€ndigheten blev kortvarig. Litauen annekterades av Sovjetunionen 1940, ockuperades av Tyskland 1941 och föll sedan Ă„ter under sovjetiskt styre. Kampen för sjĂ€lvstĂ€ndighet, med vapen i hand, kom att pĂ„gĂ„ lĂ„ngt in pĂ„ 1950-talet, förklarade Landsbergis: âVi förlorade mĂ„nga i kriget efter kriget. För övriga Europa betraktade man det som fred, men för oss var det krig.â
De baltiska motstĂ„ndsgrupperna kallades skogsbröderna och förutom i Litauen fanns de Ă€ven i Lettland och Estland. Men det var i Litauen som de gjorde hĂ„rdast och lĂ€ngst motstĂ„nd. Kriget blev blodigt â tiotusentals dog och mĂ„nga fler deporterades innan det vĂ€pnade motstĂ„ndet var nedkĂ€mpat.
Men Àven om motstÄndet med vapen var brutet sÄ var inte viljan besegrad, konstaterade Landsbergis:
âViljan att överleva fanns tills tiderna förĂ€ndrades. Om viljan fanns att ha kvar sin kulturella identitet sĂ„ visste man att ockupationen inte kunde vara för alltid. Litauen hade viljan kvar.â
Det var pÄ den viljans vÄg som musikprofessorn kom att kliva fram.
De 45 minuterna gick alltför fort, som det gör nÀr det finns mycket att prata om. Den största prövningen för Vytautas Landsbergis kom efter sjÀlvstÀndighetsdeklarationen. Den 13 januari 1991 ockuperade Röda armén tv-tornet i Vilnius. Tretton obevÀpnade litauer dödades av sovjetisk militÀr nÀr de försökte stoppa stridsvagnarna, de sköts eller krossades under larvfötterna. LÄngt fler skadades. Men det större blodbadet uteblev och det var Sovjetunionen som fick backa.
âDet var en period av tvĂ„ Ă„r av konfrontationer med det sammanfallande blodiga imperiet, mĂ„nga sĂ€ger att vi fick friheten till ett lĂ„gt prisâ, sade Landsbergis.
Men, konstaterade han ocksÄ, priset mÄste vÀgas under ett halvsekel. Och dÄ var det allt annat Àn lÄgt. TvÄ ryska ockupationer med deportationer till Sibirien och en tysk ockupation berÀknas ha kostat Litauen en tredjedel av befolkningen mellan 1940 och 1953. Före kriget fanns det runt 2,5 miljoner invÄnare i landet, omkring 200 000 var judar. Den judiska gruppen drabbades allra vÀrst av nazisternas ockupation, uppemot 95 procent dog.
Det var först med Sovjetunionens slutliga upplösning som sjÀlvstÀndigheten fullbordades. Resan in i bÄde EU och Nato har i ett historiskt perspektiv gÄtt snabbt. Det fönster som historien öppnade utnyttjades vÀl. Sovjets kollaps gav handlingsutrymme och framtidstro. PÄ samma gÄng var hotande skuggor vÀl synliga den dÀr soliga februaridagen nÀr vi möttes i Vilnius. Innan vi skildes Ät hade Vytautas
Landsbergis nĂ„got viktigt att sĂ€ga: âVi lyckades, men vi mĂ„ste ha förstĂ„else för att frĂ„gan inte Ă€r avgjord Ă€n. Gamla imperier rymmer mĂ„nga imperialistiska drag och idĂ©er. Det finns de, i Ryssland, som sĂ€ger att deras mĂ„l Ă€r att Ă„terstĂ€lla imperiet eller till och med utvidga det till hela Eurasien, med centrum i Moskva. Den hĂ€r traditionen tycks vara odödlig, olyckligtvis för Ryssland sjĂ€lvt, men den Ă€r ocksĂ„ farlig för dess grannar.â
Landsbergis talade om ett allt mer revanschistiskt Ryssland, med drömmar om imperiets Ă„terkomst â drömmar som Ă€r lĂ„ngt starkare i Ryssland Ă€n vad mĂ„nga i vĂ€st kan förestĂ€lla sig. Det Ă€r drömmar som makthavarna i Kreml Ă€r beredda att ta enorma risker för, dĂ€r kostnaderna i mĂ€nniskoliv Ă€r lika försumbara som de varit tidigare i historien.
Det fullskaliga angreppet mot Ukraina lÄg, nÀr jag trÀffade Vytautas Landsbergis, Ànnu tre Är bort. Hundratusentals stupade var fortfarande i livet. Massakern i Butja hade Ànnu inte hÀnt, Mariupol hade inte ödelagts. Volodymyr Zelenskyj var förvisso en presidentkandidat, men för de allra flesta i vÀrlden en helt okÀnd ukrainsk skÄdespelare som Ànnu inte hade gjort entré i vÄr tids största tragedi.
Ukrainas framtid avgörs idag av vÀstlig sammanhÄllning, den sammanhÄllning som Kreml arbetat sÄ hÄrt och sÄ lÀnge
för att bryta upp med alla tillgĂ€ngliga medel. Det Ă€r just detta som musikprofessorn varnade för â vad som hĂ€nder nĂ€r demokratier Ă€r splittrade och handlingsförlamade. DĂ„ kommer imperiets skugga tillbaka, en skugga som medför lidande och förtryck.
Vytautas Landsbergis avslutade vĂ„rt möte med en varning: âVi ser hur Kremls hĂ€rskare hoppas att vĂ€st ska försvagas eller rent av falla, sĂ„ att Imperiet ska kunna utvidgas vĂ€sterut igen. Vi Ă€r i den första linjen. Framtiden beror pĂ„ oss sjĂ€lva.
Det Ă€r stora krafter i rörelse runt om oss. Om det inte finns en vilja att leva och vara som sig sjĂ€lv sĂ„ kommer man att försvinna mycket snabbare om en katastrof sker. Om du Ă€r redo för katastrofer och angrepp sĂ„ har du större möjlighet att motstĂ„ sĂ„dana prövningar.â
Sex Är senare vÀger musikprofessorns ord Ànnu tyngre. Ukrainas kamp för överlevnad fortsÀtter. Friheten vid
Ăstersjöns östra strand kan inte lĂ€ngre tas för given. Och hĂ€r, pĂ„ den vĂ€stra stranden? Historien har hunnit ikapp oss. Atlantpakten vacklar, USA vĂ€nder sig frĂ„n Euroa. Hotet kommer att finnas kvar under lĂ„ng tid. Det Ă€r nattfrostens och vinterns tid, inte den hoppfulla vĂ„r dĂ€r musikprofessorn blev en frihetshjĂ€lte. Det kommer att bli vĂ€rre innan det blir bĂ€ttre.
Hur mycket vÀrre beror som sagt pÄ oss sjÀlva.
HYBRIDKRIGET INIFRAN: SABOTAGE, DESINFORMATION OCH NYTTIGA IDIOTER
Det finns en skuggvÀrld dÀr krig sedan lÀnge utkÀmpas med mer Àn soldater.
Vem ligger egentligen bakom kabelbrotten pĂ„ Ăstersjön? Hur hĂ€nger en rysk prĂ€st i VĂ€sterĂ„s ihop med bolaget som bygger Putins kĂ€rnvapen? Vad Ă€r koppÂ
lingen mellan tidningen Nya tider och Wagnergruppens avlidne ledare Jevgenij Prigozjin? Och varför köper ryska aktörer upp fastigheter vid strategiska knutpunkter runt om i Sverige?
FrÄn desinformationsnÀtverk och systematisk infiltration, till sabotage i havsdjupen och utnyttjande av inhemska konflikter för att sÄ splittring, gör Patrik Oksanen i den hÀr boken en unik kartlÀggning av Kremls osynliga grepp om vÄrt medvetande.
Rysslands hemliga krig mot Sverige visar att morgondagens strid redan Àr hÀr.